# ID: svediakorp-per3419
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1928
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,309
# sentences: 665
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


En födelsedag En liten krets hade suttit sam- olika bergtoppar TIDEVARVET med N:r 51-52: man och diskuterat alltings enhet ur biologisk synpunkt.
Mellan vita råt- 51-52:1928 tan och människan fanns ur denna synpunkt ingen principiell skillnad, Vår ledande artikel.
Hela skillnaden mellan råttans och män- samhället består icke niskans hjärnbark var endast kvan- av annat, är hämtad ur C.J.
t i t a t i v.
Livet manifesterade sig i L.Almqvists berättelse Columbine.
många former, men var alltid ett Den som höll p i någon särställning för människan, var människoin- Också i Finlands huvudstad ha bilsk.
antropocentrisk.
Vad för nå- stadsfullmäktigeval ägt rum.
En av got?
Var det hädiskt?
Skulle det Till denna bebådande ängel, Tidevarvets medarbetare har däri- kallas en materialistisk världsåskåd- skulpterad i sten i Orvietos dôm, fo- från sänt oss en artikel, Kampen ning.
att se e n uppenbarelse av den ga vi några ord av Viktor Rydberg.
om Helsingfors.
gudomliga kraften i sparven.
molnet De finnas i hans utkast till den och potatisen likaväl som i männi- O m G a n d h i s självbio- oskrivna dikten Gossærne vid Gene- skan?
graf i skriver EIin Wäg- På natten efter detta samtal låg saret: ner.
jag och tänkte över människornas olycka.
J a g fann.
att den gav dem Svalan, som hade sitt näste under Äktenskapets omda- även en principiell särställning g e n t ning, dr. Poul Bjerres nyligen emot vita råttan, vilket kanske var Zebedeus ’ taktiskt, hade gjort sin första utflykt, lärkan första gång- förmätet.
Utan a t t göra något för sök a t t annalysera den till en början, en höjt sig ur det daggstänkta grä- fann jag a t t den var något som set för att förkunna sin nyvaknande Jeanna O t e r d a h l har för knöt ihop oss inbördes och samtidigt fröjd då Zebedeus och hans äldre Tidevarvet skrivit sin vackra dikt som Jacob gingo till sina nät.
Salo- Till en romersk d a m.
me betraktar sin yngre son Johan- själva livsförloppet i dess stigande Då ljöd utanför och fall, alltså icke vårt av livets lag nes sovande.
dikterade öde, det som v i ha gemen fönstret Jesu röst, som kallade ho- Nr.51 och 52 av Tidevarvet äro.
samt med dagsländan och mammut- nom vid namn sammanslagna till ett.
Nästa nr.
trädet.
Den var något annat, en ska- det första för år 1929 - kommer Johannes skyndar ut i den dagg- pelse av oss själva.
Den bestod icke Allt vad alltså prenumeranterna tillhanda i undergivenhet mot l i v e t s lag men bestänkta morgonen.
först den 5 jan.
i uppror mot den.
Den bestod i vår han ser och här får en djupare bety- trotsiga vägran att erkänna vår en- delse, när han vandrar bredvid Ma- het.
i vår högmodiga illusion, upp- rias son.
Julafton och nyårsafton äro re- levd av varje enskild.
att vi kunde daktion och expedition stängda Un- skilja ut oss själva, vårt liv, vår der veckan mellan jul och nyår hål- Sekten att sedan dess en kamp strävan, från de andras och vinna mellan skymning och gryning.
Mes- öppet vardagar endast mellan kl. vår lycka.
p i deras bekostnad.
10 -- 1.
Det tycktes under dessa nattliga siassolen bidas.
funderingar sådana som gingo När kommer den och kommo som nattens rankar gå Efter dessa torra meddelanden att detta vårt trots verkligen var morgonen?
her Tidevarvet att få önska sina lä- Då skilda flockar från olika berg- den enda orsaken t i l l vårt särskilda sare och medarbetare en god människolidande, ty i de givna livs- toppar med olika utsikter jubla till jul.
» saftig och vid och rik och betingelserna låg det icke inneslu- varandra.
tet.
Men med vår kamp, vår avund.
lyckliga » och ber få uttala ett väl då vi lågo under.
vårt hat a h vår mött på det nya året.
grymhet mot andra sårade vi bara oss själva.
V i sleto i vår egen kropp, osynlige Gudens bild.
The Ikon of vi tömde vart eget blod.
vi förgjorde the Invisible God.
Den lyder så här: vår egen själ.
Denna enhet.
avsedd Synd är djupast t inne a t t ge en kraft, en trygghet och en avbrytande a v en g e - evighetskänsla, varav man knappt menskap.
Det föreföll mig som kunde fatta mer än aningen av en om denna definition bar sin tids mär- aning, den kunde, när dess udd vän- ke, och skilde sig från alla andra de- des inåt, största alla I gemensam finitioner.
genom a t t framhålla att AV-EMILIA FOGELKLOU olycka.
oskyldiga och ovetande med kränkning av enhet var synden skyldiga och vetande.
Kanske, vis- framför alla.
kade nattens tankar, finns nånstans Men enheten blev bara en boja.
en längre fram om man fortsätter p i black och en börda, så länge mänsk- I dessa Viktor Rydberg&lt;-dagar i en.
grumlad själ, att det förblindar missriktning och ge ombrytning.
dessa tankebanor, förklaringen på ligheten.
lidande av sina självsår, genljuder ofta strofen: längtan: den siktar fel och griper Den ger äckel och leda, förbrända det vi ovetande kalla livets menings.
förgat vad det är som konstituerar " Varje själ, som längtan bränner efter en gyckelbild.
en upp ' och ned- nerver och ödslig isolering i grun- löshet och orättvisa.
Om vi äro för enheren och rad dess djupaste me- till vad ädelt är och sant.
vänd hägring, i stället för att rikta den.
Och t i l l sist ger den en fasans bundna i en enhet.
då miste ju syn- ning är.
Och därmed nalkades jag inom sitt djup a h känner sig mot målet, När man v i l l bota fe- bild av vad som missriktats också in den vara av ställföreträdande na- på avstånd den djärva.
överdådiga l e t, gör man ofta en snarlik felsikt: i andras l i v till skräck.
hat a h män- tur, alldeles som kärleken.
som sköna tro, som tjänade till ar- evighetens underpant. "
Det föreföll som om erkännandet bethypotes åt den hjälte, vars fö- Men det är inte bara några utval- man liksom v i l l övertala den rus- niskosöndring.
Men bakom stod av denna enhet vore den angelägnas- delsedag julen tidigare avsett att fi- da som så ” brännas ”, alla.
Det frestade att Gud är torftighet och människans längtan efter männi- te uppgiften för mänskligheten nu.
ra, nämligen hjälten från Betlehem finns icke det djup av mänsklig last torka.
Men ingen får honom att sik- skan.
fast den så vidrigt karrikerat Icke ett erkännande teoretiskt, utan och Golgata.
Mänsklighetens enhet sådan var eller irring, som inte röjer evighe- ta sin längtan så miste!
Det är själ- det enda eningsbandet.
kärlcken.
handling smässigt.
Den gång vårt enhet i tens tungomål - i förvriden form.
va dan djupt riktiga förnimmelsen som är Gud.
handlingsmässig.
klarna för oss i he- hans upptäckt, består i Evangeliets människokännedom la sin verklighet, och vi satte oss ner Gud: jag är i Fadren a h Fadren i Den bor i varje väsen mellan djur av livets rikedom, som måste riktas att studera våra problem i ljuset av mig.
Lirets centrum och uppehållan- och Gud.
om man nu alls vågar sät- ur sin sneda och krokiga bana.
så vittnar, att publikaner och skökor gå denna klarhet.
skulle v i avlysa kri- de kraft är kärlek.
J a g ger mig t i l l ta någon gräns.
att längtans fråga äntligen får svar förr in i himmelriket än de repek- Historien om kolingen sträc- p i sitt eget modersmål och e j på ett tabla.
Varför?
Därför att de voro Iängtare.
Och bara längtan blev om- ler rörligt stadium förgiftar oss och som Gud är kärleken, och Gud är i ker handen efter livets ovärldsliga främmande språk.
härligheter a h med humor plante- Eller tag en annan typ ur laster- riktad, fanns där dess större och öd- gör oss olyckliga.
allt.
Nattens lössläppta tankar gåvo Hur skulle det månne vara, tänk- rar blåsippan i trasdressen är för- nas gamla schema!
Icke gällde den mjukare rymd till att ta in och ge ut sig ut på spaning efter tecken t i l l te jag.
att för ett ögonblick erinra visso en ” Geschichte vom lieben vällustiges hunger denna hemska av livets storhet och mänsklig öm- Gott ".
Och vad var det han i ruset förbrukning av varelse efter varel- het.
bakom allt stridsbuller,strids- Men den girige di.
han som döv fyller jorden, en insikt växte om att livets centrum är den allsmäktiga dagen förut hungrade efter?
San- se!
Ack nej, den gällde förlösning nerligen icke efter dess ohyggliga från främlingsskapet här på jorden, för alla andra frestelser utan kärleken.
enhetens verklighet och om nödvän- digheten a t t tillämpa den.
De funno Så långt kommen och under för- efterspel för andra a h för honom så a t t tvedräkt bleve enhet och va- rymd och människohunger smal- för ägonblicket inte så mycket.
röken a t t här knyta hop med det bio- själv.
Utan efter att tillvaron relser fattade varandras innersta vä- spårigt jagar efter en skatt åt sig natten, avbröts resonemanget jag av ett tidigare ljus, som på trånga, tärande.
jordbundna sen bättre än genom fattiga ord.
själv en skatt, som han vid sin logiska de kommo vari den tillbaks moderna med, var Bland den det formel, gled in i m i t t mörker.
Det var Lu- tillvaro - skulle förnimmas salig.
Den infantila människan griper ef- död måste låta vara, som barnet individualpsykologien sammanfat- cia som kom, en vitklädd Lucia på skulle vara saftig och vid och rik ter yttreflexer som blänka cch slock- tappar leksaken, d i det somnar?
tat den stora människosjukan fram- för alla.
nämligen isolering.
Isole- tre år, med ögon som speglade lju- och lycklig.
så att allt bundet för- na i fladdrade ostadighet, i stället Också han försöker leka det evigas ring var sjukdomen och botemedlet sen.
en dröm, en symbol, en avslut- löstes och a l l t trångt vidgades.
för att koncentrera längtan mot dju- lek i stoftet.
medelst förgängliga gemensamt.
Och j a g erinrade mig ning på natten, en början på dagen, Hans psyke anar sig skapat för en pen.
Längtan var nog rätt.
Den ba- ting, som när barnen bygger ladu- också en definition på synd.
given en erinran om den innersta verklig- helt annan sorts liv än det han le- ra grep fel om föremålet.
gårdar av barkbitsr.
Han har en under detta nu snart tilländagångna hetens verklighet.
Devinez.
ver.
Men ljuset bryts så underligt Tillvaron gör allt för att röja Forts. å sid. år av Carl Heath i boken: den Från med olika utsikter utsikter olika skilde oss från våra medvarelser.Ty - - - - - D e n allra vanligaste människan bär utan dess som get mellan nationer, kön,generatio- ett verktyg för dess vilja och förut- att oss att den födelsedag vi fira är fi- denna - - - - -
Hela samhället Antag att på e n ort bo tio perso- ner tillsammans.
ibland vilka en per- son genom karaktär, hjärta och kun- skaper utgör den Iedande anden, Hela samhället består icke av annat, än sådana smärre eller större cirk- lar, i vilka alltid någon viss person- Iighet är medelpunkten för de öv- rigas t i l l i t, kärlek och förtroende.
A n t a g vidare.
att där p i orten älskar man a t t läsa.
Alla de tio fa- miljerna tillsammans väl ett hundrade personer - roa sig med dagens modeprodukt i litteraturen.
Men den där ene, ensamme personen läser dessutom även något annat, som han tycker innefatta och med- dela en ädlare själsnjutning, en red- - barare odling.
Således bar den förra lektyren där på orten hundra läsare och den se- nare blott en, vilket till siffran be- tyder.
att denna har hundrade gång- er mindre inflytelse.
Vad händer?
ett hundrade.
som läsa, äro mer eller mindre livliga under sin läs- ning.
förargas, skratta, svärja, grå- ta, allt efter som deras lektyr uttryc- ker sin egen förargelse, sitt leende, sina förbannelser eller sin sorg.
Se- dermera äta de etthundrade, dricka, putsa sig eller kläda av sig, sova, glömma, drömma.
Följande dagen, likaså.
Ännu en dag, Iikaledes.
Men den där ene personen, vilken e j var så tillgänglig för intryck.
be- höll och gömde likväl vad han fann förträffligt - någon rida, någon rad något ord.
som slog an hans själs bästa sträng.
Vad händer vi^ dare?
Det blir frågan om de tusen saker, rom förefalla under den mänskliga levnaden.
om förhållan- den folk emellan i det samhälle, som rörer sig och handlar.
Här ä r det De som personen gäller, och nu är det som den enstaka sidan, den raden.
det ordet, vilket ägde värde och kraft n o g att av den enstaka personen älskas, gömmas, aktas - icke blott verkar på honom, men genom honom p i de hundrade som aldrig sett sidan, där ordet stod.
och ej känner namnet på flygskriften, som förde ut det i världen.
Hur går det då omsider med in- flytelsen?
Vem har den verkliga övervikten?
Det kan hända, att de först omtalade hundrade lästa bla- den gälla blott som ett, och att det ena - eller ett par ord i d e t ena tar vikt som hundrade.
im tusen.
Det händer så emellanåt.
Jag skall nu gå ifrån exemplet till tillämpningen det är även så med Dygdens röst och det är mitt - - - exempels tillämpning.
Denna röst rara undertryckt av det all- sorlet, av salongernas lätta skämt och av gatsedernas hån.
Å det gör ingenting!
Dygdens ton har en volym.
som ingen förstå och ing- en emotstår.
Dess varma.
klara röst är den enda, som i djupet av sam- hällets själ höres och gör sig gäl- lande.
tyckes männa - Till tjänst för dem, som ännu ic- ke verkställt sin prenumeration för 1929, medföljer även detta nummer en giroblankett.
De många, vars pre- numeration vi redan haft glädjen mottaga, ombedas att låta blanketten gå vidare till någon av sina vänner och bekanta, som möjligen är hågad att bli Tidevarvsprenumerant.
Tjänstemännens Kampen o m består icke av annat sj u Stadsfullmäktigvalen för Helsing- Av den undersökning angående fors äro vart tredje år återkomman- tjänstemännens ledighet, som stats- de och som det tyckes allt starkade revisorerna företagit vid olika verk, politiska stimulantia.
i en nyligen framgår att de kvinnliga tjänste- publicerad artikel har Annie Furu- hjelm påpekat, hur slött den all- männa opinionen i Finland reage- rar, då det inte gäller politik.
Men d i vakna lidelserna med en snabb- het och styrka.
rom förvånar.
Under hösten ha andrakammarva- len i Sverige och fullmäktigvalen för Oslo tilldragit sig uppmärksam- het även hos oss, till en del på grund hållning vid dessa a r ' kvinnornas val.
Såväl i Sverige rom i Norge tyckas kvinnorna tvungits att gå fram enligt alltmer betonade kvin- nolinjer.
Orsaken: männens inom alla partier undanskjutande av kvinnligt medarbetarskap.
Hittills ha dessa listor icke fått igenom sina kandidater.
men det förefaller.
som stode bakom dem ett icke ringa rös- teantal och in bestämd.
Ievande a h orädd samt uppoffrande vilja till fortsättning.
Vad visa stadsfullmäktigvalen för Valen som s å d a n a beteckna enj v ä n s t e i f ö r s k j u t n i n g över hela den borgerliga linjen.
det männens sammanlagda sjukledighet under är 1927 varit avsevärt längre än d i manligas.
Undersökningen omfattar 3713 tjänstemän, 39 procent av männen åtnjöto under 1927 sjukledighet mot 65 procent av kvinnorna.
Antalet sjukdagar r a r i medeltal på varje man 12,1 och på varje kvinna 24,6.
För övrigt varierar sjukdomsfrekren- sen betydligt for de olika verken.
i pensionsstyrelsen är den t. ex. högre för män En för krinnor.
resp. 20,6 och 154 procent.
Vid rikets allmän- na kartverk är den 7.7 för m i n och 75.5 for krinnor.
Här måtte särskil- da omständigheter föreligga.
Statsrevisorerna vilja inte uttala S i g närmare om dessa svåra frågor.
men de framhålla att resultatet av den avslutade undersökningen inte bör glömmas bort vid den allmänna revision av gällande avlöningsregle- menten, rom igångsatts.
Den högre kvinnliga sjukledig- heten är förut känd i verkställda ut- redningar.
H ä r ligger delvis förkla- ringen till kvinnornas placering i lägre lönegrader.
Men m a n måste komma ihåg att sjukligheten är något individuellt.
och att detta gäller kvinnor likaväl som män.
Det är därför orimligt att en hel grupp skall bära följderna i form av lägre lönegrad, av några en- skilda individers sjukdom.
Det är mycket beklagligt f o r dem som drabbas av sjukdomen.
Men ett individuellt löneavdrag vore en me- ra logisk åtgärd än en allmän, oför- delaktig löneplacering.
Man vet precis vilka som varit sju- ka under arbetsåret.
De manliga tjänstemännens genomsnittliga sjukledighet vore en god utgångs- punkt f u r berikningen och avdraget borde ske efter det adderade antalet sjuklediga dagar.
När statsrevisorerna antaga.
att skillnaden mellan männens och kvin- nornas ledighet möjligen beror p i större eller mindre fysisk och psy- kisk motståndskraft, möjligen också på större eller mindre lämplighet för tjänsgöringen ifråga, skulle man också kunna påpeka en möjli- gen förefintlig okynnessjuklighet För den finns ingen ursäkt.
Den sa- ken måste de kvinnliga tjänstemän- nen på allvar ta i egna händer.
Den stora betydelsen av ansvar och soli daritet med kåren på denna punkt ligger verkligen alltför synlig för att behöva påvisas.
Tidevarvet återkommer till frå- svenska borgerliga valförbundet för- lorade sålunda ett mandat, finsk- språkig höger två, varemot finsk- språkigt framstegsparti, liksom so- cialdemokrater och kommunister vunno var sitt mandat.
Svenska valförbundet bestod rid dessa val av Svenska Folkpartiet i valförbund med Svenska borgerliga vänsterns fraktion.
Svenska Folk- partiet gick till valen med icke fär- re än tio listor.
vilket betecknade en glädjande nyansrikedom a h balans inom partiet samt en strävan till ut- veckling t i l l det verkliga folkparii.
varom Axel Lille drömde p i sin tid.
Svenska borgerliga vänstern fick ett mandat av Svenska folkpartiet.
Att icke flera mandat gledo över be- rodde antagligen på mångfalden av listar.
som lät d e breda lagren av findlandssvenskarna i huvudstaden bli representerade inom folkpartiet i högre grad i n måhända tidigarr.
Därtill hade folkpartiet att uppvisa en ny nyans inom sin ram.
listan som bar freds- och nykterhetssträ- vanden öppet på sitt program.
Den- na lista inkom såsom den femte i ordningen med nära 1900 röster och fick in en manlig och en kvinnlig kandidat.
Finlands Svenska Kvinnoförbund.
ehuru i övrigt självständigt, har i sin politiska åsikt ställt sig på Svenska Folkpartiets grund.
Efter en del nedslående erfarenheter av partiets valtekniska placering av gan.
kvinnliga kandidater.
har förbun- dets Helsingforsfilialer vid de se- naste årens kommunala val gått fram med egen Iista, omfattande såväl kvinnliga som manliga kandi- dater.
Denna lista erhöll över 2,800 röster och fick in de bida kvinnliga kandidaterna plus en manlig.
Svenska valförbundet fick såsom helhet in 22 representanter i stadens ledning, därav tre kvinnor.
bokföra- 9. ren Bertha Tabelle, arkitekt Signe Lagerborg Stenius (kvinnoförbun- dets lista) samt fru Märta S h u l z - Cajander (listan för fred och nyk- terhet).
Finskspråkig höger.
samlingspar- tiet, fick in 9 kandidater.
Den hade uppvisat ren kvinnolista, v i - dare hade två en kvinnliga kandidater låtit nominera s i g på andra listor.
Vald blev dr. Tekla Hultin såsom första n a m n p i den rena kvinnolis- tan som för övrigt drog över 1300 röster.
Finskspråkigt framstegsparti kommer att besätta 5 platser.
därav vikar t v i för dess kvinnlig^ repre- sentanter.
lärarinnorna Mandi Han- nula och Paula af Heurlin.
Socialdemokraterna inkommo med 13 representanter (av dessa två fin- landssveskar), varav e n d a s en kvinnlig kandidat, Hilja Seppälä.
Kommunisterna blevo t o (en fin- landssvensk).
därav två kvinnor.
Sandra Lohtinen och Fiina Pietikäi- nen.
Uppskjut ej prenummerationen!
Glöm ej presentkorten!
sjukledighet Helsingfors Under perioden 1929-1931 kom- ma stadsfullmäktige i Helsingfors alltså att ha följande sammansätt- ning: Svenska valförbundet 22 plats-.
" F i n i ä n d s k a ".
TILL EN ROMERSK DAM Av J E A N N A GandhissjälvbiografiIavElinWäsner O T E R D A H L DET HÄNDER STUNDOM, DAR MAN STRÄVAR FRAM PÅ S L I T S A M VÄG I SLITNA VARDAGSKLÄDER, MED SKOR OCH SINNE GRÅ AV VARDAGSDAMM, ATT UR E N PLÖTSLIGT ÖPPNAD DÖRR DAR TRÄDER ENS STACKARS JAG TILLMÖTES EN GESTALT, TILL SYNES KANSKE OKÄND, MEN DOCK GENAST I RESNING.
MINSPEL.
BLICK, KORT SAGT I ALLT SÅ VÄLBEKANT, SOM SÅGS I GAR MAN SENAST.
Mahatma Gandhi.
Indiens store ka i vad mån han dock genom um- man, fyller 1929 sextio år Han har gänge och inriktning p i sitt lands i försakelse, fastor, otroligt behärskare ä r subtilt påverkad av arbete och förkrossande ansvar bak- det väsen h i n står emot, vore en in- om sig.
Hans själs hölje ä r tunnsli- tressant undersökning, uppgift för ett l i v tet och uttjänt.
H u r länge skall det hålla kvar hans ande?
Man är and- löst rädd am en sådan eld i världen, ett sådant kraftcentrum i Indiens passiva människahav.
i hela värl- dens passiva människahav.
Men när man läser hans självbiografi.
har nian den KÄNSLAN att genom den åt minstone något a v Gandhis själ är fångad i timligheten och skall tala från denna boks blad, även sedan han själv lagt bort verktygen, och de som minnas honom personligen en raspsykolog.
Gandhi ä r ju en ' kontemplativ och religiös natur men samtidigt en handlingens·man och m också hans politik ter sig fantastisk för våra SA MÖTTES VI EN HÖSTDAG, ADLA DAM I GAMMAL.
GYLLNE MARMOR STOD DU FOR MIG begrepp.
är han dock en man som SEN LIVETS RYTM OCH PULSENS D U FÖRNAM står mitt i och påverkar det politiska HA NITTON S E K L E R VISSNAT.
MEN DI: RÖR M I G livet.
icke en världsfrånvänd sadu SOM EN SOM LEVAT SAMMA L I V SOM JAG.
Den oförberedde läsarens första SOM JAG DU MÖDATS OCH SOM JAG DU FRÅGAT.
intryck a v denna bok miste emeller- DET LIDANDE SOM MÄRKER DINA DRAG, tid bli a t t ett oerhört avstånd skil- jer honom f r i n Gandhi och hanr HAR TUSEN KVINNORS MATT TILL BRÄDDEN RÅGAT.
värld.
Redan på d e första sidorna äro borta.
av barndomshistorien skall han mö- SA HA VI BURIT I V A R ÖPPNA H A N D Den första delen av hans levnads.
ta en s i d a n historia som följande: DENSAMMA FRÄTANDE OCH DYRA LÅGA nu p i engelska regntiden i Indien varar fyra må- teckning föreligger SÅ HA V I ÖVER KLOTETS ALLA L A N D och en verkligt god engelska, vilket nader.
Under denna tid visar sig so- OÄNDLIGT TÄNJT PÅ HOPPETS SEGA TÅGA.
inte alltid brukar vara fallet med len sällan och flyktigt.
Hans mor.
BLOTT ALLTFÖR MÅNGA TRAMPATS OCH FÖRGÅTTS, hans artiklar.
Det ä r en bildad eng- vars titel på svenska skulle vara MEN NÅGRA LIKSOM DI ' HA KOMMlT RAKA elsk dam.
sam helt gått in för statsrådinna, har avgivit ett löfte a t t OCH FLÄRDFRITT LUGNA BÄRANDE S I N LOTTS Gandhis och Indiens tjänst.
rom under denna tid icke äta annat än SMÄRTFYLLDA SKÅL U R TUNGA NÄTTERS VAKA, översett densamma.
Levnadsteck- de dagar d i hon skådar solen.
Små- MED BLICK SOM NYSS AV TÅRARS S A L T A SKYMD ningen sträcker sig fram t i l l sekel- syskonen Gandhis stora intresse blir HAR KLARNAD ÖPPNATS FOR E N VIDGAD RYMD.
skiftet och slutar medan han står därför a t t vakta solen och genast mitt i kampen för de indiska immi- göra modern uppmärksam på dess DU STAR DAR NAMNLÖS I EN KLASSISK SAL granterna i Sydafrika.
De märkli- förekomst.
Mamma.
mamma, nu BLAND HUNDRA SKEPTISKT FINA ROMARBYSTER, gaste och största partierna av hans skiner solen!
Hinner d i modern in-.
SA OSÅRBAR, SA FJÄRRAN OCH SÅ SVAL liv återstå alltså ännu: segern i Syd- te ut i dörren, förr än solen gått i OCH DOCK SA N A R A MIG, SOM V A N OCH SYSTER.
afrika och den stora tampen i mo- moln i g e n heter det: var inte leds- E N STUND ÄNNU OCH I N T E T SPAR AR KVAR derlandet Indien, som ännu pågår.
na.
små barn.
d e t var inte Gudi vil- AV OSS.
SOM DELA N U E T S LIV OCH ANDAS Han berättar själv att en from ja a l t j a g skulle f å någon mat i MINUTENS LUFT.
DET ARMA STOFT OSS RAR hindu avrått honom f r i n att skriva dag.
varpå hon återgår till sina syss- MED ANDRAS STOFT I MODER JORDEN BLANDAS.
denna bok.
Sådant är västerländsk lor.
Vilken underbar.
oss omätligt M E N DU I GYLLNE RO SKALL LEVA ÄN red.
man har aldrig hört talas om främmande föreställningsvärld, lig- MED SAMMA VEMOD i D E LUGNA DRAGEN.
en österlänning rom skrivit sina m e ger inte bakom en sidan historia, KANSKE, NÄR SEKLER GATT.
INFÖR DIG.
VAN.
moarer.
Man är glad att han icke vilka egendomliga föreställningar EN KVINNA STANNAR.
TÅRÖGD OCH BETAGEN.
lyssnade till det välmenta ridet.
T y om d e t mänskliga sambandet med » SÅ KAN MAN LEVA ALLTSÅ, ATT ENS SJAL med denna självbiografi av en ös- årstider och universum!
Men Gandhi GÅR FRÄLSAD UT UR MYCKET TUNGA ÖDEN. » terlänning f i vi västerlänningar ett fick som liten p i detta sätt i sig in- MED TACK TILL DEN SOM SÅ GJORT H E N N E VÄL, sällsynt tillfälle att se h u r proble- präntat ett exempel p i självbe- SKALL H O N GÅ TRÖSTAD VIDARE MOT DÖDEN.
met österlandet contra västerlandet härskning.
obrottsligt hållande av ter sig ut f r i n den orientaliska si- löften och vördnad f ö r religionen.
Ett annat sällsamt avsnitt av dan.
Under hela sitt liv har ju Gandhi varit sysselsatt med en upp ' hans barndomshistoria är hans tidi- görelse med västerlandet, inte bara ga äktenskap.
Han blev bortgift vid lättvindigt med den världsliga makt det repre- 13 års ålder med sin nuvarande Folkets Dagblad Politiken behandlade I strid med ett dylikt monstrum som har senterar utan också med den andliga hustru.
Di hade han redan varit f ö r makt, den livsomgestaltande makt.
lovad med tre små flickar som dött.
ledare pacifismen.
Av arti- alla fördelar men långt ifrån alla chan- nyligen i en keln framgick att all fredsagitation är av ser på sin sida, hjälper ingenting s i ur- det utöver.
Ingen av Österlandets Det är i förbigående sagt ett myr- ondo och endast inbördeskrigets budkav åldrigt, klumpigt och vidrigt som knyt andra stora ledande män — det terium hur varelserna av kvinnokön lar effektiva i kampen mot krigseländet!
nävskamp a h bösskott.
Alla de som ha en tanke på mänsklig tycks vara österlandet rom har de kunna räcka till for det livliga be- Att tidningen är misstrogen mot din officiellt legaliserade pacifismen väcker hetens fortbestånd ena sig om smidigare stora inspirerande karaktärerna un- hovet i Indien.
d ä r man samtidigt ingen undran om man betänker att Ame- vapen och fostra sig under tiden värdiga der denna epok — vare sig Sunyat- f a r fram s i vårdslöst m e d d e m For- rika, som j u lancerat a h undertecknat en seger.
sen, Mustafa Kemal Pascha eller lovningarna hade bara varit en sak Kelloggpakten, i år anslagit 350 miljoner I en social kultur- och brödrevolution den nye shahen BY Persien h a med mellan familjerna.
men giftermilet till försvaret.
Men krigshets är krigs- bör varken millionären, kungen eller gre- en sådan sublim och absurd djärv- blev verklighet.
Trettonåringen rom vinnan halshuggas Dylikt är för lättvin hets.
het som Gandhi tagit avstånd f r i n icke förbundit med giftermålet n i - Väldiga makter brottas i världen.
Våld, digt och kommer mad bakslag Måtte vilja till fred flamma upp hos Västerlandet Han ramlar i sin per- got annat an nöjet a t t få en främ- pengar, lyx, hunger och människovärde äro i strid med varandra.
Av allt att dö.
var och en och må fredspropaganda från son all den lidelsefulla vägran att mande flicka a t t leka med.
blev kort ma är miljardismen på väg att taga all alla läger nå in i de mörkaste hörn.
europeiserar.
att amerikaniserar som före ceremonien samtidigt med den M o a. makt.
oavsett nationer, fanor a h raser.
ännu finner i världen.
A t t undersö- lilla barnbruden, grundligt instrue- Sådant är för I rad i äktenskapets hemligheter tillhållen att följa instraktionen Och minnet av tidigare liv, säger han.
gjorde också att han begrep vad den främmande flickan skulle kun na brukas till.
Han skildrar hur e f - vinnande den slumrande sinnliga lusten vaknade och talar med bitter skamkänsla om d e följande åren d å han p i skolbänken längtade efter hustrun och natten.
Hade hustrun ic- ke d i och d i hämtats hem till sitt föräldrahem för längre perioder, ha- de de båda två gått under av miss- bruk.
säger han.
Dessa tidiga erfa- renheter och framför allt hans sena- re syn på dem, sam givetvis är väs terländskt påverkad, miste man känna till för att förstå hela hanr hållning till kvinnan och det sexu- ella problemet.
Samliv mellan man och kvinna får i d e förekomma an- nat än som medel f ö r alt f i efter kommande, det är hans reaktion mot barndomsminnena Men han me- nar icke som de medeltida asketer- na a t t man skall sky kvinnan för att bli herre över frestelsen.
Man och hustru skola leva samman, men.
b i - d a som celidatärer.
Det har han själv genomfört nu över tjugo år Till en början var hans motiv det, a t t han i sitt oroliga.
utsatta liv ic- ke kunde ta ansvaret för alltför många barn.
Sedan har askesen ge- nom den exercis den innebär blivit ett medel till vinnande av moralisk kraft och andlig klarsyn.
Gandhi är icke kvinnofientlig eller kvinnoför- aktande.
han har en i många fall fördomsfri syn· p i kvinnan.
Han vill hennes höjande, och han bekla gar djupt att hans fysiska upptagen- het av hustrun hindrade honom från att se till hennes intellektuella upp- fostran.
Sida vid sida med hans kamp för den sexuella återhållsamheten gir också hans bemödanden a t t fin- na en dietform som gör den möj- lig, och ändå behåller och byg- ger upp arbetskraften.
Han var av uppfostran och religion sträng ve- getarian, men kamrater lurade ho- nom att äta kött, emedan ungdo- marna trodde att i köttätandet satt hemligheten med engelsmännens överlägsenhet!
Gandhi hemföll en kort tid i t detta bruk.
det var den tid då familjehemmets traditioner
Längs Horisonten EN rektorn PROTEST för akademien i Paris, påpe- lärjungar r i d en av högre läroanstalter (Ecole Normale Superieure) ha i en att han räknade p i att universitetets skrivelse till undervisningsminis- auktoriteter skulle göra ett slut på tern anhållit om befrielse från den saken, Tidningarna på högersidan voro inte nöjda med detta utan slungade gefär hälften av det antal som un- sina vildaste anklagelser såväl mot dervisas rid skolan.
de unga undertecknarna av denna V i d denna liksom vid vissa andra skrivelse " impregnerad med sovie- högre skolor få eleverna i stället tism ", som mot de lärare, vilkas in- för vanlig miltärtjänst genomgå en flytande anses ha bidragit t i l l de tvåårig officersutbildning efter vil- omstörtande tendenser, vilka visat ken de bli underlöjtnanter i reser- sig i skolan ven.
Sextioen av undertecknarna ble- De elever som undertecknat skri- vo genom h i r d pitryckning nödgade velsen be om befrielse från detta att ta tillbaka sina namn under för- " privilegium " samt am tillåtelse klaring att de missförstått skrivel- att.
o m de önska, göra sin militär- sens innehåll.
Deras formella under- tjänst som menige man liksom an- kastelse är dock intet tecken p i att dra medborgare.
De motivera sin an- de ändrat mening.
De tjugutvå som hållan med att det är ett övergrepp motstått angreppen äro värda all he- på samvetsfriheten att tvinga en ung der för sitt mod.
man att biträda och stödja e t t sy- stem som han ogillar, medan en van- RATIONALISERING l i g soldat visserligen av lagen tvingad att även med protest böja Österrikes regering avslog för en sig under detta system, åtminstone tid sedan de krav på löneförhöjning.
inte har något ansvar för det.
som framställts av tjänstemännen Det är ett glädjande tecken på För att tvärsigenom de förvirrade reaktion mot den chauvinistiska an- politiska förhållandena genomdriva da.
som under flera år utmärkt de dessa krav, tillgrepo tjänstemännen yngre intellektuella i Frankrike, sä- sabotage.
ger den engelska tidningen The Med en enastående enighet har Nation om denna händelse.
Chauvi- sabotaget genomförts vid såväl post nismen fick e t t starkt uppsving re- telegraf och telefon.
Det märk- dan några år före kriget.
och det som är första gången sedan Dreyfusaf- liga ar att tillvägagångssättet är fären som ett så stort antal elever fullt lagligt.
då det består i att man minutiöst följer föreskrifterna i de vid den omskrivna skolan så klart bevisat sin antimilitaristiska stånd- reglementeten, som gälla för verken.
Ingen arbetsnedläggelse, ingen för- punkt.
Skrivelsen är i själva verket summelse, endast e t t noggrant akt- ett manifest emot obligatorisk mili- givande på alla paragrafer.
tärtjänst.
Det omtalas att effekten varit ko- Som man kunde vänta svarade un- dervisningsministern nekande p i pe- lossal.
Första dagen hade en halv titionen.
Han skickade s i t t svar till million brev samlats på huvudpos- Åttiotre Frankrikes ännu icke blivit levande övertygelse dan skulle framgå ur livets strider.
för honom.
och d i han sneglade en är ännu r i d återkomsten från Eng- smula åt utlänningarna och aptera- land icke färdig.
Hans erfarenhet de en del av deras vanor.
Men han och kunskaper äro icke nog stora, bröt snart med köttätandet som när- han lyckas dåligt som advokat.
Hans mast bedrevs rom hemlig last och rättrogenhet och hans övningar äro ännu blott frukter av hans goda upp- blev a l l t strängare och strängare.
Det finns gränser för vad man kan fostran.
Han kände icke Gud.
trod- tillåta sig för att rädda livet, säger de e j på honom, och i Indiens väldi- han, när en läkare ordinerar hans ga religiösa litteratur r a r han icke sjuke son ett ägg.
Genom att länge bevandrad.
H a n hade en enda led- leva på frukt och nötter och genom tråd, han ville röka sanningen och många fastor, har han förvärvat er sedan vara trofast mot den i enlig- utomordentligt skärpt känslighet för het med det ljus han runnit.
I England läste han för första retmedel.
När han av hälsokäl tvangs att ta till mjölk.
verkade den gången bibeln.
Förut hade han icke som stimulans p i honom, som alko- kunnat tåla kristendomen au patrio- hol på en västerlänning, och gjorde tiska skäl.
Nu fann han i bergspre- t.o.m. celibatets uthärdande t i l l er dikan ord som gingo honom direkt t i l l hjärtat.
Där fann han Ahimsà, viss svårighet.
Dieten var överhuvud det som be- kärleken till a l l t levande, pi ett an- redde Gandhi största svårigheter nat språk, i en annan religion.
Åter- under hans studieår i England, Ve- lösningsläran däremot kunde han ic getarianismen var d i en lära som i ke acceptera, hur än hans engelska gripit några få, och dessa få be- vänner övertalade honom.
När de traktades som litet underliga figu- sade: tänk hur hemfallen n i är i t rer.
Den arme Gandhi hade ytterligt oro, medan v i ha frid.
så svarade svårt att uppehålla liret.
tills han han: Jag söker icke återlösning från slöt s i g t i l l vegetarianerna som en konsekvenserna ar min synd.
Jag rö- trosfrände.
Det är ganska tröstande ker återlösning frin synden själv, och lärorikt att tänka på att vegeta- ja f r i n varje tanke p i synden.
Jag rianismen och fastandet n u predi- finner mig i min oro, tills jag nått ka&lt; från hustaken av de officiella detta mål.
Här kommer fram en glimt av hygieniska myndigheterna i Eng- den hårda, mot s i g själv obönhörligt Iand.
i England tyckes Gandhi ha bli- hårda manlighet.
som är Gsndhis vit väl behandlad, även om studie- kännetecken bredvid mildheten och metoder och studiematerial voro litet ödmjukheten.
Mitt i frestelsernas svåra a t t kamma tillrätta med.
Han värld skall han lära sig att behärs- erfar inga förödmjukelser på grund ka frestelsen, j a förinta den.
Det är ett oerhört vanligt, men ic- av sin ras, de återstå när han senare kommer i konflikt med engelska in- ke dess mindre dumt misstag att kal- tressen.
Han tror alltjämt att om la anföraren för den vapenlösa kam- Indien är lojalt mot England, skall pen i Indien vek och blid i jämfö- det få större självstyrelse och dröm- relse med den västerländska Iedar- mer icke om annat än att Indiens typen.
Dess manhaftighet är i stäl- kall levas i imperiets hägn.
let barnslig och ofarlig.
bredvid den.
skan Gandhi, sådan han se- obveklighet, gömd i ödmjukhet, den - CLARA WIGFORSS Äktenskapets omdaning Rikedomen av böcker i filosofi, psykologi och levnadskonst som up- penbara sig i boklådorna vittnar om ett starkt intresse för dessa i m - nesgrupper.
Den enda faran med denna rikedom synes vara att den flödar för raskt.
Men kanske är det ingen fara att något värdefullt ar- bete drunknar i floden, Ett arbete som säkert inte drunknar ar doktor Poul Bjerres Äktenskapets omda- ning.
Äktenskapet detta.
evi- ga problem.
denna eviga sorg- och glädjekälla - en bok i det ämnet kommer att läras med brinnande in- tresse. '
Den fråga som vi först ställas inför.
när del gäller att analysera äktenskapets problem, är kort frågan om kärlekslivets plats i - - etiska människans liv.
Är den sexuella lusten e t t livs- faktum, som v i helt enkelt måste bejaka?
Eller är den e t t gott endast då, när den är till blott för släktets uppehållande?
Bjerre påvisar att denna fråga har e n ofantligt vid innebörd.
» Sva- ret pi henne bildar i själva verket gränsen mellan tvenne världsåskåd- ningar, som äro så motsatta till sin väsensart att de svårligen kunna hopkompromissas. » Först tar han upp till behandling den psykologiska sidan av saken.
Den moderna själsforskningen har här kommit fra mtill en klarhet.
som man tycker skulle vara människor- na en god hjälp i deras strävan till självkännedom.
- » det existerar ett långt intimare sammanhang än någon rid ytligt påseende kan ana mellan de elementära, i animalite- ten förankrade drifterna å den ena sidan och de högsta utslagen av vår andliga längtan i den andra.
Hugg hos en skapande människa av de li- delsens band som hålla henne fjätt- rad r i d jorden och det gir med henne som med axtten.
när man av- skär de rötter hon sänker ner i myl- lan. », Vet icke varenda tänkande män- niska att det är så?
Har icke intro- spektion och studium av medmänni- skor lärt henne detta?
Även det uppåt-sig-svingande som vi kalla extas och rom brukar anses för an verkligt ren och av jordiskhet obesmittad andlighet, även extasen har sina rötter i jordens mull men en krona som lyfter s i g mot him- melen.
Många människor uppfatta denna fenomenens dualism som en svaghet, en olycka de ville komma ifrån.
De ville möta livets enhet.
De ville leva rent andligt.
Men de skola alltid be- svikas, intill dess de Iärt sig att icke blott acceptera dualismen utan även omutlighet och det förakt för lidan- det, som hos Gandhi närmar sig omänsklighet.
När Gandhi reste över t i l l S y d d rika i ett juridiskt uppdrag var han en okänd, fuga imponerande per- sonlighet.
Men han bar med sig, när han ovetande reste sin stora uppgift i möte, sin okuvlighet i sökandet av sanningen, sin absoluta hänsynslös- het mot det egna jagets krav på be- kvämlighet njutning, framgång.
Gandhi är outtömlig.
Denna arti- kel är redan f ö r lång.
Skildringen av hans stora möte med rasproblemet och hans utexperimenterande av den vapenlösa kampen måste stå över till e t t följande nummer.
inse dess livsbefrämjande makt.
En- dast ur spänning mellan motsatser- na kan det springa fram ett skapan- de.
Det är an sats som Bjerre alltid förfäktar i sina böcker.
Överflyttad p i äktenskapsfrågan lyder denna sats: endast genom spänningstider till lugn klarhet!
» intet samliv har blivit stort och rena och oupplysligt utan skärs- - eldsvandring. » - E t t studium av » den växelverkan som råder mellan kärlekslivet å den ena sidan och den mänskliga verk- samheten och personlighetsbildning enå den andra » för fram till den uppfattningen att kärlekslivets ur- sprungliga bestämmelse vidgats.
Den sexualitetens uppdrivning, vars orsaker Bjerre letar fram ur det moderna livets virrvarr, har icke sin rot i vällust utan i nödvändig- het.
Den överorganiserade och me- kaniska värld vi leva i bygger höga murar kring den mänskliga sponta- nitet, för vilken världen icke synes ha behov, Men spontaniteten måste leva, om liret skall kunna uthärdas.
Då söker den sig fram på den väg som är öppen: sexualitetens.
Det sexuella livet löser således människorna ur bundenheten i det mekaniska, det låter dem leva spon- tant och sålunda nå ned till livskäl- lan.
Men det gör än mer.
Det för- hjälper dem ur den isolering, som a r så förkvävande, och hjälper dem f r a m till samhörighet, som är livs- befrämjande.
Har man sett kärlekslivets bety- delse som form för det spontana li- ten.
Efter några dagar uppgick de icke expedierade brevens antal till flera miljoner och ett 20-tal vagnar med avgående post, som inte hunnit sorteras stodo kvar på posten.
Ork- så telegram och telefonsamtal förse- nades och försvårades, Finansministern har trots allt förklarat at regeringen omöjligt kan frångå sitt första erbjudande om en löneförhöjning på 30 procent av en månadslön.
Tidevarvet som länge förgäves väntat viktiga brev från Wien, hop- pas få återkomma t i l l saken efter personligt sammanträffande med några av våira vänner därifrån.
» Synnerligen tiltfredsställande » I Danmark har en ny försökska- non utprövats, som är avsedd till försvar mot luftangrepp.
Det är en gaskanon på en och en halv meters längd, med vilken man k a n utskju- ta gaser med en hastighet av om- kring 360 km.
i timmen.
Den snab- baste flygmaskinsjagare når inte över 300 km.
Gasen utslungas i ringar.
som ii småningom upplösas och bedöva allt i sin väg.
Den sammanpressade verkar så kraftigt a t t den aplittrat tjocka träskivor på sin väg.
Reultatet av provskjutningarna med den nya kanonen betecknas som " synnerligen tillfredsställande ".
gasringen vet och som samhörighetsupplevelse, d i är man beredd att önska dess fri- görelse från trånga konventionella former.
Dess uppgift synes bli icke snäv begränsning d i r.
utan a t t söka sig nya former, livsbefrämjande, leva i en institution, och med frihetsgivande.
Samliv endast i äk- tenskapet och i äktenskapet endast för avkommans skull det blir ett krav som måste falla därför att d e t är livsfientligt.
» Vi ha så myc- ket mera skäl att låta detta krav falla som vi icke söka livets etiska innebörd i hållandet av vissa bud och konfessionella bestämmelser.
Vi söka den i stället i förverkligande av de möjligheter som äro oss givna av högre makter.
Vetta innebär första hand utformandet av våra an- satser till fria personligheter och, andra hand dessa personligheters skapande delaktighet i det allomfat- tande gemensamhetsverket.
För att livet skall kunna få denna inne- börd måste vida större spelrum skän- ka sexualiteten än som skett genom det gamla kravet. » Vilket nytt krav kan formuleras i stället för det gamla?
Den nya verklighet man v i l l kom- m a fram till är äktenskapets omda- ning från social institution till inre upplevelse.
Grundkravet som bör uppställas är ärlighet.
Men en ärlig- het som icke bara håller sig till utan- verken.
till handlingarna.
orden o. s. v. utan som går ända in i känslo- världen och skapar full överensstäm- melse mellan den inre upplevelsen och den yttre gestaltningen.
Detta att - - är e t t strängt krav utan tvivel, men det synes dock vara e t t krav som i motsats till det gamla icke verkar förlamande och förkvävande utan vägledande och inspirerande.
Efter sin utredning a v det etis- ka grundkravet tar Bjerre upp till behandling de tidsföreteelser, som lett fram till den kritiska punkt i äktenskapets historia, dit vi nått.
Han har en utomordentligt intres- sant och synpunktsrik framställning av kvinnomancipationen och vad den betytt fur det sexuella livet.
Han resonerar vidare M ungdomens sexuella frigjordhet.
om kristendo- mens förlorade makt att skänka fast form åt det sexuella l i v e t o.s.v.
Det skulle föra fur långt att gå in på alla dessa ting.
L i t oss bara stanna inför ett konstaterande » den nuvarande upplösningen av de gamla formerna måste genomle- vas.
Det ligger något skrämmande i denna då man ser de " endast som undergång: men detta försvinner d i man upptäcker a t t den ar nöd- vändig väg till nydaning., Bjerre pekar också på den positiva sidan.
Det är inte bara lössläppta lidelser som drivit fram den.
det är också e t t behov a t t göra samlivet till något renare och bättre än det förr varit.
Och det ärlighetskrav han kommit fram till ger han nu en fördjupning.
som först låter oss förstå hur verk- l i g t strängt det är.
Under årtusenden har filosofien försökt lära människorna att tänka k l a r t.
Långsamt och styckevis ha v i Iärt oss alt skilja sken från verklig- - -
D e n allra vanligaste människan Forts. fr. sid. r.
~ bättre insikt- i livets m e t o d och en sämre om dess m i l än d e andra bägge; han begriper.
att där alltid är ett pris att betala, men vet ingen- ting om andens skatter, han * &lt;er- sätter sin längtan s: ~ fumligt i trånga ting.
som skramla, och det bekymrar honom lika foga som drin- karen eller den vällustige, ifall han utarmar anden.
Ett lager ovanför passadvindar- nas region blåser antipassaden.
Och så länge andens och materiens värld är två skilda regioner, råder här två helt motsatta lagbundenheter: i an- dens värld ökar skatter genom del- ning.
i materiens värld minskar de.
Men j u mera anden genomträngande materien, skulle lagarna förändras, emedan förutsättningarna föränd- rats.
Men detta anar ännu a j den gi- rige.
Han liknar glytten, som gri- per a h g r i p e r efter allt för att kun- na föra det in i sin egen mun.
Men det stammande språket uttrycker trots a l l t e t t spår a v e v i g h e t i insikt om den kostsamma vägen rom skall gås mot ett mål han icke drömmer om.
Men hur stämmer detta med mo- dem psykologi?
Säger oss icke den, a t t den girige i regel b l i r girig ge- nom undertryckta e r o t i s k a d r i f t e r för att nu ta bara det sista exemplet.
I en tid då människorna leva så mycket mera inomhus än i det f r i a och sitter inmurade i stadskulturens tingvärld, d i är det förvisso myc- ket sunt animalt l i v, som förtrycker och förvrides.
Och j u mindre för- ljuget man ser den saken i ögonen, j u bättre.
Men detta är bara den ena sidan sedd hos det väsen, som vet- ter åt mer än ett håll.
Det är symbo- len for djuret, am man så vill, det hedervärda djuret, rom nu får bli syndabock för ändå mer än det k a n bära.
Men människan vetter också åt e t t annat håll.
När man ser hur en Grodeck eller Stehel i d e fysiska sjukdomarna se ett symbolspråk for en fumlig och blind vilja, så ligger det nära till hands att f ö n tanken vidare.
Vad helst inom en människa, som for- ' tryckes och förskräckes i stället f ö r att förslösas och förvandla vållar kval.
O c h medan det vetenskapliga - - na till känsloklarhet heta tanke- Kanske h a vi vardagsmänni- klarhet.
Bjerre kommer f r a m t i l l den prak- tiska utformningen av sina tankar om äktenskapet genom en rad intres- santa psykologiska studier över kär- lek och ångest, bindning och lösak- tighet, trohet och otrohet, asketism råde vägledarna?
De flesta männi- och frigörelse, makt och motstånd, skor leva i e t t sådant känslodunkel, heroism och tragik små essäer, en sådan f ö r v i r r i n g och en sådan rom skola r i s a sig vara rika källor till kunskap och klarhet för en upp- primitivitet, att det är fruktansvärt.
» De veta ungefär liks litet om det märksam läsare.
D e tre former av äktenskap Bjer- som sker i deras inre som vilden vet om det som sker i naturen och deras re visar på i sin bok kallar han den sakramentala samhörigheten, den fria livsgestaltning kommer följaktligen förbindelsen och hemgemenskapen.
ofta a t t påminna om dennes magis- Han visar att dessa tre for- ka åtgärder. » Det finns dock » lyck- mer ha månghundraårig hävd och ligt lottade människor, vilkas käns- a t t än i dag samlivet i stort sett g å r loliv är en enda stor och strålande in under någon av dessa former.
Det klarhet.
och som med osviklig viss- som nu utåt, i samhällslivet, borde het veta sin väg vad som än sker ske, är att dessa former bli l a g l i g t med dem. » » Dessa känslolivets sanktionerade a h likvärdiga.
Det kan icke bli tal om någon » klass- skillnad » mellan dessa äktenskaps- former.
De äro goda och värdiga alla.
O c h d e äro ju bara former.
vil- På flera ställen i sina arbeten kas etiska värde beror på det inne- kommer Bjerre fram till den sak som håll minniskorna gjuta i dem.
Allt här formuleras som behovet att kän- efter inre förutsättningar och yttre na klart.
h i n n har i dessa intellek- omständigheter komma människor- tualismens tider foga vårdat sig om n a a t t instinktivt söka sig fram till känslolivets tuktan och vård.
Det har den form som passar dem.
het.
skor det Ilen nätt och jämnt höjt oss från allra primitivaste tänkandet.
det är v i k t i g t inte h a n att kun- na tänka klart utan också att kunna känna klart.
Var ha vi pi detta om- - - fått växa vilt i de örtagårdarna.
Men om man vill hjälpa människor- na med d e t svåraste a v a l l t: a t t leva sant mänskligt.
d i är det nödvän- digt med en känslolivets fostran till klarhet.
Men man må j u gärna er- känna att några av de bästa vägar- sakramentala samhörigheten.
Blotta namnet säger j u dock en hel del.
Detta avsnitt a v boken uppen- harar ett djup och en intensitet i känslan, en k r a f t och en klarhet i den » repression », då skulle vi in- prata så mycket om åsik- onfessioner och känslor.
v i nämligen stöta p i ofrånkom- obelyst den andra sidans kval, den l i g realiter, ett " faktum ".
vars drag- öva faktum.
så bär människans underli- g a trevanden vittne e j blott om nå- g o t bortträngt djur, utan än mer om en bortträngd gud, som man i alla fall vetter mot, den vanligaste män- niskan och den ovanligaste.
Den fångne står och väntar innanför ni- got " hölje ".
som skall brista för att livet skall kunna spira fram.
Den spökar a h oroar dessförinnan som bortträngda drifter kunna göra, ah som vårens oro gör.
Den låter oss förbli mindervärdiga mitt i makt och såväl som i nöd och sidan s a n vetter mot vad man sen uråldriga tide; kallat Gud.
Jag är viss om att denna sida av människoväsendet f ö r närvarande lider nöd genom en ännu mycket en- visare bortträngning än den andra.
Och om vi äntligen började få ljus tankens nyktra ljus över kon- sekvenserna av denna nu si allmänt ning liksom solens påtagligt röjer sig i de skrangliga.
förvridna grodd- slingorna ur något källarhål som i d e höga trädkronor eller blomkalkar, vilka fria och förlösta d o f t a ute i fri rymd, där d e kunna spjuträtt rik- ta s i g mot Sin livskälla.
Som den förvridnaste, bleksikti- gaste källargrodd förråder solens skildringen som gör a t t man blir gripen och betagen.
Och t i g e r still.
Det är möjligt att Bjerre här ge- neraliserat upplevelser, som äro så sällsynta att de synas föga lämpa sig för generalisering.
Men inför denna tanke frågar man sig ändå: är der inte dock så for oss alla.
att då en upplevelse gått till vår själs- botten, då h a vi upptäckt dess all- mängiltighet, d i ha v i upptäckt att vi icke bara äro v i utan människan?
I kapitlet om den f r i a förbindel- sen hävdar Bjerre starkt denna äk- tenskapsforms värde.
» Man ser för.
bindelser av denna art som varat åra- tal, j a t. o. m. årtionden, och som j u s t på grund av sin oberördhet av a l l t störande kunnat skänka b i d a parterna det bästa i deras liv.
M a n vore frestad kalla dylika förbindel- ser sakramentala, om man icke re- dan reserverat detta uttryck fur det gemensamma genomkämpandet av alla svårigheter.
Begränsningen kan vara betingad PI nödvändiga h i n - syn och får ej ge anledning till ett förringande av värdet.
Sar man ta- lar om den fria förbindelsens legi- timering innebär detta e t t hävdande av dess värde ».
Hemgemenskapen är den form för äktenskap där den institutionella si- dan är starkast betonad.
Äktenska- pet ram en social institution, d i r människor finna s i g tryggt infoga- de i helheten - det är den bästa formen för många.
Kanske det finns en fara för personligheten att in- stitutionen blir för mycket.
Men d i måste vi sträva efter att ge institu- tionen levande mänskligt innehåll.
v i icke konstnärer, så måste v i bli!
Ingen kan varmare än Bjerre tala Att leva ett v ä r d i g t människoliv för nödvändigheten av livsfördjup- fordrar konst, och v i måste lära oss ning.
Det som det gäller för varje det.
Om det nu sticker upp en hå- människa är a t t kämpa tvärs igenom nande ande inom oss och utom oss svårigheterna, att ur det negativa och säger: högfärd!
så m i s t e vi draga fram det positiva, att genom smälta det ordet a h säga: ändå!
motsatsernas brottning kämpa sig Och när vi si tänka rätt efter och fram till helhet, Han lär en se mot- erinra oss att v i mött människor som satsernas spänning som en växan- varit så särdeles intellektuella.
Kampen blir icke så särdeles känslofina, icke va- dets nödvändighet.
livsbefrämjande och &amp; djupa nedåt- rit något särdeles alls men som gåendets tider nödvändiga för en dock vetat a t t göra sitt l i v värdigt livsvågens nya friska kraft.
Han och gott trots allt - då tiga vi still förenklar icke de svåra problemen, och förstå att detta är konst och att det skulle icke hjälpa oss.
D e t som konstnär kan envar vara efter sitt tarvas är att modigt acceptera dem mått.
Och det händer, att vi till slut och att sedan ha spinnkraft nog att begrundande stanna inför visdomen tränga in t i l l det livsbefrämjande.
i den gamla dikten att Gud skapade Jag vet ingen som så rom Bjerre kan människan efter sitt beläte -.
Äktenskapets omdaning är en hålla en I spänning genom att låta motsatserna leva och redan lösas i stark bok.
Där är en skulptural samklang.
Ibland bli perspektiven kraft över den som är sällsynt i litteratur.
Tankarna hållas nästan hisnande.
Och en a h annan har v ä l så svårt a t t följa med att i spänning och man riktigt känner han stannar och ler litet överläg- ibland hur de sluta sig i allt träng- set och överseende a h säger: nej, re r i n g a r för att till slut nå kär- nu är det rena dårskapen!
Men saken.
mången följer d e n hisnande linjen och känner ur sitt eget inre ett be- jakande.
som ett och annat stort Poul Bjerre: Äktenskapets omda- upplevelseögonblick gjort möjligt.
ning.
Natur och Kultur 1928.
Det är en konstnärs mått på ting- e n som möter oss i Bjerres bok.
Men om vi säga oss, att d i har den j u intet budskap till oss vardags- människor, d i bedraga v i oss!
Om vi säga: v i äro icke konstnärer, vi ha icke en gnista av genialitet.
för oss måste motsatserna evigt f ö r b l i motsatser, d i bedraga v i oss!
Äro - - - framgång - icke - modern " ' " -
DEN ALLRA VANLIGASTE M ä n n i s k a n skulle blygas lika mycket över sin lilla förträfflighet som publikanen över sin last.
Den skulle förefalla honom så obeskrivligt löjlig, dum och förljugen Och han skulle utan tillgjordhet kunna se upp till sin är- lige broder publikanen, som av ing- en utgivits som dygdemönster.
Det har varit tider då ” religiöst ” och ” profant ” i världen och i larna representerat två olika re ner med passad och antipassad.
Men skiljeväggen måste bort.
Ty vad guden.
blir så förbryllad av sin som nu behövs är en inriktning av gäller det att komma " från ordet t i l l begynnelsen ” ur vilken orden en att han sätter sitt för andens liv i vardagsting, i ekonomi undantag, i stället för att och i politik.
Evigheten är kvalitet, gång föddes levande.
Ty den nya sin användning rom led icke kvantitet A v vare sig tid eller vårens friska skott kan ingen väl- ment hand sätta fast på något träd.
större och djupare samman- rymd.
De miste h o s p i n t fram ur livet hang Gud får inte längre hållas fång- en i himlen som i en vacker blå sten därinnanför.
Vi kan begå misstag också på annat att dikta legender om.
Den levande för en religiö- annat s ä t t Kär solen först lyser till i vill ut ur detta fängelse, som män- n bero midvintern, är den bara en strimma, niskor behövt för sin myckna skräcks skull.
Från himlen vill den på suggestion eller dröm.
Ofta nog ett litet nyfött solbarn.
Och v i likna röjer folkreligiositeten mera av småttingarna, när de börja få hjälpa ned som kvalitet i jordens fromhetens spöke, dess avlagda klä- pa till De göra stort nummer där- upptäckt så många nya der, än av livet själv.
Få likna i v i s s av, känna sig så märkvärdiga, som lar.
När skall vi het om ett inre faktum den gamle medarbetare.
Och om längtan miss- evighetens kvalitet?
Helgdagsguden prästen som då en man från — låt- riktades vid sin inåtgoende rörelse, har haft sin t i d på vilodagen.
Men så karrikerar den ofta nog v i d u t å t ¨tänk p i att du helgar arbetsda- im oss säga a t t det var Håtuna an gått många mil för att hos honom gåendet vad den ville leda i aktion.
gen ”, inte med jäkt utan med — Just nu kom jag att tänka på en de Stackars arbetsvärld, som läng- finna Gud, stilla såg på mannen a h sporde: Finns d i inte Gud i Hå- fru av en äldre generation, som all- tar från träldom till skapelseliv! '
tuna? ” Mannen förstad.
Han gick tid varit så förskräckt för sin man, Den behöver befriaren.
hem och han fann Gud.
att hon nästan alltid tegat.
Men se- Vad världen behöver är inte mest Men hur d i?
Ja, det var varken dan hon upptäckt sin inriktning åt rikt rustade väsen, utan allra mest genom prästen eller pingströrelsen Guds håll, d i blev hon så modig, att sådana, som veta att vi i grunden den gången, varken genom bok eller hon sökte omvända honom, Denna alla äro ett.
Hur skall man utan den uppräta rörelse av mod var något vetskapen — därinifrån djupen predikan.
Fast sådana omskakning- ar ofta nog göra ” knackningen ” nytt.
Men allt det myckna tröttsam- någonsin ådaga förnimbarare.
Det var helt enkelt ma ordandet framför detta nya, det Det gives ingen så, a t t hans längtan efter alla var som fjolårsbladens täcke rom solidaritet, som står rycken.
Ingen- bortträngningar, alla missriktningar lyfts upp av den gömda brodden in- ting är så otryggt — spjuträt drogs mot den kraftkäl- under.
” Stackars Gud ”, tänkte en Ii- utan mening; ii la därinnanför, som drager själarna ten klok tös som lyssnade, ” stackars att — ur solidaritet ha hittat ett som solen blommorna.
Gud, så tråkig mamma tror han är.
svindlande stort mål att slita ont Det kan ju ibland i en maskin va- och så pratsam! ' '
Hon kunde också för.
ra en högst obetydlig skada.
som ha tänkt: " Stackars mamma!
Stac- Det är visst inte bara några ut- fördärvar alltihop.
Skall man få ' kars pappa! "
Men en blick som sett valda själar, sam dragas mot Gud rätt p i felet, måste man verkligen djupare, skulle i ett humorns leen- Vi oroas alla av den dragningen, noga undersöka.
Men ifall man miss- de förnummit både det som sträva- E v i g h e t e n s underpant ” brinner tänker.
att jobbet ä r besvärligt och de sig fram a h hur ofullgånget det oss därinifrån, vare sig vår strävan kostsamt.
så kan det hända man var.
Men bakom ett så djupt leende synes gå ut p å att hölja den med as- skjuter opp och skjuter opp.
tills he- ligger förvisso mycket " självtukt ka.
kväva den till rök eller låta glö ID verket stoppar.
Ja, det kan hän- och självlöje " och insikten i att ii- den bli klar, lysande låga.
da man hällre skrotar ner hela ma- vets konst är: förlitande och förny- Därinnanför den allra vanligaste människan ligger härligheten och skinen, än tar itu med den besvärli- else.
ga undersökningen.
Genom sådan Vi människor mäter gärna ut Gud väntar Må vi inte frukta det stora lättja kastade många bort hela exi- åt varandra med små underliga m i t t.
och farliga vinddraget från evighe- stensen ifall det nu lyckades dem.
Vi glömmer, att hans namn är Un- tens väderstreck!
Må vi öppna por (J a g för min del misstänker att job- derlig, som profeten skrev, och att tarna, inte bara en liten snål dörr bet står och väntar).
Men om man hans art av liv är skapelse a h för p i glänt att mildra vårt lilla privat- nu verkligen ville en undersökning!
nyelse.
ödes mörker med.
utan " göra por- Utrannsaka mig a h förnim vad Det är här evangeliets underfun- tarna vida och dörrarna höga ”, så jag siktar åt Se till om jag är p i diga och stillsamma löje faller på att ljuset lyser vidare, ända ut i ont spår, och led m i g in p i den evi- den respektable mannen.
som för samfundets l i v!
D i skulle v i slippa ga vägen. "
konto över sin fromhet, när han går karrikera Gud genom vår ensidigt Envar, ram vågar sig på en sådan upp i templet.
nöjd och tacksam skumma syn på Livets väldigaste självuppgörelse inte bara skrupu- att icke likna publikaner och sådana, faktum.
D i skulle det lysa av soli- lenser och självförringningsprat — Han är så full av sig och sina små daritet tvärsigenom all nöd och hå- utan en allvarlig ensamhet med sin ordentligheter, att han inte represen- nande fiendskap, tom det lyste själs oro.
skall inte bara till sist upp- terar någon längtan längre, varken kring Människosonen.
Inte endast täcka var han gick miste.
Den min- förvriden eller rätvuxen.
Illa karri- p i berget i d a fria, utan mitt i niskan skall också upptäcka en in- kerar han Gud, som är Kärleken, i skamstraffets hårdaste bundenhet, sikt, som säger henne vad hon nu sitt plebejiska avståndstagande.
inte endast d i tillvaron så att säga skall göra a h hennes kostnader för Kärleken bär synd med andra.
Den medgav det, utan också trots allt.
att riktas rätt.
Och l i t e r hon den ny ' begränsar inte Gud.
Den vet.
att han när hela tillvaron ropade nej.
funna kompassen leda.
så f å r hon kan ha lönndörrar till alla sorters Då varda G u d s drömmar värl- minsann snart se am hon råkat ihop själar.
dens befriare. ” Ja.
än mer: Guds be- med ett faktum!
Om fariséen verkligen nådde in friare, Det nödgas henne a t t lägga av till sist, så bleve han nog mycket E m i I i a Fogelklou.
all lånad ståt, att handla tvärs emot mindre säker på sig själv a h.
s i egna beräkningar.
Det ger henne underligt det liter, även mycket obehagliga uppdrag.
Det ger den mindre redo att förklara Gud.
Han elände — tills bortträngningen eller missriktningen häves.
” Se jag står för dörren och knackar " — det är en tydlig bild för aktionen därinnan- för oss själva.
Det betyder jämförelsevis föga med namn.
när det icke handlar om begrepp eller känslor allenast utan om f a k t a.
De tala nämligen ge- nom att blott rara till.
Människan lever framförallt genom liv.
Har li- vet själv föryttrats i idel ord, då prasla de rom vissna löv.
Och då slösaktige hämningar och den snåle idel utgifter.
Det låter den rutine- rade börja om igen a h bli som bar- nen.
Den sätter honom nämligen all tid i relation till det levande a h in- te bara till tingen som förut.
Den som skall möta människan i männi- skan är inte hjälpt med rutin.
Hon måste ideligen se folk som nya.
eller rättare: mäktiga förnyelse.
M e n det kan man inte utan att ana guden in- hanför dem, den arbetande, fångne — — — — — — —
