# ID: svediakorp-per3411
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1928
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,820
# sentences: 472
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Häl älsovård i Ryssland 533 långsamt på timmarna och så fort Det går är så ju terna?
Hur kommer d e sig?
Av ANDREA ANDREEN-SVEDBERG samma klocka.
Jag tycker det skulle vara tvärtom » Så kan man alltså redan i småskolan på De flesta av oss, även om vi är - 1925.
Hon vet vad hon skriver privatpraktik på sin fritid från sta- ganska radikala tycker inte att ens om.
för henne h a r man under hen- tens tjänst.
H ä l s o k o m m i s a r i e t s en oblodig revolution förefaller myc- nes arbete i Ryssland som Vänner- övriga underavdelningar äro alla - dess lydnad egen hand under upptäcka människans tidens tänjbarhet, föreställ- ningar.
Det var bl.
a. detta som filosofen bergson gjorde sig berömd på, och nu ket lockande; vi h a r ingen lust att plötsligt riva ned samhället a h bör- ja från början.
Men ändå om det kunde ske bitvis, i enstaka frå- gor, som ligger oss om hjärtat, det vore härligt!
Att inte behöva plåst- ra a h bättra och kompromissa och til tusen hänsyn till det historiskt givna utan istället få lägga upp e t t - skat det.
En och lopp annan har inte ön- kan det bestämt århundradenas inte skada.
Nu h a r t. ex. medicinen, konsten bota sjukdomar, varit stormäktig i många hundra år a h hygienen, konsten att förebygga dem, har trots Hippokrates varit länge bortglömd och är än i d a g bara ett litet oväsent- ligt bihang.
Det ändrar sig, säger man, hygienen rycker framåt.
Men ack, s&lt; sakta.
På tio år h a r Ryss- land, som startade bortom all ära och r e d l i g h e t, h u n n i t m e d a t t s t ä l l - att vis mycket att lära av deras verk.
Författarinnan till » Healt work in Soviet Russia » (Vanguard Press, New York 1928).
Anne J. Haines är kväkare.
har fått sin akademiska utbildning vid Bryn Mawr College och sin juksköterskeutbildning i Fi- ladelfia och har vistas i Ryssland mellan 4 och 5 år under tiden 1917 nas representant inte arrangerat nå- utom den finansiella och den admi- ska han visst få Nobelpriset.
Plötsligt gra kulisser.
Ingen kan heller be- nistrativa - inriktade p i aktiv häl- kommer detta Nobelpris inom räckhåll även skylla henne f o r s k ö m å l n i n g eller sovård.
Även den avdelning som för småskolepojkar och vi känna hur luf- överhuvud bristande objektivitet.
Hennes bok ger åter och åter siffror och nyktra fakta och det är också alldeles nog för att göra den spin- nande för varje socialt intresserad.
I början påminnas vi om vad Ryssland, vad U.S.S.R är: 1 / 6 av jordens landyta med 140,000,000 in- nevånare, av vilka ett stort antal är helt ociviliserade: mongoler, tarta- rer o. s. v. Detta är det material, som Hälsokommissariet har att arbeta med.
Nio olika departement sortera un- der kommissariatet.
Ett av dem, det tillsvidare utan jämförelse mest kostsamma heter » Terapeutiska institutioner » - alltså sjukvård.
sjukvård må nämnas, att A p r o p å sjukvård fortfarande har läkarbrist i de väldiga lantdi- strikten och än mer på stepperna och i Sibirien.
Man har satt upp som mål fri läkarvård tillgänglig för alla medborgare men är långt ifrån målet, F. n. har man kvar skyldig- het att själv betala sin läkarvård för privata företagare; även många ar- betare betala hellre än de vänta i de överfyllda poliklinikerna Tillsvi- dare ha alltså läkarna rätt att ha - - man:, sysslar med smittosamma sjukdomar och således innefattar en hel del te- rapeutiska s t ä v a n d e n tar framför- allt sikte på förebyggande av sjuk- dom genom folkuppfostran a h fur- bättrade levnadsvillkor.
Av kommissariatets underavdel- ningar är den för mödra- och späd- barnsvård, ledd av en kvinnlig lä- kare, mest aktiv.
Miss Halnes fram- hiller att man under blodsdådens år sökte ett uttryck for sin dolda idea- lism genom omvårdnad om barnen: framtidens h o p p » våra barn blev ett slagord.
Pi ett ställe i boken har förf.
en förtjusande skildring av hur en byrå för kontroll av friska spädbarn i en rysk lantby fun- gerar och rad den betyder, Även siffror tala här.
Ryssland hade 1913 den högsta s p ä d b a r n s dödligheten I den civiliserade värl- den eller 27 procent.
redan 1923 be- räknades den ha fallit till 17 pro- cent för hela Ryssland; i Leningrad var den 12,9 procent.
(Nya Zeeland har världens lägsta spädbarnsdöd- lighet 4 procent.
Sverige har 5,5 procent.)
Man vet j u så litet om det nya Forts. å sid. 4.
- ten omkring oss är full av barnaenkla sanningar dem ännu ingen upptäckt.
I På det sättet kom underströmmen av dagens funderingar att bära tiden på sin rygg.
Alla udda och sysslolösa stunder vilka icke voro många, ägnades tiden.
Varför är den så lång under timmarna och så kort under rasterna?
MI man tänker på avskiljer sig genast ur myllret i världsvimlet, träder fram och visar sig.
När jag vid arbetstidens slut släckte lampan a h r i g ut över det över- givna marknadstorget stod tidens visit- kort mot den mörka himlen och lyste rakt in till mix.
Det var inte alls under- ligt utan helt naturligt.
Mitt emot re.
daktionen av Tidevarvet ligger huset Kornhamnstorg n:r 2.
* Det är där jag stundom gåt och äter lunch med gum- morna från stånden som äro de praktful- laste kvinnor i Stockholm och ha de mil.
laste, lydigaste karlarna.
Men vid den här tiden har huset krupit in i mörkret, a h v i dess takås står utritat i stora siff- ror i röd och gyllene eldskrift: 5,33.
Ta- let står där bokstavligen m minut och försvinner blixtsnabbt for talet 5,34 Det berör mig egendomligt, ehuru jag först inte kan säga varför, Det är inget mystiskt med dessa siffror, ingen hem- lighet, om inte tiden själv är en hemlig- het, vilket den är.
Det är ett ljusur, en tidmätare och har jag inte 5,35 sett en klocka förr?
Jo, men det är just däri d e ligger.
Mina tidsföreställningar visa sig vara - Kvinnors riitt Av till förvärvsarbete INGEBORG BOYE En våg av reaktion mot kvinnors Det hos oss så mycket omdebatte- rätt att delta i arbetslivet gör sig rade stadsfullmäktigebeslutet före- för närvarande tydligt märkbar i skrev byråchefer att icke anställa Norges politiska liv.
Och då man ju gifta kvinnor, att uppsäga d e redan som regel ser att sådana vågor i ti- anställda utan hänsyn t i l l duglig- den också sträcka sina verkningar het, tjänsteår eller ställning - del til!
andra länder, kan det k a n s k e ha vill säga utan hänsyn till något an- sitt intresse också för kvinnor i våra nat i n att d e voro gifta.
Och beslu- grannland a t t känna tiden på pul- tet föreskrev a t t en g i f t pensionsbe- sen och följa sjukdomens utveck- rättigad kvinna icke skulle få behål- ling här i Norge.
la sin ställning med den pension, Ty en sjukdom måste man kalla hon hade arbetat sig fram till utan denna tidsföreteelse - och mera än stadsullmäktiges avgörande i var- en barnsjukdom, när kvinnor som h a je särskilt fall.
Detta vill med andra ord säga, att haft rösträtt och medborgarrätt i tjugu år, själva kunna falla för den en g i f t kvinnlig funktionär måste frestelse, som tidens stora arbetslös- - för att få behålla det arbete hon het innebär, och ge sitt bifall till efter norsk sociallagstiftning har framlägga sina privata en begränsning av kvinnors fria rätt till förhållanden för sin chef, för utskot- rätt till förvärvsarbete.
Och det är kort och enkelt sagt t e t och stadsfullmäktige.
Och om hon kan förmå s i g till vad som har skett här i Oslo: Ett beslut i stadsfulmäktige om att ne- detta a h o m hennes privata förhål- ka gifta kvinnor tillträde till kom- landen enligt samtligas mening äro munala anställningar har fått sina nog ömmande f i r hon tillåtelse att inte endast behålla sitt arbete som ett ynnestbe- varma försvarare bland män men också bland kvin- vis.
Detta beslut står i strid med be- nor särskilt ogifta men också gifta.
i pressen - anting- stämmelserna om kvinnors likstäl- en den fördes från kvinnligt eller lighet med män.
Det kränker också manligt h i l l rörde sig i stort sett både i form och innehåll många av omkring spörsmålet istället för d e rättsbegrepp på vilka v i byggt att gå rakt på själva dess kärna.
Och v i r sociala ordning under de sista Det är ett steg som de jämförelsevis få som hävdade årtiondena.
principen: kvinnans obeskurna rätt tvingar vår sociala utveckling årti- till utbildning och förvärv på sam- onden tillbaka.
Del är också i strid med v i r ny- ma villkor s o n mannen.
blevo utpe- kade som gammaldags kvinnosaks- aste lagstiftning om äkta makars kvinnor.
förmögenhetsförhållanden.
Enligt - - Diskussionen - - - visare som gå runt.
På den runda att se liga urtavlan finnes minuten innan och minuten efter, där finnas dygn efter dygn 5.36 på varandra i ringar.
Men här på detta ljusur finnes i univer- denna lag försörjer den gifta kvin- sum bara denna enda minut stucken ut nan sig själv med sitt arbete i hem- med vass och glödande nål mot mitt met, men hon bär också sin del av hjärta Bakom, framför runt omkring ansvaret för hemmets ekonomi och 5.37 är mörker.
Nuet blir samman- hon måste därför också om del är hangslöst, och därmed på något vis mer nödvändigt bära sin del av försörj- överväldigande, Man blir van vid tiden, ningsbördan.
då don uppträder i sina gamla symbo- Och blir det bara En gång sedvän- ler som sanden i timglaset och visaren på ja att den g i f t a kvinnans arbetsrätt klockan.
Här, där den blixtrar bort i skall begränsas, så kommer detta att ljusskyltens snabba knyckar - 5.38 få verkningar b i d e för den gifta tränger den sig på medvetanet på ett och den ogifta kvinnan.
Det är näm- nytt sätt Tiden är inte bara en annan ligen själva den kvinnliga arbets- på rasten än på timmarna.
Den är hel- kraften som belägges med hindran- ler inte densamma i stad som på land, i de bestämmelser.
Häftar det blott ungdom som på ålderdom i 20:de århun- en liten bestämmelse, ett litet för- dradet som i det 19:de 5,39. bud vid kvinnans arbete, så är hon Aldrig förr stod minuten så ensam, så inte längre helt konkurrensduglig.
lysande och uppfordrande mot det tidlösa Icke längre första klassens vara som mörkret arbetskraft.
Ett tidsmått är snart fullt, dess fullbor- Förbudet mottogs också med dan är inne den 11 november, då tio år tacksam glädje av dem som endast förflutit sedan central- och ententemak se på problemet från den ena sidan: terna lade ner vapnen.
Detta årtionde var kvinnan som konkurrent på en över- utsett att skapa om världen.
Så snabbt fylld arbetsmarknad, och som där- det 5,40 glidit bort.
Och världen är för hoppades att exemplet måtte föl- icke omskapad i den mening man tänkte jas både av staten a h av de enskilda sig.
Nytt och gammalt kämpa vilt om företagarna landet runt.
den.
De skola kanske kämpa tills daggry- Men blir denna tankegång allmän ningen kommer, då tiden slocknar och det på tiden att man offentligt icke mera är.
lagda - - - - - - - - är söker klara ut begreppen och hålla Devinez.
frågan om arbetslösheten skild från frågan om arbetsrätten, * V i d dagsljus har jag vmlickt att det Kvinnornas kamp om stadsfull- var huset bredvid.
Men omdömet om mäktigebeslutet här i Oslo har haft torgfruarna kvarstår, resultat.
Beslutet måste mildras därhän att endast gälla nyanställ- funktionärerna att kunna bli upp- ningar.
Alltså kommer ingen av de redan anställda g i f t a kvinnliga sagd Men från icke sin desto plats mindre står beslu- tet fast, även om det nu kommer att praktiseras med dygn viss försiktighet.
Därför kan vi inte låta detta spörs- mål f a l l a.
och I de hungriga De mätta stället Samtidigt som regeringen plane- Poliskonstapel Bohman har nu rar en industririksdag &amp;, repre- blivit dömd till overksamhet i 20 dagar, därför att han behandlat tre sentanter för arbetsgivare och arbe- tare för att befrämja arbetsfreden, oskyldiga damer som brottslingar d. stiger arbetslöshetsfrågan åter i för- grunden.
I Norge där arbetslösheten är stor, förhållandevis ännu större än här, har Arbetarepartiet tagit UPP saken till ny behandling.
Man v i l l bekämpa inte ban arbetslösheten utan också nödhjälpsarbetet som ho- tar att sänka arbetarklassens lev- nadsstandard.
Förslaget går ut pa, att efter de nu förestående kommu- nala valen.
sammankalla en kommu- nalkonferens för att diskulera pro- blemet i hela dess vidd.
Åtgärder för anordnande av ordinärt arbete förordas i största möjliga utsträck- ning, där extraordinärt arbete måste tillgripas.
skall det ske p i villkor.
som fackorganisationerna godkänna.
I annat fall kan sådant arbete kom- ma att utsättas för bojkott eller blockad.
och arbetarpartiet bör ha skyldighet att rösta emot varje an- slag till nödhjälpsarbeten, som ej äro godkända av fackorganisationer- na.
» Arbetaren » tar upp det norska förslaget och anklagar det svenska socialdemokratiska partiet för att inte ha bevakat arbetarnas rätt in- för arbetslösheten och kallar den arbetslöshetspolitik som bedrivits v. s. ohövligt, trots att de icke stulit ett penningkuvert i Engelkes kapp- handel.
Det är gott och väl att ett en- till Om den » socialism som icke räknat med beta därmed för krigsguden Mars i stäl- kvinnorna.
skriver fru Sigrid Gillner i let för mä nniskorna. » en artikel i Socialdemokraten med anled- kvinnorna icke vunnit det reala innehål- let i medborgarrätten a h medger att detta gäller även det socialdemokratiska partiet.
Männen i det partiet vilja icke vara kamrater med kvinnorna i arbetet för socialismens seger, sedan må en kon- sekvent socialism hur mycket som helst h a kvinnornas frigörelse som axiom.
Det är betecknande att de socialdemo- Det meddelas nu att Sverige, tack vare kung Gustafs 70-årsfond bör kunna lägga ner 1 / 2 miljon för att köpa 2 gram ra- dium.
Vårt nuvarande förråd räcker inte alls till, m i n det är som synes icke " ' rättandet a v kvinnliga poliser.
Den frågan - Fredrika Bremer- förbundets gamla önskemål lig- ger i alla fall vilande hos stadsfull- mäktige i Stockholm alltsedan fru - ka vet man, att de låsa in sina diamant- lager för att prisen skola hållas uppe.
I dagarna ha vi också f i l t höra att det dyra priset p å våra glödlampor är ett konstlat pris, godtyckligt satt av en tysk- holländsk koncern.
Vi h i nu hopp om att glödlamporna här i Sverige skola bli 40 procent billi- gare, enär Kooperativa förbundet ämnar sätta upp en fabrik a h konkurrera med ekonomisk trusten.
Vill inte förbundet även under- kommunisterna deras uppträdande vid valet och att egga upp sina egna till för- nyat arbete genom att tala om höger- kvinnornas segerrus.
Borde inte även Morgonbris ta upp frågan i vad mån kvin- norna släppas fram till kamratligt medar- Törnells motion våren 1926.
Det g. bete inom sitt parti?
ges nu, att den omsider skall bli fö- remål för en utredning som beräk- Rikskommissionen för nas vara färdig i början av nästa år.
Man vet ingenting om vilka krigsberedskap har efter vissa oroliga söka radiumkoncernens prissättning?
ännu som skola företaga denna utredning.
Men öden fått en tredje ordförande i f. bor- general Åkerman.
Det framgår man må hoppas att de skola ha garrådet, att Stockholms stad därmed förlorar en En oupptäckt förskingrare får sig in- Bohman i minne.
Det finns också ett annat aktu- för dess industrirotel.
Lika fullt tyckes så pass på ner- ellt fall som talar för anställande, pressen vara glad över att regeringen ta- av kvinnliga poliser, och det är de git denna dugande kraft från ett viktigt verna på honom, att han begår självmord.
fallet och nödvändigt positivt arbete och satt två - - de oss Vitt staka polisövergrepp kommit så så lätt att köpa radium.
I samband härmed upplyses, att det inför offentlighetens ljus att polis- befälet måste tillgripa disciplin- är ett amerikanskt syndikat som kontrol- lerar tillverkningen av radium i världen.
straff.
Men det är betecknande att ingen enda röst inom den press som kratiska kvinnornas eget organ, Morgon- Undras om det har något med dess ' nor- dirkuterat fallet Bohman höjts för bris, i sina reflektioner över valutgången ma dyrbarhet göra?
a tt i detta sammanhang förorda in- inskränker sig t i l l att förebrå högern och Om diamantgruvägarna nere i Sydafri- kvinnliga pälstjuvarnas fall.
Det verkar nästan som om polisen med en viss njutning som om det vore det en upprättelse konstate- rade att de » uppförde sig som vild- djur.
och att de voro » de värsta människor polisintendenten råkat ut hungriga. » Socialdemokraten ser i för .. arbetslöshetsförsäkring det enda Men det är j u självklart att om och tillfredsställande botemedlet.
polisen erkänner att den icke haft Och de borgerliga anse sig ha full- hand med dem i deras raseri och för- gjort all skyldighet mot de arbets- lösa genom beviljade anslag, som tvivlan så bevisar det att polisen Arbetslöshetskommissionen enligt skött dem rasande fåvitskt.
Om bar- nen i en klars ställa t i l l uppträden.
sina instruktioner har att fördela.
vet man att läraren är dålig.
Det Så står frågan!
Men vad tjänar samma är förhållandet här.
En myn- det till!
Varför inte ta upp den till lugn och saklig diskussion!
Vi till- d i g, auktoritativ kvinnlig polis skul- le antagligen ha klarat de rasande låta hänvisa Frisinnade som Svart på för Bohman honom i en kommission som har till upp- gift att organisera hela landets ekonomis- ka liv för kriget.
Hur kommissionen skall kunna arbeta medan hela vår krigsberedskapsfråga är så svävande, det förmäler icke historien.
Tidskriften » Vårt Försvar » är t. o. m. osäker.
Den väger fördelarna och nack- delarna av en utredning av försvarsfrå- gan mot varandra.
Man är rädd att en allmän diskussion » svårligen skulle ge (Nej, naturligtvis En sådan tragedi har nyligen utspelats här i landet.
Vi äro s i vana r i d att hem om förskingringar, att vi knappast lystra, men den här historien drar genom sin tillspetsade form uppmärksamheten till sig.
Man tänker ovillkorligen på alla de skyldiga som döma andra skyldiga, som- liga därför att det hör till deras ämbete, andra endast av lust att döma.
Vad skul- le vi icke få uppleva, om det dåliga sam- vetet satte vapnet i hand på alla dessa?
visar sig man icke kan få ihop ett praktiskt Stockholms stadshus må vara samtidens användbart försvar!)
Men å andra sidan skönaste byggnad och därför oangripbart.
är man rädd att om man inget gör, all- Det är i alla fall fatalt när frågor sådana mänhetens kritik mot nuvarande förhål- som gratisbeklädnad åt nödhjälpsarbetare landen med anledning av » krigsmedlens diskuteras innanför dess röda gardiner.
fantastiska utveckling » skall växa utan Själva det sköna rummet tycks visa omöj- att kunna hejdas .Och » hos fackmännen ligheten i att fasthålla rimliga proportioner, kommer det lätt att råda en förla- när det gäller att fastslå vad som » kan va- flickorna bättre.
mande osäkerhet om, vad hela vårt lur- ra rättvist tillmätt åt min son ».
Hela deras historia bär för Övrigt svarsväsende egentligen skall sträva ef- Stockholms nödhjälpsarbetare ha hittills ter. » varit skyldiga att med m två, tre kronor halvheten och tafattheten Det är ändå något, att man erkänner i veckan återbetala de kläder, med vilka de i samhällets grepp på unga kvinnor att man är i en klämma.
utrustats vid utskickandet till nödhjälpsar- deras typ.
Den har till kapitel- betet.
Redan i f j o l förelåg emellertid en överskrift: slarvigt liv, tvångsarbe- kommunistisk motion om att återbetalnings- skyldigheten skulle slopas.
Efter att då ha te i Landskrona, utsläppning.
f ö r e - jakt efter arbete, prostitution, Internationella antimilitaristiska byrån fallit kom frågan efter företagen utredning vid prosti tuti on, inbrott som har vänt sig till Internationella Röda upp vid stadsfullmäktiges sammanträde i förvärvskälla, upptäckt, dom, straff Korset med en uppmaning att det resolut Debatten som varade ett par lim- måtte dra sig ifrån allt samband med re- mar, - slutade &amp; beslut om bevilja ut- o. s. v. igen, fast det denna gång geringar och krigsministerier och slå in rustning i kläder t i l l högst 40 kr.
pr.
man Kvinnors Riksförbunds valprogram i arbetslöshetsfrågan, som går ut på i första hand utnyttjandet av alla möjligheter till produktivt arbete även därför att samhället som dant h a r större fördel av att » även med större engångskostnader skaffa verkliga arbetstillfällen med gängse löner än att nödgas tillgripa mer el- ler mindre uppkonstruerade nöd- hjälpsarbeten. » Likaså att samhället blir V ä x j ö i stället för Landskrona.
har skyldighet att underlätta över- Om det verkligen skulle lyckas förandet av arbetskaft från ett om- a t t få fram förslaget om kvinnliga råde till ett annat.
Och slutligen poliser och få motionen bifallen, så behöver icke saken stranda av brist kraftiga arbetslöshet.
på lämpliga krafter.
Socialpolitiska blir lika litet avhjälpt vare sig ge- institutet har redan varit inne på nom nödhjälpsarbeten eller arbets- träning av kvinnliga poliser, och löshetsförsäkring.
Båda delarna äro bland dess elever lär till en början tillfälliga åtgärder, måhända nöd- finnas en som lagt sina in- och ut- vändiga medan man går till roten ländska studier avsiktligt på utbild- av det hela, men ingalunda något ning till polis.
botemedel.
Även om det är hårt att kalla det en förbrytelse, är det i alla fall » de mättas » sätt att befria s i g r l p s räit att bli mätta p i ramma sätt från » de hungriga », inte de hung- som alla andra.
odi det är verkligcn att åter vittne om så- av leda måndags. ' "
på en självständig väg i arbetet för fre- och år.
d i n i i stället för att bereda sig p i hu- Det vore att utsätta nödhjälpsarbetarna manitära uppgifter under ett krig.
R.
K:s för en alltför stor frestelse, påpekade hö- undersökningar om möjligheten för ci- gern, öppnade också stora möjligheter vilbefolkningens skyddande skola endast till missbruk.
Återbetalningen, som alltid bli anledning att de sakkunniga uppfinna skett efter mycket humana principer och nya gaser mot vilka dessa föreslagna vars ens förmåga, borde vara an- genämare la nödhjälpsarbetarna.
Dessutom skydd icke hålla.
vet man att kläder, som man fått betala » På så sätt », heter det, » bli era hand- själv, ha ett mycket större värde än dem lingar omedelbart t i l l gagn endast för det man fått till skänks.
fasansfulla krigets fullkomning, det blir en Omtanken om de arbetslösas känslor blan- ödesdiger cirkelgång och det av er åsyf- dar sig med en ivrig önskan att uppfylla tade skyddet kommer att bli resultatlöst.
föreskrifterna, som bestämma nödhjälpspo- Det är på grundval av detta, som vi litiken.
Om man beviljar de arbetslösa den vilja anmoda er att bryta alla förbindel- ena förmånen efter den andra komma ju ser med krigsministerierna a h att ränd.
lönerna att överstiga de tillåtna två tredje- er till folket siälv.
S i g folket ärligt hela delarna av oidimrie nrbmlän.
R d m nn är och efter och ssnningcn, nämligen ntt gentemot näsia det s v i n stf NIIi I b i m.
K o r s e t arbete Socialdemokraterna påpekade att det inte endast l o n bli ömkligt klåperi.
Att gent berodde på den kommunistiska motionen att emot det kommande kriget, endast ett de nu gingo med på denna lättnad för nod- skydd finns, nämligen att förhindra det- hjälpsarbetarna.
Men &amp; hade blivit upp- ta genom att omedelbart underlåta all fordrade av dessa direkt att göra något för krigsförberedelse.
Att ni varken som lä- att hjälpa dem.
kemister eller tekniker kunna eller Sedan gränsen mellan socialdemokrater önska taga ansvaret för följderna av vad och kommunister sålunda omsorgsfullt dra- som nu förberedes.
Utan att ni från och gits upp, förklarade sig de förra vilja @ - med " Y vägra varje arbete &lt;er krigsför- ra r a d de kunde för de arbetslösa.
Den olyckligt, om vi alltjämt ska behålla krigs ohyggligheter Röda den inställningen gent emot en så- dan livsfråga, att den skall lösas i klasskampens tecken.
I en tid, då politiken är klasstrid, blir arbetslös- givetvis en partifråga, hetsfrågan men det är varken rätt eller lyck- kare, ligt, att så är förhållandet.
Och den kommer aldrig att kunna lösas, utan beredelsen och oavbrutet uppmana era medgivna beklädnaden motsvarar en löne- en saklig och allsidig prövning ur kolleger, de intellektuella och arbetarna förhöjning av d * 1,7 pr timme.
Lönerna utgöra f. ö, omkring 83-85 öre.
samhällets synpunkt, som både har I alla l i n d s att följa edert exempel.
Endast en sådan djärv handling kan Säkerligen vore det angenämare för nöd- plikt att tillgodose de enskildas be- skydda människorna mot det hotande bi- hjälpsarbetarna att kunna köpa sina kläder rättigade krav och frågornas lösning get.
Utan denna handling blir er huma- enligt stora linjer med tanke p i nitet till åtlöje inför det helvete, som framtiden.
kommer att organiseras av def system, t i l l vars förfogade ni ställa er.
Och ni ar- - fordra dä avslutade " ' - en kommunist vi löner också för -
BROBYGGE.
Av Elin Wägner TVÅ Skildringarna från preseidentval- kampanjen i Förenta staterna äro fulla av farsartade inslag.
Det, har upptäckts det fräckaste skoj med röstlängderna p i bida sidor.
Sprit- smugglarintressena stödja förbuds- kandidaten Hoover för att få behålla den av förbudet betingade inkomst- bringande hanteringen.
De förbuds- vänliga radikala stödja den konser- vative Hoover mot den radikalare Al Smith i strid med sin åskåd- nings huvudriktning.
Mrs Al Smith och hennes personliga värdighet diskuteras i detta sammanhang.
där det dock gäller världens öde.
Si miste vi.
som nyss bevittnat m pa- rodi p i val här hemma.
nu p i av- stånd bevittna ännu en karrikatyr mässig manifestation av en &amp; fint- lig folkvilja.
Det är sorgliga erfarenheter.
Det hjälpa oss emellertid att förstå var- för kvinnorna s i komplett misslyc- kats i att genom medborgarrätten hävda sig själva och sina intressen.
Man kan knappt begära, att de sko- la lyckas, när alla andra misslyckas.
är endast inom den inre styran- de kretsen man kan bevaka några in- tressen, och dit h i kvinnorna icke trängt in.
Rösträtt ger dåligt med inflytan- de.
Den stackars massan kan icke styra själv utan miste överlämna jobbet åt några få.
Sedan är den lika oinvigd.
inflytelselös och dra- gen vid näsan som någonsin.
Vad den behövde vore att stimuleras till aktivitet den har ingen glädje av att andra styra för den, V i f å här komma tillbaks till den tes, varmed i började denna serie: alla dessa välbefogade anklagelser mot vår nuvarande form av demo- krati.
träffa icke demokratien själv, utan bristen på demokrati, och berät- tiga oss icke att g e upp och dekla- rera för diktatur, Felet har varit att nigot som kal- las demokrati skänktes folken fär- d i g som m giva, och s i trodde man att allt var bra.
Demokratien har icke byggts upp frå grunden, inte vuxit naturligt.
Det finns endast e n ting som kan göra stånd mat missbruket av allmänna rösträtten och skojet med väljarna.
Det är att i det flytande.
svallande havet av för propaganda känsliga väljare bildar likt öar fler och fler grupper som ha uppbyggt en egen klar och levande vilja och åsikt.
Och sin motståndskraft få de genom att träna Sitt omdöme i gruppgemenskap och öva sitt prak- tiska förstånd p i de inom den lokalt begränsade rayonen, grannhället, givna uppgifterna.
.
Det är, säger miss Follet, grann- hällesgrupperna som skola revolutio- nera politiken.
De skola lära oss bro- derskapets abc.
V i viija samarbete därför att vi förstå att det är praktiskt.
Alla re- geringar som träda till, i varje fall de borgerliga, vilja samarbete men det blir bara tomma ord ty de ha icke skapat förutsättningarna där.
för.
Om hr Trygger levde ett grupp- liv inom sitt grannhälle.
ifall det icke är så nobelt att han icke där kan få ett lodrätt umgänge, skuret ut ur alla klasser och yrken.
så skul- le han lära s i g att förstå, varför det icke g i r att börja samarbete med m regeringsförklaring.
V i vilja samarbete.
därför att splittringens sorgliga följder p i ett negativt sätt inpräglat i oss sannin- gen om allas beroende av varandra.
Men hur ska detta denna vilja kunna utlösa sig i handling och utfällas i praktisk organisation?
H u r ska vi praktiskt få erfara denna enhet?
Genom att öva den med den för- sta människa v i möta, sedan v i lagt tidningen ifrån oss, genom att nal- kas honom i medvetenhet om mång- falden av hans Önskningar och stor- leken av hans möjligheter.
Folkets behov ha ännu icke fått ord och uttryck.
Deras önskningar finnas där.
formlösa och stora i ett avskiljt mörker.
T y ingen har fått människorna att bryta sin stumhet.
Hela detta mörker miste genomly- sas och utforskas.
V i arbeta för människor vi icke känna.
och människor vi icke känna arbeta för obs.
V i leva isolerade från v i r a grannar och denna isolering torkar ut oss, medan v i törsta efter en gemenskap.
sam ligger s i nära till hands.
Varje människa kunde ha nigot att gira.
men j a g g i r stum förbi honom.
Först genom gruppen når j a g honom.
.
Varför skall denna grupp vara en grannhällesgrupp?
V i kanske in- te ha nigot gemensamt, det kanske inte ger mig nigot att vara med mina grannar?
Ar det inte bättre att gruppera sig efter yrken och in- tressen?
Dessa yrkes- och intressegrupper miste också finnas.
Men grann- skapsgruppen har sina särskilds uppgifter.
Den ger möjlighet till re- gelbundna och täta sammanträffan- den.
Den gör vår närmast?
omgiv- ning verklig för oss och bryter ge- nom klass- och yrkesgränser.
Vår krets vidgas och våra erfarenheter.
DOKUMENT - bliva på det sättet rikare och gå ge- Två dockument, berörande samma problem land, som givetvis uppstått de man @ men på samma gång av det mest skilda enstädes förefintliga, meningslösa restrik- nom alla klasser.
Vilka intressen skola färma en si- innehåll komma samtidigt i vår hand.
Det tionerna, vilka utan att direkt gagna nyk- ena är m artikel av professor Alfred Pe- terheten i stället åstadkomma allsköns orätt dan grannskapsgrupp?
Skalan i byn.
trén i Tidskrift för nykterhetsnämnderna, visa a h förargelse icke minst för dem, i småstaden eler stadsdelen.
nöjesli- där han försöker inpränta några rid för som under längre bilresor vilja lära känna vets ordnande.
hygienens tillgodose.
såväl enskilda som nykterhetsnämnds le- vårt land ».
För att de redan i många fall livsfarliga ende.
parker, broar.
bad, statyer, damöter om hur man lämpligen förfar vid internering av farliga alkoholister.
bilisterna skola II tillfälle m supa sig in- kloaker Artikeln är delvis föranledd av de mas- nu fullare och med hjälp a. sitt rus kunna Tanken att göra en kommunal sor av förfrågningar, som framställts av beundra Sveriges natur, uppmanas na skri- samlingsplats för Söder i Stockholm vettskrämda a h plågade hustrur: hur skall velsens mottagare att Iämna sitt värdefulla är nigot som skulle kunna sluta sam- jag våga begära min mans omhändertagan- ekonomiska stöd i egenskap av medlem, samt man söderborna till en grupp och de hos nykterhetsnämnden, utan att ursätta komma med förslag om missförhållandenas mig för risken a l f bli slagen fördärvad till om ledarna av företaget äro kloka, hämnd, eller tvingas att ta tillbaks anmä- avhjälpande.
Genom ett sådant samarbete kan man må- skola de dra in s i många som möj- lan?
hända lösa problemet hur de » just i denna Professor Petrén framhåller på nytt L,, fråga så ytterst viktiga kommunala valen ligt i intresset.
D e skala väl använ- lagen möjliggör ett omhändertagande av da sig av experter men anordna en skola kunna ledas till önskvärd minskning slags samverkan mellan experter och farliga alkoholister redan innan en anmä- av den nykterhetsfanatiska besättning, som lan gjorts hos nykterhetsnämnden.
Polis- allmänhet.
så att bida parterna in- myndigheten äger sålunda befogenhet att kommunalrepresentationsplatserna nu mång- enstädes äga ».
spirera varandra och alimänheten ingripa i vissa fall och genom u t sådant Finns det inte värdigare föremål för en känner företaget som sitt.
et ingripande ha säkerligen, skriver professor bildad allmänhets enegi a h intresse, så är Petrén, många våldsdåd förekommits.
det verkligen förnedrande för denna all- ma gäller om utställningen i Stock- Här är alltså en sak som gäller livet.
mänhet.
\ i behöva alla krafter för att fö- holm 1930.
Den kan lyckas, om den Det andra dokumentet är m skrivelse sådant elände, som den Petrénska blir liksom huvudstadens angelägen- från Sveriges motboksinnehavares riksorga- rebygga artikeln skildrar, inte för att upphöja det het, samtidigt som den blir en indu- nisation med uppmaning att Iämna organi- i anseende a h ge det vanans ostraffighet striens, konstslöjdens.
hemslöjdens, stationen hjälp a h stöd.
For att mottagaren Kanske att det också finns andra orsakar av denna skrivelse skall få m aning om i n Brattsystemet till den » allmänna sam- o. s.
Y. angelägenhet.
vart den snart tvååriga föreningen syftar, Men det är inte massor av hus redogöres i korthet för en av dess främsta hälsotrevnad », som enligt motboksinneha- varnas riksorganisation nu är rådande i vårt eller rader av gator som skapa ett arbetsuppgifter: » att söka undanrödja det land.
grannhälle.
Där m i s t e till en verklig hinder för bilturismens utveckling i vårt känsla av gemensamma intressen.
Det är här antytt.
vilka de äro.
Det framgår av allt vad man hör.
ledningarna, som m levande barn Känslan av gemensamhet kring dem ser och läser att detta lokalt begrän- skiljer sig från en homunculus.
skapas genom grannars regelbundna sade gruppliv håller på att utveck- Detta gruppliv kräver ledare.
Men möten, för behandlande av lokala las i Amerika liksom i England.
Det inte partiledare i den mening vi nu intressen.
genom grundliga diskus- är framstegets Iösen.
Skolhuset blir känna dem.
E n ledare av en lokal sioner vid dessa möten, gemom ömse- centrum för församlingens eller grupp skall förstå i vilket förhållan- sidigt Iärande av varandra och de- kvarterets gemensamhetsliv.
Dir de var a h en av gruppens medlem- lande av varandras erfarenheter, ge- diskuteras, om kvällarna göres mu- mar står till problemen som äro un- nom att leva ett aktivt kommunalt rik.
arrangerar soaréer för nigot lo- der diskussion.
Han ska förstå att liv och taga mer och mer ansvar för kalt ändamål, där hålles föreläsnin- finna en punkt.
där alla intressen granhällets liv.
Slutligen genom att gar och kurser för föräldrar, för förenas och leda gruppen, dit.
Han skapa en regelbunden kontakt mellan ungdom, för medborgare i allmän- skall inte förmå gruppen att gå med stadsdelen och staden.
staten och re- het.
Man tar upp aktuella problem.
p i hans visa beslut utan förmå den geringen.
sådana som till exempel brobygg- att fatta visa beslut.
Han skall inte nadsfrågan är här i Stockholm, låter imponera gemom sina märkvärdiga experter förklara och ger dem del av handlingar utan genom att han in- sina önskemål eller tvivel.
Men det spirerar till sådana.
H a n skall lära viktiga är inte bara att få en bro gruppen känna sitt ansvar för det mellan två stadsdelar utan också hela, väcka upp den ur sin passivitet.
mellan olika människor, att skapa en Man påstår att demokrati under- levande lokal gemensamhet.
trycker ledarskap.
M e n verklig de- Den lokala gruppen skall ge m mokrati är den enda form LY social dödsstöt i t partiorganisationen.
ska- organisation som skapar ledare.
När pa m förbindelseled mellan värt deras energi får tillfälle att utlösas dagliga liv och vår överhet, minska inom gruppen, skola människorna klassfördomar, träna och discipline- med de latenta ledaregenskaperna ra oss för en ny demokrati.
vakna.
För närvarande existerar ingen Det blir en självfallen sak att den folkvilja, Det är en s i ny företeelse, ena gruppen miste söka kontakt med a t t den ännu icke kommit till.
Att en annan.
det finns tusen anlednin- finna uttryck för folkviljan är icke gar.
Grupp förenas med grupp, stad det som göres oss behov utan att med stad.
landskap med landskap, finna en vilja att uttrycka.
V i te- nation med nation.
N ä r denna sam- höva en upplyst offentlig mening.
manlänkning är skedd, då är jag Den vilja som skall skapas gemom den enskilde i varje ögonblick det grupplivet kommer att så skilja sig hela.
och det ' hela uttrycker sig i från den som framhetsas av parti- mig.
Hälsovård .. Forts. fr. sid..
BEFRIADE.
Av Ruth Persson 1.
Ryssland En del av vår kunskap ha vi hämtat från böcker, som h a n d II om revolutionens första år och tydligen representera en delvis över- vunnen ståndpunkt.
Så finner jag ' att man redan upphört a t t ramla spädbarnen i barnhem.
det har visat sig ofördelaktigt.
I stället uppmunt- rar man alla mödrar att behålla sina spädbarn a h placerar ut de mader- lösa i privata hem under kontroll, men har förstås barnkrubbor i mängd för arbetinde mödrar.
In- tressant är att byråer f ö r mödra- och spädbarnsvård ha en juridisk avdel- ning, som kostnadsfritt ger hjälp i lagfrågor rörande underhåll för bar- net o. s. v. Ett exempel bland många p i det smidiga samarbete mellan oli- ka institutioner, som tycks vara ett genomgående a h lyckligt d r a g i den nyn ryska hälsooeganisationen.
Ett annat exempel p i ramma rak är de instruktiva utställningar man ordnar i polikliniklokaler för att d r i - v~ hälsopropaganda.
Konstnärliga tavlor, realistiska vaxmodeller, flyg- blad.
skioptikonbilder.
Det borde vi också ha på våra polikliniker.
så vo- re väntetiden inte bortkastad, Sär- skilt Moskvapoliklinikerna för köns- sjukdomar tycks rara mönsterinsti- tutioner även i detta hänseende.
I fråga om födelsekontroll och fosterfördrivning ä r den sovjetryska ståndpunkten oss motbjudande.
Man kände den ståndpunkten förut a h får den bekräftad här.
Myndighe- terna anse att födelsekontroll ej be- hörs i en socialistiskt, som skall kun- na upparbetas till att föda en väx- ande befolkning och i varje fall an- ser man statlig kontroll genom i vis- sa fall tilliten fosterfördrivning- mera passande i en kommuniststat än individuell kontroll genom allmän kännedom om förebyggande åtgär- der.
1917 gjordes fosterfördrivning utan vidare laglig i Ryssland.
1924 bestämdes att lokala kommitteer skulle lämna r i t t t i l l densamma.
Fortfarande anses fosterfördrivning dock ske lika mycket olagligt som lagligt.
Totala antalet uppskattas till 5 — 6 pr 1,000 innevånare och år eller något mindre än vad Tyskland har med nästan endast olaglig.
Departementet för skydd BY bar- nens hälsa en annan a v kommis- sariatets underavdelningar — har bland mycket annat s. k. skyddssko- lor belägna i farna privathus i för- städer ofta i skogsparker.
H i t kan skolläkarna sända 40-50 barn i sän- der för några månaders intensiv häl- sovård med utomhusläsning och vi- In ute.
närande föda, (ett slag fick de d i r skolorna all den ryska kavia- ren!)
lek och arbete med blommor och husdjur.
Liknande institutio- ner finns ju p i andra håll, ock- så vi har något i den vägen.
Alla ha vi läst om de förvildade barnen från krigs- och hungersnöds- åren och undrat hur det gått med dem.
Förf.
vidrör också detta stora problem.
Man uppskattar deras an- tal till ZS0,MX).
En dcl har man vxa p d i r och polikliniker f l t t in p i sär- skilda psykiatriska smatoricr man har I9 ridma och lyckar där i vissa fall f å dem till normala min- niskar eller f å r i annat fali hålla dem isolerade.
A v brist p i medel har man dock ej kunnat göra ens p i Iingt när det möjliga mbnga undfly j u samhället framgings- rikt a h göm stor s k d a som försäl- j a m av narkoiica.
ficktjuvar eller sexuellt abnorma.
Bland det rent medicinska arbetet syns mig dietköken av stort intresse.
När en patient behöver diet kan Iä- karna ge honom dietordination, som effektueras i detta dietkök.
Till en viss tid fÅr den sjuke äta här.
Ä r han kroniskt sjuk lär man honom här a t t själv laga sin dietmat.
Dy- lika kök förekomma tillsammans med polikliniker och laboratorier — samarbetet omigen.
Ett annat medicinskt intressant uppslag är halvtidssanatorier för tu- berkulösa i stora samhällen.
Man har byggt om en del våningar till — — — — for^ från föreg.
nr Felix lovar hjälpa henne välja ut han hostade sade föräldrarna.
a h ett, och byggmästaren ser dem bege d i blev Anton sänd åstad i sitt för- sta ärende.
Han skulle gå till mor- sig bort mot den av diverseaffärer- ni.
som även f ö r järnvaror.
När bröderna och mostrarna och säga han sig dem mötas utanför posthu- dem.
att de borde komma för att ta- set.
kom han a t t tänka på e t t ytt- ga adjö a v morfadern, t y nu blev det rande, som disponenten fällde om visst snart slut f ö r honom.
dem för en tid sedan då han och en Det blev så konstigt både hos del andra av Irupsherrarna sutto morbröderna och mostrarna, när han samlade på klubbrummet hos baga- kom med sitt bud.
Inte alls som det remästare Pettersson.
brukade att bli när han kom på be- Något i hans inre har allt sedan han hörde detta yttrande varit i upp- ror, ty det fanns något i det som han inte kunde förlika s i g med.
och hans samvete har gnagt honom.
ty det var han själv, som gav anled- n i n g att det blev fällt.
Men p i ramma g å n g har han blygts över dessa betänkligheter.
Fruktan.
att han aldrig skall bli fullt herre Över vad han kullar sin bondnatur, har åter vaknat till liv hos honom och gjort honom osäker som förr i värl- den, innan han blev du och bror med herrarna vid statiossamhället T y byggmästare Olofson är bon- deson, hans f a r äger ännu ett litet som han jordbruk i Venhusen egentligen skulle orertagit efter ho- nom en gång.
Men den vårdag fa- dern virade honom ut över åker och äng och sade honom, att allt, som fanns mellan den rågången a h den rågången, en gång skulle komma att bli hans.
var byggmästaren Olofs- son endast en liten parvel som inte hade annan vetskap om s i g själv i n att han var Anton.
När han upp- täckte, att stenhällen, som han ibland brukade klättra upp på, när han ville se långt bort eller riktigt sitta och sola sig.
inte skulle komma att kal- l a s hans, lyddes han inte vidare p i vad fadern- sade.
Vårmolnen gledo högt.
högt uppe över hans huvud, och där uppe bland dem nånstans hördes lärkan.
Han försökte upp- ticka var hon fanns, men han kunde inte få syn p i henne.
Hon var för högt.
Fadern höll honom i handen och de gingo tillbaka hem till g i r - den, där en gammal morfar brukade stå med bida händerna stödda mot en käpp a h allt emellanåt saga » åhåjaja ».
Folk som sade s i.
kallade man » gamla » och » gamla » var någon- ting underligt, någonting tyst och stilla och högtidligt, liksom en skym- ning.
som man blott kan skymta i. tyckte han alltid.
Men en gång blev denne, som kal- lades morfar, liggande i sin säng.
Fria m ö d r a r Med anledning av Katti Anker Möllers sextioårsdag skulle en norsk journalist Halldis Stenhamar, samla material ii!
: artikel under Veckans porträtt hon arbetade med detta kam hon på den tanken att hon borde genom en lättåt- komlig bok bevara fru Anker Möllers verksamhets historia I t efterkommande generationer.
Ty denna verksamhet för mödrars och barns bästa, som bedrivits under 30 år, betecknar en viktig del av norsk kulturhistoria.
Tidevarvet citerar i d i t följande några PI fru Anker Möllers uttalanden.
Medan M e l l a n två stolar Man skulle kunna tro, att de ivriga för- söken att mota bort h i n n a n f r i n ar- betsmarknaden skulle åtföljas av lika iv- riga åtgärder för att skaffa henne rik- ligt med arbete i hemmet.
Det är ju näm- ligen där hon anses fortfarande skola fin- na sitt rätta verksamhetsfält.
i stället ser det ut så här: å ena sidan ihärdiga attacker mot kvinnan särskilt den gifta, som konkurrent om avlönade anställningar.
Bort med gifta kvinnor ur sök hos dem i sällskap med föräld- stadens tjänst, säga männen i Oslo och rarna.
På det ena stället började Malmö.
Bort med kvinnor på befälspos- mostern gråta och på det andra gick ter, säga männen i post och telegraf.
De morbrodern bort till fönstret och sjöfarande kvinnorna i Sverige ha knip- Vi kvinnor älskar moderskapet, vi vill ställde sig att se ut.
past klarat den storm, som rests emot » Stackars gamla far », sade han.
dess väl men i fult frihet och under eget dem.
förrän krönikan från Finland med- skall det nu bli slut för ho- ansvar.
Vi beklagar oss inte över de bör- lur underrättelser om transportarbetar- dor naturen pålagt oss, de ä r tvärtom vår nom ».
förbundets¨ angrepp mat de kvinnliga glädje och stolthet.
Men vi beklagar oss Anton förstod inte vad som me- över de missbruk, som äger rum.
det hän- hamnarbetarna.
Bort med kvinnorna f r i n nades med att det skulle bli » slut synslösa utnyttjandet av vår organiska hamnarbetet.
Arbetet är för tungt, h i n - för honom » men rösten var så stil- kraft, den primitiva ståndpunkt, på vilken nor böra inte utsättas för hamnarnas la och ovanlig att han kände sig hela vårt arbete, barnafödande, barna- faror på det sedliga området.
tvungen svara ja.
Men sedan kun- vård och uppfostran vilar.
Vi gör inte Och de unga männen, som ännu inte de han inte hålla tillbaka gråten, ty uppror emot naturen, men vi viii under- ha så mycket a l t säga i samhället, men detta » slut för honom » var visst nå- som man träffar i arbetet eller annars sä- got farligt, som snart skulle komma liksom ga: Varför bråkar ni egentligen.
Om ni att ske, begynte h a n ana.
vill vara rikligt ärliga måste ni erkänna, att arbetet i hemmet trots allt ert tal Men det skedde ingenting far- Bestämmelsen (om straff för foster- ligt, det han förnam.
Morbröderna fördrivning) ä r ett angrepp på vår frihet.
ger er den mesta tillfrdsställesen.
In- och mostrarna kommo och sutto hos Den ger oss en känsla av att stå under nerst inne vet ni också, att er begåvning morfadern i undantagsstugan Som- ett slags, förmynderskap.
Vi känner det och era anlag visar er d i t Och är inte liga om dagarna och somliga om så mycket mera kränkande som v i går omsorgen om hemmet nog för att fylla en nätterna.
Och det kom en gammal ut ifrån att beskyddandet av det spiran- kvinnas liv.
nu allt för att vithårig man.
som kallades doktor de livet i vårt inre och den självkänsla A andra sidan gör och som också blev sittande en stund och mogenhet det ger, just är grundvalen underlätta a h förminska hemarbetet.
vid morfaderns säng och pratade för vad v i menar med sann kvinnlighet.
Hela utvecklingen gir därhän.
Konfek- med honan.
När han gick k l a p p d e tionen fulländas mer a h mer.
De mest han Anton på huvudet.
Havandeskapet, en kvinnas förhållande nogräknade kunna köpa sina kläder fär- » Präktig typ., sade han.
» Frisk in till fostret, är inte jämförligt med något diga.
Gamla manufakturaffärer gå om- kull.
ingen vill mera köpa tyg och tråd i det innersta av märgen. » annat förhållande människor emellan el- Och d i kunde Anton inte stå stil- ler i samhället överhuvudtaget Det ä r i i obearbetat skick.
la.
utan miste ta s i g en sväng utåt själva verket märkvärdigt att män, som Bostäderna bli alltmer ändamålsenliga gårdsplanen med hopp och s k u t t och aldrig kan komma att veta vad ett ha- O c h lättskötta.
De kooperativa bostads- en av sina främ- krumbukter, precis som föl och lamm vandeskap är, har vågat ta sig befogen- föreningarna ha och smågrisar ibland miste göra.
t y heten att föreskriva oss lagar på detta sta uppgifter att för en bredare publik gubbens blick och ord kom honom område.
Deras eget liv har en gäng legat göra tillgängliga de förbättringar i bo- att känna sig, som om han blitt le i vår hand, hela mänskligheten är bero- stadshänseende som senare tider vunnit.
vande I varenda muskel.
ende av vår vilja på d e n punkten, vår Dessutom gå de ofta själva i spetsen med När det blev slut för någon kom beredvillighet att förringa var egen livs- nya anordningar och förenklingar.
» Jaså man som det mycket folk i huset a h hjälpte duglighet för att bli mor.
— en.
och det bakades och stektes och koktes nästan värre än till julafton.
Är då v i kvinnor stumma och otillräk- klen det roligaste var ändå det, som neliga varelser utan själ och personlighet, ur vilka man automatiskt hämtar nytt man kallade begravning, för d i fick man ha sina n y a kläder p i sig, de liv, på ett sätt som vi själva inte kan råda över och som vi inte hor h i någon allra nyaste till och med, för fina att ha om söndagarna, och mening om eller inflytande på?
Och är man fick alldeles nyköpta skor fast barnens väl en oss likgiltig och ovid- det var en vanlig enkel tisdag, då kommande angelägenhet?
man egentligen skulle gått klädd i Vi skall inte längre vara fromma a h vardagskläder och trätofflor.
– — som voro Forts. små modellsanatorier d i t tuberkolos- hälsan och för vidtagande av alla åt- byråerna kan sända lindriga fall för gärder till dess främjande med mål några månader.
De gå från s i t t ar- att höja nationens hälsotilstånd och bete t i l l sanatoriet d i r de bada, kli förinta alla hälsovidriga levnads- am sig, vila ute, f å bra mat.
tvingas vilkor ».
När jag läser om instruk- att sova med öppet fönster.
Finland tionen för medicinalstyrelsen ser j a g har.
tror jag, försökt nigot i samma att medicinalstyrelsen skall » utöva väg.
högsta tillsynen över hälso- och Samarbetet mellan olika institu- sjukvården i riket — a h ut- tioner återfinner man i en annan form på poliklinikerna för könssjuk- domar i Moskva där man systema- tiskt erbjuder varje prostituerad a t t under behandlingstiden bo kostnads- fritt och lära ett yrke och sedan få en plats.
Har vederbörande väl gått in p i detta förslag så miste hon sköta sig korrekt, annars förlorar hon sin plats och en annan väntande får den.
U r kapitlet om medicinsk utbild- ning antecknar j a g barn att läkar- utbildningen tar 5 år.
Första året har man bl.
.a 2 timmar revolutions- historia och 3 timmar militärutbild- ning i veckan.
Sista året har man I timme socialhygien i veckan.
I barnmorskornas utbildning ingår sådan undervisning som sätter dem i stånd att hjälpa till vid byråer för mödra- och spädbarnsvård.
Ett upp- slag som synes efterföljansvärt.
Detta har blivit långt och är ändå bara spridda glimtar ur den digra lilla boken.
Artikel 1 i statuterna för hälso- kommissariatet säger att detta » är ansvarigt för allt som berör folk- ödmjuka a h påta oss de fysiska uppgift terna i äktenskapet i blind underkastelse.
V i skall vara stolta och självmedvetna, påta oss våra naturliga uppgifter men göra dem till en kulturuppgift lika stor som någon, ja till kulturuppgiften fram- för andra och därför kräva den nödvän- diga självutvecklingen kunskapen och tekniken.
I Stockholm utgöra de av Hyresgäs- ternas sparkasse- och bostadsförening nu senast planerade byggnaderna ett ut- märkt exempel.
Värme, bad- och dusch- rum äro gamla nyheter.
Nu tillkomma hiss och radio.
För att husmödrarna sko- la slippa gå alla trapporna ner med sop- hinken anordnas ett sopnedkast i var för- stuga, dar soporna kastas ner för att uppsamlas i en underjordisk sopcentral.
Ett steg och en handrörelse och den saken är klar.
Vidare finn.
en stor kooerativ barn- kammare.
d i r mödrarna lugnt kunna lämna sina barn.
medan de äro upptag- na utom hemmet.
Inte mer några be- kymmer ens med avlämning a h hämt- ning vid barnkrubban, Hur går nu detta ihop.
Borde inte männen, eftersom det fortfarande ii de som bestämma, se till att det kom ordent- liga skurgolv i hemmen i stället för de lättvindiga parkettgolven eller korkmat- torna.
En pump på gården, där man häm- tade vatten i hinkar morgon och k r i l l också i städerna, alla slag av tidsödande omständligt a h hälsosamt hemarbete borde väl ligga dem om hjärtat Det är lustigt att de inte märka, hur ström- marna bryta sig emot varandra.
De sätta sina kvinnor förtröstansfullt att finna meningen med sitt liv i ett hus med sop- nedkast och ha under tiden själva all världens nöje, spänning och plåga av att fortsätta med sina fullkomningsför- sök.
De beräkna inte att kvinnans själ kan förtvina lika väl som hennes händer av att inta fä sträva i det stora arbe- tet.
