# ID: svediakorp-per3405
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1928
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,094
# sentences: 446
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


I Halland ha erfarenheterna va- rit genomsnittligt de samma som i sta tiden dränkts i varningar så Flickkören på trappan sjöng: Det var sista aftonen före valet.
föll inte det ringaste medtagen och kan aldrig avslutas, det måste stän- sina åhörare till andlös upp- digt förnyar.
Men saken var den Vaknen, nordens alla hjärtan.
hade redan glidit över i mörkret.
märksamhet.
De alltför gamla och att man hade kommit till den punkt.
I som drogens hårt mot döden, Torget i Mariefred var fullt av folk.
trötta kantade trappan pi båda sidor.
där man inte vågade gå längre.
för Morgonrodnans fana svajar, alla s i tysta som bara en svensk -- Vår sörmländska valrörelses att man fruktade a n avstå från för- upp och följen hennes öden.
folkmassa kan vara.
Alla ansikten enda personlighet.
som någon sade.
miner a h makt.
Där fanns intet Fröken Tamm talade först om frö till nytt liv.
så kom splittringen Man vände sig mot publiken och voro vända mot ridhuset.
men icke mot Mari Mihi, som kanske någon valstriden i Södermanland och gyck- och svagheten, a h man sökte rädda betraktade de uppåtvända ansiktena.
tror.
Uppe på dess trappa under lade litet med sina motståndare.
sig genom att gå åt höger i ett bor- som lyktbelysta stodo i mörkret.
Ja.
lyktorna stod Elsa Stenhammars för De ha inte nekat sig någonting.
ta- gerligt block.
Sker ingen förnyelse, de hade det där uttrycket som kom- valen samlade kvinnokör a h fram- de hon.
och man tänkte.
att o m de så kommer förintelsen för partiet.
mer d i man är omedveten om s i t t räcket rektor Honorine hade det, så måste detta något vara Men de frisinnade idéerna dö in- eget uttryck.
sitt ansikte och platsen me vid te, därför att deras bärare svika.
där man står.
Men vad betydde det?
Hermelin.
Hennes röst trängde ut förfärligt.
t i l l torgets alla horn.
Hon talade -- Man påstår till och med att Nya människor skola träda in förr D e t var mest helgaftonsklätt små- om de t r i makter som stå mot var- jag hetsat skogens vilda djur mot de eller senare för att påverka tiden folk, som man säger, det var väl- andra i världen: traditionens och borgerliga.
sade hon.
och hänsyftade genom dem.
Här är den uppgift jare.
De hade lyssnat till så helt an- samvetets.
D e t är traditionens som därvid p i att en älg härom dagen tiden ställer till oss.
dra toner under den här valkampan- förefaller att vara den starkaste.
rände hornen i den frisinnade bilens Det är orättvist mot fröken Tamm jen.
Fram till strid mot borgarbloc- Den har till a h med tvingat oss in kylare, när den nalkades fröken a t t söka antyda med några ord vad ket, fram till strid mot Moskva, i de gamla hjulspåren igen efter Tamms gård, med påföljd att det hon sade.
Hennes tal var helt kort fram för nya mandat, för majori- världskrigets omskakning.
Liksom frisinnade mötet i Julita måste in- och gav ändå både en överblick och tet i riksdagen.
tillbakaslå reaktio- förut bereda vi oss för krig a h vilja ställas.
Men i så fall.
sade hon, hade en inriktning framåt.
Tunggrodda nens anfall.
avvärj socialiseringen, möta våld med våld.
Ja, vi som det väl passat bättre, att jag mobi- svenskar kunde inte finna p i myc- sparare, skydda dina slantar!
trodde att världskriget måste bli d e t liserat mins fyrbenta rävar att möta ket annat att säga än: det var styvt, Vad tänkte de nu?
sista av alla krig, se nu framåt mot de tvåbenta.
det var fint, men det sades med Når överhuvud något fram till nya krig igen.
Yen traditionen är Man har velat avskräcka mina övertygelse.
l a n var glad I t att vi äger dik- fullproppade hjärnor, ihjältrumpeta- dock icke allsmäktig.
Den kan bry- vänner att rösta på mig.
därför att tas, där människor resa sig mat den det skulle vara att kasta bort sina tare med lite större möjligheter.
Hon de öron, till dem som blivit matade med sin övertygelse.
Si har det gått röster.
Botemedlet att i stället samla lät sina slutord klinga ut i Heiden- med slagord och för vars förutsat- gång på gång i historien, ofta har röster, har man glömt att tala om.
stams dikt: En d a g.
Liksom all ta enfalds skull demagogerna för- det börjat bara med en enda män '.
Man bara stirrar s i g blind p i faran stor diktning kan även den erövras enklare problemen in till lögnaktig- att misslyckas, a h talar om att det ar nya lider och människor till and- het?
niska.
Frisinnade Kvinnor ha ensamma är en stor blamage att falla igenom.
lig egendom.
Man kan nu efteråt Gick det upp för någon, att det gett sig ut i denna valrörelse och M e n det är ingen blamage att miss- slå upp Nya dikter och där återfin- finns andra synpunkter än dem som kastat sig mitt emellan de två bloc- lyckas, om man inte handlat egen- ni både stämningen från den kväl- partiernas press och talare trumfa ken.
i kraft av sin övertygelse att nyttigt.
Genom misslyckanden tre- len i Mariefred och den lösen som med.
insågo de att det fanns annat samhällets uppdelning i två käm- var man sig fram till seger.
Det fröken Tamm gav: val än deras: fram för, fram emot?
pande klasser är av ondo.
Vi gå till är deras plikt, som varit med förut Vågade de tro på att något nytt kan val på vårt program för en radikal och kunna stå bocken, att ge sig ut » Gå fram.
n i fram.
du nya dag uppstå, i uppror mot traditionen, lösning av samhällsfrågorna, a h vi och skippa till sitt skinn.
med morgonsång och hammarslag här.
nu.
pi torget även i Mariefred?
gå t i l l val på en personlighet, som Tyngdpunkten i föredraget gäll- och räds ej mörksens snaror.
Kände de igen ett äkta tonfall, Här Tänd Idel strid, giv hägnad härd, vi tro på och som ställer sig i skatt- de det politiska avgörandet.
linjen för detta program.
var en person, av hela sin själ de- l i t som en ljungeld andens svärd en verklig övertygelse?
Det var vad man frågade sig kväl- Medan rektor Hermelin avslutade mokrat och frisinnad.
som måste Ut- gå framför våra skaror.
len före valet, så ivrigt, med så sitt tal, kom Frisinnade Kvinnors döma den frisinnade politiken.
De Lys vida över folk och land, kandidat från dagens två tidigare frisinnade voro en gång ett mäktigt gör rik vår själ, gör fast vår hand, spänd väntan efter svaret, att man glömde bort den mera nyktert beto- möten i Gnesta och Björnlunda.
Nu parti som kunde genomföra stora re- att v i i fröjd må bära än nade frågan: hur många sörmländ- besteg hon alltså trappan för att för former.
Sen ansåg man att program- som gamla våra år och vandra fram som såningsmän ska väljare ska rösta p i listan F r e d sista gången under den livliga kam- met var realiserat, men ett program.
o c h r ä t t i morgon?
panjen tala till väljarna.
Hon före- grundat p i en levande övertygelse i världens unga vår!
för Den ljumma septemberskymningen band Fria listan emedan den skulle vara dödsdömd och en röst på den gå för- lorad.
Detta har naturligtvis också haft en påtaglig verkan.
Fru Adler har dock vunnit många sympatier och intresse för programmet.
Hon är glad- över att hon gav sig ut i valrörelsen och glad över de erfa- renheter som vunnits.
Hon känner att man kan arbeta vidare, med det resultat som vunnits.
Redaktionen av Tidevarvet får dagligen nya instämmanden i de synpunkter som uttalats av lektor Fogelklou, dr. Beskow, syster Hertha Svensson och kyrkoherde Thysell.
Vi skola så fort som möjligt svara skriftligt.
N ä s t a n u m m e r av T i. d e v a r v e t u t k o m m e r s o m d u b b e l n u m m e r d e n 6 okt.
I centrum av det distrikt vi fem stockholmskor fatt oss anförtrott, möttes vi på söndagsmorgonen av högerns valaffischer.
Röster du med arbetarpartiet så kommer ryssen med knutpiskan, han bränner din gård - och han måtte väntas snart, ty på bilden tar han sädeskärvarna otröskade ur ladorna - han föser din hustru tillsamman med andra kvinnor och säljer henne t i l l solda- besinningslösa raseri mot motstån- ma våra vänner.
En giftig pamflett mot fröken Tamm hade spritts i darr.
samma skräck på botten.
J a, men den här gången min- 20,000 exemplar.
däri det förklara- dre livrädsla an rädsla om förmö- rades att visserligen skulle hon ban få några få röster, men ändå måste genheten.
- Och positionerna äro omflyt- väljarna varnas.
En av de frisin- tade.
E n s gamla meningsfränder är nades kadidater, en frireligiös her- re, hade kallat vår valrörelse för på andra sidan.
Men vi är i spottlinjen.
nu som politiskt falskmynteri.
Även falska sedlar hade tryckts.
förr.
- Ja, få se hur det ska gå i dag, Men å andra sidan visste vi att våra talare haft fler åhörare än de borgerliga tillsammans, och att de lyckats bli sålda) få förgäves tigga ten.
De par sista veckorna hade givit mötts av ett förbluffande stort in- den hångrinande ryske soldaten om Om och man sympati.
så betänkte, att dagen en beta bröd.
Sopa därför bort det en viss förkänning.
Högern och de tresse bolsjevikiska avskrädet.
frisinnade hade beseglat sin sam- - Det här är ju som i februari ling genom att gemensamt förtala, artade sig t ill en uppgörelse mellan 1914, sade vi, ja värre.
Samma hota och söka muta oss, samt skräm- borgare och arbetare, så måste man icke - - förutsättningar medge att det fanns för en livlig valdag.
Det blev så också.
För att först skildra dagen, så- dan den blev i mitt eget distrikt.
kan jag berätta att jag först tog en bil och körde ut dem som skulle postera vid vallokalerna.
Det var ett milt.
occiderat solsken över de sörm- ländska skogarna och de gula fälten.
Vägarna slingrade sig och klättrade upp och ner för åsar som om aldrig några vägstyrelser funnits till.
De små sjöarna voro alldeles blanka, utom där änderna revo upp en strim- nia.
Höstfloran strålade kring stu- gor och slott, svamp och lingon lys- te
Gärningarnas Valsamvetet lön Som sorgligt minne av valen bevara vi en av de falska val- sedlar, sarn hittades a~ Frisinnade kvinnors vaktposter r i d m d e l val- Den borgerliga samlingen har lokaler.
om man jämför den med segrat!, Högerpartierna ha vunnit den valsedel rom Frisinnade Kvin- mandat, flera mandat från socialde- nors valledning sjäiv låtit trycka, mokraterna.
Deras målmedvetna måste man medge a t t det lätt kan agitation h u krönts med framgång deras pengar ha visat sin makt.
De hinder d i i stället?
Jo, här ras ungdomsbjudningar med dans är en väljare som ville rösta på frö- för att vinna röster man kan ken Tamm men fått s i g itutat från knappast säga anhängare deras press och talarstol i veckor, att det är att kasta bort sin röst, efter som appell t i l l de kristna, deras val hon inte går under den borgerliga tal, varibland med påståenden att kartellbeteckningen.
Förträffligt, » de breda lagren inte skulle ha stort tänker han, här är hon ju under den mera kapital än för att tillfredsstäl- borgerliga kartellbeteckningen.
Så la sina rent animala behov » och de- går han och röstar p i henne med denna sedel, men har då i stället rös- ras valupprop, som varnar för rys- tat på hr Olsson i Ramsta, de fri- sen och stämplar var och en.
sinnades första namn.
och undan- nu röstar på arbetarepartiet att dragit Tammska listan sitt stöd.
for » familjebandens upplösning, barnens förvildning, och sedernas förfall » allt detta har gjort intryck på svenska folket.
Det finns påtag- FRED OCH RÄTT ligen ingenting nog grovt for att inte godtagas i valtider, ingenting som inte är tillåtet.
Och som vän- tat var, hjälpte frisinnade och libe- raler högern till segern, osjälviskt Elisabeth Tamm, Fröken, Lands- utan att vinna något, tvärtom de ha tingsman Fogelstad.
Julita.
mistat e t t par mandat just Rut Malm, Fru.
Ämneslärar- mandat, som de gingo med i » te inna, Malmköping.
samverkan » för att rinna.
Och värre rar.
de ha därigenom mistat frisinnade åskådning och sin självständighet.
Det står också i den mäktiga högerns valupprop att Arbetarpartiet kommer att bliva » be- roende a r rysspartiet och med eller Fram till val mot sin vilja tvunget att införa om- DE FRISINNADE störtningar », vilket bevisar hur de FRED OCH RATT sig, d: frisinnade ska få - tänkt - M i t t i valbullret må vi ett ögon- d i och strålande och de vita lockar- blick stanna vid ett minne och en na bildade som förr m gloria om- grav.
Det är Kristina Borg som kring ansiktet.
Godhet och intelligens strilade ut är död.
Hon dog nyligen i s i t t hem av Kristina Borg.
Hälsingborg.
där i Hälsingborg, 84 år gammal.
Likaså att ' Frisinnade Kvinnors Riksförbunds valrörelse inte vann några mandat.
Men där har likväl genom denna från borgerligt håll gjorts en kraftig protest mot a t t fri- sinnade och liberaler skulle sälja sin förstfödslorätt för en ärtvälling.
Denna protest har väckt oerhörd harm och förtrytelse.
En förvånan- de uppmärksamhet.
Och en hätsk- het.
som måtte kostat mycket peng- ar och mycken trycksvärta.
Kände de inte människorna?
Vet de inte att de alltid gå i flock, t i l l dess det dir föraktade fåtalet förökats mad en efter en, så att man kan gå i flock med dem utan att riskera ni- got.
Varför tappade de huvudet så fullständigt?
Men tänk om man gått i parti med dessa frisinnade.
de hade ju inte varit bättre för det, de hade likaväl varit i stånd fast inte i till- fälle a t t prestera allt det, som våra utomordentliga lagar tillåter a t t gö- ra, men inte a t t nämna vid namn Om a l l t detta utgör begreppet fri- sinne, vem kan då vilja klla sig fri- sinnad!
Frisknade Kvinnor kan dock vara glada åt sin valstrid.
Den har ernått, vad den kunde.
och den är en f a i t utgångspunkt för framtida arbete.
Vad den närmaste följden av va- len blir får man se.
Om h i Ekman, likt moren, som gjort sin tjänst.
får gå eller om h n t i l l tack för den hor- gerliga samlingen får stanna tills ridare på vissa villkor.
är kanske ännu inte avgjort.
i varje fall lär det inte bli lika lätt som .att köpa mandat och frågors lösning i viss riktning.
a t t köpa igen sin självstän- dighet och sin frisinnade grund- åskådning.
generation torde icke mycket om Kristina Borg.
offentlighetens kvinna har h o n aldrig varit i den mening att hon ofta visat sig i press eller på talartribuner.
Men v i alla som levat med i Kvinnorörelsens historia visste vad de svenska kvinnorna hade att tacka henne för.
Det var icke en slump a t t det r a r hennes man, den bekante liberalen.
redaktör Fredrik Borg, som framlade den första mo- tionen om kvinnans politiska röst- rätt i Sveriges riksdag.
T y de två voro ett i liv och strävan och han måste ha funnit det självklart a t t hans hustru skulle ha rösträtt.
När Fredrik Borg dog.
långt innan kvin- norösträtten blev en aktuell.
politisk fråga, fortsatte Kristina Borg hans arbete p i den punkten, liksom hon fortsatte med att administrera hans tidning, Öresundsposten i Hälsing- borg.
H a n s vänner förblevo hennes vän- ner a h 80-talets berömdaste namn.
sådana som Björnson kommo allt- jämt t i l l hennes hem.
Visade sig Kristina Borg någon gång r i d ett möte eller en fest, väck- te hon allmän uppmärksamhet ge- nom sin skönhet.
Sist jag såg hen- ne på ett möte ar Skåneförbundet av Frisinnade Kvinnor i Malmö d i t hon enkom rest.
ar hon l i k a vacker vid sina 80 år, hennes ögon lika mil- En veta yngre så Någon, att det i den borgerliga samlingen.
Socialdemokraterna ha förlorat!
Och kommunisterna h i gått fram.
Mycket naturligt t y kommunisterna måste gå fram på grund ar det bor- gerliga blocket.
Allt gick som be- räknat.
KRISTINA BORG DÖD ett ganska Elisabeth Tamm Fröken.
Lands- tingsman, Fogelstad, Julita.
Rut Malm, Fru, Ämneslärar- inna, Malmköping.
Att hon levde M år av sitt liv, har ju en konservativ överklass och Kristi- na Borgs tidning ansågs sen gam- malt vara ett f a r l i g blad.
åtmins- tone ännu omkring sekelskiftet.
Men Kristina Borg själv rar föremål för allmän vördnad.
och när hon nu för- d ~ t?
i l l vila p i själva valsöndagen, hyllades hon ar hela samhället utan anseende till partier.
I Öresundsposten påpekar också en författare det symboliska i att Fredrik Borgs grav p i valdagen blev blomsterhöljd av svenska kvinnor.
Ett stycke av radikalismens och kvinnorörelsens historia är förbun- det med Kristina Borg.
Märker- folket från den tiden försvinner nu och glömmer.
De renare åren havs- r i t så bräddade av händelser och medfört så stora förändringar, a t t 80-talet försvinner nästan i forn- historiskt dunkel.
Radikalismens bä- rare ha i dag som då en h i r d kamp att utstå.
I medvetande av detta, borde de kunna sätta s i g i n I vad det betydde att stå i skottlinjen för 50 år sen rom Kristina Borg gjorde.
Tidevarvet har en gång förut ci- terat Ossian-Nilssons dikt om Kris- tina Borg.
Men det må göras en gång till.
Den ger henne bättre än något annat.
och den räcker till för hela den grupp av människor som hon tillhörde.
själv ett ideal, när idealen ramla fyrbåk över stormens skum, som kan de strödda samla, Att vara tro i tvivlets natt och hopp vid dödens port: I sanning det är gudagunst, i sanning det är stort.
stånda, En om V i veta icke hur många väljare som gått i fällan.
V i veta heller in.
te om det fanns några väljare med Att stå där stark, den fasta punkt, vilken andra famla, Det ädla nya vi oss drömt och dock det goda gamla, Den gamla godhet, till vars bild vårt ideal vi gjort, I sanning det är sällsynr lori, i sanning det är stort.
så konstruerade rättsbegrepp, att de med öppna ögon röstade på detta sätt som en demonstration mot frö- ken Tamms ställningstagande mot Att äga frid i kampens larm fast ingen tänker skona borgerlig samling.
F. K:s valledning blev j u underrättad om förhållandet två dar före valet och kunde varna för den falska listan genom flygblad och tidningsannonser.
Det som är gjort, är gjort.
Kvar står nu frågan om ett sådant till tag bör passera oanmärkt eller för anleda till någon åtgärd.
A t t det är moraliskt förkastligt att stjäla en persons namn över från ett parti till ett annat.
som hon icke vill gynna.
står för oss över all dis.
kussion.
Vi äro också övertygande, att om det gällde andra än Frisin- nade Kvinnor, skulle pressen och opinionen sluta sig t i l l den uppfatt- ningen.
Frisinnade Kvinnor ha lidit skada därav, och det kan j u aldrig vara annat än bra.
Men detta trick kan tänkas bli upprepat mot andra kandidater.
ifråga om vilka de sven- ska rättsbegreppen fungera.
Den världsliga egendomen är ju Att bära så en höghetsglans likt skimret av en ktona Att hata ingen fiende men blott vad ont han gjort, Det är vad ädlast dödlig kan, ja, det är mer än stort.
väl skyddad.
Den som stjäl en bulle eller en kostym får känna på vad det är a t t kränka samhällets heli- gaste lagar.
Hen hur behandlar denna stöld av ett namn och en åsikt?
Strafflagen kap. 10 § 16 talar om böter intill 1,000 kr.
eller fängelse i 6 månader för dem som » vid val obehörigen verkar ».
Men den para- grafen är 40 O r gammal.
Den för.
utsåg inte att det skulle uppkomma ett maskineri, som skulle låna sig till alla slags konster och knep åt dem som behärskade det.
Vi känna icke om det finns prejudikat på att lagen är tillämplig i ett sådant fall som detta.
eller om den kan tänkas bli det med någon modernisering, men det få väl de sakkunniga avgöra.
Det borde, anse vi, finnas någon bestämmelse om a t t listor icke få tryckas av vem som helst och hur som helst med vilka namn som helst, och att en kandidat hur bli under- rättad och i tillfälle att vägra, in- nan hans namn överflyttas från ett parti till ett annat.
I den vevan borde man också få in m föreskrift om att kartellbeteckningar skola är- ligt säga från vad de betyda.
Men säkerligen hjälpa inga om än så detatjerade förbud.
De kunna alltid torkas ut till a t t bli rent for- mella bestämmelser som blott egga valtekniskt begåvade hjärnor till nya uppfinningar.
Det har är bara ett av symptomen på att v i f. n. arbeta under ett enormt missförstånd av vad val egentligen är för något.
Först och främst måste det missförståndet skingras, och vi komma till besin- ning om att v i blott karrikera vår igen ursprungliga avsikt med ett val.
V i offra våra vackra svenska skogar p i trycksaker.
våra slantar på porto, vår heder p i framgång, medan resultatet blott blir en karri- katyr, ett mekaniskt sifferresultat.
Man kan invända att mindre ohe- derligheter icke spela någon avgö- rande roll och att resultatet i sin helhet ändå blir m mätare pi folk- v i l j a n sidan den är.
I så fall är man alltför blygsam i sina ford- ringar.
Vi skulle vilja påstå a t t va- len röja mycket litet av folkviljans hemligihet.
Den som är ihjälpratad, förvirrad, sönderljugen, hotad och tubbad h n inga möjligheter att yp- pa sin v i l j a
Spelet o m Rhen i A t t läsa rapporterna i pressen att den första internationella avrust- från Nationernas förbunds försam- nsen skulle kunna äga ling i år är icke uppmuntrande.
Vis- ta Folkförbundsförsam- serligen ha en del korrespondenter alltid uppgiften a t t tyda a l l t t i l l det Det tycks man också ha tänkt sig värsta.
Men inte ens bakom deras i avrustningsutskottet men enligt ord kan man skymta mycket av vad korrespondenterna påstå har Kelloggpaktens utjämnande verk- ett beslut i den riktningen avvärjts ningar.
Det är gammal diplomati av Englands utrikesminister.
som av gamla skolan med drag och mot.
fann att d e t störde den engelska drag och helt enkel kohandel.
regeringspolitikens cirklar.
Några LY de m i n rom varit för- Tyskland har vid Genèvemötet grundsfigurer vid tidigare tillfällen varit företrätt av sin socialdemo- saknas.
Det måtte vara ett riskabelt kratiske rikskansler Hermann Mül- yrke att vara utrikesminister.
Aus- ler.
Förloppet i Genève får ii " ten Chamberlain har haft nervin- relief därav a t t det är samme flammation och vem kunde drömma man som satte Tysklands under- om att man skulle komma att sakna skrift p i Versaillesfördraget.
Men honom rom Englands representant.
Det behövdes att en underhuggare som den vikarierande landsman betraktat som en förräda- tern Cushendun nu skulle träda re, vars hand borde vissna ner efter i hans ställe.
Stresemanns hälsa en sådan namnteckning.
nu i sina syner vara allvarligt bruten, och bri- landsmäns namn med samma hand and, som dock varit närvarande.
är pekar på en paragraf i Freds- heller icke frisk.
Detta kan möjli- fördraget som skulle ge Tysk- gen förklara den nervösa tonen i land en förmån, om den tilläm- hans stora till mat Tyskland.
H a n pades Det är paragraf 431 som s i - brukar j u annars finna rätta sättet ger att om Tyskland uppfyller alla att säga en sak.
förpliktelser det åtar sig i för- Valen t i l l ridet ha ej väckt så stor draget, så skola besättningstrupper- uppmärksamhet i år som den gång- na vid Rhen omedelbart dras tillba- en då Sverige i samband med Tysk.
ka.
Det är rikskanslerns uppfattning lands inträde i N. F. ett kort ögon- att Tyskland genom sin avrustning, blick prlladc en världshistorisk roll rinn betalningar och sitt namn på som försvarare av Nationernas för- Locarnofördraget uppfyllt alla v i l l - bunds idé.
Spanien har åter i n r ä t t kor.
och att paragrafen hur träda i förbundet och fått sin rådsplats i kraft.
Det märkliga är att mot av andra rang.
Kina är visserligen sidan nu gått med på a t t diskutera missnöjt med att det ej blev omvalt, utrymmandet ut från denna § och och att dess plats gick t i l l en annan av de pånyttfödda asiatiska stater Innan de enskilda förhandling- na.
Persien.
Men lyckligtvis tycks det ha bättre umgängesformer än arna mellan de inblandade makter- Spanien, som gick.
då det inte fick na vidtogo, höll Müller ett tal inför sin vilja fram.
som ett bortskämt församlingen, där han ställde sig p i den enkle medborgarens stånd- hembiträde.
Pi ett tidigt stadium ar förhand- punkt.
han som inte han fatta.
var- lingarna trädde professor Undén och för makterna omkring Tyskland norrmannen Ur.
Chr.
Lange upp för dröja med att avrusta och varför de att påminna om avrustningen och främmande trupperna måste kvar- varna för faran av dröjsmål.
Om stanna på tysk jord.
Han påtalade dubbelheten i deras inte avrustningskommissionens arbe- te snart leder t i l l ett resultat, sade politik.
och förklarade a t t den måste professor Undén, så kommer folken räck:, misstro till regeringarna.
Det dröjde ett par dar, så upp- att dta den slutsatsen att misstron och rivaliteten mellan regeringarna trädde Briand för att svara.
Han trots allt kvarstår.
När vi nu slutit förklarade att Frankrike inte helt så många pakter och fördrag, hur ut litade pi Tysklands avrustning.
ska man då förklara a t t man inte Dels hade Tyskland gjort svårighet ter vid genomförandet av densam- törs avrusta?
Som förberedande avrustnings- ma.
Dels utgjorde det tyska riks- kommissionen arbetat sedan 1925 vo värnets 100,000 man kärnan t i l l en ro Undéns påminnelser väl motive stor armé som vid behov kunde re- rade.
Dr. Lauge föreslog tillsättan kryteras ur förra krigets tränade det av ett permanent utskott som veteraner.
Det kan härtill anmärkas, akulle följa framstegen i de alika att i den m i n exsoldaterna äro en ländernas avrustning.
Detta utskott militär tillgång minskas densamma lär inte få så mycket att göra i bör- automatiskt år för år lika i alla län- jan.
Han ville också att det förbe- der, och om vi få några år t i l l på redande arbetet skulle på skynda^.
så oss skola de åtminstone icke längre utrikesminis- som Genève vara MEDBORGARSKOLAN I UTLÄNDSK P R E S S fara.
Dessutom torde deras Hur skulle det vara möjligt för fröken Tamm I Köpenhamn gjorde kunskaper förlora i värde med dem oss som leder Medborgarskolan å Politikens medarbetare ett besök v i d själva Fogelstad efter principen: ingen Fogelstad.
Skildringen av detta be- Briands tal gav ett pregnant ut- klasskillnad, och som förenar kvin- sök inledes med att Andersson fö- tryck för den misstro och fruktan nor från alla arbetsområden till ge- reställes för läsaren, Andersson rom som iii Frankrikes inställning mot mensamma studier.
d i r alla lära av » så korrekt och allvarlig, som en- varandra, att politiskt gå in för dast en svensk kan vara » tar emot en mpens politik?
yttrade dok- den danska gästen i Katrineholm och sedan kör bilen ut t i l l Fogelstad.
Och Medborgarskolan!
- Man måste beundra fröken Tamms för- m &amp; att omge sig med de rätta medarbetarna, skriver Politiken.
LE dan det i artikeln redogjorts fur skolans sätt att arbeta.
Hennes rektor, Honorine Hemelin, som är och hjälpa den försoningsberedda gruppen inom detta folk.
Därför kom hans t a l som en överraskning.
Det är ju inte länge sedan han stod - människa av osedvanliga m i t t.
dyrkas av eleverna.
Och i fröken nt att se vilket eko sko- Ebba Holgersson har hon funnit en paneuropeiska unionen som främst mhet väckt i andra län- åsyftar en förening mellan de euro- eget.
De norska uttalan- kontinentalmakterna.
förbi, då de förut varit n är en exponent I för osä- dag citerar vi vad som en del danska och engelska.
kan vi ur den polska skild- utmärkta omdöme med vilket dessa nya former.
Statsmän äro icke så ring av Medborgarskolan, som också två förmår att leda eleverna, så ar järnhårt och obevekligt logiska som kommit i våra händer, inte göra nå man med detsamma en avgjord sko- man tror.
Ibland kunna de vara un- gon korrekt översättning utan får lans anhängare och vän.
Till un- r en stark påverkan.
ibland un- nöja oss med att konstatera dess be- dervisningen införskrives för övrigt der en annan, ibland kunna de helt fintlighet.
de bästa namn från hela landet.
Har I och på dåligt hu- Då den svenska godsägaren l i r a r också praktiska saker: som väv- g a humörerna sty- Elisabeth Tamm på våren rar i Kö- ning, hushåll, gymnastik, sing och penhamn för att hålla föredrag r i d hygien och Sveriges mest fram- Dansk Kvindesamfunds distriktsmö stående kvinnor k o m a t i l l skolan denna förpostfäktning, fördes för- de - skriver en medarbetare i Po- för att hålla föreläsningar.
handlingarna om Rhenlandets ut- Iitiken, fru Ester Göthe - blev Någon gång då och då bestiger rymmande.
denna intagande och stiliga repre- godsägaren själv talarstolen och ta- Officiellt stå ockupationstrupper- sentant för Sverige hyllad i hänför- l a r &amp; kursdeltagarna om jordfrå- na på tysk jord för a t t se t i l l a t t da ord av såväl kvinnorna som hela gan eller något annat ämne, som fredsfördraget uppfylles.
Om detta den köpenhamnska pressen, utan ligger henne om hjärtat.
vore deras reala uppgift, så borde hänsyn t i l l partifärg.
Fröken Tamm Var det överdrift i de vackra or- inga hinder finnas för a t t ta bort är så förnäm i sitt försynta uppträ- den, som de danska kvinnorna ytt- dem.
Tyskland har avrustat och be dande.
a t t inte ens den mest för- rade om Elisabeth Tamm i våras talar.
Skulle det skolka igen.
kan stockade konservativa tidning kunde I Kvinden o c h Samfun- man ju göra en enorm effekt genom avhålla sig från att tala om henne d c t uppmanar Anna Westergaard hot om en ny inryckning, Men man i utsökta vändningar även om medlemmarna i Dansk Kvindesam- vill i själva verket med ockupations- ryktet hade beskrivit henne som en f u n d a t t följa det redan av danskor trupperna ha en strategisk fördel i sin åskådning långt gående radi- givna exemplet och besöka en kurs vid Medborgarskolan.
Hon citerar kal.
Efter detta sammanträffande med en.
— - - - sover den franske borgaren lugnt om natten, d i komma inte uhlanerna.
ilet iii en känslosak, en nervsak.
Och känslan och nerverna säga sitt veto mot alla rättsskäl och förnuftsskäl.
Tyskland hor själv med sina två överfall i n i Frankrike skapat den- ter sin sådd.
detta känslornas veto rubbats så långt, a t t en fransk regering gått med på att officiellt ta upp frågan om Rhenlandets tidigare utrym- mande t i l l behandling.
Det är kan- ske inte så vackert att Frankrike och England fråga Tyskland vad det,, i ge för att köpa sig fritt från de främmande trupperna, när det inte står i fördraget att de äro be.
rittigadc till sådan handel.
Men man vet ju.
a t t inte ens en omregle- r i n g av skadeståndsbetalningen med större prestationer från Tyskland.
inte ens en » fastställelse- och för- likningskommission » rom ententen vill ha i stället för trupperna.
p i något rätt i Frankrike kommer att kunna uppväga förlusten ar den trygghetskänsla man haft genom trupper i Tyskland.
Det blir å Frankrike som gör den största eftergiften o m det drar sina vita och kolonialtrupper bort från Rhen.
Det blir dess första avrustningshand- Iing.
Om den franska nationalistiska pressen lilkväl säger sig vara belå- ten, så spelar den.
För den ville haft den militära gränsen framme vid Rhen där den nu är.
Att åse hur trupperna dra bort från kasernerna, flygplatserna och bryggorna vid Rhen.
blir alltid bittert för den.
A t t det sedan är nödvändigt och t i l l Frankrikes egen fördel, det är en annan sak.
Om den tyska nationalistpressen rasar över att Tyskland förödmju- kar sig.
så är det också spel.
Den vet naturligtvis vad som vinnes och har sin egen mening därmed.
Det står en fruktansvärd kamp om varje förändring i det nuvarande läget.
Förintelsens makter vilja vända den t i l l sin fördel och l i v a r makter bru- k: ~ den till stärkande av sina posi- tioner.
Medborgarskolan Svart Söndagen den sextonde F a r.
från rid.
3 Forts. från sid. på Vitt Bromssting EN TYSTLÅTEN VALRÖRELSE I Den där gumman som tog tamm- I denna valrörelse där alla ropa om var- Finns det inte handskar för billigare pris gul sammansättning.
De voro ute ska listan, visade sig vara en annan ann, väcker Kvinnolistan parti förvå- än 12 Jo, kronor?
om damen inte bryr sig om broms- ning genom sin tystnad Ingen talar hel- att göra sin plikt, som j u också blir i n jag trodde.
Här sk sting Handskfröken plockade i sina askar och ler om den,i motsats till i fjol vid stads- lättare å landsbygden genom motor- och utdelare runt omk jag störde fullmäktigevalen.
Man vet om man är ini- trafikens utveckling.
tierad, att Kvinnolistan har som kandidater När jag befann mig på återväg Ingeborg Walin, Elisabeth Daelander, Ger- hört i mitt efter a t t ha lämnat av mina flickor Till exempel: vid vallokalerna, hade j a g hunnit da Nystedt och Beda Cederborg Man vet vad en av dessa elever yttrat om sko- blommor i knät, gärna i någon blå- lan: - Så har jag då varit på Fo- gelstad härliga dagar.
För mig har det varit en stor upplevelse att lära känna så fina och intelligenta - människor, A l d r i g hade jag trott a t t en samvaro mellan så olikartade kun- de blir t i l l något så vackert och gott.
Rektor Hermelin är j u något allde- les för s i g - Här kom jag som den tunga, tvivlande vestjyden för att se om det verkligen kunde prak- tiseras att man helt lämnade de so- ciala gränserna utom räkningen - och så förde hon mig in i en helt okänd värld och lärde mig vad en ädel coh sann människa har att ge åt andra.
Jag kom från universitetet i där landsberömda professorer höll föreläsningar.
Men jag tycker inte de kan mäta sig med rektor - - Hermelins.
- Berlingske Tidende kommer med korta mellanrum med en artikel och en intervju om M e d - borgarskolan, Där framhålles sär- skilt betydelsen av att kvinnorna få praktisk övning i vad som hör till medborgarbildning ah vidare vik- ten av att olika klasser lär känna varandras villkor och tänkesätt, I Kväkarnas tidning berättar miss Marion F o x hur hon genom f r u Wägner kommit i tillfälle att över- vara ett pingstmöte på Fogelstad.
- Elin Wägner a h jag for till- sammans till Fogelstad, där fröken Elisabeth Tamm tog emot oss- Hon grundade skolan för omkring fyra år sedan och har förstått att samla starka och goda personligheter t i l l sin hjälp.
Flickor från alla delar av Sverige kommer t i l l kurserna på skolan och far sedan tillbaka t i l l sitt arbete, det må vara I fabriker.
kontor eller skolor, med vidgad hori- sont och nya.
rika synpunkter på livet.
-- Allteftersom dagar- na gick kände jag bland dessa kvin- nor mer och mer strömmen av det rikaste liv, det liv, som kommer från Gud, och som p i dolda vägar växer - - och verkar i världen.
- - i stället på Ska man bota kräfta ska det vara med den går fram under egen partibeteck- At!
befolkningen var fredlig och ning för mans a h kvinnors likhet inför högst belevad, vilket icke alltid var utdelare vänner för livet med social- lagen och kvinnors rätt till arbete.
Det är Jag har aldrig i hela mitt liv ränsat dän fallet med herrskaperna.
demokraterna.
Man hade stundvis de krav som innehållas i punkterna I och så många ekar i ett enda trädgårdsland.
- - - Att e n del valförrättare fullgjort resonera.
Känslan av 3 I Frisinnade Kvinnors valparoll ehuru Prosten har gått till Hagalund för att sin lagliga skyldighet att lägga ven våra åsikter stämde i något annorlunda formulering.
onda andar.
gripna från samma håll Men den stora allmänheten har icke på fram våra sedlar, medan andra sa- boterat.
långt stycke.
- Det är något sätt genom press eller möten kon- H a n blev mördad av en god vän till mig - - Att socialdemokraterna oombedda en renhårig listan ni har, och den fronterats med Kvinnolistan.
Dess valled- - - - sågo efter vå helst om de skulle bara haft vår överpartibeteck- ning arbetar förmodligen i det tysta, men Detta brev kan icke vara till mig, ty det hört något av re.
ning!
Men de förstodo, att vi inte kanske lika hårt för det.
Och att i niska kunde kunde ta den och varför, Vi avstodo Tidevarvet ger gärna sin honnör för innehåller inget ovett.
veta ett dugg gen av detta därför att pressa dem på punkten konstatera: att dragplåster.
driva ut - val.
Efter middagsrasten posterade jag r i d vallokalen i kultursamhäl- let.
Del första som hände var att Arbetarpartiets listutdelare kom och bad att få byta sedel.
Det var ett sätt att presentera sig, a h snart ha- de jag en hel bunt varierande sedlar I min hand.
Det första som slog mig var att de borgerligas kartellbeteckning.
Fram till val, var tryckt med en stil som bör ha varit svårläst för gamla ögon.
Och även om man kan tyda den.
vad ska man tro om den?
Den här lilla gumman I sin svarta klädeskappa, som ser ut som en frisinnad nykter- varför en socialdemokrat inte kunde gå över partigränsen för en männi- han gillade och högaktade.
Till slut börja alla tröttna, även listutdelarna.
De röstande bli tunn- sådda.
Det är flera unga föräldrar nu med småbarn.
Vi finna nu p i a t t ge även spenabarnen var sin se- del, ty vi ha gott om dem.
hetsänka, rad ska hon tro annat In att Fram till val betyder att hon ska rösta p i De Frisinnade som det står med rubrikstil därunder?
Inte kan hon ana risken av att hennes röst går till vad hon lärt att kalla sprit- högern?
Hur ska hon veta att » Lant- nom över ryggen, där han låg på disken.
n och borgare » är högern och gerliga skallet.
Valnämnden får vi förstå att Föreningen Kvinnolistan Jag tyckte att jag kommit i ett person- hon förstå den avgrundsdjupa kaffe, och valet är slut, Sveriges öde kan känna sig uppfordrad att mönstra sins ligt förhållande till honom.
Jag såg ho- llnaden på » Med bondeförbundet avgjort.
skaror rid ett val, och att det ligger rätt nom for mini ögon på sommarbete där uppe Sveriges arbetande folk » och Arbetarpartiet ».
Därför präntar jag i henne: den tammska listan, när jag räcker hen- ne sedeln med Fred och Rätt pi.
Min förvåning är stor, när hon tar den och lyfter den i höjden som en passersedel mot mina konkurrenter samt säger: Tack, jag reder mig med den här.
Varför, frågade jag m i g själv, när hon försvunnit in i vallokalen blev j a g så förvånad över en röst?
Var det för att jag denna förmid- dag sett den disciplinerade uppmar- schen av de stora intressegrupperna.
sett bottenskrapningen av reserver- na?
Nej, men när man ser väljarna defilera framför sig, då inser man djärvheten I att begära att de sko- la fatta i en blink ett program Som kostat åratals mödor och skola for- med på snålskjuts, medan de s- hans blod Men det hade han inte riktigt fattat, stå den utveckling i många etapper, som resulterat i denna lilla valsedel med egen partibeteckning över nam- net Elisabeth Tamm att arbetarne fått tillfälle att ge dem Man ser ju hur grovt och meka- en reprimand.
niskt det hela går till.
Men vilka bli nu kvar åt oss?
frå- Man ser att det enda som intres- gade vi varandra.
serar är siffror.
De frisinnade.
dessa som varit så stolta över att de icke voro med om skallet mot Staaff, de fräsa och för- tala, högern svär och hötter social- kutera.
demokraterna är välvilliga men gå - Ni f i r själva se av utgången, ej över kritstrecket.
att det var dumt.
Ja, det måste vara några styc- - Har ni aldrig hört talas om ken orubbliga, som verkligen ha för- stått vad vi vilja, och som inte bry segrar Framgång för dumheten är alltså då?
det enda som sig om att » kasta bort sina röster ».
rättfärdigar en strävan.
Men hur många?
En borgerlig valbil far fram och tillbaka.
Den kommer med små gub- de be- bar gröna av ålder, gubbar som knap- funno att de borgerliga hade past existera.
En gång har mobili.
et i andra kammaren och serats en förfallen individ, en an- de sig att köpa industriaktier.
nan gång en halvfjantig kvinna.
trodde de att faran för pro- ets diktatur var avvärjd.
det Då är är en det skön naturligtvis folkvilja.
bättre med Devinez. '
d e fanatiskt partilinjiga som svepa förbi en med iskallt förakt och den slutgiltiga sanningen innesluten I ett valkuvert.
Målmedvetenhet och själsäkerhet lyra UT deras ögon och är skrivet i uppsynen.
Gärna det, men vad ha de att ge i t medborgar- livet med sin röst?
Deras åsikter äro ju konfektionsåsikter, intet mer.
De blevo över ett vaknade Devinez.
Brattdistriktet, vars spritkonsumtion Äs-nyktra a h anständiga marknadspublik.
procentuellt sett är den största i hela landet För övrigt finns det en loge av I. O. G trots att närmaste metropol med sin ends T. där som till skada för budgeten gjort brännvinsaffär består av 3,000 själar in- hela socknen nykter.
räknat kvinnor och barn.
Marknad bru- I ett - - kar det vara där också.
Vagnar med leran påtorkad sen förra marknaden, ruggiga hästar med ilsken upp- syn och bakåtstrukna öron, under nervös på hemfärden.
De vet vad som dem.
Hi och hå, skrål och förban- nelser och skenande trav mil efter mil.
På marknadstorget sköter kvinnorna kom- Männen sitter I » privatnumret » på köpingens t a l i och drar korken ur sin ranson.
Det vore lyckligt, om kvinnorna också finge sköta tömmarne vid hemfärden.
väntan väntar mersen.
Men efter ransoninvigningen blir varenda hästägare en jockey och den magraste tor- parhäst blir en Derbylöpare a h livet ler halt - tills nästa dags sol går upp - då marknadsjockeyn känner det som om han sväljt alla ransonkorkar I hela distriktet.
Ja så där ungefär har » mina marknader » tett sig Därför blev också mini ögon runda när jag tre mil nordväst om Katrine- holm skådade en lång rad nya blanka vag- nar, förspända välryktade hästar a h san- sade nyktra min som körsvenner på väg från marknaden, Jag är säker om att vil- ken som helst av bönderna från m i n mark- nad » skulle känt sig bortkommen bland
