# ID: svediakorp-per3404
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1928
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,988
# sentences: 521
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Lösnummer 15 6 N: ÅRG.
r 37 TI DEVARVET M I N MENING N:r 37: 1928 upptages så gott som uteslutande av valen.
Undantaget: är några citat ur Tol- stojs Religiösa skrifter.
Alltid har de hänt något nytt med ens stad a h ens stadsdel, när man kommer tillbaka efter en lång bortovaro.
Nya gator ha skurits upp inom alltför massiva kvar- ter, nya kvarter ha vuxit upp ur intet, him- melslinjen är förvandlad av de nya hur.
raderna a h en takrestaurant med en krans av elektriskt ljus ger ett intryck av stor- om Frisinnade K v i n n o r s Valprogram: D:r Iwan Bolin: Frisinnade Kvinnors OM SOLIDARITET Kvinnors 1928 L E K TI DEVARVET med Frisinnade öre valrörelse program borde omfattas ej Borgmästare Carl Lindhagen: Den politik som föres stadsdel som på reliefkartan utaför stads- Kyrkoherde Sam T h y s e l l: huset mest utmärker u r a h galgar.
sig genom väderkvar- blott av en liten grupp kvin- av Frisinnade kvinnor och Den enda politiska Av allt nytt jag sett tror jag dock att en lek slagit mest av allt.
Man lär ju nor utan av en stor sam- Tidevarvet har alltid stått grupp som vågar gå till val ny känna ungarna på gatan a h tomterna en manslutning av människor för mlg som en av ljus- på ett verkligt fredspro- smala, när man själv brukar få ge sig ut i Södermanlands och Hallands län bäres vittnesbörd av de bidrag som inkomma från olika håll i landet till Tidevarvets valfond.
De åtföljas ofta av uttryck för en varm sympati och av önskan att man fått vara med.
Det år synd om dem som ej få vara med.
Det är nämligen mycket roligt att få del- taga i denna valrörelse.
Den kän- ur alla läger.
Det direktiv, en valkandidat får av sina väljare, bör vara sådant, att han med det som ledstjärna kan ar- beta f ö r allas väl och ej blott för en viss klass eller grupp.
Både det bor- netecknas ac stämningsburna möten i överfulla lokaler eller ute i Guds fria natur.
Ofta ha de mynnat ut i intressan- gerliga och det socialdemokratiska valprogrammet äro ur denna syn- punkt lika konservativa.
Båda ar- beta de i huvudsak för sina egna ta diskussioner som uppstått ur åhö- partiers intressen och bry sig mindre rarnas önskan.
ej att komma talarna om, hur andra e j med dem likatän- till livs, utan att ta grundligt reda kande har det.
Framför allt är det på valrörelsens mening och syfte.
ur denna synpunkt åtminstone för På grund av det intresse som vi- sats, ha mötena blivit flera än vad ri från början planerats.
Utgifterna ha därför också vuxit, och valfonden är i stort behov av förstärkning.
Hjälp t i l l i slutspurten för Elisa- beth Tamms och Rut Adlers val.
a h leta efter en unge rid läxläsningsdags.
Punkterna i det storamörk- gram.
M a n m vad de bruka leka a h har kun- nat fungera som skiljedomare i ett och an- ret.
Frisinnade Kvinnors Riksförbund nat slagsmål.
Men aldrig förr än i höst har jag sett barnen leka gaskrig med gas- Vi ha tillåtit oss intervjua borg- mästare Lindhagen angående Fri- har upptäckt, att den borgerliga sam- masker, det vill säga näsdukar, bundna un- lingen äventyrar den samling kring der ögonen till skydd mot giftiga anfall.
sinnade Kvinnors valrörelse.
Han svarade, a t t ett naturligt ut- bärande idéer, som ensam kan föra Barn äro underbara med sitt sätt att U tryck för krisen i det parlamentaris- oss upp ur den politiska försump- allting självfallet, enkelt a h praktiskt.
De vuxnas värld speglar sig i deras, men bar- ka systemet är valrörelsernas ned- sjunkna nivå inom alla partier.
De ning, vi befinna oss uti.
Och Riks- nen ha inga choser för sig.
De klara sig äro tyvärr icke ågnade a t t uppfostra förbundet har haft med att taga inte undan ohyggligheten med in det giller försvarskrig, de leka giftkrig därför att folket till några högre vyer.
Men konsekvenserna här rav.
d i äro moderna barn som följa med sin Rom byggdes icke på en dag.
och Det uttalande, som Frisinnade tid, helt enkelt.
Men det är synd om dem tålamådet är tydligen den förnäm- sta statskonsten Kvinnor gjort inför valen, synes att vår lid ska vara sådan.
Och de är Den politik, som föres av Frisin- mig innehålla klarare ansatser till synd om dem att vuxna skola missbruka deras tillit och efterhärmningslust så långt nade Kvinnor och dess organ har * " realistiskt idéprogram än * * r i l ~ och med förestå och leda deras nu sker i ungdomens van att finna i de politiska valpro- giftlekar, så grammen.
Särskilt har jag fäst n i g landstorm.
Därmed uppfostras de i upp- vid uttalandena i jordfrågan.
ar- fattningen att giftkrig är något oundvik- - - - * betsjöshetsfrågan och fredsfrågan.
I den sistnämnda frågan har man lyckats på några rader sammanfatta de även detta.
M lösta.
tet som följer dem.
politiska frågorna För min del betraktar jag den tu- men på det sociala området återstår det dock flera viktiga sådana.
De s å s o m i flesta av dessa frågor synas övriga framsteg i snigelgången.
De många partier med män ännu ej intressera partierna äro j u en stor olycka.
A t t sig för.
Att Frisinnade kvinnor de nu inskränkts till två, kan då upptagit proplemet om folkens hälsa med god viija bertaktas som en ljus- som första punkt på sitt program ju re liteter denna tudelning döljer j u realiteter trots skummet p i ytan.
och där också r i a rädsla först fia Menige ma " få visserligen icke nå- men på dju- flera av de mest vitala frågorna gon klar upplysning, måste hälsas med glädje.
Att kravet pet handlar man av instinkt.
De två Fort.
d sid.4 på att kvinnans rättigheter skola va- ra desamma som mannens endast detta val, ' själva verket ett ' sanningen om det militära försvaret och vilka som g o de verkliga freds- garantierna.
På denna punkt är Riks- förbundet den enda politiska grupp, som vågar gå till val med # I I verk- ligt fredsprogram.
Anhängarna av borgerlig samling ha sökt framställa Frisinnade Kvin- ligt, som man ska rusta .i för.
ty de före- kommer bland civiliserade folk.
De se ingenting i alltsamman mer än en ny och rolig lek.
En skojigare lek än att leka Fredsmöte i Paris eller Folkförbunds- sammanträde i Genève.
Det bleve en allt- för stillastående lek, a h är ingenting för vackra söndagar i september.
att bli giftskadat?
giftkrig och hur är det dir en historia som alldeles nyligen passerat i Amerika, en historia bland Se Den som handlar frivillig ut om år 1917. en elektriker Kriget är som ju ö drog m. nors aktion såsom ett hopplöst före- honom det är snart 10 år sen det slots.
Men för var de icke att över.
Vid några ett tillfälle tag, som blott vållar splittring.
För blev han beordrad undsätta kam- mig framstår den som en förelöpare rater i eldlinjen framför Verdun.
Därvid råkade han in i ett bälte med senapsgas, .... d a h varken hin eller någon annan visste nå- till den samling, som måste komma: ritet djupa leden, vårt folk i deras är om det förr an han utfört orden.
Det de är nämligen m lömskt mordvapen.
Men längtan och strävan efter människo- förklarade att han kunde botas.
Han kom framförts från kvinnohåll förringar värdiga och broderliga förhållanden hem, skulle gifte k l i r r sig, sig.
de Dit såg hände ut visserligen som om han att ej detta kravs betydelse, det är tvärt- i arbetsliv och samhällsliv.
om en brist hos de andra partierna, det ej blott borde omfattas av han ibland måste upphöra med arbetet, dir- för att han hade ont i bröstet.
Frisk var att de ej även upptagit denna fråga liten grupp kvinnor utan av en rim Norrköping den 7 sept 1928. han aldrig.
Men han talade inte om kriget på sina program, Även i övriga sammanslutning av människor ur - punkten utmärker sig Frisinnade alla läger.
kvinnors uttalande genom samma S Iwan B o l i n.
.
m.
T h ys ell.
ah aldrig om gasförgiftningen eller sitt onda.
En dag gick han till en läkare, som gjorde m undersökning.
Ni har inte långt igen, sade läkaren.
Kriget fick er i sitt grepp a h släpper er aldrig.
Han gick hem efter detta besked och låtsade ingenting om för sin hustru, före- föll lika glad som vanligt.
Nästa morgon gick han hemifrån rid samma lid som an- nars.
Han var sig fullkomligt lik, han h a - tade bara m smula, m n det var ju hans gamla onda.
När hustrun började städa lägenheten, fann hon en biljett på byrån.
- Jag vill ini vara en börda för dig.
skrev mannen.
Doktorn har sagt mig san- ningen.
Jag har inte lång tid kvar in leva.
Det är den gamla senapsgasen.
Jag försvin- ner nu för att dö.
H i n lämnade kvar alla de pengar han sparat, utom en liten summa.
Hans hustru har tagit sig ett arbete.
Hon är inte ond på sin man, är endast bekymrad för ho- rn Till en journalist rn uppsökte b- ne, sade hon an hon väl förstod mannen.
Det är kriget, sade hon.
No års förgäves kamp med döden.
Men allting kan bli till en lek, även detta.
- Devines.
Misshandlad idé Det hände nyligen att ett par nor ska turister begärde ar sin ledsagare att få se blodbadtorvet.
De blevo förda till Stortorget.
den gången Men lika väl kunde man j u ha visa dem N.
Bantorget, d i r Artur Eng berg genom högtalare avrättade kommunisterna eller Östermalms torg, d i r Kilbom avrättade sin bö- del tillbaka., Nu kan man kanske säga, att di där muntliga avrättningarna från talarstolar med högtalare eller på tryck lika litet som valgrälet över huvud är något att fästa vikt vid Man lever igenom det.
man lever över det, och sen är allt som förut M e n det är inte som förut.
Män niskan danas under sin kontakt med andra människor.
Jag är immun.
säger partichefer A., j a g fäster mig inte vid ovett, a h jo: låter inte rubba mig en tum n i mina motståndares argument.
Jo SVARTPÅVITT Landstingen pågå nu som bäst över hela rets och gaskrigets områden ».
Alltså: det landet, viktiga frågor avgöras, man bevil- är av vikt att genomföra ett beslut som vi jar och avslår anslagsyrkanden och fast- misstänka vra tokigt.
Och: luft- a h gift- krig böra ytterligare fullkomnas i dödlig- ställer stat.
I Kristianstads lin hide Skånska barna- het, innan v i överlänka om vi skola rusta talar vår mest vårdsförbundet begärt ett anslag av 500 oss för dem eller ej.
dagligen tidning i valtider.
kr.
för att inom Skåne anordna dagskur- antimilitäriska si ser i barnvårdsspörsmål för barnvårds- Om partierna mena något med tina pro- nämnderna och deras funktionärer.
Ett gram så skulle det i alla fall mänskligt att försök alltså att sätta vederbörande bättre döma bli utredningen Hurudan månde den ska in i de nya barnvårdslagarna och deras bli?
Ska11 man komma därhän att gräva tillämpning.
Men detta yrkande avslogs.
ner det gamla försvaret i en grop?
Ska Man måste vara sparsam, man kunde inte man gå vidare och konstruera upp en mo- stödja » allt som uppträder under det sociala dem motanfallsberdeskap med alla tekniska fullkomligheter?
Skall man d i rygga för arbetes skylt ».
Samme fala^, hr Dahl.
som hade ordat sitt eget verk, inse att detta kan man icke om sparsamhet a h inte kunde inse att bar- sätta i händerna på vårt folk och slutligen navårdsförbundet kunde åberopa någon sär- redan allt detta är undangjort, komma fram skild gagnelig verksamhet, talade däremot till att vårt trygghetsproblem skall lösas varmt för ett anslagsyrkande av samma på helt andra linjer än genom rustningar?
summa för den frivilliga skytterörelsen.
Den som lever får se.
Här gällde det en » form av medborgelig fostran » och skytterörelsen fick sina 500 kr.
» Det händer inte ofta att vi mellan spor- Redan i sina valprogram uttalade sig högern och socialdemokraterna for m för- svarsrevision.
Sedan dess ha även libera- lerna antytt att de anse en sådana ofrån- och riktar om era kanoner It BOL- komlig.
Återstår de frisinnade, men vad ståndarnas håll.
Även i de mest säga d e l I sitt valprogram äro de ännu utan ståndpunkt, men nu har regeringsorga- sakliga frågor formar ni u t er upp- net tagit upp frågan och visat sig ha två fattning under påvekan av andras sådana.
Tidningen som i vanliga fall går hållning t i l l dem och till Er person- långt före partiet i pacifism, förstår myc- ket väl » att vi kunde ha behov av att ut- ligen.
Si är icke densamme nu som före reda frågan om ett försvar av landet ge- nom hittills vedertagna maktmedel längre valträtans början och b l i r det inte är möjligt ».
Ilen å andra sidan är dess heller mer.
Motsatserna ha skärpts ståndpunkt den, att man icke bör uppriva förkastelsedomare äro mera ovillkor- 1925 års försvarsbeslut, innan det är m- liga, varningar.
hot.
Iöften, pris och nomfört och » att m försvarsutredning il,,&lt; beröm, allt huvud skruvats upp i ett bör komma till stånd förr än mer bestämda och allmängiltliga slutsatser kunna dragas högre tonläge.
Atmosfären har av den tekniska utvecklingen på luftförsva- tjocknat och bllivit giftigare.
Det är pi det ritter vi förbereda oss till val, och det är egentligen en parodi p i vad ett demokratiskt val är äm- nat att vara.
Det är helt naturligt att intresset för politiska frågor stegras före ett val.
Det kunde j u vara önskvärt att vi alla väljare oavbrutet fullkomna- de.
stadfäste a h begrundade vår uppfattning i skattefrågor, tullfrå- gor och arbetslöshetsfrågor, men vi göra det icke, S i komma emellertid valen, och di känna vi våra brister a h Önska orientera oss.
M e n vad händer oss d i?
I stället far att vi skulle bli delaktiga av en högre vis- dom som stege upp ur jämförelse ar synpunkter och tillförsel av kun- skap, komma vi in i en giftig träta.
Antingen dra vi oss då hastigt ur densamma.
eller vi stanna kvar och löpa risken att bli politiskt senaps- gasade.
Jag får inte bara skattefrågorna och motbelysta med parti- strålkastare.
Jag f å r också veta att A. är samhällsvådlig, emedan han v i l l inskränka äganderätten och dess- utom en skurk a r en massa skäl som jag inte bett att få veta.
Vända v i oss i avsmak hort från den politiska upplysningen i tidnin- garna möta v i ändå- valpolitiken där v i minst vänta det.
Skilsmässorna ha ökats, rösta med högern.
Ryska belysta soldater ha köpt silkessrtrumpor Visby, rösta med de frisinnade, dis ponent Odelberg i Degerfors har ta- git potatislanden från lantarbetarna rösta med socialdemokraterna.
V i tycka det är barbariskt och van- vettigt, när v i läsa om hur i det anti ka Greklands demokratier det part som Segrat vid ett val.
måste slå ihjäl, driva i landsflykt eller bringa till tystnad det besegrade partiet, än- då t i l l dess trycket pressade fram en revolt rom kastade s e g r a r n a över än- da.
varefter de i sin tur mötte ödet att slås ihjäl drivas i landsflykt el- ler bringas till tystnad.
V i veta att dess?
demokratier förblödde under t i t t system och iden kompromettera- des för århundraden.
Men ha vi kommit så förfärligt mycket längre i våra demokratier!
I mångt och mycket stå vi över des- %?
små stater som först av alla prak- tiserade demokratiens djärva idé.
V i bygga ut vattenkraft, vi gräva tunn- lar under städer och floder.
v i ska- pa snabba förbindelser och ständiga hörselkontakter runt jorden.
M e n mellan människor i samma samhälle finnas intet girande umgänge.
av- stånden äro omätbara och till synes oöverkomliga.
Mellan de våldsam- ma intressemotsatserna grävas inga tunnlar.
Kontakter mellan klasser- na äro j u oundvikliga, a h just nu i valtider konfronteras de mer än van- ligt med varann.
Men dessa kon- takter ge olust i stället for lust, de fräta i stället för a t t skapa kraft och världen.
En valförberedelse som denna ger intryck av a t t v i inte lärt abc i umgängeskonst ännu och inte på allvar börjat praktisera demokra- tien.
Dess idé är att frigöra och nyttiggöra individernas krafter och dra in dem i en livgivande, värde- skapande gemensamhet.
Den rom tror på iden kan icke nöja sig med att se den förvanskad.
K a n icke hel.
ler av dess skröpliga förmänskli- gande sluta s i g till dess oduglighet.
Måste söka nya former för den att kläda s i g i. ten, bilolyckorna och vittnesbördet om näs- tan finner något i våra tidningar som stäm- mer oss till andakt.
Men när jag för nå- gon lid sedan läste m liten torr notis — tänk vad en liberal press skulle ha gjort av den notisen för några årtionden sedan t — som förmälde att kyrkoherde Thysell var- nats P I Göta Hovrätt för att han inte med tillbörlig värme omfattade krigsmakten i sina förböner, d5 kände jag mig verkligt gripen över att d u ännu finns d mycket fromhet i världen, » skriver fru Mia Leche Löfgren i Frisinnad ungdom.
Tidevarvet har fått mottaga ett uttalande med kriget, till- baka till Kristus!
I m tal hållet i dagarna vid m möte av mellanfolkliga världsförbundet för fred egen tidningens lösen; b a l mellan folken över kriget.
har ärkebiskopen uttalat sig Mänsklighetens lysande fram- steg i vetenskap och teknik ha givit ljusare utsikter för det självmord som nationerna fur några år sedan försökte utan att full- ständigt lyckas, säger hin.
Det är inte nog att motverka de värsta metoderna för att döda.
Dödandet måste dödas.
Och vidare: Högtidliga förklaringar räcka icke.
De hi- va handling.
Motsägas de av handlingen bli de skrymteri a h hindra freden.
Kanske Fredsmissionären får det önskade svaret på sin vädjan?
Efter en del hotande förebud tidigare på sommarn utbröt i skarven mellan juli a h augusti strejk bland lantarbetarna t i d &amp; - gerfors bruk.
De fordrade m höjning av timpenningen från gällande 57 — 59 öm till 65 öm.
Därvid åberopades exemplet t i d Björkborn och Bofors där lantarbetarna ha m timpenning av 63 öm.
Dessutom krävde Degerforsarbetarna ordnad semester, fri sjukhus- och specialistvård.
Bolaget svarade med att bevilja ett öres löneförhöjning.
Villkoren som Degerfors lantarbetare åtnjuta förklarades fullt kunna mit.
sig med, ja överträffa dem som till.
komma lantarbetare i allmänhet.
Kär efter detta strejken sattes i verket utvecklade sig förhållandena på ett sätt, som tydligt visar otympligheten i den gamla inställningen, två fientliga makter, genom en djup klyfta hindrade från att komma till tals med var- andra.
av kyrkoherde Thysell om Frisinnade Kvin- Strejken var av ringa omfattning, berör- nors paroll inför valen och dess valrörelse.
endast ut tjugutal man.
Till deras er- Det är oss en glädje att få offentliggöra de sättare införskrevos tio strejkbrytare från det, icke minst därför att kyrkoherde Thy- Nationella skyddskåren.
Därmed var sig- sell genom sitt handlande bevisat sig stå nalen given till de oroligheter, som under på samma ståndpunkt som vi i frågan vad de sista veckorna så gott som dagligen som är pacifistens plikt i kriget mot kriget.
skildrats i tidningarna.
En polisstyrka på Han anser att situationen kräver av den 17 man beordrades att hålla vakt om de enskilda människan att anmäla sig ut ur arbetsvilligas säkerhet, Konflikten förvand- de passivas led a h deras som vänta på att lades till en timat motsatsförhållande mel- andra skola bli färdiga att göra något.
Han lan bolaget a h dess arbetare.
anser att var a h en på sin plats och med Disponent Odelberg vid Degerfors tror den handling som står till buds skall resa trots d u besvärliga läget på m lycklig ut- sig i protest mot att kriget alltjämt f;,,,,, gång för bolaget.
Lycklig kan ju utgång- och av slöhet PI tanklöshet, i trötthet eller en knappst bli, im om bolaget med sina med nöje Det var därför som hjälpares bistånd skulle lyckas genomdriva kyrkoherde Thysell underlät att i kyrko- sin ståndpunkt.
Följderna av m så illa bönen framför altaret bedja Gud om att skött konflikt kunna givitvis icke mätas förläna sin n i d till rikets försvar.
Han endast som penningförlust.
Även om kor.
väntade icke till dess alla präster i Sve- naderna för underhåll av arbetsvilliga och rige blivit eniga om att utesluta den bönen.
poliser överstiga dc utgifter som ett bevil- Han väntade inte tills det blivit riskfritt jande av löneförhöjningen skulle ha be- genom några undantagsregler för på den tytt för bolaget, är detta tydlingen inte den punkten samvetsömma präster.
Lyckligtvis, enda förlusten.
Det misstroende som ford- ty i så fall hade aldrig något hänt.
rar polismakt till sitt skydd framkallar tyd.
Konsekvenserna känna vi.
H a n anmäldes igen ingen stärkt möjlighet till samarbete till domkapitlet av fem kyrkorådsledamöter för framtiden.
i Norrköping men Domkapitlet med sin ny- Det är d svårt att upptäcka att det är utnämnde biskop i spetsen, ansåg att Thy- människor PI båda sidor om klyftan.
Och sell borde få ha samvetsfrihet.
Genade på att det följaktligen troligen skulle löna sig den punkten, gingo de klagande till Göta mångfaldigt bättre att betjäna sig av mak- Hovrätt som dömde Thysell till varning för ' er.
som på alla andra områden in arbets- ämbetsfel.
Högsta domstolens ord lur än- konflikternas visa sig kunna betvinga män- nu icke fallit, men Thysell förklarar sig niskor.
ämna framhärda, och det k a n tänkas, att Ett enda experiment från denna skarpa historien slutar med att han skiljes från konflikt må tjäna till belysande av hur de ämbetet.
mänskliga egenskaperna bestå trots alla till Naturligtvis slutar den icke där.
Kyrko- synes opersonliga a h omänskliga system.
herde Thysell handling är ett klart u- Det är ett i m tidning återgivet yttrande pel på hur den enskilde kan fatta sin plikt, av ordföranden i de strejkandes fackför- när han icke är nöjd med att i allmänna ening: H i d e bruket bara inte tagit ifrån ordalag deklarera att han vill fred.
Det är arbetarna potatislanden i våras hade kon- sådana exempel som rikta sin udd mot var flikten antagligen aldrig ägt rum.
och en, och som kunna genomtränga de icke alltför bepansrade och tvinga dem till nytt handlande.
Göteborgs kvinnliga kontoristförenings » Fredsmissionären », vars redaktör är m tidning ger sina läsare följande råd inför accepteras.
statskyrkopräst, har i ett sommarnummer tat en allvarlig vädjan till ärkebiskop Söderblom att ge » nya a h klara signaler » åt Svergies präster a h kristna menighet.
Tidningen önskar att kyrkan skall företa en principiell brytning med den » kritiklöst nedärvda a h för kyrkan svårt kompromet- terande nationalmilitaristiiska teologien, detta också i fråga om dat I. k. försvarskriget ».
Det till säga pi mera profan svenska tid- ningen till att kyrkan skall göra till sin valen: Mercurii dotter!
Statt upp till val Välj någon vars hand du vill trycka, Som frimodigt håller sitt jungfrutal, Och ej tarvar stöttor och krycka!
Välj ut av de yppersta kvinnor och män, Som fäderneslandet har frambringat än, Och länk PI dess framtida lycka.
Menar min fru Burman-Andersson?
Enrevolutionär i sin essay över staten och revolu- ningarnas gissel och förstörare om tionen gör Lenin följande uttalan- de: » Stora revolutionärer mötas all- tid under sin Livstid a- hänsynslös förföljelse från de härskande klas- sernaa sida.
Dessa bekämpa deras liror med den mest våldsamma fi- endskap.
ett vansinnigt hat och en hänsynslös lögn- och förtalskam- panj.
Efter deras död försöker man att göra dem till oskadliga helgon, att l o n de förtryckta klasserna med.
Samtidigt förenklar och för- svagar man den verkliga meningen i deras revolutionära teorier och för- slöar dess revolutionära egg. » Det vore svårt att finna en bättre framställning av kristendomens för.
fall.
D e t återstår ännu att skriva en lika briljant snmmanfattning av den kristna kyrkans växt.
Men som en klar, kall och noggrann bild av Jesu Kristi öde raknar det mot- stycke.
Jesu liv är f ö r m i g häpnadsväc- kande, enastående i mänsklighetens historia.
Det är m flamma som sti- ger upp i en natt av hyckleri och död.
Som en fattig.
olärd timmer- man.
född av ringa föräldrar kom hatt in i en värld som vred sig och jämrade av födslosmärtorna rid en ny världs födelse.
Man levde då som no i en av de största perioderna i mänsklighetens historia.
Det mäk- tiga romerska kejsardömet hade lagt handen på det Utvalda folket, Roms spöknippen hade ersatt Juda stjärna i Moses land.
De intensivt religiösa och natio- nalistiska judarna stegrade sig inför den främmande despoten.
Revolter hade gång p i gång tagit plats och dränkts i blod.
För judarna stod det i deras för- tvivlan klart att nu hade de nått botten, nu måste Messias komma och vilken profeterna talat.
Denne Jesus var en enkel man.
m kärleksfull, glad och broderlig man.
Han rar en stilla, fredlig och ärlig man.
Istället för att gå i synagogorna och ropa på romerskt blod och nedkalla hjälp från en hämnande Gud, lärde han dem sin lära om fred och visade dem broderskapets ideal.
Han gjor- de mer än så.
han visade judarna den jättelika dårskapen i att an- vända vild.
alltid.
men närmast nu i deras läge.
Han risade dem att deras kraft skulle försmälta i blod framför Roms legioner.
Men hans patriotiska.
Fullblodsjudarna fart.
slogo detta com brott nummer Denne man hade fler löjliga farliga idéer.
Han trodde icke att samariterna och Syrierna och romar- na voro sämre än judarna.
Men voro icke judarna det utvalda folket?
Ha- de de icke gjort de främsta insat- serna i civilisationen?
Hade de icke ärvt av sina fäder en överlägsenhet över alla andra folk på jorden?
Den ne underlige jude brydde sig inte om sådana läror.
Han botade en syrisk flicka och en romersk ämbetsman, han talade fritt m u l samariterna.
Han hade djärvheten påstå att det fanns något sådant som en gal sa- marit.
Än värre, hin sade: den som gör min faders vilja, lian är min broder och min syster.
Detta satte hela samhällsordningen i fara, detta var dödssynd nummer 2.
Och värre än allt detta var hans hållning till samhällets olika klar- ser.
Saliga äro de som hungra.
sa- liga äro de bedrövade, saliga ären I när människorna hata eder och ljugande säga allt ont om der för mitt namns skull.
Ve de rika.
ve dem som äro mätta.
ve dem rom föra dem ut or slaveriet, förödmju- människorna berömma.
Älska era ka Roms örnar och förkunna Her- fiender, välsigna dem som förbanna rans heliga år.
Hela atmosfären var er, gör dem gott som hata er och så laddad som ögonblicket före en bedjen för dem som försmäda och cyklon, laddad med faror och löften förfölja eder.
Ni kunna icke tjäna som skulle förvandla döden till fri- Gud och Mammon.
Söken först Guds rike och så faller eder allt annat het.
Då kom Jesus på skådeplatsen Man kallade honom Messias.
M e n icke den hämnande ängeln han var icke-kungasonen om vilken David sjungit, han var icke hed.
han var till.
TOLSTOJ TALAR Ur Tolstojs Religiösa skrifter som utkomma i översättning av El- len Rydelius på Bonniers förlag ha vi gjort några utdrag som belysa hans tolkning av kristendomen.
Hans höra a n plåga oss själva i namn av rusta sig Den rike tryggar sitt liv världens falska lära.
Kristi lära har en djup metafysisk innebörd.
Kristi lära har en allmänmänsklig mening.
Kristi lära har den enklaste, klara- tolkning ställer honom i skarpaste s t ~ mest, praktiska mening för var- motsats till den härskade kyrklig je enskild människas liv.
Denna och statliga moralen Det är icke så mening kan man uttrycka så här: underligt att de svenska agitatorer Kristus lär människorna att icke gö- som spridde Tolstojs upprop till sol- ra dumheter.
Häri ligger den myc- daterna; tänk först handla ket enkla, för alla tiligängliga me- sedan!
blevo åtalade och dömda ningen i Kristi lira.
till straffarbete medan skriften blev Kristus säger: förarga er icke beslagtagen.
anse icke någon annan underlägsen Detta skedde visserligen fö " 20 än er själv, det är dumt.
Om du blir sedan men man kan icke veta om förargad och sårar människor.
får det skulle gå bättre i dag.
du det sämre.
K r i s t u s säger också spring icke efter alla kvinnor.
utan dig och lev med en, så får Men skulle kunna tro, att det vore förena du det bättre.
Han säger: lova icke svårt och hemskt och plågsamt att någon annan någonting, så tvingar leva efter Kristi lära, om det vore man dig icke att göra dumheter och mycket lätt och ofarligt och ange- ogärningar.
Han säger ytterligare nämt att leva efter världens I löna icke ont med ont.
ty då gengäl- Men världens lära är ju mycket dar man dig för ont med det.
som rare.
farligare och plågsammare är värre än förut, liksom när den efterleva än Kristi lära.
upphängda bjälken över honungen De: fanns en gång, berättar man.
slog ihjäl björnen.
Och ytterligare martyrer for K r i s t i skull, men dessa säger han: anse icke människorna voro undantag.
men räknar hos oss som främlingar bara därför att de till 380,000 f r i v i l l i g och ofrivilliga leva i ett annat land och tala ett an- under 1800 år.
Men räkna världens nat språk.
Om du kommer att a n martyrer, och på en enda av Kristi dem rom fiender, så skala de anse martyrer får man tusen martyrer för dig som fiende, och d i får du det världens lära, vilkas lidande äro hon- sämre.
Gör alltså icke alla dessa dra gånger hemskare.
Endast de så får du det lättare.
människor, som dödats i krigen un- dumheter, » Ja » säger man t i l l svar på detta.
der detta sekel, utgöra trettio mil- men världen är så inrättad.
att det är plågsammare att motsätta sig dess anordning än att leva i över- ensstämmelse med den.
Om en man nekar att göra krigstjänst, så sätter m a n honom i fängelse.
kanske man honom.
Om en man icke sä- En man behöver endast göra det skjuter kerställer sitt liv genom att skaffa som han vill - avstå från att gå i det, * om han och familjen behöver, och man skickar honom att krig dör både han och familjen av gräva diken och pinar honom icke i svält.
Så tala människor, som för- Stevastopol a h Plevna.
En männi- söka försvara världens inrättningar behöver bara tvivla på världens men själva icke tro på detta.
att det är nödvändigt att ha ga- - dig salong, och a t t man måste göra alla de dumheter som världens lära kräver av henne, och han skall icke veta av det omåttliga arbete, li- dandet och det eviga bekymret och mödan utan vila och mål, hon skall icke bli berövda naturen och ett äls- kat arbete, familj och hälsa, och hon skall icke gå under genom en me- ningslöst plågsam död.
v i behöva icke vara martyrer för Kristus, det är icke detta han lär oss.
Han lär oss.
att vi skola upp-.
Judarnas ledare skakade sina hu- Detta är min Kristus, massornas vuden och ökade p i hans lista mer man, rebellernas rebell, Kärleken dödssynd nummer 3.
Han var en själv.
Därför är kristenidomen en re- volutionär, demokratisk idé.
radikal.
Man behöver ju bara för ett ögon- blick befria sig från sin vana och betrakta vårt l i v från sidan f ö r att märka.
att allt vad vi göra för att skenbart trygga vårt liv.
göra vi alls icke för att trygga vårt l i v utan endast för att.
medan vi syssla dar- med, glömma bort.
att livet aldrig är tryggat och icke kan bli tryggat.
Icke nog med.
att vi bedraga oss själva a h fördärva vårt närvarande l i v för ett inbillat liv, under denna strävan att trygga livet fördärva vi fortast det som vi v i l j a trygga.
Fransmännen rusta sig för att tryg- g: ~ sitt liv under kriget 1870, för att de på detta rätt skola trygga sig.
g å hundratusen fransmän under.
och detsamma sker med alla folk.
som därmed att han har pengar, men just pengarna locka rövare, sam döda ho- nom.
Den ängslige mannen tryggar gar sitt l i v med medicin.
men själva medicinen dödar honom långsamt och om den icke dödar honom.
så berövar den honom säkert livet lik- som den gjorde med den lame.
som icke levde trettioåtta år och invän- tade ängeln rid källan.
O m fiender komma.
tyskar.
tur- kar.
och vildar, och ni icke slåss med dem.
skola de döda er.
Detta är osanning.
Om det fanns ett sam- hälle BY kristna.
som icke göra nå- got ont och lämna allt överflöd av sitt arbete åt andra människor.
så skulle inga fiender.
varken tyskar, turkar eller vildar - döda eller plå- ga sådana människor.
De skulle ta för sig allt det.
rom dessa männi- skor ändå skulle.
ge.
för vilka del icke finns någon åtskillnad mellan ryss, tysk.
turk och vilde.
Men om kristna befinna sig bland ett icke kristet samhälle, vilket försvarar sig med krig, och den kristne kallar a t t delta i kriget.
si uppenbarar sig även här för den kristne en möjlig het ~ att hjälpa de människor.
som icke känna sanningen.
Den kristne känner endast sanningen.
.
Faran i vårt liv: hur.
vi än anstränga oss att dölja för oss själva den enkla uppenbara faran ar att männi- skors tålamod, som v i kväva, hur vi uttömma de att motverka den- na fara med alla slags bedrägerier, våld och mulor.
så växer denna fara för varje dag.
för varje timme och har redan länge hotat oss, Och nu har den mognat så mycket, att vi nästan sitta I vår lilla båt mitt i ett brusande och översvämmande hav.
som när som helst horar att vredgat uppsluka och förtära oss, Arbetarrevolutionen med förstörel- sens och mordens fasor hotar icke bara oss, utan v i leva redan trettio år under den, och hittills ha v i m- dast genom diverse knep på en tid uppskjutit utbrottet.
Sidan är situa- tionen i Europa.
och den är ännu vär- re hos oss, emedan den icke har några räddningsventiler.
De klasser.
som förtrycka folket ha.
med undantag av tsaren, numera icke någon ursäkt i folkets ögon, de hålla sig alla bara kvar i sin ställning genom vild.
list och opportunism.
det vill sägn ge- nom skicklighet, men hatet ibland folkets sämsta representanter och föraktet for oss bland de bästa växa för varje dag.
än anstränga oss
Var valsedlar finnas Nationalismen Två hörnstenar är Frisinnade medfödd En av Danmarks unga folkhög- D skolemän, rektor Morten Bredsdorff vid Roskilde folkhögskola, har i en Tidningsartikel g i v i t uttryck åt de fordringar som han anser att den nya tiden, d. v. s. tiden efter kriget.
ställer p i sina folkhögskolor.
I det Frisinnade ögonblick, säger han, som kriget rev nationalismens och imperialismens kulisser trasor såg och förstod det unga släktet, att striden oavbrutet Kvinnors åskådning dag Elisabeth Kvinnors åskådning -, holm: Clas Lundbergs kantor.
Trosa pågick, inte mellan nationer endast utan internationellt mellan grupper stärkt genom världskriget - av det av människor - förtryckare och för- ofrånkomliga sammanhanget och bi- RUT HEMBERG MALM Fru R i t Hemberg-Malm är an- tryckta - som famlade efter inter- roendet, som finnes mellan klasserna nationell sammanhållning.
I denna inom d e t mindre samhället som är dra namn på listan F r e d o c h r i t t.
Hon är skånska t i l l börden kamp mellan det arbetande folkets:: i man bosatt i Malmköping sedan breda lager och den grupp av män- i f r i m o d i g tron på personlighetens 1914. då hon blev lärarinna r i d den niskor, vilka som de ekonomiskt kommunala mellmskolon.
Sedan makthavande ta arbetets frukt från 1916 är hon också gift med skolans de arbetarnde, måste folkhögskolan rektor C.
I.
Malm.
ta ställning.
om den v i l l betyda nå- u Fru Malm är ombud för Malm- got i samhället.
Såsom den förr stod köpingsdistriktet i Södermanlands på böndernas rida och uppfostrade dem i kampen f ö r jordens frigörelse, ka komma si g upp på andrar bekost- länsförbunds centralstyrelse.
så ställer den sig nu på arbetares och nad.
Det innebär att de inte kunna bönders sida i deras världsomfattan- de: i längden.
lika l i t e t som en gren kan leva skild från stammen.
de kamp för arbetets frigörelse.
De Den första konsekvensen av den- bistra åren har öppnat en visserligen na åskådnig är, att Frisinnade i det stora världssamhället.
a men dock farbar väg a t t uppnå Kvinnor vilja h a tyngdpunkten in- den sociala folkhögskolan, vars om politiken flyttad från parti t i l l levande förbindelse med den gamla personlighet.
Den andra är.
a t t vid alla konflikter, det må gilla klas- nationella säkert ingen v i l l förneka.
ser eller länder, måste Frisinnade Furst i det gemensamma eländet K v i n n o r vara att finna på den stånd- efter kriget upplevde människorna punkten, att intressemotsatoserna.
samhörigheten.
Från det ögonblic- påtagliga de i n förefalla, icke ket sprängdes det gamla begreppet: äro reella utan konstlade, och a t t det alltid gäller och är möjligt att fin- nationalitet.
V i var danskar t i l l sin- na e,, väg fram, som leder t i l l det nelaget, det var medfött.
Men nu gemensamma bästa, låt vara genom blev det vår u p p g i f t att vända oss offer å båda sidor av vanor och för- utåt mot den stora världen, förstå domar.
Detta betyder, a t t en pro- dess händelser och göra vår insats; grampunkt för Frisinnade K v i n n o r blir fred mellan folk och klasser, en samarbete med folken omkring oss.
fred icke i meningen av stillestånd, samslöhet och samlättja utan i bety- delsen a v gemensam strid mot alla de svårigheter, som tynga männi- mening korna.
mot fattigdomen, rom tryc- er dem, mot de förstörande krafter, Forts. från sid. 1 om tira på folkhälsan.
Det stör- fronterna beteckna i alla fall det ta och vanvettigaste av allt slöseri.
motsättningsförhållande, som fak- är slöseri med folkmaterialet.
Fri- tiskt äger rum för närvarande och innade Kvinnors uppfattning är icke kan lösas i ert enda tag.
utan att vårt folks livskraft, dess andliga endast p i en väg genom lidanden.
och kroppsliga hälsa ä r en dyrbar Det göres till en ofa n t l i g affär från egendom, varmed måste hushållas den högra sidan av att socialdemo- och som måste oavlåtligt vårdas.
kraterna och bolsjeviker gå fram un- Med fasthållandet a r de t r i sat- der ramma p a r t i b e c k n i n g.
Men det- serna, samhörighetens ofrånkomliga ta samgående är ej karaktäriserat av nödvändighet och den enskilda per- deras ledares ömsesidiga hat.
Även sonlighetens ansvar, ritt och värde, där gör sig instinkten på djupet gäl- är den¨ synpunkt given, från vilken lande.
Arbetarna Olsson och Eriks- Frisinnade Kvinnor betrakta d e ak- son som stå på samma arbetsplats tuella dagsfrågorna.
De kunna icke med samma avlöning och samma två någon lösning av de nuvarande tomma händer, ha precis samma in- svårigheterna, som betyder a t t tressen, oavsett i vilka registraturer sumpen inregistrerat dem I partiav- seende.
Detta borde besinnas p i a l l a sidor mer än som sker.
Även f r i n ter sida kommer till följd av långsamhet i utvecklingen den nu- varande rörelsen a t t betecknas av serna nere under trycket ar en.
, även i sakfrågorna ensidiga parol- dig oIust och i en medveten motsatsen ler.
Det är j u industrialismen och till samhället.
dess målsman som ännu föra ordet Frisinnade K v i n n o r inse fullkom- ensamma.
och de övriga stora livs- att radikala förändringar av områdena få under tiden ligga i trä- samhällets former måste ske.
Men Det är beklagligt, att exem- förändringar få ej gå ut över pelvis jordfrågan icke från något a v de kulturvärden.
som vunnits under stora partierna upptagits med e t t århundraden.
De vilja ett nödvän- a var som vilar över densamma just digt anpassnings- och nydaningsar- nu.
För min del har jag utgivit bete, som fortgår frivilligt, ej mot- en broschyr I frågan och hållit sju v i l l i g t oavlåtligt och följande det valanföranden, där jordfrågan spe- lat en huvudroll, a h jag har funnit a t t publiken på alla ställen varit tacksam för upplysningar i detta för dem obekanta ämne.
Detsamma gäl- ler fredsfrågan i dess stora drag.
Även här ä r det tacksamt att tala till folket.
Men i valrörelserna skju- tas dessa realiteter i t sido.
For att nu återgå t i l l början av intervjun v i l l jag även sluta med att uttala min g l ä d j e över att de Frisinnade Kvinnorna finnas till.
svår naturligaväxandetslagar.
berg.
Öja: Kantor - Det är farligare i skogen, sade fjäll- Fru Grön skivlingen lugnt, ty dit går människorna Ivan Andersson.
Fröken H a n n a Johansson, Mosstorp; fru Sigrid Andersson, Flen: Rönnsäter.
Bettna: E.
C.
Lantbrukaren Eriksson.
Fågelsund; lant- bruk.
Arv.
Eriksson, Glippsta; auk- tionisten H e n n i n g Johansson.
Björk- Hemmansägaren Gustaf E k - vik: lund och herr E.
A. Nerström.
Glin- Hälleforsnäs: Sågare Joh.
dran.
Kantor Andersson.
Årdala: Flodafors: Vendin.
K. Folkskoll.
Al- Granhed.
Halla: Wåhlstam, Fru Elsa Ekstam.
Kilo: Fröken Anna Isrealsson.
Lid: Fröken Emi- Pehrsson.
lia Stigtomta: Fröken Hildur Qvarnström.
Nykyrka: Frö.
ken Ester Olsson, Margit fröken mesta.
Århammar, Andersson, a h Hor- Vagnhärad: Fru Rosa Holm.
Lunda: Fröken Gunhild Ekelund, Jönåker.
I Halland: Min - Bokhandeln.Torshälla: fred huru.
Seende Var a h m vet att det finns somliga dagar i lim då man ser bättre än andra I Södermanland: annars.
ni min uppdagar fyrväpplingar, människor och varför man lever.
En mor- Valsedlar under partibeteckningen gon nu på hösten gick jag i strålande sol- en Fred och rätt och med sken och humör längs Söder Mälarstrand väg till arbetet, D u var m sådan där Tamm som kandidat samt valkuvert på seende dag, men jag visste det inte.
Plöts- för äkta makar kunna avhämtas hos ligt fångades emellertid mina blickar av ni- got så särdeles, att jag måste stanna.
Vid följande personer: trottoarkanten stod en stolt fjällskivling med familjen, helt lugnt som om ingenting Nyköping: Fröken Ingrid Ör- hänt eller kunde hända Fly, sade jag t i l l den, då jag hämtat ström och fru Emmy Bosson.
Es- mig, tag dina barn och fly.
Förstår du kilstuna: Fru H i l d u r Hult.
Katrine- inte att här är en osäker plin just där människoströmmen går förbi?
Valsdlar under partibeteckningen Fria Listan och med Rut Adler som kandidat kunna avhämtas hos föl- jande personer: Halmstad: Fröken Hanna Pauls- son.
Varberg: Fröken Lissi Almer.
Falkenberg: fröken Carin Jacobsson.
Kållered, fru Rut Adler.
Ekered.
för att leta svamp.
H ä r väntar mig ingen och ser mig ingen.
Vi flyttade inte, d i här blev gata, ty här är tryggt.
De som gir här är bara inställda på gatstenar.
Människorna har mycket svårt för att se, trots sina ögon Medge det, här ha massor av människor passerat mig bara i dag på morgonen och inte sett mig.
Ändå jag är trestjärnig, tillade han.
Det låg något i den stolta svampens tillit t i l l människornas upptagenhet och blind- het.
De arbetandes tidiga garde hade gått förbi a h ingen hade rört den vackra svam- pen, som dock kan ätas ii som man äter nötter.
mer begärlig Men, sade än någonsin.
jag, du måste Svampen i år k o,., vara - sjuttiofem öre litern på torget och i tid- inngarna göres propaganda f ö r vegetariska födoämnen.
F ä resten kom ju jag, som du ser.
Men du låter mig ju säkert vara, till.
mina barn blivit d stora att de kan reda sig själva, sade svampen tryggt.
Det var m händelse att m av de passerade hade en seende dig.
Jag såg dig redan i går, men du såg inte mig.
Detta samtal ägde rum strax invid den landningsplats, dir Mälarbåtarna lägga till med boskap för att förse slakthusen.
Just nu stävade m båt in, full med folk.
Den enda passagerare, för vilken båten lade till var en ko.
Hon släpades fram av två kar- ar.
och medan man lade ut landgången, stod hon dar, avtecknad mot morgonens klara blå, ropande och skriande att hon ville tillbaks till sin Mälaräng och beta ännu lite till.
vrålande i ångest f ö r den otäcka fångvagnen pi kajen som h i l e föra henne till schavotten.
Det var m livskraftig ko, hon hade så när tagit sina fångvaktare med i Riddar- fjärden.
Det var en förnuftig ko, ty hon förstod genast vad bödeln i dur bruna roc- ken ville henne.
Och hon skrek ut k n i - rens klagan vida över fjärden, över kajen, bort mot stadshuset.
Folk stod på däck folk gick förbi.
Ingen brydde sig om kon a h hennes tragedi lika litet som om svampen som stod där d utmande på sin vita fot mitt på deras väg Varför?
De voro inte inställda på att tyda kons språk eller för att leta svamp p i trottoarer.
Vad skulle jag göra, jag kunde icke köpa Nilsson, Andrea Svedberg och kon jag hade och ta upplevt henne alla med kors till tragedi, Tidevarvet.
och kött- Men Naima Sahlbom, rektor Hermelin, advokat Elisabeth Nilsson och frö- bultar skulle aldrig bli detsamma som förr.
ken Ebba Holgersson.
i Halland dr.
Medan jag gick vidare.
betänkande detta, Petri och fröknarna Cardell.
steg ett minne upp för mig.
Jag sitter i Även på den nu innevarande vec- en järnvägskupé som upptages av m krea- kans program står ett flertal möten turshandlare u h m slaktare.
De tvista om i båda länen.
vikten på ett parti djur.
Kreaturhandlaren En rad av lyckade valmöten var Vid en del av de nu avhållna mö.
har en siffra den vill han göra grundläg- resultatet av förra veckans arbete i tena har det förekommit fiol- och gande for försäljningspriset.
Slaktaren har Södermanland och Halland.
Talri- pianomusik.
For avslutningsmötena en annan, mindre.
Vill kreaturshandlaren ka åhö ka åhörarskaror p i d e flesta platser.
som äger rum i N y k ö p i n g den 1 2, bedraga honom?
Nej, svarar denne, det vet Stort intresse för de goda föredra- i Eskilstuna den 13, i Katrineholm väl Karlsson att kräken lättnar många kilo gen.
På somliga ställen har intres- den 1 4 och i Gnesta den 1 5 sept på ett dygn av dödsångesten.
" t t a g i t sig uttryck i ganska gi- anordnas r i n g ar F " från Söder- Pi middagen kom jag ihåg svampen och vande och intressanta dikussioner.
manland t i l l f ä l l i gt ramlad kör un- kon, a h jag önskade att hon vore död På alla ställen applåder och p i der ledning av fröken Elsa Stenham- redan.
Nå men svampen?
Jag påskyndande många tacksägelser för vad man fått mar från Göteborg.
På programmet mina steg.
När jag hunnit fram till plat- höra.
står bl.a. V i k t o r Rydberg Snöfrid sen överraskade ja^ m renhållningskarl, Bland talarna som förra veckan tonsatt ar Elfrida Andrée, Vaknen som rensade trottoaren, Hon stod över var i elden märktes utom Elisabeth samt en tergett ur Trollflöjten.
fjällskivlingen med sitt verktyg i högsta Tamm och Rut Adler doktorerna hugg.
- Låt bli.
sade jag, det är ju en tre- stjärnig svamp.
Hacka inte upp dess rot Ada Mötesplatsen åtminstone!
- Det får inte växa svamp här, sade karlen.
Och trestjärnig, d u är bara över- klasskonjak.
Varpå han slängde den i sin kärra, samman med m massa smädliga fö- remål.
Han hade ögonen med sig, han.
Devines.
