# ID: svediakorp-per3420
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1928
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,285
# sentences: 402
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Den oangriplige Då man läser Arbejdsmarkedet Kvindens Udvandring fra Hjem- mene og Hjemmets Arbejde ud paa Arbejdsmarkedet - var ikke en Lystrejse til lysere og solrigere Eg- ne det var en Tvangsudvandring fra deres tidligere Arbejdeplads af uforskyldt arbeidslöse, der maatte ta- ge Eksistenskampen op som Nybyg- gere under nye og frennedar- tede Vilkaar.
De blev mödt med fjendtlig Uvilje av dem.
dert mente at hava Forret og Eneret til det Land, hvor Kvinderne vandrede ind - og modtage med aabne Arme af dem, det straks vejrede deres ökono- miske Profit ved en Udbytning og en Underbyden at den nye, i n v a n d - rede, forsvarslöse Arbejdshær Kvin- dernes Eksistensmulighed i det nye Land blev at underbyde Mændene med det Resultat, at Mændene trængtes ud.
og Kvinderne halvsul- tede som Mændenes Smudskon- kurrenter blev Kvinderne med Rette ildeset og haanligt angrebet.
Det var nedværdigende og demo- raliserende far Kvinderne, ökono- misk skæbnesvangert for Mænde- ne og til Skade for Hjem og - debevægelsen ind med Kravet om santioneret af kommunale kog andre samme Arbejdsvilkaar for Mænd og helt eller halvt offentlige Kvinder i Overbevisningen om, at tioner over hela Landet.
Institu- Dansl Lov og Vedtagter har med andre Ord anerkendt det samfunds- mæssigt riktige i Kvindebevægel- sens Politik paa disse Omraader.
Medens der saaledes er ringe Grund til Anker over den Stilling vor Lovgivning har givet Kvinderne i Erhvervslivet, saa melder disse sig Hverve ».
i Hobetal overfor den Maade hvor Denne Politik har nu faaet offi- paa Administrationerne disse ciel Sanktion i dansk Lovgingning; Love ud i Praksis jeg tör paastaa, Kvinder har uhindret af Love Ad.
at Lovene saboteres af vore ansæt- gang til enhver Uddannelse, og ved tende Myndigheder, at de vedtagne Tjenstemandsloven af 1919 blev Love ikke respekteras.
Rent bortsett det saakaldte Ligelönsprincip gen- fra, at den Nedskærings- og Stagna- nomfört om denne Lov udtalte tionsperiode, vi for Tiden er inde i, den daværende Finansminister: har medfört en almindelig Stands- » For förste Gang i dansk lovgiv- ning i Nyansættelser haade af Mænd ning forelægges her én Lönningslov og Kvinder, saa tager man dog ikke gældende for baade Mænd og Kvin- Fejl af, at Administrationerne i ud- der ».
Tidligere var jo nemlig alle talt Grad er modtagelige for og Lönningslove delt i to, hendholdvis selv driver en Agitation for at omfattende Mænds og Kvinders udestænge Kvinder fra d e Arbejds- Lönforhold.
Endelig gav Loven af omraader, hvortil Mænd maatte ön- 1921 Kvinder lige Adgang med ske Adgang og at der overalt Mænd til, alle Embeder.
Stillinger +.
.
-.
- Samfund.
og Hverv (Præstestillingen d o g Kvinder lukkes.
Mod denne Placering af Kvinder- undtagen).
Disse Principer er saa Hertil kommer, at man som Mod- ne paa Arbejdsmarkedet satte Kvin- godt som automatisk gledet ind i og (Forts å sid 4 I - dette samfundsmæssigt ret var det eneste forsvarlige - etisk, moralsk og ökonomisk.
Kravet löd formet i 3 Hovedsæt- ninger: » Samme Uddannelse og Adgang til Uddanelse » - » sam- me Lön i samme Stilling.
- » Ad- gang til alle Embeder.
Stillinger og - - - - Samarbetets förer - - - enkla mål och pingstvännerna polisrapporten i natthärbärge Gamla och lärorik i alla utom, är det en sak som blir till en bestämd övertygelsen och det är riktigt lagen denna; klar ur ab den helskinnad här historien mer går än härbärgen föreståndare Inte polisen inte pressen, inte logerarna och inte du och jag, det vill säga den hyggliga all- mänheten.
Här är åtminstone en människa som Han klar och oangriplig position tror, därför att det står I hans bibel att Guds ord icke är fåfängt, ab så slår han sig ner mitt ibland där de fattigaste, de för- komma &amp; olyckliga ha sitt tillhåll lå- ter dem komma för intet, ger dem mat och liggplats för natten, ställer hela sin person och sin tid till förfogande för att hjälpa dem i den mån de väja ha hjälp, ja visa dem kärlek, helt enkelt Han kan inte göra mer, han kan inte heller göra kan han ta alla dessa skriverier, ingrepp och rapporter med ro som han också gör.
Han har Inga fördelar att bevaka, laga blavsikter att dölja, ingen position att förlora, ingen oöverensstämmelse mellan för är också suverän och han fullkomligt oangriplig.
kan inte åtkomman, ens om man kör ut honom från Klockgjutare- gränd hur är det med oss andra?
Den stackars polisen, har måst tillgri- pa den ökade brottsligheten under de sista 5 åren I Stockholm, som förklaring på den razzia den företagit i ett räddningshem vilket endast varit öppet några veckor Den måste få också ta till argumentet: där de förut.
Det är ju ett betänkligt u p ment, ty dem har polisen ingen rätt till bara för det.
Ska inte en straffad få so- va om nätterna?
Och slutligen måste den i sin nöd också säga: det där hemmet kan ju bli en lämplig plats för sammansvärj- ningar till nya brott.
Men det kan Ju en portgång, ett ölkafé.
eller logisalen på ett av de härbärgen, som ta betalt, bli precis lika bra, om inte bättre.
Som Ar- betaren anmärker: det vore opraktiskt att planera brott i ett rum där man har massor av okända rumskamrater omkring Ett samarbete mellan arbetare och förtroendeförhållande mellan kapi- Vid en av Sveriges arbetares de centraleuropeiska länderna var sig.
måtte inte vara roligt att få lov arbetsgivare på själva arbetsområ- talets och arbetskraftens represen- Centralorganisation nyligen anord- arbetarna om tog initiativet till den att träda fram med en sådan skrivelse.
det, jämnställdhet inför det stora ge- tanter.
Ett stöd för denna förhopp- nad upplysningskurs i ämnet gav industriella demokratien, var det i mensamma intresset, företaget det ning utgör sådana företag.
som der aktuarien Bruzewitz en redogö- England och Amerika framförallt tycks som om detta skulle vara själv- av redaktör Harry Hjörne skildra- relse för olika länders försök att arbetsgivarnas förslag.
I Amerika ohyra och smittofarlighet och inte precis fallet nog.
Och ändå har det kostat de i ett tidigare nummer av Tide- organisera demokratien inom indu- har det mera gått på de enskilda heller kan förebrå pngstvännerna att de och kommer sannolikt att kosta varvet.
Den praktiska erfarenhetens strien.
Det kunde hända exempelvis företagen, där arbetgivarna sökt inte ta betalt måste ju ändå inse det att gripa ner på måfå i hela oändliga anstängningar, organisa- vittnesbörd om att försöken till sam- i Tyskland att arbetsgivarna trots binda arbetarna just vid det egna groteska i tionsförsök, uppbjudande av alla arbete belönas inte bara med sänkta införd industriell demokrati vägra- företaget I England har reformer- detta väldiga komplex av orsaker och fö- krafter, både hotande och i den goda produktionskonstnader, ökad arbets- de att lämna arbetarnas representan- na införts i samarbete med fackför- viljans form.
innan detta enkla mål effektivitet och höjd produktion utan ter de upplysningar om företagets eningarna.
Man har funnit att det- lingen och sen kasta sig över den.
Och du och jag?
blir förverkligat.
Men inför utslag även med " en härlig kamratkänsla ställning etc. som dessa behövde.
ta arbetarnas medinflytande på själ- Den som skriver för- sig av intressegruppens tudelning som över lag ".
En vinst som till fullo Arbetarna kunde då ta sin tillflykt va arbetsplatsen haft en oerhörd be- själv ah säga, att den de stora arbetsstriderna måste även kan uppskattas endast av den, som till spioneri.
Radikala medlemmar tydelse.
den likgiltigaste Träffar än lärt sig inse betydelsen för det he- av kontoriststaben, som stod arbetar- Det tycks oss, att det stora lösen- slaget inte hans egen personliga las framgång av trivsel och god ar- nas intressen nära, gav genom att ordet, som kunde bli vår tids heders- den: varför har du inte öppnat ett d- ta kopior av räkenskaperna o. s. v. namn om det rätt förverkligades, i t dant härbärge själv?
r i n k att du ids värld, är dock dess olyckliga följ- betsanda.
bli, att du härdar ut med det dåliga det och innebörd starka nog för att Den industriella demokratien har arbetarrepresentanterna de nödvän- samförstånd på alla linjer.
Lek- låta samvetet över skillnaden i samhället, om efter kriget i flera länder fått lag- diga upplysningarna.
tor Wigforss beskrev uppkomsten av även av honom förnimmas.
Inom begreppet industriell demo- skiftningens skydd.
I Tyskland och Detta är ju ett tydligt bevis for den industriella demokratien bl.
a krati denna demokratisering av Tjeckoslovakien har från 1920 och att den gamla uppfattningen av två så, att den tanken gripit omkring människor och därför orättfärdig.
Du själva arbetet skönjas också ett åren därefter tillämpats bestämel- fientliga läger levde kvar.
Man ta- sig, att det inte finns någon gräns nöjer dig med att vara skavd och plågad bär detta med tålamod, när du kunde flertal olika riktlinjer.
Där är ar- ser om driftsråd, driftsnämnder etc., lar inte med varandra som männi- for vad arbetarna skulle ha rätt att och det så bra som personalen på Klockgju- betsgivarnas önskan att binda arbe- ett efter olika mönster organiserat skor.
M a n förhemligar och spione- intressera sig för och syssla med.
få taregränd.
Du är dum.
Devinez.
tarna vid företaget för undvikande samarbete.
Huruvida man kommit rar so mtvå makter på krigsfot.
Å Det tycks oss att denna tankes öm- av strider.
Där är arbetarnas strä- själva kärnpunkten i problemet när- andra sidan har arbetarna genom sesidiga giltighet är det viktiga.
Ett van att genom medbestämmanderätt mare genom dessa anordningar - den industriella demokratiern i Tysk- nedrivande av alla gränser, ett er- inom företaget få sig tillförsäkrad ett utbytande av misstroendet mol land vunnit en säkerhet och en bjudande att låta den andra sidan en mera rättvis andel i vinsten.
Man känslan av samhörighet och gemen- trygghetskänsla, som är ny.
Fack- fritt ta del av vad som händer på och samtidigt vågar också hoppas, att där finns samt intresse må lämnas därhän.
föreningsrörelsens splittring.
under- det egna området en linje, utefter vilken arbetarnas Naturligtvis kan även inom lagstift- stödd av arbetsgivarna har förut intränga i de svårigheter och sär- och arbetsgivarnas intressen ram- ningens ram finnas enskilt intresse försvagat det skydd, som organise- skilda problem, som där uppställas.
manfalla; strävan att uppnå ett nytt och god vilja till sakens främjande rander annars skänker.
Medan det i Det Och pressen, som inte kunnat vidhålla reteelser, som ligger bakom brottsligheten detta vill tala för reagera.
I våningen hos mig, då jag besökte här- - - - i vilken du innerst inne vet att den icke är -
Alla u möjligheter utnyttjade d e Från vilken politisk ståndpunkt man än betraktar arbetslöshetsfrå- måste således i en snar framtid av- verkningen minskas eller mängden tillväxande skog ökas.
De outnytt- jade möjligheter, skogsproduktionen äger, kunna beräknas till c:a 1,800,000 hektar kalmark, och skogsmarker i behov av dikning till c:a 2,261,000 hektar.
Det är obe- stridligen ansenliga arealer.
Efter att ha påpekat att av den produktiva skogsmarken äges c:a 20 procent av det allmänna, 36 procent av bolag, 6 procent av godsägare och 58 pro- cent av bönder, uttalar motionären den åsikten, som på senare tider framhållits, att skog med fördel bör skötas i större enheter.
En indel- ning efter en 80 à 100-årig omlopps- tid betingar stora arealer för a t t år- ligen ge avkastning och återgälda det kapital årligen måste ned- läggas i skogsvården, för att först efter ett par mansåldrar kunna ge någon inkomst.
Motionären uttalar vidare det påståendet, att då stats- makterna genom d. s. k. Norrlands- lagstiftningen m. m. inskränkte bo- gan.
måste den anses som ett av ti- dens allvarligaste spörsmål.
Och vilken form av underhåll man än är villig att tillerkänna de arbetslösa, är man ense om, att den lyckligaste lösningen ligger i ökningen a v pro- duktivt arbete.
När industrin ne- kar att ta emot mer arbetskraft, vän- der man sig till jorden.
Har Jorden outnyttjade arealer, som kan bära nya skördar eller klädas med växan- de skog att i sinom tid giva avkast- ning?
Alla de motioner vilka nu avgi- vits i riksdagen angående utrednin- gen och anslag för nyodling.
utdik- 3 m. m. tillhöra därför både jordfrågan och arbetslöshetsfrågan.
En del motioner yrka på förhöjning av vissa i statsverkspropositionen be- lags skogsfärvärv, var detta, samti- gärda anslag.
Så t. ex. har K. digt som det bevarade den själv- M a j: t föreslagit ett extra reserva- ägande boendebefolkningen, ett hin- tionsanslag av 600,000 kr.
till nyod- det för skogsbrukets rationella ut- ling och betesförbättring, varav veckling.
Han anser därför, att om staten i ett socialt syfte hindrar den ekonomiska utvecklingens fortgång berg och Olofsson i Digernäs motio- och därmed förminskar landets nerat om 1,000,000 kr.
och hr Lind- försörjningsmöjligheter, bör staten man att fl.
om 1,200,000 kr.
varav att genom en aktiv respektive 200,000 och 300,000 till ha ...
skyldighet.
näringspolitik så långt möjligt lin- betesförbättringar.
- Statsverks- dra verkningarna därav.
Om staten propositionen har upptagit ett extra skall göra en insats av någon bety- ~- För samma ändamål ha herrar Sand- reservationsanslag av enlighet med Idrottens rådfråg- ningsplatser Som säkerhet gentemot de skador, som kan befaras följa av det nutida utpräg- lade sportandet, b i r man i Tyskland upp- rättat undersökningscentraler med kost- nadsfri Idén nen.
läkarundersökning är ganska ny.
Först av sportmän- sedan två arbetar dessa undersökningsställen.
Mer under den tiden har man gjort en hel del intressanta erfarenheter.
Den största undersökningscentralen i Tyskland är belägen i Berlin-Charlotten- burg och förestås av en ung kvinnlig lä- kare Dr Hede Bergmann, själv sedan många år intresserad idrottskvinna.
Dr Hede Bergmann har nyligen i e t t före- drag i Stockholm vid Svenska Kvinnors Centralförbundets för Fysisk Kultur års- möte givit en skildring av sitt som är arbete sportläkare.
Undersökningscentralerna äro i .ii- mänhet upprättade av k o m u n t m a, vilka i vissa fall samarbetar med sjukkassorna.
Det har visat sig vara med sjukkassornas fördel förenligt, att genom bekostnandet av undersökningscentraler stödja det fö- rebyggande arbetet mot sjukdom.
Alla tekniska hjälpmedel står sportläkaren till buds.
Röntgenappararer av olika dag.
exempelvis för att fastställa precisions- och uppfattningsförmåga, handdarring hos boxare, hörsel- och synskärpa.
Visar sig symptom av överansträng- ning, hjärtsvaghet eller dyl. ger läkaren noggranna föreskrifter Om hur träningen får bedrivas eller om vila är nödvändig.
Dr Bergmann på idrotts- a h träningsplatserna att hennes föreskrifter efterlevas av både idrotts- männen själva ah tränarna Intresset far denna rådgivande läkarverksamhet har bland idrottsmännen själva visat sig oer- övervakar sedan Särskilt denhet för att få skogstillgångarna är det fallet inom arbetarsport- centralrådet för skogsvårdsstyrel- utnyttjade finge en insats av minst föreningarna, som har en stor omfattning förbund har h r Tjällgren 100 miljoner kronor beräknar, och och betydelse i Tyskland.
härtill begärt 500,000 kr, - Hr om detta skall ske inom sådan tid, sernas Det är hittills mest män.
som kommit till undersökningscentralerna.
Men kvin- Bergqvist m. fl.
yrka på ett nytt an- att produktionen av skogsprodukter slag av 100,000 kr.
för bidrag till årligen beviljas.
nor äro organiserade i sportföreningar.
anläggning av odlingsvägar i Norr- slag till skogsmarkernas kultivering Antalet sportligt organiserade män är land.
Dalarna och Värmland.
skulle antingen utlämnas som bi- givetvis större men det är att märka att Herrar Brännström och Lövgren i de manliga sportsammanslutningarna Nyborg hemställa om att riksdagen drag.
då den enskilde markägaren måtte till nyodlingsbidrag åt inne- vore skyldig att ikläda sig viss del havare av skogstorp och odlingslä- av kostnaden eller också utgå som aktivt indrottande Utan tvivel är den genheter å kronoparker i Norrland lån.
Motionären föreslår för sin del kostnadsfria undersökningen av sport- läkare lämplig också vid en växande och Dalarna anvisa ett belopp av låneformen, dirk att någon del dir- kvinnlig idrottsrörelse, för att klart fast- av, exempelvis en fjärdedel, skulle 250,000 kr, utan återbetalningsskyl- ställa kvinnornas motståndskraft och Iämnas utan återbetalningsskyldig lämplighet vid utövande av sport och dighet.
Märkligast är hr Skölds motion het.
Någon del skulle återigen idrott.
Samarbetet mellan sportföreningarna angående utredning om genomgri- markägaren utföra p i egen bekost- pande åtgärder för den svenska nad, vilket kunde tänkas ske med och läkaren har också betydelse ur rent mänsklig synpunkt.
Dr Hede Bergman skogsmarkens rationella utnyttjan- egen arbetskraft och således utan berättar om sina söndagsutflykter med de till skogsbörd.
Motionären erin- ökade kontanta utlägg.
de kommunistiska idrottspojkarna.
Han rar om en av professor Jonsson år Åtgärder borde även vidtagas för är intresserad av vu ah en av dem.
En 1923 verkställd beräkning, att den a t t lösa betesfrågan och statsbidrag dag hade hon övertalat en ung kårstu- årliga avverkningen av skog utgör härtill lämnas.
dock med beaktande dent bland sina bekanta M deltaga i en söndagsvandring med arbetarföreningen omkring 42,25 miljoner kubikmeter av att en rationell skogsvård svår- ligen kan åstadskommas utan skogs- och den årliga tillväxten 33,5 mil- Detta an- starkt framåtgående.Omkr.
600000 kvin- miljoner - äromedan största delen av de kvinnliga lig överraskning av omkring 9 Motionären avser miljoner kubikmeter.
Även om de resultat vartill riksskogstaxeringen sedermera kommit.
för vissa delar av landet tyda på att denna till- växtsiffra är för Iiten torde det vara obestridligt att en överaverkning för närvarande äger rum.
Antingen i ganska hög grad det gamla Tyskland.
utnyttjande av tillgången på för skogsbruk lam- pad mark.
Samtidigt skulle ökade arbetstillfällen beredas, och även Om arbetslösheten därigenom icke kunde avhjälpas, borde den i alla fall min- skar.
Förslaget är givetvis tillta- lande, och det bör ej kunna vara mer an en mening om, att det är det enda riktiga, när samtidigt möjligheter till produktivt arbete och övertalig arbetskraft finnas, att dessa två sammanföras.
Det är den sunda ut- vecklingen.
Inga nödhjälpsarbeten, utan nödvändigt arbete åt i vanlig ordning avlönade arbetare.
Återstår för den blivande utredningen att av- väga formerna för verkställandet ett odling påkallar understöd från det En del måste den enskilde ägaren anses skyldig att gälda för den del han skördar av gångna generationers arbete.
men när det gäller större områden, över- g i r det både hans förmåga och hma skyldighet.
Men.
då man på sam- ma gång som man vill vinna natur- tillgångar, avser att minska arbets- lösheten.
är det av vikt och detta gäller alla liknande anslag att allmännas sida.
- - M i n han upptäckte att medlemmarna i arbetarsportföreningen var i högsta grad värda att umgås med.
Och dessa å sin sida sade: En kårstudent, han är ju en trevlig människa, han är ju som en av Säkerligen är Dr Bergmann en män- att genom sin per- sonlighet f ö n en g o d sak framåt Smärt och välgymnastiserad ser hon ut som en ung flicka med sina långa ben.
Hon tar sin uppgift allvarligt men är ändå full av liv a h munterhet.
Trots den skarpa motsättningen mellan de borgerliga sport- föreningarna i Tyskland och arbetar- sportföreningarna.
låter hon inte sitt mod nedslås i arbetet.
niska som har förmåga tillse.
att dessa statsbidrag i si stor utsträckning som möjligt verkligen komma de arbetslösa till hjälp.
Och vändas till utdikning a h kultive- ring ar staten och det allmänna till- hörig mark, där dessa arbeten direkt och fortast kunde ordnar för de ar- betslösa och komma dem till g+, e j som lån åt enskilda.
Detta måste framhållas, att p å g r u n d a Y a r- betslösheten böra alla dylika anslag n e d I ä g g a s p i d e t a i l- m ä n n a s j o r d intill dess denna är i fullgott skick och a l i a m ö j- I i g h e t e r d ä r u t n y t t j a de.
Svart på vitt att stå n strid om denna, lika het som den vilken på sin tid stod om- kring de religiösa spörsmålen.
och denna sak väja vi icke för att dryfta.
Ärlig tävlan på arbetsmarknaden.
--- Änk n an i av R U T H P E R S S O N Vad kan då göras?
Det uppväx- ande släktet bör få öppet, ny I ett föredrag i Folkets Hus har den socialdemokratiska riksdags- mannen, fru Olivia Nordgren på ett utmärkt sätt belyst frågan om mäns och kvinnors inbördes förhållande p i samskolan kan det vara men det nuvarande arbetsmarknaden.
II.
varit sträng köld i flera I så att a l l a sanka marker bli- v i t hårda och farbara med även täm- ligen tunga lass.
Detta har änkan Det har veckor, unga flickor Pålshus att medlet varmed han äntligen skulle förmå förverkliga sin gamla dröm om frid på jorden a h en god vilja bland människorna - sedan inga - avstånd mera fanns.
Och i sin hjärtans glädje häröver råkat le en mer och begynner tänka på att de in.
te haft kannan i väg till mejeriet mer än sex gånger förut denna må- naden.
Det kan inte bli så värst många kronor de få avlöningsda- gen, och de behöva t i l l både nya strumpor och trätofflor.
Hela vid- den av deras trångmål gir plötsligt upp för honom.
» Tror du att de kunna ta oss? » kan skil- spörjer Fastän » Åhnej, jag kan nog ordna för det ana följderna.
Det är också av den de svårast tillgängliga huggning- som lär vara hans konkurrent det oss vara av intresse a t t anföra största betydelse i kampen mot de arna och stapla upp den vid lands- mänskligheten, så att detta blivit be- på något sätt », säger hon.
Och det en del av fru Nordgrens synpunk- veneriska sjukdomarna, so om äro för- vägen.
Hon menar.
att am det se- tänksamt och också begynt utexperi- lugnar honom.
Men han fattar tag ter.
mentera ett fortskaffningsmedel, i kärran och hjälper till att skjuta Frågan om lika lön för män och färligt utbredda.
att man får kun- dan blir omslag i väderleken.
skall som även det skulle göra avstånden på även där det Inte precis är av kvinnor i samma arbete måste på skap om de preventiva medlen Här det inte bli si svårt för henne att korta och ge människorna tillfälle nöden.
forsla den därifrån och t i l l last- allvar tas upp inom fackföreningar- måste ett upplysningsarbete igång Men man bor få kontroll p i ningsplatsen, som om hon skulle alldeles na, var ett av de önskemål, s o m fru rit ingen och de obskyra affä- ända in i skogen efter den.
Nordgren framförde.
D e t är inte för Det är nu fjorton dagar hon hål- tjäna hans intressen - och blivit ter den lilla strimma himmel som säkert a t t likalönsprincipen t i l l en rerna böra ej tålas.
Så är det frågan om straff för lit p i med detta arbete och hon har först färdig med sitt.
Vad det då början kommer att vara till fördel fosterfördrivning.
Runt om i, .$ &amp; haft barnen till hjälp hela tiden.
kunnat bero på.
för kvinnorna.
men den är ett rätt- dar går det bättre, så en uppförs- är det en stark rörelse för att få Och kunde hon fortsatt ännu ett par Ty hur annorlunda skulle inte så backe och s i äro de äntligen fram- färdighetskrav.
Vi måste b l i för- den dessa straff upphävda.
I Europa ut- dagar med deras hjälp skulle det gott som allt ha kommit att gestalta trogna med det och se, att det är en föras årligen tusen och åter tusen mesta ha blivit framkört, och hon sig om det varit motorn.
som blivit me.
Hon ställer ner kärran och för- väg till ärlig konkurrens på arbets- fosterfördrivningar och de flesta ut- skulle fått några veckors rådrum in- uppfunnen först och tagen i bruk i marknaden.
nan vårarbetet börjat.
Hon skulle stället för ångpannan.
rar i hennes öron, och hon hör ing- D e t är inte sant, att det enbart föras BY kvacksalvare.
Bara här i landet (Norge) räknar haft storrengöring i hela huset, ha- Det heter att Irup är ett vackert enting annat till en början.
Pojken är kvinnorna, som trängt in på män- man med minst 10.000 aborter årli- de hon tänkt, ty det rådde hon inte stationssamhälle.
Men Felix Lind- hor, och plötsligt utbrister han.
nens arbetsområde.
De flesta yrkes- gen, och en stor av dessa äro med t i l l julen.
Men nu har skolrå- skog ser ingenting vackert i det » Han är körd!
Hör du honom? » arbetande kvinnor är anställda i så- underrättat henne, att därest Han ser endast jorden som styckats dana yrken, som ersatt det gamla framkallade på konstlad väg.
Det det hemarbetet.
Och männen har i stor är d i ett uppenbart missförhållande utsträckning ersatt kvinnorna vid mellan detta antal och antalet av erna mot Bolliger till.
Köld och gång kommer man att vidtaga åt- hem om dem och besinnar aktnings- utmattning ta överhanden.
Det kom- fabrikationen a v just sådana varor, straffade personer, som utgöra ett gärder gent emot henne.
Och vilka fullt att på detta lilla stycke jord, som förut tillverkats i hemmen.
Det par personer om året.
åtgärder det blir vet han om Det som rymmer så gott som hela Irups mer en ed på lapparna för henne, Att avbryta havandeskap är icke finns manliga vävare, bagare, bryg- har man sagt henne vid föregående stationssamhälle, fanns en gång in- hon håller den tillbaka och sjun- geriarbetare o. s. v. Omkring tre straffbart, när det sker av specia- Det är nämligen t i t t och te uppehälle för flera än Halla Kri- fjärdedelar av alla arbetare i sådana lister på medicinska grunder.
Frå- gan blir då, om man E r utvidga tätt, som det har hänt att änkan stina med hennes fem ungar och åtta som nyss pojken tänkt.
Pi strum- yrken, som ersatt hemarbetet, är D e t är en bragd säger man.
Och porna och trätofflorna.
Nu blir hon manliga och endast en fjärdedel ut- indikationerna för läkare.
Bör läka- Ringberg behållit barnen hemma getter.
ren k kunna a göra det även med vad ifrån skalan.
ibland endast i ett par tvungen att gå till förmyndaren a h göres av kvi nnli ga arbetare.
Genom alla dessa omflyttningar man kallar en social indikation och dagar, men ibland i hela veckor och Irupsborna äro stolta över den.
Men be honom om några kronor av bar- som ' n denna gången herr Felix anar den tiden d ' bebyg- nens egna medel.
Men Herre Gud måste man också ändra sin uppfatt- med en rashygienisk, det sistnämn- däröver ning om mannen som ensam familj- da v i l l säga om man fruktar for att Man har sagt henne att det är galet garna skola nödgas kräva att tomten för den långa vägen dit ut, där han eller ärftligt och orätt, ja rent av brottsligt att som hör till bostaden skall föda bor.
och för de förmaningar han jeförsörjare och sålunda berättigad barnet skall bli idiot Det sista kan handla s i mot sina barn och man in dem.
Och när homöopaten och dis- till högre lön.
I våra dagar är belastat för övrigt.
jag icke godkänna, man aldrig ser nu, att skolrådet bort ingripa re- ponenten inte läto nöja sig med hans liten kvinnliga familjeförsörjare ingen ovanlighet.
I sådana fall får den kan veta säkert om si kommer att dan för länge sedan.
Men man skyl- första nej, utan på nytt sökte över- a h så eländig och så förnedrad.
från sig på herr Felix.
Han är tala honom en gång han var onykter, Hennes golv därhemma är smutsiga » svaga » kvinnan utföra dubbelarbe- ske, Den sociala indikationen inne- ler inte skolrådsledamot, men det är då de träffade samman med honom tet och ändå anser man av gammalt, bär att föräldrarna icke ha rätt t i l l det blir han som suttit och pratat hennes på gästgivaregården i Bolliger, blev att hon skall reda sig med mindre att låta barnet växa upp alltså ett ekonomiskt spörsmål.
Kan sak, o m den långa skolvägen och an- han grov och oförskämd.
taken är sotiga, och linne och hur- ö ".
Vad jäkelen menade herrarna gerådssaker allt detta.
som det man döda ett foster av ekonomiska nat, när man h a f t henne före på Solidaritet kvinnorna emellan och skäl skulle det få till ytterst kon- stämmor och samma ankomster^ Och egentligen med detta sitt frågande?
en allvarlig behandling av spörsmå- sekvens, synes det mig.
att barna- man har låtit det bero.
Men det Han hade ju sagt nej en gång.
Vad len är ofrånkomliga.
mord av samma grunder bleve till- ångrar man nu sedan man riktigt tog de honom för att vara för slags och vanvårdat.
Det har varit det yrkesman?
Trodde de kanske att länge och hon har nog märkt det.
Hela denna agitation vädjar Dispo- han hämtade sitt levebröd så där hur Men sysslorna utomhus ha måst gå till ansvarskänsla jag vill ej motsätta mig en fördoms- nenten och byggmästaren och ho- som helst och var som helst?
N e j, fri diskussion av frågan om man bör möopaten och del andra Irupsher- han var jordbrukarr.
fan icke jord- före.
Och hon har sagt sig, a t t det Tisdagen den I februari hade Os- gå till upphävande av par.
245 som rar.
Meningen är att inköpa jord- skändare.
V i l l e de ha jord alt kräm- lo arbetarpartis kvinnliga utskott stadgar straff för fosterfördrivning.
egendomar som av någon anledning ma med fingo de vända sig p i annat När kvällen kommit har hon kru- Innan så kan ske blir det nödvän- råkat komma i vanhävd och kunna håll.
- Och mycket annat, som det sammanträde till ett Arbeidersamfund, vilken stort lokal möte blev i skulle blivit ärekränkningsmål av pit samman i ett soffhörn med bar- digt att åstadkomma en statistik fås någorlunda billigt, för att se- om inte de närvarande enstämmigt elds kring sig, och månljuset eller dan stycka sönder dem och sälja trapporna mer än överfull, och ute ävenså på gatan gångarna, stod en över hur utbredd fosterfördrivning förklarat.
att de ingenting uppfat- eldsljuset från brasan har lyst han är.
Det skulle vara oerhört sorgligt ut dem till egnahemslåntagare.
D e t massa folk som ej kunde komma in.
man skulle e legalisera fosterför- är vinst på sådana affärer och man tat av vad rom blivit sagt.
Men dir- höll överläkaren Scharf- arna a av ekonomiska g grun- har gjort s i g betydliga förhopp- ponenten har svurit på att han i alla kerna i rummet.
Hon har inte för- ningar.
fast meningen är ju i alla f a l l skall få betalt för vad han slung- nummit annat än vilan och barnen, om begränsning a v barnantalet.
Ur ett mycket utför- denna agitation appellerar fall att börja försiktigt med hus- a t fram.
Och fast man inte menar ho som tytt sig till henne.
Och där ha ligt referat i Arbetaren återgiva vi till ansvarskänslan, men den når ic- tomter rid något stationssamhälle tet mot änkan Ringberg, lom någon de så suttit och talat med varandra följande huvudpunkter i föredraget, ke de lågt stående individerna, t ex. nånstans.
Helst Irup .. Och man har slags hämnd, kan hin inte låta bli med kursiveringar a v Tidevarvets vaneförbrytare.
Dessa borde absolut varit uppe och talat med gubben att önska.
att herr Felix än en gång steriliseras, en ganska ofarlig ope- Lindskog om ett stycke åkerjord skall komma och tala hennes sak bara varandra om väsenden rom blott red.
Överläkaren underströk den oer- ration Det är nödvändigt att skaf- mellan kyrkan och herrgårdsallén, för att få ett tillfälle att svara ho- kunna tänkas och föreställas.
och hörda betydelse denna fråga hade.
fa en lagstiftning, som tillåter detta rom man anser skulle vara lämpligt.
nom n e j.
Ty disponenten är den av hon har berättat dem släktsägner Den engelske socialekonomen Key- ifråga om lågstående individer, som Byggmästaren och disponenten ha skolrådsledamöterna som starkast om stormodiga, stolta löften som bli- nes har betecknat den som det mest oansvarigt sätta barn; världen.
stegat upp det och räknat ut, a t t det ömmar för att Pålshusbarnen skola v i t slungade u t i hastigt mod och Efter en lång diskussion antogs rymmer en tretton eller fjorton hus- beredas tillfälle t i l l ordnad skol- p i lek men som hållits a h under betydelsefulla av a l l a problem, som kommer att väcka de djupaste t i l l sist enhälligt följande resolu- tomter och är passligt p i alla sätt.
gång.
Och denna gången skall det hårda ' mödor gjorts t i l l verklighet, Centralt och vackert läge, gott fall bli allvar av.
Det kan inte hjälpas.
och om sanning som aldrig böjt sig mänskliga känslor och det kommer tion: ner mat landsvägen a h röjd mark.
Änkan Ringberg vet det.
Pojken eller ryggat e t t steg varken tillbaks Massmöte, sammankallat av Oslo hördes heller inte fortsätter att prata Pi, men hon för- eller i t sidan.
Och gjort upp pla- arbetarpartis kvinnoutskott och be- ra emot Lindskog på det när man talade med mir inte svara honan.
Hon endast ner som barnen byggt ut i det oänd- sökt av 700 personer, hemställer en- honom om Men det är ju på tänker på hur hon i en hart skall liga.
o c h man har gått till sängs träget t i l l justitiedepartementet att Felix rom a det.
l l t kommer an.
Och han kunna ordna det så att hon kan få och när man vaknat har det varit vidtaga åtgärder för att straffla- blankt nej med detsamma och de tre som äro hennes iväg t i l l sko- t i l l en ny arbetsdag.
som givit käns- gens par.
245 blir upptagen t i l l re- lät inte rubba sig.
Han gillar näm- lan redan denna dag.
Värst är det lor och tankar t i l l åter en skym- vision, och att paragrafens första inte egnahemsrörelsen.
Och att han inte har något bröd i huset ningsstund.
Hon har känt styrka punkt blir ändrad därhän, att av- ligen inte stationssamhällena heller vad att sända med till matsäck.
och livskraft men nu minns hon lägsnande av foster genom läkare det beträffar.
Det alt hon ständigt nödgas hand- dast spindelvävarna i hörnen och det under vissa närmare angivna Han brukar säga om deras till- skas med grön ved gör att huden in- arbete, hon försummat uträtta.
Hon tingelser tillåtes.
Paragrafen synes blivelse nu redan han gjort bekant- ne i händerna och på fingertoppar- har inte förr tänkt på sitt utseende, icke längre vara överensstämmande m e d bilen, att Vår Herre den na spricker sönder i djupa springor, men nu går det upp för henne huru med nutidens rättsmedvetande hos skap gången han fick idén till den under- som hetta och ömma för minsta vid- ovårdad han måse te sig för andra folkets breda massa och med kvin- bara lilla tingest som min kallar röring, om än de inte blöda.
Ved- att se p i.
Hon plågas av sina smut- nornas fria och förändrade ställning motorn, måtte trott sig ha funnit huggarna ha lärt henne att man kan siga kläder och av sin barkade.
vä- i samhället.
Det tilltagande antalet smälta beck i dem och på så sätt fyl- derbitna hud.
Och skolrådsledamö- kriminella aborter visar, att straff- la dem.
Och det hjälper, så att obe- ternas hat tynger henne rom en för- lagen icke verkar efter &amp;, avsikt, haget blir mindre.
men att älta deg nedring.
Hon drar sig dem t i l l min- och de härskande ekonomiska och so- med sådana händer gir inte, och hon nes var och en: disponenten.
rom ciala förhållandena göra, att para- måste tidtals antingen köpa bageri- ämnar bli riksdagsman, och arbetar- grafen icke drabbar rättvist, utan bröd i butikerna, Om hon har något kommunens ordförande rom strävar tillfälligt och villkorligt.
Det ondas att köpa för, eller låna sig fram.
for ramma mål.
Andersson rom le- tilltagande och dess fara för kvin- Såvida hon inte helt enkelt behåller der bönemötena och bagarmästare nans liv och hälsa säger oss att det barnen hemma och låter dem lera på Pettersson som vid behov tillhanda- måste sökas andra förhållningsreg- mjölgröt istället for bröd, som de håller hembränt åt Irups manliga re,.
Det är då olika åtgärder må gjort nu denna tiden.
När hon lånar, befolkning, och prästen med sin in- igångsättas under det offentligas brukar hon göra det hos en kvinna delning av kvinnor i fruar och gum- medverkan och kontroll.
upprättande som bor i ett hus strax nedanför Ha- mor.
av modershygienkontor och effek- gelövsliderna, och dit ämnar hon sig Och med ens flammar allt hennes tivt motarbetande av den sociala nö- nu.
redan hon ställt kannan från sig mod upp.
Runt omkring henne lig- den.
Tusende kvinnor vänta på en på mjölkbordet.
ga marker f ö r fäfot eller plantera- snar forändring a v lagen.
Pojken har tysnat så småningom de med gran.
De skulle ha kunnat när han inte får något svar.
Han vara röjda åkerfält med ett otal små drar sig till minnes moderns bekym- gärdar, men ingen bonde rör dem om till del små ker tillfälle.
- ' ' *; - - la - en om drivningarna gen Hela och Gubben svarte be- en-
- Arbejds- markedet og dit Underhold udsætter sig med sin hand.
Skolbarnen beordras ut på skogsplantering en vårdag och paa Land og Sö for pinlig Möje efter nigra år kan ägaren skörda julgranar och efter ännu nigra år i Storm Natten og i Kuld om vuxen skog.
Det get honom ett extra Dagen, tillskott av penningar men så som Forts. fr. sid.
1.)
marken låg så blir liggande træk mod Kvindernes arbejdsmæs- mens sikker, tryg og varm du ligger Och något nytt hushåll föder den sige Ligeret har Tillböjelighed til at hjemme Den kända författarinnan placere og isolere den kvinde- og kræver av dig ingen anden det som lige Arbejdskraft i særlige Klasser Lön » En liten grå tyglapp liknande till odlingsbragder.
kun for Kvinder med et natur- end Kærlighed og milde Blir og utsliten vadmal », börjar den finska Hon tinker med vrede, att hem- Troskab ' forfartarinnan Lilli Porthan sitt mens skuld är det åtminstone inte, ligt lavt lönnet og enformigt un- T y dessa vuxna det här gäller har derordnet Arbejde.
Til sligt Arbej- et lidet Afdrag paa saa stor en Gæld om de svenska radiumdukarna Ra- hemmen aldrig ägt.
Deras barndom de finder Mænd som bekendt Kvin- For det store Flertal af Kvinder diwoll, Hon fortsätter » Så enkel har förnötts i skolsalarna och på ras- lyder disse Ord som helt fremmed- och anspråkslös är Fredrikssons be- teplanerna och p i vägarna till och der særlig egnet.
ryktade Radiumduk t i l l sitt yttre A t det har været vanskeligt at artet Tale; kun for et betydnings- M e n den innehåller radium.
vilket från skolan Vad skulle väl där ha kunnat hända som givit dem kun- placere Kvinderne i Erhvervslivet löst lille Antal af Overklassens ämne ju för människokroppen bety- skaper om bragderna på hemmet red Mændenes Side.
kan ikke undre; Kvinder gældet endnu Shakespeares der hälsa och kraft.
Och därför är mark, eller aktning för hem.
Hem- der kræves en ikke ringe Grad af Ord, og man tör haabe, at de vil den fula duken värdefullare in guld mandig Fordomsfrihed og Retsin- vide at betale deres Afdrag paa rette och ädelstenar Då j a g genom dessa dukar blivit fullständigt botad från en allvarsam sitt kvällsmål och sovit över natten.
dighed for helt loyalt at acceptere Maade, Men bortset herfra er Manden i ledgångsreumatism ville jag gär- Aldrig någonsin skall hon tillåta den ny Tid og den ny Tids Kvinder.
något dylikt.
Hon skall trotsa.
Hon Det er svært at erkende, at det gam- mindre og mindre Udstrækning na övertyga icke sakkunniga, lidan- skall ingiva sina barn, att det är le er forgangent, svært at forstaa, Eneforsörger, i mindre og mindre de personer o m den underbara at den ny Tids Kvinde maa kræve Grad Kvindens Beskytter i Tilvæ- snabbt smärtsillande förmåga Ra-.
äger.
n. sig.
Ja hon skall trotsa präst at maales med en ny Maalestok far relsekampen - h a n w blevet n ~ diumduken För ett år sedan insjuknade jag i och hembrännare och rörläggare och at naa frem til den Selvstændighed saget til at skubbe Forpligtelsene svåra plågor, vilka började i båda predikant och disponent, Hela skol- og Uafhængighed, som den ny Tid fra pig, og samtidig er Kvinden knäna samt hastigt spred rig till mästarväldet skall hon trotsa.
ubönhörligt kræver av hende Thi blevet tvunget til at klare sin Del.
alla leder i kroppen.
Läkaren for- Forestillingen om Manden som Dette gælder ikke blot den utgifte klarade att det var den svåraste art Bolligershållet ledgångsreumatism, från söder.
Det betyder mildväder.
Kvindens Forsöger og Beskytter Kvinde, men i stadigt stigende An- Och frosten knäpper i trädstammar- kan ikke længere opretholdes - vi tal ogsaa den gifte.
Til Værn for slagen, bader elektriciteten intet na.
Det betyder milt även det.
Vill maa se den Sandhed i Öjene at han Hjem og Börn maa Tusinder af gif- lindrade eler hjälpte.
Plågorna voro paa Grund af Samfundets Udvik- te Kvinder fpr at tale i S h a k e hemska, mycket inflamme- «udsætte rig paa armen och högra benet det allra min- ligt, har hon ingen tid att förlora.
ling icke længere magter denne OP- speares Aand Och hon vänder beslutsamt kärran gave - Kvindernes store Overtal, Land og Sö for pinlig Möje, vaage sta.
Nya salvor, nya omslag- Allt Hjemmens Omdannelse og ökono- i Storm om Natten og i Kuld om förgäves.
mot hemmet Varje dag hade jag feber.
Och » Brödet! » påminner pojken.
m i l e Oplösning - det er ikke Dagen »; ingen Skabning i Verden Men hon svarar honom, att det længere som Shakespeare skrev: udförer et större Abejde end den hjärtat försvagades av nattvak och får vara.
Hon kan inte ännu göra Din Husbond er dit Liv, dit Værn, gifte selverhvervende Moder f r a Ar- smärtor.
En brännande huvudvärk klart för honom något av vad hon bejderhemmene og andre ubemidle- mig ana, att reumatismen redan din Herre, nått så högt.
Synen blev dålig och känner.
Men han förstår att det är hennes mening, att de skola stanna dit Hoved og din Drot; han sörger de Hjem Landet over.
Hendes Ar- t. o m. ögonen värkte så, att jag såg for dig hemma Han går betänksam nigra bejde vilde imidlertid betydelig let- som genom en röd dimma Själv an- steg, ty hur månne det då skall gå tes, om Mændene vilde indse, at såg jag mig hopplös Då hörde jag dem.
Men sedan tinker han, att mo- digt Att åt hon kunde på bära sig så Vända enfal- Kvindens ændrede Stilling som Kon- talas om något, som säkert botar.
däruppe backen.
Liksom den drunknande kamrar sig dern säkert funnit på någon utväg i t dem.
Han tar ett jämnfota hopp utan att först ha skaffat bröd.
När sekvens burde have, at ogsaa Man- fast vdi det svagaste stöd så gjorde över en sten p i vägen och begynner hon burit in kannan skall hon sprin- dens Stilling forandredes.
Hjem- även jag vid det nya medler, vilket vissla muntert, De få vara fria ga bort till banvaktens och be att få met bör i k k e mere- af Mander ale- säkert skulle bota mig.
Det beställ- fria.
låna av ha dem, baka inte men de att De undvara i alla själva fall: ne betragtes som Hvilested.
Har des och det kom Men nu är månljuset fullständigt borta och vägen kännes ännu knagg- T y det förståndigaste för henne blir Kvinderne set sig nödsaget til at deltage i Erhvervsarbejdet, saa maa undersökta den spartanskt enkla ligare, in vad den gjorde under bort- nag ändå att foga sig.
vägen Änkans mod börjar åter När hon stannar p i gården fram- Mændene paatage sig deres Del af tygbiten, som hette Radiwoll och sjunka.
Hon känner sig inte mera för köksdörren kommer den äldsta Hjemmets Arbejde, dersom de ön- vilken säkert skulle göra mig frisk.
så säker pi.
att hennes uppträdande flickan ut p i trappan.
Hon är klädd Där yvdes på sjukbordet en an- kan bli den stora protest hon före- och färdig att ge sig åstad, ty det sker at s i f t e Hjem.
Man kan be- senlig mängd burkar, innehållande ställde sig, när hon stod högst uppe tar tid att gå den sex kilometer klage denne Udvikling eller ikke Skyggesiderne lader sig let paavise dyrbara salvor.
flaskor med starkt p i toppen av Hagslövsliderna.
långa vägen.
Hur går det till när samhället » Ni slipper! » ropar pojken till men den har ogsaa sine Lyssider.
skiljer barnen från föräldrarna?
henne ni dipper!
E n större direkte Indsats i Hjem- Desas hade intet hjälpt.
Och nu Hon vet det inte.
Men hon förestäl- Och så kommer det från flickan: mets Interesser og for Börnene vil skulle den Illia radiumduken få alla ler sig att skolrådsledamöterna i det » Slipper v i?
Gör vi det, mor ?.
Och det undertryckta jublet i hen- kun e r e til Gavn far b a d e Hjem dem att se vad den var för något här fallet skola vara närvarande.
På det sjukaste knäet placerades Och när hon hunnit hemmet så nära nes röst gör modern åter stark.
Hon og Börn og Fædre, ligesom en stör- att hon kan skymta den bråte och är inte en pjäs som flyttas hit och re indsats i Samfundets Arbejde fra den.
Och jag väntade.
Efter unge- oordning hon har p i gårdsplanen, dit efter någon maktägandes order Kvindernes Side vil være til Gavn tycker hon, att hon kan känna hur Hon är en fri människa med känslor baade for Samfundet og for Möd- kyrkoherden skall lägga sin hand på och ansvar.
Kärran f i r skjuts bort et næsten eenstemmigt Mandskor: hennes axel och raga: Jaha goda bland kälkar och hjul och annat red- rene.
Det er jo Mændene, der har op- » Kvinder egnet sig ikke til selv- gumman det här var ju en tråkig skap hon har stående ute på går lugnt och bekräftande sva- fundet alle de tekniske Hjælpemid- stændigt överordnet Arbejde ».
D. v. historia.
Och så skall man begyn- den.
na tillrättavisa henne a h föörmana rar hon medan hon stiger inom dör- ler, alle de Maskiner, der har ind- I.: Man standser Kvinderne og las- it snævret Hjemmet som Arbejdsplads ter dem, fordi de ikke naar frem; och vålla barnen smärta och blygsel.
att få fam veden som ligger ute i for Kvinder-og de er jo stolte af man sætter dem til et goldt, tör Ar- deres tekniske Snille og Skaberkraft bejde og laster dem for Mangel paa Men kanske är det inte så högtid- Svärtan, ty snart har vi töväder. » ligt man går till väga Det är kan- Och hennes hinder sluta sig hårt - men sa må de tage Konsekvensen Fantasi.
hända endast rättsbetjäningen som och fast.
Hon skall kämpa med og paa redelig Vis hjælpe med til Man kan ikke beklage sig over, at kommer och lyfter barnen upp i en samhället om rätten att äga sina at placere Kvinderne paa de nye Kvindens Stilling paa Arbejdsmar- vagn och åkers iväg med dem.
barns barnaår.
(Forts.) Arbejdsomraadet og hjælpe med til kedet ikke vækker Opmærksomhed.
at omforme og tilpasse Hjemmene Hun bliver g r a s k e t, rost, dadlet efter den ny Tids Krav.
inden- misforstaaet latterliggjort Det var Fortids Skik blandt for de snævre Indhegninger bliver Mænd at overlade til Kvinderne alt hun studeret, vurderet der bliver det Arbejde, som » fribaarne » Mænd lavet Statistik og Kurver over hen- a n s a det for uværdigt at udföre, de Denne Fortids Skik söger de nu Den arbejdende Kvindes Önske overfört paa Nutidens Arbejdsfor- og Maal er at komme igennem og hold - K v i n d e r n e placeres ved Skri- ud over denne Tilstand og at bli- vevmaskin Telefonen ved Ind- ve behandlet som et naturligt Led af pakning og Pengetælling, ved Klu- det arbejdende Samfund, at faa Ro desortering og Flaskerskylning og og Frihed til at tilpasse sig efter de red meget andet godt og hæderligt nye materielle og sociale Vilkaar og Arbejde, men aabenbart nedværdi- at se alle de Skranker falde, som gende f a r Mandkönnet, som Gulv- danner-Grænse for hendes Virke.
skrubben og Gryden altid var for Tillbagegang til Fortiden er udeluk- Mænd nedværdigende Arbejdsred- ket en passiv Resignation over- skaber.
for del nuværende Sabotage-System I hovmodig Mistillid udbasunerer er skæbnesvanger for Kvinderne - Uppseendeväckande fall som bevisar “ Radlwolls “ hälso- bringande: kraft.
om den kan Vad är månne, - så hlt - - - fru PORTHAN berättar härom - men ha ju endast fått vara logemen- hemmet, som är det heliga.
Det vil- är Fråga av - - hon ha veden från kärrmarkerna lät - - ... - Så långt författarinnan.
Det är ej enbart reumatism i den- är dock na sjukdoms olika yttringar som Ra- lederna - f i r en halv timmes förlopp insom- nade jag, Då jag vaknade efter a t t hava sovit i tre timmar, hade smär- tan i knäet betydligt minskats och febern var borta.
Duken lades på axeln.
Två dagar därefter kunde jag obehindrat röra den dittills styva ar- men, a h inga plågor kändes i den mera.
Nu visste jag, att det var den lilla fula duken, som lindrat min sjukdom.
Jag beställde en större Och genom dessa två radiumdukar blev jag fullständigt frisk.
så att jag efter att hava använt dem i fyra veckor natt och dag kände mig utan de minsta plågor och fick sova ut- märkt, och min syn har blivit be- tydligt starkare sedan jag hållit du- ken pe?
pannan om nätterna.
Ra- diumet, det underbara lindrade och botade. » Lilli Porthan mot diowoll tivt visat sig enastående effek- utan även mot gikt, ryggskott, icschias, nervverk, migrän, sömnlös- Härom vittnar i eminent grad vår imponerande samling uttalanden från namngivna läkare och perso- ner i olika samhällsställningar och i olika länder Varje » Radiwoll » är plomberad med attest från Statsgeologen, Dr. Herman Hedström, angivande dess radioaktivitet.
Läs våra intressanta broschyrer om saken, N i erhåller dem jämte in- tygsamlingen och franko mot insändande gratis av nedanstående kupong Det är viktigt tillse rid köp, att en äkta original ra- diumduk bärande namnet » Radi- man erhåller Jag måste tillstå, att det var med woll », och inga efterapningar, som da till sina verkningar eller till a h med kunna vara skadliga - - - henne överlägset och doftande, färgrika vätskor och pa- - Och ren och stänger den efter sig.
~~~~~ - - -.
- - - - - derfor maa Kvindebebevægelsens Po- litik nu være a t bekæmpe dette Sy- stem, bestride dets Berettigelse og hævde Kvindens lige Ret med Man- den til at udföre det Arbejde, hvor- til hendes Uddannelse og Evner kva- lificerer hende et Arbejde.
der ligesom for Mændenes Vedkommen- de vil omfatte alt Arbejde fra det uselvstændige til det ledende -
