# ID: svediakorp-per3410
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1928
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,366
# sentences: 447
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDEVARVET N:r 1928 Det politiska spe let et Från min veranda.
43: meditationer av A r n o l d Norlind, nu utkomna på Bonniers förlag, anmälas a v I:.
W. o E o f e n p i J a- i artikeln F i l k o h s h e r g.
En dunderskandal.
Locarnopakten överkorsad.
Trog n a h högervä ä lja re.
De franska och engelska utrikes- de.
Det skulle då vara som en kvin- departementenas nu Nattade dubbel- na önskar offentliggörandet av ett spel rörande rustningarna till lands hemligt giftermål för a t t brudgum- och sjöss är en sådan dunderskandal men ska tvingas stå för vad h i n att den icke kan tystas ner och icke gjort.
För den upplagan av historien glömmas så fort som andra skanda- talar den franska pressens hållning ler och sensationer.
Historien om nu efteråt.
Vår nya entente bör be- hur den franskfientliga Hearstpres- stå, även am den inte gillas av tjoc- sens korrespondent i P a r i s kom över ka släkten i Amerika och den avlägs- den hemliga överenskommelsen och nare i Japan och Italien.
säger den.
Hur skandalen rullats upp är m e D e n f r a m k o m l i g a v ä- de ännu hemligare kommentarerna t i l l densamma, föreligger i många det viktigaste.
N u är den ute, och g e n, veckans ledare.
versioner.
Somliga eller rättare franska utrikesdepartementet säger a l t det skedde genom mutor till en plomatien arbetar med precis samma D e t p o l i t i s k a s p e l e t fransk journalist.
De invigda mena metoder som före världskriget och En Nationernas Iiten olikhet Förbund.
förefinnes i ny- att denna sedan begagnade s i g av före handlar om stormaktsregeringarnas bemödanden att slippa från kravet en enastående beskedlighet och god- trogenhet hos en ung departements- anserna och den betingas just av på nedrustning.
tjänsteman och missbrukade hans nödvändigheten att kringgå Natio- förtroende.
Diplomater bruka inte ha nernas förbund.
Officiellt säges nu namn om sig a t t vara begåvade, men att överenskommelsen haft till mål » G i v e t v i s fullständigt opartisk » ger en redogörelse för den sorglus- t i g a utgången av kvinnans +.
n i n g till postassistentbefattningar som företagits i misshumör efter en bakläxa av K.
M: t. det låter ändå räl starkt.
Andra säga att den där unge adliga diplo- maten vid Quai d ’ Orsay fullföljde ett hemligt syfte, i det han ville omöjliggöra överenskommelsen ge- nom dess publicerande.
En tredje version är den att franska utrikes- Devinez har tillåtit sig att konsul- departementet i hemlighet önskade tera den världsberömde själsforska- överenskommelsens offentliggöran- ren Adler över ett svårt f a l l av en epidemiskt härjande sjukdom.
Artiklarna om den nya demokra- tien fortsättas.
H u r g r U p p- i d é n v ä x e r heter den fjärde i ordningen.
K a t t i Anker-Möller har i dagar- na fyllt 60 år.
Hennes bana ar si märklig att vi, alldeles oavsett fö- delsedagen, vilja erinra om den.
* Ännu återstår ett par månader av det gamla året under vilka v i r a vänner kunna hjälpa oss att värva prenumeranter för nästa år genom att offra den ringa summa Tidevar- vet kostar till årets slut.
Insätt kr.
1: 5 0 på Tidevarvets giroräkning 1544, för Er själv eller den ni vill prenumerera åt, så kommer tidning- en för sista kvartalet.
Ännu ha vi nämligen nummer kvar även för ok- tober.
Tidevarvet fyller fem år i novem- ber.
Ä r inte det anledning att visa den en liten smula extra intresse?
Homeopatiska Självläkarna Ny ((naste tiden låtit komma sig till last.
Utgiven av Svenska Föreningen Deras aktion emot kvinnorna innebär ett så öppet sabotage av svensk l a g Pris 6 kr.
för vetenskaplig homeopati.
att A l f r e d Ad.
Individualpsykologi utkommit på svenska just nu.
Ty hade han inte redan utexperimenterat sin teori om mannens kamp för att uppehålla en konstlad över- lägsenhet och manlighet, så hade han fått lov att göra det pi grund av dit svenska postbefälet, Tar min d e l har jag hittills varit tveksam inför Adler.
men denna samling utlåtanden över de kvinnliga sö- l e r s känna sig utpekat, alla verk äro likadana.
I denna uppgörelse med postmästarna blir det naturligtvis Tidevarvet som med överväldigande majoritet förklaras hyste- riskt, överdrivet och komplexfyllt, kanske vore det lämpligt att låta Adler döma i saken.
Det mest fantastiska med dessa betygs- sättare är att de svära på sin objektivitet.
Det är ett avskräckande exempel, må den som står, se till at han icke faller.
Män äro aldrig objektiva inför kvinnor lika litet som kvinnor inför män.
Men man kan åtminstone ha den urskiljningen att man erkänner det.
Här har ju sexual- komponenten givit det tänkbarast negati- va utslag, och när nu dessa underkända klaga, möta de harr l i t e högre uppsatta män med nya sexualkomponenter.
Jag k b ing i de lå- som fullständigt opartisk k » postassis t e n t b e f a t t n i n g a r n a kommer, men man måste sannerli- av Klara Franzén.
gen vara blind av partiskhet för att upplaga Första svenska origi- kunna försvara det handlingssätt som de högre manliga tjänstemän- nen inom verket under den allra se- V.H, Byrå, Sibyllegatan 36, Sthlm.
som gingo ut på att över kvinnliga sökande till Ett flertal gånger under den sist förflutna tiden har Tidevarvet h a f t anledning att syssla med beford- ringsförhållandena inom posten, evad de avse de kvinnliga posttjän- stemännen.
A t t ännu en gång upp- repa de missförhållanden, som blevo en f ö l j d av kvinnornas felaktiga in- placering p i den nya löneskalan vid behörighetslagens tillkomst torde ic- ke vara nödvändigt.
Vare härmed nog sagt a t t oredan och trasslet till- tagit och äventyrar både arbetsron och kamratskapet inom posten.
Na- turligtvis skylles detta på kvinnor- nas strävanden att ernå den ställning som dem enligt lag rätteligen till- tera Adler Det är ritt lustigt knuten s i att England erkänner Frankrikes rätt att behålla sin värn- andena till postassistentbefattningarna ha övertygat mig.
Här ligga ju de man- pliktsarmé obeskuren och att uppe- liga komplexerna synliga för blotta lek- hålla sitt önskade antal u-båtar mot mannaögat, lätta att plocka och att ploc- att Frankrike medger att England ka sönder.
Tor själsläkaren och forska- slipper dra in pi sina kryssare.
Det ren måste de vara ännu mera givande kallas att kamma överens om en ge- och vi böra kosta på en översättning och mensam formel för nedrustning.
Si skicka honom dem.
Postverket, bör ej långt vet man nu.
men man misstän- ker att det nya förbundet g i r vidare, Man tänker sig att Frankrike sagt något som i högst naken och för- kortad form skulle lyda så här: » när nu du min gamle vapenbroder, har den största flottan och jag den bästa lantarmén a h det fullkomli- gaste flyget, varför skulle v i inte komplettera varann?
Jag avlastar med min armé och m i t t flyg ansva- ret på vissa utsatta punkter för dig och du gör mig motsvarande tjänster med din flotta .. a t t underlätta arbetet i den förbere- Det underbara är att dessa un- avrustningskonferensen vil- dande derhandlingar fördes jämlöpande ket arbete stagnerat bl.
a. genom England och Frankrikes olika syn- punkter.
Förut hade båda tyckt a t t man lägger bort ett trasigt verktyg.
man kunde nedrusta den andres Det ger en gungande känsla a t t älsklingsvapen och behålla sina egna iakttaga i vilken grad diplomaten egentligen bara voro fredens kan finna det möjligt att arbeta på säkraste värn.
S l u t l i g e n l ö s t e man Forts. a sid. 4.
Givetvis f Dom Låt oss konsu l- a h rätt, att det uppenbarligen en- dast kan få ske opåtalt, därför att det riktar s i g just mot behörighets- lagen.
vilken man på sina håll vant sig att betrakta som en l a g på pap- peret, mot vilken kan syndas hur mycket s o m helst.
E n minnesgod läsare torde erinra sig alt vi föregående år ganska in- gående behandlade ett av general- poststyrelsens beslut att till tre p assistentbefattningar med förbi ende av 65 kvinnliga postexpedit - rer utnämna tre yngre manliga t j - stemän.
Så gott som samtliga sö- kande klagade och Kungl.
M a j: t upphävde beslutet samt beordrade att verkställa generalpoststyrelsen individuell prövning LY såväl de kvinnliga som manliga aspiranterna.
Här bör för tydlighetens skull till- fogas att postassistentbefattningar- na äro ett genomgångsled från vil- ket de högre befälsposterna inom verket rekryterar u h till dessa pos- - - Lika omedvetna som dessa herrar äro om sin partiskhet lika litet ana de att de förråda sin rädsla.
Men Adler skulle säga att ur dessa dokument ropar hoat e n urskogsaktig möjligheten att få skräck in k vinn och or på fasa de hög- över re befattningarna inom posten Denna dunkla skräck härrör från den tid då kvinnan var härskaren.
Ärren från de strider under vilka mannen erövrade sin maktställning ömma ännu hor hans sen- födda ättlingar i K. postverket.
Dessa minnen i släktets nerver mötas med fruk- tan for framtiden.
Si fort en duglig kvin- na komme i befälsställningen gent emot m yngre eller mindre duglig man, då är allt förbi.
Mannen kan inte tänka sig något ter ha de kvinnliga tjänstemännen på förhand u h utan prövning ansetts annat alternativ t i l l mannens herravälde olämpliga.
Alltså ha icke ens d e än kvinnans.
Adler själv skulle icke skämta över det kvinnor, rem haft samma kompetens och samma utbildning rom sina man- här.
Han anser att mannens uppjagade liga kolleger släppts fram till dessa maktbegär och trånad att göra sig gäl- poster oavsett denna deras rätt ut- tryckligen stadgas i lagen.
Tydligen högeligen förgrymmad över Kungl.
Maj: ts beslut gjorde generaldirektör Örne uttalanden rom starkt smakade av hot om repressa- lier och lovade till punkt och pricka stilla s i g direktiven till efterrättel- se.
Detta innebar, att de kvinnor sam anmälde s i g hågade t i l l prov- tjänstgöring, skickades ut för att skola utan urskiljning resa sig mot varje omdöme och underkänna varje underkän- prövas inom tjänstgöring på postdi- nande, även e t t befogat.
rektion, såsom vaktföreståndare v i d » Det är inte gott », säger Adler, » för en större postkontor, i kassatjänstgö- flicka inom vår kultursfär att bevara ring och under nattvakterna i post- självförtroende och mod. » Det är sant.
kupéer.
För de flesta är denna pröv- Men den enorma energiförlust som ett n i n g slutförd och man har att kon- samhälle gör, när det tappar modet ur statera att herr Örne satt sitt hot i den kan inte beräknas i Forts. å sid. 4.
En dag ska komma, då männen vill ge vad som helst för lite mera stärkelse har den svenska kvinnan Devinez.
Den fram- Hur gruppidén växer komliga vägen vändiga » talar h r A r t h u r Engberg om.
vad det politiska läget för när- varande kräver.
Han slår d ä r onek- Iigen huvudet på spiken, då han sä- g e r att » v a d rom nu främst ii as nöden är alltså, att vårt parti i e t t klart och preciserat handlingspro- gram tar resolut ställning t i l l det svenska samhällets tillstånd och k- h o v ».
Det är faktiskt det.
som måste ske nu e f t e r valrörelsen I n t e att de sig med andra till en levande grupp, olika partierna antingen förhäva sig e t t verkligt h e l t Miss Follet räk- över sina vinster eller bortförklara nar upp olika områden, där v i kun- sina förluster!
I n t e heller vilket par- na skönja hur enhet- och samarbets ti, som bör stå i regeringställniiig!
D e t viktigaste är just detta att efter ett val, som är produkten av alla par- tiers mer eller mindre uppkonstrue- rade agitation, f å fram d e linjer.
rom de olika partierna i tillämpnin- gen av sin politik ämna följa.
Det är ett sällsynt och modigt för- slag hr Engberg där framställer.
na.
Det gäller a t t passa in eleven i Hur skulle det komma att ta sig ut.
samhället.
H ö g e r n är ju det parti rom i allmän- Vidare.
Det socialdemokratiska ar- het har det klarast tillrättalagt.
betes främsta m61 har b l i v i t att M e n regeringställningen utan par- ställa förhållandena människor emel- lamentariskt underlag förskjuter Ian på rätt bog.
Sjukdom isolerar människan från samhället.
Men det hela rätt väsentligt.
Visserligen miste högern alltjämt arbeta på d.
I. k. försvaret och försvaret av det bestående, men den måste ändå i ni- gon min reda ut.
hur den menar att manhang, håller sig f r i s k.
Miss Follet berör ockå ett an- förena det fascistiska inslaget med det folkliga som frihetens försvara- nat område, där det typiskt ameri- kanska kommer fram ännu mer i n re.
- Liberalerna äro få, men d e i de övriga Det är folkvandringen måste väl i alla fall klargöra om de eller immigrationen.
På detta områ- ska ha något eget program eller exi- de iakttar hon enhetstankens växt i stera endast genom att mer eller d i olika teorier som behärskat pro- mindre övergå t i l l h ö g e r n eventu- blemet.
Först hide m a n amalgame- ringsteorien.
Alla folk som kommo ellt få f r a m ett högersinnat center- t i l l A m e r i k a skulle i smältdegeln parti, en urvattnad borgerlig sam- och komma ut som amerikaner.
ling.
- De frisinnade få v ä l tills Därpå reagerade man mot smältde- gelsteorien och sade vi vilja icke vidare gunga som tungan på t i l l dess hävstången, som alla andra a t t alla d e olika rasernas och kul- förgängliga ting.
brister.
- Men turernas rikedomar skola smältas otvivelaktigt är det av större och största betydelse f ö r framtiden, om det scocialdemokratiska partiet går till rätta med sitt formella program ning eller avskildhet utan ett verk- och avskiljer en del teoretiska satser, ligt samhälle där alla ge allt vad de ha a t t ge och få av de andra.
rom visserligen inte kan bli aktuella Uppfattningen av lag och behand- att föra fram, men ändå hindra sam- lingen av btottslingarna är ett an- arbete med eventuellt mera radikala nat område, där den nya tanken men icke socialistiska riktningar.
underminerar gamla uppfattningar.
Blir det följden av den motgång so- » Brott skola icke behandlas efter cialdemokraterna t i l l synes hade i häktningen utan före den., Brott valutgången blir den i stället en stor uppstår ur miljön.
Det är miljön vinst.
Det kommer ytterligare att be- rom ska påverkas.
B i t t r e bostäder och hygien, förebyggande arbete visa, att antalet mandat inte är det mot tuberkulos och andra sjukdo- enda avgörande vid ett val och att mar,.
möjligheter till rekreation, valet i lika h ö g g r a d består i val trygghet i arbete, försäkring mot olyckor i industrien och hjälp mot iv riktning val av ombud.
Det allvarliga politiska l ä g e v i nu de ekonomiska bördor som död och befinner oss i, lär inte högern kunna sjukdomar kunna pålägga - allt som en som kala!
för mödravården » Det händer alltemellanåt i ett lands som under Tidevarvets ut- det gällt att forma o m en förbryta- re t i l l en social människa.
historia, att en kvinna så starkt förstår Den moderna teorien om begrep- att finna och samla ett folks förmåga, att hennes insats betecknar en kursänd- ring på väsentliga punkter », skriver N a - ges Kvinder i sin födelsedagsartikel om fru Katt A n k e r - M ö I I e r, som d.
23 nov.
fyllde 60 år.
I Social-Demokratens ledare av d. I9 okt.
under rubrik » det nöd- rädda oss ur, inte ens med en mili- tär som försvrsminister.
I n t e hel- ler kan v i segla fram genom en stän- d i g sjögång.
Den enda framkomliga vägen är att göra klart för oss den nya tidens krav och tjäna dem utan vare sig fascistiska eller bolsjevi- kiska biavsikter.
Men då miste ockå socialdemokraterna bli radi- En banbrytare men samhället skall dela det.
Rättvisan som straffar ä r en kvarleva a v den pesonliga hämn- den.
Straffet tar form av isolering.
Den nya idén går u t på det motsat- ta: a t t försöka passa in brottsling- en i samhället genom att ta reda på vad han passar för och lära upp ho- nom däri.
Barndomstolarna äro b y g g d a på dessa två principer: samhällets an- svar för brottet och uppgiften att placera in den brottsliga i samhäl- l i t.
Gruppens uppfostrande bety- delse har ockå satt sig igenom, när visar s i g i en forändrad Den punkt d i r fru Anker MöIIers ar- bete först och främst betytt en kursänd- överge kontrakterade be- ring är de norska mödrarnas förhållan- stämmelser mellan olika parter an- den.
När han i början av 1900-talet bör- att gående digheter deras räitigheter och skyl.
och komma fram t i l l for- jade sitt arbete var det för att fram- överenskommelser som ut- tvinga att o c k å mödrarnas villkor måtte enhetlig vilja till gemen- bestämmas av din nya tidens strängare mandet a v i~ en sam f ö r d e l.
Den gamla föreställningen att en man kunde göra rad han ville med sin egendom inom lagens råmärken är på avskrivning.
Samhällets bäs- ta blir lagens grundval.
Arbetets tid och villkor regleras kreditorer ha inte längre r ä t t att kräva ut det yttersta av sin fordran, tomtägaren får inte bygga vad slags hus som helst t i l l skada för grannar och samhället.
Man får inte b y g g a för eller spärra väg.
Vattenrätten in- skränkes.
Rinninde vatten ar en na- tionalegendom som icke kan ägas av en enskild.
Lagkunskap och rättsväsende kunna e j vara något avskilt for sig.
Den som bara kan juridik.
duger e j a t t vara domare.
Lagen är icke en konstant fond av kunskap, den skall ständigt anpassa sig och P I - similera vad den behöver i sitt för- hållande t i l l l i v e t som den skall t j i - na.
Vi behöva en levande lag.
Slutligen visar också idén om all- tings enhet s i t t inflytande p i för- hållandet mellan kapital a h arbete.
Man börjar åtminstone ana att den industriella organisationen måste vila på enhetsidén.
Vi v i l j a icke behärskas av kapitalkraften men ic- ke heller av arbetskraften.
Man börjar förstå att kapitalets a h ar- betets intressen måste förenas.
det kollektiva köpslåendet mel- l a n parterna är endast ett stadium i utvecklingen.
Det vilar på d e tri hörnstenarna eftergifter och kom- promiss, det är stilleståndsvillkor mellan två arméer.
En tvist som bi- lägges genom medgivanden, kom- mer alltid upp igen i någon annan form.
Endast en syntes av de olika intressena kar bringa tvister ur värl- den.
Del stora misstaget var att tro att olika intressen alltid voro anta.
gonistiska intressen.
Men industri- ella experiment ha bevisat att ö k - ning av löner t i l l och med kan fe- rmas med sänkning av produktions- kostnader, minskning av arbetsti- den med ökning av produktionen.
För närvande är det frågan om makten, kontrollen över industrien som börjar tränga sig i förgrun- den.
Tills vidare stå där motsatta intressen mot varandra: kapitalet som vill härska ensamt.
arbetaren som v i l l dela makten, v i l l få över- blick a v företagets ställning och e t t ord med i laget vid dess skötsel.
Det skall troligen o c k å här visa sig att en syntes är uppnåelig och att här i försoningen av stridiga in- tressen ligger nyckeln till lösning av det industriella problemet, j a lus- ningen av den väldiga konflikten mellan kapitalism och kommunism.
Miss Follets framställning här utgår naturligtvis närmast från amerikanska förhållanden Men det gör den icke likgiltig.
Ty det är svårt for oss som leva mitt i splitt- ringens och skiljaktigheternas värld att se hur enhetens idé börjar tränga igenom.
A l l t l i v är fördolt så länge rättfärdighetskrav.
Genom tidningsartiklar, utställningar, föredragsturnéer uppnår fru Anker Mol- ler denna ändring i uppfattningen &amp;.
långt som den i dag har kommit.
Mo- derskapsförsäkring, bättre utbildning av barnmorska, upplysningsbyråer för b u - navård är d&lt; praktiska kraven i arbetet.
- Vid samma tid började Johan Cast- berg sin kamp för de utomäktenskapliga barnens rätt och i ett givande samarbete mellan d i båda skapas de ypperliga barn- lagar som Norge kan berömma sig s. att äga, de s. k. Castbergslagarna.
Kampen fortsätta Straffet för fosterfördrivning måste bort som ett tecken på moderska- pets förnedring.
Ansvaret måste kom- ma fullt till * in rätt.
Till hjälp för mödrarna upprättas Oslo mödrehygienekontor, d. v. s. m rådfråg- ningsbyrå för mödrar.
Det märkliga i Katti Anker Möllers verk är inte bara det mod med vilket hon mött svårighe terna och stormen av motstånd, förar- och oförstående Den blyga och finkänsliga unga frun.
som från sitt goda hem steg fram till denna strid måste väl ofta hi tyckt sig arbeta mat en övermakt.
Men den stora förmågan att samla män- niskor till sin hjälp har hos henne varit enastående, trots do ömtåliga områden på vilka kampen måste föras Så uppnådde Katti Anker Möller att partigränserna utplånades och kvinnor från alla läger enades om hennes pro- gram för folkhälsa.
1924 skapades Kvin- nornas Enhetsfront tvärsigenom alla par- gelse tier.
.
Under de år hon med sitt rika väsen upp kvinnornas ploitiska arbete i Norge har fru Anker Möller satt sin prä- gel på hela kvinnorörelsen.
lyst ännu växer i jorden.
Genom en överblick av förhållandena i en yngre och rörligare världsdel, få vi lättare en möjlighet att fatta att det det ä r fråga om en enhetlig process.
nitarna foga hop sig.
man ser en skrift där man läser ut en förvand- ling av mänsklighetens mentalitet e t t faktiskt tagande av lärdom, dra: gande av slutsatser.
Detta sker hos det mänskliga sam- eller övermed- vetandet, medan ännu Per och Pål, man a h kvinna, L i n d m a n a h berg, Briand och Stresemann, Stalin och Chamberlain, Mussolini och Fer- rero, den svarte kejsaren och den gule presidenten v i alla tro att vi m i s t e slåss, tills den ene blir kvar på valplatsen.
, Elin Wägner.
Eng- -
A v Nutida människor h a svårt att anamma sanningar på auktoritet, vi tala nu icke om de tanklösa efter sägarna.
Den katolska kyrkan uppe- håller visserligen mitt i en värld som räknar med fakta och erfaren- het sitt anspråk på auktoritet, och tvingar sina till modernt tänkande skolade undersåtar till en våldsam klyvning av jaget, Men vi som äro utanför denna värld.
betrakta icke kyrkans eller b i b e l n s auktoritet som tillräcklig anledning att tro.
Bety- delsefull blir endast den inre reli- giösa verkligheten.
Den är oåtkom- lig för den kritik som riktas mot bi- beln eller mot de kristna, Inga forsk- ningar eller upptäckter som förvand- lade v i r uppfattning av u n i v e r s u m, skulk förstöra den.
Vittnesbörden ur vår egen tid om den o f ö r s t ö r b a r a inre verkligheten få på så sätt ett nytt värde och nytt behov uppstår efter dem.
Ty verk- ligheten växer från de gamla symbo- lerna och måste iklädda sig nya, den förändras icke, men dess uttryck förändras, och man ville tro att de b l i klarare, mera överskådande.
Arnold NorIinds bok » Från min veranda » är ett så- dant vittnesbörd.
Svårt är att veta om han själv skulk gilla ordet, det kan för många öron ha f å t t en nå- got utmanande klang från Fräls- n i n g s a r m é n estrader.
Här är i alla fall vittnersbördet helt lågmält, och ändå har varje ord utan beräkning eller möda fått tyngd och framställningen värdig- het och giltighet.
vun- Det är en världsförklaring, nen ut ur livet genom en livsprocess.
Men denna process h a r skett i kom- munion med dem som genom mänsk- lighetens historia mödat sig om att vinna klarhet och finna nya uttryck för denna klarhet.
sa blir man vid läsningen infångad i det stora sam- manhanget.
Detta är författarens postulat: det synliga livet är en dröm, på an- dra sidan drömmen lever verklighe- ten som bär och skapar.
Från den- na andens värld behärskas tillvaron.
Varför fattar inte mänskligheten betydelsen av a t t träna och behär- &amp;,, tanken, när livet blir som tan- ken är?
Ja, författaren h a r ett gott småleende över mänskligheten, den är » som ett barn, motvilligt att bli tvättat rent. » Ur författarens åskådning följer vissheten om alltings enhet.
Livet är ett och fullkomligt, harmoniskt, - Bolzano-Venedig.
Några snälla lantmän Om ni önskar er något, mina damer, ha tagit fram sina små korgbeklädda vin- så knacka elva gånger med vänstra lång- ELlN WÄGNER skapande.
» Du är kraft av dess behålla distinktionen mellan sken kraft, syn av dess syn, du är, säger och verklighet, när lidandet, ond- han sinnrikt, dess givande, ty allt I. de dagliga bekymren och mö- vad det äger är ditt. » Så snart jag synas mig det enda verkliga, bara blir medveten därom, har jag jag är rädd för livet och dess alltså alla livets resurser till mitt kraftkällor äro avstängda?
förfogande, j a g måste blott hålla Filosofen på Jakobsberg har det förbindelsen öppen mellan m i g och enda svar som kan ges » Kärleken livets kraftkälla.
öppnar möjligheter där allt tyckes Men v i leva j u alla bland ting som stängt.
Du kan älska dig ut ur icke räcka till a dela!
Riktigt, de bergtrollets slott. » synliga tingen icke denna out- Men var är kärleken?
sinlighet, de tillåta icke gränslös » Vi hi vår kärlek med oss.
Och gemenskap.
De de andliga ting- för varje steg bjudes oss tillfällen en som äga outsinlighet.
Ju mer vi att vidare dra den.
Här är omkring hämta och giva av skönhet och san- oss så mycket värt att älska.
Allt ning, ju mera flödar källan.
vill hjälpa oss, allt vill lära oss att Mycket vackert, men s i känna v i förstå mera och giva mera: tingen, det icke.
V i leva bland de ting som blommorna, djuren människorna om- kring oss, ur allting ser Livets an- ta slut, vi leva i den synliga världen som för OSS är påtaglig i högsta sikte O C h talar Livets röst » grad.
vi känna ständigt kraften try- Ett försök till redogörelse för bo- ta och hitta inte tillbaks till källan.
kens innehåll måste mer eller min- Ja, något har då ställt sig mellan dre allvarligt stranda.
Men det gör oss och verkligheten och skymt bort inte så mycket.
Den finns ju nu, utsikten.
det är det onda, varmed lätt åtkomlig, åtminstone i yttre me- menas allt nom vill upphäva och gö- ning, i inre mening är den med all ra intrång p i livet.
Granska närma- sin stora enkelhet mindre lätt åt- re det onda!
Denna mot livet rikta- komlig.
Någon tull får man ha be- de makt är lokaliserad i sinnenas talat för a t t komma in i dess värld.
värld.
Men den var ju bara en dröm- Men sedan ger den djup glädje.
värld.
Alltså regerar det onda i ett Tacksam lyssnar man till den tryg- skenrike.
Det är icke likvärdigt ga, milda röst som vet vad den talar med det goda.
Det har intet fäster om.
intet a t t hålla sig till.
Det liknar delirantens skräckbilder, skräcken Med uppkallas av ett fantom.
Bakom det onda står bara tomhet.
Ja, men fruktan och ångesten är verklig.
Gott, men fruktan och ångest är nå- got negativt, är, med en norlindsk kan vändning, liktydigt med glömska När vi slutat upp av verkligheten.
att söka befrielse från ångest och fruktan hos skenvärldens bedrägliga förspeglingar, när vi i stället söka och finna verkligheten bakom, då uppleva vi fruktans motsats den sto- ra tilliten, tryggheten i livets famn.
Då löser rig även fruktan för döden, inkassera en avgörande den blir det tillvarosmoment, varun- framgång.
Hennes stil- der medvetandet löser sig från sin- konst är nu definitiv.
Allt nena så sekundligt kan ske även är enkelt.
o s ö k t narturligt.
mitt i livet, när man förnimmer sig - För känslans alla skift- själv ovanför sin egen smärta Lidandet skall icke förnekas.
ningar har hon ett starkt Purgatorieerfarenheterna, som den- och levande uttryck. » Ny Tid.
ne Dantekännare uttrycker sig, ha sin uppgift.
Själens växt är f i r - bunden med lidande.
Si småningom 3:25. lär man sig att ta ut lärdomen ur li- dandet utan att mer än svagt känna dess sting.
Men hur skall j a g kunna behålla denna höga och fordrande lära, hur - Ropet efter lycka Ingeborg Björklund som Dikter.
väl inte möjligt att ni är tyska, man tro att de tillhörde en flicka.
oarter bli männen dygdiga.
Men skillnaden dem emellan måste framförallt bibehållas.
Vi visar honom parlösen som vi köpt och han s u d e r a r den med intresse.
Så pekar Jag har annars sedan många år lagt bort han strålande på ett enda ord: Beskydda.
att röka.
Nu väntar jag p i den tid, då vi Hans hand är som ett barns.
Och vi här- skola iföra oss kjolar, sedan kvinnorna lagt stamma från ett hus, vars gamla kokbok sig till med byxor.
innehåller följande recept till korvkaka.
Den italienske herrn har rest i många » Man tager en ribbingenäve gryn länder, känner världen och If om.
--- vet vad han ta- féets solgass sitter en herre omkring i Ka- Samtalet följes på bestämt avstånd av en por och demonstrerar allvarligt mekaniken gammal hennes yngre följeslager- i sina skosnören för en liten krets intresse- ska.
De förbli lika artigt tillbakadragna un- rade vänner.
Skon är snörd utan knut pi det alla dess skiften och fördraga utan ett bandet.
Med otrolig omsorg drar han upp dam och tecken till protest den italienske herrns för- i skon, Vännernas ansikten äro lika allvar- ju längre mot norr man kommer, desto bätt- samma som hans eget.
Men en av dem tar r e bli kvinnorna.
Det blir alltmera bevänt ögonen från den intressanta förevisningen med Men ju längre söderut desto och lägger rött på sina manliga läppar.
bättre äro männen.
Jag har absolut rätt.
Då förstår vi att problemet om vår värl- Hur rätt han i n kan ha glömmer han att dens bästa män är tillfinnandes, är IC vara konsekvent.
Han finner nämligen för svårt att lösa på en förmiddag.
gott att roa oss med en liten saga om käp- dem.
Casan.
BEFRIADE.
Av Ruth Persson Forts. från föreg.
nr När föräldrarna sökte trösta hen- ne och s i g själva med, att ärren med tiden säkerligen s k u l k växa bort, hon åter och drog sig bort från I smekningar.
Och då Karlsson fast henne och, som han var erbjöd henne få rida på axlarna honom, kämpade hon sig förbitt- rad loss och sprang sin rig gråtan- d e.
kände sig skygg och på nå- got sätt skamsen inför satarhustrun, men hennes blick måste ändå alltid hänga fast vid henne då hon kom i hennes närhet, och när man på Irup för första gången lät henne se den nyfödde Felix begynte hon i t e r grå- ta, när hennes föräldrar nekade taga honom med sig hem.
Något som de vuxna hade mycket roligt i t henne för.
I skolan lyste hon inte som något ljus och det kom a t t heta om henne, att hon inte hade något läshuvud, men ändå läste hon beständigt.
Fast det i n t e var läxböckerna utan tidnin- garnas följetonger och kärleksberät- telser.
T y om detta, som för henne tedde sig som någonting mjukt, starkt och beskyddande, som för- mådde rycka en bort från allt som var obehagligt och gunga en till ro, kunde h o n aldrig få höra nog.
Hennes tankar sysslade därmed som den hungriges syssla med mat.
Och ibland smög hon sig undan blott och bart för att få sitta för s i p själv och fantisera om stunden då en man skulle säga henne att han älskade henne.
Mycket för lek var hon inte och för flickorna Lindskog på Irup blott hon en stor besvikelse.
Men Felix höll samman med henne.
Båda gingo de hellre turer utåt vägarna än de lekte Och hon tog följetong- eller berättelsens personer med sig.
- Kanske rid nästa krök av vägen något skulle hända Kanske hon där skulk möta någon, som fann henne vacker och som sedan aldrig kunde glömma h e n n e.
- en som skul- le sträva för att vinna henne och &gt;In- sider också vinna henne.
Var följetongens eller berättelsens hjälte mörk, föreställde hon sig denne, som kanhända skulk komma ens
D e t politiska spelet Forts.fr.sid.1.
två linjer, en öppen och en hemlig.
E n enskild person.
överbevisad om sådant dubbelspel, vore dömd.
Men det är inte ett dugg säkert att Bri- and och Chamberlain äro det.
Frankrikes ståndpunkt är mera ' konsekvent än Englands.
Frankri- ke har alltid haft klart för s i g att de nymodiga påhitten med Nationer.
nas förbund.
krigets straffbeläggan- de.
Kelloggpakten och avrustning icke skulle bekämpas men omhänder.
tagas och oskadliggöras.
Den här sista övernskommelsen är ett led samma politik.
Att Frankrike dar- med bryter sönder den tremaktsöver- enskommelse, den Locarnopakt rom det var med om att ingå för tre år ren.
det är endast skenbart en in- konsekvens.
Locarno rom garanti för freden hjälpte inte.
Locarno gav den oroliga franska själen ingen ro.
Locarno fordrade bara otrevliga konsekvenser i farm av militär ut- rymning av Rhenlandet och dödade inte den pyrande misstron mol Tysk- land.
Det är skyttegravar mot Tyskland man hels tiden kastar upp, den ena linjen innanför den andra.
GIVETVIS.
.
.
Mig törstar Forts. fr. sid. 1 av Ragnar Jändel: verkställighet på ett sätt som lämnar intet övrigt att önska.
Framför oss på Han ropade: Mig törstar!
redaktionsbordet ligga alla ile utlå- tanden som under provtjänstgöring- » och de gåvo honom att dricka m avgivits över aspiranterna av de-.
ras överordnade.
De Bro sålunda in ättika blandad med galla. » te författade av herr Örne själv men En gammal jude stod vid korset, sur och förgömd av mycket vin- BEFRIADE Forts. fr. sid. 3 drickande kande a t t man inte vet om man skal skratta eller gråta vid slutad genom läsning.
Man må med skäl undra om avund.
fruktan för konkurrens och ömsinthet om de manliga underord- nade totalt skenat iväg med sans och förstånd hos dem som satt sina namn under aktstyckena.
Först som sist skall omtalas a t t av de prövade kvinnliga aspiranterna ha hittills endast fem godkänts medan största antalet underkänts under de att endast en säger och skriver en manlig aspirant underkänts - tillåt oss fråga om denne var obotlig slarver eller mindre vetande.
Hade proven varit fullt opartiska si skal le ingenting varit a t t invända emo detta resultat, enär ingen förnuftig människa v i l l re en duglig manlig postassistent utbytt mot en oduglig kvinnlig.
M e n det s i t t varpå pro ven anställts är s i avgjort partiskt och p i förhand t i l l r ä t t a l a g t för a t t underkänna kvinnorna.
a t t inte en- dart de kvinnor som drabbats härar utan aven den stora allmänheten i all rättfärdighets namn borde reage- ra.
Aldrig ha v i sett några motiv och argument så utan a l l rim och re- son som de som här presterats.
T i l l a t t börja med finner man att så gott som alla aspiranterna få de finaste vitsord för storartad arbets- förmåga, flit, ordentlighet, intresse och e t t mönstergillt uppförande emot personal och allmänhet.
Överhuvud taget sägs det om de allra flesta at: de skött sin provtjänstgöring på ett mycket tillfredsställande r i t t sam- tidigt rom de ådagalagt de egenska- per som fordras av en dugande post- tjänsteman.
Nattjänstgöringen i postkupéerna som allmänt ansågs vara den stötesten rom kvinnorna först skulle snubbla på ha de fyllt r ä l trots ovana och ringa erfarenhet.
Man hade förstås hoppats a t t d e skulle b l i tågsjuka var enda en, men e t t beklagligt faktum är, a t t endast en enda mådde l i t e t illa den första han lutade huvudet och mot axeln betraktade filosofiskt den dömde profeten: Ack ja, säger inte redan konung Salomo: den högfärdige går det illa och ungdomen är idel oförnuft ... Sa här, du - du föraktade vår vishet, men här har du den!
Och i dop kanske där.
steg anseendet dia.
Vilken himmelsk lycka hade in- t e tillfallit denna kusin.
Varför kom aldrig kärleken t i l l henne själv?
Var det ärren p i pannan som gjorde det?
Eller var det det, att han inte upptäcksresande, man ibland också var förmögen?
ord ur en dikt som hon förhärdad skurk, vilken t i l l omvända sig genom hennes - och misslyckade affärer; tarebefattning l i t e t.
och nu få de i alla fall gästa Irup en tid varje år.
En koja och ett hjärta.
tänkte Ly- renhet.
var också d - som ingen har kysst » — spökade om- tänkte mycket på.
- kring i hennes hjärna.
» Tyst », stod Hur såg månne en blick rom var ren där.
u t?
Och var hennes d e t?
Och var Ångesten, a t t l i v e t skulle glida hennes själ ren månne?
T y det skul- henne obrukat u r händerna, att hon le den vara.
rom en levande död skulle komna H o n försökte anlägga min och a t t stå vid sidan av vägen och se det uppträdande e f t e r någon av hjältin- draga förbi som en mäktig proces- norna, och en gång då hon av far- sinn i vilken hon ingen plats hade.
brodern i något ärende rände till var en fruktansvärd upplevelse.
ils- stationsinspekttoren,, gick hon hela de hon varit mon hade hon kommit vägen och föreställde sig som Re.
att söka styrka i den dryck hon gina von Emmeritz vilket för- ibland kände begär efter.
M e n Fe- resten bör ha lyckats henne tämli- lix var henne väl e t t för avskräc- gen bra.
Ty hos de mörka bland kande exempel och det a t t hon gick got som hon - Lindskogarna finns det något som inte så litet påminner om bilden på sidan fyrtionio i första delen av i hushållet och ständigt hade till- t i l l sockerlådan gjorde väl sitt till, a t t hon inte drevs t i l l någon att den duger rit dig?
Fältskärens Berättelsers sjunde upp- svårare last än sockerätning.
M e n hon i t sig sjuk, och doktorn ordine- Och han svampen laga.
I väntsalen stod en lantbrukare i rade henne resa bort.
Han behövde med ättika, arbetskläder och hans son, han också annan luft.
och profeten tog den, i arbetskläder.
De vände sig am bi- » Kom till mig! » skrev kusinen i da, då hon kom in, och pojken " ap- Norrland.
Och hon reste.
men då han smakat därpå, pade mössan a~ och hälsade.
Ändå Det är inte lätt.
att säga vad som ville han icke dricka.
ned till golvet svängde han den, när var den egentliga orsaken Kan- kan bugade sig, och aldrig någon- var det endast det, a t t hon p i sin hade hon föreställt sig en blick Och så ä " i dag: Emellertid kan en diplomati vara hi11 kom att se ett ungt äkten- så full av oförställd, ödmjuk beun- för slipad.
Spelet har inte riktigt Än ropar Kristus: Mig törstar!
dran, som den vilken mötte henne gått efter beräkning.
Att Förenta Och världen bjuder honom villigt u r hans ögon.
Han var kanske ett staterna skulle tycka i l l a vara, det par år äldre än hon.
och han bugade ättika och galla.
kanske inte betyder d mycket i jäm- sig åter för henne.
då hon kom u t Ur Kämpande tro.
från expeditionen.
förelse med den inhöstade trygghe- förfelade anslutningar.
varmgång i Den kvällen och många följande ten.
Men att det vill rusta ovanpå tåget eller järnvägsolyckor ligger kvällar var han hjälten i hennes fan- hon kände det som en tur för sig, detta är redan l i t e värre.
Och om samma stackars aspirant i fatet, ty tasier.
f l o n lät honom draga ut i att hon var en fri och obunden män- England börjar ångra sig d i även- utan allt detta kan hennes överord- världen för hennes skull och förvär- niska.
tyrar det hela.
Ett ekonomiskt sam- va sig e n förmögenhet och komma På Irup skymma längorna utsik- hem igen och slutligen slöt han hen- arbete Tyskland Förenta Staterna ten.
Hon började märka, att hon ne m i r och sade: » Lydia, — Ryssland p i grundvalen gemen- h a d e solnedgångarna, som hon dig. » Dit var så rörande jag samma fiender är heller inte så ro- varit van vid från Ringshus.
Hon märkte att är te hennes snyft- ligt att tänka p å Och så kommer ville ha vidder att se ut över.
På så ningar.
Och Anna Lindskog reste t kom det sig, att hon fick lust att mitt i det här som en tung näve i ett sig i sin bädd och frågade: jord på Ronntorps fälader där korthus den tyske flygexperten och » Stackars Lydia, har du nu ont i utsikten är stor.
tänderna igen.
Vill du, att jag skall politikern Sachsenberg med sitt ka- Utav markerna därute v i l l hon alla de godkända manliga aspiran- gå ner i fars skåp och hämta d i g ett tegoriska påstående att alla dessa ternas chefsegenskaper Efter denna glas konjak, du kan hälla vid dem?, skapa.
Som målaren skapar i olja och rustningar som man schackrar med.
passus komer ett verkligt praktblom- Och Lydia svarade ja, ty han vil- bildhuggaren i marmor.
H o n vill inte är ett dugg annat än förbere- ster, som vi icke heller kunna neka e j o a t t man skulle tro det var tand- med träden hon planterar kring hu- delser t i l l Europas självmord.
Flyg.
värken, som vållande gråten.
Men hon set.
mid buskar och blommor, med oss att citera: » Dock det cilier varje nytt spadtag, hon tiger från fortfarande kupétjänstgöringen f o r tyckte heller inte illa om sprit.
vapnet tvingar till fred, säger han, samma aspirant - synes mig hen- Det blev under årens lopp många obygden, ge uttryck i t detta, som är samtidigt räddande sitt nes storlek eller rättare sagt litenhet män, rom sålunda fångade hennes hon själv.
Berätta kärlek i verk, vill genom a t t håna pacifisternas ideo- turen.
hon.
E n utomstående kunde måhända vara mindre lämpad för sorterings- fantasi.
och somliga av dem rom logi.
Och en gång, när det nyplantera- tycka att ovanstående icke kan ut.
arbete, vilket emellertid i viss mån märkte a t t de väckt hennes intresse göra tillräckligt skäl för underkän- och till en tid nog kan kompenseras sökte närma sig henne.
Men han de hunnit isa t i l l sin höjd och hon Mac Donald har varit i Berlin och nande, men detta visar bara hur litet av hennes stora rörlighet och ener- fann alltid något hos dem som strax själv inte är mer och huset och jor- sagt ifrån a t t engelska parlamentet man begriper av mins formulerings- gi. » Inte stort lättare är det att be- gjorde henne kall och avvisande och den är i en annans ägo.
skall en gripa.
vad den herre menar.
som om kom dem att draga sig tillbaka.
man.
som kommer från s i t t arbete på ska nog gå till rätta med den kon- konst och i vissa fall underbara psy- en åkern, som nu blott är en teg.
re hu- av sina provtjänstkandidater ytt- Flickorna bland hennes jämnåriga Alla de fins utlåtandena stå i servativa engelska regeringen för ke.
sysselsättningar och set lysa välkomnande mot s i g och bli början på skrivelserna, i slutet kom- rar.
a t t » hennes uppträdande mot skaffade si: dess franskvänliga och rustningsbe- ma de mest storartade skäl, varför allmänheten och personalen har va- själv hade hon också anställning en varm därvid.
Och han skall se sol- ordrande politik.
Men ramtidigt har den sökande trots a l l t detta ändock rit oklanderligt.
Men detta är tid.
men hon fann ingen till- ljuset falla over färgerna i blomster- vid ett fyllnadsval i England den icke kan anser lämplig för erhållan- ju alltid fallet då någon fredsställelse i arbetet.
och så snart gården och månljus och skugga skall sin oförmåga ».
hon fann en förevändning att vända göra trädgården sagomättad och samma regeringens parti tagit en de av en postassistentbefattning.
En av aspiranterna får exempelvis det Är det i denna anda rom folk betjä- åter t i l l farbroderns familj.
gjorde trolsk och utomkring skall vidderna plats som förut innehafts av de li- ligga stilla och ljudlösa och tala till vitsordet att hon som postassistent t. nas p i posten, så får man för allmän- hon det.
berala, och dessa säga.
ej alldeles o. m på e t t större postkontor nog Kusinerna gifte sig.
den ene efter honom om mål, som inte är nådda.
utan skäl, att det är Mac Donalds kunde anses lämplig, » därest icke den andre, alla utom Felix, Anna Så skall hennes röst ii6 honom.
Och parti arbetarpartiet som skänkt de hos henne förefunnes en viss nervo- med en av stationskarlarna.
För det kvinnan, som han famnar, skall se skulle han aldrig mer få komma in- och erfara detta samma, men upp ' konservativa denna plats genom att sitet, som kan anas, om också icke bleve l i t e hövligare bemött.
Det ska inte vara lätt Det torde vara överflödigt a t t o m dörrarna på Irups gård.
Men här fatta d e t kanske än innerligare i n sätta upp en egen kandidat, fast in- märkas ».
a t t arbeta under en portmästare med plocka ut flera blomster ur denna mannen sökte sig till ett nybygge i han, och det barn.
som avlas, skall gen utsikt fanns för hans val och så fin intuition.
Samma aspirant örtagård.
Med endast få undantag Norrland och fick en stationsmäs- så bli ett barn av kärlek och läng- således splittra vänsterrösterna.
Ar- får angående sin tjänstgöring i post- ha de överordnade med den mest rö- tan och en gång prägla sin samtid betarpartiet kan naturligtvis försva- kupé det betyget, att hon » trots en rande omsorg vinnlagt sig om a t t och omgivning med tankar, vars ur- ra sin rätt att vädja till alla väljare ovanlig lämolighet för kupétjänst- sno och snärja med ord och uttryck med alla övriga kvinnor är olömplig sprung leder tillbaka t i l l henne.
Så- lunda skall han i evighet leva kvar, vid varje val.
men om ingen som göring ej är kompetent att sköta för- så att de kunna få kvinnorna under- härför. » kända, d i de icke i rättvisans namn Den enda väg, varpå hela denna som e t t grand i alltet.
helst överenskommelse om a t t avblå- manskapet inom pkp.
17 ».
En annan aspirant får desslikes kunde öppet ange dem såsom odug- fråga förut bragts t i l l allmänhetens Mycket är det inte hon hunnit sa konkurrensen mellan liberaler och de finaste vitsord f ö r sin tjänstgö- liga.
Har man inga andra skäl att kännedom är genom ett uttalande t i l l med ännu, ty allt arbete vill han arbetare kan ske, då är det troligt ring.
» men », heter det i slutet av ut- uppbringa, så svamlar man o m att Heijnes Byrå, rom belysande nog för utföra själv endast t i l l bygget att Baldwin kommer igen samt med låtandet om henne » tilläggas bör att vederbörande i egenskap a v kvinna ej hela den partiska artikeln ifråga satt har hon haft hjälp.
Men så mycket de män rom bära ansvaret för den hon icke ställts inför några mera är lämplig, » vilket för ävrigt kan- t i l l rubrik: » Kvinnornas debut i har hon i alla fall rått med.
att hon krävande uppgifter.
Huruvida, om ske ej behöver närmare mot irerar^.
postkupéerna rent fiasko. » Alldeles föder sig själv och gris och höns och fransk-engelska överenskommelsen.
Detta fyllnadsvals utgång just un- så skett, kraft och förmåga att be- såsom en av herrarna kort och gott otvetydigt härstammar artikeln från ett par getter förutom en del bisam- mästra situationen räckt till sak- förklarar.
Mycket typiskt just för de manliga posttjänstemännen och hällen, som man j u inte kan säga der det regeringens politik ligger nas helt göra de ingalunda - är gi- detta sitt a t t svänga s i g med ord är man återfinner t i l l och med däri ett att hon direkt föder fart hon tar under så stark kritik, är intet gott vetvis svårt att med full visshet av- väl följande betyg för fröken Ö. uttalande från personalchefen p i ge- vård om dem.
Och hon fortsätter göra, innan de satts på prov men tor- » Beträffande fröken Ö:s lämlighet neralpoststyrelsen, J. Pramberg, som att odla och planlägga.
Nu ämnar tecken för framtiden.
de kunna ifrågasättas ».
Ar det i allmänhet for postkupéarbetet an- rid ett samtal bestämt förklarat, a t t hon bryta.
en del sten, som han tror möjligt att i en och samma mening ser jag m i g icke, trots vad jag ovan » proven givetvis varit fullständigt sig om att orka med.
Det är för den få in flera huruvida och torde, d anfört om fröken Ö:s obestridliga opartiska .. I så f a l l må v i bekänna skull hon s i tidigt gett sig fram skulle de nog kommit med här.
Att duglighet i arbetet, kunna g i r a hen- vår oförmåga a t t fatta, hur partiska t i l l samhället ty hon behöver ett nytt det ej inträffat vare sig större poster, ne annat vitsord.
än att hon i likhet prov och utlåtanden skulle M ut.
spett, Forts. anseende en — gång räckte honom - - känner - - - - -
