# ID: svediakorp-per341
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1908
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,753
# sentences: 968
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


- N: r 17..
~renumeratlo; s~ris:.
.kr.
.4: 50 If2 br ... kr.
2: 50 I f l, Ax ... S /, - D ... 3: 50I1 /, ... * 1: 25 L6snummer 10 6re. '
ren numeration sker sAviil.
i lrtiidsorten som i Stockholm B iiiirinuste postaiistult eller bok- handel.
.
I.
i Stockholm 7 M a j 1 9 0 8.
.
Red~ktion: fi1itstersamilelsgtLtan 51, en tr. ' Tel ' efoner: Allm.
6353.
Riks- 12255.
- Utgifningstid h v ~ r j e torsdag.
I Redakt6r o. ansvarig utgiirare: I ELLEN KLEMAN .. - 1908, Aftonbladets Expedition och Annonskontor: blitstersamuelsgatan 51, en tr. - Nottagningstid Kl. 1-2.
Stockholnl .. tryckeri.
Post- och telegramadrcss:.
D ~ Q X Y Stockholm.
,.
1 1ca &amp; rg.
.-.
.
.
.
.. Anaonspria: 16 6rc per mm.
. '
' Enkel spaltbredd 50 mm.
.
Narginalannons under texteii 15 mm: s h6jd per .gf~ng 10: ' Rabatt: 6 ggr 6 Ofo, 10 ggr 10 Oh, 20 ggr 20 %,-50 ggr 26 OIO: Aillions biir vara inl#mnltd, senast mAndag f. m. '
-.
.
Barnbiblioteken.
i Amerika - och den kvinnliga barnbibliotekariens arbet e.
.. -.
.
.
.
.
stiillas de ' storsta Sordringnr.
13101.1 det.
:.
.Hr.
nWndige~~ - a1.lticl en kvjnna -- st: ii stiincligt tillbar- nens t.j&amp;lst och iir cleras medl ' outtijm- ligt - t5lamo-c1- .och dclrig svikand,e v ' iiu- ' om det ameri- kn&amp;a bi blioteket,, 7- lighet ocli,hj&amp;lpenm- I lei utrdsttide, Prh-ga mig om allting~.
, Bart lijiblioteket Ilar.
t v 6 pppgilter.
li ' ijisf 6ch Jranist tekets solsicla; i barn- nx dit dell Ijldts, i bi blioteken filnlcr hvilken bLirljeh upp- man cle vaclxaste.
.
fostras: att, ' s6dan.
de taflor pll.
v8gRarrun frani ' nt.
: u ' t. '
.bar6 och bladvaster i f3n- skorna; blif va tragnn ' stren och lelvancio Ett Lnnlbibliotck i ~lcycl: uid, Ohio, 1Wdic 1dbmry.
blolntnor litet bar-.
-.
besokare '.
' af bihlio-.
.
.
teket i: .sin helliet, ocl1 hvar.
E n lippen spis med sin sprakande brasa ger p i vinte ' rn rumn~et d .. v. s. barnlibliotekets hufvuduppgift ar att skapa en eit inbjudaude och hemtrefligt intryck.
Allt ar anlagd t: ill t rlligent och boksynt ocl; sjalfstandigt lasande allman- ph .att vinua - barnens hjarta.n, att de.i biblioteket skola het.
.
Det .andm.idealet, sorn det amerikanskii biblioteket ktinna sig sorn hemma dar.
P6 barnbibliotekarien tor sig uppstallt, &amp; r att .dess barnafdelning skall gora * ' --
226 DAUNY tjanst sorn ett barnets eget prjvatbibliotek.
Dasfor gif ver rarna inbjudas fiSr att biittre 5iu i 11Hgon bokhaudel det barnet tillfalle att fritt vistas bland bocker; alla boc- fh tngu i skarskhdande cle b~cker, sorn hrnpligen kuuna kerns i en barrtafdelning aro placerade p&amp; Kppna hyllor, forekomma p&amp; barnens julbord.
Liksom i cle vuxnas afdelningar goras i,barnbiblio- och det finns barnbibliotek med 10-tusentals backer, alla klart och ofverskhdligt anordnade och inoin ' bekvamt teket inga svhrigheter i n l ~ g o t afseende, och blott riickhhll for barnen.
Af samma skal tir det, sorn man en fordran stalles sarskildt pi, barnen, namligen for- till barnbi ' bliotek valjer ett praktigt och vickert rum dran p&amp; r e ~ a hander.
.
Barnbiblioteket besthr emel- och inreder det p % smakfullaste satt.
E j blott hyllor- lertid ett sarskildt litet rum eller iubyggdt skAp - nas hGd, utan iifven storleken pB bord och stolar aro fbr detta ~ n d a i n i l samt riklig tillgang ph vatten, tv %l afpassade efter barnen; ofta hafva barnbiblioteken ~ n d a och handdukar.
Och iir den lilla hand, sorn framrac- till tre olika storlekar p&amp; stolar och bord, mycket smB, ker bokkortet, smuts ' ig, skickas dess iigare utan med- och l %ga for bilderboksbarnen o. s. v. - I de am ' erikan- lidande att Iaga, att handerna befinnas i vardigt skick.
ska biblioteken finns numera iugen Qldersgrans for biblio- att mottaga den onska.de boken.
I tekniskt af seende skilja sig barnafdelningarna teksbesokare.
MiSdrarna bara sina sm % till biblioteken for att visa dem de i barnbiblioteken i riklig mangd fore- i allmhqhet icke fr&amp;n det ofriga biblioteket.
Det &amp; r kommande bilderbockerna, och s&amp;da.nn f % # fven med- naturligtvis af vikt att klassificerings-, katalogiserings- tagas- till hemmen.
For att an ytterligare komma bar- och utlbningssystem o. cl.
icke i barna.fdelnihgen af- nen att k ~ n n a hemtrefnad i deras egen afdelning har vika frAn de system, som anvanclas i bibliotekets andra af delningar, ty el jes man dar anstallt skulle ju det arbete de ofvan namnda vara bortkastadt, barnbibliotekarier- sorn i .barnbibliote- ha, sorn genom van- ket nedliigges pB lighet och - sympati att lara barnen att i umganget rned bruka biblioteket bamen snart vinna och de hjalpmedel deras fortroende.
det erbjuder.
Tvart- Biblioteket och bi- om harskar i A h e - bliotekarierna hafva rika det innerligaste i detta friaumgange sainmanhang mel- med ungdomen na- !an bibliotekets olika turligtvis ett stort arbe tsgrenar, och.
privilegium framfor biblioteket som sh- skolan mecl dess af dant k e t t organiskt omstandigheterna helt.
nodvandiggjorda Barnbiblioteket storre formalism och har sin egen lapp- strangare f ordringar katalog, som barnen och lagar.
Darfor kan ocksh barnbibliotekarien latt lara kanna barnets feL undervjsaing ' i.
att begagna, hvilket de synnerli- personlighet, dess vanor och smakriktning, hvilket allt gen latt och fort gora.
Boklistor, dom angifva l#sv&amp;rd snart nog kommer i dagen vid fortroligt, tv&amp;ngsliSst litteratur hvar och en i ett sarskildt amne, forekomma i umgange.
E n s&amp;dan kannedorn om barnets karaktar stor mhgfald i barna-fdelningarn och aro naturligtvis ar naturligtvis af stijrsta vikt, om e j rent af nijdvltii- dar af nastan oskattbart varde.
FiSr olika Bldrar gijras dig, for att bibliotekarien skall med framg&amp;ng kunna olika bokfor teckningar, och mAngEalden amnen mall vara barnet till hjtilp och ledning i dess bruk af biblio- valjer, synes.
vara,.
nar- det galler barnint.ressena, en .. teket.
Af detta skal soker ocksii barnbibliotekarien att, illustration till ordspraket .sS.
mkngtl hufvuden, sh.
sB ofta sig gora l&amp;ter, komma i beroring mkd barnens miinga sinnen s Naturligtvis uppgoras shdana boklistor f6raldrar 6 ' ch intressera dem for deras b@rns lektyr.
afven for aFt hjalpa bartlen i deras val af s. k. roliga D&amp;raf den fordran, som finns i de flesta amerikanslia bocker.
barnaf delningar, att f oraldrarna skola underskrif va bar-.
Men ' ' &amp; hen andra medel anvgndas for att draga nens anhiillan om att blifva registrerade sorn lhntagare barnens intresse till biblioteket.
J a g vill har blott i biblioteket.
Barnbibliotekari~rna anordna afven for; namna nhgra af de vsnligast f6rekommande, n-iimligen aldramiSten, hvarvid bibliotekarier och f oraldrar disku- sagoberattande eller hogtlasning, illustrerade .anslag tera barnlitteratur 0. '
d.
Vid jultiden utgifva barn- (v picture-bulletins s) samt lase-cirklar.
Hvad forst och framst sagorna betraffar, ar det ju biblioteken sarskilda boklistor of ver lamplig julklapps- litteratur till barn af alla hldrar, hvilka listor gratis klart, att shdana, om de valjas med urskiljning, aro tillhandahhllas f orilldrama;; ~f ven utstllllningar sf s h- af stor betydelse, .om man vill gifva ett barn smak f8r dan litteratur anordnas i barnbibliotekeu, dit.
fiSrald- 1itteriil.a njutningar.
Sagotimmarna anses ocksh i Aine- -.
. '
.
6.
-.
dram&amp; och NibeIungens&amp;ngen, om kung Artur och riddurna itf r u d a bordet, om I&lt;arl den store samt ur de of van uainnda nordiska gudasagorna afvensoin kulturbistoriska sannsagor fr&amp;n frammande lander och folk, verklighetsskildringar ur djurens lif o. s. v. Men man har i barnbiLlioteket sagotimmar Bfven for barn under nio fir och for de allra minsta.
Nid skdana sagotimmar forekomrna ofta valda berattelser ur bibeln, t: ex. om Noak och arken, David och Goliat, Josef och ham.
broder in.
fl., vidare - barnshnger och lekar och liitt forstieliga smhberattelser af olika slag.
Stor vikt lagges vid ett enkelt och naturligt konst- niirligt utfijrande hos den sagoberiittande barnbibliok- karien.
~ a t t a s heme denna formhga, laser hon i stab let hogt, hvilket for farande iif venledes skattas higt.
Att lasa hogt brukas afven ibland till omvaxling med sagofrjrtaljandet och brukar ha till fdjd, att den bok, ur hvilken sagan eller berattelsen tages, sedan omedel- hart utfiinas i alla bibliotekets exemplar daraf.
.
.
Ofverallt i Forenta Staterna.
synes man vara fullt.
enig om vardet a£ sagotimmarna ..
De leda, sade man mig, utan uudantag till okad utlAuing af backer och, hvad an battre ar, till l&amp;sning " af battre s1a.g af litteratur.
Blott ett beklagade man, namligen ' svhrigheten att f&amp; tid och rum att racka till for alla de barn, som s ' tromma till sagotim.marua. '
I alhilnhet mottagas ej mer an trettio s m &amp; khoiare At ghngen, och sagotimmar hkllas en ' eller tv&amp; ganger i ve.ckrtn i sivill central- som filial- biblioteken.
rika for siirdcles viktiga, oc11 hs~: .nBibliotekarierm for- bereda sig till dem m i c ~ yttersta omsorg.
Inga full- vii.xta fli tillrlide till dem, ehuru ' for min skull flera undantag gjordes fr&amp;n clenaa regel, bl.
a. i Neiv York Public Library, i l ' ratt Institute Free Library i Brooklyn och i Buffalo Public Library .. ~agotimmarna aro mycke t ointyckta och till tr ' ogsel of verfyllda, hvil- ket ej ar att undra phi dB sagoberattaudet skerpti ett utomordeatligt, afven for en f ullvuxen, fangslande satt.
Att det verkar fangslande ph barnen, hade jag siir- skildt i Buffalo tillfdle att se.
Ett par omkring 14- 15-&amp;dga gossar komino med pb en sagotimme i namnda bibliotek.
Deras afsikt var tydligen att gora odygd, men den unga bibliotekarien latsade ej om det, utan fortsatte lugnt sin fortjusande japanska verklighets- skildring, och gossariis glomde att gora odygd.
Det iatresse, sagotiinma~: na f 6r&amp;i vacka, visar sig ocksti.
rnycket tydligt i arten af litteratur, som efter " deras slut lAnas ut frAn baraafdelniagarna.
N~lr jag var i Cleveland, utgjordes dar fFiirem&amp;let for en serie sago- timmar af de nordiska gudasagorna.
Det road6 mig dB att.
undersoka, hvad ' inflytande detta hacle p&amp; ut- liningen, och en lioggrann granskning a.f ifrA.gava- rande biblioteks hyllor g ?f vid handen, ntt diir ej liii~gre fauns en enda bok lwar af bibliotelc,ets rikhdtiga saml ' ing litteratur om uordiska gudasagor.
~ 2 % detta sa.tt viickes de storre barnens intresse cedan tidjgt for verklig litteratur.
Omtyckta &amp; maen ~mcler sagotimmarna Siso Shnkespeare ' s '. '
' ' .. .. " VALFRID PALMQREN.
.
.
I.
Sarskild skyddslagstiftning f o r kvinnor.
Negativa och positiva htggrder.
B att ' c, 7-et &amp; r skrdligare for h&amp;lsan att sviilta ihjal an arbeta, dK ma.n &amp; r sjukr.
Dessa ord liter- gifva i koncentrerad form de argument, h v ~ r m e d eii af vkra kvinuliga lakare beledsagade nQra uppgifter om sina erfarenheter betr&amp;ffaiill ' e sarskilda skyddslagar fijr kvinnor.
Den gingen vnr det fr %ga om forbud for kvinna, som fodt barn att arbeta i industriens tjanst under de fyra forsta veckorna efter barnsbbrden.
Infor det ofta intraffande faktum, att modern icke lmr nhgot att ata under den tid, d i hon skall sskyddas)), torde ilitet annat BterstA att gora an att - som den ofvan hberopade kvi~~nliga liikaren sade sig ofta gora -- B skydda P kvinnorna forifrhgavarnnde lagbestammelse genom att utbrda de intyg, sol % de begari och hvari- genom de berattigas att arbeta, f&amp;ae utghngen af den f iireskrif na respittideu a € f yra veckor.
Nu har den.
viintade och fruktade kungl.
propo- sitionen om sforbud mot kviunors ' auvandande till nrbete nattetid i vissa, industriella foretap sett dagen.
Dess forsta 8 lyder: ~Sysselsiittes kviiina uti foretag, som afser idkande af bergverks-, bruks- eller fabsiksrorelse, handtverk eller darined jamforlig handtering ' eller annan dylik industriel1 verksainhet, och som driEves i den omfatt- ning, att dari under ptigon tid af nastfiireghende eller lopande &amp; r sysselsatts flera iin tio arbetare, mH hon icke till arbete i f6reta.get anvandas i vidare utstrack- ning, iin att bon mk komlna i htnjutande af oafbru- ten ledighet frhn arbetet under minst elfva timlnar hvarje dygn.
I deuna ledighet skall tiden mellan klockan tio ph aftonen och klockan fem pil morgonen ingh.
Det gifves.sAledes - om denna bestalnmelse blir g&amp;lande lag - inge; ' undanflykt fiir de kategorier a£ kvinnor, som.
hafva sitt lefvebrod inom yrken, d&amp;r natten.
l De komma att deras arbete nldste f6rsiggA $ flirdrifvas - ur dessa arbe tsomrhden, och ovisst ar, huru och hvar de kunna skaffa sig sitt lifsuppehalle.
Ett ofta hberopadt exempel p$ huru det s. k.
skyddet k a 6 verka, ar, att dB ett dylikt lagforbud tr&amp;dde i kraft)).
.
, ' i Frankrike, ett stort antal kvinnliga stittare p % grund haraf fijrlorade sitt val aflijnade arbete, men.
i stallet pB samma tryckeri fingo ett annat nattarbete, som icke fall under lagbest8mmelsens tillamplighetsomrtide.
~ r b e t e t bestod i att sammanvika tidningar och var s&amp; uselt.
betalt, att ingen man ville utfara detsamma.
Hvem helst, solo hart, med hvilken oro arbeterskorna sjalfva - sttrskildt de val afldnade typograferna.
- motse ett eventuellt fiirbud mot nattarbete, mhste anse, att en sAdau kategorisk lagstiftning, hvarigenom ovill- korligen m&amp;nga individer blif va stjaly ta.i stallet for hjalpta, .endast kan rattfardigas, om fordelarna ur sam- hgllets synpunkt .are vissa.
De, som f6rorda denna lagbestammelses inforande, mbste gifvetvis vara af denna Asikt.
Men icke forty medgifves qfta, att det alldeles icke ar utredt, att nattarbete ar mera skadligt f6r kvinnor an for lnan - erfarenheten vid sjukvhr- den ger tviirtom motsatsen vid handen.
En annan gBng erkannes, att det lir alldeles oriktigt att tala om ' mortalitetens nedgkng bland kvinnor och barn i lander, dar forbud .inforts for kvinnors nattarbete, sbsom en faljd af detta forbud. '
~ortalitetsf orhhllandena bestiim- mas gifvetvis af en mangd faktorer, och det torde vara omojligt att afgora i hvad mBn de Bberopade, gynsammare d (id1ighetsuppgifterna bero af en far- battrad hygien och a.ndra sanitara orsaker m. m. eller af de infirrda skyddsbestil.mmelserna for.
kvinnor.
Att det i Sverige iir sendastr, 2,407 kvinnor " '), son1 ko~nma att falla under lagens tillamplighetsomrBde, &amp; r ingen trost hvarken for de 2,407 eller fdr dem, som i all:.
manhet Atminstone aro motstbndare till sarskild skydds- lagstif tiling for kriimor, innebarande inskrankningjir i dems arbetstillfallen.
Om viilsignelsen af skyddslag- stiftning, som innefattar bAde man och kvinnor, rDder ju daremot intet tvifvd.
Flertalet kvinnor torde ansluta sig till den ofvertygelsen, att v&amp;gen till ett starre mBtt af sundhet och lycka for slaktet icke afkortas genom a.tt har och hvar placera nhgra forbudsst~ngsel for kvinnor - som mAnga kvinnliga individer komma att stupa pb - utan genom positiva Atgtirder for ett biittre vagunderhBl1; '.
* *:: 0 Hvarfor llafva vi icke i vhrt land kvinnliga yrkes- inspektorer?
Bland mbetarne sjslfva, inan som kvin- nor, gifves det blott en rnening i den frhgan, att skall grkesinspektionen for kvinnor hafva xiAgon betydelse, mhste kvinnliga yrkesinspektorer finnas.
Erfarenheten frBn andrn lander har visat, huru kvinnor som yrkes- inspektdrer lyckats tillvinna sig arbeterskornas fSrtro- ende och verka firr deras basta p&amp; miinga satt, som.
icke varit mojliga fiir man.
Vi hafva forbud for kvinnor att arbeta under fyra veckor efter farlossningen, men hvad ar gjordt ' for f attiga modrars och deras barns existensmojligheter).
- Enligt en af kommerskollegii arbetsstatiskrt afdelning utmbetad statistik for dr 1905. under denna tid.
Enligt protokollsutdrag inu.ehol1 finansmipister ~ c h w a r i z anflirande ' i statsrkdet den 3 april bl.
a. foljande:.
~Ftirutom det a t t arbete, bedrifvet under f&amp;hhllan- den, hvarom har &amp; r frhga., mhste antagas nedsatta kvinnaus duglighet att framdeles fylla sin moders- uppgift och, n&amp;r det bedrifves under hafvandetiden, inverkar skadligt plt fostret, ar uppenbart, att moderns sysselsat&amp;ing rned didant arbete oftast ska.11 omajlig- gora fdr heme att .ph ett tillfredsstallaade sa.tt sjalf amma och skota sitt barn, samt s Hvad angAr den ifrhgavaraude forb udsltlgstif tniu- gens omfattning kunde mojligen ifrhgasattas,.
hum ' - vida icke denna lagstiftning skaligen borde begriinsas,.
till allenast de gifta kvinnorna.
En sBdan hegram- ning skulle emellertid orattvist forsv&amp;ra de gifta kvin- nornas ' konkurrens med de ogifta pA arbetsmarknadeu och mojligen leda till minsliuing af ~ktenskapsfrekven- sen.
Emot nyss anforda anmgrkning mA dessutom phpekas, att ej blott de gifta arbeterskorna fdda barn utan .i ganska stor utstrackning ilfven de ogifta.
FrBu synpunkten af lagens framstn ~ndamhl, att skydda de blif vande madramas balsa och krafter, bar ' lagen alltsa omfatta alla yngre sAvlil gifta som ogiftia kvin- nor,.
Dessa uttalanden Qerka rent af ironiskt.
Om mBd- rarna skola sskyddas~, ar det icke dB skal att forst och frainst skydda dern k o t t v h g e t att p&amp; en arbets- lon, som knappt racker far en (och som de under fyra veckor i allmanhet aro forlustiga) underhUla tub eUer .. $era - om de icke tillgripa utviigar, som fiSra dein under strafflagen.
Det ofta omtalade faktum att barna- miirderskor mera siillan iiro br~~tslingsnaturer uta.11 sf nod drifvas till sin gaming, talar ett hemskt spr&amp;k om bestaende missfi) rhhllanden.
Man belibfver blott se sig omkring med 6ppna Ggon ' for att vid %synen- a.£ de f6rh&amp;llanden, under hvilka kvinnor ofta kampa sig frain, kanni sig sinnad att tillropa.
sainhallet ett ~j ' accuses - afven ur slhlitets synpunkt.
Med a.llt.
erkannande af svhrigheteu.
att eff ektivt lagstifta ifrhga oin faststfillaude af fadernas identitet och skyldighet att bidraga till utom iiktenskapet fiidda barns under- bill, torde man kunna.
phsttt, att biittre .ftirh&amp;llanden an de nuvarande borde kuuna med lagstiftningens l~jalp ernRs.
Det kan fiSrtjiina omntlmnas,.
rttt i de australiska staterna, dar den kvinnliga medborgarratten ar ' erktlnd, har exempel vis genomfdrts det p~sitiva kvinnoskydd, so&amp; ' inrymmes i lagbestiimlnelser om wtstrackning a£ ersattningsskyldighet filr oiikta barns fader genom att ptdagga honom en afgift af 10 puncl ' (ungefar I82 kr.)
for bestridande af moderns omkost- nader vid forlossning~ salnt s skydd f6r uuga kvinnor ifall af arbetsloshet och medelloshetw m. m. d. NBgra riktlinjer fBr positiv kvinnoskyddslagstift- ning kan hiir icke ' vara ' tal om att angifvs, men hvem kan fdrneka behofvet a f shdaua Atgarder? '
', ' '.
.
* * F..
.
.
DAGNY - ' Social Ticlskrifts jaauarinumwer for detta kr inne- lAller en af M. Marcus skrifven artikel om ~Kvinnorna och uatbarbetet w, hvari for£.
uttalar sig.
for antagande af Bernerkonventionens forbud mot anviindande af kvinnor till arbete nattetid i industriella foretag.
Artikeln afslutas med fbljande ord on1 hemarbetsfrh- gan: r I sjiilf va verket sammanhiinger denna pA det nar- qaste just nled kvinnoskyddslagstiftningens problem.
Dels &amp; ro llelnarbetarua ju oftast kvin,nor och dels lliter det sig verkligeu genom utltindsk erfarenhet phyisas, att forbattradt skydd for fabriksarbetande kvinnor ilkat 11cmnrbetersko.ruas antal.
Darfiri .kan aldrig frllgan om lagstadgaclt skydd for arbet ' ande kvhnor betrak- tns SKSOIII tillfredsstallaude lost eller genomarbetadj.
imlt~u man fuuuit ildgon ytviig att drag&amp; me ' d hem.
arbetet iuom skyddets ram.
Man skall mhhiinda en dag finila, att hiir ligger hela frtigans karna, ej blott cl-&amp;rf or, att den, iir svttillgiingligast~ for en praktisk losning p&amp; skyddslagstif tilingells nuvarancle allmanna st8nclptulkt, utsn afven darfor, att mau icke har nh- gou riktig ' gladje aE allt det andra, iunan &amp; an ocksA gjort det battre for de arbeterskor, som ha den s a ~ l s t s.
Ionen och den langsta arbetstiden, men den kiusta kraften att forbattra sina villkorr.
Om nu forf.
misstanker .att i hemarbetsfrkgan lig-.
ger rhela frllgans k$iriiar, hvarfor fordras.
icke dK {f i i d a Aand ett inriktande af skyddslagstif t.uih&amp;n pA denna punkt, dar kkvinnorna ha sH lite att forlora, d&amp;r- filr att f6rhAllandena dtir aro genomghende usla, i stayet for ett kategoriskt forbud mot nattarbetet,.
son1 drab- bar arbeterskor i jamfilrel-sevis ' till£redsst&amp;llande for- h~llanden?
Man kan icke vilrja sig for den ofver- tygelsen, att den.
obes tridliga vikten.
af internatio- nell enhetlig skydds1a.gstiftuing ocll darur htlrrorande onskan, att &amp; erige matte bitrada Bernkonventionen, starkt f arglagger in Kngel~ skyddsvans sgnpunkter i fr&amp;ga om firrbud inot kvinnligt nattarbete.
Men kvin- norua, soln skola tj&amp;nst@ra som la&amp;iftningsobjekt, hafva ratt .att fo ' rdra af de lagstiftandl miinnen, a&amp; denua synpunkt icke fAr vara afgorande i en frhga, dar viusten for slaktet ar onistridd, men skadan.
for m&amp;ugtl kvinnliga individer obestridlig.
,, Landsforeningens for kvinnans politiska rostrtitt rnijte for riksdagsmannen pei Grand Hotel i Stockholm.
a lnnd&amp;oreningen anordnade motet for riksda- ledambter, som redan.fi) r nigra veckor sedan skulle gbtt af stapeln, men som p&amp; grund af niellan- kominande hinder uppskjutits, agde rum i Grand HGtels stora sal ' den 30: de april.
Forhhllandena hade gjort att detta mote infiill.dagen efter sedan konstitutions- utskottets afstyrkande utlhtaude i den kvinnliga rosG r#ttsfrhgan offentliggjorts och tvh dagar innan riks- dagen skulle fatta sitt afgorande beslut i samma frhga.
&amp; mu fanns d&amp;r shledes rum for forhoppningar, och afven om man visste att forsta kammaren i det stora hela icke var van af den k.vinnliga rostriitten, thnkte nlan sig &amp; I ~ U mojligheten a€ en partiell seger, i andra kainruaren trodde man sig niistan varn stiker p % majori- teten.
Det Tar ocksh med gladje och tillfredsstallelse man sHg stolsraderna fyllas den ena efter den, andra af riksdagens ledamilter uppghende till ett hundratal, ' ty har var ju nu ett enasthende tillfalle fbr kvinnorna.
sjidfva ntt nastan i afgbrandets stund fK tala i sin egen sak.
Att detta icke lika litet son^ allt annat ofortrottadt arbete for saken - varit i s t h d att tynga vhgskilen till deras fordel; vsta vi nu, dd var det Bnnu ' tro och forhoppning.
Darute i den kyligt vackra valborgsmiissoaftonen drog studenternas gladn karne- valsthg genoin gatorna., och nere i f r h Grand HGtels.
kaf6 stego taktfasta hurrarop anda upp i festsalen; en ofri~illig ~ - c h icke menad hylluiug At den forsta talarin- nan, froken Whitlock, diir de $0110 in just i en afslu- ' -- ' tad period i talet.
Det drog ett leende ilfver talarin- nans, liksoin Gfver hhdrarnee ansikten -- kanske for det geuom nrigons sinne att det var ett godt omen - i sh fall fick man dock beh8lla den tron endast nAgra dagar !.
.
.
Salen hade emellertid blifvit godt besatt, .foptom de inbjudna riksdagsmannen marktes Stockholms F .. K.
P.
R: s styrelse, ett tjugotal centralstyrelsemed- lemmar samt Fredrika-Bremerfilrbundets styrelse.
Fr&amp; ken Whitlock borjade motet mecl en- ofversikt af rest- r#t&amp;fr&amp;gaus utveckling och narvarande lage, hvilken vi blifvit satta i tillfiille att p&amp; annat stlille ' i ' dagens nummer in extenso htergifva.
Det intressanta fdre- draget halsades med lifliga appllder, hvarefter fru Lizinka Dyrssen framtradde och talade om den gift.a kvinnms speciella fbrh %llande till rijstratten.
Hon koncentrerade sitt foredrag pH att bembta.
det ofta framkas tade pA&amp;&amp;endet att rbstratten skulle fora kvin- nan bort f r h hemmet och berofva henue hellnes kvinnlighet.
.
H ~ phvisade I idkonsekvensen i att annu ingen p %st %tt att den kommunala rostratten be&amp;- vade kvinnan hennes kvinnligheb, hvarfm skulle dh den politiska gora det mera?
VBra drtgars uuga flickor aro redm nu en .belt.
annan typ an forna tiders, men talarinnan ville for sin del uttala att det icke iir okvinn- lig, som 11011 - blif; it genom sitt okade intellektuella ve- .tande och mer jiimqstallda fijrhbllande till rnannen - blott mer utvecklaa.
Och det borde man val icke arbeta, ' .. '
emot.
Ty en kvinna blir icke sailire so111 liustru fram ' tskridande och utveckling - utan att de dlirfor och mor genom att i andligt afseende bli sin mans mottagit ens.
den minsta ratt eller eraattning t.ill tack.
jamlike.
Och hvad den tid betrtiffar, som genom den Det iir exempelvis de enskilda flicksko1orna; som i politiska rostrattens ut6fvande skulle tas fr&amp;n hemmet, m h g a fall fhtt tjana som f6rs6ksskolor till flirmhn s&amp; forslbsas den sakert ofta p&amp; mycket mindre nyttigt for statens skolor.
Och flickskolorna ha and % s&amp; ofta satt - j u s t.
diirfor att kvinnans intressen inte.
fatt haft uteslutaude sina lharinnors sjiilfuppoffrande ar- bete att tacka for att de kunnat fortlefva utan stats- knytas vid allvarligare och djupare ting.
.
Det varmt och vackert framforda foredraget ut- liiroverkens ekonomiska sMd; ' Viclare phvisade d: r gjorde i och for .sig ett godt bevis for att den kvinn- Wahlstriirn hvilka 1agstiftningsomrAden sorn i fijcsta liga fork#mpen for ' rijstratten p&amp; intet satt behofver hand skulle komma att beriiras af kvinnans inflytande:.
forlora nhgot af sin kvinnlighet, hvilket de ihhllande barnavbrd, fattigvArd, nykt erhet, ' ridigion och under- applhderna ocksh tycktes angif va.
v i s n i n g ~ v ~ s e n d m. e m.
Det sista fbredraget, doktor Lydia Wahlstroms, in- Hon slutade ined en fijrsakran att bufvudsaken for neholl en kortfattad historik ofver de reformer och kvinnorna .dock icke vore det egna intresset, dH, de lagandringar sorn genomforts i en del af Amerikas.
, n u vilja ined, utan ofvertygelse om att det behofs en F6renta stater sedan kvinnans ' politiska ' rostriitt dar ideell motvikt mot samhiillets materialisering i en for inforts.
S&amp; vidrorde hou.
ocks&amp; den kvinnliga rost- ett litet folk sH kritisk tid som nu.
riitten i Australien och gaf sina Ahorare nojet a£ ett Med detta sista, starkt och ihalande appliiderade par sekunders munterhet, d&amp; hon tillbakavisade den faredrag afslutades - motet.
Enskilda rik~da~sledamoter mycket ogrundade beskyllning, som har framkastats uppehollo sig eEterBt, i samtal med firredragshkllarin- om att den kvinnliga rostrilttens inforande i Australien norna och fast lordagea, den 2 maj, sedan gifvit oss skulle vara orsaken till den aftagande nativiteten dar.
riksdagms) alla forhoppaingar for detta Br, nedslhende Det vore lzaimligen sH, att nativiteten b6rjade afta re- svar, kvarsthr dock de m h g a olika riksdagsledamo- dan 13 &amp; r fore rostrattens inforande - men hade visat ternas e ~ s k i l d u htir varmt uttalade sympati och for- ' tendens att hojas tv&amp; Ar eftw rostr&amp;ttens inforande!
sthelse for den kvinnliga rostriittea, och minuet af D: r Wahlstrbm betonade de stora insatser de sjiilf£or-.
detta ger % m u c&amp;er nederlaget en ljus .h&amp;gkomst af.
.
.
?orjinde kvinfiorna i Sverige gjort i a f ~ e e n d e ~ l i s i t t l ~ n - d motet s pB Grand H6tel.
. '
De kvinnliga posttjiinstemannens lonereglering.
Forsamring i st allet for l ' iirbattring.
onereglerings - detta ord innebar alltid glada och v ljusa forhoppniagar for deni, sorn skola blifva delaktiga a£ en siidan, ty en lonereglerings mi1 iir van- ligtvis att alltefter sorn lefnadsomkostnaderna stigit reglera '.
lonerna i ofverenstammelse darmed samt afven att genom inrattande af nya @ atser oka befordringaniojligheterna, Siirskildt hos de liigst aflonade, hos dem, sorn m h t e h h d t spara och and8 knappt f % sin liin att racka till det oundgangliga och hvil kas befordran under raclalide forhtlllanden tyckes st.angd, uppvacker helt visst ig %ng- sattandet af forarbeten till en lonereglering enbar t 1 jusa forhoppningar.
Minst af allt vantar mpn sig att en lonereglering skall forsamra galiande loner och forminska befordringsmojlig- heterna.
Man .tycker att detta ar otankbart och i det.
allmannas intresse en synnerligen oklok Atgard, d % arbets- lust och arbetsintensitet mfiste slappna under ett lif i standiga existensbekymmer utan hopp om ' fiirbattring.
Det ar dock i ' denna riktning, sorn det nya forslag&amp; till reglering af posttjiinsterkinnens loner gAr med af- seende pA- de kvinnliga posttjiinstem8nnen.
Na.r kvinnor forst fingo intriide i postverkets tjanst, voro de kvinnliga tjanstemannen i hufvudsak likstallda med de manliga enligt fiirfattningarna.
De erhollo samum afloningsEormAner sorn sian lnzlnliga kamrater och sainlna.
ratt till befordran till postexpeditionstjanst, samt till postmiistarebefattningar vid 5: te och 6: te klassens post- kontor.
Det gafs kvinnorna sanirna lon sorn miinnen for samina arbete.
De hade visserligen ej,.
mojlighet att avancera till de ' hogsta posternn, men s&amp; lfingt sorn befordran var dem medgifven, fingo de gH fram i oppen konkurrens.
Detta system, det enda riktiga och hiillbara); A lSnge som e j den s.
1~.
behofsprincipen, d. v. s. olika 1on for familje- forsorjare och icke familjeforsorjare, arbetat sig igenom, frhgicks dock redan vid 1899 och 1902 krs 1oneregl&amp;ingar.
Genom dessa inriittades namligen tvinne nya, hufvud- .sakligen ehurn icke uteslntande, for kvinhlig personal af- sedda lonegrader (den 3: dje och 4: de enligt nu gallande etat) rned betydligt liigre begynnelseloner an de forut befintliga, och genom dyrtidstilliiggeta bortfallande och provisionens fixerande.
i 1902 Ars lonestat, fingo de kvinn- liga postespeditiirer~m vidkgnnas en-minskning i inkomsten a£.
i medeltnl 100 kr.
De kvinnlig,~ posttjanstemannen hade dock fortfarande w i vissa falls ratt till befordran till 2: dra grades3 postexpedition och postrniistarebefatt-
DAGNY.
.
,.
.. ningen vid 5: te och 6: te klassens postkontor, men, i praktike.n har det visat .sig atk denna ratt hufvtldsakligast varit en ratt p % papperet.
Befordran efter grundprincipen s7cicklighet- och konzjetelzs har ej a.gt rum annat Bn i enstaka fall.
Vid massutniimningen inom postverket den 12 dec.
1902 ' soktes uppflyttning till hogre lonegrader af ett stort antal kvinnor lncd 13 A 17 tjanstehr, af hvilka ett tjugutal innehaft forordnanden, sllsom t. f. postmiistare och t. f. postexpedit6r, f r h 2 Br och 6 mllnader sllsom postmiistare, till 3 mhn.
sfisom postexp.editor.
Ingen af dessa sokande kvinnor vann uppflyttning i hogre lonegrad, under det att af deras manliga kamrater (med 5 A, 8 tjaastehr) 3: e stycken placerides i 2: a lonegraden, ehuru de icke inne- haft nllgot forordnande vare sig sorn postmastare eller postgxpeditor.
1.orutom den clirekta oriittvisan gentemot.lwinnora,z att nf den1 fordra earnma intriidesfordringar, samma tjiiiist- goringsskyldighet, samma extra ordinarie tid och sanlnia ansvar for mindre lon och synnerligen sm % befordrings- utsikter, ar det svQrt fijrstH att harigenom postverkets och statens intressens tillgodoses.
Den erfarenhet, sorn vunnits under ett flertal Ars tjanstgoring inorn ' olika be- fattningar i en lagre ioaegrad och genom forordnanden pH hogre platser, bor val vara lika mycket viird att t.aga varn, ph i en hogre befattning om den forvarfvats a£ man n mna. '
eller I Det ar staten ovardigt att segagna sig af den billi- gare kvinnliga arbetskraften genom att locka rned be- fordringsutsikter, som ej realiseras.
Huru iiro nu de kvinnliga posttjiinstemannen till- godosedda i det nu foreliggande loneregleringaforslaget?
Jo, fortfarande iir den nya staten byggd p&amp; pinciped att en kvinnn m %ste hafva ciet betydligt siimre $11 en man i samlna befattning.
Systemet iir utveckladt sH att full- stKndigt skilds lonegrader sknpats for mail och kvinnor.
Befordringsmojligheterna l d v a kringskurits och hvad gifves ' i stiillet?
- Jo, for postexpeditorerna en for- hojning af slutlonen rned 50 kronor och i ofriga grader.
en sankning af lonerna.
De foreslagna 25 kvinnliga forste postexpeditorerna skulle f H en slutafioning, som med icke mindre g.11 300 kr.
understiger hved for n %rva.rande sieom slutafloning utggr .. tiil kvinnliga post- expeditorer a£ andre lonegraden.
PostniKstari~e af 4: de klass fdr samma n~inskning i sin slutafloning och post- miistaren a£ 3: dje ' kl; ~ss en minskniiig af 400 kr.
Detta, om nigot, 5r sanktion, Det bar blifvit till ett axiom att en kvinna skall behofva mindre an en man, men man har clock ej ihnu Bort p&amp;stAs, att hojningen i lefnadskostnaderna blott drabba uiiianen.
ICvinnornas loner voro redan farut liigro an rn$nnens och blir det nu i annu storre grad, d&amp; ekillnaden mellan slutlonerna i de ' manliga och kvinnlign, postexpeditorsgraderna utgor 1,700 kr.
enligt kommissionens forslag.
For de kvinnliga tjiinstemiinnen inom d: dra lone- graden innebar det kungl.
forslaget afven en betydande minskning i pensionen.
Enligt nu g %llande bestammelser utg %r pension rned 2,100, men nedsattes enligt for- slaget till 1,700 kr.
i 1; sta postexpeditorsgraden.
Kungl.
kommissionen medgifver sjalf (se did, 157 i.
betankandet), att forslaget till lonereglering fijr tjanste- mannapersonalen vid distrikts- och lokalforvaltningarne innebiir mindre aflBningsf6rbattring for de kvinnliga iin de manliga befattningsinnehafvarne och motiverar detta rned att hanvisa pll den onskade ofverensstarnmelsen rned de redan genomfijrda loneregleringarna for telegrafverket.
och statens jarnvagar.
.
...
Denna jamforelse ar ej berattigad, dar de kvinnliga posttjiinstemannen st % i o jamforligt storre ansvar och ekonomisk risk an kvinnorna vid telegrafen och jarnva- gen.
Vid loneregleringarna for dessa verk har den kvinn- liga personalens k r d ej vederborligen tillgodosetts och oriittvisan emot de kvinnliga postt-janstemannen blir ej mindre diirfor, att iifven inom andra h %ll orattvisor be- - gBtts.
Allt kvinnligt arbete bor val ej heller oafsedt ar- betets art aflonas med samma loner.
Gentemot denna jamforelse kunna de kvinnliga post- .. tjanstemiinnen anfora den liinereglering, sorn nu genom- ' forts vid norska postverket.
Afven dar hade loneregle- ringskommissionen och regeringen framlagt ett f6rslag .. rned olika loner for man och kvinnor, men stortinget sanktionerade ej detta forslag utan faststillde ett lone- reglemente, byggdt ' pil den fulla likstiillighetens princip.
Med styrka framholls fr %n de manliga ofverordnade post- tjaastemiinnens sida att kvinnorna till deras fulla beliitenhet.
fullgjorde samrna arbete sorn deras manliga kamrater och forordade diirfor lika loner for man sorn kvinria.
Lfven i Finland rhder inom postverket full likstallighet mellan manlig oeh.
kvinnlig tjiinsteinnehafvare.
I.
Sverige rBder full likstallighet i afseende p i arbetet, men ej i afseende p&amp; lonei och befordran.
ICvinnorna inse emellertid, att full likstallighetefordran ej under iluvarnnde forhllllanden ar.
.. genornfijrbar och hafva darfor - inskrankt sig till den nlycket blygsamma begiiran om ett Alderstillagg A 200 kr.
Harom har nzotion vackts i riksdagen, liksom borgmastare Lind hagen iif ven motionerat om tvB andra onskemil frAn de kvinnliga ' posttjiidstemiiimen, niimligen.
att minst 25 postlrontor mAtte ' reserveras for kvinnor samt att de nu- varnnde kvinnliga postexpeditorerna sf 2: dra lonegraden skoln vid inforandet af den nya lonestaten tillfors~kras Earnma afloningar - och pensionsformher, sorn de nu Btnjuta rned tillagg af dyrortstillagg.
Det ar blygsamma fordringar, som hkigenom upp- stallas.
PA grund zlf den erfarenhet kvinnorna vunnit on1 svhrigheten att f A befordran till hogre post,, om ej siirskilda bestammelser darom finnas,.
mhste de begara att viset antal .postkontor reserveras for dem, i annat fall.
blefve det helt sakert blott en befordringsratt pli papperet.
Att ej - fb sina loner nedsatta med allt for stort belopp torde a h e n vara en billig bcgaran.
Kvinnornaa fordringar t %la ingen prutm %n for att ' ej afven denna lonereglering for dem (rkall blifva .en reglering till det siimre.
M.
S. v. H..
,,
Den kvinnliga rostrattsfragan fallen i riks- dagens bada kamrar.
@ brdagen d e n 2 inaj afgjordes i riksdagens bBda kamrar den kviimliga r6strattsfrAgau, for iane- vsrmde kr.
I (onstitutioiisutskottets afstyrkande utl8- tande - med nio reservanter till fdrm&amp;n for clet libe- rala partiets yrkande pA kvinnorastr~ttens inforande i det i ofrigt oforiindradt hvilmde forslaget - hade ju redan delvis augifvit frhgaos ode i riksdagen.
~ k a l fanns ju einellertid, hvilka ghfvo vid handen att ut- g h g e n ej var lika sjalffalleiz i Andra som i li ' drsta kammaren.
Tv&amp; af riksdagens partier, talri kt repre- senterade i Anclra.
kan; maren, hacle don kvinnliga rilst- .ratten 1 % sitt program.
Men den majoritet, man day kanske trott sig kiima rilkna ph, visade sig vara en 0grunda.d forbopp&amp;ng.
Med 110 rirster niot 93 biflill - Andra kammaren utskottets forslag.
Fijrsta kallmaren .bade redan.
nhgot tidigare pb .dagen ined 79 roster mot 49 bitradt.
utskottets ifstpkande.
Debatten i Fdrsta kaminmen konceiltrerade sig lmf vudsakligen kring hr Tryggers f orslag att rtjstriltt borde beviljgs kviinn ' i sainma utstr5ickning som den henne nu beviljade kommunala r6strWen.
Hr Sjocrona, som i sin motion redan yrkat allmau, lika ocli cljrekt rost- rgtt for kviimor soin for iniia - dock utan vallbarhet - anslot sig uncler debattens g&amp;ng till 11r Tryggers forslag, lwarfore vid voteringen detta forslag stod eiyot konstitutionsutskottets, k e n foll igenoin.
.
..
Den kvinnliga rostr&amp;ttsfrhgan ar siiledes Qterigen uppskjuten p&amp; obestiiind ticl.
Svenska folkets betrodda .lagstiftande forsamling har icke vkglgat taga p A sig an- svaret " att ~eclmz 9zu gifva kviizi~orim rijstriitt.
Mycket ocli lal@ talades det om clenna ansvarsk&amp;usltr, isymer- het i Forsta kammtlren - clet ansvar son1 ligger i att.
... '
' kvinnorna ldindes och uttalades endast af nhgra fB forkampar fiir saken.
Daremot talades det ej s5 b6gt om kvinuans ornogenhet, so111 man kunnat v w t a ph gruild af vissa foreteelser i pressen; inen naturligtvis kunde kvinnans egenskai) af maka ocli modera icke forbig&amp; sAsoin ett lampligt skal emot att gif va lienne rostriitt.
En talare i.
, Forsta kammaren ansig sig kunua forsakra att nzedborga~e ar genus inasculimm, kan ' aldrig blifva nhgot annat, och darfor k e det ej varn tal om att kvinnorna skola f$ ri5st- ratt.
Och dot bars de icke heklaga sig Giver, lika litet ' som ha11 sjW kunde beklagn sig ijEver att han icke kunde lappa, stoppa struinpor, lsga mat och f6da barn.
Kaininaren skraltade i t cleulla goclt- kijpskvickhet.
Efter ett s %dant yttrande kiindes det soln en ~111) - rattelse.
att hbra en af Audra ka~nimreas ledsmoter, redaktiir Lindh, yttrri: sDet iir icke f rAgan, soln jcke lir mogen, icke kvianan, son1 icke tir inogen, ul,an 1lsa.9z9tsn, som icke iir mogen fijr den kvindiga riist- riitteii~.
Man rnlis.te i all ailmanbet gif va sitt e ' rkiiniiar; cle B t clet siitt, pi^ hvilket frBga * behancllades.
I) &amp; kan clessutom fiirtjanu ittt ann~lirkas att a1 de anforanden, so111 hbllos i.
Andra kainmarea, voro 16 fijr, 5 elllot kvinuans inedborgerliga rgttigheter.
Men wnkta i backa.rna 8r ju sA godt son1 en losen.
HU&amp; mycken tid och huru rnycken kraft skola kvi11.- n.orim behofva f6rbruka for att nB sitt inAl?
Skolu de under en lhngvarig ksinp for ratten till.
en plikt tvingas utt alltjiimt oera kmfter, soin i stallet .. kunde inriktas p: ~ samlliilleliga uppgifter?
utesl&amp;ga GzT-.
, Emelie K j ellen fijdd Wastfelt.
. '
7-et finne; i~~iinniskor, t&amp;nI&amp;3 sig deras tidesslut i sumininhang med d6cl och forgangelse.
ej glijint vidr6rs d m 15inelie I&lt;jellch var en sadail li fsmiiktig persoa- mecl sin 1-mad - Ijkviil lighet.
Och darfor ha ocksti alla de, som forstdtt och tyc.kas fign en slidnu fijr- k$iiit denim s5il.lsyn.t starka och verksamma antur, gri- 111A.g~~ ntt bibebills ung- pits a£ djupt vemod vid budskapet om.
hennes dod.
donlens spiinstighet och - - - - - - - - - - .- - - - - - f.~: .islrl.~.et i sinnet, att I ~ I I Fijdd i JSi.lntlanc1, dgr fadera - Axel Georg Wiist- aldrig 1nbl.ke.r liuru do felt - pd den tiden var u~&amp;rlojtim~t vid Jamtlands Alclrm.
Och l~iirmed for- faltjiigarekfir, visnde lion redan under tidigsste ung-.
enas olta en lifslust och dofish- en utprliglacl lust och fallenhet for allt prak- en lifsenergi sA stark, att tiskt arbete.
Under de olika skedeaa af familjefaderns clet iblaucl i i ~ ssvhrt att verksainhet pb ' skilda orter, fick Lon ocksd.
sB sin&amp; @ hvilka - ehuru h e n, - - u Lindberg, SkyIt-, Miibellackering ~ekorations- utfiires afven.
0.
Kostnadsforslag F (umsm&amp;lare.
p i begaran.
43. a Allm.
tel. 21709.
Jakobsbergsgatan.
.
0 BS.!
Valgiordt arbete!
Moderata priser!
..
ningom.
tillfalie att visa prof pi3 sin duglighet.
Men KjellBus, var det ej inojligt att lefva i overksamhet.
forst db lim - soin landsliofding i V#sterbotteiis liin Och vid Bole gdrd - det s a r det nya heinmet, - - blef bosatt i Unieh, fijrde h e m e fiirhiillandeiln begynte hou genast utforaudet af en plan, soin under slutligen in pa clet arbetsfiilt, d&amp;r d i m e s beghfniug h a t s 1 lekt henue i hkgen.
- Med den hopsparade inkom- koin till sin fulls utseckliag.
sten a£ sitt foreghende arbete, byggde 1: ~oii n u h. %r ett Under en fdljd af Ar.
skotte 11011 hiir vardinneska- storiutadt clrifhuskomplex och plborjade vidtomfn ' t- pet 11.5, residen~et~, sedan landshofdingskan Wastfelt - talzde tradgdrdsanliiggningar, hvilket allt var fardigt .. iifren I&amp; en dugaude.
h e f t - sjiilf ej liingre ftir- foljaidc sommar.
13011 bade hlirmed velat ' visa att inidde det p i grund af hiilsoskiil.
Med lust ocli liE %Even uor~: landsjorden kan frnmbringn soderns vihtlil:, didtog llon saintidjgt i faderns arbete utc i lliuet, s8r- och att lnan cliir lmn genom eget arbete.gora sig obe- skildt vicl hans danancle af en tidsenlig inejerihndte- roende a£ ~ r s t i d e r och l~ngsalnlna kominunikationer.
.
, ring - nbgonting, ' som hon undeq en f8regiieade Och iifveil hari lyckades 11011.
Meu denim rikt utrustade ltvinna hnde i sitt hu: E- period grundligt hacle studerat.
Men.
mer kraf- k u d e uppgifter vantade heune.
vucl oc11 sitt 11jarta plats for iner B i l det materiellt Seclan hon Br 1882 inghtt aktenskap med clirekto- ut~~ecltlingsbarrt.
Jag sk.ullc tifveu vilje sMga, att sjalfva rcn for lanets lai~dtbruksskola pa Tafle, Lars Icjellen, cletta materiellt prsktiska arbete, 11011 utforde, bars upp och uuder de fijrsta iiren skott sitt i~jaktp3ljgga1.lde af en ganska o w d i g idealitet.
Ty hon liiinde emtu- husinoderskall.
pA ett siitt, son1 var l~euudrai~svarclt, siasin f6r det llon ville geuomftjrn, ocb hon bnska.de skapade hou sig ef ter.
haud nyn oinrBden for sin verk- att genom sitt arbete kunna visa bide hvud en kviilna saml~~etslust och sin - son1 det tycktes -- outtrottliga kan wtrlitta - och huru mflnga mi3jligheter, son1 fin- nas att ta vnrit ph ' iifven i ett s&amp; .kargt land soln Norr- arbetsfijrmfiga.
Foist drefs den kargtl Tsflejorclen upp till 5, god laud.
Men utom clettit tigde 1,1011 emellertid nudrir kultur att triidg9rdsalster j stor skala kunde toi: gf~ras iutressen ocll ho1.1 faiin lid for deid.
, ocl L saintidigt h %nnecl 6kades prodilktion frR1.1 ladu- MhgPlrig tnedlem af li ' redrika~Brem er-FiSrbundet,.
g81.d oclj 1.~6nshus far sainnlt~ ii.llclainR1.
Men hemles bleE Lon ocksi, en af cle drifvailde krafterna vid-hilcl- innerst lelvande ~q~claniugslust och llhg for stora IIijre- m d e t al Vilst.erbottens liins stipeuc1i.efoid -- till hvil- tag ville iln vidure.
Ocli ined klttrsyntl~et och energi keu Lon lyckudes 1.1.opsamla en ganska bety dande piin- - och leeade sitt goda, 6fverseende liije i t aila kiilk- ni11gsuil; ma.
Och sllt s e d a ~ stipendier begyntc utde- borgerliga sinSstadslliins - begynte 11ou inom kort Ins inoin Iiiuet, ljar llon viwit medlein a£ cless for- en Eshrikation a£ cllarkuterivaro1., hvilken efter aiigra t&lt;oendekomrnitt6, so111 ilger.
att ge fbrslag till sBvill cle 6r v8ste ut och blef sit, viilkiincl att ntistan all: ^ ofre iindamk!, soin beliiifva tillgodoses ined stipendier, som Norrlsuds inatvaruczftl&amp;rer gjorde sina ink$ frbn Tafle.
val af stipeadiater.
Jfimte cleilua vidto~nfattande verksainhet skottes i vtlidig hein~rkelse vnr Nhgon k \ ~iun.os~lcskwinuu clock hemplikterna allt fortfarande ~nonstergilt - och Einelie K jel 161.1 einellertid ej.
Hon hvnrlien talade l e r a ~ Men frimjat den.
h a r t u~ldrande och beundrande sporsmdl frdn dem, eller skref f6r att f r ~ ~ ~ ~ j a ' c swk.
lifs- som ej kunde Patta ett clylikt kraftprof, besvarade hon har hen dock gjort genoln hela sin m~l.lmeclvetn~ d l a lika ' enkelt: ~ d e skulle t ju inte heller lia ghtt, om gariiing ocl: l genom sin orjginelln, vmphjiirtade och jag inte vid inin sidcz iigde en fiirstlen ' da 111st11, sOin starka ~~ersonlighetsmakt.
tror, att ocksli en kvinna duger till nligot))!
- Ja, I: ~oJ.~ var i sanning ovanlig!
Oclj jag tror knap- Under tiden bade man afven pb andra 1,1811 lc~gt past att jag kiint nhgou, soin -- l i k s o i ~ hon .- ver- iniirke till Evelie Kjell6ns f6rmAgn och arbetsinsats.
kat inedrgckande och lifgifvande p&amp; allt, soin kom Och vid utstallaingen i Stocltllolm 1897 liksljrn seda~l ' iiloin hennes verksainh etssfiir.
vid Gefleutstiillningen.
blcf 11011 kallad till irisdomure.
Ehuru hennes Sorr sB starka htilss under de sista khens5, erhirll 11011 uuder dreils lopy ett flertal prisme- firen vslrit vacklaade, fdrblef dock sjalen &amp; acla till de duljer f r h olika la~dtbruks~tstiillnin~ar - hvilket ju semstc inHnaderna full a£ lif och aktivitet, och iilskade ullt biir ' vittne om ett vackert och rattvist erkannan.de och gladdes {i,t lifvet, tills allt var slut.
En.shdalz af heaaes verksainhet.
pe~ * soaligh.et kan ej hellcr di) bort frbn lifvet.
liksom E t t aytt skede af denna verksamhet begyimer Kr sH inhngn audra.
Den mhste bli sak~md.
pb s&amp; niknga 1905, d % direktor KjellBn drog sig tillbaka frhn sin satt.
bcfattniag vid Tafle laudtbruksskola - for att odlr~ Och i ininnet lioillnla alla clessa hjtirtats storn gKE- eget jordagods - och d&amp; samtidigt dell dtir drifaa vor &amp; Even att an klaraie fraintrada, sedan den stranga nrbetsdagens id Hr slutad.
fabrikationen rledlades.
RIA Men for eu sB clriftig och lift ' ull aatur soin Emelie ' ' 1 Andelsbevii 1. i Foreningen Dagny eihillas i tidningens expedition.
mot iiterstallande af interimskvitto.
.
.
.
,
DAGNY Vara dagars grekinna.
.
NBgra iakttagelser af Jane Gernandt-Claine.
I2 n mycket beg8fva&amp; d m i Atht (n, soin biwkar ' huf 5 2 vudstadens skrilva uppmilrksammade polit-iska ledare i en af tidningar, pcSstod nyligen, att okunnig- h. het och pendanteri iiro hennes landsrnaniniiors varsta fiender, och om detta m8ste fastslHs som en allman sanning, kah man inte annat 811 beklaga att s&amp; stora fonder af sinidig intelligens forsulnmas eller miss- brukas p&amp; detta siitt ..
Det tir icke ondt om darner, som tagit betyg i antikens grekiska och gjort grond- lig bekantskap nled Homeros, men sedan de vti.1 slutat sina studier, forblir allt detta mycket ofta ett dodt kapitstl, ty hvacl soin fattas dem, 8r allmiit~na kun- skuper.
Elmru de sitta iane ined stor ftirdigllet att tala fr&amp;mma.nde spr&amp;k; kanna de fogs till dessa sprhks litteretur, for att nu icke berora sl~clana omrbclen som historia och kunst, hvilka &amp; ro dem s % godt som Eull- stnncli&amp; obekanta, niir de icke ' i * ~skr&amp;nka sig till a n t i.
ken.
Hvem skall nl~gonsin uppmiita djupet af all den kviiii~ointelligens, son1 gitt forlorad seklerna igenoln ocli fortsiitter att 98 fiirlorad i cletta nu?
- EIvmfor?
- Orsakerna upprcpas i clct o~nd1ig.a; okunnighot och ?wisten pB ntbilduing krREva st3cldigt nya offer.
Nat; urligtvis \ ' ore det bhde formiitet.
och lojligt att vilja bedonia den grekiska kvinnau ofter cle spsidda iakttagelser man kuui~at g b r ~ under .eu nara tvh-zirig vistelse pk cn liteu 6 i Joniska hafvet.
Jag hai.blott sett Ath6n0 under tvk kortare besiik och ltan sbledes icke tala om Iiufvudsthden, inen n&amp;r inan lcorniner till Kosfu oc11 triiiffnr ae infodda daineraa, &amp; r det fiirsta intrycket forvh~ing och beundran, ty ' nntingeu cle uttrycke sig pB franska, engelska eller i talienska, gora de clet lika ledigt och naturligt son1 yore det deras eget spriik.
Hvad s o u genust slitr en i deras intellig oens Br en uppfattuingens saregna Bojlighet, soin # r a: [stort behag och ko~nmer en att sitta diik och gora sig de mest slnickraude f orestallniugar om kviimlig anpassnings- formhga i allmiinhet, tills mau helt oviintadt kan fii hora.
en sBdan f r8ga soin:.
r llycker ni det iir roligt att spela k o r t b och plotsligt ktinner sig st&amp; p&amp; en i detta siirskilda fall inte vidare tre.flig verklighets mark.
Ty 0111 en iljugg aatur fornekat en hvarje spBr af kausla f6r det lockande hos en spader knekt eller ruter k ~ n g finns, det val iingenting man har mera s v k t att fiirstft tin nojet i att fresta lyckan vid spelbordet, hvil- ket Br ett synnerligt ointyckt tidsfordrif hiirnere p&amp; Naussikas yackra ii, cliir gryningen ' icke sallan ofver- raskkr ett sallskap aldre och yngre darner ined korten i Izand, sedan de tillbragt natten ined att vinusl galiska ansenliga suimllor af hvaraudra eller af det staskare konet, hur det d&amp; kan ftllla sig. '
,.
Att detta blott kan ske pB bekostnad af hogre ' in.
tellektuella intressen 5ir naturligt, och jag har sjalf hart eu lnycket framstl~ende.
dam ifrhn Ath4n saga:, Vi grekinnor fr&amp;ga inte stort efter nBgot annat i vtirl- den, bara vi f B spela kort.9.
Ett yttrande som detta skjuter fiirstAs mycket.
ofver 11~dlet, men oly~kligtvis ligger det en god del sauning h i, och d5 jag handelsevis.
en gang kom .att tala om dell kvinnliga r (istr&amp;ttsr6relsen diirliemma med eh dam har i Korfu, lyfte hon litet pb iigoubiynen: w Ja,3 saclk h o n, ~ siidant kan jn ha utsikter till fra.mgbng i Norden, men nog komner det ntt droja flera.
gene- rationer, innap det nAr ossr.
Eniellertid star tilltrade till.
universitetet ijpaet for kvinnor, OCII i At176n lar det finnas icke sh fb inedi- cine studermde a£ det tacka kiinet, f6r att icke tala om dB studentskor, som .. aguat sig bt andra gienar af vetenskapen.
Att grekinnorna iiro sih-deles intelligenta ar ett obestridligt faktum, soln deras laudsmiin aro de forsta att framliRlla, men efter hvad jag eljest tyckt rnig kusna fijrstii, spelar kvinnan icke salnlnn stora roll i deras lif som 11011 gor for fransmiin, spm~jorer elier andm sydliiiidingar: Sjiilfva skylla de det for ofrigt p i inflytczude frhn ' I ' urkiet, och clet finns herrar hiir i I.orfu, son1 beklaga att deras lancls~naninaor liro alltfor okunniga for att folja deni, nar de Itasta sig in pb politiska sporsiiiA1.
Dartill skulle vtil eljest ickc f ordras ett s5 syniierligen 11.ogt fosstBnc1 - tycker inau - men dainernas uppfostran har g8tt i en helt annan riktnii~g, och som striden om den eller den ledande persodigheten e l k partkt Br tillrarons A oc6 0 i det nloderna Greklind, som det en g h g var i antikeu (det fims personcr, son1 anse detta utgora ett kevis for det i q c k e t omstridclu phstkmdet, att vAra dagars llellei~er skalle llii,rstamma fr %n de gamle), intager det tacka kijnct sj &amp; lff allet en nrigot nndanslcjuten stalhing ' i det yttre lif vet.
EIBrnere til1.briog.a herraraa ' en stor del af .sin dag mbd att sitta utanfbr ett kaf6 och smutta p i en kopp kaffe och tala politik, inen med all akt- ning iiir den plats allmanna spijrsmdl bora upptaga i tillvaroii, k m niau inte tycka annnt, iin cdt ' lidelsell for dylika frhgor g&amp;r viil lhugt i ett land, dtir fallet af en niinistiir liar sii vidtgAende fdjder ntt det med- for o~nbgte aE brefbarare.
I Greklmd kainpar man icke for de stora sanihiills- frhgorna i och fiir sig, icke for saken utau for personen.
Man iir ' Teothokist for lierr Teotholcis skull, icke darfor a.tt lians politi k bekanner den eller clen fgrgen, men med sina fortj&amp;nster och fel ar det politiska intresset dock ett intresse f6r sskapclsens berrar, och kvinnorna ha sB litet cztt gh upp i eller fylla sin iutelligens med, i syn- nerllet de u~lgcz och ogifta, - man gifter sig st % sallali i.
Korfu.
- Fast antalet af grekiskn miin 5ir betydligt ' '.
DAUNY hogre a n antalet kvinnor, fiilns clet s&amp; f % herrai.
pB vhr ti.
De unga mannen utvandra for att kornma i sttirre fiirh8llanden ' och s k a p a j g en stallning i sam- I~Sillet, meq flickorna s t a m a kvar och E t a bren gh under et.t dolce far niente, hvars yttre lugn ju inhste dolja en fijrfarande ' inre toinhet, ty dessa unga darner h a aidrig k t att draga ringaste nyttti af hv&amp;d d e en gbng i tiden inhiimtade i h e m och skola.
Att ge lektioner i sprhk eller t a plats i bank eller p&amp; konto ' r betraktas som.
fomedi-aode f6r ddiltlrar af den s&amp; kallade battre Islassen, och det gA.r " sh liii~gt, - 235 att en man af folket icke tillhter sin hustru eller syster.
att arbeta utomhus.
S b hinge Ban f i m s till och har sin halsa., lef va de af h i a d han fijrtjiinar, ocb n a r h a n faller i f r h, fhr map ofta hora, att han ' efterliimaar hustru och barn, systrar och svhgerska.
Det beroende detta skapttr skulle ju vara odragligt, om hans kvinn- liga slaktingar l a r t sig forsth sjiilfstandighetens ara ' och clet egna arbetets gliidje, och f6rr an ' den dagen l hoppas pA iindrade kominer, v&amp;gar man ~ a kaappast villkor i grekiunaus lif.
riksdagens ledamoter Whitlock den 30 april 1908 a Grand Hotel 1.
Stockholm. "
Inin egenskap af ordfiirancle i lnndsfiireningea for kvinnanH politieka r6stratt ber jag att fli.
~t.tida ett vordsnmt tack till d e af ~ ril&amp;dagen~rnecllen~mar, som haft den stora viinligheten att infinni sig pit vbr inbjuclnn.
Vi ha liinge onsknt att fB framliigga vHr snk direlit in- for mecllemmar.
af det hogn forum, son1 iiger rKtten att besluta om den.
I brist pH slagna v8ga.r dit ha r i for att nb fram for en gings slrull clristat oss att tranlpa upp en 11y liten gbngstig, i hopy att detta ej elm11 illa upptagas.
Det ar Htskilliga egencloniliglwter, son1 skilja kvinAor- a m rostriittsfrdga frHn nlla andra .. For clet forsta iir fra- gan mycket stor, ty det giiller .om Aeln eller I~nljvn nationen skall iign f ulla med borgerliga riittighet er.
For det andra ar den i sig sjlilf ingen partifidon, utnn s1r; ii.r.
tv6rtigenoni alla vnnlign politiska grupperingnr, delande inom dessa anhiingare och motst&amp;ncl,zre i tviimae lager, allt efter den pH.
olika erfurenheter stoclda uppfnttning, sol11 de enskilda miinnen hafva om kvirinornn.
Fijr clet tredje ar den oberiiknelig till eins verkningar sA till vids, att inga; tredningar i viirlden och ingen nldrig sA lAng uppskofstid kunna klargora, hvilket politiskt lmrti soln h m mest att vinna genom ntt kvinnorna erllblla politislr rostriitt.
Denm obersknelighet har - tyvlrr - hittills visat sig vnra en svAr stotesten, ty vilnsterpartierna ha fruktat att kvinnornas naturliga konservittisrn skulle starka de konservativa psrtierna och dessa ha - pii an- dra grunder - fruktat motsatsen.
Endast det e p a Inn- dets erfarenhet ban fullgiltigt besvara frkgan: slutsatser frdn folk med annat natioaallynne och med enkarnlnar- systeni mAste alltid bliEva osiikrs, dB man .nj kan eliminera o c h e j heller negligera tvS sb stora faktorers obestambara verkningar.
Sakrare slutsatser (jm cle svenslsa kvinnornas politieka lamplighet och kylzne kunnn dragns nf erfarenheternn frSn deras.
rijstriit tsrorelse, hvil ken 11ar inHngn skdrag, som skiljn den frHn andra germaniska liinders.
Jag ber att i korthet fb slsildra den. '
'. '
De mvmska livinnornas historia hnr ickea att uppvisu n.lgon rorelse, som i snnbbhet ocl; .utvccl&lt;ling i fiirening knn jiirnfiirns med clen Icvinnliga rostr5ttsri3rclsen.
Sig- d e n till nrbetet gnfs l$lO2,.
db riksdagsmnnpen Carl Lindhagen i Anclra 1rarnmara-1 frsmla.de en motion om slrrif velse till K.
&amp; lo j: t nn&amp;cnde utrec1ning a£ kvinnornas rBstriiltsfr5gn.
Stockl~olrns och ~Btehorgs lrvinnor sky * dnde ntt salda, under.akrif ter undcr en skri fvelsc, sonl.
uttryclrte k v i n n o p u anslutning till derns egen salr.
Stora kvinnomijten l d l o s - det forsta pb lrredrikn- Bremer-F6rbundets initistiv - och i juni 1902 stiftacles i Stockholm den forstz.
forcningen f6r kvinnsns politislcn rostriitt.
R.iirclpeas snebba utbreclniug f r h denim tid kiln liittnst Bfverskddas genom r~dogorelse for sntalet ny- bildnde foreningar ftjr llvnrje Hr.
Vid 1004 ' 8rs slut funnos 35 fiireaingnr, vicl 1905 i r s slut 47, vid 1906 Ars slut 73 och vid sistg Arsskiftet 112, i denne stuncl 124.
Reclnn 1903 snm1nnnsl6to sig de clb varancle for- eningarnn till en landsf6rening, till hvillren nlba de senare.
bi1cla.de lokalfiireningsrnq, anslutit sig.
Landef tireniagens arbete ledes af dess centrnlstyrelse, som bestAr a£ en mecllerh fr5n hkarje lokslf6rening ulorn frbn hufvudstadens, hvil- ken har r s t t s t t viiljn, ire centrnlstyrelse~ned1emm; lr.
Bland dessn, tre uteer centralstyrelsen laildsforeningens ordfijrande, sekreterare och kassnforvaltare.
Dessa tre.
bildn ett verkstiillnnde utskott, som hnr att bringi ccn- tralstyrelsens beslut till utforande.
~amarbetot inom centralstyrelsen sker dels vicl ett stort grljgt mote, soln i allmiinhet hilles under for&amp; hiilften af januari oc11 pa slrilda plntser i ' Srerige, dels genom a£ verkstallande utskottet utsiindn cirlruliir, innehbllnnde forslag, forfrAg- .ningar, upplysningar o. s. v. De ofver held landet spridda centralst.yrelscniedlemmarna formedla samarbetet mellan landsforeningen och loknlf~reningarna~ sQ att en st5ndig stroni izf planer, upplgsningar och forhAgningar frhn bbdn, sidor hAllcr rorelscn snmlacl och vid kraftigt Jif.
X brbdskande fall eller dA s~rskilda omstiindigheter forclra follkonilig sekretess har V. U. riitt att hindla i.
.
DAONY 236 - hela I ' and~forenin~ens uarnn, ett stort och ansvorsfullt vandlat .kvimornils rostrilttsfrtlga till en politisk partiErega, fortroencle, son1 naturligtvis e.nclhst nn~iindes i niidfnll.
- sH lMnge, icke ofrign partier hnfva uttalat sig emot den.
Inga slit ningar inom cent rnlstyrelsen eller mellnn Innds- Vbr 6fvertygelse, ntt vi som kvinnor ha n5got godt a t t ' fijreningen och loknlfiireningnrna.
ha forelcommit, ctt for- tilllorn d l n partier iir djup, hvarfor vi v g j a till d e $ d i - hAllsnde, son1 torde salrna n~otstycke i andra 15nder och tislrn grupperingar, som Knnu ej fattat position i fr$gnn, soln talnr bAde fBr den starla samlingen kring mBlet och att ej lromma vHrt.
hopp on1 stocl iifven hos cl.em pr5, for att cle svenska kvinnorna inse betydelsen af en stark skam.
Det iir rned den stsrsta spiin~ing v i afbidn den organisation och clen diirmcd forbundna clisciplinen.
Detta innevarnncle riksdagcns beslut angaende rostratt for kvin- # r ett af de drag, son1 tyda pit att de svenska kvinnorns ndi.
SL-ulIe det visa sig, att majoriteteb aE d e konservs.
besitfn egeneliq~er, p o r n gorn clcni ~iirdiga af och viirde- tivnre pj~rtiens rnedlemmar aro motstpnclare till den fulla for det politisk: ~ n~edborgaralsapet.
krinnliga rSstriitten, Br det nntagiigen omojligt for oss S~r~idigheten och fast heten i vAr rostriittsorganisation, att bibehblltt vKr ueatralitet.
Vi f&amp; snart veta hvar soin ph en gbng lii mnar u try mme for 1okalEoreningarnas vi ha .. v&amp;rn anhingare och vAra motstHndare zw pccrti-.
frihet och initiativ o c l ~ kan i e: t slag sanlln nlla, i ett sy~~gm~dct selt.
In tc t teoretiskt resonnemang har sedan makt gemensamt upptriidnnde, aases vnra eiiastAencle.
Diirtill nog att forii~b en S ~ L stor och HraEtig rorelse som vbr, .. kommer, att rijreleen f r h forsta stunden ornfatt: ~t alla ntt behandla gartianlliinpre och partimotstiindare likn, och snml~allslagcrs ullgii O C gamln., ~ gif ' t: ~ och ogiftii.
clessutom kunde e t t aKclant handlingssatt niippeligenc be- S; OL voro vid 1007 Krs eli~t a1 120 centr: ~lstyrelsemecl- tecknns vare sig som riittvist eller klokt ... Icmmnr 59 giftc~ och 6 1 ogifta; nf de I16 ordforanclena Ett loftesrikt drag vicl vAr svenska riistratter6rclse Hr 58 gifta och 58 ogiftt~.
1 % clct ena dess utyrlglde sociala karaktiir.
i) fverallt diir enlokal- i lolralForening,zr~~ stiillet iir det lands~ofclingens hustru, so111 Kr centrd- forening bildds, ha kvinnorna nrbetit for samhallsnyttiga ~ t ~ r e l s e ~ e d l e pA m, ett nnmt cn arbeterska, pA.
ett tredje foretng, oftn smA och ansprHkslijss, men vittnande om Intill deras gocla vilja och en fil.
d: r och p K ett fjiircle en smAsl~olliirarii~i~~~.
.
.
pralrtiska sinne.
P i ett stalle hafva 1 X.
i hnfvn iifven cle socialclcmolcratiska kvin~~ornit anslutit cle auorhnnt i n viirrnestugi, p~ ett a n n i t folk- och skol- att ordna torg- sig till rijrelscn och i Ahkilliga styrelser &amp; to och sitta bad, pii ett treclje fAtt ~nyndi~heterna kvinnlign socialdemokriltcr vid eidnn af libernln och kon- h s d e l n, 118 ett femte arbetnt f6r ett !kolk6k, pH ett sjgttte scrvntiva.
Rlen clo ~ocinldemokrutiskn kvinnorna, som oypnat en arbctsstugi~, p i e ~ sjunclc t e n folkbnrntriiclgArd, '.
: i!
: r) utit sig till ~ i i r rostriitt~riirelw, utgjorcics a£ de pK ett Bttonde en fijrening for viilgoren hetens ordnande ' ~rigaste och s,jalEst#ntli.g; ~ste, s o ~ n iclre liito sig hinclrtl o. s. v. Dcssu tom 113 kvinnor&amp;t, iif verdlt, diir lokulfSr - af pnrtiets paroll.
att viint: t, tills iniinnens rostriittsfrhg: ~ eningnr finnas, i stor utstriickning deltngit i de koin- vorc lost ..
Sedan clet socinldemokrutiskn yartiet 1907 u p p- mnnde valen.
tagit kvinnornus r5slriit tsfrig; ~.
ps ' si t t nlrt i o n q ~ r o g r m har ~, Allt efter som kvinnornns fiirho&amp;ningar p B snart er- klnssplittringens kraft \ w i t storre iin Ico~~ssnminni~hA~ll- hhllnnde af rostratt okate, ha cle ' med en rorande ifver ningcns, och socinldeuiukrntcrlln h a h a stnrtat on egen solrt slr: ~ffa sig cle yolitisk-soci: ~la insilrter, son1 de kanna.
k \ rinnorostriittsriirelsc n~ecl centr: ~ i sina kvinnoldubbnr, sig behof va.
Med smidig nnpnssningsform~ga ha de efter men m i d ut tryckligcn fiirsiikrad frihet for indiridernn oli kn orters nlojlighet och kraf anordnat sit t upplysningsl att nnslutn, sig till vArn lolialfijreniug: ~r, cl#r dc a w e cletta tlrbcte.
I cle storix stiiclerna ha hdllits eller rattare hdllns Iiimpligt.
Ingcn ovilja, och ingen olikhct i frHgn om mi1 sammanhiingnnde f6rel5sl1ingsserier~ $A soinliga hHll At- ccll medel har iimnu f6rwiirktsY 0111 ocksH intet direlrt fiiljda af prnktiska ofningitr, EHsom fingerad,e valmoten, sanmrbete kan siigw hnfvn Bgt rum.
stadsEullm#ktigesa~~~i~iai~trffdei~ ja Hfven riksdagssamman- Den konsekvent genom forcla p; ~rtiliisheteil 11.ar gjort triiden och utekotts: ~rbeten samt ofningar i proportionella clet miijligt for kvinnor nf olik: ~ lifs5sk5da,ingary olil;; ~ v d.
I h o f v u d s t d r i ~ ha.
~Hclnun kureer .fortgAtt frin okt.
samhiillsideal och olika po1itiski-1, meningnr att cnigt snm- till maj.
rued 375 fasta deltagarc, i Goteborg aro 300 arbeta med clet klnra mcclretanclet: ~ t t vi.for ntt 115 milet Hhorare, likn m h g a i Giifle, o. s. v. PA nndra .orter ha.
iniste forena.
~ i r a, Irraftcr, mcn ntt viignrnn scdm skiljas.
anordnats studiecirklnr, litterntur rekvireraa i stora massor, Redan vid det forstn ce~~tralstyrelse~~~otet bcsliits ntt vi och behofvet af social-yolitiska vanclringsbibliot~k Br s % slrulle i: rl; ttnga politisk i~culrnlikt och dcttn hnr hittills stort, att 30 rednn rekvirerds.
Hvnr hay man i ndgbt obrottsligen 11Allits.
Dettn hnr ickc a,llcnnet vnrit gocl nnnnt land sett bidaoclo viiljar~karor p; Z detta kiitt bereda politik, det hnr sin dju pnste gr uncl i of vertygelsen, a: t sig pB att fylla rnedborgarplilcter?
vi hafvn stod och motstfii~l att ~ i i n t n frRn nlln pnrtiets Hur kommer clet sig, att clc svenska kvinnornns rost- inedlenin-lnr, ocll ntt kvinnornn kommn, ntt tillhiirn nll.
: ~, riittsrorelse lian uppvisn sH mAiign drag, son1 vittna om politiska pnrtier, .el5 cic kunna fri ' 1.t gruppera sig, hvarfbr entuainsm, offervillighet, clisciplin och n~&amp;ttfullhet, .om uppgivnnclet at ' neutrnlitetcn - i 11vill; en riktning clen vilja ntt g i h sanihiill.sgagn och b5ra ansvar och att den 511 ginge * - kuncle meclfom uteslutanclet nE n: ?gon gruyp utbredl.
sig wed e2 sHdan ~nabbhet bland a l h samhiills- blancl kvinnornn.
Men clenna neut.ralitet iir nu svhrare lager?
For min del tror jag a ?t det beror pA, ntt de att uppriitthklln Kn forut, sedan tvH.nne poli tiska partier svenska kvianorna i genomsnitt 8th ovnnligt.
hogt bide i sedligt och i intellhtuellt afseende och att i ' v8rt land, upptngit 17Hr snlr son1 sin, en &amp; tgird, fiir hvillren ~i iiro uppriktigt tacksamrnn, inen soin clock icke Bnnu for- - lrvinnornas arbete inom eller utom hemmen aktns h6@.
-- ~~~~~~~~~~~, ' - - -- Dsgn y erhfiller.
rned deato mer bemyndigande knn den f6ra den srenska kvlnnor~~el~ene talan ocb for densamma krsfva gehar, Prenumerera di [r fa1 a ~ B l f pa Oagnp o c t vet ha for spridningen af den i Eder omgifning.
.
.,,
Arbetete.
5rn Kr i Sve~jge en natidig och erlr#ncl sak bland ' nlln snmhKllskl: ~sse~~, hvilket visst icke iir forhA.1- 16nclet i nlla lLncler, cl5 fr8ga iir om kvinnonrbetet.
- Hos oss - son1 nnnorstacles --- har inclustrialismei~ tagit i f r h kviunorna en stor del af derns produktiva arbete inom hemmen och drifvit stora sknror i ~ ph t arbetsinarknaden for att flirvih; fvn ~ i t lifsuppel~~lle.
t Den ringn aktenskaps- frekvensen i. vArt land htlr 6kat de utom heinmen arbe- tande lrvinnornas nntd.
Ar 1900 voro nf kvinnor ofver 25 Sr 30,~ % eller 417,193 lrvinn~r ~jiilfstiindiga yrkes- utofvare, nien dennn siffra ar siikerligen mycket for lAg, om gruppen skulle omfattn all&amp; kvinnor rued arbete utom hemmen.
Det iir ej underligt, att clet stora flertalet kvinnor under dessn oms !Hndigheter nnse som en plikt aft forvarf va de kunsknper och Piircligheter, .som fordras for att kunnn fortjiinn sitt eget brod.
Lika nnturligt ar det., att arbetsomrhde efter nrbetsomrade ijppants for kvidilorna.
Den nationslekoiiomiskt betydande omhvalfning, son1 agt rum inom kvipnovKrlden, har afven haft storn and- liga verkningar.
ICvinnornas sgnvidd hnr vidgats: de ulnn &amp; en sorn kiinna sig ej blott son1 fnn~iljen~edleminnr samhallsmedlemmar, de ha blif vi t medvetna me.dborgare i sitt land, de ha konlmit i beroring mecl dess lagar och institutioner, de ha f&amp;tt intresse for allmanna frhgor, de sKtta in sitt arbete pd forverklignncle a€ nllmiinnyttign foretag.
De ha under sitt nrbete gjort den niira liggande erfnrenheten, ntt " den, som icke hnr nBgot inflytande pA cjtift.ancle af lag och bevibande nf anslag, icke h ~ l r clen t. f ulla mcdborgarriitten och.
ej clet fulla n~edborgarnns \ rnre Den kvinnlign riistriittsrbrelsen har rnrit sA stark och HA snabb, diirfor att den ar clen logiska konsekvensen nf den nntionalekoiion~isk oinliiggningen af kvinnoarbetet.
fullt medborgnrsktlp hnr kommit sent till Krafvet virt land, om man jiimfor t. ex. med England, men cl ' k det vaknade, forefanns en viil forberedd och vidstrackt mark, .diir det kunde gro och skjuta vast ined en hap- nadsvackande £art och frodighet .. I flt lander har ' kvin- nornas nodtvungna utvnndring till arbetsmnrknaden for- sigglitt &amp; graclvis, lugnt och utan osk6nn ofverclrifter .. Fr %n allmanheten.
Redaktionen a f D&amp;my!
I anledning af det omnlimnancle, s o n Agnats mitt.
lilln inliigg i debatten om den SzclBnslisl 16neinotionen vid dess behanclling i Andre kainmaren, anhlller jag nu, sedan det stenografislin protokollet blivit i trycli tillgtingligt, att Ni mhtte nr detsammn Atergifva den riktiga lydelseu nf det yttrade, son1 p !i grund nf ett vilseledande tidningsreferat gjorts till f6rernf~l f6r nAgm inindre valvilligsl reflexioner.
Eom svar pb prof. Kjellkns antngancie ntt de foreslagnn 16neprincipernas tillampning skillle leda till tidigare iiktenskap och tikad nativitet, ftillo mina ord.
rDen tirade f6regQende talaren yttrade nbgonting om nativiteten iblancl d r t folk och satte denna i sammanhang med fkireliggande fr %.ga.
For inig sthr det klart, att om den har sammanhang med denna frQga i nhgon m h, sB $ir det p % ann.a.t satt an enligt herr Kjell6ns upp- fattning.
Hvad blir ftiljden, minn herrar, om man blirjar reglera lBnerna efter den princip, som tecknar sig i denna motion?
FBljden blir, att begynnelseltlnen f6r statelis Itintagare lrommer att regleras med belopp, till hvilka man trot- sig k w m a raedp-essa: I ' ' ' eocisterasvillkoren fik en ensam sjlilffo~) ' sot-jancle k v i m a.
Detta bter betyder, rttt for hvsrje ung.man, soin triider ut i lifvet, minskas mtijligheten att betala de sknlder, han knn Ira., att samla nlidigt ka.pital till bosiittning, o. s. v. och detta # r enligt mi11 uppfntt- ning ett bestiimdt hindw $61- ticliga aktenskap i stiillet f6r, ~ 5 s 6 m 11err Kjellk !~ trodde, ett medel att Lstadkomma tidignre iikten- skap och 6kad Bkt.enskapsfrekvens.s De linrsiverade orden torcle ha gifvit nnledning till missfor- st.Andet .. Mtlhllndn skall jag ock knnnn pB~&gt;kna Eder viilviljn, ntt ur mitt anforancle: itergif-va iifven foljnide, som lclargor, hvacl jag siitter i stallet for cle foreslngna nyheterna: rDQ vore det bra mycket mesa roson i ntt stikn.
fA frmn kvinnornas afltining till ~ t betnlas t efter snmlntl grunder som miinnens.
Jag for min del har alltid w r i t anh#ngare af att kvinnorna, niir de ~ t f i j r a snm- ma arbete soin mannen, ocksc5, born ha salnnm 1611, och jag lror, att dar riksdngen fl$ntr&amp;clt denna princip, den gjort stor otj5inst och stor ortittoisa bbde lor kvinnorna och miinnen., Br 1906 bek#mpS ' cie jng i ord och skrift den foreslagna olilist %lligheten i ltrneefveeilde lnellaii manlign och kvinnliga inedleminar a£ folkskollararekfiren.
Jag .understtfdde ock samina Qr, sB lQngt jag formiidde, Malm6 folkskollararinnor i deras lone- ' inom alla omrftden af for kvinnor ldmpligt arbete annonseraa fordelaktigast i Dagny, hvilken, som tidning for avenska kvinnororelaen, torde erhtllla den mest vidstriickta apridning landet mndt.
Ledisia ~ l a t s e r CI som i Sverige.
Kvinnornn 1-la icke striifvat cfter att hiirlne miinnen, cle ha f&amp;blifvit hvad nnturen gjort dem till - ' kvinnor, d6 ha fortfarit k t nnse hustruns och moderns .. krill so111 Irvinaans nnturligastc och slrijnaste, under forutsiittning att Lktensknpet ingds nf kLrlek och ej n.f ekonoinisltn, hanuyn; pA k.l; .imornas skuldsida kan foga nf dcn minskade ~ktenslrapsfrekvenscil rned fog skrifvna. '
Och n i r de nu bcgiirt alt med miinnen fk deln ansvnret for fosterlnndets oden, Br det i hoppet att de ' jnst i si-n egenskap af kvinnor skola ha en ins&amp; att .. gijra i landets sundn och lyckliga utveckling.
sveriges miin ha alltid fiinkt hiigt om krinnnn, hvar- for skulle dc dA icke viga ntt gifvn sitt land3 kvinnor dc rHt tigheter, Eoni grn~inliinclernn bevil jat sinn?
Hvar- for skoln vi lidsl den foriidmjulte !sen att ej blifva lilrn hogt uppsknttnde?
..
Det torde varn fA nf rikadngens inedleminnr, som icke betrnktar beviljnndet nf politiskn r&amp;tt.igheter At de svenskn kvinnornn son1 en tidsfrtlga.
Men om sA.
iCr for- hAllanclet, knn ndgon tidpunkt vnra lamplignre fin 1908 Rrs rilrsclng, icke blott ur ltvinnornas synpunkt utan fram- for nllt for ' lnndet?
Den lilnga rostrKttsstriden skulle p,i en gAng vara slut., den kvinnlign rostriitte~is antaganile kuncle ej bringa clet hvilnnde rostrattsforslaget i fnra, clA bAda lagforslagen behandlades hvnr Eiir- sig, den ' propor- tionelln valmetodens verkningnr blelve krnftigare och riilt- visnre mecl ett storre antal viiljare inom hvarje vnlkrets.
Kvinnorna kuncle fA anviinda sinn krafter till direkt g a p: for lanclet i stallet fijr till agitation, cleras rorelse skulle n&amp; frnnz till mRl.et., utnn, itt kvinnor och n~Ha st %tt sonl motstfindare, utan att entuasinsinen 1opt fura att for- va~~cllns i fanatism, tron i bitterllet och neutraliteten i pnrtist.rid.
VAren ar.
f o r h o p p n i n r n a s ticl, forhoppning,zrna om sommarens gronska och hiistenq frulrt ..
Det ar iifven vdrtid i vkrt lnads ltvinnovarld.
Rldtte det vara ct.t Aodt omen ' for de svcnsko kvinnornn att cle just ph v.nl- borgsniiissoaftonen fdtt framfiira sin,.
sak infijr clem., son1 ha mnkt ntt flirverkliga clerns hopp!
striif~lnncien.
Ni torcle cliirfo~: Bnna Btlninstone nfigorlnnde fos- svarligt och forlilarligt att jag icke utan virlare iir firdig ntt accep- tera en loneprincip, ~0111 .. enligt min npplattning kolnmer att skada sh v %l mnaliga.
sorn kvinnliga ltintagnre, s+ mycket mern so111 jag ~ ~ I I I I L icke I uppgifvit f6rhoppningarna, s t t clen a£ mig on~fnttacle loneprincipen: lilx~ cwbete, Zih I ?&amp;?, om den sthncl- alrtigt nppb %res af kvinnorna sj %lillvn, en gRng sknll komma till Ileclers i sm~l~iillet.
., Stocld~olm clen 29 npril 1908.
Mecl utmlirkt IlUgaktnlng: T ' lilener Bydin.
Slson~ forf.
till artikeln aRehofs- oc11 likstiillighetsprinciper~~n i afloningsfrf~gan, Herr SmlBns motion, i Dagnps nr 14 ber jag att fh prccisers ntt det vnr uncler den reservation, sorn inne- 11, ' llles i orden: B Enligt i tidwingct~~na sydiyt referat *, soln jag Atergaf herr RydBns ifrAgsvarnncle yttrancle mecl en, mindre viilvillig~ reflexion.
Lifligt beklagande det gjorila missta.get, hoppns jn.g att herr l %yi16n slisll fiana cletsnmma fOrklr ?.rligt och ursnktligt.
Stockholm den 1 ~ n n j 1908.
Anna Klmnn.
No tiser.
Politiskt miitc i Viisterr " ls.
Vid det mote, som i sondags holls i VasterrEs med.
inledningsforedrag af herr Stasff of ver det li berala part.iets program, tilade froken Anna Whitlock om kvinnans rostriittsfrilga, diir hoii bl.
a. frambar kvinnornns tncksamhet till de partier, sorn upp- tagit kvinnorostriitten pA sitt program och bemotte de vanligaste invandningarna mot kvinnorostratten.
Viii offontligt mSte i KSping har efter foredrag af froken Thorild Rlalmberg frHn Stockholm bildats en for- eaiag for kvinnans politiska rostratt.
Foreningen anslot sig till landsforeningen ... ~steraundsresolutionen antogs.
13os %tt1ii11gsfii1~s %k1 * i11g.
Det rKder for narvnrande i vArt lailcl en stark stromning for att bereda sA mKngs sorn mojligt ett ~ e g e t hem,.
Litet hvaf, som suclrar under cle betungande hyresforhdllandena, sober skaffa sig ett eget tak ofver hufvudet.
Lifforealiringsbolagen hnfva Inbjudan till den andra internationella Icraftig t understod t egnahemsrorelsen genom ntt till billigt pris 1Kini1,z 1811 konibinerade med lifforsiikring pB FA- kvinnliga rostrattsalliansens kongress ' clant siitt, att vid familjeforsorjarenss friinfiille det egnn och den fjarde internationella hcmmet stir frigjordt frAn hela eller en del a£ den vid- lAdande skulden.
Nu triider emellertid lifforsakringen, rostrattskonferensen.
som hjKl !~t sK mhngen vid grundandet ' nf det egna hem- Den internationelln rostriittssl.1iansens kongress i .Am- met, formedlancle emellan vid grundnndet a£ det egna sterciam koinrner att 5ga rum den 15: cle-20: clc juni boet,.
Genorn nftal mellan Nordiska I (ompaniet .och 1908.
Foljande tretton lander, hvilkn anslutit sig till F6rs5bril1gsal&lt;tiebol~get Slmndia, emottager namligen Nor- clen intei.nntioaelln allinnsen, hnfm riitt ntt s5nda hvnr- d i s h 1ton1,paniet uacler vissa villlror a£ Skandia nledcle- .. clera sex clelegernde och sex suppleanter, niimligen: lade s. k. bosiit tningsforsKkri~lgpr.
.stisom likvid for " /, BE Australien, Canada, Dnnn~nrlc, England, Finlancl, Tyslr- inkopspriset for at ' Norcliska Iiompaniet levererade bo- land, Ungern, Itnlien, Norge; 13yssland, Sverige, Hollnnd sibt tn ing: v. och Forenta Stnternn.
En eiir~lrild uppinming att ~iindn Vi hHnvisn fiir ofrigt till nnnonsen i clngens nummer.
representanter kommer att tillstiillas alln nationdfor- eningar, hvilka stiilla sig syn~patiska for rost.riittsrorelsen.
Alln kvinnor -- oberoencle af m9, trosbekannelse eller hvilket land de tillhiirn - l~vilka tro pA kvinnails riittig- het att ~ A ~ o i medborgare n fA utofva sin rijstriitt, inbjitdas att narvara.
Den snabba utveckling rostrattsrorelsen, vunnit pii- Riksdagen.
skylidad genom inforandet a£ rostratt for kvinnor i Nya Zeeland, Australien, Finland, Norge och i fyra af Amerilras Forenta Stater, har.
gjort frggan i hijgsta grad G i f t kvinnas s&amp;rskilda taxering.
Den kungl.
propo-.
aktuell.
Motstiindet, grundadt pH gamla traditionsr, har sitionen om att gift kvinnn 8kall med s %rskild debetsedel be- sit smdningom mBst vilru infor de logiska sk5.l for saken, sknttas fiir sfidana intiikter, dartifver hon enligt lag iiger att en- son1 friznlfijrts.
Stridens historia iir c1eils: ~inma i alla saln rfida, har af bficla kamrarna bifallits, i strid mot bevill- utlfitande, hvilket ftiresllr, att endast om gift lander, ehuru platsea och deltagnrna i karnpen aro vidt ningsutskottets kvinna ~jalf beglir egen debetsedel, slrall hon efter densamma.
skilda. '
Internationell ' samverkan och ofverliiggniag 5x0 sib-skildt taxeras.
Frfigan.
har slledes gallt obZigato&amp;k egen af behof vet pHkallade.
Alla intresserade af denna for debetsedel eller egen debetsedel pi anrnalan af gift kvinna ..
Det ftirsta, kungl.
maj: ts forslag, iir det, som segrat, necl 66 roster niirvarande storsta aktuella, for hela .viirlden gernen- - mot 33.
~ ~ i n o r i t e t e roetade n far utskottets forslag.
samma, frdgns loaning aro viilkomns.
Kommunerna oeh rusdrycksmedlen.
FBrsta karnmarens Cawie Cha~~nzan Ca tt.
.. tillfilliga utskott nr 2 har i anledning af nndra kamlnnrens be- Presiclen t. Rachel Foster Aoe~y.
Sekreterare. '
Vidare ui~derrattelser liimnns af: C h r i s C 7 ~ ~ c p a C ' a n f t.
Adr.
: Dr Aletta Jacobs,.
.
&amp; l ?eselsschadestraat, Amste ' rdnm, Holland.
.
slut sngkende motion rtf hr Kvarnzelius tillstyrkt skrifvelse till regeringen om utredning och ftrrslag rorande kommunernas fri- gtirande fr8n ekonomiskt beroende rtf fr8n rusdryckshandteringen harflytande medel.
Modersk&amp;psfors&amp;kring.
Forstn kammarens tillfalliga ut- skott nr 2 har tillstyrkt forsta kammaren att bitrada andrs kamn~arens beslut om skrifvelse till regeringen om utredning och f6rslag i frlga om rnoderskapsE6rsakring under statens mecl- verkan.
Kammaren har utan debatt bifallit utskottets ftirslag. '
,
Extra fina landets fornBnists ORGL AR frQn fabriker saljns mot er- Dorrskyltar, Starnplar och figill Iiiggande af 4 % nf priset strax ocli och sedan 12 % i hvarjo foljnnde kvartal under ' I b sanit mot 4 % strax och 8.
% - i Bvnrje kvartal under 3 Ar.
.
K.ataloger oc11 narmare upplys- ningar erldllas nlot 20 tire i frim.
erh8llas nlltid billigast frnn PIANINON GUSTAV HAKANSSON Hvar kan man prenumerera pd Dagny?
Stockholm.
Box 173.
I landeta ' alla postanstalter och bokllldor kan man beatiilla Mtistersamuelsgatan 54. huru mhnga ex. som helst.
J (odenstamska Skall nian alltid menumerera P dessa sftillen ?- Sliijd- oeh Hushillssliolan, Ja, ifall man tinskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. &amp; all man alltid gtira det.
Hudiksvall.
Husmoderskurs.
Skol kokslararinne- midt far Berzelii park.
kurs.
Slojdlararinnekurs.
VALSORTERAD.
Firhan etnbl.
1832.
JACOBSONS, 2 Hamngatan, Hvad kosfar Dagny i postansfalter och boklddor?
Dagnys postprenum~rations- och boklAdspris ilr kr.
4: 50 ' Folkskolans Barn- Kontor Vasagatan 38. f i d n i n l s stipendier.
Begagna denna sparbank for in- ftir Egnahemssparbanken.
sattning A sparbanksriikning.
ICan nnvandas Gf ven for hushNlsriikning.
Intill 500 kr.
kunna i regel utfKs utnn uppsihgning.
Oppen half 10 f. m.-7 e. m. Allm.
tel. 917.
Rikstel.
73.
Inllningsranta f. n.
5 ' 1, proc. "
:: flatlagningsskolan ':: Hamngatan ZZ, StocBholm, a.
T.
109 05.
Mottages * elever p&amp; Zungm * a ocli 7 {0 / ~tnve t i c Z.
.
Middagsser- vering hvardagar kl. 2-5.
Upplysnirigar lamnas af skolans forestlnd.
froken Selma Jolumsson.
(BarkAlrrn station, P~stlrustbanan) for ben- och korteltuberkulos, rachitis oeh allm.
svaghet, mot- Undervisning i engelska tnger barn och vusnn, dagafgift kr.
bppet Aret om, central spriikets alla branscher.
4-6,50 uppvitrmning, hflrligt liige i barr- 35 l r s praktik i utlandet.
skog vid haf vet.
Liikare: Dr Ernst F m C.
0.
F. NotvZenadZe~ *, Lindahl vid Kronpr.
Victorias Drottningholmsvilgen 12, 1 ' 1, tr. Kustsanatorium, Barkkkra.
li / Efter aftal med FBrsiikringsaktiebol ?get SKANDIA Hr Aktiebo- laget NORDISKA KOMPANIET i tillfille att erbjuda synnerligen a f6rdelaktiga villkor vid bosattniagar under form af s.
B.
Genom ett far liingro tid aftaladt sa.111arbete mellan SKANDIA och NOqDlSKA KOMPANlET hafvn betalningsvillkoren for en bo- egttning kunnat fdrmedels en for Ondan~Alet afsedd kombinerad lif- och kapitalf6rsiikring sattas for kijpnren-f6rsiikringstagnren slirdeles form8nlign.
Exenzpel: En bositttning.
.
.
.
.
...
kr.
6,000: - likvideras till A.-B.
~ o r d i s i a ~ompaniet med kontant en fjardedel.
.
Irr.
1,500: - resten med en i Skandia af ktiparen ta- gen kombinerad lif- och- kapitd: forsakring R.
.
.
.
.
.
lir.
4,500: - kr.
6; 000: - Koparens forpliktelse a.r ~ t under t en tid af tio Ar till Skandia inbetala sina Brspremier.
Vid cl?
tio Rrens slut ar han for sitt bo skuldfri och innehar en liff6rsiilrrmg B kronor 4,500, for hvilken en reducerad premie utgAr.
Aflicler kisparen ticligare, hafvn hans efterlamnade boet sknldfritt och erlihlla dBrjiimte kontant utbe- taldt lifftirsahingens belopp, i nntagna.fall kr.
4,500.
Niirmare upplysningar hos Skandias agenturer, samt hos Nordiska ICom- paniets afdelning for Bos#ttningsfbrsSikringar.
.
.
.
.
.
.
.
och 1: 26 ' for 1 ', Ar sorn samlar minst 5 prenumeranter, erhllller en provision af kr.
1: - ftir hvarje liellrs-, 50 ere £Or hvarje halfks- och 20 tire ftir hvarje kvartalsprenumerant.
.
- Huru skall man f6rfara.
f a r denna provisions er- hdlIande?
.
-.
Sedan man samlat &amp; st 5 prenumeranter, g k man tillv&amp;a p l ett a£ ftiljande s#tt: 1) Antingers: Genom instindandet a£ prenumerationsafgiften lned afdrag a£ provisionen bestiiller man det behtifliga antalet ex.
.
(hur mftngs som helst, men alltid minst 5) direkt frAn Dagnys exp., Stockholm, som under samla-ens adress i ett och samma paket sknder alla bestallda ex. Snmlaren har .dB att ombestirja utdelningen till de samlade pre- numeranterna.
2) Eller: Man prenumererar A ntrmaste postkontor (ej an- norstades) for de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begar postens kvitto A samtliga er- lagda afgifter, tillstitller oss detta kvitto, db vi omgiende pr postanvisning sander sandmen den stadgade provisionen.
, - Stockholm.
1 ', en,, Sjnkhem A,-B.
- HYU BIB - H~fld, Wejbystrands vid Skelderviken 2: 50 for Hvilka villkor erhdlla prenumeran fsamlare d Dagny?
: Redaktionen a€ Folkskolans Barntidning jitrute de kiinda jul- iublikationerna.
3 ulklnppen, G uld- slottet, Lilleputt o. Trisse, har for lret.
anslagit 2,000 kr.
att ut gA a£ narnnda julpublikations for- siiljningsmedel sistlidne Ar.
AF dettn belopp utdelas 1,400 kr.
i olikn poster till vid folk- och sml- skolor inom Gotaland anstiilldn 1 % rare ocli liirnrinnor, sorn ainnn be- vista soiumnrkurscrna i Lund eller Gotcborg, och 600 kr.
som undcr- stocl Bt sjnkn sin: " lskolel8rarinnor.
Bggge stipendierna sokas fore 15 Maj 110s red.
af Folkskolans Barn- tidning, Stockl.1011n.
Anstikning till det forra btfoljes, zE tjanstebetyg ocli till det sennre af tjfinstebctyg j&amp;nite 15ltsrsintyg.
'; I,, ' Hvar, och till hvilket pris kan man nummervis Iiisa Dagny --? "
I stadernas tidningskontor och cigarraffarer samt 110s Cag- nys kominiasioniirer .i landsorten.
Pris 10 ore pr .nummer.
Alla skrifvelser riirande ekpeditionen adresseras: ' DAGNYS EXPEDITION, ' STOCKHOLM.
nederlag af Travaror, Laggkarl, Trappstegar m. m..
Tu ristsangar frln 10 h 12 kr.
pr st. ' Dobelnsgafan 73.
- Allm.
telefon 66 12.
- M a r i a ' Rohlens Syat.elj6.
G. V. Lofgren, Snickerifa bkik, 8 6 Skanegatan 8 6.
~usrepzkationer; Kontors- och ~utiksinr edningar verkstiillas omsorgsfullt till moderata priser.
OBS.
!
Pnrkettgolf lagas och bonas.
43 Thulegatan 43.
Rekommenderar eig ftir utftirande ' af allt hvad tilllinnebranschen htirer.
Specialit6: Stiirkskjortor.
M o t gr&amp;t h&amp;r For resande till Rivieran rekommenderas decskandiriiiviska pensionatet Villa Elsie i San Remo (Norditalien).
Pensionatet forestls af en dansk dam.
20 rum och FANNY GELINS PARFYMMAGASIN, trtldgkd med utsikt 6fver Medel- 5 Malmtorsss.
R. t.
22 25.
A. t.
46 94. hafvet.
Moderata priser.
f illlt oskndligt medel, soin Bter- staller grAtt h8r till dess nntur- liga ftirg.
PLA TSSOKANDE.
j Dagny for h.alfva prisct eller 711, iire pr mnh.)
EL?
VER vid Sknra folkskolliira- rinne~en~inarium tinska under sominaren platser Ron1 I#rarinnor samt bitraden i hem, hushkll, barn * vBrd eller trlidgkrdssk6tscsl.
Refiek- terande hlirb torde hiinviincla sig till Jenny Velander.
Seminarie ~ d j u n k t.
Skara.
.
4 L i ~ som ~ genorngitt ~ ~ en, kurs 16- viq Marianelunds praktiska skola, 611skar plats i familj for ntt bitriida med inom heminet ftrrefal- lande goromkl.
Onskar anses soin medlem af fatniljen.
Svar till Maja p. r. Oskarshamn.
IIX,4RIST, son1 nflagt smAsk.- I&amp;.-es., praktiskt iluglig, irnskar uiider son~rnaren pla.ts i familj.
Referenser litlnnas af Sen-adj.
NI.
L. Gagner, Stockholm.
S " sarskildt fruntimrner, har det.
lange .varit etl Privata Iararinne !fir kapitalister.
onskningsmH1 att kunna ~ f v e r l a m n vHrden ~, ai sina vardepapper ' och skotseln af sina affarer Ht nilgon person ellel seminarium, institution, sorn med absolut sakerhet forenade pui~ktlighet ' och nog- I L EDIGA PL A TSER.
L * R .iRINXEPLATS (Bfven h a r e kunnaa strkia platsen) med un- .lerrisningsskylclighet hufvuclsak- igin i t.ysk,e och engelska iir ledig ttt tilltracla i h6st i Mtrnsterhs hatsunclerstodda samskola, J.An 3fter kompetens.
AnsBkningar, 3t~llcla till styrelsen, i~lsandas fare len 20 maj till rektor Hj.
Lnnd- 3org, Mansterh, hvilken liimnar ~iirmare upplysi~ingar.
1 STORRE FABRIKSSTAD finnes plats % kontor for dam, soln kan &lt;orrelit Of verusttn till tyskn, en- !clska och franska.
Swr, inne- lhllanile ansprhk A 1611, IIlmnas till) Akiiebolngn nncler aclresa Gn- nrelii AnnonuLyrB, Sthlm, f. r.
1).
Stockholm, Riddaregatan 23 btbildar l a r a h n o r for flickskolan liigre och mellerstn klasser sarr for hemmen.
Iiursen Itr tvk-Arij En htrgre kurs ftrr dem af .sem nariets f. d. elever, som genol specialstuclier Bnska utbilda sig ft unclervisning pb hogre stadier.
clenna kurs mottngas afven e x t ~ elever.
Nermare upplysningar l %n nss af liiroverkets ftiresthndarinn; frolien 8ofi Ami !erson.
Mottag~ onsd.
och lord.
kl. 1-2.
Adref Riddaregatan 23.
AnsGkningar ti seininariet birra vars inli~rnnad fore den 13 juni.
St.~relsen.
AM i femtioArsA1cler.n n ~ e d fr D sinnnd IifsllskAdning 6nskr korrespondera inecl en dylik, syfte ntt - noiil Binsesidig syn pati uppstkrn - ined henne f % del litet trefligt hem, hyra och lefndd: kostnader, pB landet i natursk6 trnkt .. Adress Fru Gld p. r., db grannhet i utforandet af det anfortrodda uppdraget.
afvensom.
.
.
.
- pris- billighet; En sidan.
institution iir .. -- St6-ckholme Enskilda Banks ~otariatkfdelnin~ (Lifla Nygatan 27, expeditionstid 10-4), -.
.,.
.
som under garanti af Stockholms Enskilda Bank gtager .sig.
vilrd ock.
.
forvaltning af eiiskilda personers och kassors vardepapper.
Exempel 1.
Om en person hos Notariatafdelningen deponeral obligationer, inkasserar Notariatafdelningen vid forfallotiderna kuponger och tillhandahfiller deponenten influtna medel.
Vidare efterser - No, tariatafdelningen utlottningar af obligationer och underrattar- deponenten i god tid, ifall en denne tillhorig obligation blifvit - utlottad, samt lam- - nar forslag till ny placering af det ledigbliEna kapitalet.
.
.
: Exempel 2.
Om inteckningar deponeras ' hos Notariatafdelningen, underrattar Notariatafdelningen galdenken daranl att rantorna H in- teckningarna skola till afdelningen inbetalas,.
hvarefter de medel,.
sorn inflyta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser - Notariatafdelningen: att inteckningarna blifva i vederborlig tid, fornyade.
Om en hos af- delningen ' deponerad inteckning genom underliten fknyelse skulk forfalla, ' ersatter Stockholins EnskiIda Bank darigenon uppkommerl skada.
Fiirvaringsafgift: 50 ore for. '
l r per 1,000 kronor af depositio-.
.
nens varde, dock ej ' under tvH kronor. '
, ' olmqvis t s Salubrin m Handelsinstitut Norra Allbgat.
7, Goteborg ~nviindbs nf alla, som liirt karma d e FRAMSTA OGH S T ~ R S T A E N S K I L D.4 H A N D E L S - LAROVEMET L LANDETS .FRAMSTA HANDELSSTAD shorn det basta rnedel niot vark ocll inflammationer ti ftrljcl af yttre skador, s i r, balder, tanc rark, rosen, i d e ~ b r i c k, hamorrojder ~nufva, hosta och halssjukdomar n ~ IT.
Det fiirnamsta toalettmedel och det pllitligaste hirrnede Om de olikn anviindningssiitte [or olika iindan~bl se den hvnrj flaska medftrljnnde beskrifninger Alln~Mnheten varnas ' mot .eftel xpningar af fnbrikatet.
SalnLri tillliandah8lles i l ' nrfym-, Specea 3ch Fiii.gaffiirer.
Partil~ger 110 Ge %jer I % C: o, Stockholm.
hos Morbror doktorn pB.
landet.
Pris 1: 26.
F6rnt hafra.
utkom~nit a.f clo cent en M. Oker-Blom: Hos Morbror Doktorn pA landet Nervositet och uppfostran.
.
For man och manlig ungdom For modrar och unga kvinnor ellcr studentexamen eller d g h g For fiiraldrar och uppfostrare trRn hiigre liiroverk f6r flickor biltla Institutets I~rs- och ternlins- For akta makar.
.
.
.
.
.
.
.
Ef ter aflagd kurser en synnerligen lii~nplig och 1: 25 1: 26 1: 25 1: 25 1: 25 1: 76 Den kiincle ' finske fgsiologen gil- tidsbesparande fortsttttning for ver i clessa backer, i sgnnerligen intriide pA kijpnlanebannn och bnnk- lycklig, diskret form, inblick i for kontor.
Hegiir program.
Ofver ZOO hela lifvet betydelsefnlla frhgor.
firmor ha nncler 1907 rekrgterat Jle hnfva blifrit olversntta till flera $11 persbnal .. fr~il;, I~ ?stituBet .. ', - - sprlk och rtrnt det storhta erkiin- nande af framstbende pxlagoger.
~i ' lip ' ~olmqvist, Ofverlfirare vid Tekniska skolan .i &amp; ock- I ?olm, liirare vicl Cha~lmersslta: iiis~it~utet, Till salu i hvarje bokhandel.
Slln- ledamok nf Sv.
Keyisqosn$f~p!: let.
,.
cles iiifven franko ' mot likvid i fri- Hiisttor~r~it~eu .Biirjar den.
20 .mg.
!nkiken frAn Rjisrck ck Bti~: jeswon,.
....
.
.
....
S .. T.
O .. 28042..
.. 62.
Drottninggatan, Stockl~olm. "
K v i n n l i g a juridiska b y r A r - Vallingatan 12.
-.
.
A.
T.
188.86..
.
.
.
.
.
.
.
.
loutredningar, Inkasseringar, ~Brlikningar, .Riitteglngar, ' EgendhsfBrshljninga; ~ff3rsBfverlBtelser, Legala handlingars uppsgttande, Juridiska uppdrag af alla slai Kontorstid kl. 1 / 210 ' 4.
Nyhet!
.
...
.
.
Dagens.
.
. "
- nummer.
.
-.
.
.
innehiiller: af 1: nla Pllebattiste -.
i marine, beige, creme, svart, -.
genda.rme.
Pris 1 S,ZS .all % s t o r l e l y!
PC Hytt elelant lilgei.
3m Promenad-brakter.
.
.
Kappor, ~ b s a ' ~ j o l a ~ Blusar,, undhrkjolar, Morgonrockar, KlHdningar!
F. W. Campanius Prenumeration &amp; Dagny sker narmaste postanstalt (Tid- = ningstaxa n: r 5) eller bokhandel.
-
