# ID: svediakorp-per3416
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1928
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,537
# sentences: 466
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


flag skal vaie over vor det norske e er det et röde? “ ke eller Maktens för- skansningar ” Hvilket by röde?
Bland Klara Johanssons höstliga baktan- kar finner vi denna: » Naturen samhället, om Gud har underkastats evolu- kvinnan dandra lag, men mannen har om lyckats un- framtidens hörs man Det är de borgerligas sista trum- petstöt fore valet till bystyre i Os- lo d.
3 dec.
1928!
» Til kamp for lov og a r b e i d s f r e d?
For öket vel- stand.
virksomhet, for dagen som du drömmer om!
Til kamp for dine barn, ditt hjem og din by! » Kin- ner vi igen det?
Ha vi hört det förr?
Och så varningen för Moskva!
Dagrar, strålande och ändå dim- pade som endast en låg december- sol kan ge, sänkte sig över Oslo da- gen före valet.
Den, som kom resan- de från andra sidan gränsen måste fråga sig, om denna förtrollande dag verkligen var liktydig med ingång- en till en valstrid denna vidunder- l i p företeelse, som rannsakar hjär- tan och njurar och som kommer människor att i stridens hetta säga, både vad de inte mena, och vad de innerst mena.
Att så ändå var för- hållandet.
det påmindes man i alla fall om av återkommande fanfarer, som genom gatorna tillkännagåvo de olika partiernas sista stora möten.
Det var inte utan, att luften kändes litet lättare, när den röda fanan kom och internationalen tonade.
Själva valdagen gick in med dim- ma och slutade i dimma, som passan- de och stilfullt var av en valdag.
T y vem anar dess följder!
Utanför vallokalerna posterade, liksom hem- ma hos oss, valsedelsutdelare för de - - olika partierna, Höire of Frisinnade ostentativt den internationella kvin- Venstre, Venstre, Det norske Arbei- nomin, som säger:, v i g e våra rös- derparti.
Norges kommunistiske ter för männens gunst, för full för- Parti, Det norske Funksjonärparti sörjning med större eller mindre och last but not least Oslo Iyx allt efter råd och lägenhet.
Där- Kvinneparti.
Höires og Frisindede för förakta vi andra kvinnors arbe- Venstres representanter hade t. o. m. te for kvinnornas medborgerliga Fa- plakat p i ryggen.
Det var överflö- ställning och för samhället » digt, man behövde inte se dem fram- der förlåt dem, t y de veta icke, vad ifrån för att förstå att deras tjocka de göra!
Eller också veta de det, överrockar av bästa material tillhör- de veta att det kommer att hämna de det vällovliga samhället, och att sig på deras barn, på en kommande där innanför dolde sig den borgerli- tid, men de våga inte annat.
Och ga samlingens monopol på religion den artiga bugning de fingo, när och fosterlandskärlek.
de togo den borgerliga samlingslis- En ström av människor, som kom tan f i r bli deras belöning.
De man- och gick!
Varifrån och varthän?
En liga väljarnas primitiva anmärk- livligt deltagande, heter det M ett ning gentemot kvinnolistan var den: Val.
Och det var det, 84,95 procent, » Jeg er ikke kvinde. » Har någon- varav 119,000 som personligen lam- sin en kvinna svarat: » Jag är icke nade sina röster och 7,375 genom en man » för alla d e listor man bju- ombud efter anmälan om laga för- dit henne mad enbart manliga namn?
fall.
Och kvinnorna begagnade de Har hon ens vett att dra likhets- sin rösträtt?
Påtagligen!
» Om alla tecken!
För övrigt: visst hördes där kvinnor rösta med Er », sade en vän- ibland några ilskna tillmälen mot lig valsedelsutdelare till en av dem Kvinnepartiet, men ändå jämförel- som hade Kvinnepartiets listor, » så sevis artiga i förhållande till, vad få Ni många representanter ».
Ja, Sverige består sina kvinnliga kandi- det var just det.
Vad han hade rätt!
dater på självständiga listor och de- Men även här, vilken samhörighet ras vapendragare.
på bägge sidor om Kölen!
Pälskläd- Klockan 9 stängdes portarna.
Va- da, fina damer, ofta stödda på man- let var förrättat.
När f i r man höra nen arm och ett halvt steg bakom utgången?
Sent i morgon kväll!
honom, ville inte ens röra vid kvin- Ånej, inte så snart, kanske om tio nolistan, utan antogo spontant och år eller tjugu eller femtio!
Mortalis - - - Man måste grubbla över detta.
Ty sam- som satsen slår en som en sanning kan vara ens sunda förstånd att det inte nast belägg pi detta förnuftets påstående.
Klara Johansson öppnar ju också omedel- bart ett kryphål ut till andra möjligheter, då hon tillägger: » En ny stor världsepok skall inträffa den dag, dessa då mannen börjar Hemligheten bakom skenbart mot- satta sanningar slog m i.
som en blixt under det långa, tysta avlyssnandet av arbets- fredskonferensen.
Jag hade måst rannsaka, om det var ojämförligt partiskhet, som kom den s. k arbetaresidan förnimma den äkta klangen i en människas röst, den klang, som ju strängt taget ensam ger berättigade åt de talade orden.
Men den förnamns över- huvud oftare och tydligare ju djupare ” ned- ju högre » uppifrån » sak samma från vil- kendera sidan, ur maktens positioner.
- Maktens positioner där var det Ljus breddes med ens över en rad av problem Det är förskansningen i maktens positioner som tydligen spärrar vägen vidare och upp- upptäcka konspirtörer, som vill spränga dem i luften.
Och därifrån kommer denna besynnerliga döda och tomma röst, som är ämnad inte för samtal mellan männi- skor.
Själen, denna oroliga och oroväckan- de följeslagerska som alltid yrkar pi upp- brott mot nya verkligheter, ofta belägna på andra sidan mörka vatten, där ännu inga märken satts upp, den vägrar tydligen att följa med in i maktens förskansningar.
En skräck griper oss vid denna upptäckt.
Spanade mot framtiden frågar vi oss: na- turen samhället, mannen, kvinnan och Gud, måste de turvis eller kanske parvis, indivi- duellt eller universellt, sitta därinne i nå- gon av maktens tusende urgamla förskans- aningar dömda att tomma, därfrån själlösa endast röst kunna Finns tala med denna ingen räddning undan detta?
Det har engång uttalats, att Gud är an- de, och ut människors tillvaro skall äga sin grund i ande och sanning.
Ande, den höres alltid på nytt breda sina vingar till flykt ut alla förskansningar sanning, det sökande mot den äkthetens grund, där- ' ' ' an livet och samhället kan skapas nytt.
och tillbaka igen ohöljt våga ställa fram verkligheten sådan den är.
Parterna mötas här bakom tjocka pansar av mer eller mindre genomförbara fordringar.
vilka de på förhand tagit till så kraftiga att d e skola tåla att svärma tidigt Från vardag till högtidsdag Vår första industririksdag.
mot- sedd med stora förväntningar, ägde rum den 30 november och I decem- ber under socialministerns ordföran- deskap.
Tvåhundra representanter för arbetare och arbetsgivare möttes i andra kammarens plenisal och framlade under de två dagarnas fö- redrag och diskussionsinlägg sina synpunkter p i de för båda parter avgörande problem.
vilka försvåra eller främja uppnåendet av det efter- strävade målet, arbetsfred.
Det är givet att spåren av årtion- dens missförstånd och misstroende, bittra strider och stora förluster inte kunna utplånas under nigra timmars gemensamma överläggningar, även om dessa inspireras av medvetandet om att det är en ny och stor händelse som sker.
Men det är vardagserfa- renheterna, som i sin skenbara liten- het rymma de största möjligheterna att visa den nya vägen.
Det är också ett av de sedvanliga avtalsförhand- lingarnas största fel, att de inte någon utopist - - Mannen var färdig från begyn- nelsen. » - skäras.
Man lurar sig på detta sätt är ofta själv.
Oförbehållsam ärlighet är i längden en tryggare grund att Det är av historien att döma ett känne- mötas p i och i själva verket den för- sta förutsättningen for hållbart sam inom kan hålla sig fast i maktens förskans- framhöll också från bå- ningar, och att de undertryckta och makt- da håll erkännsamt att denna konfe- lösa tvingas fram att åtaga sig arbete och därjämte försmädelse och lycka Då rens gav goda möjligheter till upp- ansvar, skapar erfarenheten sådana ordningskan- riktigt tal.
Viljan till samförstånd de ord som dessa: här är icke jude eller har också under de sista åren gjort grek, här är icke man eller kvinna, här är sig alltmera märkbar och förtjänar icke träl eller fri.
Kanske var det m känning med denna att lyssnas till.
verklighet, a m gjorde det så ödsligt och Bara för några år sedan väcktes ödesbetonat med en arbetsfredskongress i samband med de stora lantarbetar- utan en enda kvinna om där man frappe- strejkerna i Upland och Söderman- rades av den äkta tonen hos dem, som hu- land från arbetsgivarehåll ett för- vudsakligen begärde vad som hos andra var en självklar position - all bli ansedda slag, som gick ut på upprättandet som människor.
Men kanske att utanför av ett arbetsråd, vilket under freds- de murar, som kringgärdade denna konfe- tid skulle kunna erbjuda möjligheter rens, går en rörelse fram, som i n k frågar till förhandlingar parterna emellan.
efter jude eller grek- man eller kvinna, Det skulle också kunna vidgas till träl eller fri.
Honorine Hermelin.
större möten.
Arbetaresidan gick tecken på att en rörelse är att ingen där- så sta för Man - med på att åtminstone diskutera sa- ken.
Men arbetsgivarna sade nej även till detta.
Den nu samlade kon- Forts å sid. 4.
De komma a t t Major Bratt s eg r a - en symbol Det är major Bratts förtjänst och att diskussionen om det moder- kriget kom på allvar igång här Norges kommunala val ha ägt i landet våren 1928, Här var en man rum.
Liksom i S v e r i g e vid andra- som bröt tystnaden och fejade bort kammarvalet i höstas valutgången i de blå dunsterna kring begreppen Stockholm tilldrog- sig mest upp- krig och försvar och gjorde det, så vitt man vet, i högsta grad på egen märksamhet, kretsade i Norge l),, ~ bekostnad.
Hans argumentering vudintresset kring valet til bystyre var i det hela taget icke ny.
Paci- i Oslo, Det gällde 84 platser.
Skulle hade länge sagt, att efter- också här reaktionen göra sitt seger- som det ligger i krigets nya karak- tåg och ge den borgerliga samlingen tär a t t e t t effektivt försvar icke är möjligt, måste vi lösa trygghetspro- majoritet!
Det är befriande, att så blemet p i annan väg ä " genom för- inte skedde.
Arbeiderpartiet tog 42 svarsåtgärder.
Men major Bratt ha- platser, varav en från höire och en de såsom generalstabsofficer en från kommunisterna.
Höire o g Fri- auktoritet som gjorde att hans ord sindede Venstre 40 och Venstre 2. icke kunde tigas ihjäl.
Dessutom ha- Venstre står i hemsökelsens tid.
Är de denne enastående officer fantasi Venstre ett på alla områden radikalt d.
I.
r. förmåga att skåda och fatta verklighet som gas- och flyg- parti, villigt att följa utvecklingens den uppfinningarna förbereda.
Slutligen !och rättvisans väg allt efter som ti- hade han förmåga a t t uttrycka sig, den kräver?
D e t är frågan!
Men den gavs honom t i l l skänks från den ändå det inte säkert, att Venstre eld som brände honom.
Det blev ett ordflöde utan like.
ernått det svenska frisinnade idealet Alla Sveriges tidningar miste tyc- för maktfullkomlighet att äga ut- ka något vare sig de begrepo något lags srösten mellan de två stora par- eller ej.
Vi plöjde genom hela tra- tierna.
Det beror på hur lotten faller ven av urklipp.
Somliga sade: ma- vem a v dessa två som skall tillsätta jor Bratt överdriver.
I alla tider ordförande.
Ödets l &amp; kommer i var- har det sagts, att mot nya krigs- je fall att ge Venstre makt att för- uppfinningar saknats försvarsmedel och sen har man funnit dem.
Den hjälpa Arbeiderpartiet till seger.
mänskliga uppfinningsförmågan Oslo Kvinneparti erövrade inte kommer att hitta sådana mot krigs- något mandat, Därtill krävdes 1,500 gaserna också.
Men vi ska natur- röster.
Kvinnepartiet fick 565.
Vad ligtvis hålla oss orienterade.
Måtte detta leda till ett stärkande av vårt säga dessa siffror?
Fråga den nor- förfallna försvar.
Andra sade: ska dagspressen, och den svarar med Bratt har rätt.
därför blir kampen samma barnsliga och ensidiga om- mot kriget det enda viktiga, och av- dömen, som dess svenske broder.
rustning det enda förnuftiga.
Par- M e n det gör ingenting att för- tiställningen bestämde huvudsakli- uppfattningen.
Något gemen- råda det, ty ingen kommer att tro gen samt sökande efter sanningen före- det, som inte förstår det av sig själv i det väsentliga är ställningen Major Bratt själv kom under allt den bästa tänkbara.
O m man nämli- detta rabalder att erinra en något gen skalI ta saken på allvar.
Anta- om Zola, som slungade ut sitt j ’ ac- let röster var så stort, att det mer än cuse utan att ha överskådat vad det var han gav sig in i och sedan ryg- väl skänker ett underlag, en ut- gade när lidelsernas bränningar tör- gångspunkt för den insats Kvinne- jade slå upp omkring honom.
Men partiet vill göra i samhällsarbetet.
rom sanningen den gången var p i Ett nytt parti, om det bygger på marsch, antingen Zola gick i spetsen inre livskraft, börjar inte med att eller ej.
så skedde ock i fråga om skära lagrar.
Det vore inte ens för- major Bratt.
Han syner nu villrådig om vilket handlande rom bör följa delaktigt, t y framgången ger alltid på kunskapen om läget, men han har anhängare för framgångens skull, i alla fall brutit isen.
Trots den vilka sedan endast bli till be- » ohåga a h förskräckelse » folk har svär, när de kräva att bli redda i att sysselsätta sig med det svåra pro- Iand, då det stormar p: havet.
Och blemet, måste de ändå göra det.
Med glädje kan man konstatera, att för- skulle Kvinnepartiet redan nu ha söken an bortförklara tidens tecken några medlemmar, för vilka inte icke lyckan.
565 röster denna gång var tillräck- Major Bratt har sänt ut Tolv svenska folket.
De utgö- ligt, så är det ju en fördel att de punkter försvinn nna, innan arbetet hunnit fort- ra ett i hög grad intressant doku- ment.
Icke mindre intressant är att skrida så långt att ett försvinnan- se hur de uttolkar.
Fakta få icke ta- de förorsakar mera omak.
Kanske la.
de torteras och tungan ryckes ur också en och annan börjar begrunda halsen på dem, varefter man tolkar det progam Oslo Kvinneparti gått deras vittnesbörd efter eget behag.
in för, Kvinnepartiet är visserligen Först konstaterar major Bratt att utvecklingen under det senare halv- året givit honom rätt rörande kri- gets nya karaktär.
dess inriktning p i civilbefolkningen och omöjlighe- ten att med defensiva, avvärjande medel försvara sig.
Vidare säger han att » om inte fal- ken förhindra den " t v e c k l l t~ g mot krig v i s t e l n a t i », så skall » världen rika in i en häxkittel av k r i g och revolutioner ».
M e n s i kom- mer antiklimax.
Folkens självbeva- relsedrift måste därför framtvinga » ett inslående i riktning mot större och starkare solidaritet mellan kul- turländerna ».
Sedan major Bratt blivit så tvehågsen, skriver han en påfallande sämre svenska.
Därpå får man läsa dunkla satser om att det finns » politiska och eko- nomiska kraften vilka icke önska en sådan större solidaritet mellan kulturländerna.
Dessa krafter m i s t e bekämpas av demokratierna.
Dock får det icke ske genom att den de- mokratiska riktningen i varje land söker få bukt med de politiska och ekonomiska krafter, som i d e t t a samma land vilja kvarhålla det rus- tade systemet.
Ty de som arbeta för fred och avrustning i sitt land, » d e spränga », säger major Bratt » de de- mokratiska och framstegsvänliga krafternas sammanhållning ».
Här- t i l l kan svaras, a t t det finns icke någon sammanhållning av den art, att den kan sprängas av att varje land söker klara sitt problem.
Na- tionernas Förbund bör icke lida av att e t t land söker reda s i t t trygg- hetsproblem på fredlig väg.
när det miste tåla att dess medlemmar stän- digt söka lösa det med privata rust- ningar.
I alla länder finnar männi- skor som se faran för framtiden och arbeta på att få sina folk ut ur troll- ringen.
Vilka som lyckas först med sitt land, veta v i icke.
Det kan hän- da, att det genombrottet sker i de skandinaviska länderna.
men det är inte säkert.
Jämsides med detta arbete på den egna situationen förekommer natur- ligtvis internationellt samarbete.
Men ett stort internationellt beslut kan inte komma till stånd med min- dre land efter land uppluckras och mognar för ett eget beslut.
Därför är förebråelsen att de svenska paci- fisterna arbeta för en isolerad svensk avrustning meningslös.
De arbeta i det land, där de leva, det är allt- så tillvida neutralt att det lämnar efter dagens arbete g e timmar och tillträde för kvinnor av alla partier, krafter för en saks skull, för prak- likväl med den förutsättningen att tiska värden, som inte kan ernås de ansluta sig t i l l programmet.
Ett utan ett arbete på lång sikt?
Är det parti.
som v u n n i t, det betyder så ljusblått att gå trappa upp och mandat, kan möjligen förlåtas en trappa ned för att dela ut valtryck och annan mening i programmet.
till 60 à 70.000 savande kvinnor?
Är men det vore förvånande om konser- det så ljusblått, även om det är lik- vativa kvinnor nu skulle kunna gå giltigt och oväsentligt, att utsätta med på så samhällsomstörtande sa- sig för smälek och smutskastning?
ker lom t. ex. att folkhälsan skall Men det blir t i l l en makt.
Det som främjas genom förebyggande arbe- i år anses orimligt, är om några år te, att bostadsnöden skall effektivt självklart.
avhjälpas, a t t kontantunderstöd och Världen ler i dag i t ett, i morgon nödhjälpsarbeten ska ersättas med åt ett annat.
Och » vor Herre ler ad produktivt arbete o. s. v. Hur som spot! » Men som Lulli Lous skrev i helst, för Oslo Kvinneparti var va- Norges Kvinder kort före valet: let inte slutpunkten, det var begyn- » Det avgjörende er å være fylt av nelsen.
Allt ligger väl till!
forvisningen om, at vi föret m be- Bakom Oslo Kvinneparti står ing- rettiget kamp for en rettferdig sak.
de t v i statsmakterna endera &amp; og en uböjelig vilje til: fortsette et fellessty- vi mena inte konung och riksdag.
kampen inntil målet utan kapital och majoritet.
Bakom ret samfund er nådd. »: står viljan till liv och utveckling, of- De komma a t t segra!
fervillighet och arbete för en ljusa- re framtid åt kommande släkten.
Lugn och tilllbnlkt i alla SI- Det är ingen statsmakt, men en tuationa kan även den svagasteoch makt, som, där den verkligen finns, känsligaste hava, o m hatt är försedd med Instantine; nervlugnande pa- inte kan övervinnas.
Därför kallas still, verkar genast, välsmakande in- den » ljusblå ».
Ar det så ljusblått att tages utan vatten.
Säljes å apotek, hur » Ingen ett folk vet genom visserligen militära, i detta defen- nu siva medel skall kunna försvara sig », säger han.
Men - » trots till syner olösliga svårigheter och dunk- la punkter kan demokratien och folk- friheten icke acceptera tanken att en nation skall böja sig för våld eller hot om våld ».
Man kan icke försvara sig mot vild.
men man får heller e j böja sig for v i l d!
Nu har j u i alla tider besegrade böja sig för våld, men detta har icke varit något nesligt, om man först markerat sin försvarsvilja.
Vad är det d i som i vår tid markerar skillnaden mellan dem som töja sig för vild.
och de som icke göra det?
Är det de där erkänt verkningslösa skotten ur luftvärnskanonerna mot skyn, varmed man räddar sig över från de nesligas till de tappras lä- ger?
Nej, ingalunda.
Om jag ger or- der åt luftvärnsbatterierna och sen vräker undan min broder från in- ära na fisterna ~ är s - - till - - - samman.
På den här punkten har inte ma- jor Bratt någon auktoritet.
hans ligger på det militära planet.
H a n har icke ensamrätt p i de slutsatsen man kan dra av fakta om krigets utveckling.
Nu är han illa t i l l mods för att pacifisterna åberopat sig pi honom.
Undras om det blev trevli- gare, när nu de krigstroende göra det?
Det motsägelsefulla i hans håll- ning visar sig däri att punkterna 9, 10 och 11 stå i motsatsställning till vissa av de övriga.
fått gången till källarna för de att överfyllda själv komma bombtäta in, då har jag böja mig för våld.
Om jag samlar hop t i l l bombplan och done- rar till giftgasforskning, fast jag vct a t t det giller utforskning av siiltc#~ att röka ihjäl förrvarslösa.
d i har j a g böjt mig i stoftet för våldet, d i har jag offrat det även min sjii.
Som wil icke ett avrustat B r e v till Tidevarvet Med Bästa anledning Redaktör!
av Tidevarvets artikel i nr.
45 » Skandinavisk avrustning », och dess kommentarer t i l l kapten Brunskogs utta- landen och i anslutning t i l l slutorden vill jag glädje Edert hjärta med » tillvaron av en upprorisk ande » bland » de ortodoxt mi- av de främsta som arbetande för » den sig- nade båten » och satte in hela sin själ i arbetet.
Jag har aldrig bevittnat en mera hel- hjärtad helomvändning - öppet erkänd sedan följd a v ett lika brinnande nit för vad hon e efter den stora världskatastro- fen kom till at Y som det enda rätta.
Hon ställde sig med sin begåvning och sin brin- nande själ helt i linje med dem, som ser en- da räddningen i militarismens fullständiga avskaffande.
Ja, detta är kanske inte så mycket att lägga märke till.
Men hon » bröt sig i alla fall ut ur sin miljö », helt och fullt a h öppet och » tänkte sig fram t i l l nödvän- digheten av avrustning ».
De orden manade mig att kasta ner de här raderna.
Yrd tack för Tidevarvet.
- Högaktningsfullt - Halvi Colleen.
folk skulle kunna vägra a t t böja s i g för våldet med varje fiber i varje varelse, med varje andetag i varje bröst!
Den som blir gasmaskvägrare och möter döden med blottad panna ovan jord, har vägrat att böja sig för våld i motsats till sen rom lå- ter våldet driva sig till fantastiska.
omänskliga a h lönlösa bemödanden för att rädda livet.
Air man letar efter något prak- tiskt påtagligt i Bratts I2 punkter finner man icke detta i talet om » den solidariska kampen från demokra- tins, demokratiernas och kulturens sida mot de krafter vilka i det rus- tade systemet se något gott. » Ty man vet inte rad därmed menas översatt till vanlig svenska.
Demo- kratin Frankrike hör ju t i l l de län- der som mest givit sig det rustade systemet i våld.
Och vad är det för kamp.
hur ska den förar?
Nej, det enda påtagliga är att Sveriges nuvarande krigsberedskap hastigt blir värdelös, och a t t det be- hövs » en omgripande och allsidig studie a v de månghövdade proble- men ..
Man frågar sig med djupt vemod om hela denna stort upplag- da brattska offensiv mot kriget ska utmynna i ett krav på en plats i en ny försvarsberedning som skall om- organisera krigsberedskapen efter moderna fordringar.
Man frågar sig.
men vet inte.
E t t vet man däremot: där major Bratt nu står, kan han inte förbliva.
Han kan tänkas gå in fur att söka lösa » d e till synes olösliga svårigheter- na » att omorganisera krigsberedska- pen till ett freden betryggande för- svar.
E l l e r också kan han lösa mot- sägelsen genom att I likhet med kap- ten Brunskog helt avstå från att la- borera med krig och försvarsmöjlig- heter vid lösningen av vårt trygg- hetsproblem.
Vilket han väljer kom- mer han nog att gå fram med ener- gi, t y framtidens faror kvälja hars Sinne.
Han har en gång haft visio- nen.
Major Bratt företer all den vån- da.
den tvekan.
d e motsägelser som karaktärisera vår epok.
P i honom kan man mäta hur svårt problemet är.
Därför kunna icke fredstanterna som han avfärdat och avhånat sva- ra med att avfärda och avhåna ho- nom igen.
Det är ett djupt intresse att följa honom på hans bana.
J U mer man fördjupar s i g i detta bratt- ska förlopp, ju större symbolvärde får det.
RÖSTER FRÅN FINLAND Av A D A N I L S S O N Med stor glädje har Tidruryrr Härmed sinda vi.
som fått på v5r sHur kommer det sigr.
utropadr det allra intimaste driftlivet, är Ute- skliga t6blaa.
från högt skattade prenumeranter, lott att redigera d e n finsspråkiga en ung talare vid sista barnavårds- slutet.
Moralstatistiken är långt På det hela tagel framhåller Mic- koileger och medarbetare i Finland kvinnosakstidskriften » Naisten Ää- kongressen i Stockholm, » att det s l ifrån någon mätare på sedlighetm, hels, att där hindren för äktenskaps ni » (Kvinnornas stimm).
ett varmt mottagit tqd hälsningar: ofta går isär mellan föräldrar till men ej heller på osedligheten.
Str- ingående skirpab.
vare sig ' gm- t 3 a för den stimlans vi fått av Ti- utomiktcnrkapligt födda barn.
tistikcn är uteslutande beskrivande, lagstiftning eller ekonomiska fakto- Det anses att et?
företag ger en devarvet, alltid rikt på uppllag och Långt ifrån att de gifta sig med dem fastslår fakta men talar ej om rer, framkallas en ökning av de ut- bild av sina upphovrmim vi&amp;.
I besjälat av en inre stark övertygelse.
varxndn upprtir det hat dem emel- rad som döljes bakom dessa.
Först omäktenskapliga förbindelserna Tidrwrvet ha vi under d e gångna erinra även om, att doktor Maik- lan o c h de gifta sig snart med en studiet av det enskilda fallet och vad Man finner i hans bok många SI &amp; åren framför allt kunnat utlira en ki Friberg, redigerat vår tid- annan, som kanske i sin tur medför det bringar i dagen kan bli givande ende och intressanta psykologiska ädel strävan efter slnning och rätt, skrift under 22 års tid till sin död en annans barn in i boet.
Vnrf6r som omdömesmaterial.
iakttagelser.
Författaren tar upp till fördomsfrihet och frejdigt mod, Ynaste höst, YIT en varm vän av Sjilvkkinnclsema till barna hehandling d e siffror som visa.
att som icke låter sig nedslås, utan ylm Edert blad.
få vi sh ofta detta samröre med mi- na barn, dina barn och vira barn.
virdrninndeinn borde sålunda bliva kategorien tjinrteflickor i stor ut- gjort det till sin plikt att alltjämt Samtidigt sända vi v&amp;n bästa väl- Kunde vi ej underr6ka grunderna verkligt belysande dokument, men sträckning förekommer inom kate- kämpa vidare för de idéer det gjort önskningar för framtiden.
vi wta härtill få fram vcderborandes skäl.
vi tehdua ingalunda vänta på dem gorien ogifta mödrar, ävensom re- till rim.
av egen erfarenhet vil.
v i k svi- Kunde man ej förmå de utom- för att bilda oss en föreställning om kryter av de prostituerades leder.
Härför tacka vi Tidevarvet.
tacka righeter av olika slag en dylik ti *.
äktenskapliga föräldrarna att skrift- tie dolda orsakerna till de katastro- Sammaledes med u t m i k t e n h a p l i g för de fem gångna åren och s i p skrift har att timw emot och hop- ligen delge barnavårdsmännen sina fer statistiken inregistrerar i den födda flickor.
de bli i sin tur Ut -- med Gerog Brandes: » Vi ha icke pas att Ni tappert som hittills även ena eller andra kolumnen.
synpunkter. » äktenskapliga mödrar.
Am nu des- t h o " av tystnad och reservation tY framledes låta höra Eder käcka v e t är kanske föga trdigt att bar- Massor av läkare, advokater och sa flickor födda med sirskiIda an- vi ha behov av ord, som gå från stimma.
vilken även ui synncrligcn navårdsmännens klientel vili avläm- andra sociala arbetare sina inne med lag?
Sikcrligcn icke Det är långt levern till hjärtat, vi ha behov av gärna lyssna till, na sådana dokument Många gång- de mänskliga dokumenten.
Bearbet- mer verkan av den psykiska isole- hänsynslös frimodighet, klarhet och Helsingfors, den 29 nov,1928.
er kunna de ej själva reda ut här- ningen har börjat En flod av böc- ring dessa unga flickor befinna sig ljus. » Redaktionskommittén för » Naisten vpn.
vet har bara blivit så.
Men det- ker väller fram.
behandlande samli- i. Urt är det sm bringar dem i för- Och de orden finns i det program Ääni »: ta hindrar ej att problemen kvarstå, Vet man och kvinna emellan.
För- därvet.
E t t vanligt ord, ett person- som Tidevarvet följt och som Vi hop- Hilja Vilkemaa.
Elin Malin.
och i stort stti är det samma pro- fattarnas utgingspunkter kunna va- ligt intresse, som ingen annan än pas det allt framgent skaii ha kraft Helle Cannelin, Hellin Hendolin.
blem som gå igen i de legala skils- ra olika.
Den ena lägger tyngd- förföraren bjuder dem på, gör dem att följa.
Lucina Hagman.
Elsa Hästesko.
mässorna.
punkten på den fysiska sidan av äk- till ett motståndslöst offer.
Men T~~~~~~ prenumeranter i Fin T,I- xdwh, Anni Rautiainen.
De legala skilsmbsorra ökas, s i - tenskkapt.
den andra skirskidar det förbindelsen från deras sida behöver land: ger oss ail stazistik.
Amerikan för- ur psykologisk eller ekonomisk-juri- ej w r a ansvarslöst ingången eller T@.ds&amp;a och ansvar känna vi enta stater gå i spctrm, där kom- dirk synpunkt, eller U T båda samti- på beräkning.
utan grundad på verk- inför de urlrych av u#rLorb * ng och mer en skilsmässa på vart fjärde - digt!
Men ur alia olika böcker för lig känsla förväntan som dessa V&amp;IiE.
utta- Thyra von Beetzen-Östman Även ifråga om skilsm5smna landen givit Tidsumwf - icke femte äktenskap som ingås.
Europa nimmes svsgare eller starkare över- yiro sc * " l * cq-.
minst uppskatta vi o f f redaktionen visar också stigande skilsm,irmiff- tygelscn om att det mänskliga och kunna siffrorna bedraga.
Englands Ber- samhälleliga idealet p i s l l k t l i n t i låga siffror bero kanske p i att skils.
Margit von Bonsdorff-Edgren.
för Naisten Ääni wkr ge oss Fri- en TOT, olika för olika länder.
indirekt hälsning från uaic * i Jenny Markelin-Svensson.
tin närmar s i g ~ m e r i k a genom siff- område är den av kärlek i n g å g n a mässorna där äro så dyra och s h n - berg och ha vi för framtiden intet Signe Björkell.
annat att hålla oss till än v &amp; ran 1 på 6, Sverigc 1 på 17 o. s. v. till trohet förpliktande wnoglr * llr dalösa, men utmaktcmkapliga för- Helmi Tengén vilja U följa vdr övertygelse och bindelser lika talrika.
D e utomäktenskapligt födda tar- förbindelsen.
S I 6 för den.
nens antal i vårt land är i avtagande, Den förut omnämnda boken av Katolska kyrkan hindrar skils- Hymmi Nyyssänen.
Bertha Tabelle.
Tidevarvet.
om man endast yr till de avsoluta Michels ger oss icke blott alla möj- mässor men ingalunda konkubinat området utan ger och prostitution.
siffror p i Skilsmiis~mas starkare sedligt krav på äktenska- vi11 stabba i eländet.
Och drivkraf- siffrorna, men procentuellt Sect visl liga de tre sista åren en tydlig ökning.
dem även sin psykologiska belys- starre antal i de lander där kvinnor- pet än tvirtm.
ten för denna t a f l k: armod och na intaga en med mannen mera Innan man y - över Av samtliga levande födda utgjarde ning.
lättja, framförallt armod och den Han framhåller t. ex. att UT mo- jämbördig sti !im ?g kan tyda på reformförslagen til de i Sverigc år 1924 14 procent och e v i a efterfrågan.
Botemedlet so- 1927 15,45 procent.
Överallt upp ' upphjalpandc Ur man ej underlbta ker han vresiutande i armodets av- fattas w h omnämnes skilsmisrorna att taga del av en så märklig bok hjälpande.
» Så länge som unga flic- som den franske journalisten Albert kor komma att frysa och wra hung- liksom u t m W m r k a p l i g r födda barn som ett socialt ont s h tecken Londres skildring BY den vita Slav- riga, så länge som de e j kunna veta handeln, » Resan til Buenos Aires », w de skola knacka p i för att få till Skarsedcf6rdirv.
Man ropar på äktenskapet vilar ej alltid på sedlig och sen komplettera läsningen med nattlogi, s i länge vi låta sutmlrcr grundval Det finns något som he- botemedlen.
Äktenskap den lilla srenska broschyren Pro- trida i virt stille för att räcka en Först måste emellertid under- ter penningäktenskap.
blemet glädjeflickan, Ett allvarsord tallik sopppa sökas i vilken utstrickning dessa och pengar, siger han, äro virrcrli- hur vi In bränna xv Malin Hård.
Som konstverk ner otuktsnästena och bannlysa de- nakna siffror låta begagna sig som gen uttryck för en gammal sanning kunna de ej nämnas samtidigt, men ras aska komma vi ändå ej att ha bevismaterial för en moraliskt virde- - men det är en sanning som miss- sittning.
Var försiktig därmed, si- krediterat äktenskapet hos mera ide- det skadar ej att ens vctande ökas gjort annat än t m m a gester.
med att förhållandena därute ej Ansvaret ligger på oss Må Vi ej ger nationalekonomen Robert Mic- ellt anlagda människor.
Köp-äkten- sakna sin motsvarighet här.
Vi ha sika att kasta det av oss. » Så slutar hels professor vid unirerriteten i skapet.
eller ett sldant ingånget utan också vira herrar - och även damer Albert Londres sin märkliga bok an Basel och Turin, i ett nyligen utgi- förpliktelse till trohet.
äro lika be- vet arbete - Sedlighet i siffror?
klagansvärda tccken till moraliskt tyckr det av miljön.
De psyko- » det kvinnliga eländets drama. » logiska faktorerna åststadkomma det förfall som bordeller och prostitu- (Sittlichkeit in Ziffcrn?)
Statisti- samma i vlrt nordliga klimat som i ken är komplett oduglig som under- tion.
Argentina: kvinnan SM handels- Robert Michels: SiWiNait in Zilim?
Han omnämner den kände tyskc lag för en moralisk virdesittning Vcrlall Duncker &amp; Humblot, Leipzig.
Wra.
lwan Blocks upp- på sliktlivetr område.
Ty huvud- skriftställaren Albert Londress: V i m till Buenos Aires Londres skildrar hur handelsvä- massan av företeelserna undmdraga skattlring BY d e konventionellt in- garna gå, hur Yaran utskeppas uh (Serien Dagens ansikte, t.ww i aktuella s i g där helt och hållet detta grova gångna äktenskapens antal till 75 ämnen.)
Bonniers, 4:75. exploateras, hur förmögenheter sam- Malin Hård: Problemet glädjeflickan, instrument.
Att genom det intränga procent.
Huvudparten alltså ingån- las och hur den vita slaven tmts allt i människosjälens allra heligaste i gen av andra grunder än den ömse- v, som Ingrid af Schultén - - - -
Från vardag till ferensen är alltså ett steg framåt.
Kanske har det verkat mera förtro- endeingivande på arbetsgivaresidan att förslaget kommit från en konser- vativ regering.
Kanske har också den allmänna opinionens mera med- vetna tryck bidragit.
Det är endast beklagligt, att man under tiden tap- pat bort den stora grupp.
som Ut- göres av lantarbetarna och som från början var medräknad i planerna för samarbete.
Bland diskussionens mera fram- trädande punkter var frågan om ra- tionalisering, om paragraf 23, d, v. s, arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet samt att intaga och avskeda arbetare, om arbetarnas medbestämmanderätt över företagen eller vad som kallas industriell de- mokrati, och om arbetsledares och förmäns ställning.
Men över alla dessa betydelsefulla frågor stod som det slutligt avgörande: den person- l i g a inställningen och ömsesidiga uppfattningen, det personliga för- hållandet mellan parterna, d a r mänskliga kontakten, utan vilken teorierna förbliva död kraft.
Götaverken, tanter för ingenjörer och underbe- fäl. » Det är att hoppas att ännu en grupp, vilken lika väl som ingenjö- rerna och arbetsledarna saknades bland konferensdeltagarna, nämli- gen kvinnorna, också kommer att f å sin representation i den föreslagna kommittén.
Likaså vore det önskvärt om det konferensen initiativ som tagits i sammankallandet för industriens av vidkommande kunde fullföljas också på jordbrukets, där ett samarbete mellan arbetare och jordägare är av största nödvändighet.
Den föreslagna kommittén ä r en Ur en artikel av LAURA PETRI denna engelska familj.
Fem, sex av de åtta ",, " skaper s mendör k a l k, Booth-Tuckers, Emma blev vid sida sin mans, Indiens kom- och Förenta staternas älskade k o n s u l, och Evangeline, eller Eva, är ännu i dag högste början till permanent samarbete.
Na- befälshavare över Frälsningsarméns trupper turligtvis står det kvar att hela ut- i Amerika.
Sönerna Bramwell, Ballington och Her- vecklingen av denna sak hänger på bert ha stått sina systrar föga efter.
Bram- den inifrån framväxande rörelsens well blev stabschef och sin fars närmaste makt.
Det finns redan exempel på man, Ballington var en Simson, mest lik r a d som kan vinnas pi denna v ä g.
sin far av alla sönerna, men 1896 begick han subordinationsbrott och vägrade att pi Vi påminna om föreningen för so- lirs a h generals order avstå befälet ciala förbättringar inom industrien över Amerika, d i r han behagade stanna och (1.
I.)
vilken definitivt konsti- skapa sig en egen organisation, I h o- sin v R. tuerades år 1925 vid en konferens i I Y n t e e r I. Herbert var den ljuvlige Vlissingen och som sedan vid upp- sångaren i Israel, m David, även förfaren i krigiska idrotter.
År 1903 avföll han från repade kongresser dryftat frågor så- nas initiativ tagits med i beräknin- gen och där den högsta ledningen ternationella sammanslutning om- arméns led.
fattar j u både arbetsgivare och ar- William Booth skrev Frälsningsarméns betare, representanter för yrkesin- suveränitet.
William Booth ägde den äkta spektion och välfärdsarbete, perso- despotiska instinkten och murade sitt rike genom personliga bemödanden för- nalkonsulenter Vi påminna etc. också om det arbete, på fasta grundvalar, på sitt ekonomiska her- i de samma eller andra UPPLEVDA ORD Familjen Booth torde vara en av den ny- Har vi tid att läsa Klara Johan- are tidens intressantaste familjer.
Far a h sons lilla bok En recensents bak- mor voro båda geni.
» Sådana föreningar tankar?
Det kommer väl an på¨ om som denna », påpekar fru Booth, » äro ty- den helt enkelt tar oss och därmed värr så sällsynta, att v i sällan få se för- tar sin tid.
Dessa » för sig » - tankar verkligandet av äktenskapets gudomliga på ett par rader eller ett par sidor idé. » Det är något färgstarkt och blossan- ar som ett extrakt - klart.
aldrig de, något passionerat, något orientaliskt över grumligt.
men det måste spädas med minst fem delar vatten för a t t bli som med en glänsande apparition förenade genomsiktligt.
Vattnet är inte kun- (" smidig intelligens och ko ärlig, dra- eller » bildning ».
fait man ju ätt tror det, inte ens avnjutandet matisk a h musikalisk begåvning.
Döttrar- a r uttryckets fulländning, utan den ett Catherine, na briljant sätt Emma rätt färdigat och Evangeline sin fars ha lag- på hela sinnesförfattning, som låter sig stiftning om kvinnans fulla likaberättigande genomträngas a v innehållet.
T y det- med mannen i Frälsningsarméns led.
Catheri- ta är i varje rad omfångsrikt nog ne blev Frankrikes fagra och tappra m a r- att » särprägla stilen och omsvepa fader och hade så när dragit hela Au- dana som rationell arbetsledning.
in- sin stralien med sig i sitt fall.
Även dottern dustriell psykologi.
arbete och trött- Catherine hör till de avfälliga barnens ska- Sandviken och het, industriell demokrati.
Denna in- ra.
Sedan 1902 står hon utanför Frälsnings- exempelvis ledarna för för de stora före- tagen Dynastien Booth höstidsdag Forts. fr. sid. r. läsaren Ändå med måste en atmosfär. » man läsa boken i sträck för att förnimma helhe- ten som infångats i dess f y r a av- delningar, de fyra tiderna i årets rundel.
Tanken förr till den medel- tida bönboken i kalendariets form med dess färgstrålande miniatyrer över vår, sommar, höst och vinter.
» V i förändras och vädret föränd- ras med oss », säger Klara Johans- son.
Därpå måste det bero att na- turens stämningar kan få den in- nerliga intensitet som i dessa stänk och flikar.
Vårens dagrar, med » glans ur vi- da, rena rymder och dessa trolska skuggor en diktares leende » slu- ter inom s i g livets och diktens full- komningsmöjligheter avtecknade mot dess nederlag, blandade med tillfälligheternas och drömmens go- da gåvor.
Här tittar barnen fram.
barnen som upptäcktes i vår tide- räknings början min som v i allt- jämt gör vårt bästa att lämna u r räkningen.
Men » d e vet allt vad vi - - givaren eller gott ken intres den se, som samlar redan och finns framvisar för bro- det slagning mellan de två - eller var- ingenting för sitt knog.
Men p i en arbetsplats, där vidsynta män, ha för inte säga tre grupperna.
När ledningen, kan man komma t i l l de bästa resultat.
den inre viljan, och det personliga Naturligtvis kunde man säga me- bemödandet som blir avgörande.
ra om diskussionen.
Men vi f å över- gå till den resolution, som antogs av kongressen.
» Konferensen utta- lar önskvärdheten a v att en delega- tion tillsätter med uppgift att sam- manfatta vid konferensen framkom- Till na synpunkter och uppslag i vad de vunnit mera allmän tillslutning från konferensdeltagarnas sida samt och s ".
Dagbladet lördagsnumret framlägga förslag till årgärder, äg- av nationaluppl.
(nr.329) angående nade att förverkliga konferensens arbetsfredskonferensen, vore jag syfte, främjandet av samförstånd särdeles tacksam för en förklaring i och arbetsfred.
till gagn f ö r närings- tidningen.
livet och samhället i dess helhet I artikeln E n blunder.
säges: samt hemställer till Svenska » Där finns inte ens d e konservati- vas eljes lagstadgade medgivande givareföreningen och Landsorgani- till en ny tid: minst en kvinna '. » I sationen att utse vardera fem leda- Svenska Dagbladet, sista sidan, un- möter i en sådana delegation, även- derrubriken » Initiativen till samför- arbete.
tjänst blir Ger det ackordet sänkt en och skaplig man f har ör - Frågelåda Redaktionen. "
Tidevarvet arbets- som till Kungl.
Maj: t att i delega- tionen utse ytterligare ett lämpligt så fåtaligt representerad » o. s. v. antal ledamöter.
däribland represen- Hur hänger detta ihop?
enkelt in- - - » Med djärv och säker hand måste man s i g ej man skriva.
Annars göre besvär.
Ibland tänker jag: låt oss först försöka få fason på våra sat- ser, så faller Guds rike och hans - liskt förfall o. s.
I. i ett dylikt fall skall ett högsta rid sammankallas, bestående av rättfärdighet oss till. » Höstens skiftningar mellan inklämda kval och den klarnade energi, som tillhör Guds rike och hans rättfärdighet, har Klara Johansson samlat på någ- ra korta sidor.
Hör bara några ex- empel: » Den ensliga lilla fjällräven på Skansen gjorde m i g bekymrad i morse.
H a n har tydligen ont i ett bakben och stilla kan han inte ligga utan strävar att släpa sig den van- liga rundgången kring grottan.
Men Över rännilen tordes han inte.
H a n stannade vid brädden, suckade (tänker jag mig) och smet förtviv- lad in i sin håla som om han skäm- des inför oss -. » ska, utsatt för mänskliga risker.
Han kan generalen gått för att söka en efterträdare ett litet segment av en klar drabbas av sinnessjukdom, bankrutt, mora- Av hans syskon finnas fem i livet och tre och bred regnbåge i bakgrunden a v kvar inom Frälsningsarméns led.
Emma a h en gata, sedd genom spårvagns- Betygande min uppskattning av Herbert äro döda, a h &amp; avfälliga Cathe- fönstret, väckte en sekunds lycka.
Tidevarvets anda och inriktning.
rine a h Ballington ha sålt sin förstfödslo- Man fick for s i g att Gud ser till Prenumerant i sydöstra Småland.
r i t t a h äro alldeles ur spelet.
Tre trogna Östermalm också. » I De i Svenska Dagbladet omnämn- systrar finnas kvar: Eva, Lucy och rian.
Den senare är sjuk sedan sin barndom Vi håller på att gå in i vintern d a kvinnliga deltagarna voro ej re- a h har aldrig varit officer, så att hon är ej presentanter Utan tillhörde den att räkna med.
Återstå Eva a h Lucy (fru nu.
Klara Johanson har gett många grupp, som av socialdepartementet Booth-Hellberg), som båda äro över sextio » upplevda på vägen.
Någ- ra av dem ord » borde med vi med tack sända särskilt inbjudits att åhöra förhand- år gamla, men den förra tycks vara i full tillbaka i deras mästares egen for- mulering: lingarna från läktaren.
P i detta sätt Käbbla med i politik vill ju inbjudna voro endast tre kvinnor troligen skulle Frälsningsarméns gamla gar- nämligen yrkesinspektrisen fröken de med förtjusning hälsa henne som gene- ingen bättre människa.
Men det finns en roll som skulle kun- Kerstin Hesselgren, ordförande i d.
Men Eva är som sagt gammal, och gene- na locka den utomstående, intel- S.
A.
I.
A .. Föreningen för social- ral Bramwell har fyra döttrar och två sö- lektuellt intresserade betrakta- arbetare inom industri och affärs- ner.
De senare torde ej ifrågakomma.
men ren.
Det vore att smida vapen i t värld.
styrelseledamot och f. d.
ord- de båda äldste döttrarna ha nämnts sin slagskämparna, blanka och sirliga förande i I.
R.
I., Internationella faders efterträdare, Catherine är fyrtiofem vapen, som småningom skulle göra föreningen för sociala förbättringar år gammal, en kvinna med solida egenska- striden anständigare och skönare.
inom industrien, ¨ Karin Fjäll- per, t i l l utseendet lik sin l a r a h sin far- En ateljé för slagord kunde f å fullt mor.
Hon är för närvarande chef för det arbete under veckan.
och söndagen bäck-Holmgren och ordföranden i kvinnliga i England.
Mary kunde man bruka till att ropa bort kvinnornas fackliga samorganisa- är fyrtioårig, ledare för Frälsningsarmén i alla de förbrukade.
När det fot- sta l i l l a steget tages till m idés för- tion fru Anna Johansson-Wisborg.
Tyskland, en dugande officer, även hon.
Hela världen har oombedd deltagit i verkligande s i kan man vara viss om Då det visade sig att organisationer- Frälsningsarméns oannonserade gissnings- att den har ett långt förborgat liv na inte tänkt på a t t medtaga några tävlan, och nu går budkaveln ut från inter- bakom sig.
Det händer att den har s i g intermittent, som kvinnliga representanter, sökte so- nationella högkvarteret i London att högsta uppenbarat cialdepartementet i så måtto repare- rådet skall samlas i januari.
Vad skall högs- hastiga kornblixtar vid den nattliga ra misstaget genom att inbjuda fru ta rådet göra?
Välja general?
Ja.
antagli- horisonten, knappt bemärkta och gen.
Det sägs, att kommendör E n länge strax förgätna.
Sedan, när den har Johansson-Wisborg.
rått sin höge broder a h general att frivil- stigit fram i dagen, erinrar man sig Övriga kvinnliga åhörare det ligt sammankalla högsta rådet och lämna med rörelse och förundran dessa pro- sammanlagda antalet var åtta det ödesdigra avgörandet i dess händer.
fetiska ljusfenomen.
Det är första gången i Frälsningsarméns I;.
H. voro antingen Tidevarvets repre- sentanter eller fruar t i l l de närva- historia som högsta rådet kallats till sam- manträde.
En epok i Frälsningsarméns his.
Klara Johansson: En recensents rande delegerade.
toria är att vänta.
Skall Frälsningsarmén baktankar, Wahlström &amp; Widstrand.
Red.
av Tidevarvet.
omorganiseras från monarki till republik?
kr.
4: -, - Frilsni-mini general äger v. som redan utförts av föreningen för makt ravälde.
» att uppföra eller ändra eller riva världens befälshavande kommendörer, d s. ned vilken byggnad som helst » a h » att lå- territoriella ledare.
Generalen kan avsättas företag anställda arbetarnas yttran- socialarbetare inom industri och af- na, giva bort.
låta sälja eller pi annat sätt a h m ny väljes med 90 proc.
röstövervikt.
färsvärld (S.
A.
I.
A.)
vilken an- År 1912 dog William Booth.
Det förseg- den.
Rationaliseringen, som ofta mö- ordnat kurser för verkmästare och disponera vad helst egendom, område eller byggnad.
som han anser nödvändigt » för lade konvolut han efterlämnat med namnet tes med ett visst motstånd från ar- förmän med huvudvikten lagd just Frälsningsarméns intresse.
Vidare stadgas på¨ sin efterträdare har hans äldste sons betarnas rida har, där den - om- förts under deras medverkan och på sådana frågor som arbetspsyko- ilt, generalen har sin makt på livstid, själv namn och Bramwell Booth blev s,,, faders samtycke givit goda resultat, och logi, arbetsledning och arbetshygien.
har att utse sin efterträdare samt att for- efterträdare och Frälsningsarméns andre Dessa kurser ha burits upp av det tast möjligt efter sitt tillträde av ämbetet general Nu ligger Bramwell Booth hopp- inte medfört lönesänkningar eller samfällda intresset och den goda inlämna den utsedde efterföljarens namn i löst sjuk.
och Frälsningsarméns högsta råd ett förseglat konvolut t i l l det juridiska om- är sammankallat t i l l London i januari må- avskedanden.
viljan från alla sidor.
vad.
Vad innebär detta?
Att någonting ut- budet.
Detsamma innehöll vidare ett an- V i erinra slutligen om de sedan År 1906 lät den gamle generalen förmå omordentligt är i görningen.
förande av verkstadsarbetaren Ta- flera år pågående konferenserna sig till att erkänna en kompletterande Vilka tronpretendeter finns det att välja berman, för att ta ett exempel.
Vi mellan arbetare och arbetsgivare, T r Y s t D e e d a m tar i betraktande på?
Åtskilliga av namnet Booth, och utan- förtjäna också att bli behandlade som hållits på Sigtuna.
Det beslöts att även en frälsningsgeneral är en männi- för dynastien har man knappast trott att som människor.
Vi ha arbetat oss vid den rista av dessa att nästa kon- fram till m annan ståndpunkt än f ö - ferens skulle hållas under ins tun- regående generationer.
D e t är så dande vinters lopp.
svårt att aldrig f å ett erkännande En av det offentliga gillandet be- eller uppmuntrande ord från arbets- har glömt, och deras kritiska blick på vår vandel.
våra inrättning och förordningar kan helt te uthärdas. » H ä r finns också den lilla grän- den, som från Engelbrektsgatan bak- om Tryggs palats gir s:~ rätt upp i himlen, att ingen skorsten eller torn- Spira räcker fram över kanten men som blivit förvandlad från Ja- kobsstege t i l l återvändsgränd.
Här finns, säger Klara Johanson till sist, » vår och spädbarn och ung- dom det ser alltihop ut som för- beredelser till något sjudundrande festligt.
Ingredienserna t i l l en gu- davärld vimlar gratis, och det finns faktiskt ögonblick d i jag undrar varför man inte gör något BY dem. » Sommaren är de fulla och f u l l - komliga stundernas tid.
de som bil- da den osynliga rågen på vad som kan anas eller uttryckas, de som lyftats ur damm och kvav och de skumma stundernas » övergivenhet ».
Klara Johanson nekar sig inte att bland sommarens fullödigheter taga med något » så kostligt betecknande for engländarnas obändiga lifslust som deras fullkomligt allmänna bruk att kalla avlidna personer ‘ poor ’ - eller hon slår s i g ned och lägger ut ordet utveckling som » ett ypper- ligt, ett sinnrikt och tvetydigt ord.
Det betecknar attoman vecklar ut vad man har hoprullat i sig och vecklar s i g loss ur det obehöriga man har på och omkring sig. » - - ' " - stridsdugligt " $~, " är en fullö- i som sociala arbetet - - - - H.
-
