# ID: svediakorp-per3417
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1928
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,665
# sentences: 367
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


FARAO ACHNATON V ä r l d e n s förste pacifist av ELIN WÄGNER Egypten farao, det är i den po- pulära föreställningen det majestät av föga ordhållighet som måste straffas med så många plågor, i n - nan han släppte ut egendomsfolket ur Egypti land.
Dc bibliska böcker- na ha intet att berätta om den farao ungefär samtidig med Moses, som utformade begreppet om en enda världsomfattande Cud.
medan ännu Israels gud var en nationalgud, vars hymner voro förebilden till vissa av Davids psalmer och som förkunnade kärlek och frid på jorden såsom guds långt innan drömmen om fridsfursten uppstått hos de Israe- litiska profeterna.
Hans namn är Achnaton, och han tegrerade över Egypten omkr. 1300 år före Kris- tus.
Hans märkliga gestalt, hans tragiska öde, hans lära, hans hym- ner ha under de senaste årtiondena grävts upp ur sanden som betäckt hans huvudstad, men han har ännu inte intagit sin rätta plats som en av de stora världshistoriska gestal- terna.
Var enda tidningsläsare har däremot en hum om Tutanchamon av hans grav år 1922.
Han var Achnatons svärson en av dem som hjälptes åt att efter hans död söka utplåna hans farliga lära, hans minne och hans namn.
sedan upptäckten Han gav anledning till ett övergå- ende egyptiskt mad på klänningsty- per.
vilket kan vara tillräckligt.
Upptäckten av Achnaton borde kom- ma att betyda mera.
S i har åtmin- stone några av de män känt det, vilka ur de återfunna urkunderna återställt hans historia och dragit fram bilder ur ljuset som återge hans anletsdrag, Tidevarvets läsare känna kanske till en bok om Achna- ton av A.
W e i g a l I.
överinspek- tör över Egyptens fornlämningar.
Den utkom för fem år sen i svensk översättning och visar författarens gripenhet inför den märklige religi- onsstiftaren och hans öde.
Samti- digt skakar han bekymrad p i huvu- det över de farliga konsekvenserna många andra egyptologers utlägg- som valt honom till huvudfigurer i av faraos obevekliga pacifism.
ningar.
men den ryske diktaren M e - en roman.
Hans bok om Achnaton Achnaton har varit föremål för reskovski lär väl vara den förste (Forts. d sid.
4.)
- Kanske hemmets vecka år den baksmonopolet eller telegrafen, vid Det börjar höras försök att p i Vi har ju tyvärr inte de bekväma närmaste yttre anledning som erbju- en tidning eller i en affär heter det, hemmens traditionsinhägnade områ- amerikanska grejorna i hushållet des att ta upp frågan om hembiträ- att hon arbetar eller tjänstgör.
de tillämpa dc erfarenheter som man och kan därför inte fullt jämföra denas förhållanden och villkor.
Vis- Det ligger en fast rotad uppfatt- vunnit inom industrin.
Man har oss med Mrs Gilbreths människor.
serligen framskymtar i det for hem- ning bakom skillnaden i orden.
Det upptäckt, att exempelvis far låga Men det skulle inte vara omöjligt veckans anordnande offentliggjorda hörs på långt hill, att den som tjä- spisar är onödigt tröttsamma att att tänka - och därmed genomföra uppropet ingen avsikt att fa hembi- nar inte kan beräkna begränsad ar- arbeta med och att det inte möter - att familjen ibland vissa dagar trädenas insatser med, när hemvär- betstid, oantastlig ledighet och ett något hinder att placera spisen i la- eller vissa kvällar åtog sig hembi- dandet och - uppbyggandet dryftas, anseende jämnhögt med husbonde- gom höjd för den, som skall sköta trädets sysslor, för att möjliggöra Uppropet tycks egentligen avse för- folkets.
I de fall där hon har det, den.
Det visar sig, act bakom hun- en säker ledighet för henne.
En si- hållandet mellan föräldrar och barn är tjänandets begrepp utbytt mot draåriga vanor beträffande köksin- dan anordning svetsar ihop hemmets och mellan makar.
Men utvidgnin- samarbets - under arbetsfördel- redningar o. s. v. finns intet antag- olika element.
Det händer ju, att gar av ämnet kan ju överlåtas åt ningens form.
ligt ändamål.
annat in a t t slippa man inte hittar i sin eget kök eller serveringsrum, därför att allt som de enskilda Det har alltid ansetts och anses ändra.
I den mån som hembiträdena inte väl fortfarande, att hembiträdet är Det är ganska lärorikt art läsa rör dess skötseö är överlåtet år hem- räknas som medlemmar av hemmets en människa, som glatt kan leva vad en amerikanska säger.
Mrs biträdet Det ger bara en obehaglig gemenskap.
skulle de räknas som en förutan de förmåner, som familjen Lillian Gilbreth, maka till den-kin- säkerhets- och samhörighetskänsla arbetskår, jämnställd med vilken er- medlemmar själva anse som oumbär- de föregångsmannen på arbetar- att inte vara främmande för hennes känd yrkesgrupp som helst Men den liga.
Man behöver bara se på de skyddets område, har givit ut en arbete.
Det ger en aning om vad förmånen besitter de noga taget inte smala små skrubbar, som t. o m. bok, som heter The Home-Maker hennes arbete kostar och skulle läg- heller.
De har en mellanställning i nya hus är reserverade som rum and her Job.
I en rad trevligt skriv- ga grunden för att komma aver De saknar den oberoende privatmän- åt hembiträdet.
Om en student i Up- na kapitel lägger hon ut - bland klyftan som skiljer köksregionerna niskans frihet att bestämma över sin sala hyr ett mer in vanligt tarvligt allt annat, som betyder något för från hemmets övriga delar.
tid och sin miljö; d e m arbete be- a h trångt a h kallt rum, kan man hemmet - de nya industriella erfa- De kooperativa hushållen, där fle- ra människor i olika arbeten slagit traktas som en den enskilda famil- lugnt konstatera att det från början renheternas betydelse.
Effektiva rörelser, lämplig för- rig tillsammans om en våning tar- jens angelägenhet; de har ett ofta varit meningen till jungfrukammare En arbetsdag på 14-15 timmar i delning av arbete och vila, ända- dc kunna @ utgångspunkten för en i högsta grad påfrestande och tåla- modsprövande arbete.
Men de gå vanliga fall och ännu längre vid målsenlig arbetsfördelning.
P i ett självklar arbetsfördelning.
utan ram- miste om förvärvsarbetens säker- extra tillfällen.
E n arbete av det enda ställe i boken talar hon om tidig uppdelning i herrskap och tjä- mest enahanda och ofta tröttsamma jungfrun.
Annars är dirk, dukning narc.
Det borde där bli självfallet het i bestämda arbetsvillkor ” Hon tjänar i Fivelstad ”, säger slag.
Ett fullständigt beroende av bäddning och städning en angelä- att en åtar sig det husliga arbetet, stataren om sin unga dotter, som herrskapet, vars makt att korsa pla- genhet, som klaras av familjen med likväl som de övriga i hushållet fått plats som hembiträde.
Men är ner och ge nya order hör till plat- omsorgsfullt uttänkt fördelning av försörja sig i olika yrken, utan att därav i någon mån följde att han de olika sysslorna på barrnen.
det fråga om en anställning vid To sen.
fick en undantagsställning En ny inställning är vad som be-
Arvs- Pr o p o rti o ne n M ö t e s pla t sen r ä t t e n 1734 års lag är föremål f ö r en fortgående kraftig revision, En del- vis ny jordabalk fingo vi 1907, och större delen av handelsbanken är er- satt genom nya lagar och förord- ningar.
På familjerättens område ha vi den nya giftermålsbalken av 1920, och på det område som en gång skall inringas av den nya ärvdabal- ken finnar redan barnalagarna av Polisen företog härom natten en under- sökning i Filadelfiaförsamlingens frihär- bärge i Stockholm.
Omkring fyrtio per- soner, som tillbringade natten i härbär- get, väcktes upp och fördes till polishu- set för att förhöras a h visiteras.
Poli- sen hade fått upplysning om att vissa per- soner av tvivelaktigt rykte brukade be- söka härgärget.
Det visade sig att fyra bland de anhållna hade böter att sitta av, medan i n häktades för stöld och en kvar- hölls som misstänkt för en del andra brott.
De övriga fick gå efter avslutat förhör.
Händelsen är ett exempel i samman- trängd form, skulle man kunna säga p i vår uppfattning om människors rättig- heter a h värde.
Ett avgiftsfritt här- - - Östergötlands länsförbund av frisinnade kvinnors riksförbund höll årsmöte i går I hushållsskolan Mar- gareta i Norrköping.
Efter gemensam lunch öppnades mötet av ordf. fru E. Hanzén, Linköping.
Sedan in- och re- visionsberättelserna godkänts företogs val, varvid ordf. a h övriga styrelseledamö- ter omvaldes.
Styrelsen utgöres utom av ordf .. av fruarna Anna Alsterling och Märta Nilsson samt fröken Agda Bengt- son, Linköping, doktorinnan Hellström, kassaförvaltare, Märta fruarna Elsa Thysell och Lizze Grönwald samt fröken Betty Olsson, sekr. Norrköping, fri friherr- 1917-20 och förmyndarlagen av 1925.
Samma år framlade lagbe- bärge i Gamla stan, avsett f o r arbets- innan Louise Adelswärd, Åtvidaberg, frö- och hemlösa, med in frikyrkoförsamling ken E. Häckner och fru S. Törnquist, redningen förslag till ny lag om den som beskyddare - det finns ingenting Motala, samt fröken A. Eriksson, Hälle- legala a r v s r ä t t e n, vilken nu i som enligt allmän uppfattning kan skän- stad.
Till revisorer omvaldes fröknarna år med få ändringar föreligger som ka det ett anseende nog högt, för att Octavia Lundell och Marg.
Lundberg, proposition.
Lagberedningen fort.
dess gäster skulle kunna göra anspråk p i Norrköping, med fruarna H. Löwendahl sätter sitt arbete med testamentsrät- för vanliga medborgare gängse hänsyn a h Anna Samuel, Linköping.
som suppl.
såsom respekterad ” hemfrid ” och nattro.
Centralstyrelsemedlem är ordf .. fru E. ten samt reglerna för uredning, för- Det referat av händelsen som gavs i Hanzén, Linköping.
Till centralstyrelse- valtning och skifte av död mans bo.
Stockholms Dagblad visade dessvärre allt- suppl omvaldes fru Märta Nilsson, Lin- man betrak- köping.
fruarna L. Grönwald och Elsa 1734 års lag skyddade s l ä k t- för tydligt.
hur full fullständigt intressena beträffande egendom o c h tar de arbets- a h hemlösa, som ta här- Thysell samt fröken Betty Olsson, Non- bärget i anspråk, som en människosort för köping, fröken E. Häckner, Motala.
samt arv i mycket högre grad an våra Polisrazzian betecknas som ett lös- nyvaldes fruarna Elsa Alkman och M i n.
gällande arvsbestämmelser, d. v. s. d i r fångstens storlek inte kun- Hellström, Norrköping.
den genom senare lagar modererade de så fastställas, men d i r man all- Därefter redogjorde fru Elsa Alkman ärvdabalken gör.
Släktingarnas lö- tid kunde vänta något napp.
» Att köra för centralstyrelsemötet i Malmö-Lund senrätt till fast egendom har succes- upp dem gick snart och den ena vagns- i sept.
1927. varefter en livlig diskussion sivt avskrivits.
Makes enskilda lasten eller den andra befordrades till vidtog angående frisinnade kvinnors ställ- polishuset p i Kungsholmen.
Kriminal- ning t i l l riksdagsmannavalen hösten 1929 äganderätt till ärvd eller i äkten- hotellets hovmästare serverade ett sextio- Vidare dryftades bästa sättet att dtödja skapet införd fast egendom har ge- tal gäster på morgonen, » etc. och sprida Tidevarvet, vars värde m y nom nya giftermålsbalken bortta- Man skämtar inte om arbetslöshet si ansåg ej kan överskattas.
Mötet var ganska talrikt besökt och gits.
Sons rätt att ärva mer än dot- länge din uppträder inom bofasta sam- ter, avsedd a t t förebygga egendo-.
hällsgrupper.
När den åtföljs av hem- präglades av den angenämaste stämning.
löshet a h brist pi alla resurser får den B. Olsson.
mens övergående från en släkt till ett sken av tvivelaktighet och dess offer en annan, har upphävts betecknas såsom » individer av bestämd Fogelstadsförbundet typ ».
Fogelstadsförbundets medlemmar i Det nya förslaget till lag om arv DI är lätt att håna den olycka, till Stockholmstrakten hade lördagen den 21 går vidare och föreslår ytterligare jan.
den stora glädjen att få samlas t i l l inskränkningar av släktens arvsrätt Fogelstadsafton uppe hos Doktor Nilsson.
och skyddandet av dess egendom.
ba en själv.
Si gott som samtliga medlemmar i Stock- Det upptar som arvsberättigade släk- Proportionerna i vårt samhälle är un- halm ah dess omnejd hade kommit - tingar - utom avliden persons derliga.
Tidningen Arbetaren hade nyli- också ganska långt ifrån liggande plat- med välberäknad kontrastverkan ser som t e x.
Upsala voro representerade bröstarvingar, föräldrar, syskon och gen » smällt upp » siffrorna (hämtade ur mo- - till ett antal av 4 5 personer.
Samtliga syskons avkomlingar endast far- tionen om en statens affärsbank) från kurser voro företrädda.
Efter välkomst- och morföräldrar samt föräldrars Enskilda Bankens på enskilda hinder un- tal av Rektor Hermelin höll Doktor Emy syskon.
Däremot är kusiner och de der de sista 24 åren fördelade vinst av Ek ett mycket fängslande föredrag om 170 miljoner kr.
ah därbredvid med- Elin Wägners författarskap.
Med sin rom äro ännu längre bort i släkten, delandet om två arbetslösa makar, ut- klara, träffande framställningskonst si- ej arvsberättigade.
svultna a h medtagna, som häktats for na överlägsna kunskaper a h sin förmåga Har den avlidne icke efterlämnat stöld därför att de i grannens bostad till- att i så hög grad ge ut av alg själv, gav dylika släktingar och ej upprättat gripit en del husgeråd, litet potatis och torkade d:r Ek en av alla med spänning avlyssnad testamente skall kvarlåtenskapen blåbär.
sammanfattning ah redogörelse för Elin Vi måste säga oss: Vi h a r inte Wägners böcker och främsta egenskaper.
tillfalla en s. k allmän a r v s f o n d k Y n n a t h e v a r a si n n t f O r Ett föredrag som säkert for do flesta » för främjande av barns och ung- P r o p o r t i a n e r.
Och m i n blir osä- innebar nya a h ovärderliga upptäcker i doms vård och fostran ».
Här har ker inför ett sådant ord som m e d l i n g den av alla välkända och älskade värld alltså det urgamla släktintresset mellan parter rom sannolikt i regel som Elin Wägners böcker skapat oss.
fått träda tillbaka till förmån f ö r räkna i så helt olika proportioner om Efter föredraget följde samkväm med tedrickning a h körsång, varvid även Ma- samhälleliga behov, dock ej t i l l be- vad som är » rimligt ».
Det berättades en gång av en, som of- ja Åkessons Fogelstadsång sjöngs.
Kväl- stridande av sådana utgifter som ta på arbetaresidan varit underhållare len avslutades med sång av Maj Sondén, stat eller kommun annars åtagit sig.
vid avtalsstrider, om del outplånliga In- vilken som alltid gav sin anda av fest- Avbräck i släktens arvsanspråk tryck det hade gjort, när en av medlar- lighet över samvaron.
Flera av dem, som inbjudits men varit till förmån för make och det gemen.
na, nuvarande socialministern, p i tal om samma hemmet föreligger i det nya levnadskostnaderna i Uppsala - där stri- förhindrade att komma, hade sänt häls- stod bekräftade a t t arbetarnas ningar pr.
brev eller telegram.
C. förslaget på huvudsakligen två den norm för levnadskostnader nog vore rik.
punkter: Efterlämnar den avlidne tiga ty hans son eller dotter?
som inga bröstarvingar.
tillfaller arvet made äktenskapet är tillfyllestgö- studerade i Uppsala kunde ej reda sig pi den efterlevande maken, dock med rande om ej vidare marker behö- mindre.
Tänk att en gång proportio- viss rätt för den avlidnes arvingar va läggas inom dess hembildnings- = släktingar att vid den efterlevan- sfär.
ligt.
des död få ut sin andel i den först avlidne makens kvarlåtenskap.
Vidare skall, d i bodelning sker i anledning av makes död och den egendom, som därvid tillkommer den efterlevande maken är ringa, denne ha rätt att av makarnas giftorätts.
gods uttaga nödigt bohag, arbetsred- skap a h andra nödvändiga lösören, även om därigenom arvingarnas lott skulle lida inskränkning.
Detta till ett värde den egendom rom en.
skilt tillhör den efterlevande inbe- räknad av lägst tretusen kronor.
Detta förslag har klart dokumen- terat a t t h e m s k y d d e t tränger sig fram istället för släktskyddet, eller rättare sagt att död mans kvar.
låtenskap främst betraktas rom be- ståndsdelen av ett hem.
Principen om hemskydd är inrim- gad inom familjen med äkten- skapet som Ils.
Men när äktenska- pet lägges till grund f ö r arvssyn- punkterna blir den frågan brännan- de om det nuvarande i lagen utfor- " " drivarsvep, noga - - - - - - - - - - -
Arbeiderregjering i Norge Fra lördag den 28 januari har Efter at kongen hadde henvendet Norge sin förste Arbeiderregjering.
sig till Bondepartiets parlamenta- så lenge den varer.
O g regjeringens riske förer f. h. v. Statsråd Melbye, medlemmer gjör sig inge illusjoner og hans opdrag at söke danne en Vad hände?
Änkan an i i Det har hänt något I d i g.
Hela dagen har jag gruvat mig för ett barnavårds- ämndssammantäde i morgon, då efter vad I. man sagt mig en pojke skulle kallas in- Olof Ringberg snickrade möbler för nämnden.
Han hade stulit en spark åt sig, ty till våren skulle han gifta stötting, a h han skulk förhöras a h för- sig- och övertaga arrendet av Pålshus manas a h vi skulle diskutera vad som efter fadern.
Han var en stor a h stark karl i borgerlig samlingsregjering var skulle göras med honom.
Jag visste inte vem pojken var, men det sig själv och kärleken gjorde honom strandet på venstres avvisende hold- mig emot a h jag gruvade mig a h vaken och medveten, Det fanns ing- ning, kom turen til Arbeiderpartiet.
bjöd undrade.
Så kom posten och Tidevarvets et storverk, han inte kände sig mäk- Efter eget utsagn er det skrekken - och det första mina ögon föll på var tig att utföra.
Han såg över mar- for en red bonderegjering mer re- Aichhorn.
Jag slukade det - och fick en kerna som höra t i l l Pålshus.
Där aktionær in någon höjerregjering, underlig känsla i bröstet och stark hjärt- fanns stenbundna åkertegar, små klappning, sprang till telefon och ringde och kringgärdade och han tänkte på med hänsyn til langvarighet, ja vil det ikke en gang.
Resultatet av en lang og tung ud- vikling, en intens målbevisst kamp efter Sovjetrevolusjonen och ver- denskrigens slut har fått uttryck i denne begivenhet: Tiden var kom- som drev arbejderpartiet til nu at upp ordföranden Men har var inte hem- hur han en gang skulle ha förvand- met selv om det Norske Arbeider- ta ansvaret.
Partiets formann ud- ma; då tog jag Tidevarvet i ena fickan dem till fria vida fält.
Och där parti ikke selv hade noget önske am talte selv i et foredrag för regje- lite gotter a h en apelsin i den andra i kärrmarker med blandskog av att ta regjeringsmakten p i det par.
ringsdannelsen: ” Med partistilling- rusade ned till bilen och körde UPP t i l l och fur och björk bland snärjen lamentariske grunnlag den nu har en p i stortinget vil vi bare kunne gossens skollärare för att få reda på var av enris och ljung och pors men han bodde Läraren förstod - och var skulle dika ut dem a h med tiden I 1903 fik arbeiderpartiet sine gjennemföre det, som en flöi av de han snäll, och följde mig i mörkret och snö- skulk de bli odlingsbara.
Och där 4 förste representanter i Norges borgerlige partier er villig til at gå yran först till en telefon, där jag fick fanns fäladsmarker, där kreaturen Storting Ved valgene i höst fik det med p i.
V i vil også bare kunne drive tag i ordföranden och fick honom att låta gnagde i sig klövervallar.
där en nu sterke och samlede norske arbei- borgerlig venstrepolitik og det er pojken slippa nämnden i morgon.
Så l i n g rad av djur skulle stå uttjudra- måste jag ju dit med budet och med - de, blanka och frodiga derparti 59 representanter av ting- vårt parti ikke tjent med. “ Det visste jag inte, men läraren Ännu var det vinter men snart ets 150.
Det lille Norges Kommu- Som en punkt i Landsstyrets be- mig först i bilen så länge det var kunde tjällossningen börja och då nistparti (Moskwakommunisterne) sluttning om saker som skall frem- väg, och sen en skogsväg där vi letade skulle hans verk ute i markerna ock- fik tre representanter Arbeider- mes av arbeiderregjeringen nevnes oss fram med en ficklampa.
så ta sin början Tre kvarts timme tog det innan vi hit- partier står således med sine 62 plas- kort og godt: Avvebning.
Forman- » Hem det är tempel, som man re- blev ser i t kärleken. » ser mot Venstres 30, Höjres 28, nens ord er tydelige: Vårt parti vil tade stugan.
Pojken var 11 år Men hon som han talade till a h Bondepartiets 26, foruten 4 valgt på i detta spörsnål utarbeide og frem- själaglad när jag sa ’ att han inte be- han skulle bli, svarade ho- andere borgerlige lister, Arbeider- sætte forslag til fuld og hel avveb- partiet måtte da, som det sterkest ning.
Forslaget vil bli fremlagt i tre snälla och rara ut, och jag kände mig » Ja, och guden man tillbeder där solidarisk med dam på ett tryggt a h eget är livet. » tingssamling i innevarande representerte parti, vere forberedt på förste Och då förstod han, att hon me- periode.
Det blir spendende at se vis.
Och pojken skall komma ned till mig att måtte ta rejeringsansvaret.
skall lära honom sköta hönsen nade hemmet, så som han menade Delvis vil partiet få stötte fra hvordan venstre vil stille sig til et och de jag värper, och han skall vara med hemmet.
Ty kärlek är liv och l i v är venstre i sin jordpolitik med ny- avrustningsforslag fra vor förste grönsaksodling till våren a h få frö av bragd.
Och när han såg mot un- dyrkingssaken, og burejsningen på arbeiderregjering, Kanske blir mig.
dantagsstugan dit han och hon Och gotterna kunde de inte begripa gång skulk flytta undan som de daordenen, og det vil få venstres kornsaken den ene positive opgave fulde og hele stötte til gjeninförelse regjeringen kan t i op og löse.
Re- att det var sant, men jag begrep att skada gamla nu flyttade undan för dem, hade jag i alla fall inte gjort med be- så gladde det honom att människo- av statens kornmonopol, krigsvenst- gjeringen venter ikke meget av sig kunde nämnden söket, än ingen ha gjort.
nytta - men skada reregjeringens store trumf, og op- selv, ikke engang med hensyn til ut- hevelse av opmuntringspremien for redning av sakerne (man nævner Jag var så lätt om hjärtat när vi tras- och Olof Ringberg gifte sig och be- gynte bryta sten och dika ut rump- korndyrkningen, korntrygden, den den korte tid, sabotasje i departe- kade nedåt bygden igen i snöslasket marker, men in i undantagsstugan forhatte ” taksepremie ” som i ralite- menterne etc.) og lannet venter ikke och klockan var 10 när jag kom hem.
kom ha " inte.
Ha " dog a~ en blod- Men bilen var snäll och allt var snällt.
meget a " den.
Kanske det er der- fen baeres av korntold.
Mor Elna.
förgiftning samma år, som han fyll- Efter Arbeiderpartiet var det Bon- for man ikke finner de viktigste le- de fyrtio.
Och nu är det vid halv departiet w d sin korntold og kom- dere i norsk arbeiderbeægelse idag, Kirke- og undervisningsministeren, en vintermorgon.
Marken trygd og med sit angreb på 8-ti- de to krakterer Martin Tranmael mersdagen, som hade störst frem- og Oskar Torp på ministerlisten.
arbeideren og senere læreren og sko- ä r bar och hårt frusen lebestyren Olav Steinnes fra Te- ty luften är hör och molnfri och gang vid valget i oktober, Med Tranmael blir ved sit redaktörpult i lemark, en mann der kanske som få månen är uppe ännu, och den är näs- venstre har också de borgerlige par.
Arbeiderbladet og Torp i-sit kontor har hjerte for folkeopplysningens sak.
tan hel.
Men skuggorna äro vända tier 26 stmmers overvegt i storting- som partiets formann.
Trods mange he / stillinger har mot sydost och ha börjat samman med varandra, så det smälta kom- et, men arbeiderpartiets macktige Vem er si mændene i denne histo- fremgang talte et så tydelig sprog riske begivenhed, som ikke riktig vil kort fullständigt n e d m ö r k t at Höjerregjeringen Lykke bare gripe sindene, selv am vi er klar over Vid järnvägsövergången mittför hade at avgå ved stortingets sam- hvilket mæktige ting den trods alt er 9 mænd som skal Pålshus står änkan Ringberg och uttryck for, selv om den er et meget väntar att godståget, mentraeden ved nytår.
vid som Irup passerar klockan si os rad en norsk arbeiderregjering järnvägsstationen skröbelig uttryk far den?
på dette tidspunkt kan utrette.
Vad fem och nitton skall hinna förbi.
Ministerchefen hypoteksbankchef den vil utrette har regjeringen liten Hon är på väg med sin mjölkkanna Christofer Hornsrud, som också anledning til at vise, selv om den rill mjölbordet vid landsvägen a h overtar finansdepartementet, er snart gör et forsök på at være en kamp- det harmar henne att hon inte hun- 70 år.
Han er bonde og driver g å r d s regjering som skal reise partiets nit till grindarna så pass i tide.
att hon kunnat våga sig över före tå- bruk i Buskerud fylke Som radika- get, ty hon vet av erfarenhet huru merkesaker så folket ser dem.
ler omkring århunredeskiftet var Regjeringens förste opgave blir långt och tungt lastat just detta han venstremann men kom så over i den ikke helt lette at fremlegge et godståg brukar vara och h u r u svårt det nystiftede arbeiderparti.
Han det alltid har för at klara sig i Pål- Och det kanhända husstigningen.
har hat uttallige kommunale hverv 1928. när hon nu skall stå här och vänta.
og gjeller i særlig grad som en av Birgit Nissen.
att hon inte hinner få mjölken med partiets sakkyndige i frinansspörs- skjutsen till mejeriet, och så går mil.
Som landbruksminister har vi fått en grej a h målbevisst man Jo- hann Nygaardsvold, Som medlem i Stortingets finanskommitté har han arbeidet med toldspörsmål.
Som si- cialminister finder vi på listen et av de ” röde ” navne riktignok arbeider- partiet parlamentariske förer den siste tid, den unge Alfred Madsen Arbeiderminister har vi f i t en av so- cialdemokratiets mest sympatiske skikkelser, gjennen mange og lange år en trofast forkjæmpe for arbej- dernes sak, Magnus Nilssen For- svarsministeren som vi också efter partiets program har rett til å vente OS noget av, er kommunisten lære- ren Fredrik Monsen, son virker som en særlig stærk och pågående per- sonlighet Justisministeren, overretssagförer Holmboe fra Tromsö og utenriksmi- nisteren i denne vor förste arbeider- regjering professor i historie Dr. Edvard Bull, er begge yngre folk, og tilhörte den kreds av unge radi- kale akademikere, som i sin tid sam- let s i g om Kyrre Grepps fascineren- de personlighet.
V i nævner til slutt fanns följde - hövde gå till nämnden.
Modern hushål- Pålshus av RUTH PERSSON vars man så - hon miste om de nittiosex ören hon skulle haft för den och som hon just nu särskilt hårt behöver och som hon inte har någon möjlighet taga igen på annat emedan hon inte har annan kontant inkomst in denna för mjölken, och vågon gång för något halvkilo ägg hon kan spara samman och sälja i butiken Pålshus lyder under Irup och när Ringberg dog lät Lindskog änkan och barnen bo kvar mot att hon åtog sig fortsätta fullgöra arrendeplik- ten Det klandrar man Lindskog mycket för.
Man menar att han bor- de låtit en karl få det.
Jorden blir inte skött som den borde och bygg- naderna få förfaras.
Och det med- get gamle Lindskog också själv men vad vill han göra som han ger.
Han är sp gott lam i båda benen och beror helt av herr Felix och denne blir aldrig vid att det var en dumhet av dem att låta änkan bo kvar.
» Så länge hon bara någorlunda kan fullgöra arrendepliten driver inte jag bort henne », säger han.
» För det kan vara oss detsamma om det är ett fruntimmer eller en karl.
som kör vår ved från huggningarna i Snärjet Huvudsaken är att den kommer till lastningsplatsen. » Man erlägger nämligen inte ar- rendet för Pålshus kontant utan ge- om vedkörslor.
» Torpet är tilltaget så att en fa- kan ha sin utkomst där », säger Felix.
det har han rätt i att det är.
var också när Ringberg var flera stycken gingo upp till som sä- herr herr Och Där död som liv innerymmer så många växlingar.
Lundskog för att höra sig för om om - - sextiden heller ikke arbeiderpartiet funnet en bli Dette er altså de nyt budget.
änkan skulle tro sig om att stanna ' = hon inte kommer att ligga för- samlingen till last ked sina barn ' ' sade han.
heller inte till en början hennes egen mening att stanna kvar.
Hon tänkte att hon fick s ä j a djuren ändå inte, och redskapen och slå sig ned vid Hon såg sig ingen annan strax ut- komstmöjlighet.
Men arbetet i sig själv bjöd hen- ne emot Och vem kunde också for- säkra att hon försörja bleve så både mycket an- täckligt rig själv att och barnen Hon komme ju att hyra bostaden, mycket annat.
som köpa hon veden förut och varit så van att ha oköpandes.
Och hur skulk det komma att bli för henne med barnen, om hon skulle ha dem drivande på gatorna i ett stationssamhälle me- dan hon själv ödde tid och krafter på att skapa trevnad i främlingars hem.
Hon tänkte också att hon skulk kunna bedja Lindskog ställa om en mjölkerskeplats åt henne på Irup M e n bostäderna vid gården är mörka och usla och lönen är liten.
si hon drog sig för det också.
Och så var det barnen.
De kunde rakt inte fat- t i varför de skulle flytta bort från Pålshus.
Där voro de ju födda a h hade alltid varit.
Och hon tänkte att till brödfödan Och vad potatis man behövde skulle d ä r åtminstone kunna bli.
Det, att arrendet inte erlades kontant utan genom arbete var också en fördel, tyckte hon.
Det skulk bli slit och släp, der begrep hon nog, men de skulk komma att bo hemhult, a h någon svält skulk de inte behöva li- da.
Och hon själv skulk känna sig mera oberoende och som sin egen, an om hon skulle lita till arbete hon andra.
Och si beslöt han rig omsider för att be Lindskog få stanna kvar.
Och det fick hon, fast den gamle inte var mycket med på det, » Ni går aldrig i land med det », sade han och lade ut alla svårighe- ter för henne.
Men herr Felix stod p i hennes sida och höll p i att det var hon som hade förträdesrätten.
Och som han ville blev det natrurligt- vis.
Mellan honom och Ringberg hade rätt särskilt gott förhållande allt från det herr Felix endast var en tolvårs pojke och Ringberg o g i f t Det var Ringberg, som lärde honom hantera bössa och dressera hundar och gjorde jägare av honom, SI
länge Ringberg levde, hade han ock- så alltid sitt tillhåll hos honom ute i Pålshus.
At där a h gick där ut och in i husen, precis som han hört till familjen, och låg där också många nätter under jakttiden Han var med den gången också, d i Ringberg råkade få träflisan, som han sedan tog sin död av, så gott som tvärs genom hela handen, och hade försökt hjälpa honom med att få ut den.
Men han hade inte haft annat än sin fickkniv och bar sig väl tafatt och ovant i t, för Ring- b e r g rom var ömskinnt av sig hade bett honom l i t a bli.
l l a n ville hellre ta till sjuksköterskan.
Hon var inte s i hårdhänt och så finge han någon salva till såret, hade han sagt.
Men sedan hade han ändå gått och dra- git sig a h plåstrat med det själv där hemma tills det blev försent.
» Hade j a g bara aldrig gett efter för honom », skall herr Felix ha sagt, när det blev tydligt att där in- te fanns någon hjälp mera.
» För j a g kan aldrig tro a n det kan ha varit min pennkniv.
som orsakat det. "
Förlusten av kamraten var ett svårt slag för honom.
Och när han tänkte på änkan och barnen var han utom sig av förskräckelse över den olycka, som drabbat dem.
Och när hon kom med sitt förslag att få be- hålla arrendet kände han det som en verklig befrielse.
T y dir var jo den utväg han inte själv kunnat finna.
Han hade sökt bistå henne så gott han förstått.
Ordnat med begrav- ningen och annat.
Och när det blev frågan am boutredningen erbjöd han sig själv at skjutsa för boutred- ningsmännen.
Det blev ett pinsamt uppträde ute i Pålshus den gången.
Det hade nämligen aldrig fallit änkan in, att kvarlåtenskapen efter mannen skul- le fördelas mellan henne och barnen, och när detta blev tydligt for hen- ne, blev hon fullständigt utom sig.
» Hurdan lag var detta?
Vad skulle hon nu ta sig till?
De hade ju i n t e mer än hunnit göra sig skuld- fria, Ringberg och hon.
- Var skul- l e han väl taga penningar ifrån för att lösa till sig barnens arvsdel? » Hon skrek ut det högt och gällt och förbittrat, och rösten skar sig och slog över i hysterisk gråt.
Bar- nen snyftade.
och Felix Lindskog ryckte till sig mössan och skyndade u t på gården för att syssla med bi- len.
Han kunde inte höra på henne.
Men boutredningsmannen pratade och förklarade och sökte överrösta henne.
Han skulle naturligtvis taxera boet it henne så lågt som möjligt.
Det var klart han skulle göra.
Men hon fick försöka lugna sig.
Det var ju för jäkelen inte han, som stiftat lagarna.
Boutredningsmannen hade sagt, att det var barnens intressen sam- hället ville tillvarataga.
Men hon visste ju nu, att om Ringberg och hon varit barnlösa, skulle Ringbergs anhöriga uppträtt på samma rätt som samhället nu gjorde i barnens namn, och med lagens hjälp lagt be- slag på hälvten a v detta, som hon och Ringberg strävat samman i t sig att trygga sin ålderdom vid.
Och detta trots att deras anhöriga inte ägde ringaste skyldighet träda hjäl- pande emellan am det en gång skulle slumpa sig så att den som med sitt arbete bidragit till att skapa dessa - - - - - värden åt dem, kommo att befinna sig I nöd.
Hon rasade i vrede och bitterhet mat lagen och mot dessa, som före henne gått igenom detta samma.
T y det förstod hon.
att hon inte var den första som för denna lags skull tvungits ut i skuldsättning och svå- righeter.
- Och dessa före henne hade tegat.
M e n hon skulle inte ti- ga.
H o n skulle tala och l l t a folk veta hur det Hon skulle försö- ka om det inte kunde bli ändring härvidlag.
Och man skrattade i t henne och hade roligt, ty man me- nade som så, a t t hade hon själv haft arv att vänta hade hon r ä l inte fört Farao Achnaton d.
1. heter M e ss i a s och finns för icke ryskläsande tillgänglig p å tyska.
Det är inte så märkvärdigt att Mereskovski dragits till uppgiften att fördjupa sig i Achnatons histo- ria.
Han ser i honom en föregång- are till Kristus, skuggan som Mes- sias kastade framför sig.
Och Me- så stort oväsen.
reskovski har, som vi veta genom Hon var r ä t t mycket på tale i hela hans stora trilogi Kristus och Anti- församlingen den tiden.
T y dels var krist, i sitt författarskap alltid syss- det detta, hennes motstånd mot bo- utredningen och arvsskiftet, dels lat med kampen om kristendomens gällde det ju för henne att skaffa vara eller icke vara.
Mereskovski borgesman till ett lån, så att hon står personligen och som diktare i kunde lösa till sig barnens del ur b- våldsam motsatsställning till bolsje- e ~.
Och hon var så hor den ene så vismen och har genom upplevelserna hos den andre för att bedja dem skri- va p i åt sig M e n med sådant får under revolutionen en apokalyptisk man j u vara försiktig hur man skri- syn på världen.
Sovjet som färne- ver.
Det blev Felix Lindskog som kar Kristus, generalstaberna som trädde emellan även den gången förbereda ett nytt världskrig i gift- a h erbjöd henne ett lån p i sex- gasernas tecken, äro för honom hundrafemtio kronor, som hon skulle få betala igen i småposter.
Som hon kämpar på Antikrists front tillsam- bäst kunde och när det full sig lämp- man med - Einstein med sin relati- ligast för henne, som han sade.
För vitetsteori.
Mereskovski söker för- honom är den summan inte stort mer stärka krafterna på den andra sidan än vad han slänger ut på sprit och genom att ge liv åt gestalten av kortspel och kvinnor en enda kväll när han är i det lynnet.
Men för Farao Achnaton och sålunda för &amp; henne är det en tung skuld rom hon na en visshet om den gudomliga up- jämt har att dragas med och avbe- penbarelsens enhet.
H a n viii visa hur tala på.
Med kalvar a h l a m och hela den förkristna världens sökande potatisplockning och extra vedkörs- prövande och aning trevar sig fram lor och med de kronor kontant hon kan tjäna på bärplockning de åren mat Kristus och fullkomnas i honom.
d i lingonskörden är god.
Men hon Den gudomliga sanningen är e n, föreställer sig, att om ett år eller och det mänskliga förnuftet k a n vi- två, när pojkarna blir så pass, att la endast på det gudomliga.
Där hon kan våga lämna dem att ensam- människan frigör sig från det gu- ma sköta sysslorna på torpet någon månad skall hon kunna taga flickor- domliga förnuftet, där förlorar hon na med sig och resa på slättbygden sig i vanvett.
Denna sin tes har Mereskovski som betlukerska.
Och d i skall h o n göra en större avbetalning när hon svept i ett praktfullt hölje.
Hans kommer hem.
Sen skall det räl bli skildringar av egyptiskt liv från bättre för henne med varje år allt storhetstiden under adertonde dy- efter hand som barnen växa till.
H o n har äldste pojken med sig nastien äro kanske nästan väl prakt- här rid grindarna.
ty han och äldsta fulla.
Det är visserligen oerhört in- flickan bruka tura om a t t följa med tressant att studera denna kultur- upp till mjölkbordet.
epok i all dess förfining och full.
Pojken star och räknar lasten på ändning icke minst därför att det tåget.
- » Timmer », säger han för varje vagn, som kommer förbi las- är en kultur som kvinnor varit med tad med timmer och så vidare för om att skapa.
Men sådana studier var och en.
företar man hellre i faktiska verk » Timmer Sten Järn - Tim- än i en roman.
Däremot fängslar mer Finka Timmer Tim- den unge farao själv mer och mer i mer., » Alltid är det mest timmer .. » Kan du begripa var de göra av Mereskovskis framställning.
Meres- kovski gör ständiga paraleller mel- allt timmen.
spörjer han.
Men modern svarar honom inte.
lan Achnaton och Kristus.
De äro Hon står med kärran så nära intill lika i sin tro p i Gud såsom den kär- rälserna hon kan tro sig, och så snart det sista av hjulparen hunnit förbi leksfulle fadern för alla och på är hon nere på övergången och iväg mänsklighetens syskonskap som gör halvspringande med kärran framför krig till en styggelse.
i deras inre sig.
utveckling, i deras kamp för sin tro.
Från Pålshus och dit upp till och den tragiska gestaltningen av mjölkbordet vid landsvägen är det deras livsöden ser han också likhe- gott och väl en halv timmer väg.
Det är ingenting annat än en dåligt ter.
Samtidig äro d e n s yttre öden trampad stig som slingrar hit och så olika som en självhärskares och dit mellan stenar och trädstammar.
en timmermans öden måste bli.
De och hon ger sig inte iväg med kan- äro j u inte upprepningar av varan- nan oftare än hon är nödd och tvun- gen därtill.
Men barnen äro intres- dra, endast inkarnationer av samma serade.
De knota aldrig över a t t be- idé.
Achnatons l i v har inte den självklarhet, den helhet och fulländ- ning Som Jesu liv.
D e t komplicerade med honom är att han såsom farao, envåldshärskare med gudomligt ur- sprung över världens mäktigaste ri- ke, hade alla möjligheter att i yttre motto förverkliga sina ideal, innan Forts..
, f var.
- - - - - höva stiga upp och följa med och hålla nog reda på huru mycket var och m sådan fur skall inbringa dem så länge man är fast i föreställning- en att det var ur hans handlande som krig och olyckor följde O m inte i n i butiken, Och modern brukar uppmuntra dem och vara med på de- allt ska bli sammanhangslöst måste ras prat.
Men denna morgon för- man erinra sig att upproren i Sy- mår hon det inte.
Pojken fortsätter rien pi Achnatons tid voro svaret på egyptiska erövringar under tidi- gare perioder.
Egyptens tidigare honom inte.
Hon endast travar iväg med sin kärra backe upp och backe politik krävde en logisk fortsättning av strängt undertryckande av de un- na.
(Forts.) $;: HåII ning de vunnit inre verklighet.
Han kun- de förbjuda kulten av avgudar och påbjuda dyrkan av den ende sanne.
Det har ofta hänt mig att jag genom kärleksrike guden vars symbol var redaktionens fönster sett ut över Korn- den livgivande solen.
H a n kunde hamnstorg och därvid filt syn på män- efterskänka de fattiges skatter.
för- niskor som springer till spårvagnen.
Det låta sina fiender och frigiva brotts- ii bara sällan man kan gilla deras sätt att springa.
Alltför ofta är det den sorg- lingar, han kunde vägra att strida ligaste vrångbild av ett snabbt och effek- mot fienderna utom sina gränser el- tivt fortskaffande.
Utom att man tydligt ler upprorsmakarna därinom.
Han ser vilken ansträngning det kostar dem, kunde vara säker att människorna är det så futt med deras korta steg, stela lydde a v vördnad för hann auktori- ben, svängande armar, att man gärna skulle vilja ge dem ut gott råd om u- tet men icke säker att han förvand- målsenligheten och skönheten i lediga &amp; lat deras hjärtan.
Hans folk var ic- relser.
Ändå är man bara en i gymnastik och ke moget för bans lära och delade icke hans tro.
Därför delade det plastik högst osakkunnig, som alls inte skulle ha rätt att kasta sten, där man icke heller frivilligt de lidanden sitter stilla i redaktionsrummets glashus.
hans tro drag över landet och häm- Men det finns också tillfälle att ta det nades också till slut med att avkas- av sakkunskapens intresserade och intres- ta hans lära och förneka hans minne.
santa rid.
Gymnastikinpektrisen vid En samling kilskrifter som blivit Stockholms folkskolor, gymnastikdirektör funna i sanden, berätta utförligt om Elin Falk, har givit ut en liten bok, som heter Gymnastik med lek och idrott.
(Nor- hur Egyptens lydländer gjorde upp- stedt &amp; Söner.)
rar och huru hans trogna där få- Det särskilt värdefulla med boken är, fängt begärde att Achnaton skulle att den inte bin ii användbar för gym- komma dem till hjälp med vapen- naster utan också vänder sig till vanliga makt.
Men han vek icke en tum från människor, vilkas enformiga, stillsamma eller ensidiga arbete alltför ofta medför den övertygelsen som blivit honom minskad rörlighet och smidighet och dålig uppenbarad, hans här fick ligga hållning.
Sam man vet följer med oför- overksam, lydländerna förlorades.
mågan att röra sig ledigt och fritt också och rikets prestige och makt försva- ofta en känsla av inre stelhet och för- gades.
Själv måste han ju med för- lägenhet.
Elin Falks bok börjar med en kort krosselse ha åsett hur onda makter men mycket rolig översikt av de natur- liksom togo hand om hans goda vil- liga, allmänbildande kroppsövningarnas ja, hans lydnad för den uppenbara- ursprung och utveckling.
Vidare följer en enkel och upplysande de sanningen och förvredo dess verk- ningar t i l l motsatsen a~ vad han beskrivning av kroppsövningarnas upp- gift, de vanligaste hållningsfelen och de- åsyftat.
I romanen l i t e r Mereskov- ras rättande.
Och till sist en rad övning- ski honom ta det nära till hands lig- ar, lämpade såväl för lektioner i en skola gande Steget att avsäga sig kunga- som fur praktiserande av den enskilde makten och gå ut bland det enkla i hemmet, i d u egna rummet, ensam eller folket, förkunnande budskapet om med kamrater.
Beskrivningarna är åt- Messias som skall fullborda det han följda av uttrycksfulla bilder.
som ger ett mycket gatt begrepp om de farliga och inte fömådde.
Historien förmäler vanliga misstag, som ligger nära till emellertid att han dog som regeran- hands.
Det stora intresse för saken som Elin de konung vid omkring 30 års ål- der, men att han redan före sin död Falk omisskännligt lägger i dagen i sin bok undgår inte att framkalla ett motsva- blev övergiven och föraktad av sina rande intresse hos den o s m läser boken.
egna.
Efter hans död segrade den Man beslutar utan inre motstånd att bi- gamla vidskepelsen över hans högre danefter sig formgymnastiken gudsuppenbarelse och hans efterträ- till ett nöje istället för en knapphändigt - n. dare på Faraos tron sökte förgäves uppfylld plikt.
med vapenmakt återställa det mång- tusenåriga välde som dock mognat derkuvade, alldeles san v i n da- gars stormaktspolitik tyckes kräva till fall.
De som kommentera Achnatons rustningar, befästandet av Singapo- re och invandringsförbud.
När nu historia.
se gärna däri ett bevis på plötsligt en man med andra ideal att hans ideal om fred på jorden äro bryter in och skär av händelsernas outförbara.
En engelsk vetenskaps- logik med ett handlande ut från nya man, Elliot Smith.
som undersökt utgångspunkter, s i kan han därmed hans mumie, förklarar dessutom icke hindra tidigare sådd att spira hans pacifism som en patologisk fö- reteelse och söker bestämma hans och mogna.
Så ofrånkomligt är sammanhanget mellan generationer- sjukdom.
na och tiderna.
Därför måste den Mereskovski däremot säger sig som v i l l det goda ofta bära förebrå- h a gripits av en helig rysning vid elser att ha verkat det onda, dess studiet av Achnatons historia och vid bittrare som de skenbart tyckes vara åsynen av hans dödsmask som mest välbegrundade.
Vi se att Achnaton av allt tyckes honom närma sig fö- stred med samma problem som paci- reställningen om Kristi ansikte.
Och fisterna i modern tid.
Men skall då om man begrundar detta öde förstår inte h a n s sådd spin, kan man frå- man Mereskovski.
Man gripes först ga.
Är den för alltid översandad av tanken på det hemlighetsfulla och förtorkad!
Härpå vågar man i att en misslyckandets man måste ingenting svara, men man kan all- gå före Kristus, halvt annat årtu- tid erinra om den livskraft som be- sende tidigare, och man undrar vil- varats genom årtusenden hos d e sä- ken betydelse denna gnista som deskorn man hittat i faraonernas glimtade till i mörkret haft för lju- gravar.
Tankens sådd har i alla ti- set som sedan tändes.
Likaså stan- der visat sig ä g a livskraft som över- nar man inför tragiken i att blodig lever århundraden av förnekelse, skörd tycktes växa upp, där han tystnad och motstånd.
sådde fred och g o d vilja.
M a n kan E l i n W ä g er.
icke förstå sammanhanget i detta.
en n
