# ID: svediakorp-per342
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1908
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,181
# sentences: 883
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


- - 1: a &amp; rg.
Stockholm 1 4 M a j 1908: / I.
~ionurnernti&amp;mpris: ' kc .. kr.
4: 50 lI2 &amp; r kr.
2: 50 8.
... 3: 6011 /, ... 8 ... 8 1: 26 I I Redektion: Redaktijr o. ansvarig utgifvare: Miistersamuelsgat+ 61, en tr. - ELL B N LBsnummer 10 are.
Telefoner: Prenumeration qker s&amp;v&amp;l i inlidsorten .som i Stockholm fi ililrmaste postanstalt eller bok- handel.
- 6353 ' Rika- 12285 ' Utgifningstid hvarje torsdag.
- A N. Mottagningstid K1.
1-2.
-.
- Stockholm 1808, Aftonbldets tryckerl.
I Expedition pch Annonakontor: BIllstersamuelsgatan 511 en tr. - Post- och telegrsmadress: D A a x Y, Stockholm.
I -.
Annonspris: 15 ijre per. ' mm.
Enkel spaltbredd 60 mm.
l \ .Zarginalannons under textell 16 mm: s ' hiijd.
per g&amp;ng 10: Rabatt: 5 ggr 6 O / o, 10 ggr 10 Ole, 20 ggr 20 0 / 0, 50 ggr 26 O / O.
Annons bijr vara inliimnad: senast mhndag f. m..
-.
Barnbiblioteken i Arnerika ooh den kvinnliga barnbibliotekariens arbete.
.
.
and i [hand klart, att bernens ny- xned sagorna fikekhet hvar vecka &amp; % de ofvau namnda - det illustierade.
.
.
- D picture-bulletins s khslaget by tes i regel PA en nlgcket stor hvar - vecka ut h o t pappskif ya upp- ett nytt - leder.
.
klistras i konstngr- dexn att taga rede lig och sinakfull pk hvem eller l&lt;~~nd, aaord~~ixlg bilder, som nu ' utgor fiire- $0111 illustrera.
ett mhlet for det illu- visst thnge, hvsrs.
t,.
; trerade ahslage titel prydligt och fmt och man anser, ntt textas?
i d taflks barnen iif ven hiiri- - .. i): fre kapt.
Emellan geno&amp; ledas till-18s- bilderna eller bred- ning af goda bockei, vid, hvar helst det ta- d. v .. S. verklig kit&amp;- ger sig bra ut,textas ratur.
~ a sl; g: ~ &amp; - ' iif venledes notiser dana illustrera ' de a; - om hvad bildenm slag ilfver alla u p p hvar fiir sig fore- tliiklj&amp; arnnen:.
Vid brusan, burnbibliotckct, Clcreland.
.
stalls, citat om dexn, washington och sxniirre poem o. d. Lincoln (att.
upb- samt, sist men dgrfiir e j minst viktigt, l~ufruda&amp;jam&amp;let s&amp;ttas pR flldelse- och dlidsdagar) m. fl.
fraxnst&amp;ende ameri- lned hela tpflan, en lilngre eller kortare bokf6rteckoinff kauare samt LinnB och A.
E.
~ o r d e h i k j ~ $r l d att nilrnni rorande Bmx~et i frhga.
Detta illustrerade anslag upp- ett par svenskar; Thanksgiving Day och julen, grstjderna, sattes d8rph p&amp; en i ogonen fallaude plats.
Det iir ju hvar for sig; iudianer, eskimAer; amnen ur vaxt- och djur-. '
',
varlden och allahanda naturhistoriska amnen; elektri- att &amp; hen pA sadant praktiskt satt tillvarataga det for citetsmaskiner, trhdlbs telegrafi och dess uppfinnare.
barnet naturliga verksainhetsbegilret.
Naturligtvis f %r hvarje barn frAn bijrjan ledning samt andra uppfinningar af mbga ' slag.
Ofta sam- arbeta dessa illustrerade anslag med sagotimmarna, st % i basta sattet att behandla en bok och upplysning om huru en slidan icke bijr behandlas.
Och enligt.
mitt att b&amp;da behandla samma eller narbeslaktadt Zimne.
De illustrerade anslagen liro i allmgnhet utmarkt formenande var det f6rvhande att se det utmilrkta val utfordi och sardeles smakfulla.
De filrfiirdigas af skick, i hvilket barnbibliotekens liksbm bibliote- den af bibliotekets barnbibliotekarier, som &amp; r nlest kens ofriga bocker befunno sig.
Detta forhhllande ar konstnarligt bildad eller talangfull: Att de diirfoi.
ge- ' i och for sig anmarkningsvardt och Br det and$ mera, nom sin smakfullhet tjana till.
att ytterligare prydn oni man betanker det antal g h g e r, som hvar bok i biblioteket faller af sig sjalft.
Den praktiska nytta, regel ar utlhnad i de amerikanska biblioteken.
I staden de kunna inedfGra, kan naturligtvis svhligen .matas New Y orks barn bibliokek utl Anades under ' novenzber med siffror, men allmliuna meningen bland amerikan- mdwad 1907 ieke mindre an 198,000 bocker, d, v. a. ska bibliotekarier &amp; r, att de, afven praktiskt sedt, val mer &amp; n 6,000 biicker om.
dagen.
Att, s %da.n utlbing fiirsvara sin plats.
Mig synes det ocksA vara antag- oaktadt, de amerikanska bibliotekens biScker i allm$i,n- ligt, att de det gora.
De rikta ovillkorligen barnens het # ro i sardeles godt skick, f8r mau val delv % .. till- skrifva den aktning, uppmarksamhet p l som biblioteken At- ett visst &amp; mne, och njuta i detta land.
n&amp;r barnens upp- Barnbiblioteken marksamhet och in- aro i allmanhet tresse v&amp;l blifvit - ijppne.
nhstan hela ' vackta, ligger det dagen, och det faller sedan for dem nara af sig sjalft, att de, till hands att vid sB inrattade och litteraturval lhta sig skotta som de aro, ledas af det vackra af barnen pK det och lockande illu- lifligrtste uppskattas, strerade anslaget.
d. v. s. flitigt besckas.
Men barnbiblio- Jag shg ibland, huru- tekarierna bilda &amp; f - son1 efter skolornas veu lase-cirklar och slut hela skaror af studieklubbar bland barn strommade till barnen.
Ledaren af biblioteken, och jag .s&amp;dana cirklar och var ej siillan vittne klub bar ar biblio- till, att barnbiblio- tekarien, och i nhgra teket for .en stund bibliotek finns en Eg nf tonstu~cl i burnafdelningen, Cleveland.
var tvunget att for detta andamAl bstanga sins d6rrar sarskildt anstalld bibliotekarie.
E n.
s&amp;dan klubb riiknade i den lilla .for nya besokare; nilr de ' inievaraude hunnit fh, hvad ataden Menasha (Wisconsin) icke mindre &amp; r 78 med- de bnskade och g&amp;tt, fylldes biblioteket Ater p&amp; ett lemmar, uppdelade i olika sektioner, och klubben an- ogo1lbiick a f ' en ny b a r i ~ k ~ r bokhungrig a, och ifrig att .sAgs utofva ett kraftigt och godt ' inflytande.
Klubbens bli insliippt.
En mera tilltalande tafla kan man knappast se an syfte uttrycktes i all enkelhet saunda: .ktt liisa bibliotekets bilcker och iakttaga tystnad i liisesalen.
en kvillstuna.
i ett amerikanskt barnbibliotek med Att hvar vecka ha lart nHgot intressant att meddela dess rikedom p % ljus, bladvaxter, taflor och backer.
klubben~.
.I andra klubbar fh medlemmarna det for- Och rundt om, omkring bibliotekarien, vid hyllorna, troendet att stii .biblioteket iill tjanst pB for barn vid borden, ja, Wand t. o. m. p$ golfvet, om ej annan m6jliga och 1Zimpliga satt.
En klubb af smh flickor plats finns, sitta ifriga och intresserade barn, hufvud vid t. ex. tog, utom studierna, som rrlltid iiro det vlisent- .hufvud, med ogonen strAlande af gladje 6fver nhgon liga och ledas af bibliotekarien, till uppgift att se till, rolig bok eller nAgon vacker plans.ch eller n&amp;got oytt att biblioteket dagligen var prydt med friska blommor; hafte af en lange efterlangtad tidskrift.
Och det fak- for en gossklubbs rlikning anskaffade ett bibliotek en tum, att mhnga af de barn, som p l detta satt till- tryckpress, &amp; hvilken gossarna tryckte bi bliotekets ' bok- bringa en eller flera kvtlllar i veckan i biblioteket, iiro listor.
och smlirre publikationer o. s .. v. I en upp- s&amp;dana, som eljes knappt hafva annan tillflyktsort.f6r fostringsanstalt, hvilket det amerikanska biblioteket vill att- finna forstroelse an.
gatan, gbr sannerligen den PaiaaBEx, vara, synes ' det mig vara ett riktigt psykologiskt grepp taflan icke mindre tilltalande. '
-:.
I vALmD.
.
. '
Utstrackt ordinafie- anstallning for kvinnor &amp; Stock- holms stads halsov&amp;rdsnamnds stat.
Beredningsutskottet afstyrker.
E befattning, soin ursprungligen varit afsedd att besattczs med lnanlig inaehaf pare, ar nianlig; i loneregleringarna ar det bestiimdt, hvilka befattningar, som aro afsedda for kvinnliga innehafvare, och i fdljd haraf bor ingen tvekan vara for handen, huru det skall farfaras med afseende p&amp; stadens kvinnliga tjanste- iunehafvares aflonings- och pensionsforhhllanden.
Med detta uttalaude aff ardar beredningsutslrottet Stockhol~ns stads halsoviSrdsn~~nacls anh8llan om stads- fullmiiktiges uttalande ~huruvida frAn stndsfullmiiktiges sida hinder moter att afven siidaaa befattningar B halsov %rdsniirnndens stat, hvilka icke uttryckligen afsetts fijr kvinnliga innehahare, besiittas med kvinnor, dB s % profvas utan olagenhet k~ulna ske, och kompetent siclan sokande finnes, samt darest hinder darfiir icke anses mota, huru i s6dant fall skall forfaras med afseende % lonens och pensionens belopp, pensions- Bldern samt den kvinnliga befutt.njngshaf varens stall- ning till 8nke- och pupillkassau vid Stockhol~ns stads alnbetsverk.
D Dettn iir onekligen clet kekvamaste shttet at.t affarda frA.gan, men .. n&amp;got direkt svar p i ta.1 ar det knappast, och af de parter, son1] I@.
iiro intresserade, kunna htminstone kvinuornh ej godtaga logiken i ofvan anfijrda uttalande.
II~l.sov~rclsn~im~~den torde ej hdler llaf va fr&amp;gat for att blott ft9.
dessa.
upplysningar, dem k a d e den helt sakert f ~ r u t I.
sin skrif velse till stadsfullmak- tige angifver hiilsovhrdsnainnden shorn narrnaste orsak till frhgan, att bland sokandena till den-genom forre inne; hafvarens i sept.
1907 skeddn franfiille ledigbliha .kam- rerarebefattningen hos uarnuden fimm afven en kvinna.
Namnden sager: 3Ehuru denna kvinna, hvilken under ledigheten f6restAtt kamremebef attningen, af namnden ansetts vara till densammas dkotande fullt kompetent, har dock vid srende ts I.umdltlggailig 1.10s namnden.
frFtga uppstiltt, huruvida hennes anstikan kunde till pr6fning upptagas.
NAgot direkt f orbud mot befatt- ningens besattande med kvinnlig innehafvare finnes val icke ineddeladt, inen 618 det B andra sidan icke kan fornekas, att vid befattning.ens iarattande Sif ven- som vid bestlillmandet a£ afliSaingsPirrrnhnerna och andra darmed sammanhangande f6rhAllanden forut- sattniugen varit, att den vore afsedd fGr manlig innehafvare, sanit db dartill kommer, att i handelse af en kvinnlig innehafvare nf befattniugk detta for- hhllande kan framkalla en del andra viktiga spiSrsmA.1, shorn huruvida lone- och pcasionsbeloppeil samt pea- sionshldern skola blifva desalutua for kvinnlig som for manlig innehafvare, afvensom allg8ende en kvinnlig befattningsmnehafvares stallning till iinke- och pupill- kassan i Stockholms stads gmbetsverk, har hglsovArds- 11 namnden ansett sig bora understiilla denna frkga-stads-.
f ulhiiktiges prllfning, innan befathingen tillsattes.
Ett principiellt uttalande af stadsfullmaktige i denna frBga synes nilmnden vara a£ synnerlig stor vikt icke blott med afseende B nu ifrhgavarande befattning utan afven betraffande andra befattningar B niimndens stat, hvilka aro af den beskaffenhet, att de kunna skotas af shva1 manlig som kviunlig innehafvare, sorn profvas diirtil.1 kompetent.
Skskildt vill namnden i detta afseeilde hauvisa ' till kikarebefattningarna B namndens stat.
Genom kungl.
kungorelsen den 6 november 1903 angAeride kompetens for kkvinnliga lakare att innehafva vissa lakarebefattningar har namligen bland annat ftirqrdnats, att ogift kvinnlig lakare m i i den ordning, som i .frtiga om manlig ' liikare ar foreskrifven, kunna antagas till, bland andra befattningar, stads- och di- striktslakarebefattningar, lakarebefattningar vid skdana kommuuala sjukvhrdsanstdter, d %r Lefattningen till- sattes af.
kommunal myndighet .eller a£ anstaltens direk- tion, ?id sjukstugor samt vid enskilda stiftelsers sjuk- v Ardsan s talter sam t. sundhetsinspektorsbefattningar.
Huru med afseende 5 nu n~llnnda kommunala befatt- niagar, besatta llied kvinnliga innehafvare, skall for-.
f mas betriiff ande I one- ocll pensionsbelopp, pensions- hlder in.
m., har helt naturligt icke varit foremhl for kuagl.
maj: ts .yttrande, ut6n.
beror pR pr6fning af vederbiirande kominunala qndigheter.
D ~ereddin~sutskottet yttrar .. sig visserligen ej om de kvinnliga lakama, = e l l dess motivering ghr ut pi; att i 16ilestakzna aro befattningarna angifna shsom manliga och kvinnliga, de som w r i t madiga, aro man- liga o. s. v. Status quo skall bibehhllas.
Denna motivering f orefaller synnerligen ologisk och framfor allt reaktionar.
Hafva ej sh godt som alla befattnin- b r a gar sKval i ko~nmunens som s t ~ t e a s tjaiist f varit afsedda for och besatfa med inanliga tjlinstemtin?
Och ar det ett skal for aatt en forandring skall vara otrinkbar, att sB har det ej varit farut?
Att ifrhgava- rande befattningar hafva varit afsedda fijr inanliga tjansteinnehafvare, fastan iiitet fbrbud meddelats mot deras besattande med kvinnor, framhhlles gfven a£ halsovArdsnamndel~ Hade det ej varit s&amp;, bade den ej behoft frhga; och anledningen till att den nu frkgar, miiste sokas dari att en kvinna nu soker en ordinarie be- fattning, shledes ined semester- och pensionsratt, med en enligt giingse maulig uppfattning ~ m a n l i g lth, ~ samt.
att denna plats &amp; r forenad med skyldighet ' att ingh i anke- och pupillkassan vid stadens verk.
Nar det gallt.
arfvodesbefattningar har namligen halsov~rdsn8mhden flirut ej hyst betankligheter att f6rordna kvinnor ph befattningar, xom fiJrut varit afsedda for man.
8 %. '
,. '
',,.
.
a
.
tillsattes Br 1906 en kvinaa ph n5i.mndens amanuens- inom 8tininstone det ati,rmaste tiotalet Br kvilmliga befattning.
Att denna befattning varit afsedd for man ltikare torde hinna forvitrfva sig rneriter att soka, nar- fra1ngA.r aaf bihaug.
n: r 61 Ar 1894 till berednings~t- inast aro att Ruse shsom utbildniugplatser och ej for- skottets utlhtandeu och betiinkanden, innehhllande koin- anleda nhgra spi) rsrn %l med afseende pB pensionsEor- mitterades betankaude ined forslag till lonereglering, h$llandeu och kvinnliga innehafrares sttillning till hvari det heter: hnke- pch pupillkassan.
Shsom distriktsliikare torde)) ~arernot ' synes B li#lsov&amp;rdsn&amp;mndens stat born helt visst en kvinnlig liikaie, sorn varmhj&amp;rtadt ville upptagas e n amanuens, soin vid semester eller anilat verka bland stadens fattiga befolkning; vara synner- forfall for redogoraren ocB kanslisten knu intrada i ligen I&amp;mplig, och kviilnlign lakare p&amp; dessa platser 1la.m stalle samt d~rjamte tillhandag5, vicl flirefallmde komlna att gora ~nycket godt, Inen skola kvinnliga kameralg6romAl afveilsom vid det statistiska arbetet distriktsliikare anstallas, konlina forenamnda spijrsi@d 110s niiinnden.
D upp, d$ dessa liikare aro beriittigade till pension Deilna redogomre- och kanslistbef&amp;tning tir just och befattningarna delaktiga i iinke- och pupillkassan.
densamma, soin nuvarande kamrerarebefattning, och Som sagdt, beredningsutskottet yttrar sig ej om amanuensens Bliggaiiden &amp; ro i hufvudsak desamma, sporsmdle t snghende de lrvinnliga lakarila., antagligen son1 fijrut AlAgo niimndeas kanslist.
vill det ej sjii.lf phvisa, huru dess utkalancle s t h raltt Att h&amp;lsovhrdsntimnden ej hyser betankligbeter for- i strid mot en k. kungorelse.
Skulle beredningsut- orda kvinidiga lakare &amp; aiimndens stat framgBr if halso- skottets ntlhtande ghtt i den riktningen, att kvinnor v&amp;rdsizamndeas skrifvelse till sjukhuset S: t Goran af den principiellt yore kompe ' tenta att inneha.fva.
111. a. stads- 21 febr.
1908, hvari nain~iden sAsom svar p&amp; sjuk- lakarebef attnin gar, torde det vari t nlltf or inkoasekvent husstyrelsens fdrfrligan, huruvida en i aheende &amp; me- ntt i princip fijrklara dem inko~npetenta till halsovhrds- clicinsk examen och tjilnstgoring kompetent kvinnlig nalnndells kamrerarebefattning, som frhgan nu niirmast.
sakande till amsnuensbef&amp;ttning vid sj ukhuset f&amp;r och galler, och detta utlBtaude skulle haf va framtvingat bor ifragakomrna till dylikt forordnande, ocli om hon det principuttalande ll&amp;lsov~rdsiiai~~nden begart ined i.
s %dant fall kpn vid fijrekommancle tillf allen haf va daraf f6ljande utredi1.ing.
Denna vill beredningsit- utsikt att fii vikariera.
&amp; hogre lakareplats vid sjuk- skottet tydligen undvika ocln 1notivera.r darfCir i stallet huset, meddelar, att niimi~den~icke finner h i d e r llldta sin afstyrkaa med att h#lsovAxdsnii,mnden ej i likhet f 6r f orordn ande af kvinnlig legitimerad lakare s&amp;som med exempelvis folkskoleofverstyrelsen vid dess for- amanuens B sjukhuset samt, att namnden icke heller slag till redogorarebefattningen vid ijgverstyre1sens har niigot att erinra mot forordnande fbr dylik kvinn- expedi,tioa i tjiinste- eller loneregleringar angifvit att lig Iakrtre att s %som vikarie foresth hogre liiknrebefat&amp; tj rinkten vore afsedd erhA1la kvinnlig innehaf vare.
Att ningar vid sjukhuset, i den mhn hinder darfor icke folkskole6fversty.relsen i cletta fall gjorde en shdan auses mota i kungl.
kuugorelsen den G november 1903 anmalan var helt naturligt., dh, vid ingifvande a.f for- angl~ende koinpetens for kvinnliga lakare att ime- slag om iarattande af redogisrarebefattningen, amanuens- hafva vissa lakarebefattningar.
l ~alsovd.rdsn~mnden befattningen hos styrelsen irkellades af en kiinua, bch anser tydligen namnda kungl.
kungorelse s %som det shlunda kunde antagas, att kvinnlig sokande till rattesnore for sitt handlingssiTtt, men bereduingsut- redogorarebefattningen skulle ifrbgakomma.
Daremot skottet faster intet afseende rid densainina.
Riks- kan inan ej begara, att h5ilso~r&amp;rdsnamnden vi ' d afgif- dagen har 1907 stisom hvilande antagit ett grund- vande af forslag till giillande 18nereglering Ar 1904 lagsandringsforslag, hvari det heter: D Till liirarebefatt- skulle forutsett, att den BP 1906 B den inanliga ama- ningar vid stateiis laroanstalter, cle teologiska larare- nuensbefattningen skulle autaga en kviane, att hiilso- tjansterna vid universi teten likval undautagna, till ~Ardsniirnndens kalnrer skulle aflicla Ar 1907 och att andra bestallningar vid i&amp;itttuingar f6r vetenskay, den kvinnliga anlai~uensen skulle - \ .is&amp; sin komyetens.
slojd och skon konst samt till lakarebefatotningar- mB till befattniugen genom att under 3 /, &amp; r skota den.
@ i den ordning, som ofvan sagts, och med tillampning forordnande.
Skulle ett s&amp;dant fijrutseende Tram erfor- af de grunder, som af konungen och riksdagen god?
derligt, skulle aldrig en kvinna kunna erh&amp;lla en f orut-.
kgnts, kuima utaainnas och befordras a h e n infodda varrtude nianlig plats, svenska kvinnor s.
Harigenom skulle alla la-karebe- Att redogorare- eller kassdrsbefattningen i folkskole- futtningar i statens tjanst goras tillghngliga for b i n - of verstyrelsen inne11.afves af kvin1.m torde med stCirre.
nor, men beredningsutskottet d l, att stadsfullmiiktige skal kunna anforas shsorn st6d fiSr den ~sikte;, att skall fatta beslut i den riktning att alla, anlanuens- kvinnor priacipiellt ej b6ra vara uteslutna fi.811 atb soka i t. ex. kamrerarebefattninge~l hos aainnden.
Dessa befat.t-.
som iifverlakare-, stads- son1 distriktslakarebefattni~~gar Stockholms.
stads tjiiust skola s t b g a s for kvinnor, d k - ningars tjlinsteiili ' ggauden torde nlirnligen vara tamligen for att de forut varit afsedda.
for manliga innehafvare, liltartade, Uven om kamreraren hos hal.sov$rdsnainaden, och det e j i f ijreghende loneregleringar f brbebhlli ts, forutom skotseln af kassau, har att handhafva goro- att de eventuellt skulle kunna besiittas nled kvinnor.
m&amp;l af mera skiftande slag.
Vicl godktinuande af Att mark&amp; Br, att ainanuens- och underlc ' lkarebe fatt- of qerstyrelsens f orslag om kvinnlig inn dlafvare af ningarna, de enda sjukhuslakarebefattningar, hvartill redogilrarebefattuingen har beredni~~sukskottet redan ' I Andelsbeuis i F8reningen Dagny erhillas A tidningens expedition mot Aterstallande af interimskvitto.
I
' godkant, att kvinnor mB innehafva dylika opdinaiie anstallning.
Skall detta beredas dem, m b t e emellertid befattning.ar, som forut varit manliga.
Det var nam- afgoras, ' Jiuruvida de skola tillhora anke- och pupill- ligen en forutvarande madig befattning, som uppde- kassan eller ej.
lades i nuvarande karurers- och redogorare- eller kas- Detta, mhste ~forr eller senare komma under stads- sorsbefattningarna.
Men detta hindrar ej, att bered- fullm&amp;ktiges omprofning, ocli d&amp; det forefaller, som om ningsutskottet nu ailser at t principiella hinder mot ovissheten angheude huru det skall forfaras med anke- kvinuors anstallande i sfidan befattning fiireligga.
ocll pupillkassan skulle utgora karnpunkten till halso- Vidare hanvlsar beredniugsutskottet sisom ytter- vhrdsu&amp;mndens framstallning, kan en utredning hara.f ligare skal for sin Asikt att befattuiiigeu iir irnanlig, rned skal nu p&amp;yrkes-; pR att kamrerarebefattnii~gen i det den 11 januari Det rndste anses.
&amp; iittvist, ej vardigt sta.den.sksorn.
1898 emellan staden sam t direktionen for anke- ocli arbetsgifvare, att 8 grfvodesbef attningar anvanda kvinn- pupillkassan vid stadens ambetsrerk inghngna kontrakt lig arbetskraft '.
:.
men att, s&amp; mart det galler en ordinarie uppforts med obligatorisk delaktighet i namnda kassa.
anstallning meif storre formher, ej profva deras kompe- I kassaus regleinente finlies ernellertid intet forbud for tens, utan affarda dem blott darfor att de riro kvinnor.
kvinna att tillhora kassan och, sL vidt vi kunna finna, Fb.
kvinnbr torde f&amp;.
tillfalle att meritBera.sig s&amp;, att ht-r stadsfullm&amp;ktige icke fattat ndgot beslut harom.
de kunna kokma i frOga till ordinarie befattningar i sta- I reglelnentet heter det ~ H v a r ocli en ordinarie am- dens tj&amp;&amp; och kvinnorna beglira ej lleller att for alla sta- att sP och sh skallforfaras, bets- och tjansteman, so111 &amp; magistrateus, forrnyndare- dens &amp; &amp; &amp; ten skall~best&amp;minas k a m ~ a r e n s eller kronouppbordsverlc~ts stat uppbar om i&amp;ehafvaren iir en kvinnri.
Ej lieller begara kvin- lon - - -.
skall for beloppet af lone11 eller peqsionen n o r d a i t t vissa platser skola .msl&amp; for kvinnoi ..
Detta wara delagare i kassan och till hennds vidma,kth&amp;l- fir rCitta sattet att i &amp; mbetsvBrlden skapa ett prole- lande bidraga&gt;).
tariat af dhligt aflonade kvinnor, och forst om s$ sker,.
Enligt nuvarande sprhkbruk kan en.
tjansteman ' k e n.
det talas om ett intr&amp;rig af kvinrior pO manoens vara s6viil man som kvinna, och det ar bra lhngsokt &amp; fbetsomr&amp;den.
Men kvinnorna fordra, att om de for- att af detta uttryck drapa den slutsatsen, att en be- vitrfvat sig nodig kompetens och skicklighet, Gppet fh fattning, hvilken forpliktigar till ' delagande .i kassan, komma med i konkurrensen, for samma arbete be-.
.
blott kan innehafvas a£ man. '
Eventuella kvinnlig~ giirande samma lon, Utestiingas kvinnorna dilrifrAn, delagare i kassan skulle ju i de allra flesta fall blott handla rnannen ej i det allmiinnas intressen, - d8 detta vara en f6rdel for kassan, d i inga pensioner efter dem mdste vara att pb, hvarje plats fb.
lampligaste person, nnnat iin i u~idanta~sfall torde i f r ~ ~ a k o m m a och, dk obe ?oende af kiln, och man far ~ a ej l forutsatta, att sAledes i likliet 1ned siua mauliga ogifta kamrater blott ett shdant handlingss&amp;tt skulle forestafvas a£ .radsla for, skulle bidraga till pemionering af sina lnanliga gifta att kvinnorna i regel skulle visa sig mer kompetenta kamraters linkor och barn.
.
.
an mgnnen.
DB de ordinnrie tj&amp;nstemannen.i stadens tjanst enligt Mhndagen den 18: de har stadsfullmaktige att be- reglelnentet skola tillhora kassan, blir foljden a£ bered- handla arendet, ocb dB kommer det att visa sig, hum- ningsutskottets motirering, att inga kvinnor skulle vida Stookholms stad vill folja stsatens foredome, ocb, kunna f&amp; ordinarie tijiinst.
For narvarande p&amp;g&amp;r ut- med bortseende frAn beredningsutskottets utllitande, i redning 0111 beredande af ordinarie anstiillning vid princip forklam att intet hinder moter for anstallande.
stateils verk kt diir ' austidlaa kvianor, och det torde af kvinnor &amp; halsov8rdsnainndens stat afven p&amp; s %- vara en a.f alla shsom rattvis erkand fordran, att &amp; hen dana platser, som ej quu uttryckligen aro angifna s %- kvinnor, som stadigvarande gro anstallda i stats eller som afsedda for kvinnliga innehafvare, och foranstalta koniniuns tjanst, skola f % Eztnjuta de fordelar med a£- om den utredning, som p&amp; grund af detta beslut kan seende pB semester och pension, soin htfBlja ordinarie anses nodviindig.
, ';, Bref fran R0.m.
T * et gick med den nyss afslutade kvinnokongressen i Jag m %ste erkanna, att det var med icke ringa tvif- Roin alldeles som med rtistr&amp;tt&amp;ongressen i Kdpen- vel jag m0t.sA.g resultatet at en kvinnororelse, utghgen.
hamn 1906.
Ingen hado p % forhand trott kvinnorna om fr %n Roms hogsta aristokrati.
Hur skulle det kun ' na bli annat lin ytligt.
Den s. k. att kunna prestera niigot dylikt.
Dag for dag steg pres- sens foru~idren och beundrsn, och det slutade nied det ~tora varlden lefver ju har son1 ofverah ett fllirdfullt lif.
fullstiindigaste erkannande af att kvinnorim visat prof i nojenas hvirfvel.
Men lyckligtvis bander det, att man misstar sig i for- pH .. den sforsta duglighet, sbviil i afseendegpB det direkta irbetet p % kongressen, som pA organisatorisk och parla- utfattade meningar.
Det viaade sig, att dessa prinsessor,.
mentnrisk forrnhga.
markisinnor och grefvinnor tagit saken.
p&amp; fullaste all- @ ' Dagn y or hhller,.
m ed deeto mer bem y ndigande ban den fOra den avenska kvlnnorOrel8ens talan och fOr densamma .kriifva gehor.
Prenumerers d r r f a ~ ejiilf pa Dagnp ocb vet ka tOx epridningen sf den i Eder omgifning.
DAUNY 246 vary genomtrangda a£ kvinnofrigorelsens stora tanke.
De ha ghtt i elden i diskussioner s %viil Bom i praktiskt arbete ps ' ett satt, som ar vardt det storsta erkannande.
.
Kongressens president, contessa Gabrielle Spalletti Ras- poni, har skott sitt maktphliggande varf ijfver allt berom val.
Ocks % beslot kongressen att eon1 bevis pA sin tack- samhet priigla en medalj till ' hennea ilra.
Hon ptlminner i sitt vasen riitt mycket om den inter- nationella rostrattsalliansens president, Mrs Chapnzan-Catt.
Samma fina, vardiga och vackra upptradande, samma lugn och eamma osvikliga tolerans och.
opartiskhet.
Dagen fore kongressens borjan voro alln deltagare inbjudna till eftermiddagstb i hennes magnifika palats.
Salongerna och den sackra tradghrden rymde mhnga hundra damer och herrar, alla lifligt aamsprhkande om den stundande kongressen och de iimnen, som dar skulle behandlas.
Nasta dag invigdes kongressen rned pomp och stAt i narvaro a£ drottningen och prinsessan Laetizia.
Det skedde ph Capitolium rned halsningstal af borgmastaren, il sindaco Natltan, och undervisningsminister Rava.
Den senares tal var sarskildt anslaende och betydel- sefullt rned sin uppmaning till kvinnorna att ta del i kampen for.
de nya idealen och att gora allt for att en god undervisning m %tte beredas kvinnan pB alla omr %den.
Kongressens arbete borjade samma dag i det nya gigantiska och praktfulla justitjepalatset, dekorerat rned lagerguirlander, omvirade rned national£ argerna.
Man.
.
arbetade sex sektioner, niimligen: Uppfostran och undervisning, Understod och forsakring, Juridik, Littera- tur och konst, Hygien samt slutligen ' Emigration.
Sektionsarbetet phgi ' ck endast om formiddagen.
Efter- middagen var anslagen till gemensamma moten rned fore- drag och ' diskussion.
Att har redogora for de olika foredragen ar nnturligt- vis a£ utrymmesskal omiijligt.
Dock mB jag phpekn, att italienskorna tala alldeles atmarkt och rned en obeskriflig.
latthet och charme.
De tala kbrt, sakligt, varmt och liffullt .. Mdnga voro dartill kvicka och muntra.
Det forvhade lnig att hora, hur raskt de begiirde ordet i diskussi.o~erna.
Aldrig ett ogonblicks vantan pfi den forsta talaren efter inledningsforedraget .. Elixtsnnbbt funno de sinn inviindningar, slagfardiga och fijrvhande modiga.
Men ett oting forekom ratt ofta, namligen att fijrei dragehilllaren ur papperet upplaste sitt halftimslAnga foredrag.
Det vore dS, ldngt vida battre, att en siidan afhandling utdelades tryckt., nar man BndA g %r miste om det personliga, det direkta, som det liista ordet ej forn~Hr.
gifva.
Det talacle ordet verkar s&amp; oandligt mycket mer inten- sivt, att endast de, som kunna tala, borde fa plate p i en kongress, som and % ar tratande hog genom sitt hopande af foredrag och aiskussioner i skilda amnen.
Den basta tnlarinnan var helt visst den unga fru Anita Dobelli, doktor och lararinnn.
Har liksom hos oss, ligga de graduerade kvinnorna ofver, som ju: niturligt iir.
De ha mer i matsacken an ' ' vi ' andra, och endast d e ' baeta hufvudena ' formil att nA doktorsgraden.
Den ar minsann icke bara resultatet af lhngvarigt och ihiirdigt arbete - d % funnes det flera dok- torer.
i viirlden, iin.
det gor.
En giirrk hord talaririnna iir juris docent froken Lbbriola, ' ordf. i ' den juridieka sektionen.
Vid de gemensamma motena satt, ofta prinsessan Laetizin son1 hederspresident, dettn afhiill dock ingalunda vederborande talare att skarpt kritisera regeringen och beatiiende forordningar m. m.
I det hela mHste jag eiiga, att tb1,eransen vir stor.
Fritt uttalades de djarfvaste meningar.
Debatten kunde bli hetsig son1 i frhga om reljgionsundervisningens skil- jande frhn ~kolan, dar vAgorna gingo sh hoga, att preqi- denten Spalletti upploste och ajournerade mijtet for att lugna sinnena.
Result atet blef emellert-id, ntt Linda Mnl- n&amp;s resolution om full konfessionsloshet i elernentarsko- lorna blef antagen rned stor ma-joritet.
En motresolution om bibehhllande a£ religionsundervisningen rned nodiga forbattringar forkastades.
Bland frHgor, som n~ycket upptogo kvinnorna., var barnets ratt att veta ' sin fars namn, lagen om att den ogifta modern i Italien ej ager riitt att fordra barnupp- fostringshjalp a£ fadern och att i det hela ingen har ratt att ef terforaka faderskapet.
I dessa frHgor,, liksom rorande skyddsgr&amp;nsen for den munga flickan, fnttacles afven lhngt giiende resolutioner.
I aktenskapsfr8gan uttalade sig nxinga for de fria iiktenskapen.
Man talade fint och med stor ideczlitet i alla dessa om t Align iimnen.
Genast forsta dagen stod det klnrt for mig, ntt i Italien har Ellen Key ofvat o tort inflytnnde.
Ofta cite- rades hon, och i i n n ~ oftare rniirkte man, att kvinnorna voro starkt pnverkade af hennes idber.
HL tycktes man forstli dessa helt annorlunda djupt an hos oss.
ilfven de, som ej kunna folja heme i hennes meningar, se do ' ck hogheten i dem.
Hos ingen har jag piitraffat den i Sve- rige sS, vcznlig?
missnppfattningen nf hvad hon innerst vill och str6fvnr efter.
Hiir ha alla klart for sig, att hon iir en stor personlighet ' och en adel ancle rned tro ptl miinniskosliiktets fullkomning.
Man inser, att kiirleken ar lifvets stiirsta och hiigsta.
kraft och att moderskapet bor anses snart sagt heligt ..
Allt detta forefnller dem s&amp; enkelt., sB stort och sh .naturligt.
Ellen Key kallas ' rned namn som: ~ V h r tids stora apostel~, ~I&lt;vinnorn,zs profet~ o. s. v. Man motser rned langtan hennes narvaro och hennes tal vid den stundande internationella kvinnokongressen i Milnno d.
23 maj, diir hon ar hederspresident.
.
Som resultatet aE kongressen hilr mH afven namnis beslutet ntt uppratta ett raddningshem for fallna kvinnor - eget nog det forsta.
PA alla omraden kan man peka p % ett eller annat godt uppslag elJ.er beslut, vare sig det gallde de praktiska och ekonomiika eller de mer ideella sidorna i lifvet.
En talar ofvertygailde om en behoflig reform i kvin- nans drakt, en annan om yrkesekola for tj ' anarinnor, ' '
DAUNY en om battre lon for kroppsarbeterskor, en annan om namligen Lzczzaii, forhindrad att infinna sig.
Han skref blef en heder en upprnux$rande halsning.
~ostriittsm~tet detsamma for ~tankearbeterskornaa o. s. v. Den hos oss kanda violinisten Teresina lha, nurnera for Italiens kvinnor, det erkandes offentligt af mannen.
gift rned grefve Franchi, talar varmt om sammanslutning ~ D e t vore en stor forlust, att ej ha sAdana kvinnor rned mellan livinnliga musiker och om mindre jalousie mellan i det politiska lifvet~, yttrade en a£ de-mest framsthende dem:, Om muserna lasa vi, att de voro systrar, men manliga talarna .. En egendomlighet for denna kongress var frhnvaron nu for tiden fBr map vara glad, om de musicerande be- a£ andra fester an den aftonfest, sorn gafs af Roms stads- handla hvarann som kusiners, yttrade hon.
Bland de hogfornlima darner, sorn i sallsynt grad agde fullmaktige, och en tbmottagning af fru Maraini i hennes talaregAfvor, var den unga markissinnan Lucifero.
Modig valdiga palate.
och fylld af brinnande ifver, talade hon sina systrars Stadsfullmaktiges fest i Palazzo dei Conservatori pA sak rned demokratisk syn pB kvinnororelsen och rned Capitolium var n %got af det mest lysande jag kan tanka djarfva tankar, for hvilkns konsekvenser hon ej ryggade mig.
Capitolium illimuneradt, bara det ar en oforgatlig tillbaka.
Sarskildt i.rostrattsdebatten tog hon mitt hjarta .. syn.
Man t %gar in genom en hack a£ borgargardet i Till rostratten var en he1 eftermiddag iignad.
DB granna uniformer frBn gamla tider, lakejer- i roda gilld- presiderade den gnrnla contessan, donna Giacinta Martini, broderade frackar, silkesstrumpor och pudradt h %r.
Man kunde knappast tro sig lefva i det tjugonde Ar- gift med parlamentsledamoten och f. d. ministern.
Sjuk och klen, sorn hon vary lat hon b k a sig, nar hon ej hundradet, nar man gick.
i all denna prakt uppfor de orkade gA, satt i presidentstolen, men ofverlat ordforande- breda, rikt blomster.prydda trapporna och in i den stora skapet ht en ' annan.
Hon &amp; r den,.
som har strijfvat meat Horatiernas och Curiatiernas sal med freskomAlningar pi % for rostratten och hon iir ordf. i rostriittsforeningen.
I vaggarna och jattestora, sittande bilder af tvB pBfvar.
Har gafs en kort konsert a£ artister p % piano.
och henne sAg man den hangifna rostrattskampen, rostratts-.
violin.
veteranen.
Det iir en efterftiljansvilrd metod man ha; i sodern Det hettes, att de italienska kvinnorna voro ointres- serade for politisk vnlratt.
Men .detta mote visade att ge.
lysande fester utan.
knif och gaffe1 och matlukt.
motsatsen.
Den viildign salen rned alla sina laktnre var Det serveras t6, sandwiches, kakor och.
forfriskningar af ' till triingsel fylld af en publik, som rned epiinning foljde alla slpg p % dyrbart porslia.
Blomstersmyckningen ar diskussionen.
eller deltog diiri.
Niir ' en kvinna hade mod ymnig och alla ko kliidda s&amp; elegant sorn mojligt.
Det att framt~iidn och tala emot rostratt for kvinnan, ville ar fest -.
man " spr8kar - man hor musik - man upp- man ej hora henne, man ropade, hyssjade och forde soker beknnta och man slipper hindra tiden rned att vasen, tills presidenten grep sin klocka och kallade till tugga och plugga i sig mat.
Det ar idealiskt for bBde vardfolk och gaster att slippa ogonblicklig ordning.
Det var samma jWabznti., sorn var ordf., som frnnhgt resolutionen om religionens skiljaide ifrin kottgrytorna och i stallet se borden fyllda a£ vackra fr %n skolan.
I ljungande ord forsvarade - hen tanke- och frukter, smakliga glacer och adla viner, sorn icke berusa .. yttrandefriheten.
~ D e a, eom ej vill respektern dessa, fAr.
Ja, de italienaka kvinnornas kongress var i alla af- afliigsna sig en minut beviljas hart ill.^ Det var sorn seenden en verklig triurnf, darom finnes blott en mening.
olja p i ett upprort ha£.
I ett nu.
' satte sig alla ned igen Den har satt lif och mod i .dem att ta i med friska tag, .tysta och Hhorde forts@tningen af ' det visserligen niigot vnre sig det galler deras jordbruksskolor, sorn mycket borneracle talet.
intresserar dem, eller det galler valgorenhet ell ' er knypp- Efter inledningsforedraget om hvilkn fordelar rost- liogzskolor eller arbete for lagandringar 0. s. v. Ofver- ratten kunde skanks kvinnan, begarde jag ordet och allt samma entusiasm, samma framtidshopp.
frarnforde en hHlsning frHn svenska kvinnor, sorn mot- Det blhser friska vindar ofver Italiens kvinnor.
Vi lyckijneka dem darfor i deras strafvan efter val- togs rned stormande appl8d.
Darefter talude jag i f A ord om rostrattens betydelse for kvinnan och dutade rned.
behoflig frigorelse friln klerikalismens, okunnighetens att saga, att den var nyckeln.
till den port, bakom hvil- .och konventionalismens bojor,, i hvilka de sA &amp; nge hallits ken kvinnans nya lif borjar.
bundna ...
.
ANN MABGRET HOLMGREN, Ni-grd .parlamentsledamoter talade iif ven -- bland den1 f. Tersmeden,.
.
,: ii !Iirabelli.
Tyvarr va.r de italiensks kvinnornas Lindhngeu, \ ' ' I ' ...
-, M E D A R B E T A R E * I DAGNY.
- Bland de framstkende kvinnliga pennor, sorn stallt sig tili tidningens forfogande, miirkas bl.
a.: Gertrud.
Adelborg, Signe Berg ?nun, ~ i l m a Borelius, Emilia Broom!, Fkigga ~arlb&amp;g, Lotten Dahlgren, Ellen Hagen, Keistin.
HesseZgren, A.nn-Margret Holmgrcn, llerstin H&amp;d af.
Segerslad, A m a Hiije~, Sigrid Leeon- hufvud, Linde~,.
Anna Lindhugen, Ellen hndbwg, f. Nyblom, Agcla Montelius, Anna M. Roos, Anna Rylander, Hilda Sachs, HiZmu Sb ' dwberg, EZna Tenow, Lydia Wahlstrb ' m, A m a WItitZoc7c.
,
DAU-NY 248 Foreningens for.
Svensk Hemslojd v~rutst~llning i Stockholm.
7-et skulle vara ofautligt rnycket att sPga om Fore- @ nirigen for Svensk Hemslbjd.
Dess storartade verksamhet ofver hela landet, det kraftiga uppsving den gjort under sin korta existens och de vidtomfattande och nationellt betydande framtidspro- jekt, sorn den nar, iiro i sanning imponerande.
Niir man betanker dess tillblifvande, - for omkring Btta Br sedan, - de rings medel, som frlln borjan stodo till dess forfogande, det.
valdiga material, sorn lhg obru- kadt eller forvanskgdt infor den, och sorn den t.og till uppgift att Hteruppviicka och foriidla: - hela svenska follrets begrepp om och formfiga att producera ' hemslojd, - fylles man af stor respekt for de ledande krafternas out- trottliga energi.
och uppoffrande intresse for folket sjalft och.
for foreningens ideela syfte.
.
.
Det resultat, hvartill den pii sB f A Ar hunnit, ar ocks % markligt; om man f %r tala om sresultatet~, dar de arbe- tnnde elementen just st % midt i striden. '
Att.
kunna eammanhhlla och leda itlla dessa spridda delar a£ det hela - fr %n Skhne till Norrbotten hela Svbrige igenom, kunna tillgodose de dika krafven pA kunskaper och uppmuntran inom vidt skilda or~p- %den i olika landsandar, diirtill fordras i sanning en organise- rande formkga och .en aldrjg.
trottnande karlek af forsta rang.
Niir foreningen var i sin borjan, kunde den t. ex. i mobelvag frAn en del af landsbygden i Dalarna (Sil- jansnas) endast forses rned nagra mycket elikla pinnsto- lar; samma trakt, sorn nu iir en af de fornamsta orterna for mobelsnickeriet.
Vadstenaspetsarna voro rned fB un- dantag nastan till oigenkannelighet forsiirnrade sAval i teckning sorn i kvalitet, och konstvafnaden 1Ag pA de flesta st,allen alldeles nere, s % godt sorn bortglomd.
Infor dessa fakta fBr man annu storre respekt for foreningens arbete, men afven for v %rt folk, som p i dessa fh Ar med den hjalp det erhhllit for mobelritningar och finare snic- keriarbete, vafnad och knyppling, redan kommit upp p % det plan, dar det nu befinner sig, eller rattare, ar pa god viig att Btererofra den stiillning inom hemsltijden, sorn det i gamla tider innehaf t och burit D med den a r a B ~ Foreningen for Svensk Ilemslojd sysselsatter numera narmare tusen personer, - d. v. s. ger full sysselsiitt- ning i t smihandtverkare i landsbygden och tjanar sorn bisysselsattning %t sm %landtbrukare, sorn bredvid sitt jordbruk, under de l h g a morka vinterkvallarna, genom den sattas i tillfiille att fullkomna sig i den goda och foradlande konst, sorn heter hemslojd.
PA samma gang, sorn den kraftigt bidrar till deras utkomst, st.arker den och rattar deras af dBliga fabriksvaror forvillade syn pA hvad sorn kan ' anses vackert t. ex. i hemmets bohag, oppnar deras blick for det skona och en praktisk till- Iampning diiraf, och inpraglar i deras medvetande den nationelt trygga och tillfredsstiillande kanslan, att sjalf, - '. '
.., I kunna ekapa sig sin omgifning, oberoende af utlandskt godtkopskram, - och att bjalpa andra att afven skapa sig sin.
Att foreningen onskar att smhingom fA sin verk- samhet.
uppdelad p % flera hA11, kan man lifligt fatta.
Att sonic!
central- och hufvudort allt jiimt bibehglla Stockholm ligger i sakens natur, men rned den svind- lande hastighet, hvarmed den utvecklat sig, fiirefaller det hardt nar oofverkomligt., att en enda knutpunkt allt fram- gent skulle kunnag samla nlla t.r %dsrna till hela det val- diga inaskineriet.
Man hyaer darfor den forhoppningen, att hvarje lan m %tte inom sig uppsat-tcz sekonomiskt fristaende slojd- magasin rned eget .rorelsekapitals, inom hvilket magasin for lanet karaktaristi~ka hemslojdsalster skulle ' utstallas till forsiiljning.
.
.
.
Ofverskottet pA hvad soin producerades skulle d % foras till andra slojdmagasin inom andra lan.
Detta omse- ' sesidiga utbyte af slojdalster skulle rikta de olika slojd- utstallningarnas lager och gora dem mera omvaxlande, och pA samma gAng skulle genom detta forEarningssatt transp&amp;tsvhrigheterna underliittas for slojdernas och smA; handtverkarnas prodikter.
I afvaktan p i detta och; andra 6nskemHlsq~aliserande.
arbetar emellertid foreningen rned standigt lef vande if ver, ' be~tillnin~arna okas, arbetareantalet viixer, inkomsterna stiga, och ansvaret och modan for de ledande krafterna vaxa gifvetvis i proportion rned framggngarna.
Rundt om - i landet sysselsatter foreningen sorn namndt omkring ett tusental arbetare, man och kvinnor; i Stock- holm ' pB snickeriverkstaden (dar moblerna granskas och upputsas), i maareverkstaden, tapetserareverkstaden och profviifnadsanstalten aro fyrtio personer i standigt arbete.
Endast i sjalf va aff arslokalerna uppgAr antalet till tjugofeni.
Den sedvanliga v&amp;rutstallningen, sorn i Ar hufvudsak- ligen ar inhyst i f. d. hogvttkten i arffurstens palats, bjuder PA.
flera foremAl a£ intresse.
De l %ga, hvalfda rummen hafvcz rn&amp;lats i tilltalande farger: ett i orangegult, ett annat i ljusgront och ett tredje i morkare gront.
I det forsta lilla orangefargade rurnmet moter oss en mobel i bjork, i enfnastan guldfargad, starkt pblerad och vackert skimrande fiirgnyans.
Stolar och soffor, i hvilkas rygg mbtivet utgores af ett stiliseradt liljeornarnent, iiro kladda rned ett rutigt bomullstyg i glada, klingande far- ger, blAtt, grijnt, brunt och orange.
Sarskildt fiister man sig vid den lilla mobeln langs ena 1Angvaggen; en.
half- rund pjes, till halften bord, till hiilften ligt skAp, lned skjutbara ribbdorrar, pA en g %ng praktiskt och i all sin ' enkelhet verkande smidigt och elegant.
~f ven blomster- bordet af samma gula bjork, rned en lost infalld, gul- lackerad - 18da for blommorna, utgor en afundsvardt hem- treflig och vacker prydnad far fonstret i ett litet hvar-,. '
.
DAUNY dags-, sitt- eller .arbetsrum, eller huru det nu ma benam- nas.
Som det stod dKr, fy1d.t rned fargglada hyacinter och lackvioler, s3.g det i hogsta grad inbjudande ut.
I det inre, betydligt storre rummet rned ljusgrona viiggar, dar en munter brasa flammar i den oppna spiseln, ar hvitt och rosa forharskande i den gedigna landtliga baroekmobeln.
Sj %l£va mobeln ar hvitlackerad, -- afven matbordet, - hvilket gor det fraicha, delikata intryck, sorn alltid rena hvita mobler gora, men hvad matbordet betraffar frestas jag att tro, att det ar mera vackert an praktiskt, i synnerhet ' i detta fall, dh bordets hvita under- rede loper stor fara att inom kort tid bli fordunkladt a£, oundvikligen D blanksvar t a d e ~ kangor.
Till hvita mob- ler borde strangt taget blankladersskor vara obligatoriska!
Tyget pa soffa och stolar utgores d ett rosafargadt och hvitt rutigt bomullstyg.
Ett par trefliga skAp, en mindre soffa framme vid fonstret, hvilken, liksom m h g a af de gamla sofforna, forefallgr hopkomponerad af flern stolar, och ett mycket aptitligt och tilltnlande tebord, afven det - liksom blomsterbordet i det yttre rurnmet -- forsedt mcd en los, gullackerad .bricks, utgora de hufvudsakliga mob- lerna.
Spiselkransen prydes af ett par vackra, punsade kopp&amp;lampetter, och en mycket originell liten uppsats for blommor och ljus (komponerad rtf froken Svensson) i drifvet jarnarbete, utgor en behnglig prydnad pb ett sidobord.
I dorren mellan de biida rummen hanger ' ett draperi, af ven det homponerndt af froken Svenson, vafdt i Drosen- ghngs: gul botten rned gronblh och lavendelfargade inslag och breda utdragna mellanbhrder, broderade rned lack- violsbrunt; det hela mildt och fylligt i fargstallningen och syrnpatiskt just pH grund af att en originell verkan kunnat uppnHs rned sS enkla medel.
I det inre rummet pii andra sidan ingangen ligger sangkammaren.
Har a r o.
moblerna hiillna i en morkt brungron ton mot den grona vaggen.
Afven dessa mob- ler aro af bjork.
Sarskildt byrhn iir a£ ' vackra och fina proportioner, och rned sin enkla ornering verkar den myc- ket fornam.
Stolarna, efter hollandskt foredome, aro till viss grad slakt rned de redan mycket k h d a och spridda s. k. s Gripsholmsstolarna~, n %got.
f orlangda i ryggen, men hvad armstod och ben betraffar horande till wamma kate- gori.
Det ar hemtrefliga, anvandbara mobler, sorn icke fordra n %gon strangt stilenlig omgifning, utan kunna anbringas i hvilket behagligt hem sorn helst, d6r man onskar en god, val proportionerad och treflig stol.
Dynorna aro ' losa, och sitsen af rotting.
Man till- talas afven af chaise-longuen, diir sits och snedstod lika- ledes aro af rotting, afsedda for 10s madrnss och rygg- dyna; ett hygieniskt och bra bruk.
Ofver sangen ar anbragt en sanghimmel, hvalfd och a£ latt, rutigt tyg rned gult sorn grundton.
Pii eangen ligger ett ofverkast i leksandsdrall med olikfiirgade inslag mot den oblekta botten.
Det forefaller mig blott, att moblerna skulle ha vunnit pl, ntt fiirgen hallits niigot mera i gront.
Nu har den fhtt en nyans, sorn en ' smula piminner om de gamla ' valnotsmiibler, ' sorn en tid stodo ah hogt i kurs, men sorn smhningom totalt utdomts u t vHra hem.
Man gaf mig afven upplysning om, att st % nog Eran borjan varit afsedt, men att arbetarna giitt ett grand pii sidan om den farg, som blifvit bestiimd.
Huru Eom halst; intrycket af ' hela rumme.t Kr myc- ket godt och gediget.
I foreningelis permanenta utstallningslokal, Biblio- teksgntan.
1 2, plghr samtidigt utstallning af spetsar och vafnader.
I det forsta stora rummet har froken Hilda Starck en ut- stallning a£ alster frdn den spetsskola hon startat for foreningen.
Sydda spetaar, reticella och h %lsomsbrode- rier finnas dar i ganska riklig mangd.
De sydda spetsarna och reticella aro nog ett for den svenska konstsomnaden t.amligen frammande fiilt,, och man saknar 5.1111~ nhgot af den fasta sakerhet och eleganta precision, som utnlarker samma slag nf somnad i dess hemland, Italien.
Men man vore ortittvis,.
om man friin forsta stunden fordrnde den f~llkomlighet~, som blott Hrntals traget arbete kan skanka, och rned kiinnedom om froken Starcks grund- liga kunskaper och outtrottliga intresse och energi har man ratt att Zven p&amp; detta.
omriide hoppas de bista och mest fullandade resultat.
Ett och nnnat af de mera komplicerade och fordrande monstren visade rednn prof pd ernhdd skicklighet och riitt f6rstdelse for tekhiken i denna ovanligt fornama och, - forefaller det en oinvigd, - ofantligt vanskliga konstslojd.
Froken Starck har sjllE komponeradt ett par fortju- sande gardiner af tunnts, mjukt linne, glest sorn stra- maljvafnad, d i r triidarna i underkanten utdra.gits till en frans och sedan Ater knypplats samman till en spets; en utomordentligt originell och verkningsfull ' id&amp; Likasd den store, som forfardigats af ett fiskniit och prydts rned ett glest monster samt afslutats rned en smal, i natet tradd bird, var pii en gdng praktisk pii grund a£ sin gleea viifnad, sorn ej utestangde dagsljuset-, och gjorde mycket god effekt.
Vadatena knypyelskola, sorn fiiresths af fru Petrelli,.
visade utmarkta prof pii spetsar.
Bland de tunna monst- ren rned de valkanda blomstermotiven fann man nu mAnga af de verkligt gamla, oforfalskade och nf allt ny- hetsmakeri oberorda monstren.
De aro fijretradesvis rned rak ytterkant, och.
hufvudtyngden a£ nionstret ligger mestadels - ned&amp;t ocli utgores a£ ett kantmotiv mot det tunna, slata bottenniitet, hvilket At flera af dern ger ett visst slakttycke rned en del flandriska spetsar.
Det ar rned verklig gladje en spetsviin ser dessa nobla teckningar Sterupptagna och Anvanda.
Det ligger en fornam cache, en flakt af historia ofver dessa ganda monster, sorn man forgiifves soker i senare tiders alster.
Det hjalper icke, huru mycket man an, i vAr tid onskar att s k a p nytt; - inom vissa omrdden gora vi onekligen bast i att alltjiimt Bterviinda till d i gamla forebilderna.
Det ligger n %got af miittfull nobless ijfver vissa former, sorn gijr, att vi alltid rned gliidje .se dem iiterupprepade.
FrAn Gagnef, diir ' froken ~ d e l b o r Br ~ sjalen i k-nyppel- skolan, finnas.
afven goda prof. Om froken Adelborgs ',
.
verksamhet hzlr jag haft nojet yttrn niig i en foregkende uppsats.
De.
sk %nska spetsarna aro likaledes repreeente- rade, bl.
a. genom.
froken Ehrensvards knyppelskola p&amp; Tosterup, till hvilken jag en annan gHng skall Aterkommn.
I det ofantligt rikhaltiga viifnadslagret finnas friin de skiraste tyger i alla fiirger, iimnnde till 15th forhangen och gardiner, till de tats och bastaata,, riktiga, slit- - tyger~, randiga., rutiga och enfargade, ofta i de mest originella, niistan vHgade fargs~zmmai~stallningnr.
En myc- kenhet orange i alla ' kvaliteter och nlla toner .forelrom- mer ofta.
Det verkar vnrmt, gladt och lifvande.
.
Och i sanning, vi behofw att inomhus omge oss med friska, upplifvnnde farger for att ofverrostn, det intryck, son1 vintern lHng tynger oss u t i f r h den grA, farglosa ytter- viirlden.
Foreningen for Svensk Hemslojd gor oss en stor tjiinst med ntt l5ta alla solens oc11 luEtens och tradeas farger spela in i sina garner och vafnader och att farga sitt mobeltrii i varma mustiga toner.
Det galler for oss att gora vAri hem ljksa och lif- liga -- de stora hemmen som de sm %, stadshemmen s % viil sorn land themmen; inga stela, 8 stilrena~ praktrum, men rum, d8r vi lefva, arbeta och hvila, och dar sii mycket som mojligt vittnar om, att vi hamtat ingredien- sernn ur v %rt eget land, frAn vHrt eget folk.
Genom den uppmuntran ' vi, hvar och en i sin stad, kunna skiinka folkets iiterv8ckta fantasi och konstskick- lighet, bidraga vi till dess vidare utveckling och under- latta det omsesidiga utbyte af viickande idber, om- sstta i resultatrikt arbete, hvilket ar Eoreningens stora losen. '
.
, Li.ga.poj ken.
E r o s, historier om Stockholn-~, Wahlstrom och Widstrand.
hI7ru7&amp; Lalrw: past knn gripas i n5got enstaka uttryck utan endast barn och clkrar.
sviifvar mellan raderna.
r Hedersofverliggaren Fri berg)), son1 p5 en bqnk fiam-.
For att karnkteriserrt Hiick Leber, ja, bars for: ttt skrifva en clriiglig nnmiil,zn at ' ett 13uclr Lebers pennas for Linnks mowment filosoferar ofver de unga student- alster, bor man vara i nngon mKn sliikt med Huck Leber .generationernas brddskn att ta examen ochJanma uni- - sjalf, d. v. s. m i d i g bKde t.ill intelligens och uttrycks- versi tetet och sedqn tiiljer sin of ullg %qgna karlekssaga, ar inedel.
Den son:, fastiin - sjiilE saknnnde en bojlig stil, .iikta studen tikos och genuint lojlig.
Intet of verclrif vet vKgar sig pi ntt presentera Iluck Leber Iran inte annat anviindande af slang, bara just det m i t t och den grad,.
an k h n a sig nAgot besviirad.
&amp; lea den nlan tycker bra son1 behofs for lokalfargen och rollen.
~ M a n n e n med om vill 111311 ju giirim gora nndra bekanta med, iifven vger,), den i sina egna ogon s % intelligent^ skeptiske omedvetet stockholmsflanoren, rijjer i sin tanlremoi~olo~ oin man sjiilf \ r i d presentatiolsen gor en slat figur.
och ofrivilligt ett inre s&amp; tomt som ett urblHst agg.
Non rnulta, sed multnrn, sk lycldc en garnmal, i mill barndoni pfi en clel liirobockers titelblad anford dcvis.
hIiljoskildringen .ar sjalfskrifvet mera direkt, an person- 1: en visserligen helt nnnan betydelse kunde man sBtta skildringen i de flesta fall ar, men liksom den alltid ord- €om motto fijr ' Huck Lebers bok: Non multum (d. v. s. knapp och originell.
Ena giinggn iir det en stockhqlmsvy: till kvantiteten) scd multa (i anseende till iimnen och ~l.ungstriidgArdens nakna kronor tycktes.
svalva frh i idber).
soldiset, och liring hvarje kvist tecknade sig en ljus- - h befinner sig.
liisaren ph skilnska landsbygden, kontur.
Ilogrostade damer med fladdrande boor.
stor- b l a d urinnevHnare, hvillcas ~fCirstn, impuls vid hvnrjc .ixiacle Hellbachers koaditori pA hornet, och ntigra dussin ~porsmA1 iir ntt frnmmumla en vresig negations, an i det manspersoner af alla iildrar dromde framfor anslagstaflan kontinentalt turistmeesign., en smula schnblonmessigt med tidningstelegrammen midtemot.
Ett tomt hofekipage, blifna Dalarne, diir, niasarna susa forbi pH sin2 Humber- som kom majestatiskt bullrande nedfor ' Hamngatan, liej- cyklar och kullorna kokettera med rodrosiga hala- dade fotgiingarna och fastnaglade deras syss ' lolosa blickar~.
schaletter ofver blnsar frBn I&lt;.
31.
Lundberp.
~u stllr An en svenek, smlstadsidyll, en D ursvensk idealstad,, man infor en frkninande ras pB, svensk jord, bland judiska sow ~ t y c k s hopfogad sf nigra liinga rader tandsticks- sn~Ahandlare, hvilkas rascgendomligheter sA till utseende askar, tillreds for den hKndelse nhgon onskar 91 % e l d ~.
som forv8rfsbegar £ram triida soin pfi en fotografiplfit, utan Och s5 de utl8ndska resebilderna.
~ D a s BiM des mildrando retuschering, iin bland wenskar frammande Kaisers,, aamnet 13 %.
en a£ Wilhelm Hauffs noveller, mark, bland sveask-amerikaner nied barbarislrt anglisernde finner Huck Leber vara ' den liimpligaste titel for namn, som sjiilfva under formen a£ en entusiastisk brollops- skildringen a£ en f&amp;rd genom Preussen:, I Berlin miiste beskrifning skildra sin halfkultur eller okultur.
friinilingen oupphorligt ropa med psalmisten: ' Hvart skall Huck Leber liter i allmiinhet med forkiirlek siaa jag fly for ditt ansikte '?
Vander jag mig till butiks- figurer satirisera sig sjiilfva.
De tala och tanka inorn ' fonstren, sii iir han dar;.
g&amp;r jag min vag ratt £ram mot rollen, och satiren &amp; r vanligen s % diskret, at.t den knn ' p- mijtande grupper a£ liijtnanter i kappor och monoklar, s %, ' '
ar han dar ock, och hvad 8ro viil rikshufvudstadens tvA egentltga sevardheter, Siegesallee och Kopenick, om inte hans bild och vrkngbild i kolossdformat.
Det ar sorn att bladdra igenoni en BrgAng a£ Die W o c h e ~.
Huck Leber soker det forkejserlign Berlin och glades.
At att f B skymta det s i en liten odslig gatubit rned osmyckade, smala gamla trevbningshus, tysta och hog- draget f orlagna som ' pauvres honteux, och snedt dskuren a€ en sjuttonhundratalskyrka v.
Endast tre sidor behofver Huck Leber for att sngge- rera £ram for laenren tre olika faser af Berlin: den pr %- lande moderna, den sforkejserliga)) och den smhborger- liga, den senare representerad af publiken p % en forstads- teater, dar)) Die RBubers ges rned en stidsfarg~, sorn for Huck Leber framkallar bilden af sen klass skolkande Karlsschuler repeterande.
et t spex D.
Lika kont~rskarpa aro bilderna frHn ~ u r n b e r rned ~ dess groteska blandning af serkligt arevordig klclerdom- lighet och plebejiskt geschiiftmakeri, Erlangen, diir slottet., markgrefvens staty, stadens yttre fysionomi rned ' r rym- liga torg cch landsvagsbreda gator, med)) de ljusa tv %- ~Aningsliingotnas brutna tegeltak~ kallar fram det for- flutnas bilder, medan det ' narvarande lifvet ter sig i form af studenter i brokiga kQrmossor, sen flardlos professorska~, sorn D straf var hem rned sina sondagsuppltiip i en+kaese D, och en energiskt lordag~so~ande ~ p r i v a t renhbllningskbr, gubbar, madamer och ungara.
For den, som bedtter den ' enligt Taine ogermanska egenskapen att ledas vid trAkighet, Bro resebeskrifniagar i allmiinhet nastan onjutbara.
De digra bockerna, diir.
liisaren ofverhopns af en brBte i, bilsta fall korrekta men liflosa, obesjBlade falrtn, aro lrn appast viirre an de k Ase- rande skisserna, dar Iasarens iintresse ideligen piiraknas.
- for honom alldeles ovidkominande detaljer angaende den resandes mflltider och bekvamlighet o. s. v. En rese- beskrifning, ' sorn man skall ha gliidje aF, skall besparx en inte bara den verkliga resans strapatser utan ocksi den narhet till andra resande, sorn iir att forlikna vid sittandet i en trilng kupe, med tvAng att ge akt 115 de medresandes rorelser och gester.
Huck Leber Br sjiilf alldeles for fornani fijr att slappa andra inpfi sig p % det vanliga; siittet, och hiir fHr man pR det angeniimaste vis den ijnskan uppfylld att resa rned sjtile~i, endast rned dennas tillgangar och uppfattningsformfiga okade.
Hvarfor det sensationsvackande namnet p&amp; det forsta stycket i boken kommit med pb titelbladet .ai sviir ' t att forst&amp;, ty enda3t i ett forsvinnande £&amp;a1 aE historierna skymtar personen i frilga fram.
Hur mycket storre forks sympati ar fijr sbnrns an for ndQrars, visar sig redan i sattet att behandla A e m sidan Ero3, B andra sidan hans)) fostermodrara.
sDeane napne ligapojlce rned sina fula grimaser, sitt svamliga .slangsprAk och sina Lill-Jansfasoner anslkr dock sorn ingen annan.
moderlighetens diskant- strangar inom medelblders kvinnobarmar.
.
.
och de smi- lande tantema, sorn inte vets hnr val de vilja honom, ' ' smickra honom med det jollrande smeknamnot ' store Eros ' a ~Ursocietens kallar val for de flesta lasare fram upp- friskande reminiscenser friln ens egen barndom, den tidy dB man annu hade en nog ociviliserad uppfattning a£ sallskapslifvet for att vilja roa sig sorn man sjalf hade lust, utan att rkdfrAga etiketten.
E n helt annan slags bild ar sDet blha forkladets.
Den lille grubblaren, son1 under sina funderingar ofver tyngdlagen, i anledning aE en boll, blir knllsprungen af en brAdskande fotgangare, aden lille pysen, sorn borjar griita, tyst och undrande, men genom ghfvan af en silfverslant forvandlas till en hurtig realist, sorn beslut- samt styr fBrden till boden rned karamellburkarna, ar en hjiirtevinnande bit barnpsykologi.
Bland)) dArarnas fA de nlera anspriikslosa en blidare lojesdager ofver sig fin de anspriiksfullare.
Varst At- gAngna bli intelligeussnobbarna af olika slag.
Dock, sllra skarpast faller kanske dagern icke ofver en typ eller en individ utan ofver personifikationen af Stockhok~z, den koketts, nojeslystna vMdsdtrmen, smn tycker om att sola sig i de 1: ' tngviiga resandes beunclran men fornamt rynkar p i niisan,, om nilgon allvarligt sinnad gast frin lands- often h Aller upp en hemslojclad fickspegel, s Alwilda von Gliickentreff, lefnaclskonstniir s, ~r en litterKr parodi.
SH sorn den forekommer.
i boken, ensain i sitt slag genom sin tydlign ndress, torde den ' af rnBngen anses tangera det tillbijrligas grans.
Men masterlig ar den.
Sdsom alltid vid lyckade karrikatyrer ligier niirghgen- heten sgentligen just i den vB1 trBflade, sliende likheten rned originalet.
RAr karrikntyrtecknaren for om en l5t.t; forSindring aE proportionerna EijrslAr for att gijra den nf- tecknado oemotsMndligt ' liijlig P s Jubelnelrrologen~ of ver Heinrioh Heine iir ett bravur- stycke af stilkonst, ett fyrverkeri aE kvickhet., en intellek- tuell fest for 1Ksaren.
, Den borne ofverloparen, den van- draade, nej, den sprhgande judcni, sorn Bled af ett germanskt hjiirtfel *, medan sresten a£ honom vnr tviitt- akta semitiskr, belyses frkn alla sidor rned slrarpa blixt- dagrar frAn Huck Lebers kvicltheta strAlkastare.
Hiir ar, i niotsats till Huck Lebers vanliga fran~etallningssitt, karakteristiken direkt, icke wasker+l.
Men den Br kliidd.
i en dr2ikt s5 fgrgrik, att uppmSirksamheten dras till den.
Ett konstverk f r h borjan till slut.
Kvickheten bide sprakar .och lyser.
Hur mycket ligger inte bars i ett shdant smildrag sorn Huck Lebers fiirslag gentemot en Heine-beundriwes upprop om en staty, den staty, sorn ilnnu fattas i Tysklands friluftsstenmuseum: sStaty!
A nej, hvarfor rivalisern rned kurfurstarna?
Jag rostar fBr en handshog skrifbordsstatyett., att utdelas till alla varldens pennfiiktares.
Motiveringen utesluter jag ur citatet.
Huck Leber behofver i h v a ~ j e fall inte statyetten for det an- gifna iindamAlet, och .jag ville blott fasta uppmarksam- heten vid forslagets spets mot Heine sjalf.
H ~ L M BORELIUS.
A.
.
,.
- -
B A U N Y Frhn kvinnokongressen i .Ram.
Bref frAn Carla Celesia di.
Vegliasco.
Vi hafva h&amp;r ntijet meddela en italienskas, signora Celesirt di Vegliasco, intryck frAn kongressen, hvilka jn kunnrt varn nf intresse stisom ett komplement till v k t eget lands rep.resentnnts, fru Ann Mnrgret Holmgren, bref frnn Rom.
,.
Den 24: de p i morgonen borjade arbetet p i allvar.
PA eftermiddagen komnlo cle olikn sektionerna til1san-G nlans, hvarvid prinsessan Laetizia, hertiginnan d ' Aostn presiderade, och diskussionerna behBllo i hennes narvaro Rom den 30 / 5 1908. sin karaktiir a£ storsta tankefrihet .. clag stiingdes kongressen, hvillret nu tillAter mig att Den sektion, kring hvilken det lifligaste intresset r o d e -- scPl nlycket som trottheten efter dagsn medgifver sig, blef naturligtvis den juridieka, dar de mest bran- - i lugn och ro gora en resume sf de intryck, jag cliir nande fr9gorna behandlades: ')) la recherche de la pater- hamtat .. n i t e ' ~, enhetsmoralen, afskaffandet.
af m8lsrnans.
giftoratt.
Hvad jag forst och friimst kan intyga, var ' att kon- Bland de aktivt upptradande kvinnorna voro med.
dok- gressen hade en alltigenom all \ 7arlig priigel, hvilket iifven framgick af pressens h %llning, och att den ' var mycket torerna Teresia Lnbriola, Lidia Poet och Schiff saint af talrikt besokt, ~Aval af italienekor son1 af utliindskor.
man, professor C a r u ~ o och flere advokater.
Har mottes kontraster, 115r utkiimpades strider uch Ert land, hvilket ju dock icke kan vara nllgon nyhet i Sverige, var representeradt genom fru Ann Margret har rostacles hogljudt.
Holm grea.
Litteraturen och kousten voro mycket fredligare, Den praldfnlla gobelingsalen pA Capitolium bildade en fastan afven de hade sina stridigheter.
Publicisten och passande infattning for denna forsta sammanslutning af forfattarinnan Sofia Bisi Albini, redaktris nf)) Vita Fem- kvinnlig intelligens och vilja.
PA uppgAngstrappan stodo ininile~, holl ett skarpt och kvickt foredrag, sorn blottade vttktmiist.arna uppradade i hogtidslivrk; och i pelarhallen en del litterKrn och konstuarliga fij~hAllanden '; mycket en slrara betjanter i kostyrn frAn 1600-talet mecl bred liflig blef sedan behandlingen nf frggan om bildandet a € krage, mantel och hog hatt.
For resten grona viixter en forening for.
.
kvinnliga journalister, representanter och roda mattor bland antilra statyer och moderna for storre italienska tidningar.
Somliga ansAgo det toiletter.
Stor entusiasm vackt.e hennes majestiit drott- namligen ej tillrackligt att Italienska pressforeningen opp - ningens niirvaro tillsammans ' mecl prinseasan Laetizia; nade sina portar ~ f v e n for kvinnorna, de begkde ett den senare tjanstgjorde sedan outtrottligt sorn ordforande sakrure skydd, emedan likstiilligheten dar ar teoretisk, vid v %r sektions sammaiikomster.
men ej praktisk.
Och dB en pnralell rorelse afven upp- Kongressens president, grefvinnan Spalletti-Rnsponi, stod angiiende ofrig konst - skonlitterntur, textilkonst., rned sin utprBgladt kvinnlign grace och forfining, blef for musik etc. - beslots genoln rostning att i R.orn grunda oss.
alla den sniilla syster, sorn hon i inledningstalet sade en filial nf Lyceum-club - ej af fientlighet mellan man- sig viljd vara.
ligt och kvinnligt arbete, utaa just for att gifva bot At.
Dar tnlade efter hvarandra borgmastaren saint under: hvacl soin i praktiken ej motsvarar teorien om jiimlikhet.
visningsministern.
Pressen, sorn forst ej visste, om den Mycket gifvande blef afven det arbete sorn utvecklades, borde anta en ~lramtsani eller allvarsani hdllniog, slutade 1.
.
sektionen for hygien - emigration, sjukvArd, in- rned att afvtA frHn att vara ~dansande elefant)) och an- spektion etc.
Men son1 de enclast rorcle sig rned strangt tog i stidlet iifven mot oss samma lldllning af lugn ny- fackmessiga uttryck, sA blef Ahorarnes antal begransadt.
.f5.kenhets, sorn den har gentemot den nlaskulina mansklig- FrRn sektionen for .up pfostran antecknar jag bland heten.
de minga olika foredragen fru ~ o e r b e i s praktiska Det 5r forsta gdngen vi upptriida med egna.vapen och ide att lara kvinnorna tala offentligt.
Mest bran- vi made betala clerns smidande!
nancle blef dock fr %gan om religionsundervisning i Samma eftermiddag - den 23 april - begynte ar- skolorna.
Det var p % detta omride sorn haftiga strider betet i kongressens verkliga loknl,.
cl.
v. s. det nya utkiirnpades i riksdagen forra v ' intern, dA klerikala och justitiepnlatset.
E n strang och kall lniljo - monumen- frimurar-principer, liberala och socialistiska tendenser voro tala trappor, viildiga loggior, vidstrzckta salar - men i rned i spelet.
Resultatet af rostningen blef llir mot allt detta hade grefvinnan Suardi vetat att ingjuta lif religionsundervisning i skolorna.
Den bor hnndhafvas genom upphiingda lagerguirlnager och guldkondonger med af kgrkan, sonl.
jp Gr niirmast till denna uppgift, inflatnde band i gult och rodt - kvinnornas fiirger - men ej af skolan, som i allmanhet.
ej ' ar liimplig dilrtill.
griina viixter hade placerats ofverallt jKrnte bekviima En annan mycket liflig dag var, dH.
frdgan .om kvin- soffor och stolnr af vide, s o p bildncle mAnga trefliga emA nans rost.r %tt debgtterades.
Denna horde ej till kongressena horn, dar man Iriinde sig hemmastadd.
program; men styrelsen gnf den nationella kommitt ' en Hvarje sektion disponerade en s d for sig, littel=atur, for lrvinnans politiska rostrtibt tillHtelse att dislrutera konst, hpgien, moral, uppfostr&amp; och juridik.
SA ett be- ErHgan med kongressisternn.
Ai~slutningen blef rent af kvtirnt sekretariat rned stora liinstolar; en byr8 for imponerande.
Bland mKngden af deltngtzre voro nikra upylysningar, stora komfortabla toilettsalonger, en re- af v5ra meet framstiende politiska personligheter; pressen s taurang.
var f ulltaligt representerad och atmosfiiren tycktes laddad 8
- - - ----.
.. - - L - P.
- - DAa-NY .. -- l- mecl elektricitet,.
Donna Giacinta Martini, kon~nlittkns - president, blef buren in, sH ftirsvagad efter en sjukdom att hon knappast fiirlniidde hHlla inledningsforedraget.
Kampen blef het, och clen lecldes med jgrnenergi och siillsy nt s karpsinnighet a i vice presiden ten Licida ~ a l n k i, en typisk forsvarare af de af konventionella fBr- clomar fortrycktas riitt.
Segern blef icke m.inst huller- sanl; kongressen, ofvertygad och medryckt af den kvinn- liga professorn, fru Dobellis, inHttfulla valtnlighet; clb lion rned ironi behandlade de rnanliga lagarnas egoism, rostade till fordel for rostratten.
Lifligt bifdl ronte ~ f v e n ' de tal, som hijllos af markisinnan Lucifero, depu- terttclen Rlirabelli ssm t en liog magistrat sperson, Mortara.
Som rekrention frAn all denna verksa-mhet horde Bfven en clel mondant s %llskapslif till kongressen.
Fiirst och framst ett.
ofantligt angeniimt 5 o ' clock-ten under jarn- ekarnas lummiga kronor pA Villa Msrgheritas terrass, under clet en orlcester.
a £ strhkinstrumenter sakta och diimpadt foredrog gamla viilkandn melodier.
Hennes majestiit gick med sin vanligcz iilskviirdhet leende om- kring bland kongressisterna.
Xfven hos grefvinnan Spalletti ' gafs ett tea-party, sanlt hos fru Maraini och hos Donna Gincinta Martini.
En inottagning med koncert gaf staden Rom p % Capitoleun ?.
Pinakotekets illuminerade salar biidade en praktfull ram till den tdla full aE lit och rorelse, son1 utgjordes af slla clessa eleganta damer i stor toilette.
- Under kongressens sista dag samlades cless deltagar- innor till -- en glad t ' ruko~t.~ frbn hvilken d e t msnliga sliiktet var utesluteb.
RlAnga skhltal, mycken rorelse och n~ycken omsesidig hjiirtlighet.
I justitiepalatset bolls annu en sista kamp om upp.
hafvandet sf mllsmans giftoratt; bland deltagarna marktes ex-ministern Sidney Sonnino samt professor Vivante, som holl ett utmarkt foredrag.
Till sist slots det hela med ett tal aE grefvinnan Spalletti, riktad t till prinsessan Laetizia och taclrande --- 253 - - - - - - - A - -.
- h e m e fijr inbjudningen till kongressen att Ater motas om 3 Hr i Turin.
.
CARLA CEJAESIA nI VEQI,IASCO.
* * * RIA clet tilldtns nlig att ined niigra ord presentera fijr- fattarionan till dettd bref, den framstiienclci mAlarinnan Carla Celesia. '
Hon jir milanesiska - en norclisk typ, l~ogviixt, blond och frigjord - dotter till aflidne generalen, friherre E.
.. Celesia di Vegliasco, sow inom parentes sagdt utniarkte sig i italienska frihetskriget, d&amp;r han vann tapperhetsmedalj p i slagfaltet.
Carla Celesia fick sin koilstnarliga utbildning for Filippo Carcnno, en bland Ituliens forniimsta IandskapsmAlare, nzen hennes intresse koncentrerades dock rner och nzer kring den miinskliga figuren, och sedan hon arbetat sjalfst5ndigt, har hon amliningom helt ofvergbtt till portratt- och figur-.
mhlning.
Hon har exponerat i London, Petersburg, Florens, Turin och Milano.
Vid Milanoutstallningen 1906 hade nhgra i Italien .bosatta konstniirinnor sarnmanslutit sig till en grupp, som erhhllit en sal for sig pH den storn lroilstutstallningen.
For den succks, som denna grupp gjorde, ha vi till stor del att tacks Carla Celesia, dA hon - sisom den enda i Milano bosatta - Atagit sig ordnandet af densamma och visat mycken energi och lrompetens.
Detta foretng niimligen, som i andra lander sk~zlle fallit sig latt och naturligt, motte dar otnliga hinder och svirigheter s t t ofven ~inna. '
Sgv#l hon, som hennes mor, 5r0 dessuton~ kyinnor a£ nlycket hog kultur saint perfekta siillskapsmanniskor,.
och i deras h e h mots man ' a£ den iilskviirdaste hjiirtlighet och gasthihet.
Till kvinnokongressen i Rom kom Carla Celesia som representant for Lombardiet.
Hon hall iifven pi ' i kon- gressen ett foredrag om rKvirrnan i k o w f e n ~, en upp- sats, som kommer att inflyta i ett foljande nummer.
TYRA KLEEN.
PRENUMERATIONSPRIS.
D A O N Y utkommer h v a j e torsdag i ett hiifte pB 12 &amp;.
16 sidor.
Tiduingens pris, postarvode inberiiknadt, u f6r helt Br kr.
4: 50, halft &amp; r kr.
2: 60, ett kvartal kr.
1: 25.
Liisnummer 10 are.
Prenumeration sker A narmaste postanstalt el ' ler bokhmdel.
Annonser rnottagas B tidningena e=pediti6n, 51 Master Samuelsgatan, Stockholm.
I alla redaktionella angelhgenheter torde man hrinvhnda sig till redaktaren, fr6ken Ellen Kleman, under expeditionens adress.
Fr %n de engelska kvinnornas rostriittskampanj.
I, Votes for womenn, suffragetternas organ, upplnanns medlem- marna aE nationella socialpolitiska fdreningen ntt kraftigt arbet ' a for en stor tillslutning af miin och kvinnor frbn lnndsorten i kvi~~nornas stora demonstrationsmiite i Hyde Park den 21 juni.
Under rostrBttsngitntionen 1867 sandados 67,000 man i Hyde Park ftir ' att sttidja krafvet pi % den manliga r6straltens utstrack- ning, och man hoppas pb en Bnnu hogre siffri vid det nu stun- clande mWet.
I-Iereford Times nhjl.ner siffran 300,000 sAsom.
tnojlig och hoppas att, man genonl en stor tillslutning sknll lyckas vidga Bscluiths syn p: S, frkgan, sb ntt ha11 ftfrstt, att db han nu gbr att uppta den fdrrs, ' afhbllnaprenliBrministerns man- tel, biSr hail icke utestilnga sig frbn 6Ever hdilften af Englsnds befolknings tillit och sympati~.
Omkring 30 extratbg kornlna att insattas fiir att f8ra del tagare frbn i5fver 60 1a.ndsortsstader in till London.
Vinterns kurs i samhallsl~ra i Stockholm.
.
.
Den sista fOrel&amp;sningen och afskedssamkv~met p&amp; Skansen.
a£ landsfiireningen fir kvi~nan ' s politisks rest- rrtt i Stockholm, nnordnade kuraen ' i samhlllsliira sfslutades torsdngen den 7: de maj efter att hafva pHgitt sedan slutet af oktober med tvB forelasningskvallar i veckan.
Kursen, som omfattnte med lifligt intresse och bevistats af 375 deltagare, har uppdelats i foreliisningar p&amp; mhndagarna och diskussioner och praktiska ofningar p % torsdagarna.
Ett hundratal a£.
kursdeltagarna hafva shorn elever satt sig in i dem sarskildt forelagda upp- gifter, for hvilka de fhtt redogora fore forelasningnrnas b6rjan pA mfindagsaftnarna.
Foreliisningarnn hafva in- ordnats under fyra stora grupper: I. Ekonornisk historia.
11.
~ornmunal~olitik.
111.
Stat~politik.
IV.
Aktuella fril- gor.
Af siirdeles stort intresse hafva de praktiska of- niagarna varit, hvillm bland annat omfattat fiiigerade valmoten, fingerade stadsfullmiiktige3ammantr6dpn, finge- rade sammantraden i riksdagens andra knrnmare med clithorande utskottsarbete samt ofning i den proportio- nella valmetoden.
Den sista forelasningen agde, sAsom rednn nahnts, Ium.
den 7: de maj, db.
kursdeltagarnn sarnlats pA - Hog- loftet p i Skansen, dar samkvam rned sup8 an0rdnat.s ef ter f6rellsningens slut.
Froken Anna Whitlock talade ofver amnet Kvin~znm spekielln yolitiskn u.11gift och utveck- ' lade sina hikter om att kvinnorna - sAsonl helt nnturligt vore - skulle i siirskilda frdgor kunns kbmma med en ny och praktisk syn pA saker och ting, hvilken skulle vnra af den st6rsta nytta vid drdndndet af srunhii.lleliga angelagenheter.
Det funnes ' frAgor, hvilka miinnen all- deles afgjordt iiro mera hemma i, men ock&amp; frhgor, som kvinnorna bkttre forsth.
Genom att miin och kvinnor finge komma med sina speciella insikter i olika forhhl- landen, skulle de kunna koxnplettera hvarandra och bA- dns fortjanster komrna samhiillet till godo.
Talarinnan uttalade sin fasta tro p&amp; hvad kvinnan skulle kunna ut- riitta a£ nytta och gagn i det politiska lifvet.
.
Efter foredraget, som lifligt appliiderades, riktnde fro- ken Whitlock nhgra ord t.ill tack till friherre E. Palm- stierna for det varmt intresserade och ofortrottade arbete, han nedlagt sbsom kursens ledare.
Under de lifliga toner, som nu framlockades a£ Skan- sens tre spelemiin, dar de stodo uppstiillda vid trappnn i sinn fargrika drnkter, tdgade alla ned i undre vJiningen, medan s u p h arrangerades * uppe i Hoganloftssnlen, for ntt en kort stund darefter vid samma glada musik in- taga sina platser ' vid de nu dukade och med blommor prydda borden dkuppe.
Har rAdde nu den gladaste stamning, och tal och s&amp;ng afloste hvarnndra.
Bnnu en gHng - nu af en a£ de yngsta kursdeltagarna - fram- bars i ett tal till friherre Palmstierna den tacksarnhet, som alla kande fijr det storn intresse, med hvilket lmn under hela vintern ledt kurserna och offrat sin tid och sitt arbete.
Under lifliga handklappningnr.
ijfverriicktes till frih.
IJalmstierna en stor bukctt af djuproda rosor och ett fyrfaldigt lefve utbragtes.
Friherre Palmsticrna uttalade darp&amp; sitt tack samt uttryckte i varma ord sin lifligt kKnda 6fvertygelse om ntt kvinnan pb grund af en hogre rnornlisk sthndpunkt skulle i det samhiille- liga lifvet blifva den nya krdt, som behofdes och borcle tagns med.
Tal holls vidare for froken Whitlock, och sist af allt kolnn~o n, ' lgra entusiasmerade ord om ntt vi alls m b t c t.ro och hoppns pH en god liisning af vHr rost- riittsfrfiga.
Ungn, klarn roster bade tagit .upp den ena singen cfter den andrs - vArsBngerno, sorn man iir vap vidatt horn s tudenterna sj unga, nzcdan valborgsmiissoeldarna brinna - de djupare fosterl8nclskn.
- VArt land, virt .land - och s&amp; Ungdornsrnal.jcheo.
Det var olika riktningar, ungn kvin- nor af olika klasser och oliku liiggning, som lato musiken bkra fram derns kiinslor, k e n de skilda rnelodierna bringade icke disharmoni, de klingade alla hvar fijr sig fullt ocll helt.
Och nar festen var slut, och man triidde ut.
i den kyliga vhrnatten, dar.
de annu olofvade tradeas grenar och kvistar tecknade sina fina silhuetter mot en ljusdunkel himmel, gick det annu under silng nedfor Skansens viigar mellan de gria gamla stugorna, sida vid sida - kvinnor, som, emedan deras forhdllanden och - Asikter voro 8 % vidt skilda, aldrig skulle mott hvarandra, om icke denna vinters samhallskurs forenat dem i ett starkt socialt intresse och kommit dem att liira kanna hvarandra under arbetet for vidgad medborgerlig kunskap.
Foreningsmeddelanden.
Riksdagen.
@ (?-en IFiirening fir kvil~l~nns politiskn riistriitt ar bildad i Lilla Edet efter foredrag af froken Signe Wollter frlin Trollhiittan.
Foreningen bar anslutit Big till landsfor- eningen.
Fiireni~lg fiir kvil~nnns yolitiska riistriitt har af fru Frigga carlberg bildats i Borhs p&amp; talrikt besokt mote.
Foreningen, i hvilken 39 medlemmar inskrefvo sig, hsr anslutit sig till Landsforeningen.
i Kungl.
propositionen om fdrbbd mot kvinnors nno %ndnnde nattarbete har, enligt fdrljudande, af lagutskottet afstyrkts.
Den kommwnala kvinnor6striLtten afstyrkes.
Lngut- skottet har nu afstyrkt samtliga mobioner a£ hr Staaff m.
fl., hr Branting rn.
fl.
och hr Lindhagen n ~ 8..
om kommunal r (ist- ratt far gifta kvinnor, samt om addring i fwordningen bm kom- munalstyrelse pB landet.
.
landets forniimsta ORGLAR frln fabriker saljas mot er- laggande af 4 % af priset strax och och eedan 12 % i hvarje foljande kvartal und.er 2 &amp; r samt mot 4 % strax och 8 %.
- i hvarie kvartal under.
3 b.
Kataloger och niirmare upplys- ningar erhhllas .mot 20.
6re i. frim.
, PI ANINON Extra fina Dorrskyltar, Starnplar och Sigill erh %llas alltid billigast fr %n GUSTAV HAKANSSON Stockholm.
Box 173.
Hudiksvall.
midt for Berzelii park.
VALSORTERAD.
Firman etabl.
1832.
Husmoderskurs.
Skolkiikslararinne- kurs.
Slojdlararinnekurs.
Egnahemssparbanken.
Kontor: Vasagatan 38.
- Begagna denna sparbank f6r in- silttning % sparbanksrlkning.
Kan anvandas Zif ven for hush %llsr#kning.
Zntill 500 kr.
kunna i regel utfHs utan uppsagning.
oppen half 10 f. m.-7 e. m. Allm.
tel. 917.
Rikstel.
73.
InlAningsranta f. n.
5 ' 1, proc.
.
Vejbystrands Sjnkhem vid Skelderviken [BarkAkra station, Vastkustbanan) for ben- mh kiirteltuberkulos, rachitis och allm.
svaghet, mot- Lager barn och vuxna, dagafgift 4-6,50 kr.
bppet hret om, central uppvarmning, harligt llge i barr- ~ k o g vid hafvet.
Lakare: Dr Ernst Lindahl vid Kronpr.
Victorias Kustsanatorium, BarkBkra.
Kemisk Tvatt.
AomBo Hyu BIB Hand, - Stockholm.
- I landets alla postanstalter och boklAdor kan man beatllla huru mlnga ex. som helst.
Mastersamuelsgatan 54.
P.
0.
~KERLUND.
Stromsbro.
JACOBSONS, 2 Hamgatan, Hvar kan man prenumerera pB Dagny?
FolRsRolans Barn- tidnings stipendier.
Redaktionen a t Folkskolane Barntidning jam te de kandn ' jul.
publikationerna 3 ulklappen, G ulcl.
slottet, Lilleputt o. Trisse, har f6r Aret anslagit .2,000 kr.
att utgA af namnda julpublikations f6r 3 ~ l jningsmedel l sistlidne &amp; r.
A f 3etts belopp utdelas 1,400 kr.
i olika postei, till vid folk- och sin %- 3k010r inom Gijtdand anst %lldn 1s.
rare och lilrarinnor, soln Zimna be- vista sommnrkurserna i Lund eller G~teborg, och 600 kr.
sorn under- 3t6d Kt .sjuka smHskoleliirarinuor.
Bligge stipendierna sokas fore 1 ' 5 hf.11~~ hos red.
af Folkskolans Barn-; idning, Stockholm.
Ansokning till let form fitfoljes af tjhstebetyg x h till det senare sf tjsnstebetyg i#inte liikareintyg.
Undervisning i engelska sprikets alla branscher.
35 ' &amp; re praktik i utlandet.
F~zc C.
0.
F. Ndrdenacller, Drottningholmsv8gen 12, 11 /, tr., Skall man alltid prenumerera ti dessa stallen?
Ja, ifall man Bnskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. ekall man alltid gora det.
Hvad kostar Dagny i postanstalter och boklddor?
Dagnys po~tprenumerat~ions- och boklbdspris ar kr.
4: 50 for I /,, 2: 50 far och 1: 26 f6r I /, Ar.
Hvilka villkor erhdlla prenumerantsamlare d Dagny?
Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erh %ller en provision a£ kr.
1: - f6r hvarje hellrs-, 50 tire for hvarje halI %rs- och 20 ore f6r hvarje kvartalsprenumerant.
Huru skall man.
fiirfara.
fiir denna arovisions er- hdllande?
Sedan man samlat mimt 5 prenumeranter, gPr man tillvaga pA ett a£ ltiljande s8tt: 1) Antingen: Genom ins~indandet a£ prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen bestiiller man det behtifliga antalet e %.
(hur mAnga som helst, men alltid milast 5) direkt frin Dagnye exp., Stockholm, som nnder ' samlxens adress i ett och samma paket sander alla best %llda ex. Samlaren har d&amp; att.
ombes6rja utdelningen till de samlade pre- numeranterna.
2) Ellw: Man prenumererar A narmaste postkontor (ej an- norstades) f6r de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens ndress, begar postens kvitto A samtliga er- lagda afgifter, tillstaller oss detta kvitto, dA vi omghende pr postanvisning swder samlaren den stadgade provisionen.
.
- Hvar, och till h vilket pris kan ": man nummervis liisa Dagny - -?
I stiidernas tidningskontor och cigarraffiirer samt hoe Dag- nys kom~nissionarer i landsorten.
Pris 10 ore pr nummer.
Alla skrifvelser riirande expeditionen adresseras: DAGNYS EXPEDITION, STOCKHOLM * Prenumerantsamlare li DAGNY 1 Lediga platser sokas pZi alla platser i landet och erhZilla fordelaktiga villkor.
Tillskrif Dagnys Expedition, Stockholm C., inom alla omriiden a£ for kvin- nor lampliqt arbete annonseras fijrdelaktigast i Dngny, hvilken, som tidning for.
svenska kvinno- rorelsen, torde erhAlla, den meat vidstriickta spridning landet rundt.
Maria R o h l C n s Syatelje G.
V.
Lofgren 86 Skanegatan 86 Husreparationer, Kontora- och Butiksinredn !ngar verkstidlas omsorgsfullt till moderata priser.
OBS.
I Parkettgolf lagas och bona, 43 Thulegatan 43. pilitliga och valrekommenderade, onskas f6r Dagny sival i landsor.
ten som hafvudstaden.
Anmiilan i DAGN YS EXPEDITION, Masfersamuelsg.
5 I, Stockholm C, Rekommenderar sig f6r utftirande af allt hvad tilllinnebranschen htirer.
Specialitb: StZrkskjortor.
M o t gr&amp;t - For resande till Riviera, h&amp;r fullt oskadligt medel, so&amp; Ater- staller grhtt h %r till dess natur- liga farg.
FANNY (IELINS PARFYMMAGASIN 5 l i h h l l t ~ ~ g ~ R. g.
t.
2225.
A. t.
4694 rekommenderas det skandinavisk pensionatet Villa Elsie i San Rem (Norditalien).
Pensionatet f6rest4 af en dansk dam.
20 rum oc tr8dgElrd med utsikt tifver Mede hafvet.
Moderata priser. '
sarskildt fruntimmer, har det lange varit ett For kapitalisterj 6nskningsm3l att kunna ofverlimna virden af sina vardepapper och skotseln af sina affarer i t nigon person eller L EDIGA PL A TSER.
Frin den 15 juni Da.mw for halfva priset eller r 11, ore pr mm.J kommer ytterligare en E L E V E R vid Skara folkskol1itl.a rinneseminarium iSnska undei sommaren platser sol11 larzwinnol samt bitraden i hem, hushlill, barns d ~ r d eller tr#dg&amp;rdssktitsel.
Reflek.
terande hfirl torcle hanvlnda sig till Jenny Velander.
Seminarie acljunkt.
.
Skara.
1 ~-.IRIY G, som genorngatt en-kurs vid Mnrianelunds praktiska f8r Visteris stad att anstallas.
Fast 1011 500 kronor och ersattning for allt arbete enligt taxa.
An- sliksn om platsen, htf61jd af kom- petenshandlingar, frejd- och lakare.
bet.yg, insandes till HalsovBrds.
namnden i VlsterBs fore den 1 juni.
I institution, som rned absolut sakerhet forenade punktlighet och.
nog- grannhet i utforandet af det anfortrodda uppdraget afvensom pris- billighet.
En sidan institution 51- Stockholms Enskilda Bank ?.
Notariatafdelning (Liffa Nyga fan 27, expeddconstid 10-4),.
- - som under garanti af Stockholms Enskilda Bank Ptager sig vird.
och forvaltning af enskilda personers och kassors vardepapper.
Exempel 1.
Om en person hos Notariatafdelningen deponerar obligationer, inkasserar Notariatafdelningenvid forfallotiderna kupSonger och tillhandahiller deponenten influtna medel. '
Vidare efterser No- tariatafdelningen utlottningar af obligationer och underrattar deponenten i god tid, ifall en denne tillhorig obligation blifvit utlottad, samt lini- nar forslag till ny placering af det ledigblifna kapitalet.
Exempel 2.
Om inteckningar deponeras hos Notariatafdelningen, underrattar Notariatafdelningen galdenaren darom att rantorna i in- teckningarna skola .till afdelningen inbetalas, hvarefter de medel, sorn inflyta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser Notari.atafdelningcn, att inteckningarna blifva i vederborlig tid fornyade.
Om en lios af- delningen deponerad inteckning genom underliten f6rnyelse skulle forfalla, ersatter Stockholms.
Enskilda Bank darigenon uppkommen skada.
Fiirvaringsafgift: 50 ore for ilr per 1,000 kronor, af depositio- nens varde, dock ej under tvP kronor.
- skola, Bnskar plats i fzlmilj for all bitriida med inom hemmet ftirefal, Sedan skolradet i Halmstad be.
lande g6romkl.
Onskar anses sow slutat att f r h borjan af nasta medlem af familjen.
Svar till Maja ltisBr i nya skolhuset inf6ra under.
p. r. Oskarshamn.
visning i hnslig ekonomi far flic- kor och for andamhlet a.nst %lla 4 MINARIST, som nflagt smllsk: 1ar.-ex., praktiskt duglig, 6nskar lararinna mot Arlig lon i ett for allt af 1,100 kronor, kungores hiir.
under solnlnaren plats i familj, med lararinnebefattningen till an- Referenser llmnas af Sen1.-adj, s6kan hos skolrldet fore kl. 12 M.
L. Gagner, Stockholm.
p.5, dagen den 15 nlstkommande juni.
FRANSK DAM, ltirarinna vid Halmstacl den 5 maj 1908. ett gymnasium i utlandet 6n- Nyhet!
SKOLRADET.
skar: tillbringa jnli och augusti rnhlacler hos en svensk famiij j Stockholm eller pll laudet mot MASICMSKRIFVERSKA, helst infiSdd tyska,.
fullt ftirtrogen nBgra timmars daglig undervisning eller konversation.
Man meddele ined tysli och svensk stenogra.fi af 1: ma Yllebattigte sig nled inadelnoiselle A.
Brand.
samt maskinskrifni ng, erhfiller for- i marine, beige, cr&amp;me, ' .ivart, Adress: Svenska Vicekonsulatet, mBiilig plats.
Skriftlig ~tnstjkan torde insandas tiil Elelitriska Aktie- Windau, Kurland, Ryssland.
gendarme.
bolaget Siemens-Schuckert, Stock- holm.
P F ~ 1 S S,ZS alla storlekar!
H O S TJ %NSTEMAN &amp; iskar ung flicka med god handstil, van USFORESTANDARINNA S&amp; vid skrifgoromfil, plats snarast 3 1 ~ Hylt kes f6r priisthem pfi landet,, mirjligt.
Svar: ~ M a 1908#, j Lands- c15il.
husmoder saknas och barn promenad-~rikkr.
Kappor, ~ i i s a kontoret, Nykoping.
finnas.
- Uppriktig kristen, bil- Kjolar, Blusa.r,.- Underkjolar, - '.
UNG FLICKB, kunnig i mas- dad, helst musikalisk .mecl ljust Morgonrockar, Kliidningar!
sage, sjukgymnastik och franska lynne och god halsa; v m a att hafva en husmoders omtanke samt sprlket, 6nsl; ar medfolja clam eller insikt och lust for arbete inom familj till landet, badort eller p t hemmet, sinxe for ordning och resn.
Trill anses som familjeined- trefoad, fi) rmh.ga att i kiirlek hand- lem.
Biista rekommendationer.
leda och vinna barn, samt uppfatt- Svar till ~ 2 2 fir,, Iiiosken, Jarn- ning nf ett prasthems stallniig torget, Goteborg.
inom ftirsamlingen.
Svar ined ref., familjefijrh., filcler, hiilsa, fotografi UXG r +LICKA, med nkgon prak- m. m. fore 15 juni till ~Goclt hem tik i sjultvArd, 6nskar som 1908,; under adr.
S. Gumelii -.
njiilp och siillsknp inedfolja iildre AnnansbyrPI, Stockhol~ri f. v .. b.
~redrika-~remer-firbundot: Drottninggatan 54. dam till bnclort.
ErsBttning on&amp;- Allm.
tel. 48 16.
Rikstil.
27 62.
~ (irbundets.
, by&amp;.
(ippen 11-4. viird.
Svar till 31.
K., Laiismans- (* en llrare kontoret, ICilafors.
kannaa s6ka platsen) med un- Fredrika-Bremer- Forbundots Sjukskoterskebyr&amp; Tunnelgatan 2 5. cle~.visnin.gsskyldighet 1lufvudsa.k; Allm.
tel. ' 82 11.
UNG,FLICICA frBn ett biittre ligen i tyska och engelska iir ledig Rikstel.
68 98. hem, som genoingRtt hushHlls- qtt tillt.rada i host i Monsterhe skoln och kurs i s611inacl och hand- ~tatsundersttidda snrnskoln,.
Lon wbeten, onskar plats i nAgon god efter ' Eompetens.
~nsokningar, Fnmilj, snarast rnojligt.
Svar ernot- stallda till styrelsen, inslndas ' fare 3es tacksamt till ~ F ~ r n ~ l j e m e d l e ~ n i, 20 m a j till rektor Hj.
Lnnd- den Dster-Fernebo, 13. r.
Dagens nummer innehilller: borg, Mtinsterhs, hvilken ltlmnar narmare uppl ysningar.
.
GODT 13EM ti~~slin tv8 biittre Bnrnbibliotcken i Amerika.
11.
Af Vnlfrid Pccl.nzgre) t. STORRE FABRIKSS !CAD finnes Iftstriickt ordinarie anstiillning far kvinnor L {Stockhol~ns flickor plsts ntt gA frun tillhanda.
plats k kontor.
for-dam, s o m h n V R I ~ att cleltaga i hvarjehancla stads ~~iilsovBrdsniirn~~aS stat.
huslipa g6roinKI.
NAgon lon 6nsk- korrekt ofversatta till tysks, en- vard.
Svnr elnotses tacksnmt till pclska och franska.
Svar; inne- Bref frhr ROIL A£ Ann Mnrgret Holmgren, f. Tersmeden.
n Familjemedle~i~ 18 och 23 b r ~.
hkllande ansprAlr A 1611, liimnas till Fiireningens far Svensk lie~nsliijil vilrutstiillning i 8tockholm.
Dbs.
hvar for sig.
Sveneka .nag- ~Aktiebolag~ under ndress Gu- Af Ellen Lundberg, f. Fyblons.
mzelii AnnonsbyrB, Sthlm,.
f. v. b; bladet f. v. b. sC Eh " H elegent lager.
-- E " Fa W. Campanius ' I ' ~; ~RXRINXEPLATS EN 0 - 1 1 GODTHEM V I D STORRE BRUIC 6nakar ung flicka plats for att deltaga i arkitekt- eller ingeni6rs- ritning, bokhfilleri m. m. iifvensom inom heinmet forekommande gtiro- nB1.
Svar till ~R.itning3, Allm.
l ' idn.-l; ontoret, Gustaf Ad.
torg, Stockholm.
AM i femtio8rsblclern ined fri- sinnad lifs,Ssklldning tinskar korrespondera ined en dylik, i syfte ntt - ~0111 onlsesidig sym- pati uppstkr~ - med h e m e ffi dela litet trefligt hem, liyra och lefnads- kostnader, pB landet i natursktin trakt.
Adress Fru Gld p. r. Bby.
1 D Huck Leber: Lignpoj ken Eros.
- A£ HiEma Borelius.
lhh kviilnoko~~gressen i Boar.
Href f r h Carla Celesin di.
.
Veglinsco.
Vinterl~s kurs i snn~lriillsliira i Stockholm.
.
Frln de cngclska kvinnornas riistriittskan~panj.
FSrcnings~ne (lRelnnden.
Riksdagcn.
Prenumeration a Dagny sker 6 narmaste postanstalt (Tid- = ningstaxa n: r 5) eller bokhandel.
