# ID: svediakorp-per3408
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1928
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,398
# sentences: 445
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDEVARVET N:r 41: 1928 Tidevarvets beprövade vän och medarbetare fru Marie Hjelmer stod i år under omval t i l l danska Lands- tinget.
Hon har &amp; &amp; l i v l i g t delta- git i valkampanjen.
Den är nu över och han har återvalts till danska tanter.
Under den korta perioden mellan valet och riksdagens sam- ma an k a allande har hon sänt oss en re- dogörelse för valets förutsättningar och utgång.
Den åtföljdes ar ett del- tagande brev med anledning = " hö- gersegern i Sverige.
Men även vi ha liksom fru Hjelmer för Dan- mark hopp om bättre tur nästa gång.
Veckans s t ledare: r ä n g a s p e l.
P o l i t i s k t * Händelserna utanför och innanför gränserna hysa sig i översiktsartik- larna Svart på vitt och Längs hori- sonten.
S k a p a n d e e n h e t utgör en fortsättning pi förra veckans artikel om Demokratiens inre verkstad.
Om en enastående fest som sam- ti o nen am m o t rea akti Kamp I.
D A N M A R K AV M a r i e Hjelmer, M.
L.
Självbekännelse stone, Det hände att en nyligen, yrkesutövande så berättas husmor det åtmin- blev i tillfälle att på nära håll jämföra sig med en av sina kolleger i samma ställning.
Hon blev så förkrossad av den överlägsna skick- lighet, varmed väninnan skötte att D Det Landstingsval, som n u avslu- valet försiggick ett här i Danmark.
har h a f t en gin- personbyten.
En a " ska osedvanlig karaktär.
Vanligen fö- slogs ut av en man.
mandat blevo oför- regå valen till Landstinget lugnt och tämligen lidelsefritt.
Landstinget, som är vår första kammare.
väljes indi- härordning.
Man kan redan sluta sig till det vä- rekt.
De: egentliga landstingsvalet fö- Det gällde tre mandat!
sentliga i regeringens kommande ar- regås av väljarevalet, till vilket vi ha Tre mandat förlorade för regerings- betsprogram.
Den konservativa, i många avseen- allmän rösträtt, men man ska ha fyllt blocket.
och reaktionens makt skulle 35 år.
Partierna sätta upp rinn listor, ha varit bruten i Landstinget, den den reaktionära linjen från i fjor kom- och de valda, de så kallade valmännen, kammare, som alltid av de konserva- mer att fullföljas.
V i komma säkert att få motse ett samlas en vecka senare för att sätta tiva betraktats som den fasta och so- hop Landstingets medlemmar.
lida stöttepelare för dansk konserva- förslag om fortsatt minskning av sta- I år blevo valmansvalen omfattade tiv politik.
tens sociala utgifter, ytterligare skatte- med så levande intresse, därför att vi Emellertid blev majoriteten kvar lindring för de rika, i det det denna för första gången i dansk politisk his- hos tionen denna gång.
Regering- gång blir de stora inkomsterna som ade bara ett mandat och sit- man vill komma till hjälp, och som toria stodo inför möjligheten alt kun- en f na förvandla den konservativa majo- ter n u mal en övervikt av ett nämnt en ny militärordning.
Det är all grund till att tro att Ra- riteten i Landstinget till en demokra- mandat i Landstinget.
tisk.
Därför sattes alla segel t i l l.
och Men nästa gång, om lyra å, så gäl- dikala Venstre i år som i fjor vill sät- därför var tonen denna gång ovanligt ler det!
Det var nämligen i år bara ta ett starkt motstånd mot det som skarp och agressiv från oppositionens hälften av landstinget som stod under framkommer från regeringens sida.
omval.
Och nästa gång är det inte nå- Nu som alltid vill partiet slå vakt sida.
Det rörde sig närmast om de atten- got tvivel om utgången, socialdemo- om de små i samhället, det kommer tat mot den sociala lagstiftningen som kraterna hade en mycket stark fram- att arbeta för att utjämna klassmot- regeringen genomfört med stöd av gång trots att de endast vunno ett sättningarna, u h på grund av en djup gern, och det gällde den lättnad i mandat.
De hade vid valmansvalet 82 övertygelse kommer det att hävda tats hö- för att hon kom in i sin uppgift, ett självprövningens och självförkastelsens stadium som knäckte henne.
Hennes nerver kommo i olag a h hon måste söka vila.
alldeles. " ". "
Då detta berättades, sade en själv- försörjande genast: skicka henne till mig, om några dagar skall hon vara botad, u h med nytt självförtroende återta sin uppgift i livet.
Och hon tillade: jag känner mig själv, jag vet, att jag hinner mindre än andra u h gör det jag gör sämre.
Jag vet in mina räkenskaper är slarvigt förda ah att jag ofta förlägger viktiga anteckningar.
Jag vet att andra är tapprare, hjälpsammare, bättre barnuppfostrare, a h på det hela ta- Men det gör mig ingenting.
Jag har förlåtit mig mina ofull- get dygderikare än jag.
komligheter.
Alla kunna inte vara underverk av energi och duglighet.
Det är en förmån för mig att lära känn.
några som äro det.
Det förklarar varför världen icke går un- der.
Detta yttrande i i i sin lilla erkännande a h ett par instämde.
När jag lämnat säll- och tänkte med mig voro inte ärliga nyss.
Allt det där är bara camouflage.
Det är möjligt att vi äro resignerade, men det är inte säkert det heller.
Det är inte mer än fjorton dar sen skapet, höll jag räfst själv.
Vi mögenhet korta ta tid.
Detsamma har hänt efter alla re- e vid slutet på alla veckor, månader och i hela livet.
Den illusionen ii alltså out- rotlig.
Men även om vi på det hela äro re- signerade, så bevara ti ännu hoppet att an- dra ska ha ett bättre och ljusare omdöme om oss, och in de kanske ska ha rätt.
sor, år Vi erinra om att Medborgarskolan på Fogelstad börjar sin höstkurs d.
18 oktober.
Dessa höstkurser bruka få en särskilt sluten i n t i m prägel.
genom a t t årstiden för deltagarna närmare samman inomhus i den vackra.
hemtrevliga skolan.
ner Provprenumerera på sista kvartalet för av Tidevarvet.
Edra vän- Det förbereder dem a t t själva bli Längs horison ten Antag att det verkligen hänt att den där husmodern med angripna nerver blivit frisk a h återfått sitt självförtroende efter ett besök hos den mindre fullkomliga kollegan och tackat henne därför, hur skulle det ha känts?
Det skulle säkerligen ha känts för- färligt, a h vem vet hor det sedan kunde ha gått med hennes nerver?
Vart skulle hon miste inskränka alla vapenförande ha tagit vägen för att få bi?
Hos någon styrkor, även de tränade reserverna ännu sämre, hos mig?
Människan n en ödmjuk varelse, full av gränslösa anspråk.
Hon är resignerad och drömmer i hemlighet storhetsdrömmar.
Hon ner, tanks och krigsluftskepp.
De är härdad och ömtålig, försynt a h fräck.
måste inskränka flottorna t i l l styr Man bör icke alltid misstro henne, l y han ka och antal och förbjuda bruket av kan vara uppriktig, men heller inte ta hen- gas och bakterier i krig.
Det måste ne på orden, ty då lon hon råka antingen minska militärbudgeten i alla Iän- bli förtvivlad eller ursinnig.
der samt sörja för nit dessa in- Var försiktig med henne, umgås varsamt, skränkningar genomföras under in- låt inte uppmärksamheten slappna, det är Ii- ternationell övervakning.
Det måste ka farligt som i en lejonbur.
Hennes öp- skapa nationell och internationell penhet döljer en slutenhet, hennes tysnad kontroll över vapentillverkning.
va- längtan efter öppenhet, hennes mjukhet en penhandel och vapentransport och strävhet, hennes hårdhet en mjukhet, hen- Engelsks arbetarpartiet inför valen.
blir en fästning.
Något måste ske med Osterrike Det engelska arbetarpartiet har a händer att prenumeranter för 1929.
Sista kvar- te nu senast talet kostar kr.
1: 50.
Tidevarvets i dessa dagar hållit sin årskon- gress.
Den är av särskilt intres- giroräkning är 1544. se.
därför att de engelska valen när- ma sig.
Inför dessa har arbetarparti- datum för nytt samma i t skarpt markerat gränsen mot försökte skära ner Folkförbundets kommunisterna.
Partiet är reformis- budget.
tiskt.
Vad som särskilt intresserar Arbetarpartiets program är: un- oss är dess utrikespolitiska program.
d tecknande av förliknings- och Det utrikespolitiska manifest som draget utan reservatio- partiet antog på Mac Donalds för- n tolkning av Kellogg- slag börjar med en skarp anklagelse pa måste innebära av- i en rad punkter mot den nuvaran- ståndstagande från k r i g utom i den de regeringens utrikespolitik.
mån det kan bli nödvändigt för a t t Den konservativa regeringen av- sätta igenom folkförbundets straff- lirade Genèveprotokollet.
försvaga- åtgärder mat angripare.
de Kelloggpakten och vägrade att i Den nuvarande situationen möj- någon del underskriva det fördrag liggör en omedelbar, kraftig reduk- om förlikning, skiljedom och avdö- tion i alla vapenslag genom inter- mande av rättstvister som utarbeta- nationell överenskommelse.
der och antogs a r N. F. i Genève i Den förberedande kommissionen år.
Det är dess fel att förberedelser- för avrustning skall sammanträda na t i l l avrustningskonferensen råkat och fortsätta arbeta till dess den i dödvatten.
Den var orsak t i l l a t t har ett förslag att framlägga för Tremaktskonferensen om nedrust- den allmänna avrustningskonferen- ning till sjöss misslyckades.
avslöt e t t hemligt Den Frankrike skapa något slag a v kontroll över nes hjärta tiotusen konster, dem hon icke anar själv.
civil luftskeppsindustri.
Det finns bara en varelse, som är med- Det fastslås vidare i manifestet att en blivande arbetarregering kom- delsam av vana ah yrke, öppen som ett barn, utan slöjor ah utan svek.
Det är mer¨ att offentliggöra alla hemliga D e v i n e z. internationella fördrag, och a t t de.
ras fortvaro beror av parlamentets gillande.
sen.
av Ett verkligt avrustningsfördrag fördrag med och fullständig utrymning Rhenlandet påyrkas slutligen.
Snar Forts. d rid.
4
TIDEVARVET Politiskt i strängaspel S v a r t.
på GÄCKERIET SANDE Nu kommer efterklangen av va- Veckans stora samtalsämne har icke va- rit Mannen som f i c k e v a om liv.
Nej, det har varit man- stämmas om.
och det föranleder en nen som försökt lera om Mästaren liv.
mannen från Anundsjö Det är inte nog del skorrande och skärande ljud.
med att tidningarna utmattade och tomma Högern som förut slagit på stora efter valen.
satt iii med en osmaklig män- niskojakt, lyckliga att få leva upp och fro- trumman och sedan blåst jublande das p i denna sensation som dock inte har något pikant mer än rubriken Rasputin.
fanfarer.
måste nu efter att ha kom- den man dock fått ta tillbaka.
Även i mjölk- mit i regeringsställning stämma ner agasiiien och spårvagnarna diskuteras han ivrigt under suggestionen från pressen, och tonen högst väsentligt.
Det går inte man får höra en och annan uttrycka den förhoppningen eller åtminstone den önskan bara att inhösta den lysande vinsten att Erik Anderson kunde komma till Stock- det är också nödvändigt att skaffa holm (och helst också s e pi en).
Mästaren har.
synes det, e t t egentligt majoritet åt vallöftenas mångfald anspråk pi intresse, och det ä r att han upp- eller att utlägga vallöftena.
så att träder på David Petanders vägar med nå- got som synes likna hans liv och lära.
det går att f å majoritet för dem.
Många vörda David Petanders minne f ö r hans kärlek till människorna, hans oböjliga Hr Ekman som inte längre f å r spe- fordran på det absoluta, för hans martyr- la första fiolen får också lov att än- skap som krigstjänstvägrare, vörda honom antingen hans minne ä r uppbygg!
av per-.
dra sina grepp om strängarna Hans sonliga intryck eller av hörsägner bara.
I partivänner har hållit en lysande båda fallen ä r det något dyrbart och öm- tåligt och därför ä r det ett kval att Gäc- fest för honom på Skansen med SO- keriets Ande skall ha varit framme och format till en karrikatyr av honom.
Den losång av Iäderhandlare Guselius karrikatyren rör också vid en högre före- och generalagent Ekström.
Om det- bild Det är i sanning pinsamt att dag f ö r dag behöva lisa om Mästaren med cita- ta var en tillfällighet eller bör tol- tionstecken, o m kvinnorna, som t v i hans kas så att de frisinnade hädanefter fötter och torka dem med sitt har.
att se översteprästen och Pontius Pilatus uppträ- önska övergå till solosång och börjat da på scenen, företrädda av kyrkoherde och landsfiskal och si få ett halvt farsartat, inse följderna av den borgerliga kör- halvt tragiskt passionsspel rom stimulans sången vet man inte.
Morgon för Iösnummerförsäljningen.
Erik Anderson tillhörde från början Pe- bladet synes emellanåt anslå en helt tanders fiender.
Han brukade uppträda och störa hans möten.
En gång när han varit annan ton och vill bortförklara den mer än vanligt ondskefull, gick Petander borgerliga samlingen.
Den var nöd- efter mötets slut vänligt fram till honom och såg på honom.
full av godhet.
Ander- vändig säger man till socialdemo- son föll tillföga för den starkare anden kraterna.
Hade tilläggsmandat fun- och blev från den stunden Petanders LÄR- junge och följeslagare.
Det var något av nits (av vilka h r Lindman ju bevi- det svåraste Petander hade i livet.
att han miste följas av denna karrikerande skug- sat att de frisinnade skulle fått ett) ga: För honom voro de öppna fienderna bra hade den varit överflödig, men det mycket bekvämare.
Det tycks h å r t bra hårt att just de som sätta in sitt liv på äkthet behövde ju inte utgöra något hin- och sanning till alla andra svårigheter ock- der för Samarbete med socialdemo- så måste bära denna att se sig karrikerade, lika mycket om det sker utan medvetet ond kraterna.
Men d e t går inte så lätt.
avsikt.
Det finns ett sätt att skilja det äkta och socialdemokraterna ha inte så dåligt det falska.
Det händer till exempel ibland, att i en ärtsäng kan uppträda ett ogräs rom minne.
Det är nästan snart att bra mycket liknar den odlade växten och svänga redan om man överhuvud pi samma sätt slingrar sig upp kring ärtri- taget skall göra det.
Och Vad är set.
Men ingen har någon svårighet att skilja på ört och oört.
ty den senare bär meningen?
A t t förstå vart den bor- ingen frukt.
Det värsta är, att den kan så ta väldet i ärtsängen.
att det inte blir myc- gerliga samlingen skulle bära, var ken frukt p i den äkta växten heller I man- len.
De olika instrumenten måste .. sv.
Vitt gir f e l?
I så fall blir det en hård - läxa.
Och den tål att läsa på allt- ifrån det tillfället, när Brantingska ministären stjälptes och sprängning- en 1923 och t.o.m. andrakammarva- len 1928.
Men under tiden går Ut- vecklingen sin gång och när Sv.
Morgonbladet gång förstått varför Oslo stadsfullmäktige?
mannamån som nu visas stora tjurar i jäm- förelse med små.
Minns någon den unge karlen en av dessa limptjuvar, som de bru- ka kallas som nyligen furklaradc vid Stock- holms rådhusrätt » jag kommer att stjäla så länge jag lever. » Han hade kommit att gå fängelsevägen och såg ingen annan.
Små tjuvar ha rätt a t t bli mycket bittra.
De äro det också LAPPSJUKAN SKALL BOTAS Vi konstaterade förra veckan att lands- bygdens dåliga hygien blivit ett internatio- nellt problem.
som tagits upp av Folkför- bundet Strax därpå slogs det larm i pres- sen Över d e n allmänna magkatarren i Norr- land, som utsuger folkkrafteii och bereder väg f u r tuberkulosen Sjukligheten beror på förvänd diet med för mycket kött och k a f - f e och ävenledes sprit och tobak.
Folket måste lära sig att odla och äta k i l och l ö k att köpa te och apelsiner i stället f ö r kaffe och tobak.
Det skall bli underligt att se an folket under svira lidanden: magsår, kräfta, lung- sot och nevros skall förmås att omvända sig.
D i ä r allt möjligt!
Vilken väldig uppgift ger sig inte för oss inom våra egna gränser bara däri att göra Norrland sådant att människor kunna bo där och förbli friska och lyckliga.
Ljus, värme, buss.
radio, billiga sydfrukter och stora grönsaksodlingar, sen skall lapp- sjukan försvinna med magsyra och melan- koli.
Det vore väl något att leva för!
Förresten ä r det inte bara Norrland som behöver lära sig dricka t é äta spenat och borsta tänderna.
Det övriga Sverige har mycket ringa anledning att förhäva sig.
Vi leva visserligen länge.
men huru?
Ett land skall ha smärta.
glada, arbetsdugliga åld- ringar, det ä r dess heder.
-, KÖRA BIL ELLER SUPA VÄLJ!
Nödvändigheten av omläggning av sven- ska folkets diet har länge predikats i Tide- varvet.
Ett annat av våra gamla önskemål sedan flera år ä r skärpt kontroll Över bi- lister * strängare krav på nykterhet och fy- sisk och psykisk jämvikt.
Denna fordran har nu tagits upp av provinsialläkareföre- ningen.
alltså av en grupp tjänstemän som säkerligen på nära håll sett vad vårdslösa, berusade odugliga bilister kunna ställa till.
* nan karaktär än i Sverige.
D e ha mest varit ledda ut från husmorssynpunkt och inriktade på nya äktenskaps- och barnlagar, på folkhälsan, pi lösningen av bostadsfrågan, p i riklig och billig hushållselektricitet kontroll över livs- medel i fråga om kvalité och priser.
På ett sådant program bildade de nor- ska kvinnorna enhetsfronten, som ar- betade id att få upp de olika program- punkterna i de redan existerandc po- litiska programmen.
Inför stadsfull- mäktigevalen i december i är fullfölja kvinnorna i Oslo en delvis annan tak- rik.
De ha bildat Oslo kvinnoparti, som går fram självständigt pi eget program.
Det anser att det minsta man kan begära är 25 % kvinnor i Os- lo stadsfullmäktige, d. v. s. 21 kvin- nor mot 63 män.
Valarbetet är redan i full gång Partiets riktlinjer äro följande: Vi vilja hjälpa arbetslivet genom att stödja god norsk produktion, ge- n o m att skaffa de praktiska fortsätt- nings- och fackskolorna goda arbets- villkor, genom att arbeta för sunda bostäder och främja folkhälsan, i det vi lägga vikten vid det förebyggande ar bet et.
Vi vilja att arbetslösheten i största möjliga utsträckning skall avhjälpas genom arbete, i stället för penningbi- drag, och att understöd till friska män- niskor skall baseras på principen, hjälp till självhjälp.
Vi vilja ägna vår största uppmärk- samhet i t hemmens intressen och sö- ka att få omsättningen så reglerad att den mera direkt än nu kan fortgå mellan producent och förbrukare.
Vad skulle en man kunna uträtta bland 84 eller 150 kvinnor frågar en författare i Norges kvinder.
Det ble- ve allt dåligt resultat.
På samma sätt kan en aldrig så duktig kvinna inte uträtta mycket i stadsfullmäktige eller storting.
För närvarande har man ro - II kvinnor i Oslo stadsfullmäkti- ge.
Men nian vill få in kvinnor i fi- nansutskottet, i sjukhusutskottet, i skolstyrelsen, i byggnadsstyrelsen, i fattigvården, i pensionsutskottet, skön- hetsrådet o. s. v. Och därför skall man nu sätta alla klutar till.
SVENSKA BALILLOR hon kan vara halvt gräs, halvt ogräs, först vill göra varje italienskt småbarn till en balilla, d. v. s. ett fascistfrö.
Men samma sen det andra igen.
taktik har nu börjat övas här i Sverige.
Militärerna särskilt sjöofficerarna, ta hand * om småbarnen, exercera dem och lära dem göra honnör f ö r att tidigt få deras små sjä- lar i sin hand och forma o m dem efter sitt MÄNSKLIG GODHET ideal.
Det ä r en grym och farlig lek en sådd som skall bära onda frukter.
Människorna äro ofta tanklöst grymma, inte minst historien om » mästaren » ger ett belägg därpå.
Men ett av de tilllällen.
da de visa en rörande godhjärtenhet och hjälp- samhet.
är d i det giller att hjälpa för- skingrare För att tillskjuta och ticka det BRITTSOMMAR förskingrade beloppet och sålunda rädda a v M O A brottslingen undan följderna, kunna släkt dagarna trots allt det gråa dis och mörker vi erfarit.
Ej heller livets brittsommar bör- jar med vårens blåögda anemoner; om vi tillfullo inse detta och taga de sköna da- garna utan att begära nyklädda ängar, d i kanske vår levnads brittsommar ej brytes av m bråd fimbulvinter, utan förtonar i en lång hösts mollackord.
där alla strängar ä r o stämda till det flyende livets lov.
sig de kännbaraste uppfin- Brittsommaren bebådas ej av rodnande ningar.
Och gång på gång läser man till sin förvåning om hur en man som haft sig björkskog eller orrtuppars locktoner.
Män- Av Karin Boye.
* NI ROPAR PÅ MÄNNISKOR AV STORA MÅTT.
.
hr och vinner åta Engberg inte är hågad för samarbe- 1 som inte hör läggas hyende under.
Och så Kvinnosakssträvandena i Norge ha skulle nian få rättelse i den upprörande under de senare åren haft en delvis an- Tänkte man möjligen a t t det var det ena, &amp; de frisinnade som skulle dra vin- sten?
H a r r ä k n e k o n s t e n sla- kvinnor medel anförtrodda, klaras i väg niskorna gå där så dystra i regn Och dis Ni ropar på människor av stora te, kanske den tagit en helt annan över gränsen tack vare förslagna och hjälp tala om jul och tidig vinter.
På dikeskanten mått!
Vad ger stora mått åt en samma vänner, som inte tveka a t t så göra sitter vallhjonet huttrande i sin slitna vad- människa vändning.
sig medelaktiga i hans brott.
Beror det malsrock, och den frusna klövern frasar Att bli till intet och ge sitt liv för på att man tycker att fängelsestraff vore som falskt siden kring boskapens klövar Då L j u s varm och underbart ting som är större än hon.
I I allmänna något så ohyggligt f ö r hela den trevlige, kommer den!
bjudsamme förskingraren och hans fa- skön ä r plötsligt världen en morgon Allt milj och umgängeskrets att man måste gö- det frosten bitit och härjat.
blir till färg- spel och färgglädje i den högblå dagern.
ra allt för att hjälpa honom från ett så- Lugn skönhet präglar brittsommardagen.
dant öde?
Är det det kusliga känslan: i dag Inga kärleksgalna fåglar sjunga.
Inget spi- dig, i morgon mig?
Eller är det Vissheten rande liv pockar på plats.
De höstsådda åk- om att den hygglige gossen aldrig ville bli- rarna glimma likt gröna sammetsfläckar.
vit en brottsling?
Kärrets tranbärstuvor, som mognat i kölden.
Svenska kriminalistföreningen har vid lysa röda mognade, utbrunna.
väntande för- sitt årsmöte haft uppe problemet om för- gängelsen skingrarna och deras nitiska vänner.
Straf- fen f ö r förskingring äro liga här i landet, där annars äganderätten ä r så väl skyddad.
Om de höjdes, kanske allmänheten skulle Brittsommar!
H u r mänga människor förstå att det var en tämligen allvarsam funno ej sin lycka först i levnadens britt- sak det ä r fråga om, resonerar man, en, sommar?
Lyckan i vår levnads brittsommar De obotfärdiga ropar!
De själva skulle växa till jättar den stund de böjde sina knän i skug- gn an de väldiga tingen.
Men höj era vaknar röster tills gudarna tills gudarna reser sig och svarar!
När ingen mer, då frågar efter människor står ma människor här (ur Clarté.)
RÅTTAN SPINOZA Av Ett ELIN WÄGNER storver k På smala slingrande vägar letade dast med tvekan låtit en bygga på P i alla andra områden i n det poli- terar en enhet i stället för ett isolerat skapa en beteendelära om människan riska, säger miss Follet ut från sina själv.
enbart på experimenten med den vita sig vår bil fram till ett skolhus i Ju- socknens mark.
söker Är det någon som känner igen i råttan.
För det andra så äro inte ens lita socken som ligger bland björkar amerikanska förutsättningar, Men en sådan gärning är också man genom anläggande av en veten- denna författarens beskrivning en per- alla råttor lika.
En tysk professor i och granar ett par mil från närmaste märklig nog för a t t bli firad med skaplig metod nå fram till högsta möj- sonlig erfarenhet?
Helt visst göra v i psykologi vid ett amerikanskt univer- järnvägsstation.
Det såg folktomt en stor f e s t Där fanns både Sörm- lip grad av ändamålsenlighet.
Politi- det alla, men samtidigt måste v i nog sitet berättade en gång för mig en ken ensamt kan icke undgå vetenskap- säga, att de gånger, då en sådan inspi- historia, som varit mig till mycken ut på vägen, men framme vid sko- lands landshövdning a h skolöversty- lan var ett myller av människor och relsens chef.
där fanns donatorer lig analys och experimentell forskning.
rerad gruppvilja uppstått ur ett sam- hugnad.
En grupp råttor i ett laborato- Politiken måste ha en teknik, grundad arbete, varit bra få, jämförda med de rum, som i generationer levat under bilar och cyklar och bussar, flag- och pressrepresentanter minst 1,000 på kunskap o m sammanslutningens la- gånger, då vi misslyckats.
exakt samma förhållanden, samma gorna lyste blågula.
folkdräkter och människor i allt Där hölls tal, där gar och grundad på en ny social psy- Ty v i ha inte bara misslyckats de bostad, mat, vårdare och dressyr, yllekoftor satte i n röda färgklickar, var utomordentlig sång, en musik- kologi.
gånger då vi skilts åt utan att ha kom- sprungo som maskiner i sina bestäm- solen förgyllde de höstgula björkar- kår spelade och d ä r var gymnastik- Hur går det till att bilda en gemen- mit fill något beslut eller då flertalet da krokar fram till den utlagda födan.
bakom två äppelträd med uppvisningar - väldigt flotta samhetsvilja?
Vi veta det icke, v i ve- drivit igenom ett beslut genom röst- Men bland dem fanns en, råttan Spi- ute på en lerig gräsmatta.
Och höst- ta ännu ej hur man skapar de bästa ning.
Vi ha misslyckats också då vi noza, som till stor förvirring för be- röda äpplen låg gymnastikhuset, förutsättningarna därför.
v i måste kommit till ett beslut därigenom att haviouristerna sprang en annan väg!
mörkbrunt med vita knutar och fön- solen lyste över defilerande gymnas- studera den subtila psykiska process, alla böjt sig för en enda dominerande Att protestera mot imitations- a h sterramar och inni skinande nyfer- ter och skolbarn, över filmfotogra- genom vilken en samtanke uppstår.
åsikt, vare rig resten av församlingen lika-reaktionsteorien är kanske inte så nissat med alla sorters redskap, av- Låt oss tänka oss att ni, jag, A, B ingen mening haft eller avstått från nödvändigt här i landet, där individua- klädningsrum och t. o. m. varm- gen och musikkåren och sångarna över oss alla där v i satt i skogs- och C hålla en konferens.
Vad kom- att säga ut sin mening.
Den som un- lismen inte är uppfrätt av några så- dusch.
Och det är fröken Sari An- och backen och klappade hinder och kän- mer att ske?
Kanske det att ni säger derordnar rig själv a h säger: andra dana teorier.
Men jag kunde inte mot- derssons verk, hon som är folkskol- något, att jag tillägger något, likaså begriper det här bättre än jag, anting- stå att berätta om Spinoza.
Vi höra oss ganska rörda.
A. och C. till dess vi tillsammans byggt en av lättja eller missförstådd plikt- tillräckligt mycket också här om den lärarinna i Österby.
Så långt kan en de Nu önskar vi bara att alla sven- upp en idé eller format en plan, så- känsla den gör skada, ingen nytta.
standardiserade människotypen från människa med två tomma hinder som när man tegel fur tegel bygger en Jag skall icke underordna utan bekräf- Amerika.
detta land, där den stora alltså komma, om hon har en brin- ska folkskolor ska få gymnastikhus ta mig själv.
svårigheten i stället just nu är den, att nande entusiasm, en okuvlig energi, med desch- och tvättmöjligheter.
mur?
Det är allas olikheter som behövas det icke går att hopsmälta de olika förmåga att intressera andra att ge Det är ett utmärkt u p p s l a g att lösa Nej.
A har en idé B en annan, C en tredje och si vidare.
Vi kunna inte Rytmen är denna: min säregenskap folkelementen.
arbete och mod att ta landsbygdens skolfråga p i samma Den som funnit en grupp likasinna- summera hop dessa idéer till gruppens och särmening sammansmälter med de också av sitt eget nödvändiga för gång som man skaffar gymnastik- id-, men s i småningom finna vi att andras till en enhet.
M e n en enhet, de och glider sig i t samarbetet inom Då kan man f å sitt lokaler.
Leve all strävan för folk- det föreliggande problemet lösts, icke som varar blott under handlandets denna grupp, ska inte tro att han bör sakens skull.
genom mekanisk addering utan genom ögonblick.
Sedan brytes enheten i olik- nöja sig där.
Framsteg komma icke ur gymnastikhus färdigt, fastän skol- hälsa!
A. S-g.
en process som sammansmält grup- heter, p i del att den skapande enhets- deb enhet v i finna utan ur den enhet rådet inte alls kan bidraga och en- pens alla idéer A säger något Där- processen kan börja på nytt a h uppgå vi uppnå.
Härmning för de fega, sam- stämmighet a h instämmighet för de Sympati är inte en känsla som går vår största tillfredsställelse är grup- vid uppstiger en tanke i B:s hjärna.
i en in större syntes.
Är det A:s idé eller B:s?
Ingenderas Det är alltså olikheterna hos männi- bekväma, enande för dem som skapa.
över från en isolerad varelse till en an- pens.
lagets framgång.
Det behövs verkligen att man i sam- Det är en sammansmältning av de två.
skorna som äro förutsättningen för Idealet är ett samarbete, från vilket nan.
Den uppstår i gruppen, stiger ur går bort rikare, emedan sammansmältningen.
Sympati är icke arbete sekundvis anat enhetens hemlig- A:s idé sänd över till B och sedan den högre rikare enheen.
För min del var och återskickad till A, har blivit litet eller är jag glad i t att miss Follet under- han upptagit a h kommit i samklang att förväxla med altruism.
Den reser het och därmed fått en försmak av mycket förändrad från vad den ur- stryker förefintligheten av och rikedo- med alla de andras olikheter.
Men sig over både altruism a h egoism.
hur gränslöst livet kan vara utanför sprungligen var.
PI samma vir för- men i olikheterna hos människorna.
vart går jag?
Till en ny grupp, där Den är icke medlidande och icke väl jagets fångahus, för an man ska våga Likformighetsteorien har jag i min samma process upprepas.
Min natur vilja, den är ett mål för v i r strävan eller vilja följa författaren på hennes vandlas den genom Co. s. v. Pi sam- vi skola nå, när vi tänka och kän- trosvissa väg.
ma sätt har B:s tanke berörts av de olärdhet alltid misstrott.
Jag tror inte öppnar sig mot tusen nya inflytelser.
andras.
Icke bara A:s tanke omformas på tillvaron av den standardiserade Jag upplever otaliga nya företeelser.
na gemensamt.
Den löser upp motsat- Ty det svindlar ju en smula för en, av alla de andras, men A:s idéer berö- typen, som symboliserades i romanfi- Detta kan vara vårt dagliga livs ära ser och pliktsammanstötningar röran- när man erinrar sig att denna enhet de mina skyldigheter mot andra och inom gruppen är tänkt som underla- ras av B:s i relation till de andra, i n - guren Babbit, a h j a g reagerade mot a h härlighet.
Emellertid kan denna enande pro- mig själv.
get för politiken, att den är verksta- da till dess den gemensamma tanken beteendeläran, behaviourismen, den stund jag fick en aning om den.
cess inte bara gälla våra tankar utan De svårigheter inom det politiska li- den, där den demokratiska kollektiva tar gestalt.
o inte likartade varelser som den måste också gälla våra känslor, vet, som uppstå av att de enskilda sö- viljan skall skapas.
När vi nått den punkten, ha vi nått en hug grad av civilisation, ty då kun- » reagera lika mot enahanda retning ».
vår tillgivenhet, våra önskningar och ka personligt erkännande a h karriär försvinna, då vi kommit därhän att na v i tala om ett j a g.
som represen- Fur det första, så kan man väl inte strävanden, allt vad vi äro.
na och pengar och en vilja -
Längs horisonten Forts. från sid. 1 Hela världen motser nu med spänning valens utgång och det är gatt om spådomar.
Särskilt frågan om möjligheterna för samarbete mel- lan liberalerna och arbetarpartiet in- tresserar.
Om e t t sådant kan komma till stånd på detta program, kan man med visshet räkna på att m ny æra skall byta in och att hela det internationella läget skall förändras.
Frankrike skulle då icke heller kunna driva sin säkerhetspolitik så hänsynslöst som nu.
Den nuvarande regeringens budgetförslag upptar beräknade utgifter för påbegynnan- de av en på sitt sätt kusligt storsti- lad plan, nämligen en gördel av fäst- ningar vid gränsen till skydd mot Tyskland.
Frankrike förvandlar sitt land t i l l en fästning och varje dess medbor- gare män, kvinnor och barn.
till nummer i en armé.
Det fordrar av Tyskland som motprestation för en utrymning av Rhenlandet 30 milliar- der guldmark för sin del.
Och samti- digt förklarar man officiellt att Frankrike redan uppfyllt det mora- liska krav p i avrustning som man påtog sig genom Versaillesfördra- get, d i man tvang Tyskland att gö- ra början, under löften att sen tom- ma efter.
Man frågar s i g när denna franska politik skall ha nått den punkt, där min överskrider gränsen in till det absurda och vad ände den skall ta.
Skall den sluta i en allmän katastrof eller ska det bli möjligt med avspänning och en ny kurr?
För närvarande hetsar m a n bara tyskarna t i l l att öka sin militärbud- get, fullkomna sin armé a h för.
dubbla sina ansträngningar på de militärteckniska uppfinningarnes om- råde.
Frankrikes folk valde på denna politik i virar.
Men det lär väl få lov att välja om igen och välja ny kurs.
Ett led i den franska politiken mot Tyskland är att förbjuda för- eningen mellan Österrike och Tysk- land.
Redan under fredsförhand- lingarna framställde Österrike sin önskan om anslutning till Tyskland.
Men som förhandlingarna inte för- siggingo mellan de stridande utan uteslutande mellan de segrande par- terna, som sedan tillkännagåvo sin vilja.
blev denna hemställan tvärt avslagen.
Österrike fick bli den torso av m stat som det nu är.
runt om sutto de stater som skapats av kejsardömets forna territorier.
bit- tert fientliga.
beslutna att g e igen för gamla oförrätter.
E n försonlig politik som uppehåI- lit den gamla ekonomiska enheten skulle varit för alla parterna för- månlig, men den nationella upphets- ningen förbjöd den.
Sen dess har Österrike varit kroniskt sjukt.
Ös- terrike kan inte existera.
därför a t t det inte vet varför.
har en förfat- tare träffande sagt.
Det har intet uppland för sin stora huvudstad som var avsedd för ett kejsardöme, det har icke tillräckligt råmaterial och icke tillräcklig avsättning för sin industri.
Det är e t t av de skönaste länder i världen men de storslagna alperna äro ej hem för människor och alpenglühn över glaciererna mätta inte de hungrande.
Efter revolutionen vid det mili- tära sammanbrottet kom en radikal socialdemokratisk regering.
Den av- löstes av en s.k. kristligt-smid d v.s.
antisemitisk reaktionär reg- ring som hållit sig länge tack vare förbundskanslerns, prelater Seip- pels, obestridliga skicklighet.
Emellertid har denna hans skick- lighet icke räckt till att förhindra att motsatserna mellan de båda läg- ren, det reaktionära och det radi- kala.
skärpts.
Det har ju nu gått så långt, att detta älskvärda god- modiga österrikiska folk står delat i två krigsläger, och att man måste tillgripa hela härsmakten för a t t hindra dem att råka ihop Med en viss lättnad konstaterar nu världen a t t det inte blev inbördes- krig i Österrike förra söndagen, då de reaktionära hemvärnstrupperna demonstrerade i industristaden Wie- ner-Neustadt, dit även de socialde- mokratiska skyddsvärnen förlagt en demonstration.
Gott a h väl, men någon mera beklämmande skildring än den som givits över denna sön- dag.
får man leta efter.
Neutrala genom militär avspärrade zoner för att förhindra a t t broder springer i strupen p i broder, dessa som båda tyngas av samma olycksöde a t t till- höra en godtyckligt skapad, livs- oduglig statsenhet.
Det är ohyggligt synd om Ös- terrike.
ty oavsett den olust detta måste skapa, en annan gång, när vaksamheten är mindre, kan en gnis- ta tända inbördeskriget.
Julirevolu- tionen 1927 var ett förebud.
Emellertid ska inte Europa tro, att det här är en Österrikes inre angelägenhet.
Denna sjuka punkt i Europa är farlig för världsdelens fred och säkerhet.
Ur nuets olidlig- het kommer våldsamma eruptioner a t t uppstå.
En kommunistisk revo- lution kan påkalla inblandning från grannar som intet högre önska än en sådan förevändning V i få ju inte glömma att i Ungern.
Italien och Bayern råder stark reaktion.
det ar allesamman länder som genom- gått en röd period och slagit till- baka.
Det kan också tänkas en fascis- tick kupp d avsikt att förena Öster rike med Bayern, där de gamla pla- nerna på frigörelse från tyska riket åtminstone existera hos in grupp hak-kors-fantaster.
Vilkendera ytterligheten Österri- ke än skulle råka ut för, bleve följ- derna lika ödesdigra för landet självt a h Europa.
Det är icke länge sedan Briand ånyo konstaterade a t t Frankrike vidhåller sin ståndpunkt: ingen an.
slutning från Österrike till Tysk- land.
Det förbudet kan versailles- segrarna naturligtvis upprepa hur länge som helst, mot sunda förnuf- tet, mot principen om folkens själv- bestimningsrätt.
Men en dag kom- mer, då den nuvarande, genom våld skapade och uppehållna situationen brister under den påträngande verk- lighetens tryck, Något måste ske med Österrike.
Det är väl få länder som har s i många rinner här i Sverige alltse- dan den personliga kontakten un- der S v e i g e s korta gulaschtid.
Om Sverige hade inflytande som det ha.
de vilja, ginge det nog Österrike väl.
En sak ha också vi att lära av Österrike.
Det borde vara en varning för alla dem som lättsinnigt umgås Ropetefterlycka idel lymlar och mutkolvar?
Sådana kanske finnas där, men utgjorde de hela församlingen, så vore hela före- teelsen inte värd tiondedelen av allt det hat och intresse som kommer den är därför med intresse vi följa hennes till del.
bana och med glädje vi konstatera att Det är till exempel lätt att inom ett den går i utvecklingens tccken.
bestämt fack - det som Ingeborg Romanen var en kvinnas våldsam- ma protest mot tragikn i själva kvin- noödet, intensifierad genom samhäl- lets grymma a h konventionella håll- ning mot den ensamma modern.
Den första diktsamlingen Den spända strängen gav individen i dess växlande reaktioner mot kärlekslycka och besvikelse.
Ropet e f t e r lycka, den i dagarna utkomna nya diktsamlingen betecknar ett tredje stadium.
na för livet.
Man kan förutse den tid.
då åren och trycket gjort sitt verk Författarinnan säger därom själv: bland de äldre, och d i tidningarna äro Ingeborg Björklund debuterade i Tidevarvet med en serie, kallad Tå- rarnas dal, som sedan ingick som den första och starkaste delen i hennes ro- ran En kvinna på väg.
Det Jag var fången i kretsen av min egen själ Min Skulle glädjen vara som i livet fanns Mitt öde lät mig vandra glans och fester emot en liten till.
så skars - Ungdomen ska ha ett ideal.
en.
stjärna som står i ört,.
Den vara stolt, fräck och tapper och smula hädisk mot gamla gudar.
rigt bättre än de flesta torde tå- Dikten En sång efter en resa i R y s s l a n d 1927 lär väl icke ge en objektiv bild av tillstån- Jag har hört, jag har sett dit i detta gåtfulla land.
Men den är det jag icke vill tro, inspirerad, a h den säger oss något av bort flöd festens lani vad de svenska jubileumsdelegaterna och all min mätta ro.
fingo för intryck, och detta ar icke oviktigt.
Dikten T i I I FridoIin är Det är inte värt en vitten orättvis så tillvida att Karlfeldt med att själv äga allting stort, » Nattens pudrade b l ä ra.
om en värld försmäktar e torde ha menat den arbetande, utanför ens port.
självständiga unga kvinnan, utan den a parasitkvinnan, som även Inge- g Björklund av hela sin kommu- Vart flydde alla mini önskningar?
Jag nistiska själ föraktar.
Men annars ger vet icke.
De blåste bort alla medar jag dröj- den en munter bild av en ung kvinna de rid en djupare kör av röster ... av 1928, med ett tapprare.
käckare och Rop efter lycka börda jag från plundrade fränare drag I " vad genomsnittsflic- själar, från tomma hjärtans vissnade sin- kan har.
nen och strupar som krävde mat.
Den himmelska komedien.
som av- Uppifrån flöt övermättnadens håglösa slutar volymen, synes oss tämligen gäspningar ut över Iandet ... nerifrån livs- tunn i förhållande till vad man kan hungerns trasiga staccatorop ... Samhället vänta då man läser personalförteck- ningen som upptar Gud, Jesus, Budd- gnisslade.
lin.
Sokrates, Belzebub och en kommu- Detta har många ungdomr känt fö- nist.
re Ingeborg Björklund, men det är be- Dikternas formella värde yttra vi oss tecknande för just vår tid, att denna ej om.
Det förefaller att vara växlan- stämning lätt f ö r den till kommunis- men och till Ryssland.
Det låter m- törs vara feminist.
som turligtvis för många förfärligt och orimligt att Ryssland kan vara en munist, som är så skamligt, och vara magnet för ideellt sinnad ungdom med det med gott humör a h med ett för- vilja och patos.
Men när det nu är så, trytsamt men kärleksfullt hjärta.
varför ska man låta inbilla sig a v ra- E. W. biata tidningar att kommunisterna äro jag från min rot.
av I N G E B O R G B J ö R K L U N D ropet efter l y c k a Ur En sång efter en resa i Ryssland mo.
Renare luft i vaknande dag än i slocknande Hetare väster hemma, slog mitt hjärtas slag mjukare blev min stämma.
dur, större var - i- Enklare livet levdes skomåttet - murknare syntes min sen allt vårt, närmare sammanbrottet.
F r i s k a r e, galdare var det folk, som lyfte arbetets skära, Ömmare leendet, skrattet tolk for en lju- sare glädje och ö n — stig fram, hävda din rätt i världen!
Svep som m stormvind det unkna bort, störta vår tränghets gärden!
Ryssland!
Folkens moder, Det ar emellertid roligt att det finns några som vägra a t t stoppa stolthet och ambition i fickan.
hellre må de gå Hela till kommunismen iii inte finnar alls.
och längtade hastigt efter ära och befäl och mina alla nöjen a h mitt liv en dans.
DIKTER TVÅ det väldiga våldets makt räcker inte att döda livet, som avlöser dödens vakt och lyfter ur spillror sin möda, Spirande andliga nysådd som gror, slås icke ner av kanoner.
Res dig du höga välsignade tro mot guld- hungerna grundfrätta troner!
Rödaste stjärna som står i öst, du är tär- nyelsens tecken.
Fanan som vajar på Kreml, är den tröst, sob glömmer vår frälsning i vecken.
Ryssland!
Y r d livets förlösande kraft - be- segrar du våro själar.
Stoltaste del av mitt hjärta blev kavr blond fria som varit trälar.
TillFridolin Från " Nattens pudrade Min " Hör och al.
du patrikatets bäste profet, att sjunger de dina ditt högljudande lov mig binder du ej vid ditt ärade h o v!
Ditt blåsande munväders brak har du fått från mansväldets lid.
dö för kvinnan allt smått var tillmätt av manliga nävars regim, och då kvinnans roll var en blyg pantomim.
Sjung om du vill, de drickandes pris, m malt och humle på tusende vis, och sjung om de gällande karlar som går och det spädaste växande bullrande slår, mig lockar du inte med sådana b a l a, som spriteldigt gnyr och » vårt lands svarar.
Karlar har bullrat i långa tider, och bråkat i världskrig som ännu svider, karlar hor vräkt sig och gjort sig breda, karlar har vi hört och sett till vår leda.
för- med tanken p i inbördes krig som deln skulle svänga över t i l l fascism?
Gammaldags karlar har konstig smak, inledningen t i l l en regimförändring.
Om svenskarna först komme i hå- gungande fetma fram och bak, Skulle vi vilja ha vår nation uppde- ret på varann.
då bleve det på kni- breda, rakitiska h ö f t e r s valv, lad i två krigsläger med den stat- ven.
De ha så litet naturlig god- och en vädsla som helst för en råtta skalv.
liga krigsmakten som ordningsman?
modighet och så mycken ilska inom- Skulle v i vilja se en röd regim in- bords.
Jag pudrar min näsa och klipper mitt här förd med våld, under risken att pen- och dansar på kvällen med vickande tår.
Om dagen förtjänar jag själv mitt bröd och tar inget manligt understöd.
Av träning från tidiga är är jag smärt, Gudlov utan välgödd, fettsamlande stjärt gås som ska slaktas till pris åt Inrim i karlarnas paradis.
Jag vet vad jag vet: det är vidlyftigt nog Jag är ingen att forsörja sig själv, och en till — mera knog.
Jag tar inga osäkra risker i hoppet att mannen är trogen och att han klarar oppet.
jag mig står jag kvar Y marken, får han snarligen sparken.
Men jag fordrar detsamma av mig som av Gifter och ser karn på andra karn.
Kvinnor f ö r b l i r inte evigt barn.
Där har du min grund Din regering tar slut Kvinnorna in patriarkerna ut!
-
