# ID: svediakorp-per3412
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1928
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,315
# sentences: 452
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Lösnummer 6 N:r ÅRG- 45 TI D EVARVET.
KERSTIN HESSELGREN Från förra fredagens konselj ut- skickades det meddelandet, a t t soci- alministern fastställt tidpunkten för den planerade konferensen mellan arbetare och arbetsgivare till den 30 nov.
u h I dec.
Det var ingen oväntad nyhet, som därmed kom till allmänhetens kän- nedom.
ty frågan om denna konfe- rens har ju diskuterats i pressen, allt- sedan den ny^ regeringen tillkom och statsrådet Lübeck tillträdde sitt ämbete.
Men meddelandet har sitt stora intresse därför att det visrar, att det diskuterade förslaget uppta- gits de båda parter det närmast ~~ gäller.
För alla dem som med oro följde behandlingen av kollektivavtalsfrå- gan under förra riksdagens strider, ar det också med en känsla av lätt- nad man motser den nya uppslags- ända, som här erbjudes, Kollektivav- talslagarna komma naturligtvis att få gå f r a m s i n egen mer eller min- dre törnbetsrödda stig, lag är lag, när den en gång är antagen a h der är att hoppas, att alla parter skola göra det bästa möjliga av dem s i d a - na d e nu äro.
Men det är lika fullt klart.
att man behöver en ny väg att gå, för att komma ifrån mycket av det som i stridens hetta sades och gjordes.
J u ömtåligare och svårsköt- tare e t t arbetsområde är, desto nöd- vändigare är det att dess problem skola kunna behandlas under lidel- sefria former och tanken med den nu planerade konferensen är att ge ar- betare och arbetsgivare ett sådant tillfälle att avhandla gemensamma Iägenheter.
Det ä r ej en isolerad företeelse att vårt land försöker finna nya vägar till samarbete mellan arbetsgivare och arbetare, det är tvärt om ett led i en alltmera målmedvetet växande strävan, som alltsedan kriget gått fram över hela den industriella värl- den både i Amerika och Europa.
strävan har visserligen tagit sig rätt så olika uttryck i olika län- der, men den är dock ett utslag av samma erfarenhet.
a t t hur stora mot- sättningar, som än finnas mellan ar- hetsgivare &amp; arbetare och hur djup- djupgående dessa än må vara, så bor- de man kunna finna andra vägar än strid att lösa dem med, ty de gemen- samma intressena äro också så stora, att d e borde kunna visa vägen till Denna andra metoder.
I Amerika har en hel vetenskap vuxit fram som söker a t t vinna klar- het i orsakerna till stridigheterna p i arbetsmarknaden och det ena » sy- stemet » efter det andra proklameras som den säkraste och bästa lösning- en.
System som ofta äro byggda på praktiska erfarenheter a h som inne- hålla goda uppslag, men som dock I en engelsk tidning finna vi en skild- ring av världskriget år 1940.
Med sin ironoska överdrift tjänar den lilla histo- rieh- i alla fall till att inprägla den san- ningen, att under ett framtida krig civil- befolkningen bleve mera utsatt.
i n mili- tären.
Skildringen Y gjord på temat upp- och nervända världen.
Kriget är ett helvete för de civila förstås, säger soldaten Atkins och tar en - - aldrig kunna kritiklöst överföras på förhållanden.
Tyskland, österrike och Tjeck,, cigarrett.
fl.
Iänder h a med lag- s i s t a r a i d e n ö v e r L o n d o n slovakiet stadgad industriell demokrati sökt måste varit skräck a h fasa nå det samarbete man känt som ett Vilken del tog de?
Var de åt Ilford- nödvändigt krav, men det resultat hållet?
där bor min fästmö.
våra tidning.
Den m. de hittills nått är alltför varierande för att man skall känna sig över- tygad att Iösningen ligger på den linjen.
England har också varit inne på men frågan lagt om det industri- helt och hållet a h arbetarråd, på frivil- - - Nej åt motsatta hållet svarar korpral Smith.
varpå han läser högt skildringen av hur en fientlig luftflotta på 30 skepp attac- kerat London.
25 av dem hade brutit sig igenom försvaringen a h släppt ner gas- a h brandbomber i tonvis.
Stora förluster förklarade det vara en överdrift från fien- den att - dödsfallen överstego 20,000. lig basis.
Utredningen av d e s s Soldaterna må gott i varsin liggstol frivilliga, men av staten beskyddade i en behaglig skyttegrav någonstans mitt sammanslutningar de s.
.k.
Whitley- emellan England och dess fiende Novod- kommittéerna, har varit synnerligen ojämn och visat mycket olika resul- tat.
Vissa erfarenheter har man dock vunnit u h samarbetstanken har utan tvivel genom dem vuxit sig starkare.
Vid de internationella I.
R. S.-kon- ferenser som jag de senare åren del- tagit uti och där dessa frågor oupp- hörligt diskuterats, har det i regeln visat s i g a t t samarbetstanken varit mycket längre kommen hos engelska arbetsgivare och arbetare än hos t. ex. tyska och österrikiska, trots de- ras lagstadgade arbetarråd.
Det är också mycket intressant a t t se, hur.
denna samarbetstanke till slut vuxit sig så stark, att frågan togs upp till allvarlig diskussion vid Forts. å sid. 4.
TIDE VAR V E TS VALF O N D Tidevarvets valfond har nu avslu- tat sina räkenskaper.
Vi t a för gi- vet a t t d e t bör intressera våra läsare a t t höra något ur dem.
eftersom så många varit med om att bidraga till den ganska ståtliga slutsumma som valfonden har att uppvisa.
Slutsumman blev 2,641: 35.
Den har kommit in i e t t 80-tal poster, men det är omöjligt att veta hur många givare som stå bakom, enär flera av dessa poster komma från Länsförbund eller lokalföreningar av Frisinnade Kvinnor som resultat av insamlingar.
De enskilda givar- na komma från alla orter i Sverige, från Karesuando och Haparandn Ii- kaväl som från Ystad.
En del h a varit anonyma, en del gamla, kända vänner.
en del nya, hittills okända vänner.
När bidrag kommit från en präst- gård, har det väckt en glädjande uppmärksamhet på Tidevarvet.
lika- s i då de kommit f r å n personer.
stå- ende helt utanför Frisinnade kvin- 1928 Upp- och ner- vändavärlden Arb r etS fredsk re s o n f erensens f ö r hist o r i a i6 öre nia tala bekymrat om sina hammavarande familjers öden.
Det värsta är att de paket de skicka till de anhöriga, il sällan kom- -, ma fram.
De stackarna, + % mit # i det värsta, kunde behöva Iite uppmun- tran.
Plötsligt se de en lång aeroplan snabbt styra kursren mot England hän över deras huvuden.
De bära Novodnias ' * monogram.
Må Gud hjälpa de stackars civila!
sucka soldaterna och tänka på världssta- den, d i r det just nu slagits alarm, och in- nevånarna trängas framför de otillräckli- ga underjordiska bombskydden.
raid som engelska luftflottan gjorde mot Novodnias huvudstad dan förut, d i hal- va staden grusades och 15,000 civila do- dades.
Så kmmer f ö r finns inte fröken Tamm i vår sor i t i g och bil f ö r talare, sångare valkrets!
Varför få vi inte vara med och andra medhjälpare kr.
873: 40, och ' rösta för Fred och Rätt eller lokalhyror för möten kr.
205: - Fria listan?
Lika ofta ha pengarna extra arbetskraft kr.
89: åtföljts av varma lyckönskningar Den sista summans litenhet förut- och intensiva förhoppningar om rätter ju helt naturligt.
att en hel framgång.
massa arbete gjorts frivilligt.
Och Vi tro oss kunna v i g a det påstå- då Tidevarvet nu tackar alla givare endet att valfonden till stor del hop- a v bidrag till Valfonden, tacka vi samlats av sådana, för vilka den också samtidigt alla dem som givit 5: - eller 10: - krona som sänts, sitt arbete.
antingen här uppe p i Ti- betytt en verklig uppoffring i kär- devarvets byrå eller ute på valplat- lek till saken.
Några mecenater som serna.
Det brukar inte vara roligt att gå ge av sitt överflöd, har denna val- rörelse över huvud icke haft.
Och igenom räkningar och kollationera det ä r ju helt naturligt, det kan den siffror, men den här gången är det icke ha.
I detta sammanhang vilja v i p å peka, att naturligtvis icke alla utgif- ter för valrörelserna i Söderman- land och Halland bestritts av Tide- varvets valfond.
Respektive länsför- bund ha också fått ikläda sig kost- nader, men här är endast fråga om vad som gått genom tidningens hän- der, De viktigaste posterna ha varit: Tryckerikostnader för upprop, af- nor.
Mycket ofta har penningförsän- fischer, inbjudan till möten o. d. kr.
1.009:66, postporto kr.
445:72, re- delsen åtföljts av utropet: ack, var- -.
roligt.
t y det återför i minnet de spännande och händelserika dagarna före valet.
För ögonblicket iterförenas d i alla d e som den tiden endräktigt och ivrigt arbetade tillsamman.
och minnena stiga fram förbinda som oss.
Må inte den enheten vittra bort eller sjunka ner i overksamhet.
Där- till ha vi alltför stora uppgifter i framtiden som denna vunna e n h e t måste lösa.
sergeant Blooff och fäster med häftstift ett plakat på skyttegravens bokhylla.
Där står: E r t l a n d o c h E r k u n g b e- h ö v e r E r!
10000 c i v i l i s t e r m å s t e s l u t a u p p i d a g!
nå ’ n av Er lust att sluta Er till de civila?
frågar han menande.
Men Smith kan icke, för h i n har för - Har att han har så m å n g a att f ö r s ö r j a.
M e n det finns många oberoende unga m i n i skyttegravarna som verkligen borde kam- mas ut.
Så bli soldaterna tillsagda att göra ' u en krigsrätt.
Der är en soldat ska som dömas för att han skjutit av en kula mot fienden och därigenom riskerat repres- salier.
Lyckligtvis har generalen genast radierat sin ursäkt till novodniska armén.
1914-18, då ännu arméerna försökte att nedgöra varandra Men han borde ju h i arméns uppgift att hålla sig färdig att ockupera fiendens ter- ritorium, gett upp striden och på sig och möjligen vetat, att numera är ' ". " "
" ' " lida förluster.
Därpå får Atkins ett brev.
Hans fäst- mö har övergivit honom för en civil.
Dessa förbannade civila öva e n oförklar- lin dragningskraft P i flickorna nu för ti- den.
Han har ingenting leva för " " " ' nästa truppsändning tillbaka till hemlan- följa det bakom fronten för att da.
.
Skandinavisk Utredningsdrama med I valrörelsen framfördes av Fri- sinnade Kvinnors Riksförbund kra- vet på antagandet av en sterilise- ringslag såsom ett av de medel som i någon min kunde tjäna till falk- hälsans förbittrande.
Det var ingen nyhet som krävdes.
Frågan har Iänge varit under utredning och man har väntat ett definitivt lagförslag, men man har väntat förgäves, Under tiden har i Danmark, där utredningen började två år senare än hos oss.
den ganska konservativa re- geringen nyligen framlagt ett lag förslag » Om Adgang t i l l sterilisa- tion » som i allt väsentligt överens- stämmer med det av en särskild för ändamålet tillsatt kommission utar- betade förslaget som framkom i no- vember 1926.
Kommissionen i fråga tillsattes vid jultiden 1924.
Den bestod av 12 personer: jurister, fångvårdsmän och läkare.
Bland dessa senare märktes ärftlighetsforskaren Prof. W.L.Johannsen, samt Dr. Estrid Hein förutvarande medlem i den skandinaviska ätenskapslagstift- ningskomittén.
samt överläkarna vid sinnesslö- och epileptikeranstal- ter, Sundhetsstyrelsen chef m.fl. mellanakter kastrationens följder i olika avseen- den, ärvtlighetsforskningens senas- te resultat samt redogörelse f ö r frå- gans läge i olika länder, följer så själva lagtexten, som med få och oväsentliga ändringar nu framlagts av regeringen.
Vad första gruppen beträffar fö- reslås att » Personer hvis köndrifts abnorme styrke eller Retning utsæt- ter dem för att begaa förbrytelser og derved fremkalde Fare for dem og selv og for Samfundet.
kan efter egen Begæring underkastes Kastra- tion eller annet ingreb i Könsorga- nen naar Tilladelse hertil meddeles av Justitsministern. » ma t i l l stånd.
Kommissionen konstaterade vida- re, att det torde vara i stort sett av tre anledningar som sterilisations- möjlighet bör medgivas.
Dels vid sådana fall där en indi- vid genom detta ingrepp kan tänkas förhindras att begå vissa sexuellt be- betingade förbrytelser.
Operationen tigt avfattad med vederbörliga ga- rantier t i l l missbruks förckamman- de.
Otillåtna ingrepp av denna art straffas med böter upp till 5,000 kr.
har även i överens- Regeringen stämmelse med kommissionens yr- kande givit lagen karaktär av för- sökslag, Fem år efter ikraftträdan- Kommissionen konstaterade till en att enligt gällande dansk kan sterilisation ej anser tilliten för läkare att utföra även om den sker i vederbörandes välförstådda lag intresse och på hans eller hennes egen begäran.
En särskild lagstift- ning på området måste därför kom- - - - - det närmast gäller är d i kastrering mer ett liknande förslag eller borttagandet av könskörtlarna.
riksdagens bord?
Den andra kategorien där sterili- sation kan ifrågakomma.
innesluter sådana individer, som samfunds- mässigt sett måste betraktas som mindre värdefulla eller rent ut skad- liga, och vars avkomma kan förvän- tas bliva likadan genom direkt ärvda sjukdomsanlag.
Till denna grupp ansluter sig den tredje kategorien, där visserligen De oskyldig oskyldiga troligt Det är att få av Tidevarvets lä- sare intressera sig för att Sacco- och Van- zettidramat skriver tidningen gått in den i ett här nytt veckan skede.
därom Varför i Göteborgsposten av d.
1nov.
nov.
in- driften, sålunda icke kastration utan för på framstående plats och med stället för om president Hoovers val ett betydligt mindre ingripande.
Efter en intressant utredning om stor trespaltsrubrik en artikel av eller Poincarés fall.
eller pälsvildinnorna Kommissionen hade föreslagit en särskild kommission för tillåtelsens avgivande.
Vidare kan justitieministern tillåta att » Fortplantningsevnen ophæ- ves hor psykisk abnorme personer der er anbragt under Forsorg av en Statsanstalt » eller fattigvårdsan- stalt og for hvis vedkommende det maa anses særdeles magtpå- liggende for Samfundet att de sæt- tes ur Stand till at faa Afkom.
Vederbörandes eget samtycke el- ler, där hans sinnesbeskaffenhet omöjliggör detta.
hans förmyndarn samtycke erfordras.
Äro vederbörande gifta, är vad båda kategorierna beträffar äkta makens samtycke nödvändig.
Lagen synes vara mycket försik- början avrustning och nådeansökan för den olyckliga barna- kapten Självständig C.J.
Brunskog som bär av- ti- teln.
skandinavisk mörderskan?
rustning.
Ja, det är ett fall av stark gripenhet, helt Författaren säger rent ut, att » ti- enkelt, Häromdagen kom underrättelse att den för de skandinaviska staterna en aktad tidning.
New-York Outlook, spårat det första att avrusta är mogen.
när de själva upp de verkliga brottslingarna i av de rån och överfall, vilka Sacco och och deras de närmaste U.
S. Vanzetti anklagades och din senare dömdes.
A. och europeiska grannar.
stormakterna ratificerat Kelloggpakten ».
Han är Den verkliga kunskapen am fallet fanns också inne tankegång som som man kunde vänta, att hämta i den und- veckor sedan, re världen bland brottslingarna dir. En nämligen utsättningslös smart journalist med goda förbindelser le- utredning att en själv- tade slutligen fram rad polisen borde men ständig avrustning från någon el- icke brydde sig om att finna Han fann er samtliga de skandinaviska sta- också att de som sutto inne med kunska- pen, blivit mutade från högsta ort t i l l att ternas sida skulle visa sig » militär- tiga.
politiskt i hög grad tillrådlig ».
» Ännu ha vi långt till döden », låter Ka- H a n räknar då med världssamve- rin Boye i sin dikt över Sacco och Van- tet som en politisk realitet, » med ett zetti de båda dömdes andar säga till var- världssamvete så känsligt och upp- lyst.
med en världsopinion så stark, ann.
Det är sant.
De dö icke.
Lika litet som a t t ingen stat.
icke ens Fascist- eller Jeanne d ’ Arcs domare ha Saccos all Van- Bolsjevikstaten, kan tänkas gå till zettis makt över historiens gång.
Till dess anfall, d.v.s. rövar- eller mördar- rättvisa är skipad åt deras minne skall de- ras öde upphöra och störa världen.
tåg mot en upplyst och av fri vilja Det underbara med dess män är icke i avrustad .kulturnation som öppet in- för världen förklarat, att den obe- och för sig att de blevo oskdyldigt dödade.
sker ju jämt.
Man dör i smärtans tingat ställer sig under rätten som sitt enda försvar ».
Och han antar elektriska stol eller i statsfängelsets, det är bara olika sätt att dö och i båda fallen att detsamma skulle gälla ett inkor- kan man vara ett oskyldigt offer.
Men det poreringsförsök genom militärt be- sättande.
» En frivilligt genomförd underbara är att icke orättvisan, den långa avrustning undanrycker varje möj- fängelsetiden, grymheten, lögnen, korrup- lighet till provokation » heter det, tionen, gjorde dem till vad man anklagade dem för.
Människor bli så ofta det man » E t t anfall mot e n så stat, håller dem för a t t vara.
De besvarade sin faller ur den synpunkten platt till oskuld in i det sista.
Milda och förlåtande Tidevarvet Sådant avrustad marken. » Den grundläggande tanken i art^ keln är den att kriget måste bekäm- pas med andliga vapen - här är han tydligen i polemik mot major Bratt och att en frivillig avrustning skulle vara en stor andlig kraftytt- -- ring » Ju starkare avrustningens självövervinnelse är desto större kraft utlöser den mottryck mot som våldsprincipen. » Och Sitt förslag att d e skandina- viska staterna skulle avrusta moti- verar han på följande sätt: » Det på svenska är för ett förnuftigt tänkande ab- att i avrustningshänseende jämnställda t. ex. de skandinaviska staterna, i döden.
Därför äro de odödliga.
hänförda ord, de idéer vi stritt för under de fem år tidningen Tidevar- vet funnits till, och som konsekvent ihjältigits i den mån de kunnat ihjäl- tigas.
Men det är bra synd att en sådan artikel icke kom in före valen i bemälda tidning.
Våra val föllo ut i en riktning.
rakt motsatt den som kapten Brunskog pläderar för och de komma att politiskt g e utslag i mili- taristisk anda.
Höjda anslagskrav till armén ä r o t.
e x.
redan bebådade.
eller med de våldsbelastade stormakterna.
Skall Sverige, Norge eller Danmark eller tidsfö- alla tre acceptera dessa staters mil itära väx- Det är en ganska säregen De träffas i tärt i någon mån inverka på stormakternas rustningsförkunnare.
Här kom som bekant frågan upp redan vid 1922 års riksdag genom professor Alfred Petréns motion om utredning, i vilka tillfällen sterili- sation må tillåtas av sociala grunder framför allt vid fall av sinnesslöhet.
surt gingo de mellanhavanden?
I så fall huru?
Upphör för guds skull att låta gammal krigshisto- risk surdeg förgifta vår tids politiska tän- ~ kande.
Besudla ej våra store Karlars och Kristianders minne, Problemen ligga nu till Motionen bifölls.
riksdagen skrev på ett annat sätt.
De nordiska staternas upp- till K.M:t och K.
M:t inhämtade gift är i de andliga makternas tjänst opini- Medicinalstyrelsens, dess Veten- onsbildande, rättshävdande intill yttersta skapliga råds och Uppsala Universi- gränsen av deras förmåga, utan våld.
En ut- icke de rashygieniska skälen domine- tets Rasbiologiska Instituts mening.
ra, men förhållandena ändå äro så- Det sistnämnda tillrådde sterilisa- dana att avkomman med stor sanno- tion av rasbiologiska i vissa fall olika länder, åtminstone ha vi mött dem i Tyskland och England.
Deras ord ha en särskild klangbotten ge- den kunskap som d r i v i t dem fram till den position de inta.
En ung engelsk sjöofficer son till en regeringsmedlem ur någon tidigare konserrativ brittisk regering, har under ett års tid dragit f r å n stad t i l l stad, från by till by i England inom omordentlig uppgift, värdig andens stormak- ter!
Berättigar och förpliktar oss icke vår för att Övertyga folket att det bör historia under de senaste 100 åren att räkna göra sig av med sina Drendnoughts med verkligheten av ideella värden?
Om de Han gjorde effekt, just tack vare likhet blir dåligt utrustad för kam- grunder.
Medicinalstyrelsens veten- nordiska staterna icke göra ett högre syfte sitt ursprung som konservativ och pen för tillvaron och har föga ut- skapliga råd håller på de socialt- till sitt, så bliva de i längden undanträngda militär.
av det historiska skeende, i vilket de äro V i skulle vilja uppfordra kvinnor- sikt till den nödvändiga vården och humanitära skälen och Medicinal- krallade att taga särskild a h verksam del. » na att visa på några liknande fall, uppfostran från föräldrarnas sida.
styrelsen föreslår ännu en kommit.
då högerkvinnor brutit sig ut ur sin För de båda sista kategorierna té av en jurist, en kirurg, en rätts- Likaså anser han att en självstän- miljö och sitt parti, sedan de tänkt uppkommer frågan om ej Sterilisa- medicinare och en psykiater.
En dig skandinavisk avrustning skulle sig fram till nödvändigheten av av tion bör kunna ske även utan ve- sådan kommitté tillsattes även vid vara önskvärd även för Europa och rustning och sen modigt gått i Nationernas förbund.
» De behöva breschen för en sådan uppfattning.
derbörandes samtycke.
Operationen senaste årsskiftet, och nu väntar man åsyftar här blott att hindra fort- plantningen utan ändring av köns- p i vad resultat den kommer till.
Att han sedan vill kalla den polis- kvinnorna icke en motsvarighet till Visserligen är här i motsats till i makt och gränsvakt han i stil med kapten Brunskog.
De förefalla oss Danmark sterilisering av sociala det danska avrustningsförslaget för- a t t alla vara lika ortodoxt militaris- grunder tillåten för läkare att utfö- ordar.
för riksvärn, är ju en obetyd- tiska.
Bara tillvaron av en enda ra även utan en sådan här lag, Detta lighet.
Men ordet är olyckligt valt, upprorisk ande bland dem.
skulle glädje oss outsägligt.
sker också årligen i ett visst antal ett dels värn, emedan j u icke fråga om dels det emedan det är för tanken fall.
Men nog vore det önskvärt att på Tysklands Reichswehr.
v i snart nog finge en lag.
T y, som Det kan inte annat än i högsta Mötesplats redan motionären framhöll, råder grad glädja oss att få i en stor tid- om och när ett ning se framförda med kloka och osäkerhetstillstånd Internationlla Kvinnoförbundet sådant ingrepp skall anses tillåtet.
tur det slumrande motståndet.
Bå- - Det är icke nyttigt att utred- ningsdramat har så långa mellanak- ter.
Det psykologiska ögonblicket för en frågas lyckliga lösning f ö r summas.
Det framväxer alltför över- drivna förväntningar om lagens räckvidd.
Och detta uppväcker i sin för fred och frihet anordnar på 10- dadera avlänka uppmärksamheten från en hel del andra nödvändiga nov.
i konserthusets lilla sal i Stock- reformer på det sexudhygieniska holm ett möte kl. 2 em.
Föredrag av fru Elin Wägner, betitlat 1918 -- området.
Men kanske få vi hoppas att vår 1928 -- 1938.
Musikprogram under konservative socialminister kommer att sätta fart i utredningen.
melin.
medverkan av kompositören Gunnar de Frumerie
DEN NYA STATEN.
Av Elin Wägner Drama o m en lögn - När man uppfattar demokratien jag dela med sex till Det är inget skall vara verksam vid skapandet av Eugen O ’ Neill ’ s pjäs Sällsamt depressioner.
Det övergår sedan såsom en ständig skaparakt av indi- nöje för mig att vara en av d e små, den slutliga enheten, den av sam- mellanspel har ett konsverks ovill- i vad?
I en ny melodi?
Nej, i ett rider.
som sammansmälta sina olik- små droppar vatten eller de små, små ordnade stater.
korlighet, och man får acceptera det eko bara.
t y där finns ingenting att heter i en högre enhet, så följer där- korn av sand som bilda oceanen och För att världsstaten skall bli till, av att staten framstår som ett levan- ett ljuvligt land.
och de små.
små måste nationalstaterna ge upp vad en melodi på instrumentet är de väsen, uppbyggd av individer, ord av godhet jag kan råka fälla i de kalla suveränitet i betydelsen av Förutsättningen för att en kvin- som genom gruppen dragits in i det denna tidning eller annorstädes gö- absolut självbestämmanderätt.
sepa- kynne.
en kultur som har andra för- kollektiva livet och ständigt leva sitt ra inte jorden t i l l någon himmel, el- ratpolitik.
Men om vi ta ordet su- utsättningar och står på ett annat nas erotiska historia skall bli så lång medborgarskap, ständigt så att säga ler ger livet dess behag.
Här ligger veranitet i den betydelse vi här nyss utvecklingsstadium.
A t t tala om och så intensiv: mämligen obegrän- jag och skaver mig mot andra sand- gåvo det, då går det utmärkt att för amerikanskt 8 0 - 9 0 - t a l ger inte den sad dyrkan av män och inbördes täv- uttrycka staten.
Men då kan inte staten längre få korn, men det kallar jag inte att ena suveränitet i djupare mening placeringen, men är ändå en lan dem, finnes här också.
Det är mellan nio akter kvinnodyrkan.
och med uppgåendet i en högre suverä- vara något abstrakt föremål för vara medborgare.
De kommentarer man under såda- vi se till v i r förstenade häpnad sam- vördnad i och för sig.
Den abstrak- Svarar då den nya demokratiens nitet.
Och v i som här i denna artikel- na förhållanden ger till pjäsen, äro ma män åldras och gråna i denna ta staten är en fetisch vars dyrkan forkampar: du är inte något Corn av serie för ett par veckor sedan upp- inte bockar i kanten eller in- dyrkan under pjäsens gång.
V i se vi skola växa ifrån.
Vi underkänna sand.
du är en del i en levande orga- löste motsatsen mellan individuellt de anspråk staten sådan den nu är, nism och därmed lika nödvändig för och kollektivt handlande, kunna ock- vändningar eller anvisningar åt mr hur hon lever i och på denna dyr- O ’ Neill.
Det är bara yttringar av en kan, existerande endast av densam- har p i dyrkan.
Vi ha ingen stat, det hela som varje tangent på pianot s i nu med hjälp av denna formel annan rättighet, lika ovillkorlig som ma.
Skenbart är hon den härskande.
förr i n v i skapa den.
är nödvändig för melodien.
Du skall lugnt upplösa motsatsen mellan na- författarens, nämligen åskådarens: denna Nina, men i grunden en be- Under kriget hände det egendom- icke mätas efter din storlek såsom tionalism och internationalism.
att tänka högt över vad han ser, att härskad, djupt beroende varelse Ta liga att människorna för att rädda sjättedelen av en milliondel utan ge- Boken The New state som vi följt berätta vad han lärt och sett.
bort den erotiska charm som är enda friheten och demokratien gåvo upp nom dina oupplösliga relationer till i våra spekulationer över demokra- Går man till teatern och väntar anledningen till deras dyrkan och till friheten och demokratien och under- det hela.
tiens förverkligande genom grupp- att få se naturalistisk konst så rå- hennes egen självförgudning.
och ordnade sig en absolut vilja som man - Gott, invänder jag, men det livet och i den av sammanfogade kar man vilse genast i början.
Både hon skulle skrumpna bort.
vissna.
kallade staten.
Men denna maktstat finns ännu inga metoder skapade.
grupper byggda staten, är skriven dramat och regin äro starkt stilise- och upplösas i rök för våra ögon, d. var icke den nya staten, och den me- genom vilka jag kommer i levande under världskriget, före tillkomsten rade.
Det vill säga: här är uttaget v. s. få nöja sig i livet med en högst kaniska suveräniteten som uppifrån kontakt med det hela.
Giv m i g en av Nationernas förbund.
Författa- ur livets mångfald ett enda motiv, blygsam ställning, kanske att dold påtryckes oss, är icke den verkliga del i ansvaret och handlandet, så ska ren kunde då icke veta att världssta- Alla livets tillfälligheter, krokar och för världen sälja poletter i kiosk.
suverän iteten jag känna gemenskapen.
J a g är ju tens idé tillsvidare skulle finna sitt knyckar äro borteliminerade och Den person som gör dramat till Vad är suveränitet?
varken statstjänsteman eller stats- skröpliga förkroppsligande i Natio- här står kvar ett enda mönster, som drama är emellertid inte den åtråd- Individen är suverän, säger förf.
revisor, varken maktövande eller nernas förbund, eller att just Ame- i yttersta förenkling ger huvuddra- da kvinnan utan snarare hennes svår- till The Nex State sinnrikt, i den vakthund över de maktövande, jag rika skulle vända det ryggen- Men gen i det sällsamma mellanspel som mod, som jag strax grundligt av- mån han kan förena d e stridande är ingenting, och att rösträtten inte med vår nioåriga erfarenhet av N.
en människas erotiska historia kan skydde.
Något på en gång så på- elementen i sin natur.
Två männi- ger mig någon meddelaktighet.
det F. inse vi, att hon fortfarande har sägas vara i hennes liv.
(Reservation stridigt och enfaldigt, så grymt och skor äro suveräna, så långt som de äro v i ju överens om.
för en felaktig tolkning av titeln.)
så sentimentalt kärleksfullt, så Men ni tillhör en grupp!
äro i stånd att av två skapa en enhet.
I detta stycke räcker mellanspelet for krasst och elakt under ädelhetens Ja, jag tillhör grupper, en grann- En grupp är suverän, som kan ska- kvinnan i pjäsen mellan 1919 och täckmantel har nog O ' Neill letat pa en enhet, större eller mindre, en hällesgrupp, en åsiktsgrupp, en yr- 1946, det vill säga 27 år.
Det är länge efter innan han funnit.
Si- stat är suverän som består av en mo- kesgrupp och jag kan verifiera tron visserligen ett nutida drag att tänja kert är han en stor kvinnohatare, en ralisk enhet, i vilken alla medborga- p i grupplivets stora möjligheter.
ut kvinnans erotiska alder på läng- högst motvillig tillbedjare som rea- re ingå.
Suveränitet är den verkliga, Men från dessa grupper leda inga den.
M e n här är denna utdragenhet gerar mot sin tillbedjan, och har ger vägar till den större enheten.
Kan- levande samviljans imperativ.
i tid förenad med en intensitet, som han en karikatyr av de felaktiga Kan då en stat tänkas som i den- ske jag råkar h a intresse, ansvars- fordom betingades av kortheten i dygder, de dygderika fel, som kvin- na mening är en verklig moralisk känsla till och med en egen mening tid.
Mellanspelet tar alltså hela det norna utvecklat under sina långa enhet?
Ja, det skola v i aldrig få ve- att kasta in i den brygd, varur sam- verksamma livets tid, ligger på den- slavårhundraden.
Jag är glad att ta, förr in vi skapat en sådan.
Men viljan skulle skapas, men var är den na dyrbara period all Sin förryckt- kunna konstatera att Hilda Borg- att göra det, är den nya tidens upp- eld som sammansmälter viljorna och Forts. a sid. 4. het, värdeförskjutning, extaser och var är den degel som hiller bryg- gift.
litet.
Vad som är av nöden är där- gång utan alltför många reserva- den?
Det är falsk sentimentalitet Månne man inte skyggar en för något mycket större: ett veck- tioner, och vi tro att här är den rätta la för denna fordran på ett nytt att tala om folkhemmet Sverige, jag ligt samordnande av intressen, ett vägen ut ur vår närvarande åter- medborgarskap som ständigt begär är ett skatteobjekt, som i gengäld fullt och helt erkännande av det öm- vändsgränd.
Men det är alldeles av var och en skapande delaktighet har gratis tillgång till trottoarer sesidiga beroendet, en rättvisare för- klart a t t i jämförelse med uppgif- i stället för helt enkelt lydnad mot och polis och kyrka men familje- delning av rikedomar och plats p i ten att övervinna motsatserna och och tro på överheten?
Troligen Det medlem är jag p i intet vis.
jorden, på det att det icke måtte bli förena olikheterna mellan individer.
Nej, svaras då, men detta måste fordras sannerligen att det nya med- alltför många och svåra konflikter grupper och nationer äro privatslags- borgarskapet medför kompensationer ändras.
Mänsklighetens uppgift att fälla dom över.
Organiserat m i l, strejkar och krig enkla, lätt- genom att vidga våra gränser och ge just nu är att skapa den nya staten.
måste bli lösen för alla vindiga och primitiva åtgärder, och samarbete oss känslan av verklig meddelaktig- Den uppgiften ska fyllas just av mellanfolkliga förhållanden.
det är inte alls underligt att man- het och samhörighet för att man dem grupplivet.
Det är denna lösta and- rätt att säga att världsstatens idé ej Så blir då grundtanken i denna niskor fly till dem i fruktan far den skall göra sig besvär.
De som nu liga energi som ska bli räddningen.
kan förverkligas annat än genom framställning av individens förhål- större uppgiften.
Tankeansträng- styra stat och samhälle ha sina ma- viljedisciplin, uthållighet.
teriella och psykologiska kompensa- Du och jag måste skapa den nya d e ett gruppliv av stater.
E t t utbyggt lande till gruppen, gruppens till sta- ning, mokratien, ty världen består av dig skiljedomssystem är mycket efter- ten och statens till överstaten den, överblick fordras av dem som skola tioner för mödan, men vad skulle strävansvärt, men det är icke allt.
att den befintliga samhörigheten leda in människorna på nya vägar, det löna sig exempelvis för den som och mig.
Bortom den nya staten som vi hop- Ett aldrig så utförligt och ratifice- måste förbehållslöst erkännas, före- människorna i sina komplicerade skriver dessa rader att gå upp i sitt pan p i i kraft av v i r tro p i männi- rat system kan inte hålla i en värld ställningen om avskildhet övervin- förhållanden till varandra.
Men de svenska medborgarskap?
J a g är pre- skan och hennes möjligheter, skym- där tvisterna som dras inför skilje- nas, de vilande möjligheterna lösas som så göra äro de nya hjältarna.
cis 1 / 6000000:del av det svenska ta vi världsstaten.
Samma princip.
dom äro för många och svåra.
I och aktiviseras genom samarbete.
folket.
Det ger mig inte ens en mil- Vi ha redogjort för denna tanke- lionsdels plikt och avsvar, den måste som skapade gruppen och staten, längden håller då icke folkens loja- sådant det är: en stark uppenbarelse bygga rätta alltså smu-
BEFRIADE.
A v R u t h P e r s s o n Drama om en lögn Arbetskonferenseii Det rullande världsklotet Forts. f., sid. I. ström p i pricken förstått vad hon de engelska fackföreningsförbun- skulle spela för slags person, om hon dens generalkonferens i Edinburgh trott att hon skulle vara en ädel mar.
1927, där en resolution fattades.
som hade det varit förfärligt.
Denna moder berättar för son- bemyndigade generalridet att träda Man förtäljer att arkitekt Asplund ändå inte fått sin vilja fram med Runda huset även kallat Stadsbiblioteket.
Mitt i läsehal- len hade han gärna velat ha en stor jord- glob med motor I. som skulle snurrat runt ideligen runt.
För att ingen skulle undgå i underhandling med arbetsgivaror- hustrun, observera, först när det ganisationen för att med dem disku- att lägga märke till den, skulle den dess- kommit så långt, att denna bär ett utom varit upplyst inuti a h genom ett rött 2-månaders foster.
att hon inte får tern möjligheterna t i l l samarbete.
Europa, ett grönt Asien, ett gult Amerika Arbetsgivarorganisationen såsom s i - låtit färgerna spela i ständig omväxling över ha barn, ty vansinne förekommer ofta i familjen.
Detta allvarliga fak- dan kunde emellertid på grund av bokhyllorna.
Vi som nu gå runt dessa bokhyllor och vissa formella hinder e j upptaga så- tum har modern emellertid Iyckats represen- ofta gå vilse i en cirkel, som inte har en dölja för sonen, emedan han enligt dana förhandlingar.
enda kant att hålla fast minnet vid, vi äro hennes högst amatörmässiga rätt att tativ grupp av enskilda arbetsgivare tacksamma, att åtminstone ljuset sitter still resonera skulle bli vansinnig om han tag då resolut saken i sin egen hand a h lyser med samma sorts sken.
Men vilka perspektiv öppnar icke jordglobsidén när finge veta sanningen om familjen och inbjöd fackförbundens general- man tänker på arkitekt Asplund ska- men i motsatt fall kan klara sig.
rid till en konferens om » industriell pare av ramen för Stockholmsutställningen reorganisation och industriellt sam- Ännu mera: han kanske blir van- 1930.
Vilka ätteläggar av små rullande klot sinnig ändå om han inte får ett barn arbete .. I denna sin skrivelse säga skola e j födas, där arkitektfantasien får att leva för.
Men han bör ju av ras- de bl.
a.
» Vi inse, att industriell re- flöda fritt och funktionalismen är dagens lösen.
Generalkommissarien för utställning- hygieniska skäl inte få barn?
Nej, konstruktion endast kan gcnomföras en, d: r Gregor Paulson, tycks anamma det men hans hustru bör först avlägsna i förening med och i samarbete med nya i tiden med hull och hår.
Hans nro- dem, som äro berättigade och be- hans eget barn och sen med en i n - gramtal häromkvällen på Slöjdföreningen nan man skaffa honom e t t under- myndigade att föra de organiserade vitglödande av energi a h omstrålat av di arbetarnas talan.
Nödvändigheten Asplundska sfärernas kosmiska ande, för — Han stod vid vattenhon på g i r - den auktionsdagen och höll utkik ge- nom porten neråt vägen i väntan p i a t t få se honom komma dir.
Det var endast sina söndagskläder, han fått lov att taga p i sig.
och de gamla skorna, som inte dugde a t t halvsula en gång t i l l så a t t något så fint som begravning var auktion inte, det förstod han allaredan.
Fol- ket som samlades var heller inte mer i n nogt och knappt söndagsklätt.
En som stucket barn som han ska tro vara hans.
Det är inte små pretentioner.
ett gement förslag i kärlekens namn.
Dessutom är det ju rena vansinnet.
även am sonens lycka kunde ha rätt a t t kräva ett sådant offer.
Eftersom hans vett eller vanvett enligt hen- ne icke är ovillkorligt utan betingat av miljöförhållanden, kunna ju des- sa båda tokiga kvinnor som finna p i och utföra denna plan.
aldrig vara säkra att inte något annat slag av ödet framkallar vansinnet.
Ä n n u omöjligare är a t t en läkare ögon- blickligen hoppar p i saken och t.o.
m. blir barnafadern utan a n analy- sera fallet vetenskapligt.
Om fru Nina i stället för till Lars Hanson gått till professor Wigert, som satt på parkett när j a g var där.
hade dra- mit tagit en annan vändning.
Sedan g i r det förstås också att pipan, men var gång de friska i pjä- sen kräva sin rätt.
vänder sjukdo- mens fruktansvärda vapen mot dem och de avstå med all den skada där- av följer.
Ja.
men tänk om han blivit vansin- nig?
J a.
vad mer, det få alla riskera och göra så med, även om ingen sett minsta fel på föräldrarna.
Så är hela dramat ett drama om en lögn, kartad in i och förvandlande en rad personers erotiska öde.
Det är ett särfall utan allmängiltighet.
och mellanspelets egen melodi fingo v i aldrig höra.
därför att den skor- rande tonen fördärvade det.
Men v i fingo se människosjälar kemiskt sönderdelas av lögnens syra.
se dem i reaktion mot lögnen.
Genom de hemliga replikerna, tankarnas h ö r bara ackompanjemang t i l l handling- ens spel, kommo vi dem ändå mera nära.
Det var ett vackert och modigt drag av Dramaten att som den för- sta europeiska scenen v i g a importe- ra detta stycke t i l l Europa Jag hop- pas att teatern, regissören och skå- despelarna, främst fru Teje med sin jätteroll, få framgångens lön för mödan.
Men det är inte så säkert.
Elin Wägner.
att icke underlåta någon handling, som kan leda t i l l fullständigaste och snabbaste åtgärder för industriell re- konstruktion, tvingar ms därför att söka omedelbart samarbete med dem vilka äro lika vitalt intresserade.
i frågan som v i själva.
V i tro, att de gemensamma intressen, som smida oss samman äro starkare i n de sken- hart divergerande intressen.
som sön- dra oss. » månde icke allt bliva av denna ut- ställning, där det funktionella skull sitta i högsätet, det sociala ha försteg framför det estetiska, där maskinens vardagsvara skall tallaaj upp rid sidan av konstnärens söndagsvara?
Direkt ur livet skall din springa, ej va- ra en hjärnskapelse av konstdoktorer.
Var- j e människa, fattig eller rik.
bildad eller obildad, skall kunna gå dit och finna hjälp att ordna sitt liv och sitt hem mera prak- Fackföreningsrådet beslöt att mot- tiskt, mera ekonomiskt a h mera skönt än taga denna inbjudan och konferen- förr.
Skall den svenska organisationstalang- ren, som fått sitt namn efter arbets- en gå i land med detta väldiga problem och givargruppens ordförande Alfred skapa harmoni även i denna brokiga mark- nad?
I begynnelsen var ordet - D:r Paul- Mond, sammanträdde strax efter sons — sedan kommer hantverkarnas ska- jul och avgav den 4:e juli efter 6 pande gärning och så kommer om fattiga månaders arbete sina första förslag.
ett och ett halvt år sommaren 1930 - den - Dessa äro inte i sig själva något nya tidsandans apoteos Bara nu allmänhe- ten, den stackars oestetiska, barbariska all- så n y t t och uppseendeväckande —: mänheten - du a h jag - kan följa med erkännande av fackföreningar, upp- i galloppen.
Så att vi inte skämmer ut oss, hörande av represalier efter arbets- när 1930 kommer ah vi står där med ett strider, en E d a parter omfattande oförstående gapande löje som Helsingborg- överorganisation, m överinstans för arna framför sin David.
Må var i sin stad göra sitt för att inte blamera oss allt för frivillig förlikning och rationalise- ring.
- Men det betydelsefulla är, att dessa förslag utgöra beslut.
rom utarbetats gemensamt och rom för- utsätta ett fortsatt samarbete p i den inslagna vägen.
Årets fackförbundskongress be- slöt med mycket stor majoritet alt godkänna dessa beslut och att upp- draga åt generalridet att fortsätta samarbetet med Mond-gruppen obe- roende av hur arbetsgivarorganisa- tionerna ställde.
sig till de hittills gjorda förslagen.
A v a l l t att döma synas emellertid också dessa ställa sig välvilligt t i l l Mondkonferensens beslut.
Mondkonferensens rykte har gått vida utöver England gränser och Överallt väckt starkt intresse.
Vid arbetskonferensen i Genève i år före- kom ett flertal resolutioner, som syf- tade t i l l att få t i l l stånd samarbete mellan arbetare och arbetsgivare och samarbetsfrågan.
dok oupphörligt upp i diskussionerna och kändes som en underström i de flesta förhand.
lingar.
Att frågan nu ocksi nått oss och mycket.
Jag har gjort mitt.
Varje måndagkväll i höst har jag gått p i en studiekurs i hemin- redning a h lärt mig hur 1800-talsfulheter i mitt hem skall drivas ut av 1928:s rena ande.
Snart äro alla viggar därhemma tom- ma a h skrivbordsstolen är allenarådande fy det var det enda i mitt rum, som höll stånd inför konstdoktorernas kritik.
jag har kvar min engelska järnsäng och mitt skrivbord i falsk antik, så är det ute- slutande p i grund av praktiska behov.
Min själ ignorerar deras tillvaro.
För att ej lämna något medel oförsökt att följa med min tid, inköpte jag i gir d:r Nils Wollins nyutkomna bok: » Hemmet a h den moderna smaken ».
Den kostade åt- Om i verkligheten.
' Texten är ofantligt oriente- rande och lär oss skilja pi getter och får i butikmarknadens virrvarr.
Det nya evan geliet får även någon gång teoretiska ut tryck såsom i följande språk: » Det i ytlig bemärkelse sköna har efter trätts av det sakliga.
I själva verket ha därmed nya estetiska värden uppstått, som egenartat ge uttryck åt vår tids smak. » Vi erkänna, att d:r Wollins dokument fått s i t t uttryck i socialministerns förslag till konferens den 30 nov.
är synnerligen glädjande.
Den 2 da- gan konferens.
som här satts ifråga, kan givetvis ej tjäna t i l l annat än ett första anslag.
Men den välvilliga behandling saken rönt i tidningsor- gan av alika färg.
ger en den fur- hoppningen.
att de 200 representan- terna skola mötas med de bästa inten- tioner och en verklig vilja att ge- mensamt finna vägar till ett fortsatt samarbete och därmed ocksi vägar att lösa många av de problem.
som hota vår industri och som försvåra förhållandena pi arbetsmarknaden.
skulle vara, när han äntligen en gång kom.
Och gammal och liten.
Men pigg och gladlynt med käpp och snusdosa precis som Andersson i gården intill.
ty am honom sade man också » gubben ».
Hans hästar skulle nicka och lunka iväg och strax inom porten, ungefär rid logdör- ren, skulle han stanna och kliva för- siktigt ner av vagnen - baklänges som Andersson brukade - och själv börja spänna från hästarna.
Men d i skulle fadern komma ut.
ung och rör- lig och barhuvad och säga: » Inte fanken skall i stå och göra det själv., Och ropa pi drängpoj- ken att göra det i stället.
Och så skulle » gubben Månsson » ta fadern i hand och saga: » Beklagar sorgen. » Och fadern skulle säga: » Tackar!
J a men för all del.
Han var ju gammal och gjorde inte stort oväsen av sig, men hur det är.
så är det i alla fall sakneligt efter honom.
Helst för mor och pysen här. » Och då skulle gubben Månsson ge akt på honom och taga även ho- nom i hand och kanske säga:.
» Kan väl tro, att detta varit mar- fars påg. » Och så skulle de alla tre följas åt över gården in i förstugan, d i r hatt och ytterrock skulle bli upphängda på någon av trådrullarna, som spi- kats upp som hängare.
Och fadern skulle öppna dörren till rummen, och där inne skulle » gubben Måns- son få se.
Både det fina duktyget på bordet och det nya porslinet.
som var av precis samma sort som det nämnde- mannens skaffat sig t i l l dotterns bröllop, skulle han bli varse.
Och det mycket gamla snapphanegevä- ret, som var uppfästat langs med den ena bjälken i dagligstugan, och flintyxan.
som hittats i jorden, och morfaderns gamla fiskur, som det skulle sättas nytt verk i, och den stora tavlan, sam man köpte det året den hjälmiga kott fick tvillingar.
skulle han också bli uppmärksam på, och allt annat som beundrats och av- undats under begravningsdagarna skulle han re.
Och om d i fadern i n en gång berättade historien om hur han tagits med den d i r hästskoja- ren, som rökte köra upp honom när han sålde sin gamla Paria.
skulle väl gubben Månsson riktigt förstå vil- ken karlakarl han ratt t i l l bords hos och skratta precis som man skrattat när historien berättades under be- gravningsgillet.
från » övergångstiden » innehåller mest sak- ting, som även äro sköna.
Men det liga finns några funktionella lampor, som skräm- mande förebåda det nya.
» De äro inte lam- por, vid vilkas sken man berättar för bar- nen om tomtar a h troll », säger författa- ren, » men de äro bra att arbeta vid. » De- ras utseénde påminner om de Asplundska globerna i Skandiabiografens svarta him- mel, dystra profetior om den lid, d i män- niskan är död a h endast himlakropparna fortsätta sitt eviga kretslopp.
När alla glömt att gå för att mur,.
runt i bilar, när alla hus se ut som lådor a v plåt, när väggarna lysa av elektriskt ljus så man ej kan skilja på dag ah natt a h möblerna bestå av krökta järnrör, d i kan det hända att jag tar ner mina 1800-tals- möbler från vinden.
Med rörelse skall jag betrakta deras mahognyrosor a h om oliv^.
r i t utstofferade ben.
De skola kanhända rädda min själ från maskinsamhällets his- nande tomhet a h - ehuru fula » i ytlig be- märkelse » påminna mig om den tid, då jag var en människa.
- Elsevir.
Där han stod, kunde han se ända Det var banfrost och blåsigt, och det enris, som strötts ut på gården och vägen f ö r begrav- ningens skull.
drevs än hit och än ner till byavägen.
dit.
Samlades och spriddes åter ut.
Rätt som det var kom en skarp vind- il och drev en hel bunke framför sig genom portgången, och i följe med den vindilen blev Iänamansskjutsen synlig på byavägen.
På höga hjul och mjuka fjädrar svängde den i skarp jämn t r a v in på avtagsvägen mot gården.
Den kom som ett öde.
Snabbt och obevekligt rullande framåt olik rad Anton vän- t a t lig.
Han kunde bara glo.
I framsätet r a t t kusken och ut- roparen och ensam i baksätet » gub- ben Månsson ».
Lång och grov och väldig satt han där med rävskinns- kragen uppslagen om öronen och men svängde lika elegant för det in p i gården.
Männen Iyfte pi dor, huvudbonaderna a h somliga av fruntimmerna neg.
Kusken drog till sig tömmarna och hästarna stan- nade samtidigt, p i tummet i bredd med varandra, men inte i närheten av logdörren, som de flesta av be- gravningsgästerna gjort utan med vagnen mitt för ingångsdörren, och där stodo de, båda ens tecknade, bl- da på millimetern lika höga, blanka och skinande och orörliga som stil- tyer.
Seldonet glänste.
och vagnen rar så man kunde spegla sig i den.
ty så ville länsman Månsson ha det.
Hans värld bestod endast av tre sa- ker, djuren och växterna och jord- bruket som hörde till länsmansbo- stället.
Den okynnesfänad, som kal- lades människor visste han j u också om, men utom tjänsten hölls den obevekligen p i avstånd med blickar och uniform och bitord.
Gubben Månsson bar sannerligen för Gud inte lagens svärd förgäves.
Men på- Iitlig och rask hadec han ord om sig III vara.
Anton gled fram till t r a p p a h såg hur fadern hjälpte till att knäp- na upp fotrocken.
Det såg nästan ut som om hans händer skälvde m li- ten smula.
Och sedan reste Månsson sig upp i vagnen i hela sin fruktans- värda längd och steg ner p i m i r - ken - men inte baklänges.
I för- stugan h ä n g d e han pälsen av sig och hängde upp den p i en trådrulle, så därvidlag blev det som Anton tänkt sig det.
Men ack, vad modern var liten nar hon neg.
och fadern dar han kom bärande p i pälsen, som han genast lyft ner och bredde ut p i en stol framför ugnen » så att den inte skulle bli för kall att taga på », som han sade.
Dessa E d a.
som gått så vackra och värdiga bland begrav- ningsgästerna, de gjorde sig nu s. % ödmjuka och ringa inför denne päls- klädde herre.
Och i sitt eget hus.
Vem som helst kunde se hur små de Forts. kände sig.
