# ID: svediakorp-per3400
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1928
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,733
# sentences: 509
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


I d y l l V A L Vad gäller det nu?
Att föra det orimliga.
Vi har fyra veckor p i oss.
Det är en lagom tid.
Man kan inte göra det orimliga under fyra år.
Men under fyra veckor är det inlet som hindrar.
Tvärtom, det år vad som behövs för att Elisabeth Tamm a h Rut Adler skola komma in i riksdagen.
Det lönar sig inte nu att säga: det där skulle ni ha tänkt på förr.
Ni skulle ha börjat lägga era planer redan p i valresultatens afton år 1924.
Då hade vi inga planer och kunde inte ha det.
Vi visste inte for fyra år sen att det skulle bli så att de två måste in i valstriden Vi visste det inte för fyra månader sen.
Men nu vet vi det och då måste vi välja in dem.
Förbereda rig länge och omsorgs- fullt p i en valstrid det kan måhän- da ett stadigt politiskt parti som icke anpassar sig eller påverkas si mycket av verkligheten.
Ett parti som är slutet kring sin sanning och oberört kan låta livet växla, nybil- das a h förvandlas som molnen på himlen runt omkring.
Men hur ska vi som i motsats till dem ännu icke funnit sanningen kunna förbereda oss på några Val i förväg.
Vi hålla ju ständigt p i att uppta och erövra verkligheten och vi låta oss formas av den.
Vi måste oavbrutet ställa v i r livsuppfattning mot nya frågor och situationer a h ta emot vad som kommer av detta möte.
Vi är hopplösa som långsik- tande valmakare.
Vi måste därför i gengäld handla fort och kraftigt när det B a l l till.
Naturligtvis har man hela tiden samkat intryck och begått handling- ar som bilda underlaget för den si- tuation man i ett kritisk politiskt skede möter.
Det är de fyra åren som väljer, eller åtminstone borde det vara så.
V a l är ytterst ofull- komliga a h tafatta uttryck för folkviljan.
Men val där pengar eller propagandahets ge utslag äro värre i n inga alls- Börjar man en valrörelse ska det helst ske lika naturligt som när sä- den går i ax.
Så är det i Halland och i Sörmland.
Det känns ofant- ligt tryggt.
Fröken Tamm och fru Adler äro icke uppväckta ur sin privatsömn och påklädda politiska intressen i en fattig hast av nigra andra yr- vakna som vilja ha en valrörelse för att det ska så vara.
De ha icke ställts för ett pro- gram.
antagit och antagits.
De äro sina program.
De kunna identifieras med en åskådning och det hand- lingsprogram som Frisinnade Kvin- nors Riksförbund under åratal varit sysselsatt med att forma ut.
Som Två damer med sina herrar är på vand- ring utåt en markväg.
» Där är paradiset! » säger ena damen, » se katten a h hönsen och barnen, så sams de är ».
Hon sträcker graciöst ut handen då komma de in- Förberett, men inte och i n n e r en fördelaktig attityd framför genom » fortlöpande upplysningsar- en av herrarne, som ler uppskattande a h bete » som det en gång hette på ett sänder ömma blickar genom pinznén tidigt stadium i Frisinnade kvinnors utveckling.
Förberett däremot ge- nom vad vi samlat av insikt, vilja a h respekt.
oskuldsfullt, så genomgående oskuldsfullt », säger andra damen och gör om den förstas tempon i detalj och får en em blick från ett par amerikanska brillor.
» Och se stugan så liten a h nätt, och så att de ska falla igenom.
Det gör Här förtjusande fönstergluggar ljöd från en ingenting De ha sak att stå för herrar a h damer i korus.
och då strider man.
Ha deras lika- Men inne i stugan går barnens mor och sinnade tillräckligt starka armar då stuvar undan gamla skor och trasor i skum- lyfta de in dem.
Kanske att en enda na vrår.
» Tur att fönsterna äro små människa i Örebro landsting lyfte in Kerstin Hesselgren i första kamma- in » mumlar hon a h far med ögonen mot ren.
Några starka viljor skola också det låga taket a h väggarne, där miljoner nu kunna övervinna alla svårigheter, vägglöss lämnat spår efter sig.
som proportionella valsättet, v i r fat- damen och klappar en av de små tigdom a h brist p i tidningar bere- siga ungarne.
I sin förtjusning ser hon ej - - så fint folk på vägen, måtte de inte komma ena da- oss- Här är inte bara Sörmlands och Hallands län inblandade.
P i sätt och vis angår denna valrörelse hela lan- det och bör få vänner och fiender säger att små naglar rivit stora sår där glupska parasiter fråssar bland det ruvsiga håret i ett litet barnhuvud.
karameller, då ni tjugofem öre, men köp ej säger andra damen, varpå hela sällskapet från alla håll- De svårigheter som idyllyrkare gråtmilt belåtna stryker förbi ippstå genom valrörelsens medellös- den tigande a h tåliga syrenhäck, under vil- ken husfadern brukar sova bort lördagsruset, het kunna alla vänner vara med om se ’ n han först skrämt hustru och barn upp att avhjälpa genom att samla ihop på hönshusvinden.
Stugan ligger ju så idyl- pengar till Tidevarvets valfond liskt långt borta, att ingen blir störd vaken 1928.
Då blir det möjligt att beresa i sorg eller glädje granskogen susar obe- valområdena och tala om vad det rörd av små barns svält och skrämselgråt.
Barnen fick ej tänderna förstörda av är frågan om.
tjugofem öre karameller.
Modern sände efter Det är inte frågan om att omvän- sill för hela slanten.
Krediten i lanthandeln alltså är färdigt?
Ingalunda, som da en enda själ.
Sådant är försent.
var slut, ty den sista säcken korn som de kommer att vara under arbete till Det är frågan ban.
om att de kam- idylliska hönsen ätit upp var inte betald.
Ändå hade barnen inte fått ett enda idyl- rater som finnas ska samlas, lära tidens slut.
Nu ska det visa s i g om vi under känna igen varann och handla ge- de fyra åren förberett deras val ty mensamt.
Devinez.
försvinna från jorden.
Moa.
- - liskt ägg - ty dessa måste säljas för bröd.
Vårt ansvar för krig och krigsutbrott Efter C A R L B O N N E V I E Vir bedömning av det mänskliga allmänhet utgår ifrån det gamla ordet: där ingen l a g är, är heller ingen överträdelse.
Inför från- varon av moraliskt ansvar försvinner ju även det straffrättsliga.
Miljön kan skärpa eller minska ansvaret.
Även känslan av ansvar kan ju vara mer eller mindre utvecklad.
A t t genom upplysning öka känslan av det ansvar, vi med nuvarande rätts- medvetande ha inför krig och krigs- utbrott, är en uppgift, som icke en- bart är barnuppfostrarens utan jäm- väl statens och folkförbundets.
Ordet försvar är ägnat a t t s k y m m a ansvaret.
För de små sta- terna sammanfaller i regeln stats- intresset med deras existens som na- tion, deras rätt, men för en stor- makt kan ett imperialistiskt krig te sig som ett försvar av vitala in- tressen.
Vi få e j förhäva oss över en dylik tankegång.
Det är icke så underligt att t. ex. i Italien filoso- fiska utredningar göras i sådan rikt- ning.
- Även ordet f ö r - svarsvapen är missvisande och ansvaret i - - fördunklar ansvarskänslan.
Medelti- re grupper för att till sist innefatta hela mänskligheten.
2) De krigiska handlingarna ha pen.
nutidens betongvalv likaså, men i regel äro vapen till för angrepp.
tiderna igenom varit förbundna med Flygets karaktär av anfallsvapen utslag a v självbevarelsedriften har j u i dessa dagar starkt påvisats jämte fortplantningsdriften huvud- av major Bratt, kapten Brunskog, drift för livet - och förlänats he- Chr.
Lange m. fI.
Krigets natur är roismens insignier: skönhet, stolthet att deltagarna tillfoga varandra ont och glädje.
Det onda man gör de huvudsakligen genom att döda.
andra har trängts helt i bakgrunden.
Det kunde kräva hela anhandling- Man tar nästans liv, hälsa och egen- dom.
Det är nära nog gåtfullt, att ar att vittna om hur rättsmedvetan- det härutinnan skiftat- I en skrift varken våra förfäder i gamla tider eller de nu i världskriget deltagan- från 30-åriga kriget talas om » eröv- de folken kände ansvaret härav.
Det- r i n g s r ä t t e n, denna kända och er- Luther säger (i ta förhållande bör emellertid ses i kinds princip ».
samband med följande tvenne fakta.
» Ob Kregsleuten im seeligen Stand I) Man kan helt säkert icke utgå sein können ») ungefär följande: om ifrån att människosläktet till natur d u vet att din krigsherre har orätt, a h sinnelag är ont eller besitter nå- så skall du lyda Gud mer än honom, gon större grad av grymhet, men men om du icke vet det, så skall du godhetskänslan och ansvarskänslan göra ditt bästa för din krigsherre i är begränsad till det närmaste.
En- kärlekens namn, En » god og jävn » dast de stora andarna ha hittills om- moral, som prästerna följt och ut fattat det hela.
Kanske kan en evo- ifrån vilken de nedkallat Guds väl- lution ske med enstaka starkare signelse över de egna vapnen!
Den genombrott a h ansvarskänslan kristna impulsen medförde i början utveckling av ansvarskänslan, utvecklas till a n omfatta allt stör- dens sköld var ett rent försvarsva- - - - - en vilken dock försvagades genom sam- mankopplingen mellan stat och kyr- ka.
V i r generations ansvarskänsla bör av flera ski1 vara bättre än fö- regående släktledes.
I) Världskriget har visat oss vad krig betyder- 2) De materiella framstegen, ut- vecklingen av alla slag av kommuni- kationer ha lett till en hittills oanad omfattning ar umgänget i handel och vandel mellan jordens folk.
3) Nationernas förbund har bil- dats och nya folkrättsliga institu- tioner ha trätt i funktion.
Vi ha fog för många förebråelser mot Natio- nernas förbund, m e n det ger oss dock andra medeö att hävda oss i n tidigare.
Genèveprotokollet ger till- att ett visst fälle att säga ifrån krig är anfallskrig, Det skapar klar- het över vad som är rätt a h orätt.
Dessa nytillkomna fakta göra att vi kunna säga till barnen och till folket: vårt ansvar är ett annat in våra förfäders.
självbevarelsedriften, som förut krävde spjut och svärd och nationer-
Det olustiga TILLVÅRALÄSARE huset Tidningarna äro redan ganska späckade med den art av vältalighet.
som endast en valrörelse kan fram- kalla.
A v vad som i den vägen re- dan flödat från den borgerliga p ~ sen, förstår man.
hur den borgerliga uppfattningen tänker sig samhälls- byggnaden.
Den frisinnade eller li- berala åskådningen har tydligen hunnit bli s i besmittad av sin » tek- niska » samverkan med högerpartier- na.
att också de i nådens år 1928 alltjämt vill tänka sig samhället som ett hus i tre våningar utan trapp- uppgång emellan: en våning för » överklassen », en för » medelklassen » och en för » underklassen » Antag- ligen tänker man sig väl därunder en källare.
helst med brandfria valv, åt kommunisterna.
Och när nu de båda övre våningarna blivit förena- de med m vindeltrappa för att un- derlätta borgerligt umgänge och ge- menskap.
känner man sig upprörd i djupet av sin borgerliga själ över att inte alla kan trivas med sådana bostadsförhållanden.
Stockholmstid- ningen återger också med oförställd och utan att ta reda förtjusning p i läget de angrepp som ett par andra borgerliga tidningar riktat mot » de frisinnade damerna i Sörm- land ..
Det syftar pi att Frisinnade kvinnor i Sörmland gå till val med egen lista mot borgerlig samling.
Dels återkommer här det nästan ut- slitna argumentet om risken att spe- la ett mandat i händerna p i social- demokraterna eller allra helst bolsje- vikerna.
» Det vore tråkigt », säger en av de citerade tidningarna vida- re, » om damerna i medelklassen vi- rade för s t brist ~ pi politiskt för- stånd. » Den ä n d e tidningen menar synbarligen att de kvinnor eller » damer » som den hänför till över- klassen ha utmärkt sig för » politiskt förstånd .. I vilket avseende?
Ge- nom att använda sig av sin politiska rösträtt så rom den var avsedd när männen » gåvo » kvinnorna rösträtt att i allt rösta p i männen och med männen samt på lediga stunder tjänstgöra som » Lottor » och till för- nöjelse anordna basarer för Röda Korset.
Vi, som inte få tillhöra över- klassen och inte åtnjuta de förmå- ner, den kan bereda, anses naturligt- vis inte heller ha rätt till en själv- ständig uppfattning.
S i långt sträc- ker sig inte den medborgerliga rät- ten.
Det är ganska betecknande, för v a d den anses innebära Men vad kan man begära av de f. d. liberalerna, när en av dem, d i han ivrigt försvarar den borgerliga samlingen och bortförklarar hrr Edéns och Schottes för m del år se- dan gjorda uttalanden i motsatt riktning, ändå göt det medgivandet, att vi böra » fasthålla i minnet och sinnet.
att arbetarna äro våra med- människor och landsmän ».
Man häpnar över att ett sådant uttalande kan fällas på fullt allvar i vår tid.
Då förstår man också att hr Sand- ler finner sig föranlåten att ä social- demokraternas vägnar förklara sig som arvtagare till liberalismen Det kan inte förnekas.
att där ligger åt- skilligt av sanning i det.
Men hr Sandler bör väl reta, att man i våra dagar inte blir arvtagare utan att be- tala m dryg arvskatt.
Om social- demokraterna verkligen ska kunna ta a n av liberalismen och dess demo- kratiska samhällsidéer, d i måste so- cialdemokratin v i g a kasta de teore- tiskt-socialistiska programpunkter som de i praktiken övergivit.
och li- kaledes avsvära en del tvångsformer, som mera höra hemma i de reaktio- nära strömningarna.
Om så sker — - - - - EN VALRÖRELSE på Frisinnade kvinnors program är bötjad i Södermanland och Halland.
Det gäller an till Riksdagen iterbörda Elisabeth Tamm.
Det gäller Hallands Fria lista med namnen Rut Adler, Alma Petri, Hanna Paulsson, Lissi Almer, Carin Jacobsson.
Denna valrörelse har två kännekcken.
På b i d a hållen har inre övertygelse framtvingat, att den går emot samhällets uppdelning i klasser.
D e n har alltså ställts utanför den borger- liga samlingen.Och i en tid, då de många Iistorna under samma partibeteckning ställer i vida fältet åt vem man ger sin röst, möter väljarna här ett klart personval.
Denna valrörelse är således principiell betydelsefull och i sin ensamhet - utan någon stark organisation bakom i behov av stöd.
Må n därför med samlad kraft hjälpas åt att föra den till seger, också genom ekonomiskt stöd.
Bidrag, de största som de minsta.
mottagas pi Tidevarvets giroräkning n:r 1544 eller direkt på Redaktionen, Slussplan1-3 under beteckningen - Internationalen Den socialistiska arbetarinternationalen, som för fem år sedan konstituerades i Ham- - burg på nytt efter kriget, har åter hållit kongress i Bryssel.
31 partier från 29 olika länder var representerade.
I dessa partier är omkrnig 6 miljoner människor för när- varande inskrivna.
Därtill kommer de d &amp; * - toriskt ländernas socialister som väl existerar i stort antal, men saknar möjlighet att göra sig gällande.
Det framfördes exem- pelvis från Italien m hälsning t i l l kongres- sen från de socialistiska arbetarna, » som varken kan skratta eller 4 endast sucka » som deras representant, den gamle Tuarti - uttryckte det.
Blind de intressantare uttalanden, som gjordes vid kongressen tycks vara den av fransmannen Faure 1 den franska deleda- tionens vägnar avgivna högtidliga förkla- ringen rörande Ruhrockupationen.
Däri upp- repades pi nytt att den franska socialdemo- kratien icke längre betraktar ockupationen nödvändig för att fredsföredragets be- stämmelser må genomföras.
Den bör tvärt- Om ofördröjligen kunna upphöra och dess förlamande inverkan pi fredsarbetet därmed som undgås.
T i d e v a r v e t s V a l f o n d 1928 Mötesplatsen Veckans utnämningar En deklaration När Nationernas Förbunds för.
samling i september samlas till Sitt nionde ordinarie årsmöte kommer den plats, som genom fru Anna Bugge-Wicksells bortgång lämnats tom.
att intagas av fröken Kerstin Hesselgren.
Knngl.
Maj:t förord- nade i förra veckan fröken Hessel- gren och legationsrådet J. Lager- berg att som sakkunniga biträda de tre ombud, som redan förut utsetts att representera Sverige i N. F. Jag är självfallet mycket glad åt att det även denna gång blev en kvinna med bland dem, som från Sverige skickas t i l l Genève, säger fröken Hesselgren, när Tidevarvets medarbetare träffar henne nere i landsorten — på en av hennes mån- ga resor.
Vad mitt arbete kommer att innebära, kan j a g ju ännu inte yttra mig m.
Jag kan endast tala om att det troligen blir förlagt t i l l femte utskottet, det utskott, som har de sociala frågorna att behandla.
Ja- får alltså här ta del av den politiska sidan av de problem.
som i Interna- tionella Arbetsbyrån behandlar ur socialistisk synpunkt.
Fröken Hesselgren berättar vida- re am den stora vördnad och beund- ran som kom fru Wicksell till del far hennes arbete i Nationernas For- bund.
Jag har från flera olika håll hört hennes namn nämnas med den största aktning av dem som kom i beröring med henne därute.
- Själv har fröken Hesselgren ge- nom sin träning i internationellt ar- bete tydligen stora förutsättningar för Sitt nya uppdrag.
Fröken Her- selgren har i flera år varit m a~ Sveriges representanter i Interna- tionella Arbetsbyrån i Genève.
Hen- nes politiska skolning i övrigt såsom mångårig ledamot av riksdagens första kammare likaväl rom hennes stora erfarenhet på det sociala ar- betsfältet är ytterligare kvalifika- tioner.
som gör a t t man med största tillfredsställelse tar del av Kungl.
Maj:ts val av ny sakkunnig.
Ur Kristianstadsbladet hämta vi följande: läns frisinnade " Kristianstads valkretsförbund har beslutat att vid förestående val t i l l riksdagens An- dra kammare gå fram under borgar.
lig ramling,.
Frisinnade Kvinnors Riksförbund har redan tidigare uttalat sig m o t borgerlig ramling.
V i anse det oför- d i g t med frisinnad och liberal livs- åskådning att stödja konservativa samhällsintressen och ställa samhäl- l e t i två klasser stridande mot var- andra.
Skåneförbundet av frisinnade kvinnor hade, som bekant, hemställt om tredje plats å de frisinnades lista under förutsättning.
att valkretsför- bundet icke ginge med på borgerlig ramling.
Sedan detta nu ägt rum, har styrelsen av frisinnade kvinnors Skåneförbund behandlat frågan och beslutat, att Skåneförbundet av fri- sinnade kvinnor icke skall som orga- nisation deltaga i årets valrörelse.
Beslutet är fattat efter moget övervägande och med hänsynstagan- de t i l l alla dess konsekvenser ».
- - - Frisinnade Kvinnor började valarbetet söndagen den 12 aug.
då, som förut varit synligt ge- nom annonser etc., m rad föredrag höllos i Södermanland och Halland.
Det strilande vädret, som gjorde dagen till en av de få sommardagar- na i år hade visserligen lockat min- niskorna till utfärder i ofantlig ut- sträckning.
vilket väl märktes pi de av bilar vimlande vägarna.
Men detta hindrade inte att talar- na i Julita, Vingåker, Bettna, Flen och Gnesta fingo en intresserad pu- blik.
Särskilt pi de ställen där frö- ken Elisabeth Tamm talade var den också önskvärt talrik.
I Varberg och Falkenberg upp- trädde fru Rut Adler och Ur.
A n - drea Svedberg inför tacksamma åhö- I den kommitté, som regeringen i rare.
, För de kommande veckorna plane- dagarna tillsatt för utredning angå- ras fortsättning av den begynda val- ende revision av lagen ont allmän rörelsen.
Sålunda kommer fröken pensionsförsäkring, har den tillmö- Tamm att tala i Strängnäs, Barfva, tesgått det från flera håll ihärdigt Näfvekvarn, Trosa.
Vagnhärad, Ka- förfäktade kravet p i en kvinnlig le- trineholm och Eskilstuna.
Dr. Svde- damot.
Man kunde ju visserligen berg, Dr. Nilsson och rektor Her- ha önskat sig att regeringen visat melin hålla äve nen rad föredrag i sig generös och inte endast nätt och Sälermanland och fröken Ebba Hol- jämnt uppfyllt de framförda önske- gersson företar m rundresa med fö- målen genom att medgiva e n kvinn- lig kommitterad.
Men man får va- redrag p i ett flertal platser.
Fru Rut Adler.
som nu börjat i ra glad ändå.
Fröken Anna Åbergs- några av Hallands städer, kommer son är den utsedda och även om det kan tyckas självklart att hon skulle att genomkorsa Halland in i de komma med, är det anledning a n minsta vrår.
uttala den största glädje över att Dessutom kommer fröken Tamm, Dr. Nilsson och rektor Hermelin att hennes val är ett faktum.
Fröken Åbergsson har ända sedan frän och med söndagen den 19 hål- la föredrag p i flera platser i Hal- pensionsförsäkringslagens ikraftträ- dande varit pensionsnämndsledamot land.
d i kan frisinnade.
liberaler och so- och redan 1921 ordförande i pen- i Stockholm stads cialdemokrater bild.
m enda di- sionsnämnden sjätte distrikt, d.v.s. Engelbrekt kalt parti.
och halva Hedvig Eleonora.
V i min- nas väl hur hon redan 1913 tillsam- På detta svarade tyskarna genom Loebe alt de i sin sida ville göra allt för in ut- jämna motsättningarna mellan de båda fol- ken och stärka fredsstämningen i Tyskland.
DU oerhört utförliga manifest, som kon- gressen antog a h som riktas t i l l alla värl- dens arbetare, innehåller också ganska skarpt formulerade fredskrav.
Dir erinras om att det var den Socialis- tiska arbetarinternationalen, som trots efter- krigstidens fruktansvärda svårigheter trots arbetsklassens ' splittring a h kapitalets öka- de koncentration, t~ de första stegen på vägen till ett samförstånd mellan folken Det var Internationalen, som gentemot de ödesdigra tvångs- och våldsmedeln före- trädde tanken pi en fredlig lösning av ska- deståndsproblemet, och som nu bemödar sig om att tvinga regeringarna till uppfyllande sina löften om obligatorisk skiljedom, om allmän avrustning av folken a h m full- ständig avveckling a~ kriget.
av Dir kräves av de imperialistiska rege- ringarna att de draga sina trupper ur Kina, erkänna Kinas suveränitetsrätt den na- tionella regeringen och bevilja Kina full fri.
het i tullfrågor.
Dar fordras oavhänglighet för Egypten och dess upptagande i folkförbundet och f i l självbestämningsrätt för Indiens folk.
Däri protesteras med all kraft mot e n s e k t s eller en mans d i k t a t u r, v i l k e n gestalt d e n - na diktatur än antager, mot fascismen, som i n å t för- f r i h e t e n o c h utåt h o t a r f r e d e n ch s å l u n d a u t g ö r en fara i c k e b l o t t för d e t folk, som u n d e r t r y c k e s trycker utan o c k s å f ö r de d e m o k r a - tiska n a t i o n e r s o m b e g r ä n s a denna diktaturs utbredning.
Men dir säges även att denna våldsamma reaktion stödes av bolsjevikernas hållning.
Internationalen är beredd att försvara Sov- jetunionen mot varje angrepp a h att under- hålla fredliga förbindelser med Sovjet, men den tar avstånd från Sovjets förhoppningar krig, världskrig, varur m ny våld- revolution skall framgå.
Vilket van- sinne att rikta arbetarklassens hopp på m nytt krig i stället för att förena alla värl- dens arbetare till en outtröttlig kamp mot det blodiga barbariets återupprepande En enad arbetarklass i de försonade folkens för- bund är Internationalens mål.
om nytt sam mans med d r a kvinnor tog upp ar- betet f ö r förändrade villkor i det lagförslag, som framlagts av den dåvarnde kommimtén och hur hon på skilda platser höll föredrag för att öka intresset för vissa föränd- ringar i förslaget.
Riksdagen tog ju sedan förslaget utan dessa ändring- ar.
Sedan lång tid tillbaka har även fröken Åbergsson arbetat inom den kommitté som tillsatts av ett antal kvinnoföreningar, och som har till uppgift att uppehålla intresset för att åstadkomma de önskade föränd- ringarna inom pensionsförsäkrings- lagen.
V i fråga fröken Åbergsson m hennes önskemål för den nytillsatta kommitténs arbete och resultat.
Det är min förhoppning, säger fröken Åbergsson, att med denna utredning skall uppnås ett tillfälle att f ä igenom de förändringar, som kvinnorna önskat ända sedan 1913.
Men d i utredningen ju kommer att omfatta hela grunden för socialför- säkringen i Sverige och en förutsätt- ningslös bearbetning av.
nuvarande lag kommer att tagas upp, så vet man ju ännu inte vad hela kommit- téarbetet kan utmynna i för försalg - (Forts.å sid. 4),,
strid mot sjukdomen.
Genom vila KAMPEN MOT VARA bekymmerslös tillvaro - sanatorie- - FOLKSJUKD0MAR särskild lokalbehandling av lungan.
vistelese förhållanden: En sjukdom betraktas som folk- under sjukdom inte enbart på grund av sin Att man ej är för liten, ning man vanlighet.
Mässling eller influensa drabbas av den första infektionen.
namn, Vad som riserar verkligen karaktä- folksjukdomen är att den jämte sin vanlighet även är farlig alltså har en viss dödlighet eller kroniskt svårartat förlopp, som med- för lång tids arbetsoduglighet med därav betingad minskad arbetsför- måga utgifter för den en- skilde och och ökade det allmänna.
Tuberkulosen är med dessa beting- elser i hög grad en folksjukdom.
Det säger oss kanske ej så mycket att var åttonde eller sjunde männi- ska som födes i detta land med stor sannolikhet kommer att dö i tuber- kulos ty dö skall man en gång och oangenämare sjukdomar finnas.
Men vad som mera visar sjukdomens betydelse är aft dödsfallen p i dess skuldkonto företrädesvis träffar ål- dersklasserna 15-40 år.
Där är nästan vartannat dödsfall vållat av tuberkulos.
Med kännedom om tuberkulosens långvariga förlopp är det lätt att förstå att antalet befintliga tuberku- lossjuka räknas upp mot 30 tusen.
Den nationalekonomiska förlusten består icke endast i de 15-16 mil- joner, som dessas vårdkostnad sti- git till.
Den bör räknas kanske ända till en miljard kronor som uttryck för förlusterna genom för tidig död och arbetsförmåga.
Tuberkulosen är ett samhällsont av väldiga mått och dess bekämpan- de också föremål för ett livligt och allmänt intresse samt en storslagen offervillighet från många hill.
Kampen kan ej ledas med framgång utan noggrann kännedom an sjuk- domens väsen och betingelser.
Åsik- terna ha växlat och strider ha utkäm- pats.
Mycket återstår kanske ännu att utklara, men huvudpunkterna av tuberkuloslärarn ter sig enligt pro- fessor Jundell p i följande sätt: Nedsmittningen sker i flertalet fall från människa till människa.
De smittoförande hostdropparna spe- la den ojämförligt största rollen man smittospridare.
Dessa droppar andas i n och komma ned i luftrörens fi- naste förgreningar i lungorna.
Där uppstår då en liten grå knottra, tu- berkulum.
Den innehåller talrika ba- ciller, som silas med lymfströmmen till lymfkörtlarna vid lungroten.
Där befintliga körtlar bli då i sin tur angripna.
Processen kan gå till.
baka.
Sjukdomen är hävd och man har dessutom förvärvat en viss im- munitet mot framtida infektion.
Så lyckligt går det dock endast - - den sjuka lung- ans lungsäck, varigenom lungan tod s o m och får vila.
En me- kvägasinblåsning I I.
Av A D A N I L S S O N gynnsamma söker man bryta fiendens Dröm och verklighet Av CLARA WIGFORSS I visat En gång när Jag var mycket ung ter fram till stugdörren, som av lungsot därför sjukdomen sällan ut.
Är bar- ju nyss mognat till kvinna a h med för- färan blivit varse den värld, vilken jag måste göra mig förtrogen med, de vux- Sjukdom, sorger och bekymmer.
Det nes komplicerade värld, så full av ford- är mest från vuxna människor, li- ringar, så olik barnets, där drömmen kun- dande av lungsot, som tuberkelsmit- de bo.
tan utgår.
d. v. s. om tuberkulosen - Jag såg djupt I skogen en liten hos dem befinner sig i öppet sta- stuga, där halmtaket vänligt gick ner dium.
Smittspridning kan ju även mot dörröverstycket.
Vildvin och rosor äga rum genom tuberkulös mjölk, ’ klädde väggarna ab innanför den låga gen densamma både i stora mäng- der och i ofta upprepade doser.
tuverkulös mor eller vårdarinna ris- kerar därför barnets liv.
Därför bör barn på så tidigt stadium som möj- ligt skiljas från en tuberkulös mor.
P i olika sätt kan det påvisas att en infektion ägt rum, och det är på- visat aft i storstäderna 99 proc.
har fått en sådan infektion.
Den tuberkulos som läkt ut i det första eller primära stadiet kan bry- ta ut igen.
Efter längre eller kortare tid från första infektionen räknat vare sig dess process helt avstannat eller icke, kan tuberkelbildningen gripa över på ett blodkärl eller lymf- kärl vare sig i själva lunghärden el- ler i körtlarna.
Tuberkulösa massor komma in i blod- eller lymfström- men och så kan smittan komma till vilket kroppens organ som helst eller till alla organ på en gång - leder, hen.
hjärna, njurar eller till andra lymfkörtlar exempelvis halsens.
Allt efter organens vikt och betydelse blir sjukdomsprocessen akut över- hängande.
Tuberkulos i hjärnan le- der nästan alltid till döden, likaså om många organ infekteras på en ping.
Ben- och körteltuberkulos ha ofta mera godartat förlopp- Varför flammar den en gång Ut- läkta processen upp?
Minskad mot- ståndskraft - ökad livskraft hos bakterierna.
Alltså åter de båda vik- tiga faktorerna.
Men tuberkulosbacillernas sluträk- ning med människan är ej uppgjord med första och andra stadiet Vi ha en tredje akt och den utspelas i lungorna och bär BY ålder namnet lungsot.
Den i c aldrig själv en pri- mär sjukdom.
Den förutsätter en första nedsmittning med tuberkel- baciller, ofta långt tillbaka i tiden vanligen i barndomen.
Kronisk tu- berkulos förekommer mera sällan hos barn utan mest i 20-30-årsåldern.
Lungsoten utmärkes av ett mycket långsamt förlopp- Kroppen har motståndskraft, har förvärvat sig ett så kallat biologiskt skydd.
Men detta sviktar.
Det gäller därför att p i allt sätt understödja kroppens detta sker dock mindre ofta och att barnen och de sjuka, som framförallt måste skyddas for infektion, M a n har tvistat mycket om tuber- kulos kunde gå arv eller icke- Fak- tiskt bevisat är att tuberkelbacillen kan överföras på barnet i moderli- vet, men det sker så ytterligt säl- Ian och i särskilda undantagsfall, att man praktiskt taget räknar med att tuberkulos ej är ärftlig.
Barn av tuberkulösa mödrar födas sålunda i regel lika friska och väl utvecklade som andra barn.
Huruvida de även äro lika skyddslösa mot infektions- faran, som j u hotar dem från när- maste håll, eller ärft någon sorts immunitet, torde ännu vara en öppen fråga.
Ingen ras, intet klimat ger skydd mot tuberkulosen.
De vilda folksla- gen, framförallt så länge de föra ett nomadiserande levnadssätt, äro relativt skonade.
Stiger civilisatio- nen ökas sjukdomen, som utbreder P i g i proportion med folktätheten.
Ju mindre område en grupp männi- skor har till sin disposition, ju stör- re möjlighet till smitta, ju mindre och sämre luft och utrymme.
Det blir därför av avgörande betydelse hur den minsta och intimaste grup- pen i samhället familjen, har det ställt, isynnerhet vad bostadsmöjlig- het beträffar- Det är framförallt mödrarna som smitta sina barn, men andra tuber- kulösa familjemedlemmar äro natur- ligtvis e j ofarliga.
En fransk un- dersökning visade att p i 125 famil- jer med 501 barn och med tuberku- los i släkten förekom tbc.
i icke mindre i n 70,8 procent bland bar- nen.
Däremot förekom bland de 609 barnen tillhörande 129 familjer utan tuberkulos i släkten denna sjukdom endast i 32.8 procent Industrialismen ökar tuberkulosen.
Vissa yrken predisponera vare sig de utsätta sina innehavare för större smittorisk, sköterskor, uppassare, el- ler göra lungorna mindre motstånds- kraftiga, stenhuggare o. d.
Bostadens beskaffenhet samman- vårar.
Att man ej får infektionen i för stora och tätt upprepade doser; att man e j är sjuk på annat sätt och lever under något så nät drägliga yttre omständigheter.
Barn i första levnadsåret har Här lakes minst motståndskraft.
halvt doldes även där allmänbehandling sviktat.
det ett klosterlikt avskilt hem.
Jag hade av det nedhängande vildvinet.
grusad Utbrottet kan ha skil- da orsaker: bacillinfek- eller nedsatt motståndskraft.
tion ny men massiv Det lättare är vidare förekomma de yngsta i dörren bodde tystnaden bland vackra gamla ting.
En sommar hade jag kommit till en smålandsskog.
Furorna voro så dystra och skogen så mörk.
Och tystnaden bod- de i n k alls där utan hundrade glamman- de badgäster.
Och jag bodde inte i en vänlig stuga utan i en f u l villa.
Då drömde jag min dröm om hemmet och tystnaden.
Jag tror mig veta var jag fick dröm- mens byggstenar ifrån.
Icke bara från mitt längtande inre.
Utan från em yttre värld.
Jag hade sett en tavla av en små- landslandets målare.
De allvarliga sko- garna blevo gripande väldighet på hans duk och sjöarna blänkte som melankoliska ögon.
Träden voro borta och skogen syn- tes.
Det lilla hade gått upp i det stora och bröstet andades befriat.
Där var v ä r l d e n.
Hemmet hade jag funnit hos en annan målare, en skånekonstnär, en idyl- - liker.
Hur många timmar har jag drömt framför bans små idyller med låga hus och stugor ab vänlig frodig grönska!
Själva luften höll andan och ändå tona- de det musik.
Var det inte denne målare som lärde mig att ett vanligt skånskt landskap blir en stor värld av ljus och under sett från ett mörkt vagnsliders portar?
Eller kanske det var någon annan.
I min dröm gick en smal gång.
kan- tad av en gammal örtagårds alla bloms- - hänger, som förut framhållits intimt med tbc.-sjukligheten.
J u mer överbefolkat ett hus är, ju mindre gårdar, j u mindre solljus ju mer tbc.
Smittomöjligheterna ökas, smittans kraft (virulens) for- stärkes i de mörka lokalerna.
Luft- bristen hindrar tillfrisknandet.
Om ett sådant sammanträffande av olyckliga omständigheter är van- ligast i städerna, är det ingalunda uteslutet p i landsbygden.
Den höga frekvensen i nordliga Sverige torde sammanhänga med befolkningens dåliga bostadshygien- Lucksängar och trångboddhet.
Många av våra statarstugor i långt sydligare län lämna även åtskilligt att önska i sa- nitärt hänseende.
gång fram genom välansade gräsmattor t i l l den skånska stuga, där jag skulk bo.
Och tystnaden -.
Inte är där tystnad, där barn stoja kring en!
Men salens gamla vita möbler och de doftande syre- nerna I skålen a h golvklockans klingande slag det var dock deömmens verklighet.
Och vin och knoppande rosor klängde kring fönstren.
Nog var verkligheten i alla fall dröm- mens gestalttagande.
Dröm a h verklighet -.
Är där verk- ligen en befäst avgrund mellan dem?
Mitt upproriska hjärta vill inte tro på det goda i en väldränerad verklighet tömd på drömmens kälsprång.
Och heller på att drömmen är ett annat rike bara, ett rike, dit de svaga fly undan verklighetens stormar.
Där är väl skillnad på dröm ab dröm.
Där finns drömmen som flytt undan verk- ligheten och där finns drömmen som ett trevande mot en verklighet i vilken vårt hjärta kan finna ett hem » Hjärtat skall gro av drömmar.
annars är hjärtat armt. » Verkligheten är blott en aspekt av till- varon.
Verkligheten skola vi göra till vårt arbetsfält och vår förtrogne vän.
Men ur drömmen skall kraften stiga till oss.
Alltid skall det finnas så mycket av längtanskraft i oss att vi kunna sträcka armarna mot himmelen, och himmelens fåglar skola slå sig ned på våra händer och skuldror och b i n bud långt fjärran från.
Från en värld, där det icke bullrar men lever.
Och fåglarna skola flyga bort, sjung- ande klagande ropande eller tysta.
Men ur djupen väsendets flöden stiga en bräddfull minut för att sedan sakta sjunka.
Och vi skola ha erfarit glädjen att giva ab taga.
- ej skola Näringsförhållandenas betydelse demonstrerades kraftigt i världskri- get, som förorsakade en enorm ök- ning av tbc.
i Tyskland.
Men den övergödning, som utmärkte den för- sta tidens sanatoriebehandling tor- de nu vara övergiven och vikt läggas vid födans rationella sam- mansättning.
Ett organiserat antituberkulosar- bete består av anstaltsvård av sjuka, isolering av smittokällor och motar- betande av alla de sociala faktorer som gynna sjukdomen.
Tuberku- losdödligheten har som förut framhållits sjunkit undan för un- dan.
Det tarde gälla framförallt barnadödligheten Ett förhållande som i sin tur säkerligen sammanhän- större
T I D EVARV E T - Lördagen den 18 aug, 1928 Vårt ansvar för krig göra t. ex.
O c k 4 härvidlag har känslan av ansvar ökats.
Det rådde och krigsutbrott bland tyska transportarbetare stor (Forts.fr.
sid. 1) N:r 33.
Boken om Victoria Benedictsson ovilja mot transport av vapen till Polen.
Arbetarna ha ett maktmedel ning t i l l optimism.
men det gäller att utnyttja våra medel.
Dessa äro: upplysning och avrustning.
Upplysningen påvilar främst re- ligionens, uppfostrans och lagarnas representanter och bör omfatta dels de mellanfolkliga rättsinstitutioner- na till ett klarläggande av det rätts- medvetande som skall förmå bära och utveckla dem, dels kriget själv, hurudant det är och hur det skall kunna hindras.
Vägen till avrustning går genom när Wells spanar efter den nya och d ä r f ö r ett ansvar.
Vår upp- g i f t är a t t väcka känslan härav.
kvinnan med stolthet och klarsyn 3) soldaterna, deltagarna i kri- och obetingad upppriktighet, som le- gret.
Det var en stolt handling, ver ett eget liv och därför hör ihop allmänna opinionen.
Folket var förr objekt för politikerna.
men ä r nu subjekt.
och politikerna äro i hög grad avhängiga av opinionen.
2) arbetarna.
Mot arbetet riktar sig det nya kriget, liksom det han omöjliggöras om produktionen upp- hör, t. ex. i de kemiska fabrikerna.
De organiserade arbetarna äro en väldig makt.
Det måste komma etik och ansvar in i de ekonomiska kraft terna.
- - - Belgiska socialister föreslogo redan på 1860-talet ge- n e r a l s t s t r e j k m o t k r i g.
Karl Marx tog avstånd härifrån och för- stod ej den djupt etiska tanke rom låg bakom.
Lenin hånar avrust- ningstanken.
Jaurès upptog den, är överfallskrig, och mot ett sådant o c h bittert torde en sund aktion kunna resas.
digt i våras, stillsamt utanför den Folkinstinkten utlöser sig icke ännu stora bokfloden, utkom en ny upp- i militärstrejk.
Möjligen vore en så- laga ännu blott första delen, men utvidgad.
att den till omfånget dan tänkbar som press på folkets re- är föga mindre är den gamla upp- gering till att gå med på skiljedom vid ett visst akut konflikttillfälle.
- när kväkarna hellre gingo i fängel- se än under fanorna, men folkrätts- ligt.
ansåg tal, stå vi ännu ej på den ståndpunkt, som uteslutet var- je deltagande i krig.
Han kunde icke för egen del säga, att det a pri- ori vore moraliskt förkastligt att försvara sig, men menade, att det i det enskilda fallet kunde vara det.
1) utövarna av rösträtten och den Man kan nu lättare avgöra vad som men vann icke förståelse bland tys- karna då.
N u är tanken ständigt uppe i Amsterdaminternationalen och står i överensstämmelse med Na- tionernas förbunds pakt.
vilket ä r ett stort framsteg.
Det fordrar även, en särskilt av präster och lärare, förkunnel- med drömmen om kamratäktenska- pet - ville man sätta i hans hand boken om Victoria och säga: här är hon lifslevande och mycket präktigare än vad du någon- sin drömt om.
- Men det är nog viktigare för oss själva än för Wells, a t t vi få boken i våra händer.
Victoria Benedictssons levnads- teckning, av Axel Lundegård hop- satt av hennes brev och egna anteck- ningar, som första gången utkom Benedictsson bokhandeln - - - Innan deltagande i krig kan - - o Damernas deltagan- de i de olympiska spelen Dam-idrott!
Hur - - i alla fall någonting löjligt över den.
Åtskilliga gånger har jag hört detta sägas på ett mer eller mindre ringaktande sätt.
Jaa skulle vilja giva mycket för att få alla dessa otrogna att ändra åsikt, men är inte jag i stånd därtill kommer säkerligen framtiden att taga dem ur deras villfarelse Oui vivra, verra.
För min del anser jag dam-idrotten vara den sundaste a h naturligaste sak i inte verkar direkt cirkus, så är det världen, om den inte missbrukas till över- drift.
Då är den förfelad Det är själklart att dam-idrotten som sådan skall bemötas med skarp kritik Jag håller gärna med om fördelaktigt intryck.
(Förts.fr.sid 2. den invaliditets- och ålderdomsför- säkring, som antogs 1913 och sum säkert kan utgörs en grundval för den försäkring som avser omsorgen om dem, vars arbetskraft svikit.
i sina direktiv Pill de sakkunniga framhåller socialministern bl.
a. nödvändigheten av att i samband med pensionstilläggens storlek fait- ställa den inkomst som skall läggas själen gror det i tysthet och får liv.
till grund för beräknande av pen- Detta liv är vad Kierkegaad kallar5 sionstillägg.
E t t annat spörsmål erinring. » som bör beaktas är frågan om for- Inne i denna erinring växer » över- delningen mellan äkta makar av man till en se- man hon,att drogo sig minst lika stort intresse som de manliga, och flickorna stredo för fosterland och medalj p i ett långt ifrån löjligt sätt.
Och de besegrade voro de i allmän idrott.
Och sex friska viljor an- kommo till fem världsdelars mötesplats med klappande hjärtan, alla beslutna att göra sitt bästa på kolstybben Vilket vi även gjorde.
Många utländska ledare ha sagt att de svenska flickorna skötte sig bra och med ett naturligt uppträdande på plan Mitt lopp be- undrades a h jag fick många lovord för min vackra stil, men berömmet över truppen i sin helhet gjorde mig mycket mera glad.
Där kommo pudrade och sminkade fransys- kor och amerikanskor, koketta canadensiskor, kraftiga tyskor a h stolta polskor med mer mindre utstuderade diva-later a h d i r tidningsmännens sympati All heder i t dem Ja.
den Olympiaden är avslutad och går till hävderna.
Den första olympiaden.
vari damer f i n deltaga i allmän idrott.
är Ix stå på till ända programmet, Hoppas deras ty lika grenar viktig alltid som idrot- skall ten är för det manliga släktets kultur, lika oumbärlig är den för den sunda kvinnans utveckling.
Bort med ringaktningen - hon- nör för kvinnlig idrott.
~ Hon gick f r a m till kakelugnen d i r han stod och lade sig p i knä fur att uppsamla de nedfallna ved- smulorna.
Brasan var tänd och dess sken fullt makligt, jag ville stannat hem- Marie.
jag ville hellre blivit lekte på rullgardinernas bruna land- ma vid läsningen - -.
Vilka hemma och läst med dig, återtog skap, ena stunden givande dem en ögon hon h a r han.
bjärt belysning och i nästa svepande I detsamma knackade det.
Ah?
dem i mörka skuggor, ibland strök Han kände denna lätta.
skygga Där låg glädje och tvivel i tonen det som ett fackeltåg längs bokra- knackning.
det var ingen annan än men hon såg icke u p p d e r a s guldpressningar f u r att se- Marie, mor Märthas Marie, som kom Hör du.
kan du säga, hur det dan låta dem stå d i r lika obemärkta med de nyborstade kläderna; hon egentligen kommit sig, att jag till som förut.
gick tyst genom rummet och lade slut blivit en ordentlig informator Rummets varma belysning gav åt dem i sängkammaren p i en stol.
för d i g?
dess koketta ungkarlslyx ett skim- Marie.
Det har kommit sig så det mer a v poetisk hemtrevnad och verk- Herr doktor!
har gått så småningom, svarade han lig komfort.
rom det icke ägde rid Hon stod stilla mitt i rummet och något förlägen och reste s i g upp.
fullt dagsljus.
väntade p i vad han skulle säga.
Menar du att jag gjort det för Han stad framför elden.
belyst Men han sade ingenting.
min egen skull eller din?
av dess fulla sken och under det han Märkvärdigt!
Hon kastade en hastig sidoblick lyssnade till de brinnande trädens Hon viile just gå och hade tagit på honom.
dova sus kommo tankar smygande, ett par steg mot dörren, d i han åter Jag vet inte.
villande, lockande som skogens fal- hejdade henne.
Inte jag heller, sade han le- - Marie.
ska rå.
ende, men jag ser, att du lånar av Det var som om han såg sig själv, - Herr doktor!
mina böcker ibland.
såg reflexer skifta i sina egna ögon, H a n brast ut i ett klingande över- Doktorn har själv sagt, a t t varma dagrar glida över sina fint dådigt skratt; det hela var så formade drag.
spela kring det kru- ståndigt komiskt.
Nå, det var icke det jag menade, siga skägget och smekande dröja Marie betraktade honom frågande j a g ville bara säga.
a t t jag roat mig vid de kvinnliga lapparna.
och förvånad.
med a t t se efter, vilka böcker du lä- Och han log ett stolt a h seger- Var det någonting jag skulle?
ser, att j a g spionerat på dig, förstår Benedictsson - - - - - - - - - - - oemot- --- Klatt leende.
- - sade hon.
du.
lyck- eller nsamma Victoria att tid kan bita tän- Betänkandet bör vara färdigt bröstet, som vunno de höga ledarnas och - av första Men för egen del är jag intresse- önska sin segrande motståndare.
rad av att röka bevara det goda i Sverige skulle representeras av sex flickor djupt ned,förvandlas till upplevel- - Däremot ning.
som återfinnes dir. avtrykes piska Spelen i Amsterdam var det inte många som hånlogo Ii oss sportande damer.
h ä r nedan.
Nej trärtom, de kvinnliga tävlingarna till- räcker icke till, nya konfliktandel- ningar l a p a r, nya Elsass-Lothring- en.
Vi äro ei fria från ansvar ge- nom neutralitet: dels tillhöra vi Na- tionernas förbund, dels är man icke - - åskådare till förbrytelser.
derna ihop om sin övertygelse, just nast under första hälften av år Det som gäller att d skapa man den m måste gång bli vill hörd?
ropa 1930. relse, förenar e m o en k r fredsrö- a t i n, därför ut den att så, att I detta sammanhang kan erinras se am det ansvar vi ha för det a r b e t a r r ö r e l s e n och s o l- - Och så - till sist - har du om den resolution, som Frisinnads arbete vi utföra, den ammunition vi d a t e r n a, som har de p o l i- aldrig sett en så skriande orättvisa.
Kvinnors Riksförbund antog rid att du tyckte d i g varken ha rast el- centralstyrelsemöte 1926: ger med de minskade födelsesiff- t ilska, de e k o n o m i s k a och l e r ro förrän den var beivrad?
» I anslutning till de önskemål, rorna.
Det mindre barnantalet får de m i I i t ä r a krafterna i sin Vi vet vilken den orättvisa var som tidigare framförts genom kvin- som djupast brände henne.
- Jag noföreningars geme skrivel- mera luft och l j u s bättre vård och tjänst.
föda.
Det blir flera levande full- se till Kungl.
Maj: t sommaren 1925 vuxna friska människor.
samt genom d e kvinnligs riksdags- De citerade författarna fram- representanternas motioner vid 1926 hålla med skärpa nödvändigheten Arr riksdan yrkar Frisinnade Kvin- av att det nyfödda barnet ofördröj- nors Riksförbund vid extra central- ligen skilje, från rin smittofarliga styrelsemöte i Stockholm 1926 att moder och utackorderas i främman- den fulla solidaritetens princip mit.
te vinna tillämpning inom pen- d e händer.
En nödfallsåtgärd många gånger ofrånkomlig- Men sionsförsäkringen och lagen omläg- vore det e j bättre att i de fall, d ä r ' gas sålunda, att samma beräknings- modern under alla de viktiga barna- grunder bliva gällande för mäns och åren miste hållas fjärran från sitt kvinnors såväl avgiftspensioner som barn.
detta slapp att komma till värl- pensionstillägg.
Beträffande äkta den?
Borde ej kvinnor med öppen makars pensionsavgifter böra be- tuberkulos undvika havandeska?
stämmelser angående tillägsavgift Men på denna punkt tiga professo- ändras därhän.
att denna avgift för rerna.
vardera maken grundas n i hälften Skymning är det inte, som av ald- m vackert utförd kroppsprestation på kol- rig förut tryckta.
Ett utkast, Skym- stybben andast tjusar ögat.
Under da Olym- Vad är det som gör Victoria Be- Veckans utnämningar nedictssons förtroliga meddelanden stämplas som förbrytelse för alla till den » stora boken » och hennes måste det vara olagligt.
Nu är i brev till en sådan upplevelse?
Är stället på de flesta håll ett nekande det detta.
att m i n n e t hos henne olagligt.
Där laglig rätt att neka militärtjänst finnes, blir spörsmålet se - blir konst, och blir en bearbet- ett annat.
Man ställes inför ansva- ning av tillvaron för henne själv, en ret att avgöra sig för a t t neka.
levande impuls för andra.
- » Det Slutligen: vår generation står ic- minnes är ett frö.
som nedsän- i själen » - säger hon.
- » När ke maktlös inför kriget.
Det arbetas kes f ö r krig.
Nationernas förbund man glömmer, tror man att det dör.
Men det är icke s i.
Djupt nere i - många dra på munnen då de höra det ordet nämnas.
Nej, det är ingen verklig idrott!
Om den saknats.Ti- stycken egentligen tillhöriga själv- något vidare biografien och många dem - så vet vilken makt en verklig utveck- personlighet kan äga, skriver hon till lad sin syster, och hela denna makt v i l l jag lägga som hävstång för det- ta enda: att visa dem det förvända i den kvinnliga » moralitetens » fångvaktarsystem.
För mig är det mer än jag själv, mer än allt annat.
och när j a g dör, d i skall det fortleva.
Förstår du mig nu?
Nej, inte helt.
ty det är så nytt för dig, så hårresande.
För mig ä r det så gammalt, så rotat, s i visst som det.
att jag lever.
Vi kvinnor äro män- n is k r. som själva hava att vaka över våra handlingar -.
Men nog med citat och nog med omnämanande.
Boker finns åter till- gänglig må den läsas.
I del VII av Ernst Ahlgrens sam- lade skrifter.
som utgavs av Axel Lundegård 1920, har han samlat Jag ville icke gå bort i afton, Ja, du har tappat spånor bär Marie blev blossande tänkte han a h sträckte sig lättje- p i mattan, svarade han.
rade ingenting.
- - var det någonting mer?
sade han i vördnadsfull men yrkesmässig ton.
Var det svar på min fråga?
invände han leende, skall du inte vara uppriktig mot din lärare?
Mor säger, a t t jag inte får lä- sa för doktorn längre, hon tycker att jag är för gammal för sådant - nu.
- Inga Gentzel.
av årsinkomsten, oberoende av om denna härrör från endera eller bida makarna.
samt påföres man och hu- stru med lika belopp. » Det är förvånande att socialminis- tern icke i sina direktiv till de sak- kunniga framhållit att den viktiga frågan an att samma kräknings- grunder för mäns och kvinnors så- väl avgiftspensioner som pensions- tillägg mine av d e sakkunniga be- aktas, men det har kanske ansetts icke.
Brasans dova sus ljöd dämpat genom rummet.
annars var allt tyst.
Vad tänkte hon?
Vad sig hon?
Sin egen framtid.
Hon tänkte p i hur andra varit som hon och om hon skulle bliva som de.
Hen.
nes ögon höjde sig och blickade sta- digt i hans och läpparna glödde i den varma, darrande belysningen; varför kysste han henne icke?
undrade För gammal?
upprepade han Sällsamt!
långsamt, med blicken mätande den Dat var som om han för första smidiga gestalten, ja.
du har verkli- gången sett dessa ögon.
vilkas ut.
gen vuxit; när jag k a n hit nådde tryck var honom d nytt och vilkas du mig inte längre än axeln.
blick gjorde honom så osäker.
Kanske har du tröttnat?
Stackars Marie, sade hon Jag!?
långsamt, som om hon vägde vart Hon såg på honom med ögon, åt ord, stackars Marie.
hon var ändå vilka eldskenet gav ökad glans.
Där inte som de andra.
låg så outsägligt mycket i detta ord och denna blick: jag som brinner BY lös Utan och utan ansträngning a t t han kom gjorde sig hon för sig att kunskapsbegär, jag S a n ser dig så- kvarhålla henne, gick han emot dör- dan du är och dock kunde falla ner ren.
i tillbedjan, jag som girigt raknar Han greps av ångest som vid en varje minut jag skulle tröttna!
oersättlig förlust.
Vad hade han sett Han log och sakta som for att i dessa ögon?
icke skrämma henne lade han ar- Ingenting Endast en kvinnosjäl, marna kring hennes skuldror och lu- rom gled undan utan a t t han ägde tande sig ned emot henne, viskade makt att hålla den kvar.
han: Dörren stängdes ljudlöst som för Marie, din mor tycker icke, att icke störa honom.
Utan buller, att du är för gammal, men för vac- utan uppseende, men för alltid.
Han röd men sva- ker.
hade lärt henne för mydret.
till - - - - Hon såg in i elden och rörde sig -
