# ID: svediakorp-per3414
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1928
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,659
# sentences: 675
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDEVARVET N:r 47: 1928 FEM HANDELSERIKA ÅR Tidningens innehåll bestämmes i detta nummer till stor del av det De som sköta det dagliga jobbet inte att göra, så länge föräldrarna faktum att d e t nu är på dagen fem år sedan det första numret utkom.
med att avverka nummer efter num- har en beta bröd.
mer av Tidevarvet, ha inte alls gått Med mild ironi hälsades vi i vår i jubileumskänslor.
De ha icke haft startiver på hösten 1924 av borg- Bland övriga artiklar märkes m någon känsla av a t t de fem åren på mästare Lindhagen som just lagt ner intressant karaktäristiskt av Sigrid något sätt bilda en avslutad epok sin tidning Sol och Jord.
H a n ha- Undset s i d a n ä r hon.
författad eller att vi med nästa nummer gå in de ritt i att vi voro naiva.
V i trodde av en av hennes nära vänner.
Den i ett nytt skede.
Ett sådant kan in- a t t när kvinnorna fått rösträtt, var ger den nya nobelpristagarinnans träda.
men då rättar det s i g nog inte det också meningen, att de av dem som så önskade.
kunde få lov att bild något annorlunda än v i äro vana efter så jämna årtal som fem.
att se den.
Sammanhanget mellan Då emellertid vittnesbörd inkom- tycka något om de ärenden som av- dikt och människa blir här förklarat.
ma.
om att utomstående betrakta 5 - gjordes genom rösträtten.
Men det årsdagen som en anledning till lyck- var inte alls si.
önskan och någon firning.
så har Här må det tillåtas att i känslan detta givit anledning till en åter- av egen oförmåga till objektivitet tvingat oss att söka nya läsare, fram- för a l l t i de radikala.
hemlösa vil- darnas värld, d i r vi själva leva.
En återblick i de fem årgångarna ger en repetition i en rad av de aktua- liteter som varit uppe under dessa år.
Men det måste ändå sägas, eftersom det är så påtagligt, att när man går fem, fyra.
tre år tillbaka finner man i Tidevarvet under debatt problem.
böcker önskemål och synpunkter som i äro aktuella för andra större grupper.
Tidevarvet sade från början med Inte heller visste de någonting stor tydlighet ifrån, att det ämnade Homeopatiska blick a h en smula begrundan av köra fram med ett citat ur en nyut- som sammansköto det första aktie- anse att allting angick det.
och a t t de gångna åren.
En återblick i läg- kommen bok av dr Poul Bjerre, kal- kapitalet.
det vill huvudsakligen sä- det icke erkände några frågor som Självläkaren gen gav stoff till ett försök till lad Äktenskapets omdaning ..
Doktor ga intresserade och offervilliga med- speciella kvinnofrågor, inte ens lika av Klara Fransén.
historik och värdering.
Bjerre är vetenskapsman och på in- lemmar av Frisinnade Kvinnors riks- lön för lika arbete eller förlossnings- Ny upplaga (7-8 tusendet).
Första Det är ganska djärvt.
ty den som tet sätt engagerad för kvinnorörel- förbund.
Vi gladdes i t att de d i r - hem.
Det var också från de första här för ordet har knappt större möj- sen.
M an skriver i kapitlet med visade att de ansågo det nya numren inne på » vår politiska väg », punkten », som berör företaget sin egen sak.
men vi på avrustning, p i statens affärer, på å S.
F:s V. Byrå Sibyllegatan 36 lighet att se sakligt pi Tidevarvet » Den kr än på sig själv.
Varken kritiken kvinnornas orientering i samhället, ville samtidigt att denna äganderätts jordfrågan, de nya barnlagarna och Stockholm, Pris 6 kr.
Utgiven av över Tidevarvet eller tillfredstäl- följande: » Hade de genom kvinno- förnimmelse skulle förbli en person- arbetsfreden.
Det skrevs t. ex. om Svenska Föreningen lelsen, i den mån den kan finnar.
rörelsen frigjorda krafterna mött en lig känslosak.
Ekonomiskt och ju- Pirandello och Katherine Mansfield.
för vetenskaplig homeopati.
förmår vara opersonlig.
värld som rar skickad att omedelbart ridiskt skulle Tidevarvet bli ett fullt båda d i tämligen obekanta här uppe, O m det här vore det sista numret, upptaga och med sig assimilera des- självständigt företag utan prenume- Gandhi var föremål för en artikel- så vore det redan lättare.
Men det sa, d i hade allt varit gott och väl.
rationstvång för Riksförbundets serie i vilken man också kom i, på Svenska Eldbegängelse ar det ju inte.
Tidevarvet tänker Vederbörligen beskurna hade dessa medlemmar.
utan åsiktstvång för T i - rasfrågan och den vapenlösa kam- nämligen fortsätta att leva.
Vet är krafter till livsfördjupning och lust- devarvets redaktion.
pens princip.
Den paneuropeiska rö- Föreningen inte några stycken a v de närmast in- bejakning bidragit att göra förhål- Av denna frihet ha så väl riksför- relsen presenterades och har sedan Norrmalmstorg 2 Stockholm blandade som tänker låta det leva.
landet mellan man och kvinna sun- bundets medlemmar som redaktionen följts genom åren, likaså kooperatio- Öppen 10-4, lördags- o. helgdags- Det vill självt.
Det är en korpunge dare, sannare och mera produktivt.
begagnat sig.
När tidningen varit nens kamp mot trusterna, för att ta aftnar 10-2 med stort gap som inte har en tan- Men n u stötte dessa krafter i stället a v annan mening i politiska frågor ett exempel.
Tel. Norr 2200 för eldbegängelser ke p i var födan skall komma ifrån, på den åt industrialisering a h me- än de partier folkfrisinnade a h » Norr 2280 » medlemsanmälan.
Under riksdagstiden hade vi sär- Avgift 10 kr.
en gång för alla, bara att den ska ha den.
om också kanisering hemfallna världen, och liberala - till vilka många medlem- skilt tillfälle att följa de t v i frisin- föräldrarna magra och fälla fjäd- de m i s t e kämpa mot den som mot mar av riksförbundet varit anslutna, nade kvinnliga representanternas ar- för begravningsförsäkrad 5 kr.
rarna under sina ansträngningar att idel motstånd. » har den sagt r, ' ~ när prenumeranter- k.
- och ~ ~ inlägg, &amp; samma intresse Krematorier i Stockholm m,G Göteborg, Örebro Ska den dö så får det ske mätta den.
H ä r är präglat i en sats något av na ogillat detta, ha de markerat det- ha vi behållit, sedan vi nu icke ha och Hälsingborg.
med kniv, svälta ihjäl kommer den det som vi tyckt oss uppleva som ta.
Somliga ha vant oss ryggen och mer än fröken Hesselgren kvar i riksdagen.
Striderna om kvinnliga statstjä- nares rätt till befordran, deras löne- och första pensionsfrågor året i Tidevarvet.
avspegla sig det historia dag för dag, och som vi si- kerligen icke skulle ha förnummit så starkt, om vi icke nödgats genom- leva dessa fem år tillsamman med Tidevarvet.
Om vi inte varit något annat, ha vi varit illustrationsmate- rial för en tes, och en probersten för allvaret med samhällets gåva av medborgarrätten.
Om allt detta visste v i inte så mycket, när vi för första gången samlades Trievaldsgränd 2 för att resonera om möjligheten att starta denna tidning.
dag som H.
- - S A D A N A R H O N En Bare det vi lærer som barn, gaar i blodet - har Sigrid Undset skrivit en gång i den direkta bekän- nelse om egen lovsåskådning som hon betitlat E t kvindesynpunkt.
Visst ä r i varje fall att det påståen- det är för henne själv i bokstavli- gaste mening riktigt.
Ingen kan vara mer illusionslös gentemot tillvaron i n hon.
Livet har farit l i t e t för hårt fram med henne och framförallt.
det har gjort det på en litet för tidig ålder.
Fittigt var det i hennes hem från begynnelsen, som oftast då husfadern är en man som dyrkar vetenskap och ej Mam- mon, fattigare ännu blev det, d i han tidigt rycktes bort från hustru och en rad små döttrar.
Ännu själv ett barn fick Sigrid Undset till över- mått lära känna arbetets möda a h tunga och samtidigt också lära för- stå människors hårdhet och okäns- lighet, ords och gesters falskhet och os tomhet.
vän skriver Sigrid om för fraser och omsvep, som utmär- ker henne.
Hon har alltid haft för brått för att inte tycka att mångfal- diga av de.
som hon kallar » blanke » ord, vi människor så ofta bruka äro skäligen onödiga, hon har rett för mycket ar verklig nöd och pina för att inte rycka på axlarne I t åtskil- ligt som andra äro färdiga att ynka och beklaga.
Hon är aldrig hird men ofta bister och ironisk och e j säl- lan en smula otålig: det kan ej ne- kas, a t t människor i gemen allt emel- lanåt förefaller henne som bortskäm- da och okunniga barn av vars tank- lösa prat hon tröttas.
Och om Sigrid Undset Lirkar små barn med en kärlek som är något a v det mest bestämmande i hennes ka- raktär, och som kommer henne att för att pyssla om dem och leka med dem, offra t. o. m. sitt arbete, så har hon icke värst mycket till övers för vuxna barn, i all synnerhet ej om de äro av kvinnokön: att e; alla lärt Undset genom liknande hårda läroår alltid stycke.
präglad alltför starkt för att varit detsamma.
därför att de kan- inte trots all sin människokunskap ske varit mindre blodfulla, mindre dock innerst inne tvivla på att an- passionerade, mera lätt höjbara in dra kunna vara så värst mycket oli- hon det förbiser hon ofta.
ka ifråga om vad hon betraktar som Sträng är hon mot sig själv och det vitala och bestämmande i mänsk- sträng mot andra kvinnor.
Det s i - lig karaktär.
ges ibland, att hon är orättvis mot Dömmer gör hon emellertid ej an- - ritt eget kön p i det manligas be- kostnad och framförallt, att hon är orättvis mat kvinnosakens förkäm- par och böjd att förringa värdet av deras insats.
I själva verket har hon mer än en gång förklarat, att hon för dessa senare har » den dypeste veneration » och den » taknemligste ærbodighet » och menar det utan min- sta tvivel, liksom också, d i hon sä- ger a t t kvinnor alltid måste känna sig förenade av » noget a v blods- slegsskapets, søserlighedens ømhet ».
H o n sätter i grund och botten kvinnan högre, det är orsaken till, att hon bedömer henne kanske ibland efter strängare måttstock än man- nat än hyckleri och » snerperi ».
Hon har ett rent otroligt och omåttligt intresse för människor och ett un- derbart tålamod, så snart hon bara hos dem finner ärlighet och äkthet och det mod som hon själv skattar högst.
a h som består i att öppet a h utan tvekan taga konsekvenserna av de handlingar som begåtts.
Halvmesyrer tål hon ej och fattar j.
A t t man ka nfela, det vet hon förvisso, men att man sedan ej kan stå för vad man gjort eller försöker slingra sig bart från eventuella följ- der.
det är henne däremot absolut främmande.
Icke minst därför att det förefaller henne så fullständigt Därav den skepticism, den kärva detsamma som hon, och att d a ej nen, och hon är ofantligt ensidig.
lönlöst: den likheten finnes mellan Forts. å sid. 4. osentimentalitet, det ohöljda förakt ens för dem som tilläventyrs gått skuren som han själv är ' i ett enda glatt prat o m mat - hör man i de som familjer köpa i Konsum s sunda varor i r u n d s butiker.
Redan detta år, 1924, hade v i en första förnimmelse att vi stodo mit i en stark reaktion i de frågor son min behagade kalla kvinnofrågor och vi började märka at: vår håll- ning skulle tvinga in oss i en mot- satsställning som vi varken ön- skat eller varit beredda på.
Vi för- stodo dock, att v i miste uthärda den.
så länge vi höllo på att likställig- hetspricipen icke fick förnekas el- ler saboteras.
Året 1925 funno vi oss liksom året förut i opposition vid försvars- frågans avgörande mot det kompro- missförslag som blev riksdagens be- slut.
Det syntes oss icke vara någon hel läsning, vare sig i fredsviljans eller försvarsviljans tecken.
När det sedan blev valtid, fanns bland de sju samvetsfrågor vi framlade för riks- dagskandidaterna ärm en som pröva- d i dem på deras ställning till avrust- ningen.
De andra frågorna gällde: de kvinnliga statstjänarnas ställ- ning, nykterheten.
skolreformen, samhällets barnavård, jordfrågan och de industriella problemen.
Forts. å sid. 5.
Där- NORDINGS BIRGERJARLSGATAN 16 STOCKHOLM HAMNGATAN 12 eau de cologne
1923-1928 I fem år har Tidevarvet trots alla farhågor från vinner och förhopp- från motståndare, framhär- dat att utkomma.
Behovet av en självständig, saklig och orädd poli- sk tidning hade länge gjort sig kännbart.
Det var sprängningen av Frisinnade Landsföreningen, som bragte Tidevarvet till världen.
Fri- sinnade Kvinnors Riksförbund god- tog inte sprängningen inom sin or- ganisation, förbundet kämpade för samling kring en liberalism på ny grundval i enlighet med tidens krav.
och de som strävade för en radika- lare utveckling m i s t e givetvis ha ett organ för att föra fram sin mening.
Tidevarvets politik var inte så blyg- Frisinnade kvinnors kvenserna V i ha alltid upprest oss mot att skolfrågan måste v a r a en politisk ningar var rätt forum a t t avgöra den a h p i voteringsvägen besluta i detalj över skolans framtid, detta Irrande väsen.
Även tillsättandet av den nye che- fen för skolöverstyrelsen är ett vitt.
nesbörd om att skolfrigan alltjämt en politisk fråga.
Generaldirek- tör Holmdahls kapacitet ligger näm- ligen främst p i det politiska områ- det, han ä r m god talare.
en skicklig debattör och såsom sådan högt skat- tad ar högerpartiet.
Just denna hans ställning gör att hans befordran t i l l skolchef i viss mån verkar utma- nande.
Vi gillade icke skolbeslutet, lika litet som generaldirektör Holm- dahl, men v i hide hoppats på av- spinning i striden och alla krafters anspänning för den gemensamma saken.
är nog blivit ändå djärvare med åren.
Tidevarvet är inte särskilt någon beundrare ar den riktning, som med tillhjälp av almanacka och nordisk familjebok frammanar märkliga hän- delser att fira, utan föredrar m me- ra aktiv och produktiv politik.
Då Tidevarvet nu efter sin första f e m - årsperiod tar en återblick.
så är det inte heller för att jubilera över sin egen ganska strävsamma och törn-, beströdda väg, utan för a t t göra e n, överrikt över den politiska lingen under denna tid.
Och den är ingenting att jubilera över.
Tvärt- ' om!
Men sammanfaller med ett ske- de i svensk historia.
det skede.
som inleddes med Frisinnade Landsför- eningens sprängning och avslutades med andrakammarvalen 1928.
Låt oss därför stanna ett ögonblick vid åren 1923-28.
1923 på våren hade Brantings re- gering störtats av hr Ekman och hans anhängare inom dåvarande fri- sinnade partiet och efterträtts ar hr Tryggers mindre lyckade försök t i l l en folklig högerministär.
Efter riksdagsvalet 1924 blev Branting åter statsminister och efter hans död hr Sandler.
Våren i926 lyckades hr Ekman och hans parti för andra gången bringa den socialdemokra- tiska ministären på fall genom den berömda Stripaaffären och inträdde själv i regeringsställning.
T r e med- lemmar ar liberlaa partiet gingo in i den frisinnade regeringen.
men utan nigot samgående mellan parti- erna.
Och vid detta års andrakam- marval, di frisinnade och liberaler ingingo i borgerlig ramling med hö- gern för att utnyttja sina överskotts- röster, som dat kallades, blev följ- den en högerministär.
Detta är de yttre konturerna.
V a d som därmed inträffat.
är en omvandling av be- greppen frisinnad och liberal.
I stäl- let för att utveckla sig framåt, ha de gått bakåt, d. v. I. de ha återvänt t i l l det som borde vara deras egen åskådnings övervunna ståndpunkt.
Ingen räknekonst i världen kan hjäl- pa ett sådant parti.
Antingen mir- te det få karaktär av ett annat parti och släppa dem.
som inte kan följa med åt höger, eller också miste det släppa sitt sken av i yttre mening maktägande parti och återta sin ka- raktär av framstegsparti.
Valet mel- lan dessa två skedde sannolikt ge- nom den borgerliga samlingen un- der valrörelsen 1928.
Om Tidevarvet i n måste beklaga att ha fått rätt i sina olyckliga spi- domar, ha vi å andra sidan allt mera skäl och större ansvar att arbeta vi- dare i radikal riktning.
att arbeta för samling kring de krav, som en ny tid har r i t t att fordra och de mål, som fordras för en ny tid och en ny anda.
utveck- fram tidspolitik Onsdagen den 14:de november hade Stockholmsavdelningen av Fri- sinnade Kvinnor sammanträde på Internationella klubbens lokaler.
Kvällens ämne bar den lockande ti- teln » Frisinnade Kvinnors framtids- politik » med inIedningsanförande ar fröken Ebba Holgersson.
Fröken Holgersson hade gjort en synnerli- gen intressant sammanställning av v valresultatet: » Valsiffrorna tala ».
Talaren gav först en översikt över hela valet som om landet varit en valkrets.
Under sådana förhållan- den skulle det med årets väljare bli- v i t ungefär 10.000 bakom varje man- dat.
Givetvis varierar det nu i alika valkretsar, i Stockholm exempelvis med dess många väljare stå 13.378 bakom varje vald.
Betraktar man de olika partiernas representation, så finner man att högern vunnit 6 man- dat och bondeförbundet, trots sin tinga numerär 2 mandat, detta be- roende på, att det överallt gått fram med högern.
Mellanpartierna dar- emot äro underrepresenterade.
De frisinnade borde haft i mandat till de liberala icke mindre än 3.
Räknat över hela landet stå 17.461 väljare bakom varje liberalt mandat.
Social- demokraterna borde haft 85 mandat och fingo 90, men värst har v a l s y stemet verkat för kommunisterna.
som fick 8 mandat i stället för 14 - 1 5.
Kommunisterna ha dyrast fått betala sina mandat.
bakom varje vald kommunist stå i runt tal 19.000 väljare.
Talaren gav därefter några stick- prov från e t t par särskilt beteck- nande valkretsar.
För Stockholms del hade det, om man utgår från en- bart siffrorna.
b l i v i t samma resultat.
om alla partierna gått fram med egna listor.
Den borgerliga samlin- gen hade sålunda ingen betydelse, i varje fall icke i önskad riktning.
I en annan valkrets erövrade hö- gern ett mandat från socialdemokra- terna.
De frisinnade behöllo sitt mandat, för vars räddande de gått med p i borgerlig samling.
Utan borgerlig samling hade det emeller- tid endast fordrats ytterligare 12 röster för att säkra det frisinnade mandatet.
vilket under sådana för- hållanden emellertid tagits från so- cialdemokraterna.
Skulle det tagits från högern hade det behövts ytter- ligare 361 röster, något som icke fö- refaller ouppnåeligt med hänsyn ta- gen till att både liberaler och Fri- sinnade Kvinnor under nuvarande förhållanden borgerlig samling nedlagt valrörelsen.
Ett exem- pel alltså där den borgerliga sam- lingen ytligt sett var av godo.
men som redd på lite närmare håll visade sig vara något helt annat.
Med siffror kan bevisas allt och intet!
Men vad man icke kan bevisa och peka på, är hur förhållandena den borgerliga samlingen förutan skulle gestaltat sig med hänsyn tagen till - - - faktorerna.
d e rent psykologiska Talaren berörde därefter kvinnor.
nas stallning under valen.
Vad deras representation beträffar har den som bekant sjunkit betydligt t i l l nu- merären.
Vidare är att anteckna.
a t t kvinnor visserligen uppsatts pi ett flertal listor.
men aldrig pi säkra platser.
Har man eventuellt räknat med mandatvinst, har man tryggat en manlig kandidats i i 1 genom dubbla listor.
Fröken Holgerssons medryckande och intressanta föredrag blev ut- gångspunkt för en synnerligen lir- l i v diskussion.
Olika förslag fram- kommo och diskuterades och slutli- gen enades de närvarande om att från Stockholmsavdelningen ingå till V. U. med en skrivelse, att dessa frågor måtte utsändas och upptagas till allmän behandling landet runt.
R
Röster När Tidevarvet för fem år sedan startade, mottog det från utlandet en rad lyckönskningar från vänner av själva idén att starta en politisk kvinnotidning.
A l l nu fem år efter- åt åter få lyckönskan och tack på födelsedagen är för oss nästan ännu mera kärt.
T y det betyder att det sätt varpå vi genom många svårig- heter sökt realisera idén åtminstone på något håll synts värt ett erkän- nande.
Av helt naturliga skäl kun- na dessa 5-årshälsningar endast komma från länder där man förstår vårt språk.
Det är alltså vänner och kolleger i Danmark och Norge som ha ordet: Först då fru Anna Koch Schiö- In, den bekanta redaktören av det mäktiga Danskt Kvindesamfunds tidning: Jeg aabner altid Tidevarvet med Forventning og jeg har altid lært noget, naar j e g efter endt Læsning folder Bladet sammen - derfor si- ger jeg T a k paa Tidevarvets Minde- dag i Haab om fortsat Forvent- ning og fortsat Belæring.
Anna Koch Schiöler.
Redaktör f. Kvinden og Samfundet - Fabriksinspektör fru Julie Arenholt en av Tidevarvets trofasta vän- och medarbetare skriver: København November 1928.
Kære » Tidevarvet ».
Modtag paa 5-årsdagen en Hilsen fra en Pre- numerant » hinsidan » sundet.
Med glad Forventning imödeser jeg hver Uge Din Ankomst Som en ren og frisk Vind fra de store » Vidder » renser Du Luften for de Støvpartik- ler, Kim og Bakterier, som Ugens øvrige Avislæsning saa let kan in- ficere os med, dersom man ikke be- standig er paa sin Post for at værne sig imod dem.
Støv hvirvles og - ved sensatio- nelle Overskrifter og knippeltykke Typer om Dögnets uvæsentlige Hændelser skjulende det væsentlige og værdifulde; usunde Kim og far- lige Bakterier stjæler langsomt den ikke agtpaagivende Læsers sunde ner - Sans og selvstændige Opfattelse.
Der skrives og maa skrives for at vinde den størst mulige Læsekreds, de flest mulige Annoncører, ti » bag ved » Pressen staar Kapitalen.
o: den kræver sin Rente.
Der skrives og maa skrives mer eller mindre tenden- tiøst klassepræget, tendentiøst poli- tisk præget, ti » bag ved » det enkelte Redaktionen av Tidevarvet I n nedanstående väd- jan från ett antal kända och värde- rade personer.
Här är det några lä- sare som samtala med andra läsare.
Vi dra oss helt tillbaka för att icke s,; * konservationen.
vad som i si- nom rid kommer att angå oss, blir de praktiska följderna av densam- fått sig tillsänt ma.
Olga Aartelo Ystad.
Rut Adler Lindome.
från Blad staar særlige Klasseinteresser.
du, der mal lynende I n s i g t og Vir- særlige parti-politiske Interesser, tuositet fører os hen over Europas der kræver Støtte.
politiske Horizont I, der behand- I modsætning hertil kommer Du ler de sociale Problemer og Kvinder- uafhænig og kæk og kæmper kun nes særlige Livsspørgsmaal med saa paa en Front for de Idéer Du intens Forstaaelse og saa flammende ønsker fremmet, og » bag ved » staar Indignation og ikke mindst du, kun Magt den personlige » Devinez » I skal alle ride.
at vi Overbevisning.
Dette er Din Styrke; er Jer saa taknemmelige og er saa det giver Dine Læsere en tillidsfuld stolte a f Jer!
O g vi beder Jer: Bliv ved Vi vil Tryghed med Hensyn till Ægtheden og Ærligheden a f Dit politiske Ar- ikke undvære Jer.
bejde.
og det stimulerar og begeist- For os vilde det være som en var- rer os til selv a t tage fat og følge mende, lysende Flamme, der sluk- din Appel til Fremme af en sand tes, hvis i I skulde give op!
radikal demokratisk Politik.
Anna Westergaard.
Utraditionelt, utildet og utsnobbet søger Du a t analysere og kritisere F.
statsministern C. Th. Zahle, til Bunds de mangfoldige Problemer, som till vår stora överraskning visar som den nuværende stærke Bryd- sig vara en » stadig Læser » av Tide- ningstid mellan gammelt og nyt rej- varvet, sänder oss från Köpenhamn ser for os alle, men Din Kritik fører följande älskvärda hälsning: D i g aldrig ud i Nigativitet.
Du er- Paa » Tidevarvets » fem Aars kender Din Forpligtelse til a t finde Födelsedag bedes det modtage en frem til det sande og rette i ethvert Lyckönskning og en Tak fra en sta- Problem ikke blot at paavise hvad dig Læser.
som beundrer den Iver og der er falsk og uriktigt.
Indsigt, hvormed det kæmper for Den 5-aarige Arbejdsperiode, som Fordomsfrihed i nationale Spörgs- nu er afsluttet har uden Tvivl h a f t maal, for sociale Fremskridt og först en stor og undviklende Betydning for og sidst for Ligeret for M a n d og den lille Læsekreds, som slutter og Kvinde.
om Dig: nu er det blot at önske.
I den danske Lovgivning h a r d e n - a t Du kan og vil fortsætte, som Du ne Ligeret allerede sejret, og den är er begynd, og at Din Læsekreds man derefter ved ogsaa at bryde igennem vokse sig stadig større og Din Ind- i Hjemmene til stor Lykke for Fa- flydelse derved øges.
milielivet.
C. Th. Zahle.
Julie Arenholt.
- - - en - - - Här är en annan dansk röst, vi blygs nästan att ta in så översvallan- de lovord.
Vem skall tro att trafik- kontrollör Westergaard är en så klok, saklig och skeptisk person som hon är.
Det lyder helt overraskende, a t » Tidevarvet » allerede har naaet en Levetid af 5 aar for det er nem- lig saaledes, at man for hver gång e t nyt Nummer kommer, har aldeles den samme Følelse af a t staa over- for noget nyt, frisk og frit, som da de förste Numre af » Tidevarvet » for fem Aar siden kom frem til os!
Vi Lykkelige Læsere af » Tidevar- vet » har nu i 5 Aar h a f t den enestaa- ende Chance at kunne læse et virke- lig uafhængit Blad - og et Blad, skrevet af begravede Idealister i skön- ne og højtliggende Idéers Tjeneste.
Vi har i Dag Trang til at sige til dem, der skriver » Tidevarvet »: Du der skriver de ranke og stolte Ledere om vore store Hjertesager - - tanken och rättskänslan.
Den talar därvid ej för något avgränsat parti- program, men den vill ur radikal synpunkt ta ställning till kulturella sociala och politiska frågor och där- med ge sitt bidrag i arbetet för ett Tidningen är intet affärsföretag bättre samhälle.
Särskilt böra vi som ockrar på sina läsares svaghe- kvinnor känna det som en samvets- ter och mindre gala omdöme.
Den och hederssak a t t Tidevarvets stäm- är djärv nog att vädja till efter- ma inte tvingas att tystna Lira Engström, Vesterås.
Anna Grönfeldt, Umeå.
Signe Henschen, Stockholm.
Ebba Holgersson, Johannishus.
Greta Cardell, Göteborg.
Ann Margret Holmgren, Stockholm.
Blenda Christenson, Göteborg.
Vår vän och föresyn fru Marie Hjelmer skriver: I anledning af Tidevarvets 5-Aars jubileum føler jeg Trang til at sende Bladet min hjertelige Lykønskning, og ikke blot en Lykønskning men en Tak.
I de 5 Aar, der er forløbet, har jeg haft den Glæde hver Uge a t fan Bladet i Hænde.
Det er altid med en vis festlig Spending.
man aabner en ny Avis.
Den Følelse har man ogsaa, naar man aabner Tidevarvet, men den er a f en egen Art. Her er det ikke det daglige Nyhedsstof, man leder efter, Det er noget andet og værdi- fuldere, Tidevarvet bringer os, det er nye Tanker og radikale Ideer.
Dette Blads Aand er den ny Tids Aand, den Politisk, det viser os er en Retfærdspolitik, i Jordspørgsmaa- lets, i Kvindesagen, i Verdenspoli- tiken For alt dette bringer jeg Tidevar- Tidevarvet fyller fem år den 24 nov.
Läsekretsen har därmed ett osökt tillfälle a t t ge sin glädje och tacksamhet till känna för år som gått men först och främst visa.
den känner ansvar inför år som stunda.
Selma Bergqvist, Göteborg.
Märtha Bucht, Luleå.
Annie Busch, Grebbestad.
Karin Cardell, Göteborg.
D a n m a r k och Gunhild Herrlin, Karlshamn.
Hildur Hult Eskilstuna.
Maj Håkanson, Jämsjöslätt.
Augusta Tonning, Ronneby.
Frida Härner, Stockholm.
Jenny Johansson, Borås.
Hanna Johansson, Flen.
Maja Johansson, Eksjö.
Mina Jonsson, Boden.
Anna Kronbäck, Västervik.
Sigrid Kruse, Karlskorna.
Anna Käll, Sparreholm.
Karolina Widerström, Stockholm.
Norge min Tak, tillige med mit Önske At 5-årsdagen så trygt og velber ger er nådd gjennen en for kvinnerne 5 Aar vil vise Vejen frem og erobre særlig tung og vanskelig periode, vi- sig en stadig voksende Læsekreds.
ser vor påkrevet det var at Tidevar- Marie Hjelmer.
ret blev til og at det vil leve videre.
Landstingsmand.
bli stærkere, friere og mer inflydel- serikt, jo flere år det f i r på sig.
vet om at Bladet endnu i utallige Gange fröken Lulli Og det ikke bare bland kvinnerne.
men også blandt menn og blandt de intresserte i nabolandene Det er mange vanskeligheter med en avis.
ikke minst ökonomisk Men her som ellers gjelder det at kvin- nerne samler sig om sin egen presse og stötter den p i alle måter.
Og de Får j e g lov sende Tidevarvet min arbeide en avis, de fortjener den varmeste lykönskning til 5-årsdagen.
vanskelige opgave å starte og inn- Det er blitt litt a v et slagord at arbeide en avis.
de for stjener den her vil komme mere renslighet ind allerstörste takk og anerkjennelse i politiken om kvinnerne först får for sin insatts den personlige ar- komme til.
beidsydelse foruten de ökonomis- När någon spör mig hvad vi ke ofre En redasjon en journalist egentlig mener med det, så svarer har nemlig lang dag.
Altid våken.
jeg altid: Holl Tidevarvet - så för- altid oplagt, altid i aktivitet, skal står dere uten å spörre mere om den den kunne prestere hvad ikke minst ting.
Tidevarvet har utrettet gjennem Jeg beundrer Tidevarvet fordi fem år.
den så uavkortet har bevaret sine Hjertelig tillykke!
meningers mot.
I ærbödighet Og j a g sender den min varmeste Dagny Björnarå tak for alt vad den har git mig i redaktör av Norges Kvinder.
disse 5 årene.
Lulli Lous.
Slutligen här ett telegram från fru Anna Dahl, Oslo, syftande på Redaktören av Norges Kvinder, slutorden i artikeln Inför 10årsda- fru Dagny Björnarå, har mitt i den gen i n:o 46: hetaste valkampanjen för Oslo Kvin- Laat oss ra anklagelsen och fort- departi funnit rid all sända oss en sätta!
Takk og fortsatt friskt mot.
hälsning, som är genomandad av en Anna Dahl.
kollegas förståelse för vad det vill säga, att ge ut en tidning av Tide- Till sist en hälsning från en av varvets art: våra nyförvärvade vänner, fru Ur Till Tidevarvets 5-årsjubileum sula Jorfeld i Norge en aktiv med den 24 november.
lem i styrelsen för Oslo Kvinde V i sende vår hjerteligste Lykönsk- parti.
ning til Tidevarvets femårsdag; » Tidevarvets » 5-aars jubileum.
Med glede og interesse har vi på Jeg maa med skam bekjenne at denne side Kjölen fulgt bladet gjen- jeg ikke har sett mere enn de siste nem disse år.
Dets mange ypperlige 5 nummer av » Tidevarvet. » Men dis- oplysende artikler og dets utredde se 5 nummer setter m i g stadig i för- kamp for kvinnernes, hjemmens og undring over, hvordan jeg overhodet samfundets sak, har overbevist oss har kunnet eksistere saa lenge uten om hvilke store m i l Tidevarvet har na eie det!
satt s i g og hvor nöjaktig det arbei- De 5 har gått m i g saa uendelig der med de store krevende opgaver.
meget rikt og godt, av vide utsyn De svenske kvinner kan vare gla- og av dagen idag, saa jeg aldri mere de for at de her sitt eget organ kan undvore det.
hvor de kan frambære sine önskar Av dette vil De forstaa, kjære re- sine meninger, slå til lyd for de ti- daktör, nt jeg hjertelig gratulerer dens Spörsmål de gjerne vil agitere med geburtsdagsbarnet og av mitt for og utveksle meninger om.
innerste hjerte önsker det alt godt I en avis får man nemlig hele lan- for fremtiden.
Ursula Jorfald.
det i tale.
Bostadsinspektrisen Lous, betrakta vi alla, här på Tide- varvet.
på Medborgarskolan, bland Frisinnade Kvinnor som vår kära vän.
V i kunna icke tänka oss att företaga oss något av vikt, ej ens fylla år utan att hon är med.
Fröken Lous skriver: - - Vi vädja därför nu till hela läse- kretsen att på det sätt som var och en finner lämpligast ge tidningen sitt stöd.
Sätten äro mångahanda.
I n gång hette det: varje läsare an- skaffar en n y prenumerant.
V i upp- repa och tillägga: gärna tio eller hundra!
Provprenumerera åt vänner och bekanta för längre eller kortare tid, genom bidrag varigenom tidnin- gen själv kan söka sig väg till ännu okända, genom att köpa presentkort på Tidevarvet för 1929 och inte minst genom prenumeration för egen del Men uppskjut icke, tiden om- kring födelsedagen är särskilt lämp- lig.
Låt Tidevarvet då k i n ~ a t t den h a r vänner.
Tidevarvet behöver oss, endast därför an v i behöva Tidevarvet!
Hanna Landberg Gävle.
Greta Lindblom, Stockholm.
Betty Olsson, Norrköping, Edith Paul, Johannishus.
Hanna Paulsson, Halmstad.
Ystad.
Rut Malm, Malmköping.
Julia von Sneidern, Vänersborg.
Ruth Viweg Andersson, Uddevalla.
Helga Sjöstrand, Eksjö.
Hulda Lundh, Ellen Sundberg, Luleå.
Elisabeth Nilsson, Malmö.
Elsa Nordlund, Kristianstad.
Märta Tamm-Götlind, Uppsala Gerda Nystedt, Stockholm.
Magda Thulin, Djupadal.
Maja Åkesson, Spjutsbygd.
Ingrid Öhrström, Nyköping.
ELIN WAGNERS NYA BOK Den o dö d l ig a Forts. g d rn i n g e n Hur kunde Agneta suckade — Man måste tillgodogöra sig te d a finns någon, det är det ena Åtminstone ä r det lika små Utsikter godhet.
ett vittne-hörd om att ked- den andra invärtes.
påstå att Edvard dessa länders rikedomar.
världen be- för mig att f i n n a en överlägsen övervunnit sin nervhistoria från kri- höver dem.
jan av hatets gärningar kan brytas.
att bli gift med en re- get och var sig fullkomligt lik igen?
Men d i är de j u världens och kvinna är ju till oigenkännlighet for- inte dina.
Tillhör dessa länder icke gerande drottning.
J a g antar du är den enda möjliga a r det slaget, se- vindlad.
Han verkar då mycket äl- de infödda.
så tillhör de alla.
dan kejsarinnan a v Kina är död och dre än han är, och man behöver inte — Jag har själv sett vad mission Begum a v Bopal blivit för gammal.
se si d ä r underlig ut så långt efter vi fyller dar ute Du har sett vad du behövde se.
Men för det andra ä r giftermål a v kriget.
Hans hållning sedan, min — Ska jag tvivla p i min.?
fem alla slag ingenting för mig.
J a s Gud!
Det där violetta man ser ovan- är så livligt sysselsatt med annat.
för strumpan, miste ju vara under- sinnen?
Då har du det ställt precis benkläder.
Vad ska Elisabeth tän- Du h a r inga mer servila t j i - rom jag, sade drottningen naivt.
k a?
H o n tittar så förvånad på ho- nare än de.
Jag ska säga d i g att mitt problem — En norm måste j a g gå efter, nom.
gestalt och titt milda sinne påmin- Vad Elisabeth tänkte var detta: det är de lagar som gälla i det land är ganska svårlöst.
E n överlägsen ner om Kristoffer i De fem pärlor- » Var ritter den värdighet rom den- där j a g är regent.
man har jag inget hopp om att fin- na.
Liksom denne för han tanken Som det högsta tänkbara har na underliga person har?
O m jag När prinsen kom in på detta om- till legendens Christophoros En jag satt upp en jämbördig.
Det vo- natt räddar han t r i nödställda fi- kunde begripa vad det, är rom im- råde tvekade han att fortsätta Låt re inte så dåligt M e n på grund ponerar p i mig?, For att utröna bli, sade han till s i g själv och lät ender från att drunkna i floden, och följde hon med honom och hans icke bli.
Lusten a t t experimentera av männens särskilda ömtålighet bryter så hatets kedja, till egen och detta f a r in i rökrummet, likgiltig för med henne var honom för stark tror j a g inte en sådan skulle erbju- ja solstrålens väg genom skogens andras befrielse.
Novellen Brott- moderns böner, a t t hon skulle risa Han var fascinerad av denna unga da sig åt en drottning.
lin under- lövmassa.
Vi veta blott att den är ning, som nu offentliggöres i Ti- tant Agneta de dräkter som sytts kvinna.
den första han träffat som lägsen vill j a g inte ha.
Därför har i rörelse är på väg t i l l själar i allt devarvet, är förlagd till tiden efter för morgondagen.
var lyft över den suggestion som jag beslutat a t t låta det vara.
Helst vidare kretsar och grupper.
Jagets världskriget och skildrar.
huru en Hertigen lämnade de båda långt annars vilade över hennes kön från som j a g också får alldeles för myc- gränser vidgar oändligt och låta sig ung kvinna.
som står i den ganska icke preciseras Livet blir stort och unika situationen att övertaga en innan han var f ä r d i g med sin ci- den ansvarsfull t. statschefs ämbete och ansvar, beslu- garr Han offrade hälften Tanken på gärningens l i v och tar att.
hur inopportunt det än må i elden rom man offrar en gåva på ett brännaltare och gick in till de bå- odödlighet är ledmotivet i Elin vara och om det än må karta hennes da furstinnorna som sutto i änke- Wägners nya bok.
Att en skönlit- ställning, öppet deklarera sin paci- terär bok vilar p i en genomtänkt fistiska ståndpunkt.
Till detta be- drottningens skrivrum.
Helst skulle åskådning.
som man l e n t sig till, slut har hon kommit genom sin han velat stanna, men han visste att och vacker tankar.
synes mig icke klara rättskänsla och sin oförvil- Agneta ville att de unga utan några vara något fel.
t i l l och med om tan- lade uppfattning ar verklighetens dynastiska beräkningar skulle fatta När nu Edvard attackerade henne.
några choser, dem du med rätta är försvarade han s i g med sin hjärna rädd för.
karna någon gång kursiverats.
Var- vittnesbörd.
Att hennes åskådning en varm böjelse för varandra.
Han såg hur drottningens läppar Den stackars hertigen var inte in- som en student under en tentamen.
för äro somliga så besvärade av kur- icke vilar p i vad rom pläga kallas vigd i beräkningarnas senaste fas Hon slog inte upp och ner ögonen.
slöto sig, som om hon aldrig ville siveringar i skänlitteratur?
Denna kv och han tyckte o m drottningen.
I hon sade inte: snälla Edvard var ge honom ett förtroende mer.
när han ger j u dock en bild a v livet.
a h li- dä sitt s t i l l a sinne liknade han den inte elak.
hon gjorde intet försök att blev så personlig.
vet kursiverar ofta med kraftiga en — Och du, fortsatte han, du över- blodröda eller svarta streck.
Elin tuellt lagd och medvetet söker att ljusbrunhåriga flickan i sin ljusgrö leda över hans intresse p i sin hals eller sina ben.
stiger naturligtvis mina djärvaste Wägner ä r också alltför mycket objektivt och utan forutfattade me- na sammetsklänning som svagt skif- Det som eggade honom vidare, var drömmar Men vad hjälper det, när konstnär för att göra sig skyldig till ningar bedöma varje företeelse, icke tade i gyllenbrunt.
vid ett ungt träd.
monotoni eller enformighet.
Varje minst den, som djupast har påver- H a n kunde därför inte alls förstå lusten att utröna om hennes trygg- ingen av oss v i l l tynga vår framtid novell ä r ett liret egenartat konst- kat hela hans liv, nämligen kriget.
varför han fick så mycket snubbor het och frimodighet vilade i den sär- med giftermål?
— Därför är det också bäst att verk.
där allvar och humor, ironi och Var och en rom tänkt något över och vidhöll a t t de båda voro i ett skilda omständigheten.
att hon hade som krävde ensamhet ett rike.
Därför kapade han hennes låta ämnet falla.
sade drottningen.
medkänsla spela sitt ljusspel.
Stilen gärningens l i v och odödlighet, vet stadium För a t t utröna detta, störtade her- ankarkätting och väntade p i vad som som själv tagit upp det.
Och hon har den transparenta klarhet, som lå- blott alltför väl, att den ström, som gjorde en gest som om han släppt tiigrinnan dit.
Har var rom en barn- skulle ske.
tet tanke och känsla komma till lik- av handlingen sättes i rörelse genom — Du blir regent i morgon ge- något ur sin h i n d ner i en avgrund.
värdigt uttryck.
ogripbara irrationella faktorer kan unge rom genast måste se efter am En a v de noveller, som klarast ändra riktning.
varigenom livs- den nyinratta kakan är gräddad.
nom landets lagar, sade han.
Men Edvard tittade ner, och såg h u r han belysa tanken om gärningens liv och skådespelet ständigt komplicerar.
För att få en förevändning grep hon dessa lagar är redan överåriga.
Vad föll och föll i det bottenlysa d j u p e t den skrivportfölj hon för många år gör du, om de ändras i nästa vecka » Om det vore en annan.
skulle jag odödlighet, ar Karin på vinden.
Den En tillfällighet, ett missförstånd, tro, att det vore spel.
och att hon är formad som ett tema i två varia- en brist på överblick är nog, for sen förfärdigat och givit Louise och avsätter d i g?
Edvard måste ju se ett bevis på hen- — Jag tror, att lagarna står hi var ute för att fånga mig,, tänkte tioner.
Först infogas historien om att händelsernas logiska kedja den gamla fattiga Karin.
vars en- av orsak och verkan skall förvirra .. nes ungdoms konstnärlighet som han tills jag regerat så länge, att j a g han.
Vad är det du är så l i v l i g t sys- samma uppgörelse med Gud ofrivil- I novellen Lohengrin och taggtrå- betvivlade.
I dörren stannade hon.
kvlificerat mig att bli president i list bevittnas a r tre unga flickar.
den skildras t v i människor, som i t y de märkte eller låtsade icke mär- republiken, sade hon.
Det ä r åtmins- selsatt med?
f r i g i d e drottningen vänligare.
vilka därigenom få avgörande livs- åtta år burit på minner av en för- ka henne.
Elisabeths blomsterkorg tone min l i l l a dröm.
Prins Edvard skrattade.
Det var Du skall f å veta det sade han intryck.
Därefter inväves en skild.
ödmjukelse, vilken for deras sårbara föll ur portföljen och singlade in ring av en ung självförsörjande flic- sinnen fått allt större proportioner över tröskeln När hertiginnan kom första gången hon varseblivit den men kom ihåg a t t det ännu ä r Du har verk- fantastiska effekten.
d i munterhet hemlighet.
ka.
Just i ett ögonblick, d i hennes och allt bittrare smak.
En d a g kom- tillbaka sade hon: — E n opera eller symfoni?
bröt sig mor den stelnade smärtan i ensamma l i r synes henne menings- mer så befrielsen De få veta, att ligen för en gångs skull rätt.
Det ä r inte möjligt!
sade den hans ansikte.
Vad har han upplevat?
Ers majestät h a r behagat gö- löst och värdelöst som en torr gren det hela beror på ett misstag ett oav- ra sig underrättad, sade han.
Nej, på släktets levande träd får hon ge- siktligt slarv.
Med utomordentlig annars så taktfulla änkedrottningen.
tänkte hon.
Edvard a h Elisabeth kände själ- H a n s ögon vilade forskande p i det är ingen musik.
Här kriget var nom sin bror veta.
att hon utan att konst skildras.
huru de bida, när be- ann det genom gärningar ar kärlek frielsen kommer.
stå orörliga lik- va uteslutande intellektuellt intresse henne.
Det d i r med presidentskapet slut begrov jag mig i musik.
Men och godhet i kontakt med en som fångna i sitt lidande.
Här de för varandra, men den nyansen kun- kunde duga som svar, men f a n n s jag måste ut ur graven igen annan människosjäl.
Hon hade vid slutligen känna, att de äro fria och de inte uppfattas av en moder, in- någon mening och vilja bakom?
Det var ingen mening a t t försöka komma något.
Min musik blev ett tillfälle blivit offentligt föroläm- andas in frihetens lätta.
klara luft, ställd på alt stifta eller hindra äk- är så lätt a t t säga vad rom helst.
Elisabeth var van a t t alla intres- röstad.
Jag är naturligtvis inget pad och avhånad av en person, som går mannen och river med bara hän- tenskap Elisabeth hade ännu icke vuxit ur serade sig för henne, det hörde lik- musikgeni.
för sådana bryr sig inte tjänstgjorde på samma kontor.
En der bort den taggtråd, varmed han man bland de närvarande greps av omgärdat sin trädgård Det blir en sin roll som begåvad discipel.
Hon som till.
Men de förutsatte massor om a t t människosläktet är i fara.
— Och du vill rädda människor- medlidande, när han s i g henne skäl- symbol a r hjärtats taggtrådsisole- givet att saker som givna i hennes liv, na, sade drottningen tankfullt.
På va t i l l under förödmjukelsen.
Mor- ring.
sam brytes.
1 ' 1 ett annat sätt vad s i t t?
annat hennes gonen efter blev h i n i tillfälle att skildras i novellen Den förolämpade ställa sitt retande till hennes dispo- Jag tänker ut ett system i t Han förkasta var van de att svar f r i hon t t accep- fick.
de en viss lämplighet tjusning d a t t för bli satt un- iakttaga henne, när hon gick till feen, huru en människa genom upp- tera eller kontoret.
Genom handlingar av vän- mobilisering av sina andliga kraf- er debatt a r Edvard.
eftersom det dem att leva med varandra och även het och godhet rökte hon under ter övervinner ni förödmjukelse och och a t t man aktningsfullt lyssnade var något alldeles nytt.
Men inte gräla med varandra utan krig.
In- tresserar det dig?
gen samla styrka för a t t kunna vinner den sinnets klara och gyllne till Men hennes ganska kommentarer.
snart märkte hon att för länge.
Nu kunde det vara hen- ta den som förolämpat henne.
ro.
då hon mest är p i höjden av sig Edvard r a r både lättsinnigare och g e svåra Naturligtvis,sade ttagaren blev gripen i s i t t inner- själv.
en kamera p i ett stativ betraktade sta härav.
och det antydes, att den Almqvist plägade p i sin tid in- farligare än någon av hennes guver- ömtålig för att jag är flicka hon honom oavvänt med sin stadiga kontakt som en gång uppstått mel- dela människorna ' i musikaliska och nörer eller ledare.
Hennes tro att lan dessa två sjiiar.
icke upphörde omusikaliska, i rent andlig mening, hon h a f t fördomsfria lärare var om du inte tycker jag ska vara blåa blick.
Men tror du att ett så- frågade hon.
dant system gör nytta?
Forts. utan blev för dem båda ett medel och Vilhelm Ekelund prisar gärna något en fordom.
Edvard ställde — Jaså, tänkte han.
hon har än- till själens frihet, styrka och ljus.
den musiske, den som har sinne för allt under debatt som hennes lärare utgått från som självklart.
Till ex- då hört så pass mycket om världens Ingen tilldragelse i mänsklighe- livets takt och melodi och kan skilja tens historia har på ett så flagrant p i de rena och de falska tonerna i sätt och i så våldsam intensifiering ord och handling.
Elin Wägner har som världskriget belyst gärningens en utpräglad och förfinad känslig- inneboende kraft H a t födde hat.
het för nyanserna i detta avseende brer jorden i allt starka- En falsk ton i ord eller gärning, en hetare svallvågor.
Våld själslig klumpighet eller disgrace grymhet födde grym- kommer henne att reagera.
i novel- — Jag tar ingenting.
för givet.
födde mörker.
Hatets lerna Cirkeln, Den andra nyckeln, lingen står en barnstudie, som i sin sade han.
inte ens mannens överläg- brunsttid blev också penningjakten, Pius ork Pytia, skildrar hon med en omedelbarhet är helt intagande, och senhet i att regera.
Den kan vara ett den renodlade egoismens.
Som få blandning a v ironi och medlidande avslutningsnovellen Den odödliga övergående fenomen.
andra har Elin Wägner genomlevat huru en handling., som i sig är väl- gärningen samlar bokens grundtan- Nå, om så vore?
krigsåren och känt smärtan gå som ment och från den handlandes syn- kar om gärningens liv och det stän- — Så finge världen skida något ett svärd genom själen.
Därför har punkt berättigad eller åtminstone diga samspelet mellan människo nytt.
som den inte kan utantill.
novellen Flodmannen en sidan gri- förklaring, just genom bristen på jagen, kända och okända, döda och Elisabeth hade vid det här laget pande kraft, a t t även de som betrak- takt, på andlig grace och diskretion levande, i ett slutackord.
glömt a t t två bråkiga gamla damer ta den rent estetiskt, måste känna skär som ett falskt ackord, rom i sin med Ed- Elin Wägners noveller äro i hög sammanfört hennes dess makt.
Scenen är en ockuperad ordning framkallar nya missljud.
grad präglade av hennes personlig- vards.
H o n ville sätta honom p i ett stad.
Det mörker, som varje afton Bland de övriga novellerna mär- het.
Tanke och konst, känsla och sista avgörande prov och sade: sänker sig över denna ort.
där intet kas Sjömansbruden d i r en ung flic- humor hava ingått en oupplöslig för- Ja, men om det inte vore f r i - ljus får tändas, blir som en bild av ka under starkt inre motstånd tving- ening.
Någon har sagt, att stilens ga om världen och framtiden utan det mörker BY hat, som hiller sinne- ar sig själv till en handling, vars ljus är bakteriedödande som solens om nu och dig.
Skulle du uthärda na fångna a h den flod, som rinner skugga kommer att vila över hela Detsamma kunde utan tvivel sägas att vara gift med en överlägsen genom staden blir i nattens ruvande hennes lir.
och Flickan utan hand, om samvetets, rättskänslans och kär- kvinna?
mörker hemsk som dödsfloden själv.
dar händelsernas och intressenas spel lekens ljus.
Sällan andas man re- — Ja, varför inte, sade Edvard Men genom mörkret silar med un- ' heknm kulisserna kräver sitt offer nare l u f t än i Elin Wägners böcker.
utan att röja nigon förvåning, det derbart ljus en stråle av kärlek och Som ett preludium till sam- vore j u intressant.
Men jag tror in- Emy Ek.
— När man betraktar människolivet, frapperas man ofta a~ det faktum, a t t människorna, ä, av två slag: de som böja sig för det bestående och hävdvunna och acceptera det av gammal vana, huru outhärdligt det än må vara, och de som vägra att böja sig, vägra att acceptera det out- härdliga och kräva ett bättre och människovärdigare De känna och veta, att varje människa i sin mån är skapare Världen är plastik i vå- ra händer.
vi forma den genom att däri ingjuta vår kärlek vår tro, vår hänförelse, vår vilja.
Varje gär- ning av kärlek och offervilja är en kraft, som s i t t e s in i utvecklingen och icke kan do.
Vi kunna icke följa dess väg.
lika litet sam man kan föl- Han som — — — — na.
av — en — — — — — kommit tog för sition av land sällynta nes tur att kall och hennes — trodde vara val- skilt kung, — namn — hela drottningen.
SAMARBETE N ä s t a kulla I början av oktober i år kom en Pilatus, så var emellertid icke fallet.
liten kulla för första gången till Medicine kandidaten var inkallad Stockholm.
Hon hade lämnat sin rom målsägare, l i t sig icke avhöra plats å annan ort och f ö l j t med sin men, om han hade kommit, kunde ringförlovade fästman.
Hon förlo- han fått stå på Pontius Pilatus hög- rade sin väska med a l l a sina betyg ra sida tillsammans med lagens väk- första dagen och kunde sedan inte tare: allmänna åklagaren vilken få någon plats och inte heller något skulle skydda medicinarens och sam- hem här i Stockholm.
Hon kom.
som hällets intresse vad beträffar ägan- så många andra, att ganska mycket derätten t i l l grmmmfonen.
Den vistas på gatan, om man också inte ringförlovade fästmannen syntes kan beträffande henne säga att hin inte heller t i l l och blev inte ens upp- försörjde sig på den vägen.
.
ropad.
ehuru han sålt en grammofon, Emellertid mötte hon den 1 no- som han visste att kullan, hans fäst- vember sitt öde i en medicine kandi- mö, fått av medicinaren.
dat p i Birger Jarlsgatan.
Medici- Den tredje personen, huvudperso- naren frågade om hon inte v i l l e gå nen i dramat, kullan, fördes från med honom hem och dricka cham- rannsakningsfängelset, d i r hon sut- pagne.
J a, en bil till doktorns bo- tit häktad, till rådhuset.
Dir hon stad, en hela champagne.
vilken de- fick stå framför domstden, iklädd lades t i l l s vidare broderligt mellan sin grå fångdräkt och sina tofflor.
medicinaren och den 19-åriga kullan, domstolen satt, motarierna sutto, grammofonmusik med s.k nattstift, erbjudande från medicine kandida- ten av 10 kronor i förskott och 10 kronor i efterskott » om han fick som han vilt .. - Den första tian över- stapeln, som medföljde kullan, fick lämnades, men medicinaren sov också sitta på de anklagades bänk.
dermera ifrån den sista tian och vak- Kullan stod och inte bara det.
hon nade först fram på morgonen d. fick stå till svars f ö r medicine kan- kullan och grammofonen voro puts didatens champagne, nattsudd och framför a l l t grmamofon och fick m- weg.
Kullan, berusad f o r hem i bil, sam bära ansvaret för fästmannen- medtagande grammolonen, som hon bokagentens försäljning av gram- under festens lapp fått l ö f t e att lå- mofonen.
na.
Kullan, som inte kände till Kullan dömdes efter lång över- Stockholm, visste.
att hon varit hos läggning för första resan stöld till en medicinare p i Kungsholmen men tre månaders straffarbete.
villkorlig visste varken hans namn eller hans dom.
d. v. E. hon var dömd men slapp adress och kunde inte återställa den att avtjäna straffet och det fick be- lånade grammofonen.
Den erhållna ro på hennes uppförande under tre tian använder av kullan och hennes år huruvida det skulle gå i verkstäl- fästman t i l l betalning f ö r mat och lighet.
Det förutsattes även såsom husrum, och när den var slut och an- ett villkor.
a t t hon skulle omhänder- dra tillgångar inte fanns, ingick så tagas p i ett hem, ett räddningshem.
småningom i deras uppfattning att Hon förklarade sig nöjd med domen.
Hon är nitton år och är nu för- de även disponerade grammofonen, som fästmannen efter överenskom- sedd med en etikett » tre månaders melse med kullan försålde.
Försälj- straffarbete för stöld » och den Lom- ningssumman användes även den till mer hon att ha kvar hela livet på deras upphälle, d i kullan var ar- det viset att hon när som helst kan betslös och fästmannen hade svårt mötas av ett glåpord, hänsyftande att göra bröd av sin kulturella verk- p i detta.
Detta så mycket mer som den genom förundersökningen är be- samhet som bokagent Medicinaren, som var kränkt i sin kant, inte bara för en och två utan äganderätt t i l l grammofonen.
gick för hennes släktingar, förutvarande till polisen och anmälde » stölden ».
arbetsgivare, lärare och själasörjare, dömd som tjuv.
Det var första akten.
Mellanspe- all Vi skola inte orda vidare om fäst- Iet mellan första och andra akten hör egentligen inte hit men utgöres av mannen som hjälpt t i l l att sälja och en underbar ödets skickelse eller av äta upp grammofonen och som var- en tillfällighet, vilken emellertid ken åklagare eller domare velat kom- gjorde a t t flickan blev igenkänd och ma åt.
Man kan j u säga att bekräf- fande fästmannem samhällets förd till polisstationen.
Andra akten har i d a g utspelats skyddsåtgärder om äganderätten ha vid Stockholms Rådhusrätt.
Man klickat, men i övrigt - vilken till- skulle möjligtvis, tänka sig att det fredsställelse för medicine kandida- var minst tre syndare inför Pontius ten!
Han har förtroendefullt bjudit.
Söndagen den 18:e november möt les socialdemokratiska frisinna- de kvinnor från Södermanland, Ös- tergötland, Västmanland och Närke å godtemplarsalongen i Eskilstuna för att åhöra ett föredrag av fru Agda Östlund om: Pensionering av änkors och änklingars barn.
De när- och varande och särskilt kvällens talar- inna hälsades ilkkanna av ordfö- En bok om Pär Lagerkvists dramatik Den som följt Per Lagerkvist diktning.
har skäl att vara glad i t den bok, som just nu kommit ut om hans dramatik.
Troligen intresserar den också en del av alla dem, som nyss sett » Han som fick leva om sin liv » i den fullödiga framställningen på Dra- matiska teatern.
En vägledning genom Lagerkvists diktning är välkommen, då mycket av vad han skrivit ju är bisarrt ofta brutalt.
Gösta M.
Berg- man är en utmärkt vägledare, har djupt trängt in i L:s väsen, i hans ständiga sö- kande, i hans förmåga att förnyas.
Dess- utom är hin förtrogen med samtidens ex- pressionism (som söker ge en syntes av till.
varon) sådan den ter sig i de ofta exent- riska dramerna och i bildkonsten ute i Eu- ropa.
Intressant är, hur han visar L:s sam- med barn.
Fru Östlund hadc nyli- hand med denna rörelse, intressantare hur fångvård.
som ett väl smort varit i Oslo och sett hur mors- hin visar skillnaden, men intressantast är neri till skydd för hans äga kanske den ingående jämförelse han gör pensionen verkade.
Och det var idel mellan L. a h Strindberg.
t i l l den grammofon som han efter er bilder hon rullande upp från sina En stor del S Y boken redogör för Lager- den I november varit i avsaknad av.
k hos ensamma mödrar där.
Hon kvists olika dramer a h ger långa citat En samhällsfarlig individ blir näpst, nämnde som exempel en änka med ett asocialt levnadssätt har blivit fem barn, som för dessa hade i pen- Man får så en god överblick av hans egen- stäckat och föremål för dels straff- sion tillsammans 150 kr.
i månaden.
artade utveckling, av allt hans sökande, då dom dels ock räddningsverksamhet.
Och för s i g själv, för att hon skulle också d i dikter tagits med, som klarast IX.
lysa förändringen i hans livssyn.
Som pricken över iet, vad äganderät- kunna få vara hemma och vårda och Från det första dramat (» Sista Min- ten beträffar blir den lilla kullan sköta sina barn 50 kr.
Denna änka skan »), skrämmande i sin dödsångest, med dömd att betala kandidaten ersätt- lumpna och råa människor, men med bar- ning för grammofonen hur randen i socialdemokratiska kvinno- distriktet i Södermanland, fru Ellen Svedberg.
Efter ett par sångnum- mer av fröken Gerda Haglind tog fru Östlund till orda och redogjor- de för hur man i Sverige grubblat över denna frågas lösning i cirka trettio år utan att den ännu blivit hem t i l l sig en vilt främmande fat- löst.
Problemet tycks vara svårt, t i g och arbetslös kvinna, gästfritt men så mycket behövs då kvin- stjälpt i henne en halv flaska cham- nornas insats.
pagne, trakterat henne med gram- Talarinnan berörde också något mofonmusik och så somnat ifrån hur det är ordnat i andra länder, t. henne och alla sina tillhörigheter och mer - på vad sätt skall hon kunna fört dessa pengar?
Men ack, vad medicine kandida- ten spelar en obetydlig roll i det här dramat han är inte ens en andra- handsfigur, knappast spelande utom scenen.
Ingen polis eller domstol bryr sig i övrigt om hans roll och någon förundersökning kan det inte bli tal m.
H a n fungerar i själva verket inte i detta sammanhang an- nat än som en tumme som trycker p i knappen, vilken sitter maskineriet i rörelse som en outsider.
Och ändå är det han som om något år är med.
licentiat och leg. läkare med rättig- heter och skyldigheter i övrigt som en sådan, och d e t är också han.
som kanske i nästa vecka igen rätter igång en ny grammofon med natt- bjuder champagne åt nästa Eva Andén kulla - - stift och -.
ter föredraget frambar ordfö- Länsförbund i Södermanland, fröken Elisabeth Tamm, de närvarandes tack och utbringade ett leve för fru Östlund.
Telegram sändes till fru Vessman och fröken Hesselgren, ordförandena i de socialdemokratis- ka och frisinnade kvinnornas riks- organisationer.
Efter mötet följde enskilt sam- kväm under vilket diskuterades den fråga fru Östlund behandlat i sitt föredrag.
Då man insåg det omöjliga i att under denna första diskussion dra upp några riktlinjer för frågans lös- ning, framkom från flera håll för- slag om fortsatt samarbete och efter en stunds rådplägning enades man om tillsättande av en samarbetskom- mitté, vilken som närmaste och för- sta uppgift fick i uppdrag att utar- beta ett samlingsförslag t i l l ordnan- av änke- och barnpensioneringen Sverige och sända detta t i l l lokal- föreningar för diskussion och y t t - rande, varpå saken åter kunde ge- mensamt dryftar och försök göras a t t väcka en allmän opinion för frå- gans rättfärdiga och snara lösning.
Med önskan om återsteende skildes man så, net Ilja som en vit telning SY godhet i a l l t mörkret, från detta dystra drama, d i r ett ljus dock tänts, föras v i i de tre lahharni i » Teater » åter genom bisarreri a h död t i l l » Himlens hemlighet », given i Stockholm, där den godhet, som fått en späd gestalt i Ilja, vuxit till ynglingens rörande kärlek, framställd med styrka och stor ömhet, men slutande i nederlag.
Efter diktsamlingen » Den lyckliges väg » kommer dramat » Den Osynlige » (givet i Stockholm) a h här komma de ljusa kraf.
terna t i l l sin ritt.
för att i de två följande arbetena få lysa M i andaktsfull glädje och i det sista, » Han som fick leva om sitt liv », komma emot oss på ett för Lagerkvist alldeles nytt sätt, liksom avlyssnat varda- gen.
G. Bergman har blick för Lagerkvists brister, men också för hans värde, och vad hin säger om det sista dramat visar vad äkta han sökt ah funnit hos honom: » Lager- kvists livsuppfattning har under dessa år blivit allt innerligare, han har sökt sig fram till hjärtats verklighet. » Karin Tegel
Fem händelserika Forts. fr. rid.
Sådan år 1. med är också det program antytt, tjänst, liksom mot alla försök att sa- från fall för vilket Tidevarvet kämpade vid botera behörighetslagen till fall och v i måste gå mot det v. valet.
År 1925 började Tidevarvet sin Kochska förslaget till ny lösdrivar- strid för a t t den nya lösdrivarlagen lag.
skulle bli grundad p i principen: lika Och den gunst v i lyckats behålla behandling av båda parter i posti- trots d e t t a måste vi äventyra genom den artikelserie: Tankeställare inför tutionsproblemet.
äktenskapet, ram då infördes.
Vi voro inne på befolkningsfrå- gan - ur internationell synpunkt, År 1927 står skolfrågan i för- såsom frågan om platsen på jorden, g r u n d e n Här är Tidevarvet i oppo- och ur individuell synpunkt såsom sition mol kommitterades och rege- frågan om föräldrarnas rätt att själ- ringens förslag men även mat oppo- va reglera barnantalet och tidpunkt sitionens Det talar för de fria sko- för barnens tillkomst.
F ö r att nå en- lorna ram kunna leta rig fram till skilda rådvilla människor som be- helt nya former och metoder för gärde vägledning i sexuella frågor, barnutvecklandet.
Medan vi nu fråga oss, om v i ska startades Tidevarvets Rådfråg- för föräldrar av doktor f å behålla en enda prenumerant.
ningsbyrå A d a Nilsson.
Detta intressanta ex- kommer upp förslag om revision av och preventivpa- periment blev medel till hjälp i t fosterfördrivnings- många famlande individer i förtviv- ragraferna i lagen.
Vi önska utred- lade fall och gav också den rikaste ning, ljus över de dunkla vråarna om de svårigheter, de och ärligt erkännande av verklighe- erfarenhet fördomar och de avgrunder av okun- ten, sådan den är.
V i få också lov människorna ha att ta sig a t t bära hundhuvudet, som numera nighet igenom vid sina viktigaste avgöran- blivit till v i r tragiska mask så att säga, f a r Kvinnolistan vid stock- den i livet.
Under 1925 kunde Tidevarvet holmsvalen, detta av lojalitet mot de också registrera förverkligandet av kvinnor som stredo f a r rätten till ar- en plan som hängde nära samman bete och befordran Genom de trån- med dess program, nämligen Med- ga tidernas tryck, har befolknings- borgarskolan på Fogelstad.
Skolan frågan blivit en aktuell fråga, vilket är i princip och praktik politiskt understrykes genom den första be- neutral men när det gäller att in- folkningskongressen i Genève.
Vi spirera till.
att ta kännedom om och känna oss rättfärdigade i våra för- tycka något om den värld som är, sök att betrakta befolkningsfrågan löpa skolans och tidningens program som en politisk fråga.
ett långt stycke tillsamman.
Men det har inte w i t nog med År 1926 blev det oss heller icke avrustningen, befolkningspolitiken, givet att gå i samtyckandets trevli- de fria skolformerna, den fria kyr- ga tecken.
Vi måste ställa oss emot kan, den reformerade äganderätten försöken att på lagändringens väg till jorden.
fosterfördrivningen och utestänga g i f t kvinna från stats- kvinnors rätt till arbete, oss återstår ännu kalken a t t ta ställning till kom- munismen, och till Sovjet-Ryssland.
Därmed menas dock för vår del icke något absolut ställningstagande för eller emot.
Det betyder en intresse- rad.
så vitt möjligt fördomsfri, frå- geställning inför detta märkliga fe- nomen i vår tid, detta sällsamma ex- periment med dess underliga inver- kan på de människor vilka deltaga i experimentet.
Vi anse oss icke veta tillräckligt mycket för a t t fälla en avgörande dom men vi ha klart för oss att en del metoder tro vi inte p i, och den bestämda gränslinjen som lämnar liga samhörigheten borgarna utanför kunna den mänsk- vi icke acceptera.
Men en sådan frågeställ- ning, som varken accepterar bolsje- vismens metoder mot det gamla sam- hället eller det gamla samhällets skyddsmetoder, emedan dessa synas oss fega och provokanta inbringar lika mycket ovett från unghögern som från de svenska kommunisterna.
Det är mycket smärtsamt, men vi tyckte så!
Och om vi också skola stupa på saken, kunna v i icke i vårt 5:te år börja med opportunitetspoli- tik.
I sök till sammanfattande karaktäri- stik av hela denna serie debatter och meningsyttringar.
som ut från vår synpunkt speglat de fem åren.
Först en sak.
Vi mena på intet vis att detta är kvintessensen a v vad som blivit gjort och sagt från kvinnohåll under dessa år, ej heller att v i på något sätt kunna föra talan i kvin- nornas namn.
Om våra alltför vän- liga utländska vänner tro det, så är det emedan de icke äro inne i sven- ska förhållanden.
Vidare: v i inse väl att ett och an- nat under denna tid blivit sagt i hastigt mad.
i pressögonblickets mod, under tvånget att hastigt for- mulera en mening, kanske också i desperationens mod: nu ha v i intet mer att förlora.
Icke i alla frågor ha vi haft specialistens, genom årens erfarenheter förvärvade kunskaper att bygga på, ehuru vi tack vare den medarbetarkrets tidningen räknat som sin, i många fall haft denna tillgång.
Men ett kunna vi tryggt säga: al- drig h a r en kritik framförts, utan att samtidigt åtminstone gjorts ett försök att föreslå en annan fram- komlig väg.
De förslag, de inlägg P I gjort ha alla burits av en och sam- ma grunduppfattning: låt oss icke gå fram med förbud, med straff, med våld, med detaljlagstiftande.
Även- tyra försöket att g e människan inom människan (dit även kvinnans inre människa må räknas) en chance, låt alla få ge fritt av sin e g e n a r t ge det goda fri konkurrens med det on- da.
Men där lag är.
må den vara lika för män och kvinnor, för de små &amp; stora i samhället.
Låt oss ha mod att se verkligheten i ögonen, låt oss ha mod att göra oss av med urvuxna politiska eller sociala former.
Det är alltså stor optimism som varit drivkraften och p i den lever Tidevarvet ännu.
Det är möjligt att vårt tagande av likställighet i frihet och yttrande- rätt efter bokstaven kommer 100 el- ler 1000 år för tidigt, men det är inte värt att ta för tragiskt.
Vad ungdom som ger oss med hopp oss, är och att deras v i ha medar- en del ’ bearskap har åtminstone för den som skriver detta, varit det käraste av alltsamman, därmed icke en enda de glädjestunder förnekáde som mratskapet i ljuvt och lett berett medarbetarna.
Här skall inte medarbetarnas för- tjänster om tidningen talas om.
När det gäller personer som äro så iden- tifierade i ett företag, är » beröm- melsen utelyckt ».
Vi kunna heller inte egentligen tacka prenumeranterna i deras egen- ka Forts. fr. rid.
är hon I. Sigrid Undset och den italienska författarinnan som förra året hug- nades med Nobels pengar, att bägge anse a t t det onda en människa be- gått, det förfäljer en vart man så flyr.
och det sonas först genom öp- pen bekännelse och bot.
Synd och skuld.
straff och bot- gång, det är huvudtemat i Sigrid Undsets diktning från dess allra för- sta begynnelsen, i hennes ungdoms noveller och romaner om kamraterna p i kontoret i Oslo och bohemvänner- na i romerska osterior, som i h e m e s i dubbel mening stora verk om medel- tida gestalter och öden.
Ehuru gi- vetvis uppfattat och omformat ej oväsentligt olika i det sista av dem, h e m e s författarskaps hittintills för- närmsta alster, det arbete vari hon blottar mer av sig själv än i alla de andra tillsammantagna, och som hon skrev efter det hon tagit steget fullt ut och efter år av studier och stri- der anslutit r i g till den kyrka, hon nu tillhör.
I någon mån ligger som driv- kraft även bak detta steg inflytan- de från tidiga bittra upplevelser.
Just därför att vetskapen om mänsk- lig ofullgångenhet och ledan därför så tidigt och så djupt brändes in i hennes själ, har tidigt också hos hen- ne väckts behovet av, att då hon ej kunde se upp till människor och tro på deras hjälp, kunna t y till över- naturligt bistånd och komma i kom- munikation med en icke-mänsklig värld.
Intryck f r å n resor i Södern, läs- ningen as San Franciskus liv var det som först riktade henne mot katoli- cismen.
Det fortsatta studiet av hel- gonliv och av klosertankens perso- nifierande genom århundradena kom henne att med all den iver varav hennes lidelsefulla sinne är mäktigt kasta sig över romersk dogmatik.
I dess skarpa särskiljande av gott och ont, dess pessimistiska uppfattning av människans svaghet och oförmå- ga till verkliga offer och ansträng- ningar och därav följande bestämda order: d u f i r och du får icke, fann hon något i samklang med sitt eget väsen Det passar henne med absolut och strängt uppritade skiljelinjer, med ett fast murat system med reg- ler varav intet kan slås av och med hierarkisk b y g g n a d Övertygande som de flesta kon- vertiter verka då de före omvändel- sen ge uttryck för sin oro och för- tvivlan, verka de ofta kalla och stun- dom t. o. m. oäkta då de efter den- samma försöka vittna om sin tro.
Helt ut ha de vanligen känt fasan for sitt livs tomhet men ingalunda på samma s i l t upplevat känslan av ny rikedom.
Viljan till tro finnes men ingen verklig och hel visshet.
Så t. ex. hos Papini, för att taga e t t skap av preneumerater, t y vi anse oss ha gett valuta för prenumerations- V i begära heller intet avgiften.
tack, det skulle då vara ett enda av alla känt och till dessa sista år hörande exempel.
Men så ej hos Sigrid Undset.
Vägen har ej varit lätt att gå.
men nu är hon helt fram- me.
Och har, hon den karska och sty- va, blivit i stället den ödmjuka och lydiga och jublande lyckliga.
Då Sigfrid Undset blir gammal vill hon som Kristin Lavransdotter undantag.
De enda vi anse vara oss skyldiga tacksamhet äro de.
som le- vat högt på den negativa förtjänsten att inte Ian som vi.
Det har under Folk årens lopp icke varit så f å.
lämna sitt hem och draga bort till och föreningar som under årens lopp jubilerat och fått pris, ha tecknats i e t t kloster, dock ej som riktig nunna guldglans mot den mörka bakgrund vi bestått.
Det tycka vi de som kunde vara oss tacksamma för, men varken d e som flitigt brukat oss för effektens skull eller d e som upphöjts på vår bekostnad komma att inse det.
för fem år sedan startades också en annan veckotidning i glans och prakt och under alla tänkbara lycko- samma förutsättningar.
En medlem Tidevarvets redaktion skrev till av gjort en mycket fin göra tidning, du den har ingenting med verklig- att heten.
Han svarade: du har gjort en förträfflig tidning, men den har än- nu mindre att göra med verklighe- Vem hade rätt?
Vi lämna frågan öppen.
Elin Wägner.
utan som dessas tjänarinna, som en leksyster, den där skall påtaga rig husets alla tyngsta och svåraste syss- lor, alla dess mest lägsta och mest förödmjukande värv.
Den drömmen säger mer än långa utredningar om h e m e s kynne och om det allvar med vilket hon brottas med sig själv.
H.
A.
D.
