# ID: svediakorp-per3406
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1928
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,378
# sentences: 678
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDEVARVET N:r 39-40: 1928 Valresultaten och regeringsskif- tet- reflekteras i Tidevarvets ledan- de artiklar: Valres facit, D e b l i n d a s 3. d a g och Eko från Genéve ger en översikt av nionde folkförbundsmö- tet.
D e m o k r a t i e n s ' verkstad i n r e är första artikeln i en serie över demkratiens och möjligheter, framtid Röster ur tiden ger en hur man diskuterar och vad man diskuterar just nu vårt land.
provkarta på Professor Johan Almkvists bro- schyr .Aktuella synpunkter på sexu- alfrågan.
behandlas i artikeln På väg m o t e n k e l m o r a l e n.
Herr C.
J. Ekmans angrepp på Frisinnade Kvinnors program besva- ras, en smula sent men ingående .i artikeln Svar tiII h e r r Ekman.
Eko från NYTT UPPSKOV MED AVRUST_ NING BEVILJAT Nationernas förbunds nionde för- Det är den samling har åtskiljts fjärde församlingen i rad som dis- kuterat förkmdrlicrna t, ~] den för- sta allmänna avrustningkonferensen a h man kan knappast säga att den kommit längre an till att uppskjuta den.
Församlingen har beslutat att ännu en förberedande konferens skall inkallas under nästa år och att det skall bli den sista före den verk- liga konferensen.
som mn " tänker sig skola äga rum 1930.
V i d detta beslut segrade den tyska uppfatt- ningen mot den engelska som var den att man borde uppskjuta den förberedande konferensen på obe- stämd tid.
d. v. s. t i l l dess de stora sjömakterna lyckats komma överens om vilka sorters pansarkryssare på och under 10,000 ton var och en av dem får äga och bygga.
Detta är som bekant ett oerhört svårt prohlem.
på vilket en ferberedande avrust- ningskonferens i fjol blev bet, och som flottkonferensen i Genéve för e t t år sen mellan U.
S.
A., England och Japan icke heller kunde lösa.
Att Frankrike och England privatim bli- v i t ense om dessa kryssare, varvid det engelska flottintresset satt sig igenom mot det att England gjort Genév e brödraskapet starkare än rivalskapet.
För oss svenskar har detta förslag Den försiktiga framryckningen är till kollektivt internationellt avtal inte alltid den klokaste.
En fransk röst tillhörig Paul- Boncourt har yttrat att det hög- sta en första avrustningskonferens kan komma till.
blir att begränsa rustningarna t i l l deras nuvarande omfång.
Man frågar sig ovillkorli- gen a t t hur det ska gå till.
eftersom rustning innbär ett ständigt förny- ande och förbättrande av stridsma- terielen.
Mamma.
om jag lovar a t t inte kasta sten på kamraterna.
så kan jag väl få göra m i g en pilbåge skjuta på dem.
Ännu äro makternas representan- ter insnärjda i den föreställningen att avrustningen icke är en lättnad utan ett smärtsamt offer.
- och INTERNATIONELLT KOLLEK- TIVAVTAL Arbetet p i a t t utbygga den inter- nationella rättsordningen har fram- skridit så tillvida att församlingen enats om att rekomendera till för- bundsmedlemmarna a t t när de stå i begrepp att förnya gamla eller ingå nya avtal med varann, anta e t t möns- terfördrag som utarbetats inom N.F.
Detta fördrag kan ingås av staterna två och två eller av flera tillsam- man.
och det är så skrivet att man kan använda somliga klausuler och utesluta andra som inte passa.
Det innehåller bestämmelser om förlik- På väg mot FOLKFÖRBUNDETS HUMANI- TÄRÅ VERKSAMHET Svenska Eldbegängelse Föreningens Byrå Norrmalmstorg 2 Öppen 10 -- 1, 2 -- 4, aftnar Stockholm lörd.
o. helgdags- 10-2 Fröken Kerstin Hesselgren har nyligen kommit hem från Genéve, då sjön ligger och ryker som en skål, efter att för första gången närva- tills morgonvinden blåser bort röken rit som svensk representant.
Erfa- från sin morgondryck.
Det är och för- renheterna ha fångat hennes intresse i allra högsta grad.
men hon har fått ett starkt intryck av de oerhör- da svårigheter som måste övervin- nas för varje steg framåt mot av- rustning.
Den som rett svårigheter- na på närmare håll, uppskattar ock- så till ett större värde de eniga be- slut, som jämkats ihop även om de te sig vaga och klenmodiga.
Hoppgivande har däremot varit a t t på nära håll inom kommisioner- arbete som na få se det mera t Nationernas förbund utför för att sammanföra folken och vänja dem in med gemensamt arbete Där upp- enkelmoralen 150 kr.
och håva in honom över båtkanten.
Det är lika hjärtslitande var gång h i n gör sig loss ur nätet, det är lika roligt att räkna att beundra sikens smäckra form och form och hans vackra pansar som skiftar likt en mordern aftonklänning i stålblått, violett och grönt Jag kan även beundra en rödögd mört och en vassfenad abbor- re, randad som sjön själv i vattriga vå- Men del mest spännande av allt, upp- levde vi den tiden vi hade det förtrol- lade nätet Det var ett föstklassigt nit.
köpt " id Storkyrkobrinken, 12 maskor på foten, över-och undertändlar,allt som vara.
Men det skall lade det i tog ingen fisk.
Vi viken vid bränneriet, vid kyrk- stenarna eller ute på sjön, men det var och Vi lade det först i ra- den, sist eller i mitten, .aldrig ett liv fastnade därpå.
De andra gåvo litet eller mycket allt efter tur eller värmegrad, I I - rid eller fiskeplats.
När man började håva in det d i r nätet, tänkte man all- lid: i dag är där fisk, den kan helt en- kelt inte ha undgått att komma fast, det var så mycket på första och an- dra nätet.
Vänta, där var något.
Pytt- san det är ett näckrosblad Nätet a. förblev tomt.
Jag frågade en gammal fiskare om nä- känner väl den dära gårn, där åskan slog ner dag efter dag i eket, i husen och i dammen den ena sommarn på den andra.
Folket sände efter lärda herrar för att reda ut om det var nåt i jorden som dro lektrisisten till sig Men inte hit- det högsta man åsyf- feminism, t i l l dess de slutligen in- te de nåt.
Efter några år hörde eländet tade.
Med större insikt i de vene- direkt erkändes såsom riktiga i och upp Nu åskar där inte mer än på andra riska sjukdomarnas art, blev man med det att även det v. Kochska för- det är klar över att det gamla systemet slaget lades till handlingarna.
och en vacker dag så blir det fisk på det här med regelbunden undersökning, a v en ny kommitté inkallades, natur- nätet?
Det kan nog hända de, frusen, fast de prostituerade icke tjänade t i l l ligtvis utan att uppta någon av de stort mer än att insöva de manliga sakkunniga kvinnor som satt sig in ett hadde då ja, som hinnde rottna opp kunderna i säkerhet.
Man kom så i och bidragit att reda ut proble- innan förtrollningen ge å at.
Jag ryser över detta hemska öde.
Ett fram tiii lagen om smittosamma met.
sånt nät ville i. inte gärna vara.
Men denna föreställning a t t man - Men om man visste tillräckligt myc- könssjukdomars bekämpande, som fastställde obligatorisk behandling v i d hanterandet av prostitutionspro- ket om nätet och åskan, så vore det kan- blemet endast har med den kvinn- ske ingen förtrollning, sade jag.
av såväl män som kvinnor.
- Ja då vore de ingen sak.
Men se de Sedan kom då parten göra och den tär.
och det var ställe.
Kan en förklara de?
- det stadiet, man l i g a strafflade prostitutionen såsom så- Proferssor Almkvists broschyr är dan, alltså arbetade med den före- huvudsakligen en mycket svepande ställningen att den i och för sig bör dom över argument och synpunkter utrotas eller inskränkas.
Men man som svårt belastat de tidigare för.
riktade sig i sina åtgärder uteslu- hör man i de familjer blir lika roligt att ta upp näten och iakt- ta det första blänket från fångesten, att se fisken spritta i vattenytan att tande mot den kvinnliga parten.
och tomt.
Nästa nal i ordningen ger kanske de nya förslag som framkommo riklig fångst i stället.
rörde endast nya metoder och mo- t i v för dessa åtgärder.
är bara att det är förtrollat.
Man ska M o t den föreställningen att pros- inte försöka förklara allting, fruen Hon rotlig och på sitt sätt allmännyttig.
titutionen på det sättet kunde åt- riktnde sig Frisinnade Den skall icke bekriges men regle- ener- och Tidevarvets menteras.
Därigenom kan man in- Länge avfärda- skränka dess hälsofarliga och den kampanj.
yttre anständigheten sårande karak- des våra argument såsom extrem för planer.
från uppbringa ett kvinnfolk, honom nog be- våget att följa med på sjön Jag har un- der många år tyckt om att vid lagliga tillfällen vara detta kvinnfolk.
Jag minns kalla b l i vårmornar, heta sommarmornar under full sol.
blinka, klara höstmornar, enkel moralen Professor Johan AImkvist slagen och den tidigare diskussio- har nyligen utgivit en broschyr, som nen.
han kallar A Aktuella syn- Ännu för femtio, eller låt oss ra- punkter på sexual frå- ga fyrtio.
tretti år sen var uppfatt- g a n.
Den erinrar om att v i ännu ningen den: prostitutionen är out- befinna oss mitt i den oavgjorda striden om en ny lösdrivarlag.
Den lagen och särskilt den del därav som rör behandlingen av prostituerade kvinnor har under de senaste åren som Tidevarvets läsare nogsamt tor- de veta.
rivit upp svåra strider.
Att den för ögonblicket försvunnit ur diskussionen, beror därpå a t t man alltjämt väntar p i den Petrénska kommitténs förslag.
Det är den som nu skall göra vad inte fattigvårds- och inte lagstiftningskommittén Ragnar v.Koch förmådde: utarbe- ta ett förslag som kan läggas tiii grund för en kungl.
proposition.
I denna stund vet man j u för övrigt ej var den nye socialministern har Det är ett utslag av den visdom åren ger att till förstörelse i livet välja den apostoliska sysselsättningen att fiska.
För den som har nät ute i sjön under natten har varje morgon ny sin spänning, och det är ju den det gäller att bevara.
Vad det särskilda intresset att det var Sverige som i fjol våras kom fram har hänt och fullbordatas medan jag vilat?
därmed vid ett sammanträde i skil- Har sjön skjutit ihop till min middag.
Har den givit sik eller aborre, mört eller jedoms- och säkerhetskommiskonen gädda?
Har den varit gunstig och över- och räddade det f r å n att där genast flödande?
Eller har fisken skytt mina avlivas.
Den slutliga formuleringen nät, har stormen kanske drivit dem på av fördraget är försiktigare än den stör och sten som slitit sönder dem?
På det sättet bevarar man den iver i första, men professor Undén har sitt blod, som gör det lönt och lätt att säkerligen r ä t t i att det principiella stiga upp antagandet av detta förslag är den Jag känner en äldre herre som har den största positiva framgång som är att passionen, den gör honom lycklig men beroende, ty han måste varje morgon anteckna detta år.
medgivande åt Frankrike rörande rustningarna till lands, det bidrar inte att göra utsikterna för en all- män lösning ljusare.
Tänk om man klarat upp även den frågan i Was- ningsförfarande och skiljedomsför- hör det diplomatiska spelet för a t t hington, medan man var i tagen, farande och knyter dessa åtminsto- vinna så mycket som möjligt och lu- Forts å sid.6 medan man ännu kände vapen- ne delvis till Nationernas förbund.
hava i särskilda uttalanden bekräftat, att kropp och själ sträkas genom an- Det förtrollade nätet Konsum att att manliga kan diskret lämnas ur räk- göre en inte!
En vet Ella göre fruen?
ningen.
är urgammal, och ingen kan veta rar den sticker upp huvudet igen.
Därför är det fördelaktigt att Forts.å sid.6 1:50 inte tillräckligt möe.
Devinez.
Billiga och kostar Tidevarvet till årets slut.
sunda varor i Prenumerera för Edra vänner på vår sunda butiker.
giroräkning 1544, -
Högersegerns följder Deblindas dag Statsminister Lindmans medarbe- RADIKAL N Y O R I E N T E R I N G?
När ett val väl är över, brukar det bli stilla.
Det är gom om ingenting hänt, allt går sin gilla gång.
Män- niskorna äro nöjda, att inte mer bli störda i sina vanor.
Även om följ- den blir en regeringskris, så märks det inte så mycket.
Men i år är det annorlunda.
Maskineriet v i l l inte riktigt gå in i de gamla hjulspåren.
Det artar sig till begynnelsen av en uppgörelse.
Utgången a v valet var delvis oväntad.
Att den borgerliga sam- lingen skulle befodra högerns och kommunisternas frammarsch rar att förutse.
H r Lindmans fråga till hr Ekman.
om det var av mandathung- er eller för a t t förhindra socialde- mokratisk majoritet i andra kamma- ren.
som han gick med på borgerlig samling, är alltjämt icke besvarad, men knappast kunde väl ens de fri- sinnade tro annat.
än att den hor- gerliga samlingen skulle främja gern.
Att det skulle ske i den hade ändå ingen föreställt sig.
Men l i t oss klargöra ställningen sådan den är utan att vare sig över- eller underskatta det man kallar se- ger och nederlag.
Valet har utfallit sålunda, att valda äro 73 höger, 27 bondeförbundare, 4 liberaler, 28 fri.
sinnade, 90 socialdemokrater och 8 kommunister.
Socialdemokraterna ha förlorat 15 mandat och de frisinna- de 1.
(Han kallas nu för frisinnad vilde, hade han blivit omvald, hade han säkert räknats som frisinnad).
Högern har vunnit 8 mandat, bon- deförbundet 4 och kommunisterna 4.
Liberalernas antal är oförändrat.
Hade de inte i Stockholm satt upp en högerman, kanske de minskat med 25 procent.
Detta är ställningen i siffror ef- ter 1928 års val.
Är den verkligen ett uttryck för folkviljan?
Nej, det är den inte.
T.o.m. Sv.
Dagbl.
skriver i sin ledare ar d.
26 sept.
: » Högern har vunnit 8 mandat i an- dra kammaren.
men en stor del av de mandat, rom den ensam eller de övriga borgerliga partierna ha vun- nit, ha tillkommit genom dessa par- tiers samlade överskottsröster.
Det är den borgerliga samverkan.
som hemfört segern.
låt vara med högern som starkaste kraft i samspelet. » D ä r hör de frisinnade a r högerns egen mun i klara a h tydliga ord, vad deras » tekniska samverkan » in- nebar.
E f t e r detta skall man väl åt- minstone slippa höra talas om » en- bart teknisk samverkan ».
En vens- terriktning.
som frisinnad åskåd- ning avses representera, har hjälpt högerpartierna till makten.
Och det kommer icke att kunna bortförkla- ras.
E j heller lära verkningarna dir- a v utebli.
Men samtidigt erkänner segraren själv, att segern i själva verket inte är så stor, som den ser u t att vara.
Förskjutningen i val- manskåren är inte lika stor som iii- om riksdagen.
- Dessutom är det spörsmålet olöst, hur ett val skall kunna bli ett uttryck för folkviljan.
Det är i alla f a l l ett av demokratins viktigaste spörsmål.
Och den valrö- relse, som i år bedrivits, har gjort att icke på många år ett val i så ringa mån blivit ett uttryck av den omedelbara folkviljan.
Socialdemo- krater och kommunister ha agiterat kraftigt, en agitation som från soci- aldemokraternas sida skickligt plan- lades redan under riksdagen.
Men vad är detta i förhållande t i l l den våldsamma agitation som bedrivits från högern som väl efter årets — valsamverkan representerar de bor- tare med excellensen Trygger i spet- sen äro en ramling personligen sä- kert mycket hyggliga herrar, duk- tiga ämbetsmän de f l a t a av dem De äro ty-piska representanter för svensk överklass av den bildade, be- gåvade a h driftiga sorten, men de tillhöra ytan.
det övre lagret, där man genom mycken enskild ägande- rätt äger så mycken medborgerlig frihet som individen kan äga i ett samhälle, byggt på allas inordnade och hänsynstagande.
N å g r a rötter i den djupa jordmån som svenska fal- ket utgör äger icke denna regering.
Excellensen Trygger som häpnar över svenska folkets allmänna väl- stånd, och excellensen Lindman som drivit en bitter valstrid mot den militarism och knpital.
Därför kan de också tillåta sig allting både vad baka.
samvete och kostnader beträffar och Regeringens programförklaring även, som de tro försvara sig mot t i l l förmån för medborgerlig frihet och enskild äganderätt såsom utgö- allt.
Ett av de enklaste men kanske rande grundvalar for den beståen- verksammaste av de borgerliga ar- le samhällsordningen, kan icke ty.
das annat Iii som vilja att skydda väljarskarorna för ryssar och bolsje- nu bestående privilegier.
Det är icke viker.
M a n kanske rent av blivit höjt över all diskussion a t t de skola bönhörd över hövan.
Folk h a blivit bestå.
Om det är fackföreningar- nar monopolisering av arbete som an- ses hota den metlborgerliga friheten, så kan det sägas a t t den hotas på många andra r i t t i ett av penningen gott folk i bygderna.
som av ärlig styrt samhälle.
övertygelse går med högern för att Ministärens viktigaste frågor an- mota kommunisterna.
Men där fanns ges vara » tillvaratagandet av rikets j u inte e t t bättre rätt a t t hjälpa fram yttre säkerhet under fredens h ä g n » kommunisterna än denna borgerliga d.v.s. ny, effektiv krigsberedskap, samverkan vilket också visat sig v i d samt n i » dess inre säkerhet under årets val.
Men nu förstår man, att lagens hägn », stark polismakt a h denna utgång inte var så ovälkom- stränga åtgärder for att hålla kom- men for högern, kommunisterna munisterna i tukt.
kunde gärna f6 rycka fram något.
Men inga än så fackligt bildade de äro bra att h i a t t skrämma med, utrikes-, försvars-, justitie- och soci- och med pengar och soldater skall alministrar kunna svara för denna man nog kunna hålla dem stången.
yttre och inre säkerhet, som beror av Man räknar och räknar, men det är högre makter.
a r faktorer de icke inte uteslutet a t t rakna fel.
äro herrar över.
Men om också en Valet har också vidgat klyftan regering har en mycket mera an- mellan frisinnade och liberaler.
Må- språklös ställning än vad som fram- hända de, som d.
27 maj 1923 drev går a v denna programförklaring, så det till sprängning av Frisinnade kan den v i l j a att antingen utmana Landsföreningen nu i tysthet ångra eller utjämna.
Det är ingen anled- sig.
Man fick i år bevittna, a t t Sve- ning a t t tro a t t den här regeringen riges stats- och utrikesministrar tir- inte skulle vilja utjämna om den lade om ramma plats i riksdagen.
kunde, att den gärna skulle se ett Men när statsministern genom tek- » stärkande ar samhörighetskänslan nisk samverkan med liberalerna med mellan företagare och arbetare » att tillhjälp a v liberalernas röster (så den önskar arbetsfred, produktionen invecklat är vårt valsätt) slog ut i gång, goda arbetstillfällen och rätt utrikesministern, fann denne sig för- goda löner.
M e n hur ska den kunna åstadkomma detta med sitt förflut- anlåten att gå.
Under påtryckning från alla håll måste hr Ekman göra na?
Säkerligen har den inte heller en tanke på att betala priset som måste t i l l om här skulle uppstå i Sverige en känsla a r a t t vi alla höra samman, alla ha lika r i t t och värde.
Det ligger alltför väldiga avstånd nu mellan den klick som styr och oss ha kunnat säga?
Inte ens bondeför- dn De veta ingenting om oss bundarna hade lust med detta Och och bry sig inte om det heller.
medan hr Lindman bildar den nya kanske binda en del av sina skaror, ministären, stirrar hr Ekman sig man som de inte längre tro på själ- alltjämt blind p i att vara » tungan va.
Då skulle där kunna bli e t t ra- på vågen ».
Någon tanke p i att de dikalt vensterblock, som utan mono- frisinnade kunde vara ett med pol eller vackra fraser, men målmed- självständig handlingskraft har han vetet och offervilligt arbetade på tydligen icke.
Men kanske förefal- r i t t och rättvisa i samhället och där.
ler honom nu den » tekniska samver- med höll vakt om ett älskat foster- kan », den borgerliga samlingen, som land.
störtade honom.
inte fullt så tillta.
parti lande.
Under tiden framstår II^ landets synpunkt a l l t starkare kravet p i en motvikt mot facism och bolsjevism.
Det fattas oss här i Sverige en motsvarighet t i l l Danmarks » Radi- kale venstre ».
Tidpunkten är lämp- lig för att föra fram något sådant.
Socialdemokraterna måste också bli radikala o c h d e måste lämna en del av sina gamla former, varmed de - 3 ha I högerpressen ledande höger- kvinnor stigit fram och vittnat om att det var på högerkvinnornas nit som högerns stora röstökning be- rodde.
Överhuvud är det n o g så, att de reserver som alla partier uppmobi- liserat, och tack vare vilka de kunna peka p i ökning i sina siffror, h a till stor del bestått av kvinnor.
De kvinn- liga väljarna ha ökats, och de kvinn- liga representanterna h a minskat!
v i hade under senare hälften av förra riksdagsperioden tre socialde- mokratiska kvinnor som kommit in.
därför att de stått närmast i tur ef- ter riksdagsmän som under perio- den lämnat riksdagen.
A v dem upp- sattes endast en.
fru Olivia Nord- gren.
p i säker plats vid valen.
Fru Signe Wessman kandiderade ej.
Hon har försvunnit utan att ens¨ nämnas bland dem som lämna riksdagen.
Dock torde hon vara den som står de djupa leden bland de socialdemo- kratiska kvinnorna närmast.
Den ni- varande kvinnorepresentation $ so- cialdemokratiskt håll är alltså nu sedan också fru Thüring lämnat riksdagen, endast f r u A g d a Östlund och fru Olivia Nordgren, båda duk- tiga krafter.
men för få.
Högerns gamla representant fröken Bertha Wellin, har från början varit öd- mjukt partitrogen och, som därav följer.
osolidarisk mot kvinnornas intressen.
Hon passar därför som representant för de politiskt själv- nppgivna högerkvinnorna.
, Alla de kvinnor som fått slita och kandidera i t liberaler och frisinnade för att göra deras listor t i l l » Kvin- nornas listor om också ej kvinnolis- tor », h a fallit igenom.
Dessa parti- ers kvinnor äro icke företrädda i riksdagen.
lika litet som de fristå- ende frisinnade kvinnorna eller d e kommunistiska.
Kvinnolistan i Stockholm -- Ii- de denna gång betydligt färre ter än vid valet till stadsfullmäkti- ge i Stockholm 1927.
Detta torde be- tyda.
att man icke längre kan gå pi linjen: samling ur alla läger kring vissa bestämda kvinnokrav.
Man får inte högerkvinnorna inom de kvinn- liga yrkesgrupperna mera med pi ett politiskt ofärgat än ett radikalt program.
tvärtom, deras klassintres- sen äro starkare än deras yrkesin- *.
tressen.
Vi ha annars över 700,000 yrkes- arbetande kvinnor i Sverige.
Vad skulle inte de med röstsedeln utöva för makt om de v i l l e?
När ska kvinnorna lära sig att de ha makt.
och när skola de få lust att bruka den?
Hur länge ska de finna s i g i att man några dar före valen friar till dem.
vädjar till deras pliktkänsla och talar om deras an- svar och möjligheter, samtidigt som man cyniskt och föraktfullt ställer dem utanför allt inflytande?
Det gir l ä t t att skrämma i väg kvin- norna till valurnorna med revolu- tionsspöket men oändligt långsamt att uppfostra dem till ett verkligt politiskt väljande.
Att männen inte bry sig om någon politisk uppfost- ran av kvinnorna det är naturligt.
De ha det.
j u bra rom d e ha det: Kvinnorna störa inte det minsta de- ras cirklar och de få leka sina lekar i fred på Helgeandsholmen och med Sveriges rike.
Kort före valen fann hr Ek.
t i l l den ursprungliga pakten.
Hit- man situationen kräva ett veder- tills har N. F. icke rekvirerat nig- läggande av fredspunkten i Frisin- ra trupper i sin tjänst.
Vidare: när nade Kvinnors valprogram.
Det Danmarks regering år 1924 lade skedde i Malmköping.
Den liberala fram sitt avrustningsförslag, för- Eskilstuna-Kuriren konstaterar be- hörde den sig hos Nationernas För- ten att excellensen e frisinnade » sönderdelade kvinnornas ultraradi- Danmark skulle äventyra medlemskap, och fick besked att bund, om sitt kala manifest i molekyler och ato- så ej var fallet.
mer. » Någon av i. statsministerns åhöra- Valen äro visserligen örn och p i re borde haft förslag att interpellera sätt och v i i även hr Ekman.
men honom och fråga o m han ansåge att undersökning kan alltjämt ha sitt in- ge skulle bli uteslutet från del- tresse.
het i Nationernas förbund, ifall Av referatet a t t döma använder avrustade.
Han skulle svårligen sig f. statsministern först av Natio- kunnat svara j a på den frågan.
nernas Förbund som tillhygge mot r i l l detta kan man ju säga: man Frisinnade Kvinnor och sedan av skall väl inte undandra sig de skyl- Sovjetryssland.
Den nyssnämnda digheter, som medfölja medlemska- tidningens referent har tyckt sig pet, när man åtnjuter förmånerna.
märka att de frisinnade kvinnorna Nej, men skyldigheterna äro icke fröso t i l l under Sovjets slagskugga.
de som hr Ekman angivit.
För vår del tro v i att Frisinnade Enligt referaten drog han upp Kvinnor i Södermanland äro hem- möjligheten av ett krig mellan Sov- nia i sina stycken och ha tagit reda jet och en stormakt.
Med en stor- på vad det är de ha gått in för.
makt kan han inte i detta samman- S i r så är fallet, behöver man icke låta sig imponera t i l l förintelse av statsministern argument.
» Jag vill erinra om att v i i egen- skap av medlem i Nationernas För- hund äro skyldiga att försvara oss så långt som möjligt », yttrade stats- ministern.
enligt sörmlandstidning- arnas referat.
Denna tolkning av förpliktelser- na i förbundspakten är icke ny.
Men den är omtvistlig.
Det står i pakten att förbundsmedlemmarna skola hjälpa varandra mot angripare, men hur detta skall ske är icke klarlagt i detalj.
Det finnes ingen bestäm- melse om att en stat för att vara medlem i N. F. behöver ha en så så stor krigsberedskap, det står inte att den skall skaffa sig en, om den ingen har.
eller att den är för- bjuden att avrusta, o m den har en.
Inte heller ärf.
statsministerns tolk- ning så fastslagen genom prejudi- kat a t t den blivit en tillbyggnad och hang mena annat i n England.
den förste som staterna emellan.
V i ha lovat att ställa oss solidariska m e d den angripne i en konflikt m o t den som vägrar att låta tvisten gå t i l l skiljedom.
Vi kunna inte värna vår neutralitet, ty v i ha ingen.
V i äro skyldiga att avbryta alla förbindel- ser med en angripare, att ställa vårt mot England och komma in i territorium t i l l förfogande för pas- sage av trupper, som behövas för parter oss vara, bli vi utanför.
Värna vi i n t e vår neutralitet mot Ryssland, så betraktar England det som en fientlig handling och tvärt- om.
Detta är hr Ekmans fram- Kvinnorna äro inte dummare än att ställning, som kunde varit riktig år de märka det.
De låta nog inte be- 1914.
M e n den är inte riktig nu sig av statsministern att tro.
mera.
Sverige kan inte längre vara att det är en fientlig handling att neutralt.
isolerat, lika avvisande mot icke slåss mot neutralitetsbrytare alla parter, likgiltigt vem av dem men en icke-fientlig handling att som iii vållande t i l l e t t krig.
Som slåss.
Faktum är att mellan två ii.
medlem av N. F. ha vi erkänt soli- ender, som behöva ens territorium.
kan man bli indragen, både om man reser motstånd mot neutralitets- krä än k ning eller ej.
Men det är me- ra krigsprovocerande att ha en liten dålig krigsberedskap, som aldrig kan bli ett försvar men väl en krigs- anledning, än att ha ingen alls.
mot I händelse av en sådan konflikt skulle vi ju komma mitt emellan.
I detta tänkta fall skulle v i iii skyldiga att värna punkter i vårt land som annars endera parten skulle använda som utgångsläge för sina aktioner. » Uraktlåtenhet att utöva sådant värn skulle a~ endera parten betraktas som ovänlig handling.
Nu förstår man inte ett ord läng- re.
för så vitt man ' inte helt enkelt utgår från att statsministern slog sönder Nationernas förbund i första angreppet på Frisinnade Kvinnor, och därpå tog till vår gamla neu- tralitetspolitik från tiden före 1919 fur att fullfölja angreppet.
Man tänke sig Sveriges läge un- gefär som Belgiens 1914.
Två mak- ter, öster och väster om oss, gå till s t r i d s mot varandra.
Hur ska Sve- rige ställa sig?
Ja, det beror p i en tillfällighet, om man får tro herr Ekman.
V i ska resa oss till värn av strategiska dariteten veka I en flickskola bildades under ryssfruktans år 1896 en försvarssy- förening, vars uppgift var att ¨ ihop medel t i l l e t t skott.
Man vän- tade nämligen ryssen till våren i den staden.
Det var en ganska akt- ningsvärd ansträngning men stod just inte i proportion t i l l den fara m i n väntade.
Herr Ekman på- minner ganska mycket om de där flickorna, vad angår förmågan att icke låta sig störas ar bristen på proportion mellan den fara han må- lar upp.
och det försvar han före- slår.
Han talar om förbättringen i vårt militärpolitiska läge men drar sam- tidigt upp möjligheten av en väpnad kraftmätning på europeiskt territo- rium mellan de kapitalistiska och de kommunistiska världarna, den västeuropeiska euro-asiatis- och den kast.
Han måste ju veta.
att vår räddning är att det aldrig kommer enda t i l l en sådan kraftmätning.
Att allt vårt görande bör gå ut p i att minska spänningen mellan de två världarna.
Han vet att rustningarna f. n. öka denna spänning.
Han vet att v i ex- portera vapen från Bofors, och han borde vara angelägen om alt Sve- rige undveke även skenet att vara med om att rusta ut koalitionen mot Sovjet.
Han vet att fredsviljan, for
Röster u r tiden Avsked från Sverige Lycklig den som har sin semester spa- na lämnat efter sig men själva ha de dra- Krister: - Och det kan du säga, I en prästgård på landet har man vi få väl ändå inte ta bort modet på över.
Efter att i många git sig tillbaka.
Står någon gång en tyst ungdomen.
Kommunismens mål den pappa.
när arbetarna oupphörligt bli rad tills valet fått besök Ström.
På av en missionär, pastor söndagskvällen har man därför inbjudit det närmaste um- gänget, ingenjören lasarettsläkaren och folkhögskolans rektor med fru.
Sonen Krister är händelsevis hem- ma från Upsala.
Han är nyligen om- vänd till kommunismen coh lyssnar med stor otålighet p i de äldres sam- tal mina Pastor Ström: - Ja vänner, en sådan nöd det råder bland In- diens folk.
Det beräknas att 50 av landets 330 millioner har en inkomst som understiger 50 kronor om året.
Det betyder att de kanske få äta ett mål ris fyra gånger i veckan.
Om missionen bara hade pengar att mät- ta dessa människor med.
skulle de bli kristna I hundra tusental.
Doktorn: - Tror j a g d e t Men den kristendomen ger jag inte mycket är Tänk bara p i gruvarbetar- veckor ha levat med bilden av en obe- lingonplockerska böjd över tuvorna i inte räkna ut var- kanten kan man knelig, okänd och skrämmande väljar- streiken.
Var det inte pengarna som - oavbrutet d inför sin inbillnings n hon kommer ä Skogen ter sig segrade där kanske.
Att bara kunna blir man med ens fri och ensam Men vägarbetarna som utföra bredd- gemenskapen.
ligger alltför nära vårt kristna ideal om broder- skapet för att vi skulle fördöma d e n.
Men det är vägen dit.
medlen vi ej kunna vara med om: våldet, blodet, Att börja med våld kan inte grund- lägga en gemenskap i kärlek, Det är ologiskt, oförnuftigt.
Pastor Ström: - Hur är det egentligen ställt här hemma bland arbetarungdomen?
När j a g sist var hemma, talade man ham om de ung- socialistiska klubbarna som upprors- skiftare, nu tycks den rollen ha över- tagits av kommunisterna.
Ingenjören: Stämmer, herr pastro.
Ungdomen måste alltid ha nya röda fanor om nya blåa dröm- mar.
I dag kallas det kommunism och socialdemokraterna få heta bor- gare.
därför att de ej vilja göra rent hus, som det så vackert heter.
slagna p i de fattigas bekonstnad.
vare stora - och rätning av smala och krokiga fågeln på kvist.
Spänningen som le- tala om jämlikhet i vårt nuvarande de högljudda talen och den sårande vägar äro glada kamrater på landsvägen samhälle.
Nej, klasskampen är en Det är nu Med alla de nyanser varav teckenspråket kamp för rättfärdigheten.
den mås- te man gå in for - så länge det finns klasser.
Doktorn: Klasser måste alltid finnas.
När den m e kommer upp.
trampas den andre ner.
S i snart en arbetare får det bra, blir han en småborgare och föraktar den som inte har kommit så långt fram som han.
Klasserna växla karaktär och utseende men de måste alltid finnas.
Rektorns fru: - Om bara klas- serna kunde samarbeta för ett ge- mensamt mål.
När man dagligen och stilla framför en.
gripa i varandra.
Och frågar man efter - - läser om arbetskonflikterna mogen säd blandas mad den rätta vägen ut genom de små livliga j u intryck av inbördeskrig och revo- kryddstarka doften från starrängens ör- prången får man genast tre eller fyra lution mitt i vårt så kallat fredliga ter.
Kvällsluftens kyla mildras då och då svar samtidigt Beredvilliga och älskvär- av ljumma stråk.
Det är alldeles tyst.
da.
Ganska tjusande också med de olika Krister: - Just det, rent hus med Sverige.
Vad säger ingenjören?
Hur En man spänner hästarna från sånings- skiftningar i språket, som är ett nöje Rektorn: Ur nationalekono- som förtrycka värl- skall man kunna komma över denna maskinen och beger sig på hemväg men att urskilja och som skärpas med av- misk synpunkt borde dock Indien kapitalisterna, ståndet tyckas försvinna i kvällen.
kunna klara sig, De ha j u stora na- den och tillskansa sig alla fördelar skarpa motsättning mellan arbetsgi- stegen Längst bort är skogen dimblå och just Men det rörande oskuldsfulla i en för.
- turtillgångar.
Pastor Ström: - Ja, man försö- och arbetare?
Ingenjören: - Jag för min del Rektorns fru - Men, Krister, mera rationellt jordbruk blir det inte rent hus med all kultur tror att vi skulle försöka med in- till stånd liksom att sätta i gång och förfining, ja med all bildning dustriell demokrati.
Även om det med stora nationella industriföre- också?
När jag tänker på herrgårds- skulle medföra litet bakslag för i n - tag.
En indisk mationalekonom.
livet där hemma i Värmland och hur dustrien, skulle det återställa för- Wadva i Calcutta.
har just gett ut små förutsättningar folket har - troendet mellan de båda lägren som en bok över Indiens möjlighet till ja förlåt mig, du tycker väl jag är nu stå på en sådan fiendefot, att ker få ett självfö örsörjning.
Man strävar ju att göra sig så oberoende som möjligt av England.
Ingenjören: - Sverige har ju också industri därute nu med sina Våra arbe- stora tändsticksfabriker.
tare här hemma äro inte glada över konkurrensen.
Den pressar ju indi- rekt ner deras löner.
Rektorn: - Ja, ju mer kapitalet internationaliseras.
desto lägre mås- te lönerna bli här i Europa Vart ska det hela ta vägen?
Krister: - Världsrevolution.
Det är det enda som hjälper.
Prästfrun: - Käre min gosse, tror du att Iyckan kommer som ett brev på posten, när du fått din re- volution?
Rektorn: - Tänk p i 1789.
Då trodde man också att Iyckan skulle komma.
Krister: Då hade vi inte Sov- jetryssland som exempel att följa Detta härliga folk.
som nu lider som martyrer för att experrimentera ut hur idealstaten skall van.
Doktorn: - Du är för ung, Kris- ter.
Tror du, att ett system kan för- bättra människorna.
Egoismen skall alltid regera världen.
så länge den står.
Prästen: Si nå, herr doktor, - - en kälkborgare.
Krister: - Naturligtvis måste vi alla gå nedåt i början för att sedan lyfta alla med uppåt.
Rektorn: Illusioner, illusioner.
min gosse.
Man har försökt så mån- ga gånger.
I små grupper går det kanske att förverkliga kommunis- men.
t y då bäras dessa grupper lik- som p i axlarna av kultursamhället.
Men i ett jämnstruket schematiskt upplinjerat samhälle med arbetsplikt blir det ingen kultur att tala om.
Kulturen f r d r a r frihet.
Prästen: - Ungdomen har alltid så bråttom.
Varför ställa allt pi hu- vudet?
Äro vi inte på god väg till ett utjämnande av klasserna.
Hur många människor leva numera i för- näm sysslolöshet?
Knappast några För att ha något socialt anseende måste man helt enkelt arbeta med på något håll.
Rike mäns söner bli professorer, döttrarna sätta upp sy- ateljéer Kroppsarbetarna bli genom ökade löner, bildningsarbete.
försäk- ringsväsende mer och mer en säker- ställd och ansedd klass.
Klyftan mellan kroppsarbete och inteligens- arbete hiller på a t t fyllas igen.
En jämnare fördelning av inkomsterna är ju önskvärd, men j a g tror vi äro på väg dit, - ELIN WÄGNER: Demokrtierns inre verkstad Svenska folket har just undergått grym behandling Partierna ha skurit upp det mellan sig.
fast det så väl kunde behövt att få vara en enhet, litet som det ar.
När segra- ren jublar.
verkar det ungefär som när en grupp barnungar slagit sön- der en oersättlig dyrbarhet, och den tok som fått tag i största skärvan ropar h u r r a Låt oss därför just nu, med flit just nu tala om de rikedomar, de kraft- och glädjekällor som finnas vilande oupptäckta i den mänskliga samvaron.
Låt oss inte neka oss någonting.
Låt oss vända oss från vrångbilden av demokrati, inte till någon dikta- tur av ryskt eller italienskt mönster men till den verkliga demokratien, som vilar p i individernas skapande en kraft.
Kort sikt, okunnighet om de enk- laste psykologiska regler, vanvörd- nad for de eviga lagar som styra landena bli olidliga Förstudier ha visserligen gjorts genom tiderna, stora genier ha gjort evärdliga upptäckter, men vi ha in- te brytt oss om dem, vi ha haft så mycket annat viktigare att göra.
vi måste först underlägga oss jorden, luften havet, lära oss fysikens la- gar, tillgodogöra oss jordens nyttig- stora - rli- pel va- om oskyldiga offer därför.
I själva verket är det en kvarleva av 80- talets materialistiska tänkesätt.
När man i övrigt har frigjort sig från detta och inser d e andliga faktorer- nas värde och nödvändighet för ett samhälle, sitter man fact just på den gamla ståndpunkten när del gäller ekonomien.
Hela kommunismen är de givetvis på d e ekonomiska lagar- på världskonjunkturerna.
p i allt opersonligt de kunna hitta på, Som om inte människorna med litet god vilja skulle kunna ordna upp det ekonomiska livet efter etiska princi- per.
Prästen: Tyvärr är det nog mest den goda viljan som tryter.
Om människorna ändå kunde för- valta sin egendom under känslan na, - av ansvar.
Rektorns fru: - Men om man hade tillräckligt mycket ansvars- känsla skulle man ju aldrig unna sig att ha det gott, så länge det finns människor, som gå arbetslösa och svälta och frysa.
Ja, hur skall man egentligen kunna leva på en » kultiverad » levnadsstandard med gott samvete?
Prästen: Tolstoys gamla frå- ga, alltid lika svår att svara p i.
Krister: - Ryssland har svarat.
Där kan man nu leva med gott sam- bara gammalt 80-tal som spökar med sitt materiella lycksalighetsrike utan Gad.
titan moral, utan frihet.
Den for arbetarrörelsen tillbaka i stället för framåt -.
Krister: Farbror missförstår vete.
alldeles -.
Prästen: Tror du det Krister?
Rektorn: - Arbetsgivarna äro Det är alltid lika svårt för männi- inte en bit bättre En lockout skylla skor att leva i jämnhöjd med sina - - - heter, v i måste lära oss att slå och hela, mest slå.
Vi ha inte haft tid att ta reda på mer om dessa mutkol- var, detta morkovitiska mördarbyke.
dessa kapitalistdjävlar.
dessa vidri- ea lyxkvinnor, dessa råda busar, des- sa medlöpare än a t t det är ett pack.
och att vi måste sopa bort avskrä- det vid valen Vore det inte på tiden att v i bör- jade intressera oss för varann.
Skul- le vi inte ta och studera hur dessa underliga djur fungera, varför de bete sig på sina skilda vis och ut- forska hur v i ska kunna bo på den här jorden, i det här landet med dem, bo med dem och vara lyckliga med världen.
det har varit valkampan- jens kännetecken.
Men l i t oss nu inte for den skull säga: hantera varann lär sig människorna aldrig och framför allt aldrig svenskar.
På den punkten äro och förbli vi sten- åldersmän, barbarer.
Låt oss i stäl- let säga: v i ha tydligen gömt den svåraste konsten till sist men nu ska vi ta itu med det problemet dem?
också.
för den massan och så följer med naturnöd- vändighet revolution.
Rektorn: - Naturnödvändighet det är få ord som reta mig så mycket Ständigt förekommer det i kommunisternas och marxisternas ordbok.
Detta till om de ekonomiska inte gör, det tänka oss in i andras kunna bo- kan är icke älva verket st den inte tillämpningen bland oss alla utan är något som övas av spe- cialister som yrke mot sjuka.
Denna inledning är gjord för att motivera den utförlighet varmed Ti- devarvet nu en stund framåt kom- mer att behandla teorien om grupp- organisation som lösning p i proble- met hur man skall åstadkomma en verklig folkstyrelse.
Ingen kan ha kommit levande ur valen utan att grubbla på den saken, det är vår enkla förutsättning för att lägga fram problemet.
Vi komma då att The new följa huvudsakligen State av den amerikanska social- psykologen M.
P. Follett, men att lå- ta inspirera oss av flera andra.
A t t ge översikter av en rad socialpsyko- logiska verk tillåter oss inte våra re- människorna evigt behöva bli bet p i konsten att med varandra.
Det dröjde länge innan de upptäckte Amerika, ra- dium och att flyga.
Det är nog inte så att det skulle vara detsamma som att skapa om vår natur och förvand- la oss i helgon.
Det är inte ondska som gör, att v i bära oss i t som vi surser.
Låt oss leva tro a t t är dumhet, okunnighet och idéer.
alla h a vi inom oss en kapita- lits.
som vill behålla.
en kommunist.
som vill ge, en hedning som vill be- hålla, en kristen som vill ge Inte den radikalaste kommunist är så radikal som Kristus: Tag vad du äger och giv i t den fattige Rekotorns fru: Just det bibel- språket gör kyrkan så mycket för att bortförklara Man skall leva ef- ter sin kallelse och sitt samvete, sä- ger man.
Min kallelse som rektors- fru med böcker, musik och resor går p i 8.000 kronor, mitt samvete sä- ger: Du borde leva på tre tusen kro- nor som den svenska arbetaren får göra.
Först då skull jag med frimo- dighet re honom i ögonen och kun- na tala med honom som med en like.
Krister: Bravo, tant Aina Du måste bli prenumerant p i Clarté.
Rektorns fru: - Tack.
jag hål- ler Tidevarvet.
Prästfrun: Då behöver du in- te flera radikala tidningar.
J a g fer min del föredrar Smålands vecko- blad Den så vilsamt opolitisk.
Skall j a g läsa högt en bit?
ens - - - är Elsevir.
Grupplivet som cellen i en levan- de demokrati har Tidevarvet dock tidigare flera gånger kommit att behandla.
Emilia Fogelkolu har skrivit därom, Greta Cardell har skrivit om Mc Dougalls gruppteori.
undertecknad har redogjort för praktiska erfarenheter hur gruppliv genomföres I England.
Dessutom är miss Folletts bok i sig själv en över- sikt, ett utbyggande och fullkomnan- de av tidigare resultat.
De som kän- Tidevarvets grundåskådning, ska snart förstå varför denna bok fått bli stommen.
Den innehåller så mycket av just det som vi sökt ut- na trycka på annat vis.
av det som lig- ger i luften likt radiovågor och kan mottagas av dem som har den rätta våglängden.
Boken som ständigt komme ut i nya upplagor och fått entusiastiska lovord är skriven under kriget.
sön- dringens stora tid.
Men den bygger p i tesen om människornas enhet och beroende av varandra Det är inte bara en uppbygglig fras, det är den
Kanongjutare ETT och pacifister Nya röster Feminism i Folk förbundet MÄNSKLIGT DOKUMENT KrigiHalland,, Tidevarvet har trott att par av de Den borgerliga framgången vid skrivelser ii for Frisinnade Kvinnors räk- Det är i vanlig att människors bland dem befunno sig, som nyss har naturligtvis givit nytt Den konferens i och för samman- ning mottagit kunna vara av intresse även idealitet vänder och gör helt om, anmärkts, en hel del som hade Hem- fattandet av internationella lagar för våra läsare.
Detta därför att striden mad åt dem som hoppas på cn re- mot uppdelningen i klasser, för vårt när den råkar i kollision med deras ortsrätt i Essen och icke hade någon som skall hållas i nässans för var krigsberedskap.
Det tog slut i och med det att valen äro över.
En far är avslutad och en märks icke minst pi de kommenta- privata, tilifälliga intressen.
Ja, så möjlighet att ut tvandm Essen ny börjar, under vilken I i måste dra kon- vanligt, att v i med ett litet leende därför än i dag främst i arktslös- sekvenserna av valen och samla oss för nya rer som de borgerliga tidningarnas va en kalla det mänskligt och förlåta oss det.
Fosterlandskärlen hos kapi- talisterna håller t.ex. inte alltid, när kapitalet ser sig hotat.
Kapital- flykten från Sverige lär vara gan.
ska livlig just nu under inflytande av den anti-kommunistiska agita- tionen » Värna ditt hem! » på allm.
valmansförbundets affischer blir köp Chilepapper!
i verkligheten.
Och att proletariatets solidaritet inte all- tid hiller.
när det gäller för en grupp att skaffa eller behålla för- måner, det vet man ju.
Den som har lust, kan Iäsa tidningen D e n Arbetslöe, så får han se svart på vitt.
Men det är inte meningen att fortsätta med a t t klaga över iden litetens skröplighet.
Det här ovan sagda är avsett endast som bakgrund till ett rörande prov på idealitet inordnande under ett större intresse P i Tidevarvets bord ligger just nu ett a v de mest gripande doku- ment redaktionen någonsin haft un- der sina ögon.
Det är ett brev, skri vet från Tyska metallarbetarförbun- dets sekretariat till den tyska sektion nen a v Internationella Kvinnnför- bundet för Fred och Frihet.
Det är s i intressant.
att det för- hetssiffra av alla tyska städer manöverkorrespondenter gjort till närvarande finna?
16,500 arbetlösa Det första av dessa brev ii skrivet av striderna i Halland.
Om sydarmén i Essen a h flertalet av dem äro f.d. författarinnan Sigrid Gillner, en aktivt fått vika for nordarmén, så beror Krupparbetare.
Då a h d5 få de n i - verksam socialdemokrat.
det på att vi icke ha nog luftvärns- Till Tidevarvet!
got arbete men ha ingen stadigva- artilleri, icke nog kulsprutor a h världslagarna för framtiden.
Det är Jag har nyss slutat att läsa Ert num- tungt artilleri.
Alltså måste vi ha rande sysselsättning. » därför av synnerligen stor betydelse mer fur den 8 sept och jag kan inte låta Vidare skildras i skrivelsen hur alla de som anse att staten icke ny material.
m. a. o. nya millioner bli att från mitt » valföredragsblock » 7,000 a r dem gå och vänta på pen- har rätt a t t beröva en krinnlig med- sända Eder en hälsning och e t t tack.
Ett måste till för rustningar men då borgare hennes nationalitet, därför tack för att Ni sänder mig Er tidning ska vi också kunna försvara oss!
sion från Krupp men ännu icke upp- hon valt att gifta sig utenför och ett tack fur att Ni vågat hålla Er fyllt villkoret att ha fyllt 65 år, att Mest resonnerar man dock som dess lagskipningsområde, skola se medan 2,900 arbetare f.n. åtnjuta till att de beslut, som fattas i Haag, frisinnade kurr.
om det hela vore en trevlig sport- Det har varit roligt för oss socialistis- komma att lösa denna fråga på ett pension från verket.
övnung, och inte en skugga av den ka kvinnor att se, att en grupp kvinnor Efter denna skildring av de kro- tillfredställande sätt.
Det kommer vågade gå emot borgerliga samling och slå hemska verklighet dessa strider av- niska svårigheter rom omläggning- icke att bli lätt att få de församla- igenom något av den radikala idealism se att eftergöra, fördunklar skriben- de juristerna att erkänna nödvändig- en berett enskilda arbetare och sta- heten av en ändring av lagen, eme- i det sociala reformarbetet, som utan Er ternas entusiasm.
Det hela är ju den Essen, heter det vidare I sam dan största antalet församlade i icke hade haft någon röst bland » de bor- också bara övning.
en repetition upp gerliga ».
- Vi socialdemokrater här i Haag äro män, och en man.
som icke till den punkt, d i det gäller att be- ma torra byrokratiska språk: Östergötland göra allt vi kunna för vår Rörelsens omläggning efter kri- riskerar att p i detta sätt nödgas sik.
Ni göra allt Ni kunna för er.
N i.
straffa all antimilitatristisk props- giva upp sin nationalitet, behöver get hälsades i allmänhet med största gonstans mötas våra gärningar!
— Jag ganda.
Då kommer bleka allvaret in fantasi för att inse vad det betyder glädje.
Bland arbetarna rådde den för en kvinna a t t bliva utlänning ge- skriver detta icke som » representant » som om v i har fienden i landet.
den slags kvin- H u r mycket pengar har min kas- uppfattningen att de våldsamma in- nom giftermål med en utlänning.
utan som medarbetare i skränkningarna stodo i direkt sim- Men dessa mäns erkännande måste nosak, som rösträtten ensam icke kan tat ut.
hur många fält har man t -- föra till seger.
Som kanske är Tidevarvets vinnas.
manhang med Versaillesfördraget, uppgift.
Jag tackar för den förståelse för pat ner, hur många nyttiga dags- En god början har gjorts i Ge- denna sak, som Tidevarvet sprider!
verken har man förspillt.
a h hur och att firman r a r utan skuld.
Den- na övertygelse försträktes, då en- nève.
Förbundets Första Kommit- Norrköping, i hast mellan mötena, den många kommunister har man lärt 10 / 9.
att sköta kulsprutor?
samt hor firman Krupp 15.000 ar.
Sigrid Gillner Ringenson Den som kan svara på de frågor- betsmaskiner förstördes på grund av na har väl därmed också angivit de Versaillesfördraget.
Det andra brevet kommer från en re- Några oroligheter eller sabotage Escalanta, Venezuela och M. Lo- presentant för den bildade radikala ung- påtagligaste resultaten av manövern Honai, Kina, har Kommissionen av- domen.
i Halland.
a r industrien förekommo icke r i d givit följande resolution i sin rap- Till Tidevarvets redaktion.
omläggningen och den därmed föl- t till Församlingen.
» Med hin- Inseende det lönlösa i att försöka få jande personalinskränlningen.
Des- till att nationalitetsfrågan, som nedanstående infört i någon av de bor- kaste årgångarna För den stora allmän- står på lag-konferensens program, gerliga dagliga tidningarna vänder jag mig beten är ännu, underligt nog, student- sa avskedanden väckte visserligen tjänar återges: mössan ett tecken på högsta medborger- » Under kriget », heter det.
» sys- bittra känslor men togos emot som är av särskilt stort intresse för kvin- till Tidevarvet, rom för många av oss ra- lig bildning.
och dessa studenter ha så- norna och efter som art. 7 i f´ör- dikala studenter blivit en klart lysande selsatte firman Krupp i Essen 85,000 en oundviklig skickelse.
Inga stri- bundspakten föreskriver likställig- stjärna, när så många kind.
fyrar lunda givit de partier, för vilkas räkning arbetare och 30,000 arbeterskor.
De der av större omfång såsom strejk, het mellan män och kvinnor när det de uppträtt sken av att vara ett de in- slocknat.
senare blevo efter kriget genast av- proteststrejker mot avskedanden i gäller ställning och verksamhet inom Det blåste friska högervindar ö r s tellektuellas parti.
Å alla radikala studen- Förbundet.
vill Församlingen har.
Stockholm rid valen stod det klart för ters vägnar protesterar jag mol e t t dy- skedade, d % de intagits extra för större skala ha ägt rum. » Värdighet, överblick, förmåga a v med iillila som sin önskan a t t d e var och en, som mötte alla dessa trötta, likt fullmaktstagande.
Nttionella n ~.
- framställning av krigsmaterial.
regeringar och medlemmar ar N.F.
orkeslösa gamlingar, som mer eller min- domsförbundet kan som andra medbor- Kruppverkens omställning från inordnande under större samman- gargrupper agitera utan särskild kårbe- kallats t i l l den kommande kon- krigs- till fiedsproduktion madför- hang a h förmåga ar offer för ett ferensen för sammanställandet a ' dre frivilligt föstes till vallokalerna.
Men teckning Man vet på det hållet mycket som var avsett i t, synas mera, var räl, att do intellektuella sökt sig till par- de betydande svårigheter.
En myc- högre väl.
talar ur denna skrivelse.
internationella lagar, noga beakta " de i d borgerliga partiernas valbilar, fullasta-.
till vänster om deras upp- Ibland mötes man, när det blir dessa punkter, när de utse sinn de- de med studenter av de yngsta och färs- t i ~ ~ långt ket mindre styrka behövdes för dragsgivare.
legater. » En dylik resolution gör det tal om avrustning.
av så stora omöj- fredsproduktinen än for krigspro- Det är en skam för en svensk student utomerdentligt svårt för regering- duktionen.
» De maskiner och anlägg.
ligheter just på grund av den ar- arna att utesluta kvinnor vid valet att bli nämnd i armband med högerns ningar, som använts for att fram- betslöshet som skulle uppstå, a t t det av delegater t i l l Haag-konferensen ruskiga revolverjournalistik och maka- bra flygbladskonst.
ställa krigsmaterial.
blevo vidare nästan verkar som om man måste Jag vill också lyckönska » Frisinnade t i l l stor del obrukbara för fredspro- behålla kriget av hänsyn till uni- Kvinnor » till deras » seger », ty för många formskräddarna.
Hur l ä t t blir det duktionen. » av oss demokratiska studenter har deras De arbetare som använts för krig, inte att identifiera sina egna intres- valrörelse, även om den inte lämnat oh- reningen I U.S.A., » ha kvin- got resultat i form av vunna mandat, produktion, voro så gott som uteslu- sen med statens, så som skett då re- nor utsetts på samma villkor rom varit en seger for fred och humanitet gemenstäder prompt velat ha kvar tand.
specialutbildade arbetare, he- män t i l l delegater i en internationell Sedan de frisinnade nu definitivt förver- ter det, och man utvecklar hur fir- sina regementen.
oavsett om platsen sammankomst för att träffa avtal i kat arbetarnas sympatier, står för många man kom ifrån svårigheten genom var den lämpligaste för en förlägg- internationella frågor. » klart, att vägen till återvinnande av des- att avskeda 50,000 arbetare däribland ning eller ej.
blott därför att det var sa stora medborgargruppers förtroende många som specialutbildat sig un- en ekonomisk fördel för staden.
för den borgerliga radikalismen är don av » Frisinnade kvinnor » anvisade.
Men det Kruppska arbetarna kunde ju ha betslöses öde i stillhet.
därför a t t der årslång anställning i verket.
För det var till välsignelse att krigsfa- blir en stenig a h svårframkomlig väg.
den nya verksamheten utbildades hu- demonstrerat mot att bli avskedade Som m i n blyas man att vara tvungen brikationen kom bort.
med det motivet att de demonstre- vudsakligen de yngre.
erkänna detta De äro i sanning ett högt före- » De avskedade arbetarna voro rade för Tyskland väl, fast de de- döme Med utmärkt högaktning.
och kunna komma oss att bly- E i n a r Osterman mestadels sådana som firman dra- monstrerade för sig själva.
Men här gas lite var.
Med.
kind.
git till sig från hela Tyskland.
men är män som underkastat s i g den ar-, som - sanning, på vilken vi måste mura upp vårt liv.
Det är visserligen sant att indivi- derna och saterna i bokstavlig me- ning söka slå sig fram på andras bekostnsd.
Men då utgår de från en illusion, nämligen den om mot.
sättningen mellan jaget de andra Det finns inte något isolerat jag lika litet som det finns något bety- delselöst jag eller något som barr är en liten kugge i ett maskineri Varje j a g är en enhet som genom mångfalden a v sina kontakter i sig representerar det hela och skall ut- trycka det hela.
Sedan detta skrevs.
ha världens gemensamma kristidslidanden be- kräfat p i nytt tesen om vår en- het.
Ja även Förenta staternas re- gering tyckes ha klart för sig, att a Y motsättningen USA-resten värIden inte heller går att uppe- hålla, fast Amerika synes vara ett så m så komplett och fristående stormakt.
När v i söka en ny styrelseform - måste vi göra det u t från denna sanning.
Men varför måste vi söka oss en ny styrelseform?
Jo, repre- sentativ regering d.v.s. regering genom folkvalda parlament, har vi- sat si^ misslyckad.
H ä r i torde nog större delen av världen instämma.
Direkt regering, d.v.s. genom folk- omröstning, kan lika litet lyckas.
i båda fallen röker man få från folkviijan genom partimaskinerier och genom att addera de röster dessa pressat fram till val.
Men en sty- relse miste vila pi individen för att bestå a h vara framgångsrik.
Och ingen styrelse har hittills hit- t a t individen.
' Vi har ännu aldrig sett honom, säger miss Folett, ehu- ru hela vår anglosachsiska historia har varit ett enda letande.
V i sök- te den genom att rända män t i l l val- urnorna, rända fler män dit.
ännu fler, sända kvinnorna, sända folk dit oftare.
Vad vi uppnått, är bara en spökbild av demokrati.
Ty demo- krati är icke sifferräkning utan en verklig förening av individer.
Partierna ha aldrig brytt sig om att söka åstadkomma en sådan för- ening.
De ha begärt massornas rös- ter och på sin höjd arbetat på att få fram en massvilja, född u r sug- gstion a h härmningsdrift.
Men det är inte bättre a t t följa en valboss än att lyda en diktator.
alltsammans är hjordliv.
' Demokrati är något helt annat.
Det vilar p i individens ska- pande kraft.
tet komma grupperna i ständig re- l a t i o n till varandra.
Grupperna, stän- digt sammanvävda som celler, stän- digt skapande, bilda staten, staten ingår som en cell i en större världs- enhet.
På det sättet är ingen individ någonsin overksam, utan alltid med.
arbetande, givande a h skapande, så att en ständig förbindelse äger rum mellan alla delar i staten liksom mel- lan alla delar i ett träd.
D i försig- gir ett ständigt val, ett ständigt Men var EP v i spåren av denna givande av min röst.
ett ständigt skapande kraft annat an i enstaka fall?
Och demokratien skulle j u va- verkställande av den gemensamma viljan.
ra en samverkan av alla.
Detta kan låta rom fantasteri el- Vi se den inte, ty den förblir v i - Ier någon slags ny amerikansk re- lande och bunden.
t i l l d e den ~ ~ k- ligion till så många andra.
Det frias genom grupplivet.
skulle inte ha något med verklig- Gruppen blir alltså på en gång heten att göm.
For a t t inte alldeles lämna Iä- verktyget och den cell ut från vilken den nya staten bygges upp.
Men sarna svävande i det blå vid detta individen inom en grupp som bildats tidiga avsnitt i framställningen.
må till exempel ur grannskapssynpunkt, erinras om en liten passus i en i n tillhör som yrkesmänniska en annan tervju med Amerikas förnämste grupp, som sportmänniska som fa- stadsplanearkitekt som för- en liten miljemedlem åter indra.
På det sät- tid sin förekom i Svenska Dagbla- det.
Där berättar han om gruppen i arbete, fast han inte nämner ordet.
Utvecklingen har drivit det därhän att man måste dela upp den ame- rikanska landsbygden i regioner som trafiktekniskt och byggnadstekniskt ansluta sig till de stora stadssyste- men och inordnas i dem.
Denna an- slutning har skett på frivillighe- tens väg, av inofficiella samman- slutningar.
Så delas icke Amerika upp regionalt nånstans f r i n en m- tral officiell myndighet, utan genom samarbete av grupper som verkligen uttrycka en demokratisk folkvilja.
Det ger en liten Mick in demo- kratiens inre verkstad, dar jag med mina grannar a h arbetskamrater skapar en samvilja.
V i ska i nästa nummer låta miss Folett föra oss vidare omkring där.
Demokratien förberedes genom långsamma och mödosamma experi- ment och forskningar.
förslaget innebar.
På den punkten danden och brutna hälsor inom de lagIigt sanktionerade äktenskapen?
säger professor Almkvist: På väg mot enkelmoralen i .. Forts. från sid. 1 den nerklubbas av m man i profes- sor Almkvists auktoritativa ställ- ning och med all önskvärd överläg- senhet, såsom när det gäller en rid- skepelse som icke.
längre får hysas av förnuftigt folk.
De som påstått att prostitutionen » Jag har nog sett exempel på, att ge- är outrotlig, äro alltså slagna på nom människors, ingripande prostituera- fingrarna lika väl som de som pi.
de kvinnor räddats till en nyttig verksam- stå att den kan angripas endast ge- het, men enligt min erfarehet är detta nom att gå rakt p i den ena parten.
endast ovanliga undantag och härvid SI- Prostitutioner kommer d småning- W$ mig det bästa resultat uppnås av en- rim — för att citera ett uttryck ur skilda räddningshem Där synes man bäst Tidevarvet rom v i funnit under m fatta dessa kvinnors psykologi och lyr- tillbakablick i årgångarna - endast kas oftast göra folk av dem, något som jag iakttagit under den tid (1908 — 1911), d i jag var läkare rid Fräslningsarméns min icke minska efterfrågan, hem.
Mer vad som eljest räddar ett visst så minskar man aldrig prostitutionen, ty antal prostituerade, synes mig vara mera lyckas man rädda någre stycken så kom- eller mindre mäktigt ingripande händel- ma till följd av efterfrågan genast nya ser i livet, (förälskelser, gripande döds- i stället.
Innan man minskat efterfrågan fall eller andra sorger, religiös eller an- prostituerade så är dess minskande man väckelse m.m), något som samhälls- Eko från Genève ra de andra så mycket som möjligt där arbetar man för ett gemensam resultat, dem hemland.
jord, bostad och ut- äro en liten oförbätterlig grupp, så komst.
då är detta ett arbete för fre- spela de ingen roll i det stora hela.
den och en avspänning av krigs.
Professor AImkvist har insett att atmosfären utom att det är ett hu- i det nuvarande övergångsstadiets sexuella anarki, bör man sätta in en ny morallära.
t y människorna behö- på va sedliga normer och vämjas utan genom räddningsåtgärder ett lönlöst ar^ dem och detta gäller även något så ant — arbetar p i att avlägsna hi,,.
bete, det är som att söka ösa läns m fritt som den fria kärleken.
Han her der för det fria varu- och penning- damm med ständigt vattentillflöde.
Pro- alltså lagt upp några sexualetiska situationen mer eller mindre hemlig upp- utbytet mellan länderna.
utverkar når i e t t samhälle den storlek som sva- tigt.
I synnerhet som dessa ej sällan regler rinn han anser vara » det mini- ömsesidiga lättnader i främlingars rar mot efterfrågan och behåller denna.
åsätta kvinnan en stämpel av mindesvär- mikrav som varje samhällsindivid Sker en avtappning ökas genast tillflö- dighet, vilken i hög grad försvårar hen- har att iakttaga för att icke skada behandling, när man arbetar fram sig själv, sina medmänniskor eller en gemensam nomenklatur för tul- nes övergång till ett annat liv det och så inträder status quo. » samhället genom t i t t sexuella liv. » DEt har också hetat gent emot A t t Landskronasystemet, så kallat Individen bör visa hänsyn t i l l len, som gör bestämmelsen om mest våra protester mot ensidigt ingri- efter tvångsarbetsanstalten i Lands- egen person, gentemot det andra gynnad nation mera effektiv.
när man söker göra gällande Nationer- pande mot de prostituerade kvinnor- krona, som kom i reglementeringens könet och gent emot arkomman.
.
att vi p i grund av feministiskt rättshaveri icke unnade dem förmå- den serie åtgär- der med varningar.
övervakningar och slutligen för de obotfärdiga tvångsräddning, som det v. Kochska nen att utsättas för ställe, icke iii verksamt och a t t de prostituerades l i v fortfarande blir en serie av vistelser å tvångsarbets- anstalt med korta intervaller av fri- het.
då yrket utövas, den saken äro alla eniga om.
Men i det längsta har den synpunkten hållit sig kvar att det var bortagande av polisgodtyc- ket.
införande av villkorlig dom.
av rättegångsbiträde, av förhandling- arnas offentlighet, rom behöv- des, men att det gamla syste- met i och för sig kunde duga.
Pro- fessor Almkvist styrker ett streck över den uppfattningen.
Det intres- iiiitaste i hans broschyr är kanhän- da hans påpekande av hur hela pro- blemet förvandlats till sin karak- tär allt medan mer eller mindre sak- kunniga styrelser och kommittéer gjort skökostatistik och framlagt lagförslag.
» Den fria kärleken ökar under det att prostitutionen min- skars », säger han.
» Enligt rad danska specialkolleger meddelat mig skulle i Köpenhamn just denna minskning av prostituerade och ökning av olika fria kärleksförhållanden vara tydligt påfallande.
Detta synes mig vara en förbättring av da sexuella för- hållanden och jag hoppas på en liknan- de utveckling i Sverige &gt; Iakttagelsen .är säkert riktig.
Li- har ändrat strömfåra av sig själv.
Det skedde när hemmets ankor brusto, när flickorna blevo självförsörjande och oberoende och kommo ut på arbetsmarknaden och när hela den moraliska värderingen blev en annan.
i stället f ö r a t t pros- tituationen varit komplementet till äktenskapet blev den fria kärleken det stället.
Ben Lindsey, författa- ren till Den moderna ungdomens uppror, skriver på e t t ställe att bor- dellkvarteren i Denver dit fordon den manliga ungdomen sökte sig.
försvunnit men i stället har kommit t i l l hela det nya komplicerade olösta probelm som den manliga u h kvinn- liga ungdomens sexuella samliv ut- gör Varken Lindseys eller i; An- ~ déns förslag resp. Kamratäktenskap och Blå bok, upptar emellertid Alm- kvist till behandling.
Den gamla skolan som höll pi prostitutionen men blott ville sanera och reglementera den, hade rätt så t i l l vida som att den betydde en av- lastning av påfrestningen p i den kvinnliga ungdomens dygd i bemär- kelse a v sexuell oberördhet.
Situa- tionen nu till dags är f a r l i g r e och det sker fler öppna katastrofer.
Men hur många äro de som vilja ha till- baks bordellkvarteret och vilja ha tillbaks den tid.
d i den unga ove- tande familjeflickan ogenerat sin- des i armarna p i en man som gjort sina erotiska lärospån uteslutande i bordellerna?
Vem vill ha tillbaks alla grova missbruk, alla tysta li- rörande sjukdomars bekämpande och broderligt delande av resultaten.
de må r ö n sanering a v malariadistrikt eller utrönande av orsakerna till barnadödligheten.
Ett intressant faktum framgår av hygieniska sektionens.
rapporter.
När utskotten för hjälp åt flyk- Man har nu kommit fram till att tingar lyckas pincera milliontals bul- det överallt i alla länder är lands.
pariska.
grekiska turkiska, ryska bygdens hygieniska förhållanden och armeniska flyktingar och ge » Lyckas na, dersökningar framför städernas som böra bli fö- rem81 för undersökningar och för- bättringar, enär de m regel äro sämre än städernas.
Slut på före- ställningen om det f r i s k a lantlivet.
Det är också ut område d i r gemen- samhet i jämförsande av erfarenheter öppnar klarare perspektiv över lä- get.
I det sociala utskottet har man placerat kvinnorna, dock icke en- har sysslat b l.
a.
med opiumfrågan och fått a n s l a g till en samma.
Det världsomfattande undersökning rörande tillståndet.
Det har fram- stor lagt förslag am censur på biograf- affischer coh fätt församlingen a t t vända s i g till alla länder, där bor- dellväsendet existerar med en hem- ställan a t t utrota detta och att hålla bättre efter dem som leva p i de pro- stituerade kvinnornas förtjänster, samtidigt med en rekommendation av kvinnlig polis.
tar och fullkomnar sitt underrättel- Detta är ban vad vi fått fram seväsen rörande epidemierna över hela jorden ett system i vilket även genom en hastig överblick av de de smittoförande skeppen som gå p i olika kommissionernas rapporter.
haven, äro infångade.
I Epidemicen- Men det är nog för art erinra oss tralen i Singapore har troperna sitt om att det genom Nationernas för- stora vakttorn och fyrtorn mot epi- bund som medium pågår ut inten- demierna det står där som en sym- sivt hela jorden omfattande arbete bol för mänsklighetens gemenskap på det humanitära och ekonomiska i strid mot gemensamma fiender.
området Man tan blott hoppas, a t t När man tänker p i hur d u dagligen det ska så vänja folken vid samar- skickar ut rapporter över hela värl- bete och klarlägga för d e m d e r a s den med radio.
post u h telegraf, så intressegemenskap, att det urmodi- får.
man ju säga a t t det bildar den ga, farliga och mot denna ganen- stora motpolen till det arbete som skap stridande politiska system pågår under regeringarnas saktion vi nu uppehålla, nödvändigtvis mir- nas förbunds anda och intressen vid Gentemot egen person, uppbyggandet av den juridiska vartill hör att söka iakttaga nö- dig sjäivbehärskning i avseende p: ' grunden för de stora internationella sexuallivet varför ett levnadssätt industrikoncernerna, då arbetar man som underlättar denna (undvikan- för freden.
det av alkoholmissbruk, dåligt säll- Likaså arbetar N.F:s hygieniska skap, dålig lektyr m.m., bör iakt- sektion för freden, när den upprät- tagas att undvika sexuella handlingar, vilka kunna skada hälsa eller köns- liv.
att röka sakkunnig vård för even- tuella könssjukdomar.
Gentemot det andra könet, vartill hör a t t iakttaga trohet un- der den tid en förbindelse varar, a t t icke låta den andra parten ensam bära ovälkomna följder av en könsförbindelse, att icke genom svekligt uppträ- de.
list skrämsel, hot eller våld söka förmå eller förleda någon till könsumgänge eller annan sexuell för smittorisk.
och skydd i de militära laboratorier- te falla.
Gentemot avkomman, varitll hör alt icke avla barn, om na f ö r att spekulera at utsökta gif- ter som vapen i k r i g och verksamma det med sannolikhet kan räntar.
a t t dessa komma att lida a v medfödd sätt a t t sprida dem A t t det ä r möj- sjuklighet eller undermålighet ligt att båda dessa former ni mänsk- att icke undandraga sig sina fa- lig aktivitet kunna fä fortgå samti- deras- eller modersplikter och digt, officiellt och slutligen bekostas att undvika sådant sexuellt förhål- lande, som gör det osäkert, vem som av samma skattemedel, det ger stoff är barnafadern.
till många spekulationer.
' Till detta må först anmärkas a t t Den hygieniska sektioner sam- av hela dubbelmoralen i dessa regler manför också vetenskspmän från icke finnes kvar en bokstav.
Varje hela världen till gemensamhet i un- punkt är lika tillämplig på man och kvinna.
Dubbelmoralen är ersatt 3 ' Broschyren innehåller icke så en handske- eller enkelmoral.
lika mycket nytt.
Professor Almkvist själv fallet som om aldrig det kravet har kunnat med vetenskaplig aukto- en gång varit det mest utskrattade ritet verifiera en rad omstridda te- fantastiska medhånade sedlighets- ser alltifrån Josephine Butlers, tantkrav i världen.
De stackars ut- Björnsons, Ellen Keys till professor skrattade abolitionisterna och sed- Johanssons och doktorerna Ada Nils- lighetstanterna ha fått rätt av ut- sons, Sundqvists och Kjellbergs, för vecklingens egen riktning och av ve- a t t nämna några namn.
tenskapen.
Men den må hälsas med tacksam- Säkert skola många förfasa sig het därför a t t den lidelsefritt kon- över a t t kraven satts så lågt.
Att staterar de landvinningar som fram- individen kan och hör sträva efter gått ur striderna, därför a t t den högre fullkomning, har emellertid ställer s i g på den lika moralens professor Almkvist sagt ifrån med ståndpunkt och ut från denna ge- den lovsång över det sanna äkten nom upplysning och ny sedlig norm- skapet och familjekärleken varmed girning v i l l arbeta för en ny mo- han inleder sin broschyr.
Och rad ral.
Det är värdefullt i vår tid.
när skulle det inte betyda för framsteg man bland den bildade ungdomen om dessa regler hölles u h de bleve finner så cyniska och medvetna re- parias rom bröte mot dem?
aktionärer.
-
