# ID: svediakorp-per3401
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1928
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,937
# sentences: 424
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Rut Adler T i v o l i och valen Rut Adler och jag möttes för första gång- konsekvens som måste tas i valtider.
Det var i Rut Adlers hem som Ekeredsresolutionen fat- tades.
Men man har ing- en för några år sen i glädjen över Mac Do- land.
Det första minns av henne är vi ute tillsam- i Halland och det gäller Rut Adler kandi- datur till Andrakammar- senare, äro mans valen.
Det är bra mycket enk- lare att glädjas åt att an- dra slåss och segra än att ge s i p i kampen själv med eget namn och eget skinn.
M e n Rut Adler är inte ledsen den här gång- en heller.
A t t det inne- bär otrolig möda och uppoffring art ge sig ut med en självständig lista skrämmer henne ej.
O m hon velat ha det lugnt och gott kunde hon först som sist ha beslutat sig för att stanna hemma på sin g i r d och sköta hem a h barn, skörd och plöjning, Lor och kalvar som vanligt, medan valen gingo förbi.
När i den allmänna smutskastnin- gen vid valen några stänk också fal- la på henne och hennes menings- fränder, avskräcker det henne lika litet som utsikten att falla igenom Hade hon främst av allt velat fram- g å n g.
uppmuntran, karriär, kunde hon ju ’ ha mottagit erbjudna platser inom stora, säkra partier, Men hon kände s i g inte hemma i något av dem.
De voro henne för praktiska.
f e r kloka a h kompromis- sande.
De voro för litet mänskliga och samtidigt för litet sakliga- Li- beraler och folkfrisinnade syntes henne ha sackat av åt höger, medan hon med Frisinnade kvinnor gått åt vänster.
Så reste hon sig helt en- kelt upp med sitt länsförbund och erbjöd d e män och kvinnor a t t följa med, som varken ville den borger- liga samlingen mol den proletära el- ler den proletära mot den borgerliga.
Hon tänker sig att det finns i hen- nes valkrets väljare som inte ville vara med om att klyva samhället i två skarpt avskilda grupper, som hellre vilja pröva frågorna oberoen- d e a v partihänsyn.
Hon vädjar till dem, som tänkt r i g till d e n övertygelsen att stora och genom- gripande förändringar måste ske i samhället, att en ny radikal politik måste sättas in för lösning av freds- frågan, jordfrågan, arbetslöshets- frågan och för att överflytta kvin- nornas medborgarrätt från teorien till praktiken.
I denna valstrid om hemmakom- munister a h ryssar, står hon på den ståndpunkten a t t del enda försvaret mot de försök som komma utifrån eller inifrån att med våld omstörta vårt samhälle, är en radikal reform- politik.
Den hövding, den paroll har än- nu inte kommit som fått de stora skarorna att lystra.
Medan man väntar, får man gå ut själv och sä- ga sitt hjärtas mening, der är den fram Lindansare.
Det är förunderligt hur den gamla konsten bibehåller sin tjuskraft.
Hur de vita männen tjugu meter uppe i luften, balanserade med sina stavar i strålkasta- rens skarpa ljus, kväll efter krill förmår att fängsla en skådande skara och skänk » den nöje.
Kanske är det tillfredsställelsen över att se svårigheter besegrade, över varje tecken på uppnådd fulländning, som gör detta nöje så utsökt.
Man kan inte låta bli att tänka: När människor verkligen kan lära sig att göra något så svårt, vore det väl märkvär- digt om de inte också med tiden skulle kun- na fullkomna världen där de lever, Ty det är lätt att förstå människans makt, när den uppenbaras I en lindansares konst.
Vem som helst kan nämligen gå hem a h för- söka balansera på en stolsrygg.
Det är inte svårt att konstatera att det behövs skick- lighet ti!!
det.
Men hos tankarna som man inte förmår att tänka a h känslorna som man inte har, är det omöjligt att mäta diu.
pet.
Och så ger man kanske lindansarna allt ler mycket av sina förhoppningar.
När den siste mannen i luften med sin lilla handrörelse tagit emot applåderna för sin finna konst att stå på huvudet på linan och t i l l » Pelikans » gamla välkända toner dansande förflyttat sig till sin plattform då skingrar sig mängden Var a h en av dem som nyss stått försjunkna i beskådande rätt att bara fatta re- lutioner mellan valen h sen sitta hemma, när det gäller.
När Rut Adler stod där framför sina audito- rier i halländska städer och samhällen och sade ifrån varför hon måste gå ut från den borgerli- ga vänstern al, stå en- sam, var hon den tapp- raste lilla själ j a g sett.
Det är inte att begära att alla skola tycka att hon har rätt och handlar rätt- Men det är kompro- metterande för dem som återgår till den speciella sysselsättning, som icke känna igen en ärlig och modig ham för kvällen utvalt i f sig på nöjesfältet.
handling, då den kommer inför dem.
Det är det egendomliga med Tivoli att När Lindbergh vägrade att ta människorna där ser ovanligare och mera emot några av framgångens fruk- ter i presenter, visnings- och radio- koncentrerad värld, vars innevånare är ut- honorar, så gjorde han på något vis präglade a h säregna.
När man ser sig m- alla dem si små, som gona sig i sin kring upptäcker man, att de följer lindan- succes och fa ut allt vad den kan sarnas exempel och var på sitt håll strävar bjuda.
Handlingen och handling- ens fullbordan var honom nog, femöringar om man sköter dem riktigt, punkt.
Och Amerika som fallet i står tålig a h tyst och lägger den ena fem- stoftet för framgången, satte upp öringen efter den andra i sin ficka.
E r w - honom som ideal for sin ungdom, terna på det skakande golvet eller den ' " I- därför a t t han föraktade framgång- sin konst ens materiella lön.
lyckas a h känna sin förmåga behärska de Det är inte meningen att jämföra motsträviga a h nyckfulla tingen Kanske valrörelsen i Halland med Atlant- är det därför man så ofta ser samma an- flygningen i a h för sig.
Men det sikten framför samma skjutbana eller kapp- är i alla fall så, a t t den som likt löpningsfält med papphästar.
Man byter Rut Adler ger sig ut i elden för en i d é utan rädsla, utan sidoblickar, Jag har en gång sett en konduktör, som utan en sekunds tanke p i personlig jag tror hade kommit underfund med att fördel, den blir utan att veta det, man med litet omtanke kan upprätta sig ett litet Tivoli mitt i sitt allvarsammaste ar- en mätare på den moraliska halten a v den strid som nu rasar mellan partier och kandidater inför septem- kupan, tändande med tändstickan, stängande kupan.
Han gick först genom alla kupéerna bervalen.
a h öppnade alla kuporna med rask hand.
Devinez.
KVINNOR I SÖDERMANLANDS OCH HALLANDS LAN!
Om Ni gilla Frisinnade kvinnors program, om ni vilja se ELISABETH TAMM och RUT ADLER i Sveriges Riksdag, arbeta då oförskräckt och med friska krafter för deras val.
Ställ er arbetskraft till förfogande!
Den behövs för spridning av affischer och utdelning av valsedlar.
Anmäl Er hos fröken Ingrid Örström, Nyköping eller fröken Lissi Almer i Var- berg.
Mobilisera ert moraliska mod mot de angrepp, som göras på Er valrörelse.
Kom ihåg att hugg och tillmälen höra ofrånkomligt till i en valrörelse, och det är inte så farligt som del låter.
Kom ihåg, att Ni ha inte större skyldighet, därför att Ni äro få, off i andra partiers och kandidaters intressen avstå från att rösta på dem Ni vilja ha in i riksdagen!
Kom ihåg att strid för en åsikt är aldrig förgäves!
Kom ihåg att Ni har avgörandet i Era händer!
spännande ut, än om man möter en liten med små uppträdande clowner, som ger ten lägger med oberörda ansik- ' - te så gärna misslyckanden på nya områden.
tåget tog han dem inte en och lamporna på Sedan stormade han tillbaka så fort han vågade för att inte tändstickan skulle slock- na av draget Jag föreställer mig, hur han skulle gjädjas för var gång han lyckades slå sitt eget rekord ifrån föregående kväll a h kunna räkna ännu en lampa på samma tändsticka.
Kanske hade lamptändningen så som var a h en har något särskilt och omotiverat tråkigt i sitt arbete, Och så hade han genom sin tysta lek med fulländningen som mål - man kan gott kalla den ett litet Tivolinöje, fast han inte vann några femöringar eller silkesapor i belöning - kommit att riktigt längta till kvällarna och lamporna varit hans tråkigaste plikt,
Fattigt ÄR DET RÄTT Släktingar De ryska bönderna tredskas- De vilja inte så mera än de själva för- bruka.
det länar sig inte, blir det mer går det bara till staten i form av skatt eller avtvunget för de lipa priser staten bestämt.
Man kan klandra bönderna för deras bristan- de intresse för det allmänna.
Men ligger felet egentligen hos dem?
Är det inte snarare det system, som uppmuntrar förhållanden, där det lönar sig bättre att inte arbeta än att producera sam bär skulden!
Ett sådant samhällssystem är obestridli- felaktigt.
Lagarna i ett land äro ju till.
inte för något abstrakt självändamål, utan för a t t skydda man som v i i I vara rättvis när det och främja innebyggarnas intressen g i r.
ha kunnat förmå sig att skildra och välstånd.
Men när statens in- ter som stärka vårt försvar.
Idén är icke h r Rinmans.
» Fred Ryssland som » den jättestora halv- gripande övergår till tvång kan det genom ett tryggat försvar » det är asiatiska statiska som står utanför det endast hindra och hämma framåt- parollen som lyder överallt dag för gemensamma mellanfolkliga arbetet skridande och utveckling.
Vilket för freden » Vilka om icke väst också skett genom det ryska kom- dag i riksförbundets ihärdiga muniststyret, När vi uttalar vår förkastelsedom tation ute i bygderna.
Det är en makterna.
ha under de tio år som förflutit sen revolutionen behandlat över detta ska v i inte underlåta att gammal och inarbetad sats.
Den är Sovjet som en paria och påskyndat tänka efter, om vår reaktionära sam- därför lätt att upptaga och återupp- asiatiska inriktning?
hällsordning saknar varje motsva- repa, därtill behövs icke den ringas- dess Ryssland var icke med från bör- righet.
Det kan inte nekar till att te tankeansträngning.
Man kan gå vår mångfald av lagar som allt mer ut ifrån att den uttrycker vad de jan i det förberedande arbetet för ökas, hotar art kväva företagsamhe- flesta människor tycka och tro om avrustning.
det har icke deltagit i ten.
Alldeles slående är särskilt lik- om Kelloggpak- heten med vår nuvarande jordbe- Sveriges trygghetsproblem när de förhandlingarna ten.
Men i första fallet förhind- skattning.
Det är inte så uppenbart tycka och är, någonting alls.
som i Ryssland.
och inte så t i l l yt- dess deltagande genom terlighet gående fast det är samma Det ä r därför den är så farlig rades Samma uppfattning hysa alla hygg- kontroversen med Schweiz om Vo- sak, att beskattningen bestraffar liga medborgare bakom alla gränser, rovskis mord.
När den var upp- varje arbete på jorden, som förkov- även Rysslands.
M e n med den pa- klarad.
k o m Ryssland med.
Vid av- rar den, vare sig nu eller för fram.
rollen på läpparna kunna folken rustningskonferensen förra hösten tiden.
Genast är man framme och fortsätta att skydda freden genom framlade Sovjet som bekant ett radi- försvar, t i l l s de äro mitt inne i det kalt avrustningsprogram till alla de- skick.
vari jord och byggnader be- legerades vämjelse.
Vid förhand- finna sig.
utan bara för egen del krig som skall föröda världen.
är nog ingen förnuftig pa- lingarna om Kellogpakten har Sov- tar inkomst.
kommer lindrigare ifrån jet icke varit inbudet att närvara, avgäld till det allmänna.
cifist som förnekar att det finns samhäl- massor av djupt fredsvänliga för- det är alltså icke dess fel.
Det är svarsivrare, och att hr Rinman är en tillräckligt hemskt med den klyfta let ä r ofta påtaglig.
som finnes mellan Öst- och Väst- av de förnämnsta både i det ena och det andra.
Vi för vår del skulle europa utan att man behöver förneka det samarbete som varit och är.
Det är dyrt.
det är vidrigt och aldrig komma p i den idén att kalla Man kan icke läsa den rinmanska det är olämpligt att sätta i händerna honom militarist och krigsivrare, vilket är den titel han i broschyren broschyren utan att häpna över den särskilt p i kommunistiskt anstuckna indignerad avvisar Men i andra si- lekande lätthet varmed- författaren beväringar.
dan har det intet intresse och är använder uttrycket: » ändamålsen- Herr Rinman begär ganska myc- ingen hjälp att försvarsvännerna ha ligt svenskt försvar ».
Det ä r som ket av fredsvännerna.
Han begär fredliga hjärtan.
Ty med dessa om den stora diskussionen förliden inte bara att v i skola gilla och upp- fredliga hjärtan, arbeta de ändå kri- vinter om det moderna krigets nya muntra arbetet p i fullkomnandet av skepnad aldrig hade ägt rum.
Man denna krigsapparat, som skall kun- get i händerna.
Denna rinmanska broschyr som kunde tro att ingen fackman försökt na blixtsnabbt ge svar p i tal.
så att går ut till svenska folkets oriente- pränta i svenska hjärnor vad ett än- en fiende förskräckes att fullfölja ring före valen är p i s i t t sätt märk- damålsenligt försvar i verkligheten ett angrepp.
Han begär också a t t v i lig, Till det yttre ä r den sansat, betyder, detta försvar som vi i fre- ska tro att det skulle betyda någon nyktert och sakligt skriven.
Men dens intresse skola ge vår röst i sep- fördel och trygghet att ha ett sådant under denna yta finner man en des- tember.
försvar.
Det ä r för mycket begärt, Herr Rinmans preciserade krav ty det är vår övertygelse att ett eu- perat.
upphetsad och passionerad för försvarets räkning äro visserli- ropeiskt krig skulle betyda vår un- stämning.
Vad annat än desperation kan gen helt blygsamma.
Det som han dergång, även om vi skrämde bort förmå Riksförbundet för Sveriges sätter främst är en ökning av offi- en fiende.
Vi skulle lika lite kunna försvar att genom h r Rinman släppa cerskåren, det liter i och för sig inte reda oss själva i världen som spets- ut uppgifter som i detalj med exem- så farligt.
När amiral Lübeck efter bergsmännen klarade s i g p i ett is- pel bevisa att vårt nuvarande för- sjökrigsmanövrerna talar om att vår flak.
avskuret från land.
svar a r fullständigt odugligt och flotta behöver ett fjärde pansarskepp Reder man nånsin ifrån s i g en meningslöst?
Herr Rinman är j u av Sverigetyp, så skrämmer inte fiende genom att möta honom med chef för ett blomstrande företag.
heller det så värst mycket.
Det är vapen?
Ryssland besegrades i Men an hans tidning ginge dåligt, inte underligt om hyggligt folk tyc- världskriget och berövades stora de- skulle han säkerligen icke vilja trä- ker att några officerare, några nya lar av sitt område.
Men först efter da upp för att offentligt avslöja kanoner och ett pansaskepp borde Sitt nederlag blev det den verkligt dess ruttenhet.
Den skamliga och väl alla kunna vara med om att an- farlige fienden.
farliga hemligheten att Sverige icke skaffa för a:: få bygga och bo i Trygghet mot Ryssland måste vi med sin nurarandc krigsberedskap trygghet inom fosterlandets grän- ju ha för att kunna leva och s o m kan bjuda en fiende något nämnvärt ser.
med någon ro.
Men det finns ing- Men därmed har säkerligen den en annan trygghet än den att kom motstånd, den utbasuneras från hur- taken.
Om det bara ä r ett lands ene av herrarna lika litet som den ma på hygglig fot med denna vår krigsberedskap som skyddar det från andre uttömt vad rom ligger i be- granne i världen.
Undsättningsex- överfall, borde vi inte vara säkra en greppet ändamålsenligt försvar.
De peditionen till Rysslands hungerdi- veta a h mena nog att ändamålsen- strikt är den enda ändamålsenliga enda dag.
Det är också desperation att icke ligt försvar betyder gastrygga till- försvarsåtgärd mot Ryssland som vi ålägga sig någon behärskning gent flyktsorter åt vira sex millioner på länge vidtagit.
emot Ryssland.
Vi som äro så fred- människor, helst också i t våra krea- Så kan man säga a t t broschyren liga, enligt hr Rinman, som aldrig tur ty hur ska v i reda oss utan dem.
icke går p i djupet med de problem vilja ta t i l l vapen och icke ära en Det betyder också en modern a r r som kvälja oss alla.
I denna allvar- fara för någon, varför måste vi oav- nal av gift-.
brand- och sprängbom- liga tid g i r den ut till väljarna med brutet hötta och spotta bortåt RYSS- ber redo att med ett starkt flyg sän- förlegad och ofullständig kunskap.
land till?
Vi veta ju att den allmän- das över mot fienden, 001 ett mot- Den söker inge dem föreställningen den stund den släpper helve- att d e kunna befria sig f r i n trycket na föreställningen i Ryssland räk- drag i nar med en koalition av västmak- tet lös över oss.
Det försvar som hr av osäkerhet genom a t t rösta p i bor- Rinman anbefaller fredsvännerna gerliga kandidater rom vilja lappa att arbeta för just för sin fredsvil- en smula p i vår krigsberedskap och jas skull, är ett motanfallsvapen förstärka vår officerskår.
Är det helt eller delvis, men varför kan det rätt mot vårt hederliga folk?
aldrig f å heta si?
Man har frågat sig, p i vilken » Fredsvän och försvarsvän — grundval bildades egentligen den detta är icke någon oförsonlig mot- Ekman-Löfgrenska ministären?
sättning, allra minst här i Sverige » Med detta yttrande avslutar Stock- Sedan Frisinnade Landsföreningen holmstidningens redaktör hr Rin- sprängdes och ur denna bildades två man, en broschyr som han skrivit partigrupper d e folkfrisinnade och inför valen åt Riksförbundet för de liberala, har splittringen allt mer Sveriges försvar.
Resonemanget ä r detta: utan än- ökats.
Avståndet mellan dessa båda partier har blivit allt större.
När damålsenligt försvar inga tillförlit- liga fredsgarantier.
Vårt försvar därför regeringsbildningen kom och är icke ändamålsenligt.
Det duger liberalerna gingo med i-den.
hade i .närvarande stund absolut ingen- man väntat att någon ny samling ting till.
Alltså böra fredsvännerna skulle äga rum.
Ett bättre tillfälle arbeta för försvarsvänliga kandida- till återförening p i ny grundval ha- de aldrig kunnat erhållas Men det blev obeaktat, anhängarna ute i lan- det lämnades i okunnighet om.
vad s a n försiggick.
och de ledande gjor- de upp saken med varandra.
Genom h r Löfgrens tal i Linköping helt nyligen fick man veta, hur överens- kommelsen var.
Liberalerna skulle avstå från att yrka ändring på det proportionella valsättet och de fri- sinnade skulle dels gå med på flot- tans nybyggnadsanslag.
dels avstå från att upptaga förbudet på sitt program.
Sv.
Morgonbladet säger att denna förklaring är missvisande, de folkfrisinnade hade själva beslu- tat t i l l s vidare avskriva förbudet.
Vilketdera det än är, kan vara lik- giltigt, klart framstår i alla fall, att grundvalen för samarbete mellan fri- sinnade och liberaler bottnar i en uppgörelse inom regeringen angåen- de ett utbyte BY vissa frågor.
Såle- des ingen gemensamhet i avseende på program.
Endast att man lovat avhålla sig från att röra vid vissa tvistepunkter.
Det a r verkligen fat- tigt.
Ingenting positivt, endast ne- gativt.
Ingen folkmening eller inre samhörighet, endast politiska beräk- ningar från ledningens rida.
Det verkar beklämmande på samma gång som det utgör förklaringen till, att där inte blir ett självständigt och levande framåtgående för fri- sinnade och liberaler utan i stället borgerlig samling och vad därmed följer.
Vad ~ det gäller E N VALRÖRELSE p i Frisin- nade kvinnors program är börjad i Södermanland och Halland.
Det gäller att till Riksdagen åter- börda Elisabeth Tamm.
Det gäller Hallands Fria lista med namnen Rut Adler, Laura Petri, Hanna Paulsson Lissi Almer, Carin Jacobs- son.
Denna valrörelse har två känne- tecken Pi båda hållen har inre övertygelse framvingar.
att den går emot samhällets uppdelning i klas- ser.
Den har alltså stillts utanför den borgerliga samlingen.
Och i en tid.
d i de många listorna under samma partibeteckning ställer i vi- da fältet åt vem man ger sin röst, möter väljarna här ett klart person- val.
Denna valrörelse är således prin- cipiellt betydelsefull a h i sin en- samhet — utan någon stark orga- nisation bakom i behov av stöd.
Må vi därför med samlad kraft hjälpas i t att föra den till seger.
- terna mot Ryssland.
Varför måste vi inge vår fruktade granne den uppfattningen att vi hala honom så att vi med all vår freds- och för- svarsvänlighet blott alltför gärna skulle gå in i den koalitionen?
Men det borgerliga Sverige kan inte låta bli Ryssland e t t ögonblick.
Det är besatt av Ryssland likafullt som kommunisterna.
fast baklänges.
Ingen av parterna kan tala om Sovjet utan att råka i affekt.
Utan att vara i affekt torde icke en så förnuftig man som h r Rinman, en gen agi- Det Släktskapen konservativa
«De personlige stemmer Sverige sett uppifrån A v A N N A WESTERGAARD Forund for Valgene til det dan- Nummerorden for sine Kandidater.
Hur är det möjligt a l t bolsjevis- ske Folketing bestemmer de politis- men blot opförer disses Namne i al- mens ogräs kan växa så högt och ke Partier, hvilke Kandidater de vil fabetisk Rækkefölge.
Valget fore- Sverige rådande för- fort under de i i Svart p å vitt Det är säkerligen icke en slump att Nord- Svea pekar där på sjöar och skogar, fält deutscher Lloyd kallat sitt nya jättefartyg och städer och ställer den frågan till en på 46,000 ton för E u r o p a.
För 20 år herre med bok och en karl med lappat blå- ställ:är icke detta värt att försvara?
enhet stiga upp ur förvirringen,och de som på den.
Den förutsätter att de som inte opstille, og det er den almindelige gaar da saaledes, at de Kandidater Dagbladets ledareskribent av den 2o är Regel, at Partierne ogsaa bestem- erklæres for valgt, der har faaet aug.
Och förhållandena beskrivas på följande sätt: » Sverige har bli- Men nu börjar begreppet Europa som en nästan hopplöst att försöka få någon fason mer, i hvilken Rækkefölge de Stem- flest Stemmer (i det Antal, som til- mer, der tilgaar Partiets Lister ved kommer Partiet) og Stemmeover- vit f i n t som ett dockskåp under de Valget, skal tilfalde de opstillede föring finder ikke Sted.
Kandida- senaste årtiondena.
Det kan snart bo i medelpunkten av vår världsdel.
När ökad och moderniserad krigsredskap, måste Kandidater.
Dette kaldes at etablere terne faar da kun de Stemmer, der ett pris för den s o m mäktar man kallar en jätteångare som ska sändas finna Sverige värdelöst.
Partiliste.
(Kandidaterne falder paa Partiet i hans opstillings- bebodd av människor.
Allt är nytt » nummereres).
Naar Partiliste er kreds, samt de paa ham afgivne per- och fint eller putsat och ombonat, att vi alla måste ilska det passionerat in- ifall det är gammalt, åtminstone p å europeisk känsla opstillet, forledes de ved Valget af- sonlige Stemmer.
till döden.
Det är oskattbart att få leva givne Stemmer saadledes.
at Stem- Den personlige Stemmeafgivning, landsbygden, och snart torde det va- merne overföres fra Kandidat t i l kambinerat med, at Partiet undlader Kandidat i den Rækkefölge, Parti- at fastslaa Kandidatens Række- men omkring städer, stationer och de risker den kände sig löpa av att bo skydda det än om något annat Men när inte ens Englands luft- och sjöflottor kunna listen angiver.
altsaa saaledes, at fölge, giver betydelig större Indfly- industrisamhällen ligga som en vägg i vägg dödliga varor.
Vi bo alla med vägg så i vägg med dessa far- skydda London för förströelse från luften, hvad der bliver til overs af Stem- delse til selve den menige Vælger, formlig provsamling på en utställ- liga behållare av dödande gaser.
Hela mi- vilket de senaste manövrarna ådagalagt, hur ning, avsedd att visa hur snyggt mer for Listens Kandidat Nr.I.
og denne Valgmaade, som altsaa i och burget vi ha det här i landet.
litärväsendet, som är insprängt mitt i vårt ska v i då kunna vapenvägen skydda vårt overföres t i l Nr.
2 o. s. v. störst rimligt Omfang lægger Af- Vart man kommer ser det rent av samhälle, är en sådan farlig behållare, och stora land?
Vi måste gå andra vägar.
vi Afstemningen foregaar ved.
at görelsen ud till Vælgerne, anvendtes söndagsaktigt ut m i t t i vardagen.
vi veta ingenting om när en explosion skall måste arbeta i bredd med dem ur andra folk som oroas på samma sätt för de land Vælgeren e n t e n sætter udfor ved de sidste FolketingrvaIg i Dan- Intelligenta utländska iakttagare ske, blott att den kan komma när som helst.
Varför protestera icke folken mot den fara de älska.
Vi måste hjälpas åt att få bort Part i b e teckningen paa mark af » Det radikale Venstre ».
börja rent av tycka a t t d e t är för som hotar dem?
Därför att de vart och ett rustningarna som hota vår sköna värld med Stemmesedlen eller udfor den Adgangen til at afgive personlig materialistisk, för makligt, med en äro inkörda i den föreställningen, att det förödelse.
Ty Sverige ä r värt att rädda tillsats av skola och experimental- Vælgeren önsker Stemme er ikke særlig stærkt benyt- fält, kort sagt, att en viss enfor- som är en fara för andra folk, är en säker- och försvara.
Kandidat.
valgt.
Alle Kandidaters Name er tet, vel nok fordi Oplysningen om.
mighet av välstånd och prydlighet het för den själva.
Den som för egen del.
kommit ur denna trykt paa Listen.
Disse sidste Stem- at man k a n stemme paa denne Maa- utbreder sig över landet. » Den socialdemokratiska högtalarbilen till- Man frågar sig i vilka landskap?
vanföreställning, har en bjudande, plikt att mer de person I i g e Stem- de.
endnu ikke er trangt til Bunds oavlåtligt söka dra allt fler och fler män- drager sig var den far fram, ett våldsamt mer- kommer ved Fordelningen mellem Vælgerne.
Der er imidlertid författaren har rest för att få bevis ut ur förblindelsen.
Och Iikaså att intresse hos vår för nya uppfinningar all- för detta oerhörda påstående, Det altsaa paagældende Kandidat til go- næppe nogen Tvivl om.
at den per- brukar annars inte vara svårt: att bå- vid val ta konsekvenserna av sin åskådning tid intresserade svenska ungdom.
Vad det sedan är som talas så högt, blir allt för de udover de » Parti-Stemmer ».
der sonlige Stemmeafgivning vil kom- de i statare- och torparehem hitta och rösta för avrustning.
Nyligen sluppo ganska kraftiga moln av många en underordnad fråga.
Affischerna falder paa ham i hans Opstillings- me til at spille en betydelig Rolle, og jordgolv, tak som släppa igenom tårgaser ut från ett brinnande ammunitions- som annonsera reklamnumret göra precis kreds eller overföres til ham fra de for hvert Valg stigende Antal af regn och snö, väggar som ruttna ner- upplag på Skeppsholmen.
Brandsoldaterna samma rangordning Högtalarbilen kom- » personlige Stemmer » viser ogsaa till i brist på stengrund.
möglande andre Kandidahr.
Ganske interessant var en golv och igenstoppade fönsterrutor.
måste skydda sig med gasmasker.
Men mot mer!
heter det n~~~ stora bokstäver.
Och Det vill imidlertid let ses, at de dette Att detta förekommer också i gan- de dårgaser a h dimgaser, som spridas för sedan med mindre: som talare medföljer personlige Stemmer der erfa- Undersögelse, foretaget af en a f ska välställda trakter är ju lätt att att hindra den nuvarande generationen att herr Axel se i vilket läge din befinner sig, hjälpa ringrmæssigt endnu ikke anvendes » Det radikale Venstres » Ledere, af, förvissa sig om.
inga gasmasker av människohand.
Må Gud Men man kan medge att också en i vidstrækt Maalestok her - næsten hvorledes de personlige Stemmer ved ar in kan ta sig upplysa mänsklighetens förstånd.
Han kom- Tidevarvet avhånas nu kraftigt för att vi aldrig kan blive bestemmende for sidste Valg var fordelt mellem de stuga där det re mer nog att finna utvägar härför, om Han uppmanat anhängarna av Elisabeth Tamms vill att den skall fortleva.
a h Rut Adlers kanditaturer att göra det Valgets Udfald, naar Partiernes af dette Parti i to köbenhamske s t u g a d ä r in ta orimliga, det till synes orimliga genom att Ledelse paa Forhand har fastsat Kredse opstillede Mænd og Kvinder.
rnan miste bo i den utan f ö r h o p p - Vart man kommer ute i bygderna mötes sätta in dem i riksdagen.
den Orden, i hvilken Stemmerne skal idet denne Undersögelse viste, at de ning att någonsin få en tätare för man nu inför valen av en affisch som före- Att gå fram mot ett starkt motstånd, att komme Kandidaterne t i l gode ved allerfleste af de personlige Stem- a t t fullt kunna bedöma vilken grad ställer ett slag karta över Sverige.
Moder mitt i trängseln bland dan som vilja för- Valget.
Metoden med » Parti-Listen » mer var faldne paa de opstilldde av maklig enformighhet som den be- svara sina positioner, söka bereda väg för finnas i Stockholm endast 18 kolo- något nytt, är alltid orimligt.
Ändå gö- medförer saa at sige, at det bliver Kvinder - hvilket mulig bl.a. kan givetvis diskuteras de forholdsvis faa aktive Medlem- skyldes, at der hos Kvinder er en de sämsta f ö r h å l l a n d e n a äro att fin- nilotter för varje tusental innevåna- res det ständig och lyckas stundom.
mer af Partierne næmest disses særlig Tendens til at benytte den na, i staden eller på landet.
Men re.
Och man behöver inte erinra Ledare der bestemmer, hvem personlige Stemmeafgivning Talle- belysande för,de snart slumfria stä- om det hot att offra kolonierna för Mötesplatsen der skal vælges de menige Væl- ne var fölgende: Der var i hver af derna måste ju den omständigheten stadens växt.
som gång på gång krävt kolonisternas samlade an- Frisinnade kvinnors valrörelse i gere har kun Afgörelsen af, h v o r - de undersögte Kredse opstillet 2 arbetare anses vara.
också bland yrkes- f i n n att a s de.
vilka genom si- strängningar att skydda dessa » be- Södermanlands och Hallands län mange af hvert Parti der skal væl- Kvinder og 4 Mænd.
I den ene na dåliga bostäder få dragas med fästningar, som åtminstone enligt har pågått livligt under den förflut- ges de har Stemmeret, men i Vir- Kreds fik den ene Kvinde 50 % og ödeläggande sjukdomar för hela sitt demokratisk barnatro borde vara na veckan med en rad väl besökta fö- keligheten ikke Valgret.
den anden c:a 40 % af samtlige af.
liv.
Där läkaren avsäger sig varje säkrare än forna tiders vallar och redrag av fröken Elisabeth Tamm, fru Rut Adler.
doktor Ada Nilsson.
Imidlertid er det ved et fornylig givne personlige Stemmer; i den an- anspråk på att kunna göra barnen gravar. » Man frågor sig slutligen vilken rektor Honorine Hermelin och fru vedtaget Tillæg til Valgloven ble- den Kreds fik den ene Kvinde 45 de inte flytta människor, så länge till en sundare bo- uppgift Svenska Dagbladets årligen Elin Wägner.
Turnéer äro planera- ven bestemt, at det staar Partierne % og den anden 22 % af alle de stad som inte finns att få.
återkommande och mycket rekom- de för hela den tid som återstår fö- frit at lade være at opstille Parti- personlige Stemmer.
Koloniträdgårdarna äro utan mot- menderande julinsamling har att re valen Frisinnade kvinnor böra sägelse en anledning t i l l tacksam- fylla i detta till enformighet välmå- sörja för god tillslutning till, mö- liste, idet Partierne da ikke overfor het och tillfredrsställelse.
Dessvärre ende land.
Valgmyndigheten angiver nogen - utsättas sen skulle inte ett sådant skepp ha kunnat till Amerika för Europa,så ligger däri Inte är det så.Sverige och solidaritet.
att upptäcka De enda slum- Efter explosionen av fosgengas sitt liv i alla ett vackert land.Till tack - - niskor Lindqvist.
det regnar kan att reder.
var - till arbetsföra - - sörja för
och Barnet familjen A v Maj Hirdman.
Det är bara om K a r l Alfred jag skulle Karl Alfred.
Och nu hade Karl Alfred lite.
Karl Alfred är statare pengar.
För dem köpte han en liten förfal- på farbror Emils gård nere rid Kalmar len stuga a h en igenväxt trädgård a h så har plånats ut - att på grund av sund och har varit det så länge jag minns.
knogade hin a h slet på » harrgårn » som föregående » Vare namnet Achnaton förbannat När vi var små, hissade han upp oss som förr, för den kunde han rakt inte lämna.
T ä n k ändå om jag kunde beskriva, vad till tidernas slut. » paket i höarken a h på kvällen red vi i g, komma fram vall med hans sävliga märr som var si K arl ' Alfrcd gjort med sin stuga a h sin - Hur fåfängt människor banna.
bred så våra små ben stod rätt ut som trädgård!
Aldrig har jag sett något så rö- trenne tusen år du glömdes i jor- P i staden Wiens största barnhem I trumpinnar.
Välsignade vare alla ljuveliga randa a h fint.
Första året hade Karl Al- dens har hon e t t rikt studiematerial och fred a h hustrun byggt om själva stugan somrar med Karl Alfred!
här ha barn i alls åldrar iakttagits Nu strålar åter i ovansklig ära ditt I ett hus som var lika förfärligt utanpå på lediga kvällar.
De hade gjort veranda namn, som innanför h a d e Karl Alfred a h två på framsidan mot sjön a h en liten för- sovande, ätande, lekande.
Of- jer.
- Undra på om man stugukvist emot skogen.
Tre snygga rum ta har man avlöst varandra och un- och glorian om din panna.
ett sådant hur!
Smutsiga hade de fått därnere a h ovanpå en rik- 24-36 timmar oavbrutet stude- med t r i gavelrum.
hinkar prydde tig liten herrskapshall Den, som i ångest har ropat till Her- rat samma spädbarn.
Efter dessa ruskig sopbacke Trätan trivdes inte så bra där som i det för- ran skall aldrig dö.
iakttagelser Ha tabletter, med alla som för några färliga huset.
Jag har heller aldrig sett llde upp eländet en mänska så förvandlad som Karl Alfrcd.
och siffror, Det, som man an sådde med tårar skall var en klängros med underbara vita, stora Han lyste a h sken både på gödsellasset gå i spirande satts upp och dessa forskningsresul- klasar.
Den a h ett äppelträd mitt på pla- a h när traktorn strejkade a h visslade un- tat ha kastat ett nyss ljus in i bar- - Ur skimrande alabastern du sti- nen hade Karl Alfred planterat och detta derbara kompositioner när han gick hem på ger i skönhet fram, nets värld.
var hans själs fröjd och hans ögons ljus.
kvällarna till sin stuga för att vräka sten Det faller av sig självt.
att dr.
Farao Achnaton, Förste av männi- Ingen rosenbuske har blivit ii väl skött som eller gräva dike efter en stretig arbetsdag.
skors stam.
Nu andra året höll han på med sin träd- den.
Aldrig ett visset blid såg jag pi den.
Bühler ej åsyftar, att med hjälp av denna statistik vilja ersätta den le- Inomhus var de?
heller inte så trevligt gård.
Hur många lass med sten hin kört det droppade rätt friskt genom taket bort från tomten går nog inte att räkna.
vande människans instinktivt rik- dern eller sköterskan.
Ett barn, som I I råga på eländet just vid fållbänken O c h sannerligen någon trädgårdskonsulent tiga uppfattning, den levande kärle- man under denna tid berövar denna r gamla mor låg sjuk sedan urminnes, kunde planlagt den trädgården bättre in kens intuitiva blick på » den rätta enda människa, som lämnas t i l l r jag.
Kanske jag bör tala om att Karl Alfred.
Allt som klängde och snodde främlingar eller som plötsligt till vägen » - lika litet som vetenska- t var en kronoegendom som Karl A l f r e d sig var Karl Alfreds l i l l a stolthet a h nu pen kan ersätta konsten eller livet sin livskamrat får en ny, obekant statare på och där göres inte mer än frossade han i kaprifol och vildvin.
humle a h clematis, som slingrade sig över hela får i de flesta fall en svår självt; men den kan stödja och för- person stugan.
Mitt fram s i d den vackra kläng- För några år sedan dog hans magra a h vars följder och fulla in- klara, upplysa och komplettera - shock tröttkörda Stina.
Vilan här i livet hade rosen » för de va ingen idé att lämna henne, hindra missgrepp och sära fullgott nebörd man i allmänhet ej gör klart alltid varit knapp a h så somnade hon en för ingen skötte ’ na ».
för sig.
En sådan våldsam skils- från mindre gott På tomten fanns en gammal stengrund kväll från Karl Alfred a h fyra små ungar, Dr. Bühler skiljer på fem olika mässa hör man ej förorsaka barnet linhåriga a h osnutna.
a h den hade lämnats kvar.
Över hela grunden slingrade sig redan murgröna a h perioder i barnets utveckling.
För- under 2:dra till 3:dje levnadsåret.
- - - Nu i sommar for jag de kända gamla runt omkring stodo unga kraftiga björkar, I förbigående nämner dr. Bühler sta perioden omfattar det första lev- som Karl Alfrcd knogat hem med.
I ett nadsåret och barnets förhållande t i l l att denna period är den s. k. trots- vägarna fram för första gången på flera annat hörn av tomten hade han klippt a h år.
Vi for förbi allén t i l l Stubbemåla och sin mänskliga omgivning, dess s. k. perioden.
Viljan utvecklas, barnet därbakom kröken hade vi » store vite grinn ».
skurit hederliga gamla enbuskar, så att de sociala ställning till yttervärlden.
tar personlig position t i l l livet Sen kom statshusen.
Men vad nu då, ha- sågo mycket dekorativa ut a h högt upp i Under del första halvåret tar barnet till tingen som t i l l människorna.
de Karl Alfred flyttat?
Både ros a h äpple- tallarna slingrade sig björnbär och humle.
ingen aktiv del i sin omgivning.
Det Under denna tid händer det ofta, a t t f r i d var borta, det fanns b r a trasor a h som han skickligt lett.
Alla de gamla murk- na träden hade Karl Alfred låtit i i i kvar - väntar tills man kommer, tills man det kastar sig på golvet - sparkar hinkar kvar.
Och d i fick jag höra Karl Alfred.
un- a h i stället ympat dem.
Det var mycket skrattar mot det talar t i l l det - och uppför s i g allt annat i n väl.
derbara saga, för mindre än en saga kan rörande att IL hur väl och fint han bundit Detta fullt naturenligt och bör barnet är i början blott socialt re- det inte kallas att få flytta från det röd- Om ympställena precis som små sårade bar- nahänder.
Så varsamt h i n rörde r i d alla aktiv.
Men redan i levnads- varken stävjas eller tillmätas någon bruna statshuset in i Lustgården.
månaden reagerar det för människor.
betydelse, utan bor helst så mycket För två år sedan kom Pelle rättares sina blommor med sina stora barkade hän- Amanda hem från Amerika, där hon under der och hur han beskrev a h demonstrerade, Barnet ler, när det hör en mänsklig som möjligt ignoreras.
tredje perioden: från 5 t i l l årens lopp skrapat ihop litet slantar, inte var han lämpligast skulle sätta tomaterna stämma, ser in i ett mänskligt öga.
mycket men nog för att vilja resa hem t i l l och hur fint hans vinstock tog sig på sö- Det är dock att märka, att på detta 8 år, går barnet från lek till verk gården igen.
Amanda var inte hemma länge, derväggen.
Varenda liten planta a h var- oftast kunna v i vuxna ej följa förrän hon flyttade till Karl Alfred som enda kvist berättade om tusen omsorger.
tidiga stadium moderns ansikte el- ler röst ej alls skiljer sig från an- skillnaden.
Det är en skapande pe- hans hushållerska, för på gården berätta- Och jag tänkte, när jag vandrade hem dra.
Instinktsammanhanget finns i riod - barnet producerar - utför de dom, att Karl Alfred var Amandas från lustgården, att h u r måtte du inte ha ungdom-tycks Och hon höll ordning i det lidit du arme Karl Alfred under dina femti början blott från mor till barn ej ett arbete med något material - rödbruna h u r i.
tvättade trasorna a h snöt år i det förfärliga statshuset!
omvänt.
I början av halvåret vad r o m helst - som det hanterar.
ungarna a h gifte sig efter en liten lid med Rita.
något antagande, som e j kan Kära Tidevarv.
Eder korrespondent har i sommar kas genom exempel.
- styr- Dr. Bühler Man ser ännu på urnan hur utan Eder korrespondent skyndade att uppsöka dr. U. och lyckades att få med henne.
Det var en en intervju Lustgården Framför en byst av Farao Achnaton - namnet vilja berätta - famn.
- - der därtill hörande kurvor hem.
frö.
Så här framlade Dr. Bühler för mig sina synpunkter på barnet och familjen.
Europa svänger mellan t v i poler: det fantastiskt nyktra Amerika och det nyktert fantastiska Sovjet-Ryss- land.
Dessa båda ytterlighetslän- der stå för oss som representanter för de mest motsatta förhållanden, vanor, åsikter och ideal, som vår ci- v viliserade värld rymmer.
-- Så mycket mera förvånar det oss, att vi tid efter annan få höra.
att just dessa båda länder enas i ramma svar p i lösningen BY de problem.
som en gemensam samtid har ställt upp f ö r oss.
Detta är fallet i problemet b a r - n et o c h f a m i I j e n: bland de förslag.
som i Amerika sträva efter a t t åstadkomma en reform i uppfost- ringsfrågan, är den idéen ivrigt fä- reträdd.
att barnet s i tidigt som möjligt bör fråntagas familjen och överlämnas t i l l en allmän, statlig är uppfostran.
I Sovjet-Ryssland har samma idé sedan lång tid tillbaka andra redan gjorts t i l l verklighet.
Europa står ännu ytterligt tvek- Den sam härför men i Tyskland har p i senare tid frågan åter och åter dykt upp, vilket gör.
att vi inte Lunna gå förbi den.
utan bli tving- ade alt ta den i övervägande.
Att en sådan tanke.
som måste förefalla oss såväl biologiskt som andra psykologiskt felriktad överhu- tar barnet aktivt del i förhållandet Under lekens form a r b e t a r vudtaget kunnat få f a i t fot är av till människor- Det försöker genom barnet och det är av otrolig vikt att över den förtroliga, som behärskat håg driver.
Denna lösandets och två orsaker förklarligt.
A m a sidan ljud att göra sig bemärkt, ler mot det får de rätta leksakerna.
Det har barndomen.
Det alltför bekanta pånyttknytandets process är lika har den moderna forskningen i den, som kommer i dess närhet; gri- visat sig att ett barn utan leksaker blir nu det fientliga och hatade - oundviklig som nödvändig f ö r indi- själssjukdomarnas väsen som hu- per efter en, gråter när man går eller med oriktiga leksaker kan bli det främmande utvecklar hela sin videns senare utveckling.
vudsakligen förlägger intresset till och är sårad om den vuxna uteslu- lika tillbakasatt i utvecklingen.
som lockande charme.
Denna vändning Barnets ställning t i l l familjen de tidigaste barndomsintrycken.
tande sysselsätter sig med ett annat ett barn som fått oriktig eller otill- har djupa biologiska skäl.
D e n värn- och familjens pedagogiska uppgift näring.
(Bäst är material lösa ungen växer också har flera blir härmed en annan.
För barnets öppnat ögonen för alla de misstag barn.
Det vill absolut komma i kon- räcklig föregående generationer gjort.
Men takt med människor och är lyckligt till sysselsättning - bygglådor, djurarter upp i familjens.
åtminsto- väl är familjen oersättlig.
Barnets rom de ej samtidigt kunnat ge be- om man sysselsätter sig med det.
sorteringsspel o. s. v. Lantbarnets ne under moderns, skydd.
Med köns- förhållande till ett par förtrogna stämda allmänna riktlinjer att gå Denna sociala positiva ställning be- tallkottar äro ofta bättre än de mest mognaden är denna uppgift.
biolo- människor till en krets, där det » hör efter, står lekmannauppfostraren of- håller barnet under det första lev- invecklade färdiga leksaker.)
4:de giskt betraktad, uppfylld.
individen hemma., är grunden till dess sin- ta frågande och handfallen.
A an- nadsåret gentemot varje människa, perioden 9-13 är vetgirighetens måste lösas ur familjesammanhang- nesro och jämvikt i livet.
Uteslu- dra sidan har det allmänna ekono- utan utpräglad anti- eller sympati period.
Intresse för Y e r k I i g h e- et, för att uppsöka en andra Lom- tande familjeuppfostran är däremot miska läget fört oss därhän, att för någon hestämd.
t e n.
Vill r e t a hur allt är gjort.
pletterande individ, para sig och för ungdomen det sämsta möjliga.
mödrarna u r vida kretsar av befolk- Detta blir helt olika i perioden n: r Kallas Robinson-Crusoe-perioden.
själv grunda en ny gemenskap.
Fle- Och även om kulturfolkens ungdo- För att återgå t i l l problemet: har- r a djurarter utveckla under denna mar måste kvarstanna i hemmet ningen, och fäderna ur alla kretsar t v i.
som omfattar andra till fjärde ej ha tid att allvarligt ägna sig året.
net familjen, fortsätter dr. Büh- period en plötsligt vandringslust.
Så långt efter det de äro färdiga och åt barnens uppfostran.
Redan i början av 2:dra levnads- ler.
så existerar för spädbarnet alltså också människan.
De draga ut mol » mogna » så måste under alla Men a t t se dessa fakta i ögonen, året gör barnet en stor skillnad mel- den andra människan blott si länge det nya och lämna den gamla van- omständigheter hemmets inflytande behöver e j betyda att dra den sista lan främmande och bekanta ansik- hon sysselsätter s i g med det.
- liga omgivningen, som b l i v i t dem träda tillbaka för » världens ».
Den förtvivlade konsekvens, som ryc- ten.
Det kan flen år framåt få en Ögonblicket knyter och löser förbin- för trång.
träda tillbaka för » världens ».
ker barnet ur dess biologi-ht och verklig dödsångest för främmande delsen.
Spädbarnet gör ingen åt- Inte f ö r t r o g e n h e t utan Under denna tid m i s t e alltså fa- psykologiskt naturliga omgivning människor.
Order » främmande » be- skillnad på person under det att 2- s y m p a t i blir hädanefter kärleks- miljeuppfostran absolut komplette- och ger det en konstgjord livsge- tyder på 2- och 3-åringars språk 3-åringen överhopar blott en enda förhållandets basis, inte den v a n - ras och om möjligt avlösas av andra menskap, där man förgäves söker detsamma som » stygg ».
människa med hela sin ömhet.
Ur d a utan den Y a l d a människan faktorer skola a h i i v. omplantera det.
Och nu börjar en mycket intres- denna barnsliga tillgivenhet uppstår inte det beprövade utan det, di t ens Elsa Björkman-Goldschmidt.
Doktor ' C h a r I o t t c B ü h- Sant process.
Den börjar med att förtroendet.
Barnets kärlek är i för- I e r har framför allt ägnat sig åt barnet reagerar positivt för bekanta sta hand förlitade kärlek.
Först lösningen av denna fråga.
negativt för obekanta.
Det kan efter det tredje året växer den till H o n söker att.
på rent vetenskap- ibland stegras till den grad, att des- möjligheten att omfatta en större lig väg, först lära känna barnets sa antisociala tendenser kunna ut- krets närmast barnets förtroliga värld.
för a t t sedan kunna ge rikt- sträckas även mot människor inom omgivning, föräldrar.
syskon, när- linjer för uppfostran.
Hon utgår dess närmaste krets.
Under denna mare vänner.
därvidlag ej från antaganden.
rom epok klamrar sig barnet med iver Helt annorlunda blir förhållandet v i vuxna konstruerat och rom vi sö- fast vid e n människa, som det li- under pubertetsåldern, under den ka bevisa genom exempel » som delsefullt älskar, oftast den närma- sista 5:te perioden 14-19.
Under stämma ».
Naturen är så oerhört rik ste, den, som ständigt sysselsätter denna tid vaknar släktlivet och en på variationer, a t t det knappt givs s i g med det i de flesta fall mo- annan kärlek börjar ta överhanden - - - - -- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
