# ID: svediakorp-per3413
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1928
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,700
# sentences: 447
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Selma Lagerlöf fyller 70 år, hon har kommit till sin huvudstad.
och svenska folket, mera enigt och be- ständigt i sin kärlek till henne i n i något annat.
firar henne nu av uppriktigt och tacksamt hjärta Sve- riges hyllning har väl något mera av äganderättskänsa och därav be- tningad stolthet än andra länders men i övrigt är hennes diktarvärld bliven underbart universell.
Hela den värld som läser romaner, som äl- skar sagor och äventyr är med om att hylla henne.
Det är mycket lockande att för- söka sätta rig i n i hur det ska kin- nas att på detta sätt vara ett världs festföremål.
Att vara kollektivt be- undrad har väl liksom att vara kol- lektivt illa omtyckt en genomgripan- de inverkan p i föremålet.
Det an- går en och angår en ändå inte.
Det uppfyller atmosfären som en stimu- lerande rökelse eller en deprimeran- de giftgas.
Men samtidigt har fö- remålet en känsla a v att kärleken liksom hatet är något opersonligt Det riktar sig mot något, som icke är ens innersta jag Det träffar icke hjärtat så som den lidelsefulla per- sonliga kärleken eller hatet.
Det är min fantasivärld man är- skar, kunde Selma Lagerlöf säga.
men vem känner mig som alltid dolt mig bakom de gestalter jag skapat?
Långt bättre känner man Gösta Ber- ling.
majorskan, lngmar Ingmarson, Nils Holgersson a h Charlotte Lö- wensköld in mig.
Jag är med i mi- na böcker liksom sagoberätterskan är med vid brawn i den krets hon underhåller, men samtidigt är jag inte med, därför att jag lika ltet som hon berättar om mig själv.
Lik- som hon är jag nödvändig för att Förtrollningen skall uppstå, men lik- som hon är jag mediet, jag är till för deras behag.
Det här försöket till inlevande i en diktares ställning till sin världs- beundrarkrets må ha slagit väl eller illa ut.
En ting kan man dock vara viss på Det nämligen, att hur myc- ket än hyllningen och tacksamheten betyder för Selma Lagerlöf såsom ett tecken på att hon förstått ge män- niskorna vad de begärt och behövt och att hennes livs arbete alltså i sällsynt grad är rättfärdigåt, så be- tyder det mindre i n .den stora lyc- kan att hennes genius att inspira- tionen, stannat kvar hos henne in i ålderdomen och firar 70-årsdagen med henne.
Selma Lagerlöf har nu just av- slutat ett stort epos, en berättelse- cykel från Värmland, i mångt och smärtsam nog, men man anade icke riktigt hur dödligt allvarlig den skulle komma att bli.
Skildringen omfattar nu ett större register och har större mörker a h tyngd.
A n n a S v ä r d är den vandrande dalkulan med kramsäcken p i ryg- gen som Karl-Arthur Ekenstedt tag till hustru av någon slags miss- förstådd folklighet.
Hon är naturbar- net.
kvinnan i ofördärvad ursprung- lighet.
Hon älskar, honom hatar.
hon sliter och strävar, vårdar och för- kovrar av sin egen inte givna kraft.
p i ett underbart självfallet sätt.
Hon är ett ståtligt motstycke till den mera finslipade och komplicera- de Charlotte Löwensköld.
Thea Sundler är dem båda värdig i sin ondskas resning.
sin slughet och far- lighet.
Författarinnan har själv va- rit mycket road BY henne.
Hon skrev sig själv, yttrade hon p i tal om T h e a Sandler.
Gemensamt för d e tre kvinnor na är att de äro fullkomligt vissa tveklösa och suveräna i s i t t handlan- de.
Här är det mannen som är halv- hjärtad, tveksam a h har osäkra för- därvade instinkter.
De älska, det ger dem sammanhang och en trygg botten för allt handlande.
Han äls- kar inte, därför är han osäker i värl- - Selma Lagerlöf mycket en motsvarigeht till hennes ungdoms hjälteepos, Gösta Berling.
Han säger själv att hon inte längre ämnar sysselsätta sig med dessa per- soner, som » blivit för gamla », men få se, om hon får ro för dem, innan deras öden nått sin fullbordan.
Cykeln handlar om tre kvinnor som likt de tre nornorna emellan sig skapa en mans linsöde.
Det är här som jämförelsen med Gösta berling instiller sig.
Att båda dessa min voro vilsekomna värmlandspräster är en mera ytlig likhet.
Den andra delen i denna cykel har just utkommit Den heter som alla veta A n n a Svärd efter en av de tre kvinnorna och är en direkt fortsättning p i Charlotte Löwen- sköld.
som var den första av de tre.
Sammanbandet mellan dessa båda böcker är mycket intimt anknyt- ningen till Löwensköldska ringen genom den tredje av kvinnorna Thea Sundler som är ett slags hämndens redskap för den oförrätt Malvina - Spak fick lida, förefaller mera ut- tänkt än naturlig.
Genom dessa sina böcker har Sel- ma Lagerlöf varit ute för att visa hur en människa kan bli kallad till världen för att fylla en uppgift i en annan människas liv.
Här är det två goda kvinnor a h en ond som äro kallade att göra något av Karl- Arthur Ekenstedt, var p i sitt sär- skilda sätt.
Människorna formas un- der varandras hinder.
Ja, där ser man följden av att Selma Lagerlög slutat mitt i histo- rien.
Det blir den att läsaren sät- ter sig ner och försöker dikta vida- re, i stället för att snällt redogöra för det lästa.
Början av historien som v i fingo i romanen Charlotte Lövensköld f i r en helt annan belysning, sen man läst Anna Svärd.
Man ser nu, att den i all sin älskvärda graciösa fi- nurlighet är upptakten till allvar- samma händelser.
Redan där var ju striden om mannens själ skarp och den.
I sista kaptlet får man veta i an- dra hand, genom hans hustrus iakt- tagelser under den predikan han hål- ler efter sin återkomst från missions- fältet i Afrika att han äntligen lärt sig älska någon.
Han älskar hed- ningarna som han predikat för.
Bo- ken slutar med a t t han knackar på hustruns dörr efter många in bor- tovaro.
Men vi få inte se honom i handlande.
vi få inte veta an kär- leken gjort honom till en hel, en viss a h suverän människa.
Men det m i - ste ju bli si.
T y skiljelinjen mellan människorna går mellan dem som älska och dem som icke älska.
På många sätt kunna vi handskas med varann och kasta in varann i lycka eller olycka.
Men först den som har väckt upp kärleken hos en annan har verkligen lyckats förvandla den och föra den över skiljelinjen in i en annan värld.
Det är Selma Lager- löfs övertygelse nu som förr.
Poli t is k t läggsp e I G a t a n s kirrar Under titel » politiska framtidsut- partiets fram- tid, har hovrättsrådet Viktor Petrén i Göteborgsposten uttalat sig angå- ende det politiska läget efter valen.
sikter » och » liberala t sin anställning i tre må- Författaren anser, a t t det lyckligas- te varit om regeringskrisen blivit löst genom att liberaler, frisinnade och bondeförbundare bildat ministär.
Han f r a m h å l l e r, a t t » två vägar » Iig- ga öppna för den närmaste tiden: » antingen en gemensam vänster- vand vid att kvinnor slå front med socialdemokraterna, sedan fönster med tegelstenar.
dessa definitivt frigjort sig från kommunisterna, eller bildandet a,.
» ett gemensamt mt centerparti » och an- ser för sin del, a t t » fråga är, om det icke skulle vara f ö r den politiska utvecklingen i landet lyckligt att få t i l l stånd ett stort centerparti mel- lan flygelpartierna, högern och de två arbetarpartierna, ett centerparti bestående av frisinnade, liberaler och bondeförbundare.
Detta bleve i så fall ett stort och mäktigt parti. » Ar- tiklarna utgöra också en protest mot Stockholmsliberalernas sätt att av- skeda hr Löfgren och en försäkran, a t t liberalerna i Göteborg och landet för övrigt kamma att hålla fart vid sin partichef.
Även talas om det go- da resultatet av liberalernas medver- kan i de frisinnades regering och förhoppningen om en snar återför- ening mellan dessa båda partier.
Inga sammansättningar äro otänkbara inom partipolitikens lägg- spel, där räknekonsten har fritt spel- rum.
Men det vore i alla fall förvå- nande, om inte valrörelsen 1928 skulle lämna några spår efter sig.
En regering har rätt att bli bedömd efter sina gärningar.
det är sant.
Men när man nu prisar den nya hö- gerministärens humans framfart och låter s i g imponeras av den, får man ändå inte glömma högerns val- agitation och valaffischer, som äro i stånd att upprepas, så snart tillfälle yppar sig, och som var uttrycket för en åskådning vilken alltjämt stad- fäster sin makt, trots alla folkliga regeringsförklaringar.
Och a t t mel- lanpartierna nu skulle återförenas utan vidare, efter att ha motarbetat varandra a l l t sedan de skildes åt, kan visserligen ske formellt, men knappast bli av varaktig beskaffen- het.
om där inte finns någon annan föreningslänk än uträkning.
Skulle detta nybildade gamla parti sedan samarbeta med socialdemokraterna?
Det är också tänkbart!
Nöden har ingen lag.
Men ovanpå den borger- liga samlingens verk kommer det nog i så f a l l a t t knaka åtskilligt i fogarna.
Återstår då bildandet av ett centerparti.
Det har all sanno- likhet tigt.
Men att lyckas.
icke desto Det vore mindre följdrik- olus- tigt.
Hur ha inte liberalerna dragits åt höger år för år?
Och bondeför- hundarna.
som visserligen ibland få sina infall.
äro med undantag av Norrlandsrepresentanterna, ren hö- ger.
Det blir en borgerlig samling konstapel för a t t kontrollera hennes uppgifter ringde upp hennes chef.
Jo.
flickan hade mycket riktigt an- ställning d i r.
men efter vad som nu hade skett och med vetskap om att hon tidigare blivit dömd fur lösdri- veri ville man inte för framliden mera veta av henne.
På kvällen sam- krona.
inställts ma dag fick hon sin lön och s i t t Eftersom de troli- avsked.
Kan man tänka s i g ett mera hjälputskottet.
gen inte fått fattigvård skulle de effektivt s i t t a t t karta flickan in i hänvisats t i l l arbetsförmedlingen.
prostitutionen igen.
inför rätta » O. s. v. Må vara icke så bryskt men egent- Tidevarvet har klart för sig att Den vägen ha de själva utan resultat om det i denna sak tager t i l l orda försökt, det visar deras arbetsför- Iigen utefter samma linje handla f ö r att peka p i det system, som medlingskort.
Si återstår alltså vad också dessa arbetsgivare, rom g i r a bragt dessa två beklagansvärda unga förslaget kallar hjälparbete, d.
Y.
s. sina anställda rena svältlöner och flickor på f a l l den ena är ännu av staten eller under dess medver- tvinga i synnerhet de unga flickor- exempelvis na till extra inkomster.
Så länge icke myndig.
den andra 22 år - och kan anordnat arbete den skuld samhället har även i den- skogsarbete.
V i veta helt naturligt den betalande parten i prostitutions- na sak, så kommer detta som vanligt icke om dessa åtgärder skulle å ter- företeelsen är så oerhört frikostig fört flickorna på den rätta vägen, och ansvarslös rom nu är fallet, så att förenklas till e t t försvar för in- brottsstölder och för de kvinnliga lika litet som vi veta am de av oss länge kommer det också att finnas pälstjuvarnas uppträdande i övrigt.
förordade åtgärderna skulle gjort unga flickor.
som välja denna väg Det bekymrar oss icke.
V a d som är det.
Men enligt de sistnämnda skul- såsom den mest inkomsthringandr.
sant och riktigt.
må fastslås lika- le åtminstone den ena B Y flickorna, För att belysa detta slag a v arbets- som vid tiden f o r bortdömandet till chefer behöver man inte taga ett så S v e n s k a Morgonbladet har i en Landskrona var omyndig och följ- drastiskt exempel som c h e f e n för en ledare kallad » Gatans barn » för den aktligen enligt vår mening borde stor firma i Gotchorp.
som på ett av I november tagit det sorgliga rätts- falla under barnavårdslagarna kom- sina biträdens begäran om löneför- fallet t i l l intäkt för ett förnyat för- mit under barnavårdsnämndens vård.
höjning svarade svar och förordandc ar det von Vidare förordade v i ett kraftiga un- så bra ut måtte Y Kochska förslaget t i l l n y lösdrivar- derstöd åt frivilligt hjälparbete.
När hur mycket extr ag.
Under livligt beklagande av flickorna släpptes ut från Landskro- finns närmare till hands liggande a t t detta förslag » rönte en lika omild na och ånyo skulle börja röka arbeta exempel.
I dagens tidning finna vi rom kortsynt kritik från kvinnohåll hade de ingen som t o g hand om dem relaterade förhållandena vid ett varu- och ej föranledde någon K.
M:ts och hjälpte dem.
utan inbrotten blev hus har i Stockholm.
där flickorna åtgärd » anser tidningen fallet vara deras sätt att skaffa sig uppehälle.
få gå i månader och utföra ett tungt belysande för hur rätt och riktigt då de tydligen av fruktan för Lands- och påfrestande arbete för 4 0 kro- det von Kochska förslaget betraktar krona icke ville g?
~ tillbaka till sitt nor.
L e v på den summan i Stock- holm den det förmår!
am a l i v på gatan.
dylika problem.
Vi ha visserligen icke nu anled- g ser ut som om det enda alla Må det nuvarande systemet kom- ning att närmare diskutera det re- äro ense om.
press och allmänhet, ma bort och må alla goda krafter i dan avlivade von Kochska förslaget lagstiftare och de under l a g e n fall- samhället enas om att skydda och och dess förtjänster eller fel, men v i na, är a l t Landskrona måste bort.
hjälpa till rätta dem som icke kunna ha anledning att äter och återigen Där sammansvetsas a l l a dåliga ele- taga vara på s i g själva!
i denna punkt instämma v i helt med Svenska tala om.
att det icke främstvar de fö- ment for a t t uppfostras och förbätt- reslagna skyddsåtgärderna och över- ras i klump.
i stället lär man sig Morgonbladets slutkläm med dess huvud taget det humanitära i detta de konster och knep man inte kan fråga om.
hur länge det nuvarande förslag, rom gjorde det hela omöj- förut, att hantera diamant, borr och utdömda, hopplöst imeffektiva syste- förutom en del sa- verktyg bland annat och t i l l s i s t met skall få fortfara.
Tidningen sät- ligt.
Det r a r lämnar man anstalten med ett fast ter sitt hopp t i l l den nya kommitté ker, rom i detta sammanhang beslut, att hit skall man laga att som har saken under utredning betydelselösa men som måste nas som svagheter - den princip, man inte återkommer.
Nu vet man får man fatta frågan som en prick- på vilket det byggde, som gjorde hur man ska bärs sig åt för att slip.
n i n g för kommittén, så är den i det hela oantagligt.
För oss står det pa.
Man g ö r som pälstjuvarna och detta avseende befogad.
En mängd förarbeten hade redan vidtagits, då fortfarande lika klart.
att det icke kommer till Växjö.
Att det till en del var skräcken ju som bekant redan två, fullständi- vidare g i r att inrikta åtgärderna m o t prostitutionen enbart mot den för Landskrona, som föranledde de ga förslag förelegat och avlivats.
ena parten i företeelsen, den rom i båda flickornas uppträden inför På nyåret lär emellertid kommitténs de flesta fall är skyddslös och ekono- rätta förklarar deras försvarsadvo- betänkande föreligga färdigt.
Då kat är obestridligt, fast man på sina torde v i återkomma.
inom den borgerliga samlingen, som håll naturligtvis hellre vill tro på Men tyvärr är det så, att lagar det Ekmanska partiet kan våga an- vilddjursnaturen och människornas äro mycket otympliga instrument sluta sig till utan fruktan att mista naturliga ondska.
Och dock betyga när de skola mäta de enskilda sina skaror.
Det vore ett centerparti de som övervoro den rättegång mot len.
När har man sett detta tydli- d i föreståndarinnan p i gare än ifråga om den ensamma mo- som kom att kunna stödja de sam- flickorna, avgav sitt vittnesbörd dern som dödade sitt nyfödda barn mera, än om Landskrona dess hällsbevarande medlemmar förenade sig med om flickornas uppträdande på an- och i sju långa år förde med sig det stalten, a t t det spred sig en pinsam l i l l a barnliket och de ohyggligaste högerns skaror.
t y namnen frisin- och dyster stämning över salen vid samvetskval över sin girning.
När och liberal, hennes berättelse.
Flickorna hade i kvalen icke lämnade henne ro angav bondeförbundare gång åtföljda av en gest åt allmänhet skött s i g bra, voro villiga hon s i g själv för polisen och döm- socialdemokraterna, kan locka myc- och snälla detta t i l l pressens des t i l l fängelse.
Kanske att den ket gott folk, som inte vill tänka, förtret - men hade t v i gånger, d i starka opinionsstorm som detta vittnet var borta på semester ådömts fall uppräckt till förmån för den att rösta.
Om r ~ ~ ' läget är sådant, anstaltens strängaste straff, vilket dömda kan återskänka henne frihe- att dessa partier trivas tillsammans avtjänades i en källare.
Kanske man ten, men det är j u i så fall ett un- och ha gemenskap, så är naturligt litet rar skulle vägra att låta sig dantag som kanske aldrig upprepas.
vis ett centerparti det enda riktiga, förbättrar I och uppfostras i en källa.
huru många andra f a l l, som aldrig Det måste erkännas Det kan bli ett re.
som befolkas av råttor.
annat nå oss, klubbar icke l a g och sam- hällsordning obarmhärtigt generellt.
stort parti.
Samtidigt gräver dock så mycket som frisinnet, liberalismen därmed sin sammansvär s i g mot de unga flic- egen grav.
korna.
när de komma ut frän Lands- Kanske var detta meningen med krona.
Ingen hjälper dem på fötter, den borgerliga samling, som full- men många på fall.
De äro stämp- lade från Landskrona och äro de bordades vid andrakammarvalet aldrig så fast beslutna att bryta med 1928.
Då blir det väl nya männi- s i t t föregående, så fordras det så skor och n y a sammanslutningar rom oerhört mycket av fast karaktär.
mod få ta upp den livssyn frisinnad och vilja, innan de övervunnit för- åskådning var ämnad att bära fram, domarna och de förutfattade menin- Utvecklingen vet att finna sina garna och glidit i n bland oss andra igen.
verktyg!
E t t fullkomligt upprörande fall har nyligen inträffat här i Stock- ut butiks- Por öv- rigt hade kvinnorna förut varit straffade för lösdriveri och släppts från Landskrona förra sommaren.
Till allt detta kom att de blevo hys- teriska och obehärskade inför rätta och uppträdde på e t t rätt som gav pressen anledning att kalla dem » vilddjur i människohamn », » de tjuvar man haft att göra med ordat.
Måhända skulle det vara av ett visst intresse att närmare studera den v ä g rom d slaget anvisar i berörda.
Såvi skulle d e båda att för lösdriveri värsta - - Det - beteck- och fal- ~ " " " någon - - stora
JOHN BUNYAN.
Ett 300-årsminne År 1921 tom det republikanska partiet till makten i Amerika, då president Harding kom in i stället för demokraten Wilson.
Det betyd- de då, utåt skett att den politik som skapat Nationernas Förbund och överhuvud hade en stark internatio- nell samförståndsprägel förkastades av Förenta Staternas majoritet.
I dessa dagar ha republikanerna åter igen befäst sin ställning.
Deras kan- didat Hoover har segrat med över- väldigande majoritet, a h partiet har nu majortitet i kongressens båda hus.
Hoover kan alltså regera enväldigt, sin tid ut åtminstone.
Man kan egentligen inte säga att det denna gång är en politisk idé som segrat över en annan.
M r Hoo- ver gick ut till väljarna med slag- ordet: no har haft det bra hittills un- der republikanskt styre, jag utlovar att den ekonomiska högkonjunkturen skall fortfara.
Varför skulle man då bråka och övergå till en annan regim, tycks ha varit det belåtna Amerikas tanke- - Anno 1928 är ett jubiléernas år.
I kantskapen med den gamle puritan- heller alltid h a n s finansiella hjälp skadeståndsfrågan » Tanken på att i Europa skulle bli slutgiltigt upp- detta år ha norrmännens Henrik ske mästaren lämnar oss Lindbladska galgen väntande på honom och att kllarad.
Ibsen och vir egen Viktor Rydberg förlaget genom en från denna offi- han ej var beredd a t t dö.
Om han fyllt hundra år.
John Bunyan har cin just utkommen biografi över Bu- gick uppför stegen med blekt anlete De radikala medlemmarna i Poin- hunnit till en än ärevördigare siffra, nyan, författad av fil, doktor Au- och darrande knän, skulle han draga cares ministär togo härom dagen au- han blev I928 tre hundra år gam- gusta Björling.
Och genom denna skam och nesa över sig själv och den sked på den radikala partikongres- mal, och hans Kristens resa fyllde biografi om icke förr upplyses man sak, för vilken han dog. » sens beslut.
Innan man hann glädja två hundra femtio.
om att John Banyan icke är bara Biografiens imponerande källför- s i g å t att denne representant for mi- John Bunyan, det är just Kristens Kristens resa.
Han har t. ex. skri- teckning pekar på att författarinnan litär maktpolitik blivit störtad, kom han igen, denna gång dock med en resa.
Så många ljuva associationer vit en självbiografi, som i märklig- väl satt sig in i sätt äldre som se- ministär som är stödd endast p i de den boken väcker.
Dem som nu stå het tävlar med Augustini Bekännel- nare frågeställning till Bunyan.
konservativa.
A n koalitioen spruc- i sin medelålder för dess namn till- ser.
Tyvärr föreligger Bunyans stor- Bland omtvistade punkter befinner kit.
otivelaktigt också en spric- baka till arkadiska dagar.
då de i slagna mänskliga dokument icke i sig denna: Var Bunyans långa fäng- ka i är Poincarés maktställning.
Poin- hem tillätos svensk översättning.
varför det SY- elsetid ett nödvändigt martyrium caré representerar teorien att ett folk äldre anförvanters genom övermakt skall säkra sin fred.
bläddra i en nött bok med denna ti- nes vara ett lyckligt grepp att bo- eller berodde den på mannens ha] - Han har fortsatt Clemenceaus poli- tel p i pärmen, a h förtrollande bil- ken rymmer ymniga citat därur, starrighet att icke vilja gå de +- tik som gick u t på att försvaga den der p i blade ".
tjusande för e t t b a r överförda till svenska av författar- kopala till mötes med ett tuppfjät?
forne fienden och göra honom så nahjärta, därför att de gåvo just innans även i detta avseende ytterst I fängelset bereddes honom dock vanmäktig att han inte kunde tänka vad detta hungrar efter: hemsk fan- kompetenta penna.
T y hur välskri- en relativ frihet.
Han fick predika.
på revanch.
Versaillesfreden hade endast och tasifullhet.
» Då j a g vandrade ge- ven en andrahandsskildring av Blllllllu- deltaga i möten, ja t. o. m. företaga allenast detta syfte.
Frankrikes sy- nom denna världens L e n.
kom j a g nyans öden än m i vara, blir den resor exempelvis till London.
En annan gammal stridsfråga: stem med militära allianser runt om- till en plats, där det fanns en hila.
dock black i jämföresle med hans kring, Tyskland.
dess våldsamma Där lade j a g mig ned och somnade, egen mängfulla skildring, skön ge- Var Bunyan baptist?
Nämnda sekt a h när j a g sov, drömde jag en nom sitt utomordentliga bildspråk.
har naturligt nog låtit sig angeläget gång.
I Förenta Staterna betyder ju har gått ut på samma sak: att med dröm ».
För dem som då voro barn Dessutom får tidsonen en helt an- vara att rubricera honom som sådan.
övergång från en regim till en an- påtagliget, lokalfärgen en O m allt detta och annat mera ger nan, a t t alla ämbetsmän från de våld hålla Tyskland vanmäktigt och blevo kanske dessa allbekanta ord nan högsta till de lägsta få gå, och läm- beskedligt Under tiden har Tysk- nyckeln till diktens himmelrike.
Det helt annan saft genom ovan anförda boken a i mycket bättre besked.
Väl- na rum för den nya regimens män.
land trots allt repat sig märkvärdigt.
är ej att undra över att vi mötte metod.
Men man får ha i sikte, att skrivet och välillustrerat bör det sak arbetet lätt finna vägen till en Det där är inte så roligt att utsätta Och säkerligen ha de uppfinningar detta mästerverk i våra fromma gam- diktaren själv tycks ha varit sin hår- liga som gjorts i modern krigföring un- s i g för.
der de senaste tio årens tysta labora- las hem.
Kristens resa är näst bi- daste domare.
Hans syndakänsla får skildra boksamlingar och skolors och Spritförbudets vara eller icke va- toriekrig givit Tyskland en bättre beln världens mest lästa bok väl skrivas på ett samvete, känsliga föreningars bibliotek.
Det är roan- ra har spelet en stor roll för många Jubiléerna föra om icke annat ett re än genomsnittets » Den dömande de a h upplysande för initierade och väljare.
Industrins ledare vilja ha ställning rent militärt i n vad det kvar förbudet, som står på Hoo- hade förut.
Flottan, del grova artil- gott med s i g: glömska nutidsmän- rösten från himmeln når honom, un- kunskapssökande.
och niskor påminnas om att det finns sa- der del han en söndag spelar ’ katt ’, » vers program, emedan arbetarnas pre- leriet.
ammunitionsfabrikerna A.B-n.
icke kriget läng- ker, värda att läsa vilka icke höra en oskyldig sport.
Man erinre sig stationsförmåga är större under en värnpliktsarméerna re samma avgörande spela roll när torr regim, Kvinnorna vilja också blir luftkrig coh gaskrig.
Vad ett till årets bokflod.
Ett förträffligt i sammanhanget Rousseaus och i me- ha kvar förbudet, och de äro 2o mil- land förbereder i sina laboratorier tillfälle att göra eller återknyta be- r= sen tid Strindbergs överdrivna lioner, De vände sig från den de- frossande i självanklagelser.
Dess- mokratiske kandidaten AI Smith, och i sina kemiska fabriker undan- drar sig kontroll.
De nyaste uppfin- utom att söndagens helgd alltid i Medborgarskolans höstkurs avslu- icke bara för att denne ville lätta England iakttagits p i ett helt annat tades den 8 nov.
Följande 14 voro på förbudet utan därför att han ha- ningarna i giftgasväg lära göra det s i t t in i andra länder de en konservativ uppfattning av möjligt, att använda civila aeroplan deltagare: Augusta Gustafsson, kvinnofrågan Hoover deklarerade som bombkastare.
Frankrike har Hur det är.
ha vi kanske blivit Saltsjöbaden, Rut Gustafsson.
Juli- mera ovillkorligt för kvinnornas lika alltjämt orsak att frukta Tyskland så avväpnat som det är och gör så mindre storslagna a s nu för ti- ta, Brita Göransson, Kungsgården, rätt inför lagen, Feministerna hip- den.
V i icke endast beundra, v i ky- Ellen Hansen, Köpenhamn, Karin pas nu på att få igenom en likarätts- med.
Kanske skall den franska opi- lag, som på, +, gång stryker alla un- nionen till slut l i r a sig inse, att den las också av den Brandnatur, som Hedström, Hedemora, A n n y H e n - dantagslagar f ö r kvinnorna i alla hittills förda undertryckningspoliti- offrar sina närmaste för att ensam riksson, Norrköping, Inez Johansson.
ken icke når sitt syfte.
och slå in stater.
sväva över jorden p i profetskyar.
Näshult, Ebba Larsson, Lindesberg, Hur valutgången skall påverka de på försoningsvägen i stället Och då måste Poincaré falla för sista gång- John Bunyan vat en Brandnatur, E s t e r L u n d.
Stockholm.
Dagmar politiska frågor som vi har i Euro- men han var icke endast dundraren Lundgren, Örebro, Dagmar Löfgren, pa anse viktigare i n förbud och en.
över egna och andras synder Han Örebro, Evy Malm.
Malmköping.
equal rights.
är svårt att veta.
Hoo- ver har genom sin aktion att föda dolde ett ömmare hjärta under sin Ellen Nilsson.
Jämsjöslätt, Maja Si- krigsländernas barn under hunger- Försöken från Frankrikes sida att styva barockdräkt.
Hur gott gör det gurd, Norrköping.
åren efter kriget visat ett mänskligt binda England starkare vid sig tyc- inte ett vanligt borgerligt öga att Samtliga ha ingått i Fogelstad- intresse för det fattiga Europa.
Och kas ha misslyckats.
Engelska rege- möta en så rörande mänsklig sats förbundet.
Utom av skolans fasta hans kväkarhärstamning bör kanske ringen erkänner nu.
när den ansättes som denna: » Ja, vid tanken på de lärare ha föreläsningar hållits av dr påverka honom i fredsvänlig rikt- oppositionen.
att den flottkom- ning.
Men å andra sidan kan man promiss den ingcik med franska re- lidanden, som jag trodde, att min Ada Nilsson.
yrkesinspektrisen Ker- inte tänka sig att ett segrande kon- geringen är överkorsad, och att den blinda dotter gick till mötes, var mitt stin Hesselgren, Fröken Elisabeth servativt parti skall vidtaga n i g r a kan återta sin gamla ståndpunkt att fröken hjärta nära att brista Arma barn, Tamm, fru E l i n Wägner radikala åtgärder för fred och för de tränade reserverna i franska ar- tänkte jag.
Vilka sorger skola ej bli Ellen Michelsen.
internationellt närmande.
Den avgå- men icke böra få stå kvar orubbade din lott här i världen.
Du skall bli Ett sextiotal elever ha detta året ende presidenten har förklarat att i fall av nedrustning slagen, lida hunger.
köld, nakenhet deltagit i kurserna I likhet med fö- måttliga rustningar äro fredens bäs- Lord Cushendun, den vikarieran- ta värn, a h att Förenta Staterna de utrikesministern, säger också att denna förändrade hållning som ett och tusen olyckor, fastän j a g icke regående år ha de mest skiftande att få tecken på att det konservativa par- inte i längden kunna hålla pi att Frankrike till stånd en väl ny, gjort mera försök förpliktande tiet före valen inte törs göra sig ens kan uthärda, att vinden blåser på arbetsområden varit representerade låna ut pengar till Europa.
Han ta- idylltonen är honom och man kunde också tillägga: skif- lar ram om Kelloggpakten alls inte entente men att England mött med opopulärt genom att ingå fördrag dig. » som innebära militära förpliktelser icke främmande i andra delen av tande politiska åskådningar, allt tjä- existerade, och han grusar nog alla tystnad detta försök till närmand Det är nog inte oriktigt att tyda och äventyra freden.
Kristens resa.
Hjälteposen var icke nande till gott och rikt utbyte.
förhoppningar om att med Amerikas rustningar, dess organisation av allt Medborgarskolan av av nu Också
I T I D E VA RV E T - TIDEVARVET En annons träffar den publik Ni söker Annonsera I vår tidning Lördagen den 17 nov.
1928 DROTTNINGEN.
NoveIl I ett slott lär icke förekomma rum, endast gemak.
Här h a vi alltså ett gemak som från golv till tak är full- proppat med minnen, skänkta av en vänkrets som är givmild men har dålig smak Bland dessa minnen står en schäslong, gräslig nog att även den vara ett minne.
På den ligger bland kuddar en äldre distingerad dam, dyrbart klädd och skickligt kammad enligt modets föreskrifter från år 1900.
Hon bär till och med kängor, men icke ens de kunna göra henne riktigt löjlig, t y hennes h å l l n i n g är värdig.
och hennes tärda an- sikte uttrycker tålamod och vänlig- het.
icke rymde flera, skrev hon därun- der: till Edvard från Elisabeth.
Vad gör d u?
frågade slutli- gen modern.
Hör du alls inte på?
Drottningen såg upp från sitt verk och fäste på modern sin stadiga blåa blick som hon kunde hålla kvar hos vem som helst h u r länge som helst.
Man sade till och med om den.
att det var en sällsam blick, och det var den.
Mycket få ögon i denna värld ha aldrig grumlats av fruktan eller mörknat av skam.
Det är där- för man blir slagen av förvåning d i man möter en fullkomligt öppen och obekymrad blick, sådan s o m var.
- drottningens - Jo, jag hör på, sade hon.
Men Vid skrivbordet.
rom står ett styck- ke ifrån, men så att det bekvämt kan jag tror inte v i friar till honom, Han överskådats frän chäslongen, ritter kunde säga ja.
var beredd på Änkedrottningen en ung flicka böjd över ett papper med i hand.
Den som trädde svårigheter Det var j u naturligt att in och såge scenen framför sig, skul- en ung kvinnas blygsamhet miste le ta för givet att här var en ung resa sig mot att överta den manliga sekreterare, som tog ner diktat åt rollen kärleksvalet.
Det ä r inte tal om att vi ska en betydande dam med stor korre- spondens.
Den äldre damen talar- fria till honom.
sade hon.
ehuru nämligen långsamt och länge med ' som drottningen otåligt konstatera- flytande, bildad röst, och d e n yngre de det inte under den sista halv- damen arbetar med sin penna utan timman varit tal om annat.
Om han avbrott.
Dessutom ser man p i flic- får lov, kommer han att förälska sig kans dräkt.
art hon är en liten dak- i d i g och anhålla am din hand.
tvlo.
H o n är klädd efter sista mo- - Om han får Iov, opponerade det bland de små självförsörjande drottningen.
Hon reste sig upp och år: kort veckad svartrutig stäälde sig bredbent med händerna i it skjortblus och däröver svart sammetsvästens djupa fickor.
» Få sammetsväst, med bjärta klädesapp- lov » ä r ju e t t frieri.
Stackars mam- likationer.
ma tror visst att det är statskonst Emellertid kan den som är invigd a l t ge saker falska namn.
I alla fall, berätta, att det är flickan vid skriv- så vill j a g inte ge honom lov.
bordet lom lancerat detta mod över Kommer du ihåg honom?
frå- en hel kontinent.
Hon är drottning.
gade modern för tionde gången un- och om en vecka skall hon börja re- der detta samtal.
Den d i r friska hur- tiga sjökadetten som visade oss om- gera sitt land.
Denna drottning kunde bland kring p i sin jagare under det stora mycket annat även stenografera.
flottbesöket år 1913?
Den gången hade drottningen va- Men det var icke vad hon gjorde nu.
H o n ritade en korg rom hon.
medan rit sju är, men hon kom ihåg ho- monologen flöt ridare.
fyllde och nom.
Ty redan då hade någon &amp; - överfyllde med blommar.
När den skäftig person viskat något om a t t den unge prinsen kunde passa till gemål åt den Iilla dro ttnin gen.
I anledning härav hade han ställt för- färliga frågor p i sina lärare för att utröna vad uppgift drottningens man väl kunde ha i hennes rike.
I stället f u r att svara p i moderns fråga.
gick hon ett par varv i rum- met och slog ner t v i minnen.
Slut- ligen stannade hon igen framför modern.
Ögonen sågo obeveliga ut och under dem djupnade de linjer, en svagt böjd och en litet skarpare böjd, som antydde dynastiens ärftli- ga ögonpåsar.
J a g skulle förakta.
sade hon varje karl rom täcktes ta platsen vid min sida som sällskapsman och barnafar.
Varför?
JO, ty jag skulle förutsätta att han gjorde det med en inre motvilja och för försörjningen.
Elisabeth!
Ja, får j a g inre säga vad j a g tänker?
Det är ju mig det angår.
Tänk efter själv, mamma.
Hur skul- det vara att alltid få följa med sladden i kraft ditt erotiska penna - - - - i - av, I n f ö r.
tioårsdagen Elin W ä g n e r vara - Jag tänker inte det 1928.
N:r 46 langer?
frågade drottningen bitan- de.
- Vi ska inte tala mer om honom om det ska ske i d i n tonen, svarade änkedrottningen.
Det finns ingen anledning att göra sig löjlig över honom.
lag ska ge Agneta en vink om a l t han inte bör komma den ni- onde.
- Ja, gör som mamma vill, jag ger inga återbud.
eftersom j a g bju- dit honom oskyldigt utan biavsikter.
Mamma vet bäst själv hur långt mamma har gått Men vidtala ingen annan, ty j a g ämnar inte gifta mig.
Det finns inga skäl varför j a g skul- le underkasta mig något dylikt.
Modem ryckte inte fram med tronföljden.
Den hörde till det som helst borde underförstått i de " - na sak.
Så hade det varit när hon själv hämtades till landet för 27 år sen.
Så h ade d det varit under de fem första fasans åren av hennes ä k t e n skap, då hon inga barn fick och berömda kvinnoläkare från hela värl- den synade och fingrade henne.
- En kvinnans l i v kan inte vara lyckligt och fullständigt, o m det ska levas utan kärlek sade hon i stället.
Prenumerera på TIDEVARVET Pris 6 kr för pr år valåret heller, sva- Den 11 november inföll sen utdömda argumenten.
Utomlands händer det att kloka hjärnor allvarsam funderade över vad som hänt.
Man är kanske inte alls pacifist, men 10-årsdagen av gamla för länge vapenstilleståndet.
Även här hor oss märk- tes en smula, icke mycket.
Fred var i varje fall ett inslag i söndagen bland många an- dra.
Man får icke begära något så fantas- tiskt som a t t folk skall intressera sig för ta sig en det vore ju dåraktigt att inte begrunda fak- ta.
När nya revolutionerande förhållanden inträtt genom det tysta laboratoriekrget vakom alla gränser, så får man ju lov att ta hänsyn därtill.
Om granstater icke kun- na föra krig med mindre än att förinta varann, så få de låta bli, hur tråkigt och besvärligt det än må vara, på grundval av den största frågan i vår tid, den på vars avgörande deras och deras barns framtid beror.
Det vore mycket att säga om den pesiod som gått, kännetecknad som den är av mänsklighetens jättekamp med sig själv för att besluta sig att bli av med kriget.
Men här bara några ord om vad som hänt just i år och som tyckes ge detta år dess sär- det tålamod och den tankeansträngning som kräves för att komma överens på fred- lig väg.
Det är den kunskapen som börjar slå skilda betydelse.
i är ha stora luftmanöver hållits över världens största huvudstäder.
I år ha gene- ralstaterna slagit sig ned att dra konklusio- nerna därav och funnit att de icke mäkta uppgiften att skydda en världsstad mot ett luftanfall.
Frankrike t. ex. håller 2.000 för- icke eller jagareaeroplan parata men kan icke lova att skydda Paris mot ett överras- kande besök av en luftflotta.
Och kommer väl en sådan försedd med de senaste nyhe- terna i gas- och brandbomber, då är Pa- ris öde beseglat.
Utomlands är man inte så enfaldig, att man låtsar som om ingenting hade hänt, vilket är attityden här hemma, dar min igen i detta år, bli en vändpunkt.
I leva got, ten g å r d e n där man redan snickrade upp stommen t i l l en äreport för den nionde, då hon skulle börja regera.
Djupt inne bar hon på en oerhörd sinnesrörelse.
l i a n var full av spän- ning.
förväntan och glädje.
Men av allt detta visade hon ingen någon- och mormoderliga år bryter gaskrig ut, så kommer varken levande eller döda att förlåta dessa mora- liska dimbildare.
Femton studenter äro för närvarande ute och sprida upplysning o m läget just nu.
De ha talat om att vi cke kunna försvara oss, och anklagas därför att vara köpa av Sov- jet.
Det är verkligen ett dåligt argument.
Finns det in Nej, tydli sen och fort De v i n e snurrar på med de gamla termerna och de rade fönstret drottningen enkelt.
Hon slotts- stod vid och såg ut över och därför kan detta Gud förlåte dem som försöka att för- villa bort människors syn, händer det nå- över alla sina landsmoderliga I. högmodiga man, v i n tillvaro drott- ning Elisabeth så tvärsäkert förne- drömmar.
Redan - Du kommer säkert att hitta på den åttonde inträffade han något annat sätt att göra dig rykt- med sina föräldrar i den förutnämn- bar, sade hon klagande.
d a huvudstaden, före alla andra an- Ja, var mamma lugn, sade förvanter.
Och drottningen måste drottningen med ett hemlighetsfullt själv fara ner och ta emot honom vid leende, i högsta grad ägnat att oroa stationen, hur bråttom hon än hade ting.
med att prova kläder och läsa p i ce- Änkedrottningen, nyss s i gripen modern.
remonielet.
över att tiden nu var inne att tala När hon gått hittade änkrdrott- Det ville sig inte bättre än att hon med dottern om kärlek, började grå- den blomsterfyllda korgen inte kände igen honom när han steg ta över de hemska avsikter hon för- ningen rått med sitt sista yttrande.
Drott- som låg kvar å skrivbodet.
Med ur tåget Än värre, hon begick det igonorera de kl slutligen inte längre en huvudskakning över drottningens oförlåtliga felet a t t inte genast f a t - ignorera d e klagande ljud hon hörde goda minne, stoppade hon ta a l t detta måste vara E d v a r d Hon bakom sig och sade: in den i sin skrivportfölj for a t t såg att han märkt hennes tvekan och Gråter d u för att jag tänker gömma den för sin inträdande upp- sade som det v a r: jag kände inte ta en gunstling?
Har du inte läst i vaktning, och dar glömde hon den igen dig, du har blivit s i civil.
Riktigt anmärkt, sade han.
historien om Kristina av Sverge.
i sin tur.
Vid det privata teet.
strax efter Elisabeth a r England och Katarina den andra?
Det hör j u till!
Mitt i förberedelserna för avresan ankomsten till kungliga slottet, sut- Din jargong är cynisk.
Elisa- till festligheterna den nionde fick to de båda gamla furstinnorna och hertiginnan Agneta brev från sin vojade sig invärtes under all yttre beth.
- Och E r s majestäts ä r småbor- kära Louise att hennes dot- älskvärdhet.
Ingen av dem unnade ter Elisabeth inte för ögonblicket sitt barn å t den andras, nu vid när- gerlig.
E n drottning får lov att vara hade tid att tänka på sin lycka, var- mare skärskådan.
otadlig.
fur det kanske vore bart att spara Hur kunde Louise påstå att E n drottning miste vara kärn- Edvard till ett lägligare tillfälle.
Elisabeth är söt, tänkte den ena.
Hon frisk för det är ett hundgöra.
Otad- Hon blev förfärligt ond.
vilket hen- har j u stora händer at ' hon måste lighet sjuklighet hör ihop, det nes man fick umgälla, men samti- har j a g och sett i familjen fortsatte hon digt råkade hon i bryderi, t y hon v i - ha fickor åt dem.
Hon lägger benen - omskrutna - - - väninna - - - ' ' ' formator som jag avskedade.Och djärvt och ganska taktlöst.
Men j a g gade icke omtala f u r Edvard.
att hon frisk som en nörkärna och kan friat för honom och fått korgen.
hon har kinder så röda som en me- inte var alltför god.
Vidare h a r Du slipper resa om du inte vill, jerska.
j a g gott minne, flit.
ärelystnad och Forts. oförskräckthet.
Därmed får d e t va- sade sonen.
visst hon inte till slippa.
Han Men var han djupt ville in- ra nog.
tresserad av den lilla släktingen och Du har också en alltför lyran- ' lovade sig mycket nöje av att se på.
de begåvning, sade modern.
for att när hon började regera, Gud alle- inte förstå .. na ver, sade han, om hon avslutar en H a r jag det också?
sade drott- epok eller inleder en .Om hon är på av ningen.
Var nöjd med det d i mam- den sista drottningen eller den för- ma.
H u r lätt kunde det inte ha hänt, sta.
Men vad han manade därmed förhållande t i l l en person.
att leva at du fått en liten idiot till dotter.
var för modern ett fördolt tal lik- utan ordentligt arbete u h ansvar Hon gick fram till modern kysste som det mesta han sade.
Hon blir och att få tåla hövliga tillsägelser henne ömt och avbedjande och gick nog den sista, tänkte han.
För kvin- att inte lägga sig i Om du försökte göra en insats?
norna har inget kurage.
Han visste att smutstidningen i Det förefaller mig, sade änke- om ursäkt, vände hon om vid dörren drottningen med förkrossande jämn- kom tillbaka och kysste modern en drottning Elisabeths huvudstad of- mod.
som om d u på pricken skildra- gång till.
fentliggjort en artikel om honom de min ställning sådan den var d i Änkedrottningen föll genast till med porträtt, d ä r han framställdes din far levde.
Det föll m i g aldrig föga för detta extra bevis p i ömhet.
syende i båge.
Det skulle rara en in, att den skadade min värdighet, Elisabeth, sade hon, det är så skymflig anspelning på hans fram-.
Nej, det tror j a g nog.
sade ljuvt att vara mor .. tid som prinsgemål.
i hans förflut- drottningen snabbt men en sidan A. jag tycker d u just nyss fått na kunde inte ens denna tidning fin- högfärd kommer n &amp; man upp till.
pröva p i motsatsen, svarade dottern na något stoff till förlöjligande av Nej.
honom och hans värdighet fin- generad.
hans fruntimmersaktighet.
Han ha-.
ge man evinnerligen påpeka.
Jämnt.
så ljuvt, att jag inte kan uthär- de under kriget verksamt deltagit skulle han h a känslor som miste d a att du inte skulle få erfara de i upprätthållande av den stora hung- skonas.
Men sånt har jag inte tid fröjder j a g upplevt genom dig, erblockaden, och kunde räkna sig med om jag ska hinna sköta det här Man kan inte ha allt, sade hur många hundratusen döda som landet väl.
drottningen världvist.
Det ä r myc- helst till godo.
Efter detta borde ju Tant Victoria hade ett större ket nog att f ä bli drottning.
Skall en karl fått vara karl hela s i t t l i v land än du a t t regera och hann lik- man vara det med fart s i blir gros- om någon rättvisa funnits.
Men ehu- väl med att öva lite kvinnlig takt, sess och amning bara ' till hinders.
ru klar över det öde som miste över- svarade änkedrottningen med ram- Inte kan man heller lägga folkets gå varje ogift prins.
d i han över- ma milda lugn.
Varför skulle din barn till bröstet som Maria Teresia.
skred den jungfruliga drottningens gemål alltid hålla d i g i kjolarna?
Det är sint rom bara kan göras en gränse,r.
avskräcktes han icke.
Han Edvard är ju si road av att skriva gång i världshistorien.
hade en sällsynt och dyrköpt egen- och så har han sin musik.
ruskade på s i g skap: han var bortom vad folk sade Änkedrottningen H a r han inga flera husliga ta- som an hon fått en skopa kallt vat- eller tyckte om honom.
H a n var den - - le - - är - - som om hon ännu en gång ville be - - - - - - - '
