# ID: svediakorp-per340
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1908
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,875
# sentences: 729
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


s t d c k h b l r n 30 April 1 9 0 8.
-- - - - Annonspris: Expedition: I ' renu~nerntioaspris: Bcdaktion: Bed~lktiir o. ansvarig utgifvure:.
och ~nnonsk$ntor: 15 6re per mm.
Ill fir ... kr.
4: 50 .... lrr.
2: 50 i \ liistwsnmnelsgatn; 11 51., en tr. KLEMAN.
Enkel spaltbredd ' 50 mm;.
3 /., 8 ... 8 n: soll / 4 1: 25 M8stersamuelsgatan 61, en tr. Marginalannons under terte ' n Teletoner: Ldsnummer 10 iire.
-.
- E / Iottclgningstid.
15 mm: s hojd per g&amp;ng 10: Allm.
t353.
Riks- 122 85.
Kl. 1-2.: Rnbatt: 5 ggr 5 Ole, 10 ggr 10 ' (0, Prennmcrntion .sker sAviil i -, ggr .25 Olw 20 ggr 20 0 / ~ 50 lmidsortcn som i Stockholin II - Post- och telegramadrcss: Annons b6.r vara nllamna (l ' niirnmste postsilst~~lt ellcr bok- n A aN Y, stockholm.
senast m&amp;ndag f. m.
~tgilningstid l~vtirjc torsdag.
Stockl~olm 1908, Aflonblnclcts tryckcrl.
handcl.
....
.ELLE.N ' -.
- En kvinnosakens veteran.
.
-.
.
.
.
.
.
B a s t a flaw.
saks genopbrottstid, och hon var, - om icke en typisk, 3 steen&amp;rd,tjd,, representant diirfiis, sh dess lringst ' gBende kol~seltvens.
SPL lycler budska- Fgr mig bterv&amp;ckte und@rr&amp;ttelsen 6111 frokikeli ~ a k t a pet fr&amp;a Kristi- Ransteens frttnfaue inipnet af mitt.
farsia ocli enda anin, Atergifvet i.
personliga.
sapmantriiffaude .med ' henne.
Det var un- vRra tidpingar ader, rdet nordiskd kvindekgsm&amp;de i Kristikias som- tillika med en .maren 1902 - det fijrsta s t ~ r r e shdant, de skanclina- kortfattad notis viska lrinderna beuittnat, och b a d som sedan dess in- o p hvein den traffat gor det ej troligt, att det snart kommer att doda i lifstiden Bterupprepas - sonl sagdt, vid detta tillfalle var det jag var.
Fiir den shg A&amp;a Hansteen.
F r h ftirsta s t u d hade vi fr~im- svenska allinan- lingar lagt rnilrke till den liMa magra, galnla dam&amp; hetell sager nain- - med de starka; om.
ett intensivt intresse vittna~ide dra- net Aas.ta Han- gen, hvilken - f iiljde ' f iSrha&amp;ngama i e d,.
jag ' kan godt steel1 ej myclcet, saga, glodande uppmilrksamhet och som med frenetisk det buller, hvaraf entusiasrn lade detta sitt intresse ' i digen.
Vi - fingo det en g h g htfiilj- smrt neta, a t t den entusiastiska m6tescleltngarifinal ' var des, var ju knnyp t Aasia Hansteen, - den s&amp; rpycket omtalade, f6rhIina.de af den art att det och beleddi norska k ~ i ~ i ~ o ~ a k s f o ~ k &amp; ~ m i d ~ e n obli i.
.
gaf genljud ut Of- motghngarna hade ej afslipat kantighiterna ohh gjo&amp; ver det egoa landets granser: Men fiir dem, so111 &amp; ro ini- escentriciteten mindre frarntriidande, menhvilken glais tierade i den mRI~tiga sociala rorelse, so111 heter kvin- iifver det strafva ansiktet.
Uttrycket var en segrares.
nosaken, hvilkens hjaltar eller martyrer hafva kosmo- OcB hvad var hon annat?
Hvad hon kiinlpat och politisk klmg, fiir dem ilr nyheten om den gamla blijdt for, den sak, som, efter hvad det heter i ett nf kvinnosaksveteranens bortghg en slags D begivenlied.
hei~nes efte ' rmiilen, for heme icke.
var ett socialt pro- ined en he1 rad idkf orbindelses i fiilje.
Med - heane blem utnn en religios id6, hade findtligen vunnit er- har ju ett helt tidehvarf sB att saga ghtt i grafven, vkr ktinnande.
Hela detta mote, dar hundratals kvinnor frhn.
.
.. ' ' ' '
sjulriloin gick ur.
tiden, hade hon uppnhtt sitt S4: de Rr.
.
Hon var dotter af den beriirnda astronomen, professpr Chr.
Hansteen, och hennes uppfostran hade ~ a r i t vhr- dad. ' '
I ungdomen i-ignade hon sig firrst &amp; t koix&amp;nlirs banan, hann darinonl en viss fulliindning, hvarom bl.
a. det portratt .. af hennes far, soin Ennes i natio- palgalleriet, bar vittne.
Men arbetet for kvinn0rna.s socialn och anclliga frigbrelse blef dock Aasta Han- steens- lifsmA1 och for detta har hop verkat bade i .. tal och skrift.
Med obetvingligt mod, sager den norska tidning,~hvarur jag hamtat de biografiska upp- uppgifter, som Ilar ineddelis - och det fordrades mocl den tiden for att tala kviimosak - mad Kgande hiin- forelse och indignationens het ' ta grep hon sig an med sitt verk, fiirdommarilas andanrdd jande.
, Kvindernes j Mening om ~ v i i l c l e r ~ e Underkuelse s 2, D Kvinden skabt i Gu.ds Billede, och en he1 del anclra litterera bidrag blefvo hennes.
skriftliga inlagg i strideu.
Rennes muntliga bestod i foredrag, som vackte htslcillig far-.
.
argelse.
Aasta Hmsteen blef ocksh i inidten af 70-.
talet f OreinAl f or mycket %tlbje och missfijrstAnd i den tidens i hog grad smastadsaktiga Icristiania, slirskildt vackte hennes faredrag p % Klingenberg om, r Kvin- desagena mstot och htfbljdes af en episod, som g h .. igen i Gunnar Heibergs bekanta stycke s ~ a n t e Ulrikkex, dar Aasta Hansteen stbtt modell till hufvudfiguren.
- Trott pK striden reste Aasta Hansten ofver till Ame- r i b, dar hon vistades i 9 &amp; r. Nar hon IS89 Btervan- de till Norge haclestoraforiiudri11gar forsigghtt, och ehuru hon fortfor att i skrift med sanma g16cl forf5ikta siaa meningar, var iuan nu battre rustad att EorstH lien~~e.
Och, soin vi sett, erki~lmanclet konl till sist; Vid 1&lt;vindesagsrn6det 1902 hade &amp; t den forr fbrhhnade och afskydda Aasta Hausteen a£ landsman och frainlingar tillerkant s hedersplatsen .. Sakert tar jag ej miste, att de sommardagarna af den gainla kvinnosaksveteranen raknades for de lyckligaste i hennes lif.
Aasta Hansteen var en forkainpe; en af de ofbr- skracktaste, mest glodande och energiska n&amp;gon sak a: agt, men hon Tar iagen forare, dartill var herines natur alltfiir litet beharskad, hennes form&amp;ga att hhlla m$tt#a alltfor begri-insad.
Hennes inflytande blef dar-.
Det ar ett vackert efterinhlle hemes landsman nu hgna ~ninuet af Aasta Hausteen, hon, son1 en g$ng pA f6r niindre an hvacl.
helines oaek1ige.u framsthende be- 70-talet var r ett spektakel for hele byem, da.r hennes ghfning och virrinen och krafteb i hennes 6fvertygelse karlavulna satt och utlnanande Bthafvor brukade till- gifvit en rBtt att vanta.
Helt visst d6mer den af dfaga sig en mindre sinibkrnnde uppm&amp;rksamhet fr&amp;n hennes minnestecknare sant, som menar, att hennes stadens ghtpojkars sida.
Hon sades ocksh ha haft for styrka 1&amp;g dgri, att hon var e n djupt religi6s natur, vana att bevapua sig med en ridpiska firr a t t freda som i sin striifvau att Ilisja sitt iron siktade, so&amp; hon sig for r de slemlne mandf olks D n&amp;rg&amp;ngen het.
Men sjalf en girng sagt, hogre an till politisk rost8r&amp;tt, i~am-.
detta var i kVinnosakens barbariska tidshlder, nu.
har ligen till mansklighetens fijrandligande.
Karnan i Aasta Hamteens personlighet var en mot Aasta l u g e fHtt g&amp; i fred, afven om erkilnnandet for hvad hon varit och verkat fijrst kominit i hennes sena haga mhl riktad idealism.
Hari, samt i en ljus fram- tidstro, lhg heines inakt.
.
lefnadskvall.
DAHLQREN.
LOTTEN Niir hon den 13 april efter en.
l h g och svhr sista nordens alla liinder samlats till kongress for att dryfta for deras koil viktiga frhgor, universitetets aula stalld till cleras f orlogande, land ets yppersta m 8 1 lyss- ~ nande aktningsfullt till kvinnornas ord, pressen deras uaderdhniga slaf!
I sanning aldrig hnde val en drom ph ett underbarare satt forverkligets, den drom som 70-talets kvinnor dronlt, nlen som blott f % af dein hoppats se oinsatt i handling.
Aasta Hausteen ' l~ade varit en af de f; i troende och dsi.rf6r kuncle 11.011 nu rtikna sig till godo clet uppnhdda resultatet.
E j under att hon striilade, att 11011 tillropacle tala- rinnorna pfi katedern ett ' brtivo!
bravo!
med en st5iniina, son1 mer p&amp;minde om " ett ~f dessa firraktacle)) rnand- folks, rbstresurser, an om ett fint kvinnligt vasens.
Gamla Aasta Hansteen hade f&amp;tt ratt, kvinnornas dag hade kommit, nu kunde hon lagga sitt huf vud till ro.
De ' tta var dock Ilvad h.on ininst a£ alit tiinkte p&amp; under de dagarna: ' Mecl sina 78 Ar v&amp; hon hvad uthAllighet betraffar den ungdonlligaste, outtrottligaste af alla motesdeltagarna, mire sig det gallde allvarlign forhandlingax eller glada fester.
o f verallt syntes hen- nes originella lilla figur alltid intei~sivt~deltagande ined lif och sjal.
Hur kom 11on ej oss yngre ph skaim, de af oss hvilkas uppmarksamhet sB latt slappades, dh ett foredrag drog ut ph tiden och som under tyngden af kvinnofr6gor nas- rn&amp;ngd och det ovissa i deras losning kanske i all hemlighet tillhviskat oss sjalf va ett klenmodigt och skeptiskt: r &amp; quoi bonr!
For heme fanns det ingen klenmodighet, intet tvifvel, 11011 visste rhvad ' det tja- nat tills alltsammans, strider, forfoljelser och begab- beri.
Segern var vunnen, nu kunde hon gliidjas.
In- for denna segervisshetens gladje; s&amp; gripa.nde emedan den som identifierade segern med sig sjalf aldrig skulle fh njuta dess frukter, glomde ma; det kantiga, oskbna, ja, lirjligi i gamla Aasta ~ a n s t e e n i vasen.
13011 blef en vordnadsvfird gestalt, infor hvilken man bojde sig ined aktning och beundran och aldrig har det s&amp; ofta an- vanda skaldeordet synts mig battre tillampligt phhenne: ~NOgot tAlde hon skrattas At, inen inera hedras aiidh)). '
' ' ' ',, *
DAGNY 215 De kommunalt anstallda barn-.
morskornas lonefraga.
nligt senast tillgangliga statistiska uppgif ter of ver k.ostnaderna p&amp; landsbygden aro lika stora f6r dem 1roi '; nunalt anstallda barnmorskor funnos lir 1906 bBda.
Men intet hindrar lararinnan, att p&amp; sin lediga 2,024, ett antal soin sedan dess icke afsevardt kau hafva tid taga i ined shdant arbete, som lion icke har r8d forandrad t sig.
Itiinnedomen om - denna kbrs forhh !lan- att leja for, sSlsom skurning, tvatt, grafning i jorden, den och lonevillkor har sakerligen writ ringa bland potat.isupptagning m. m.
Barnmorskan Ater ar a£ sitt allmanheten.
Genom att derns lonefraga nu f Greligger reglemente ' forbjuden at (syssla med grofarbete, hon ' till behandling vid innevarande Ars riksdag hafva m&amp;ste hhlla sina hander fina och mjuka, dar fBr ej emellertid en del fr&amp;gan belysande fakta framkommit, finnas nkgra skr&amp;mor p&amp; dem, endast.
en sadan skulle som fortjtina att narmare granskas ocli framhAllas.
kunna vara till oberaknelig fara vid utof vandet af I det af medicinalstyrelsen utarbetade och fram- hennes ansvarsfulla yrke.
Har blir nu en skillnad mellan barnmorskans och lagda f orslaget till.
reglering d barnmorskornas loner.
foreslAs, att minimilBnen ej borde understiga kr.
200, lfir&amp;irinans f6rhAllaiiden.
Det ar ej blott sin 1611 de kunna hvaraf hogst 75 kr.
finge utgh i 11aturafiSrmbner.
Den lefva p %, sli mycket forstAr hvarje tankande manniska, kont.aata h e n kunde si~ledes komma att utg&amp; med det a.r genom det arbete, de utratta vid sidan a f - det aflijnade, som de blifva i s t h d till att uppehklla sig.
125 kronor.
I&lt;.
Maj: ts proposition till rilrsdagen fijreslk en 1611 Och detta arbete, .just det advandiga dagsarbetet, ilr a£ milist 300 la.
samt bostad och vedbrand, eller ock af tjiinstgoringsregleinentet forbjudet for barnmorskan.
Skall hon dB inojligeu, genom de extra inkolnster ersaktning harfor med ininst 100 krouor.
Vid barnmorskornas extra onnbudsin6te i Stockholm hon kan hafva vid enskilda firrlossningsfall, kuuna sistlidne februari enades de sjiilfva i. ett uttalande fortjana s % mycket, att hon kan hafva r %d att betala af att en minimili~n af 400 kr.
samt bostad och fri for shdant arbete?
Euligt den utredning, som foreligger, kan barn- vedbrand borde for .dem fastslAs.
Doktor Knut Kjellberg m. fl.
hafva i audra kam- morska fiirtjana fr %n 50 ore till 5 kronor for hvarje maren motionerat for; amma lonevillkor, som barn- forrattning - detta pA landet, i stad an.stiild barn- morskorna framstallt, likasA i siirskild motion hrr J. morska kan ju ' fortjana mera, men ' har ar endast tal J. Nystrom och G. Thavenius, hvari flere riksdags om de forra; Medelt-alet forlossningar per barnmorska ar ornkring 50 per Ar.
Inkomsten daraf kan beraknas i.
man.
insta.mt.
Af ofvanstAend ' e framgkr shledes, om vi forst skar- medeltal till 100 kronor per &amp; r.
Med ' dessa 100 kro- sk %da .medicinalstyrelstyrelsens utktande, att barnmors- nors inkomst liar shledes barnmorskan i basta fall - kas lon kan hafva utg&amp;tt med mindre an kr.
200, om de enskilda motionarernas forslag gkr igeno&amp; - hvilket dock nledicinalstyrelsen nu vill fisera scSsonl kommit upp till en sm %skollararilmas begynnelse16nj.
ruiainiilou.
K.
Maj: t liiijer denm minimil6n med 100 om I (.
Maj: ts forslag Ater gAr igenom, ar hon vida kronor samt bostad och fri vedbraud.
Barnmorskorna siimre stiild an lararinaan.
Huru skulle hon kunna sjalfva liter begara 100 kronor mei ' a au livad i k. pro- lona en tjanarinaa att forratta arbete At sig?
Det, positionen foreslagits, och doktor ICjellLerg och.
ofriga son1 i hennes ' reglemente iir faststalt shorn en enkel motionfirer instiimma i denna, soin man mliste tycka, plikt,.
som lion har att uppfylla vid utofvandet af sitt yrke - att h&amp;lla sinn hander fins och mjuka -.
blir ganskn n~httliga begaran.
orllas lone- till.
ett h i n och en grymhet, hon kan icke h&amp;lla det.
Vid Arets ri ksdag har smiskoll~rarin~~ frAga losts med den v&amp;lbehofliga begynoelselbnen Liirarinnan har siua ferier, d$ hon skulle kunna- af 500 lironor saint tye klderstilliigg .h 60 kr.
fortjana genom extra arbete eller - om hennes for- Icke utan skal uppdraga hrr Bystrijm och Thavenius hkllaudea tillkta det - dA hon kan hvila och skota i sin motion en paralell niellan bar~~ruorskornas och sig.
Barnmorskan har inga ferier, som kunna gifva s~nlskolliirari~~~ior~~as f orBbllanden, p&amp; hvilken tor ' de henne utsikt vare sig till extra arbetsfortjiinst eller till vara liimpligt, att nhgot narmare ingh, icke for att p i hviln.
L e t om inaste 1101.1 vara till hands i sin makt- riagaste satt formiuska den nu fastslagna ~~ijdviiilclig- pAliggande och svbra tjanst, hou kan aldrig vara rik- heten af f orbiittring i smhskollarariunornns stahing, tigt lugn for att icke ett sjukbud kommer, och dS, men vill diirfore, att de skiil, so111 gallt vid kenom- om det k dag eller aatt, m %ste lion ut, i hvad vader forandet af deras lonereglering - ocli &amp; I~LIU nPtgra d&amp;r- det vara in&amp;, och fardas ofta p % l h g a och s v k a viigar.
till - l&lt;unna fran~li&amp;llas af ven.
i frAga om barnmorskornas.
Lugu och glad och rhdig skall lion dB vara, nar hon Barnmorskan ocli sniiiskollarariimm lef va under kommer fram till den sjuka, icke trirtt och utsliipad Liknan ' de forhAllandea.
Hvad den ena behofvei a£ lif- eller svaltfijdd, ty d % duger hon icke till mycket.
vets nod torf t behiif ver $if ven den andra.
.
Lefnadsoni- Man kommer att tanka p9L den foreslagna minimilonen '.
. '
'
-- Niir Svenska allinanna barnmorskeforbundet den af 200 kronor.
Huru yore det mojligt att icke vara 17 februari vid sitt extra olnbudsmote uttalade sig trott och utslapad och svaltfodd pQ densamma!
LAtom oss emellertid slnppa paralellen ined s&amp;h- sAalunda:)) hIbtet anser, att i det forslag till basn- skollararjnnan.
Barnmorskans sak talar for sig sja.lf, morskereglemeate, hvilket snart larer fore- afven denna jamf orelse firrutan.
Nar hon k o n m er 18ggas riksdagen till afgijmude, minimi-lBnen till sjukbadden skkall hon hafva ined sjg rnedel for hor best#mmns till miast 400 kronor,- jainte antiseptisk behandling.
Hvem betnlar henne f6r detta?
bostad och vedbrind, och fhr mot&amp;, afven- Ofta 81: det s v h t nog for henne att ff&amp; ut sitt lilla ledes en11aJ.ligt uttala sin vijrclsamma nn- srvode for forlossningea, hvilket understundoln ju ar I~Lllan, att staten nnAtte nned nhgon del sA lRgt satt son1 till 50 ore.
I en kommun t. ex., diir bidraga lill barnmorskornas afloaande, ba.rninorskans lon Yar 150 kronor, var taxan vid hvarj e siirskild forlossning 50 ore for statfolk och 1: 50 for fmn~holls d8rvid synpunkter och ijnekemhl af sh rim- torpare, och d&amp;r intet fanns att betala rned, blef det lig innebord, - att man val ff&amp;r hoppas att riksdagen, ofta ingenting alls.
Men lika fullt var det barnmor- sorn; isat sig forsth och behjiirta en annao, ganska skans skyldighet att behandla de sjuka antiseptiskt.
likstald k h s, sm8skollararinnorna, smB och svhra for- Mealen dartill fingo tngas af hennes 150 kronors hhllanden, afven mhtte taga sig a n barnmorskornas.
16nefrhga och lrjsa d e n sA, att de .kvinnor, som % p a 1017.
Vi k u n n a - j u n u anse, att sB bedriidiga forbbl- sig $t de-tta.
rnaktp&amp;liggaiide och ansvarsfulla ball, icke landen, so111 det sist anforda, icke liingre skola lcuulia mB behofva lida stora och svAra uinba.randen i f r i g a forekomma.
Och n8r riksdagen nu upptager barn- om det, sorn h6r till sjalfva lifvets uppehalle och nod- morskornas 1oneErBga till behandling fK vi viil hoppas, torlt.
D i m s i och for sig sjalfupyoffrande ve&amp;san~het.
att clet icke endast blir for att afhjdpa dylika skrimde miS val lattns genoln en nPtgot sh nKr sakerst5ilcl~existe~ r n i s s f ~ r h ~ l l a ~ d e utan n, for att gora deras stiillnillg For att den s k d l blifva det,.
ar en fastslagen mi- verkligt driiglig.
Huru det varit 1 ?16jligf for miinga af nilnilon af 400 kronor det minsta tankbara, ocli vi clem att existera under de forhBllanden, s o n w r i t, iir vAga uttala en f&amp;hoppiling att ilp uuppfattuingen svdrt att fatta, jay helt enkelt obegripljgt, och det ar mhtte gora sig gallande, niir riksdngen g5r att fatta, icke en dag f6r tidjgt att kommun - och stat - beslut i loneregleringsfr %gan.
kanna sin forpliktelse att forb8ttra deras stiillniag.))
' ' Fredrika-Bremer-Forbundets 3: dje kretsmote.
en 21 och 22 april holls i ' MalmS ocb Lund under liflig anslutning Fr.-Br.-F: s Arliga lcretsmote.
Bland andra, sorn bevistade motet, voro Forbundets ordforande, medlemmar af centralstyrelsen, ordforandena i Linkopings- och Helsingborgalrretsarna, representant for den ngbildacle Stresgnas-kretsen, forbundsombud m. fl.
K1.
' /, I1 p i tisdagen ssrnlades m~tesdelta~arna i Fri- murareordens rymliga och trefliga lokal och halsades viilkomna af kretsens vice ordfiirande, fru A.
I; ewenha.gen, dB dess ordforande p % grund af sjukdom inom sin familj " var forhindrad att narvara p&amp; formiddagen.
Sedan fru A. Montelius utsetts att leda dagens firrhnndlingar, togo dessa sin borjan med en redogorelse for hvad sorn blifvit gtgjordt i de frhgor, ' sorn varit foremB1 for behandling vid forra kretsmotet.
Vid den diskussion kngHende yrkes- skolor for kvinnlig ungdom, sorn forekommit vid namndi mote, hade det bjart belysts, hvilka stora oliigenheter, sorn bristen pQ skolundervisningens praktiska laggning med- forde, och beslut hade fattats om hiinvandning till cen- tralstyrelsen rned begaran, att den i dettn arende ville vanda sig till den af k. m: t tillsatta liiroverkskommitten.
h e n l e d e s hade rned anledning af yrkesskolefrAgan onsk- vardheten framhAllits a£ att upplysi~ingar samlades om de donationer, sorn gifvits i andamti1 att bereda uuder- ' visning i slojd m. m. och huruvidn clessa vore.
pA ett effektivt satt anvands.
Och slutligen hade vid fr5gan on1 brister i 1agst.iftningen for kvinnnn och medlen till clessas dhjtilpande beslut fattats om hen~stallnn hos sty- relsen, att den ville lAta utarbeta formular till testanien- ten och till beredjilde af lifriinta, hvarigenom donerade medel kunde blifva undantagna maanens forvaltning.
Det upplystes om, att samtliga de shlunda meddelnde uppdragen af styrelsen utforts, om iin rned afseende 3 upplysning angiiende forefintliga fonder mycket Ennu dterstode att inhamta.
ICretsombuden liimnade harefter redogorelser for sina respektiva kretsar, hvarif fmmgick, att verksamheten fort- farande pBgick i ' gamma rilrtning, son1 frBn borjan in- sla.gits.
Allra mest lifaktjg hade naturligtvis den " stora ~ W C ~ ~ ~ ~ Z ~ - visat LU~ sig; Z C ett Z synnerligen - ~ ~ ~ ~ S omfattancle C~Z upplysningsarbete i sociala frdgor genom foredrag och lrurser hade utforts.
h e n for mera rent praktiska am- nen s ~ s o m husrnodersskoln, hemmets foreukling (solidor- idberna), platsformedling for bildade kvinnor m. m. hacle kretsen verkat.
Helsi~~gll7&gt;olgs-kretsen.
fort satte med disltus- sioner och foredrag samt rned ett cirku1eran.de bibliotek rned litteratur i sociala iimnen, och hade anordhat en slrolkokskurs fijr kontorister och bodbitriidcn, son1 icke ' '
bildats, darv kvinnor.
och barn i storre utstrbkning an- vandas i. industriellt arbete i ocll for.
framjande af att kvinnlig yrkesinspektion mB komma till sthad.
- Ett angenamt samkvKni ined sling, skfinska IandsmNs-.
historier och sup6 vidtog nu, och forst sent pA kvallen skildes man fit.
F ' oljande dag upptogs af niera enslrilda ofverla.ggningar mellan kretsens ~t~relsemedlenimar och centr~lstyrelsens snedlemmar.
Tiden var for ofrigt anslagen till att se sig om i Malmo och i Lurid, clit miitet denna dczg var for- lagdt.
Besok i Sodra Sveriges sjukskoterskehem, i skol- barnshemmet och i donikyrkan medhunnos innan de tvenne pfi programmet stiiende foredragen gingo af .stapela I det forsta af dessa framlade fru A. Lewenhagen kfin- nornas behof af kunskap i nffiirsftirhi~landen, s5vi.l i hvad egna affiirer betr %&amp;.de som i kommunala angelagenhetei.
Det sakrika foredra.get gat anledning .till en diskussion ', som utmynnade i ett beslut att i den kurp i sarnhiills- lara, som kretsen vore betiinkt att anordna instundande host tillsammans rned r6str&amp;ttsfij.reningen, iifven undervis- visning i affarer skulle inbegripas.
Forfriskningar intogos hiirefter under lifligt samsprak och innan man v i d e or- det af var klockan sju och tiden inne for det andra fore,- draget.
Detta holls af fru A. Ekelund och utgjordes a £ en skildring af ung~oms1dubbar, utgkende frAn deras forsta tillkomst i. Amerika och huru de i vArt land afveh vunnit efterfol jd.
Talerinnan framholl varmt och bfvef- tygande, hvilken stor mission ~fidnna klubbar hnde att ut- fora bland ' vbr sedligt forsummade ungdom.
Den foljande diskussionen gaf vid hahden att hennes Ahorare deladb hennes Rsikter harut.innan, och det betonades att det vore synnerligen af behofvet piikalladt i t t n$got gjordes for unga gossar och flickor i Malrno och Lund.
Motets be- slut blef ocksil att arbete sknlle sattas i ' ghng for att fb dylika blubbar till stand inom de resp. mmhallena.
.- Kretsens ordforande, froken E.
Lindencrontl., tillk " nnna- gaf nu att motesprogranlniet m r geaon~gtinget och tackade alla sorn bidragit till det lyclrade resultatet.
Sedan ndgra stingnummer utforts.
~ f Lunds damkvartett afslu- tade fru Nontelius motet, framhbllande hvilket stort ct- byte dessa sammankomster g&amp;Eve, icke minst for dem, sorn i hufvudstaden vore syssel~ntta mecl arbete i. earnma vag; f6r dern vore det uppfriskande och stiirlrande att erfara huru lifligt intreseet.
vore landet rundt och Buru friskt man grepe sig an nied cle oliks f r i g o ~ n; ~.
.
Helt.
siikert skulle arbetet for det gemensnmma millet, utfordt i den anda och pH det siitt sorn man har bevittnat oc11 afven genom r.edog6relser fAtt inblick uti, blifva till g a p fiir hela vhrt fosterland.
Oniedelbart hiireft ' er, s8som genom en spontan ingif velse, tonade genom salen ru Da gamla, du frias, pH stHende fot afsjungen och harmed Det i &amp; Ialmo foreamlade Fredrika-Bremer-Forbundets lrretsmote uttalar som onskviirdt och nodviindigt, Litt kvinn- var motets allvarliga del slut.
Ett gladt och viinligt umgiinge under gemensam supk liga yrkesinspektriser anstallas pA sAdana arbetsst.iillen, dar kvinnor och niinderilriga sysselsattas och att dessa in- Aterstod sedan, men uppbrott nliste dock ganska tidigt spektriser under fullt ansvar crhAlla ett prsktiskt verk- aga rum, emedan en he1 clel motesbesokande Stervande ramhetsfalt ph det hygieniska omriidet.
norrut med nattiget.
Den stora betydelsen ' a£ att forbundsmedlemmar lan- Motet hemstaJlde afven till Fredrika-BremSr-Forbundet att satta sig i forbindelse rned de fackorganisationer, sorn det rundt p i delta eatt blifva.
i tillfalle att utbyta tanker haft tillfdle att i egna hem lara niigot i den vagen; Li~hkopings-kretm hade sina arbets- och samkvamsaftnar.
for fabriksflickor och rned dem jamnstallda unga kvin- nor och hade afvenledes for dem anordnat en skolkoks- burs; kretsen hade gladjen se sin verksamhet hogt upp.
skattad af dem den giillde.
Strenplis-kretsen, den yngsta i laget, var i full gdng rned att arbeta for en ' olrning af Sodermanlands ' lans stipendiefond och for ett skolkok inom samhiillet.
- De kretsar, som icke.
voro representerade vid motet, hade insiindt korta redogorelser, hvilka upplastes af sekre: teraren.
Arvikcx-kretsen hade koncentrerat sitt arbete pi %, att fA till stdnd en barnkrubba.
AMotnln-kretsen hade fort- farande haft sin verksamhet forlagd bland fabriksarbe- terskor och samlat dem till underhilllning eller inlarande af n; ttigt handarbete.
Nora-kretsen bade haft mAnatliga samkvam med upplasning af foredrag eller diskussioner i pA dagordningen stdende sociala frkgor.
Formiddagen upptogs for ofrigt af oEverl,aggning an- ghende en del organisationsfrhgor och afslutades rned en stunds angeniimt sallskapan#e vid en kopp te.
Sedan man harefter tagit tiden i akt for att bese nAgra af Malmo seviirdheter sdsom Hemslojden, Mjolk- droppen, museet m. m., samlades man ph nytt for att Ahera sekreterarens i stipendieinstitutionen, froken M. Silow, intressanta redogorelse for stipendiefondernas upp- komst och utveckling.
Foredraget viickte hos de nar- varande till lifs onskan om Malmohus Ians stipendiefonds forstarkning osh beslut fattades, att sA snart som mojligt siitta i gAng arbete harfor.
E n nf kretsstyrelsens medlemmar gaf i sitt hem mid- dag for centralst.yrelsens och de olika kretsarnas represen- tnnter, hvarefter pi % kvallen foljde ett offentligt foredrag af fru .I$.
Anholm om behofvet a£ Imimlig yrkesinspektion.
Hon phpekade, huru otillracklig inspek tionen of ver huf vud taget vore i Sverige, i det .endast 8 yrkesinspektorer fun- nes for hela riket; Hr 1895 hade t .. ex. endast 2,118 a£ de till ett antal af 18,926 uppgAende arbetsstallena nied- hunnits.
SAval i England, sorn i Tyskland funnes lib- mera en k %r af kvinnliga inspektriser och deras .verk- samhet, sorn sarskildt omfattade det hygieniska omridet, hade visat sig siirdeles viilsignelserik.
Den kvinnliga yrkesinspektionen borcle byggns 1x5 direkt kontakt rned arbeterskorna och p&amp; den myndighet lagen skanker och inspektrisens stidlning borde vara fullt jambordig rned inspektorens, ehuru h a m arbetsfiilt hufv; dsakligen borde afse det tekniska och hennes det hygienisks.
Efter en diskussion, som utvisade att motets intresse for denna frBgn vore sy nnerligen stort, fattades foljaride resolution: ' '
kan ej.
nog framhillas.
Nyn uppslag gifvas, entusiasm ' for gemensamt mil tBndes, mojligen uppstdndna missfor- s t h d bortforklarns och man skiljes At med en kiinsla a£ att kraftiga impulser till fortsatt nrbete tillstrommat enhvar och att den skriftlign forbindeleen liittare kan komma att uppratthhllas p i grundvalen a£ den personliga bekant- skapen.
Inbjudan till nasta kretsmote framfordes af ordforan- den i Linkopingskretsen och ar slf ' sedt att hillas darstades strax efter phsk 19.09.
8 .. ' Nagot om vara konstnarinnor.
0 ttilia Adelborg.
A Ottilia Adelborg for en del hr se- dan utstallde och sedan p&amp; Albert Bonniers forlag utgaf sitt: Prin- sarnes blornstwal- fabet, vackte bo- ken berattigadt uppseende f Or den nya ton, hvaraf dess illu- strationer prag- lades.
I England hade visserligen Wal- ter Crane, - den stora f oreghngs- mannen och den inspirerande for- rnfigan pB samma omr&amp;de, det haltt fantastiska, halft barnsliga personifieraudet a£ blommor under mansklig gestalt, - gifvit f6rtjusande och originella prof p&amp; ett slag aE illustrationskonst.
Men hos oss var det hit- tills okiindt.
Nar darfor f roken Adelborgs alfabet kom till synes, stracktes alla harder ifrigt efter det for att rikta bar- nens bokforriid med denim lilla skatt af konstniirljga, k v i c k ~ ocb graciosa bilder, dar lhvarje blomma ar om- vmdlncl till en intagande personlighet, och dar hvarje siidan liten personlighet bar pragel af att ha tillkom- mit genom en suud och lifaktig fantasi.
I vhr barnlitteratur hade visserligen d&amp; och db preste- - rats ratt iilskvarda illustrationer, men inga hade hittills nitt upp i jiimnhojd med Ottilia Adelborgs dfabet.
Att boken ocksb blifvit tillborligt uppskattad, bevi- sas bast daraf, att deu ofta blifvit sB rsonderlastr, att det forsta exemplarat mhste e~sattas af ett nytt.
Ett godt tecken!
Det iir mmycken kuraktar p6.
de olika sm&amp; fysio; o- mier, Ottilia Adelborg dar framstallt, ocli godt lynue och kacka rim omviixlar ph ett angenatnt satt hned alskviird kanslighet och finhet., zGul ' 1vif van)),; ippel- blommanr, r Odtirtenr, ~Hvitsippans, r Lilje ' konvaljen~ och m h g a andra ha for alltid fast sig i barnens minne under den vackra och poetiska form de tagit i Ottilia Adelborgs bok, och man kan lyckonska de sm8, sorn niir de vaxa upp, genast f &amp; vanja sina ogon vid sB harmoniska och glada bilder.
&amp; ken i detta fall ar vArt hhundrade i sanning 2 barnets Arhundrades.
N k man tanker tillbaka p&amp; sin egen barndom, mins man, hvilken fattigdom, sorn dB tyvarr rhdde pb goda, illustrerade barnbacker.
Nhgra engelska, ganska s hemtrefliga)), men tamlige~i konven- tionella bilderbocker, och jamte dem den ofver all beskrifning rysliga Pelle Snusk var snart sagdt den enda illustrerade barnlitteratur, sorn dd irbjods.
Pelle Snusk med sina allt igenom otroligt okonstnkirliga bil- der och sin upprorande dumma och sensationella text, bterfinnes dock &amp; m u i dag i de flesta barnkammare.
Den hor liksom till traditionerna, och historiskt w sedt kan den ju ha ett visst intresse.
Man ser genom den, huru sprhnget frbn d % till nu i illustrationskonst ar jattestort.
Men egendomligt ar det faktum, jag erfarit afven hos begdfvade och fint kannande barn, att de nagon g h g med en viss nyfiken tjusning $ter leta fram Pelle Snusk och satta till lifs n8goq af de hhrresande beriit- telser, som .den .bjuder p&amp;.
Det ar sorn om de, sorn ett slags motvikt mot all den fina, val afvagda litte- ratur; som nnmera dagligdags erbjuds dem, behofde skratta %t och rojar sig ofver de plumpa bilderna och de l&amp;nga, onaturliga verserna i den ofver femtio ds gamla bilderboken.
.
Deras kansla tycks stundom liksom reagera mot den hogt uppdrifna konstnarliga omgifning, ur hvilken de vanligen h ~ m t a sina intryck och njuta af att .for ett ogonblick %terv&amp;nda till den osammansatta., krasst srn&amp;borgerliga och frAn all konstnarlighet kemiskt renade atmosfar, sorn praglar illustrationerna i denna - v %.r aldsta barn bok.
Kanske Hr det ett tecken till dekadens?
Eller en reaktion mot den starkt estetiska mhttstock, sorn nu mera silttes pb a71t, sorn vidkommer barnens uppfostran.
Detta hindrar ernellertid icke, att de sedan med)))) - - Schering &amp; Lindberg, Skylt-, M6bellackering Dekorations- utfljres ifven.
o. Kostnadsforslag ~umsm4lare.
begban.
pi Jakobsbergsgatan 43.
A h r n tel. 2110g.
o BS.!
Valgjordt arbete!
Moderata priser!
,.
.
. '
dess storre - f ortjusning Atervanda till sins alsklings- lararinnor.
Dessa bnga hjalpredor visade sig iiga b8de blicker, och blabd dem kommer lange, - jag vore thlamod och formiga att meddela de kunskaper, de frestad att saga alltid, - Ottilia Adelborgs blomster- sjafva nyss fAtt del af.
Froken * Adelborg berommer dem sbsom samvetsgranna och ifriga., ' .ochw, ' fortsatt&amp; alfabet att intaga en af hedersplatserna.
Efter blonisteralfabetet utkom boken om siffrorna; hon, sdalfolkets medfodda smak ' och thlmodiga nog-, I 2 3 4~; afven den full af lif, farggladje och dsk- grannhet har gjort, att det kunnat g b.
Den i borjan ansprkkslijst tilltagna knyppli ' ngssko- vhrdt lynne, vackert och kansligt tecknad liksom blom- lan raknar nu mellan 30-40 elever, delade ph tre steralfabetet ..
Men det ar dock en annan af Ottilia Adelborgs pro- afdelningar, hvilka aro forlagda p&amp; tre olika pla ' tser.
duktioner, som, jgmte alfabetet, tar priset i barnens En, den hufvudsakliga skolan, har sitt stamhiill i Gagnef, sympatier.
Det ar liistoriensom: Pelle Sllygg och bar- en tir forlagd langre ned i socknen och en i Leksand, lzen i Sfias7ceby)).
Den latta, glada, livita Pelle Suygg, pB grtlnsen till Gagnef.
I den senare knypplas dock som tassar omkring i sina hvita skor, och pA sitt skamt- endast ~leksandsknytningar.
D Framst upptagas de gamla miinstren, de valkiinda samma, men energiska satt ordnar forhhllandena i det lilla Snaskeby, ar en kvick, treflig och sprittande uppen- gamla dalamonstren, rned sin starkt accentueiade teck- barelse, sorn barnen lart sig alska.
Det goda humor ning, ofta inramad af en niigot grofre tr&amp;d, som p&amp; och den frhvaro af sentimentalitet, sorn alltid &amp; r ett en g&amp;ng isolerar ocli frigar mlinstret f r h botten-natet.
Nag011 gAng kompoheras e t t nytt monster: ' ~ t a£ t sartecken fijr froken Adelborgs illustrationer, gora dem sarskildt kara for barnen.
Inga ha sQ fiut 6ra som de dessa nya har s&amp;skildt fast sig.
i mitt minne fi&amp;d den for den akta klaugen i en rost, och ett naturligt barn tilltdaude utstallningen af gagnefspetsar pi nordieka.
.
dar motivet ryggar lnedvetet tillbaka infor lhvarje uttryck a$ falsk museet forliden host.
Qet ' var e n spets, utgjordes af Gagnefs kyrka, stiliserad mot den tunna kansla, - siival i verkligheten, sorn i konsten, - och Dell verkade bade originell och parant, oin hvilken de ofta beteckna med det enda ordet: ~ s j h p i g ~ batten.
.
Ottilia Adelborg ager icke ett uns af denna egen- jag iin icke vill saga, att dei var att foredragifram- skap, utan hon har tvart om ett kackt, muntert, natur- f or de verkningsf ulla, traditionella rnonstren, af hvilka ligt gemyt, som afven i de veka momenten aldrig sl&amp;r existera.r en massa varianter, om an alla konstrieras ofver At det allt for kansliga.
Darfiir alska barnen ef ter s a i m a grundprigciper; princip.er, s o k forefalls att bladdra i hennes bilderbocker, till dess att icke s&amp; systematiskt stranga, att.
man forestSi.ller sig, att det stort lnera an parmarna finnas kvar, ett vitsord, som, noggrannast upptecknade mollster miste fordras dartill.
tyckes mig, mera an nhgot annat bar ofverbevisa fro- I stallet fijrvfinas man att hora, att dalspetsarna i lik- ken Adelborg om, att hon lyckats rtraffa den ratta het med de vackra skhnska spet&amp;rna, knypplas.
d a n nhgot sorn Pelst uppritadt monster.
stxangeu D.
Att clet fordras s8val nedarfd tradition som finger- Ottilia Adelborg iir fodd i Blekinge och bbrjade sina studier forst pii tekniska skolan, sedan 110s pro- fardighet och intuition ' for ett dylikt arbete, ialler af fessor Winge och slutligen sex Ar pii konstakademidn.
sig sjalft.
Endast en g&amp;ng i veckan arbetar froken Adelborgs Forst lange efter de egentliga studiekren kom froken Adelborg i tillfiille att resa utomlands, se och l#ra af knyppelskola., men barnen forses med hemarbete och wintet f&amp;r arbetas endast som ofningsbit)), berattar fro- andr a.
Oaktadt sydsvenska berattar froken Adelborg, att ken Adelborg, allt bor kunna anvandas och kopas, hennes h&amp;g alltid stAtt till Dalarna.
For fem Ar sedan eller i lyckligaste fall ar det p&amp; forhancl bestalldt och begaf hon sig dit: sorn hon d&amp; trodde endast pA i$igra utfores for en bestamd kopares rakning.
- Undervisningstien iir forlagd till tiden mellau mknader, men hon har sedan alltjiimt, tillsammans 9-6, och d % arbetstiden sAlunda blir l %ag, har frijken med sina systrar, varit bofast i Gagnef.
Jamte sin teckning har froken Adelborg dar bor- Adelborg i &amp; r anordnat soppkokning i skolan.
En a£ jat kraftigt understodja och uppmuntra hemslijjden, flickorna utv&amp;ljes for hvar ghng till kokerska, och soppan afates - wid fint dukadt b o r d ~; -- lararinna sarskildt knypplingskonsten.
I Gagnef bade all hemslojd legat mycket nere, och och elever i samfglld trefnad.
- Ett bibliotek i far- dh froken Adelborg korn dit, r&amp;dde ingen lifaktighet ening med skolan ar afven stalldt till barnens dispo- ph detta omr&amp;de.
Men varmt intresserad, som hon var sition.
De begagna, s i c flitigt daraf, och det utgor a£ dalbefolkningen och dess ganila traditioner ocli kul- deras stora gliidje.
Skolan har nu afven erhAllit en direkt uppmuntran tur, foretog hon sig att redan fiirsta &amp; ret pH forsok i ett anslag af hushAllningssallskapet i Kopparbergs anordna en liten knyppelskola.
Den forsta ledningen vid undervisningen erhlills a£ Ian, och man har all anledning att tro, att denvackra en skicklig knypplerska frQn Mockfjard, sorn stdlde knyppelkonsten, tack vare den stora, personliga insats, sin kunskap till de yngre gagnefkullornas forfogande.
froken Adelborg gjort, skall ha tagit tillracklig fart bland Men snart, m %ste de reda sig p i egen hand, och de w g a gagnefskullorna for att gA en ny ' fra-mtid till sedan grundelementen inhamtats, blefvo de aldsta af Vmbtes.
Men trots att froken Adelborg nu har, sitt stora, eleverna, ~ s m i i kullor pii fjorton k, ~ anstallda som ' ' Henrik Gahns o c e n treracle G a h i flaskor il 2 kr.
och 1 kr, Behagligt och i hog grad verksamt munvatten, Tillverkas under kontroll af herr professor Carl Sundberg vid Karolinska institutet i Stockholm.
.
sin teckning; icke ville upphora att gladja barnen och 1art sig kgnna igen och hAlla a£.
oss med sina uppfriskande, liffulla bilder.
Ty frbken Adelborg hor till det slag af barnboks- Sakert har.
froken Adelborg e n mycket tacksam tecknare, som vi alldeles icke ha rlid att uadvara.
publik i G a g ~ ~ e bland f d e ungn kullorna, ' som hon - inviger i spetsku ypplingens mys terier, men hon har an minst lika - tacksam spfidd i Sverjges barnkammare: .- ' Elle~zl FV ' esteq *: Paracelsus i Stsockholm.
Stock- clor emellertid, och det forefaller en smula otroligt-, att nbgon enda danskvan, lAngt mindre kung Christian sjalf, kunde haft orsak att frukta honom.
Hopplos,, Born det a1 mA det kallas ett.
egendondigt sammantriiffande, svenska partiets stallning var, kunde det dock varit tank- att boken Paracelsus af en sveask forfattarinna ut-.
bart, att en och annan litat till honom, sedan den gnmle kommer nngefar samtidigt nied nppforandet af Schnitz- doktor Hemming Gad svikit ' dess sak och lyckats gora lers Paracelsus pb en af 8tockholms teatrar.
Detta lilla % %en den kacka fru Christina vncklande.
PB dennes versspel ' har for ofrigt utom hufvudpersonen ingenting r %d oppnar Stockholm sina por tar, och Paracelsus, hvil- gemensamt rned Ellen Westers historiskt h !illna, roman- ken haft triigen sysselsattning som faltskar i det danska tiserade episod ur snmme schweiziske niedeltidsliikares lagret darutanfor, befinner eig bland de intigande seger -- lif.
Teophrastus Bombast von Hohenheim eller som hail herrarna.
Har han haft en aning om det stundande sederm ' era i sin starka sjalflransla kallade sig, Paracelsus blodbadet?
Alltnog ham rastlosa ande manar honom att - den utomordentlige - en mystiker och djupsinnig skyndsamt draga darifrbn for att helt agna sig At de lard samt i liikekonsten sA lhngt fore sin tid, att hail af vetenskapliga studier, sorn standigf leka honom i hfigen.
efterviirlden ansetts eom ' dess reformator, ehuru hail a£, PA ett tamligen tvart satt f %r den foga spaanande hand- ' sin, samtid betraktades sorn en trollkarl, har redan i gAngna lingen har sin afslutning.
Skada!
Vi ha alltfor fA goda tider frestat mer ii11 en penna.
Det visar sig, att afven skildringar frAn vbra sagolika hafder, och Paracelsus ' nutiden finner lust att spinna vidare 13 % sagotrhden kring mystiska peraonliglfet var dessutom nAgot att gora nf.
hans.
dunkla gestalt.
Ellen Wester tax upp trBden Ar Man ~ k u l l e onskat att forf.
form %tt)) brutalisera, sitt 1520, tiden for Prtracelsus ' besok i Sverjge, och 11on praktiga stoff.
Hvad hon uppnhr, Br blott en rek stam- mAste ganska lange ha sysslat rned mecleltida studier for ningsbild, m %lad - det iir vardt allt erkannande -- att kunna eb behagligt sorn hon gor, gifva oss de histo- pii ett lattflytande, delvis poesifylldt sprhk, sorn gor dien riska f ' orutsattningarna for sin lilla berattelse.
Ratt viil lilla boken till en angeniim lektyr for gamma1 och ung.
sattas vi under dess lopp in i stamningen af den tid, dB Sveriges framtid, innan .Vasasolen annu upprunnit, 1bg insvept i en ogenomtriiingljg dimsloja och sjiilfva mar- ken var osaker sorn gungfly.
Denna underliga tid, d&amp;.
Helene Vaearesco: ILonungens yenzdl.
Bemyn- ssvenskt och danskt var sb sammanblandadt genom hundra Ars forening)), att man n~tiste misstro sin, nar- digad of versattning frAn engelska originalets andra upp- rnaste granne och s5.g tvedrakt rfida inom sjalfva l ' amil- laga af Ebba Nordenadler.
Stockholm.
Wahlstrom $.
jen, och dA svenskheten i fortviflan spejade efter ett Widstrand.
enande.
falttecken att foljtt i stariden for eitt bestfind.
PA Stockholms slott varna.de viil b11u en ensam kvinna diir- 11 roman, hvars handling ror gig inom de allra hogsta kretsarne,.
skrifven a£ en hofdam och.
en drottnings om midt i den allmiinna handfallenheten, men menige man.
siikte en harforare.
Ramen ar god, men det har viininna, rn %ste kunna vara af ett alldeles sarskildt intresse, kommit n&amp;got af den fjarrsn medeltidens skymning, nA- ty den bor ju nlltid hafva nAgot af intimitetens doft, och got overkligt ofver de dari insatta personerna.
Klarast om iifven peraonerna icke iiro portriitternde, bora typernn ar val Paracel ' sus tecknad.
F ' orf.
ser i honorn icke hax- kunna framvisn en stor niangcl verklighetsdrag.
Hvad mastaren, utan en vanlig eller rattare en ovanligt be- son1 frapperar fordelaktigt redan i borjan af boken 5r gAfvad manniska, som genom full anvhdning af sina den fordomsfrihet rned hvilken hogheterna behandlas, skarpta fern sinnen insuper vishet af nnturen, lifvet och Hndu ifran den vise, konungen af Lavedonien till stor- varlden omkring sig.
Han Br ' den ' praktiske vetenskaps- hertigen med sina tre dottrar och ned till friherrinnan mannen, stadse m %lmedveten och.
fullt herre ofver sin Ketglar, den gamla hofdamen, vid hvilk.en uppmarksam- vilja.
Intet, icke ens karleken i Anitas Ijufvcz gestalt, heten fastes pB grund af de forundra.nsvardt mAnga nig- formAr d&amp;ra h a m kallt beraknande hjilma.
Afven Anita ningarna, sorn hennes val triinade gamla knan aro i vet hvad hon vill, och nar hon icke fbr folja honom, stHnd att Astadkomma.
Under handlingens fortlopande befriar hon enligt hans ord sin sjal frbn ~jordens massa)).
, gAng iir den ironiska uppfattningen alltjamt vaken och Hadc det funnits litet mera af sjal i den blodlosa skuggan saltar anrattningen, hvilken i sig s-jalE annars kanske hennes barndomsvan Karl, f oregif ven attling af konung bniakat en smula fadd.
Nu kan man fijlja de hoga Karl .Kiutsson, skulle detta stoff ' kunnat dramatiskt .be- personernas oden rned ganska vidmakthhllet intresse, och hmdlas rned mbhiinda mera fordel Bn Schnitzlers tarn- ' har dessutoni den tillfredsst~llelsen, att nar hofluften ligen enkla intrig.
Ynglingen utan vil ja, eller dddkraf t blir for kvalmig, rAka pfi en amerikanare, sorn vid sjalfva holm.
.
Albert Bonniers forlag.
.
.
@ ', '
DAUNY clen kungliga taff el11 knllnr drotthingen for r kvinnar, hvil- lret nldrig hiindt henne fijrr, lwarken offentligt ellcr en- sliildt, och som Gger om tyska kejsaren att rantingen iir knrlen galen eller ett miller.
Man tiinke sig den be- stortning som uppst hr.
Drottningen a£ Lnvcdonien en Jcuivnn och kejsar Wilhelm en knrl!
Tyska ministern, som var niirvnrande, holl pH ntt fA ett slaganfall.
Naturligtvis Kberopar forf.
genonl beriittelsens gdng vAr medkiinsln for regernnde personers, pH grund af deras bord, svirlost ' a kiirlelrslronflikter .. I-Iiir ligger olyckan niirmast i, att konungen verkligen iilsknr sin drottning, dil dgr- emot hon Klsknr sin stiillning - och en annan.
Siirdeles oklar Br lronfliktens upplosniag, i ty att man aldrig fAr ltlnrt fijr iig om Paul Montarne, drottningens iilsltare, iir den storsinte, adle rnannen son1 hnn fijrstl synes eller en,.
221 skurk, lika litet, som insn lyckas recla ut ' drottningens g&amp;tlik: ~ hgllning vicl attentntet och senare, niir hon och konungen Bterforenns aere.
i Algier.
Och fist man v#l mPlste tro konungens af Llzvedonien egna ord iir man icke sii alldeles siiker om att 11nn till slut ' hr)) Elskad nf sin kiira maknra.
Det iir nog iclre alltid sii liitt att hhlla alln trdclar i sin hand, vare sig marionett,erna aro lrungliga personer cllcr icke, och ntt €A den1 att roi-a sig och handla just sA, son1 det hofves i clet psykologiskt viktiga ogon- blicket, och det synes son1 om det hiirvidlag trasslat till sig p i slutet for .. forf.
Bok&amp; - komrner ernellerticl icke dess mindre att kunna utgiira en ronnde lelrtyr for den], som intressera iig for lifvet, apb hojderna~.
Ofversiittningen iir siillsgnt god och omsorgsfullt gjord.
E. K-N.
onstitutiousutskottets utlBtancle i den kviniiliga icke forliingas in i en obestamd, fmmtid.
Dar rostrtjttsfcAgan och augE~ende Gfriga rostratts- stdr f6r myckct p&amp; spel, - clet g d l e r icke cletta, motioner filreligger ilu ftlrdigt.
Utskottet h a r afstyrkt att det iir nticlviincligt .. just nu, {tt kvinnorua rn&amp; sam tliga rnotioiier, iued Btta reservau tev till forinhn fb.
a ~ ~ v i i n d sin n r6st lika lnecl mlinnen vid cle poli tiska fbr det liherala partiets yrknncle ' pa kvi~~uoriistrlittells vtrlen, clct gliller mycket mera - att det icke fAr.
infijrsnde i det i ofrigt ofijriindrndt hvilmldc forslwget.
vlixa bittcrhet., split - liaaske hat - lnellan rn.anniskor.
Fr8.gan liir fiSrekomma till behaudling i kamrarna Vi lcvilmor viljc~ icke striclen, vi lida under cle for- redan o m lordag, 2 nmj.
.
11 hllanclea, som It ampen clrager lnecl sig, 111 en vi Jmmn SBledes s t i r vHr stora frAga infor clet slntlign afgo- ic1.e slappa vftr sak.
Den rnhste fram.
MA de, som raudet vicl detta Ars - riksdag.
I hvnd m8n vi kviu- hnfva afgbrauclet, b e t ~ u l a, Iiuru lindarn~Llslost clet Br u att fijrdrbja en reform, son1 dpck rnkste igenoin, ty.
nor v&amp;g ?t hoppas pd en lycklig losning 8r hiir ~ i icke tiden att yttra sig 0111, men med utskottets afstyrkancle dit hafva vi dock kommit att riittfarclighetskrafiet utllitande shsorn ett faktuln framfor oss stiger dar upp stiir klart, ocll darfor kan fr&amp;gl.gpn icke.
inem .ryggas - stark och oafvislig soin aldrig forr - en kihsla tillbaka.
af att clen kanlp, som kvinaoraa foray boy icke, fib Protestnote i anledning af k. propositionen rorande forbnd for kvinnors anvandande .i nattarbete, %rider halls i F,olkets Hus i Stock- @ holm stor tisdngen anslutnihg den 2S ' april ett offentligt diskussions- synpunkten, att fattnndet af ett beslut sorn ' det nu fore- liggande forslaget.
till forbud for nattnrbete for kvinnor, mote i nnledning af den nu fiireliggande k. propositionen nggot, som pii det mest allvarlign siitt sknlle ingripa i om forelag till lag .rorancle fiirbud for kvinnors anviin- s % mhnga nrbetande kvinnors existensforh&amp;llanden, icke.
dande i ~~attarbete.
Anordnndt RE arbeterskorna sjiilfva, bor ske; innaq kvinnorna sjiilfva, d s o m politiskt rest- fick cletta.
mote en gripnnde " betydelse genom den en- berattigade, haEva tillfiille att liigggn sin mening i clagen hiilliga protest, som a€ dem hiir uttalades.
Motet in- i en fiir dem SB viktig lagstift~~ingsfrAgtt.
I stiillet f6ror- leddes genom foredrng af fru.
Ruth Gustafsson och herr.
dades sAclana.
skyddsiitgiircler son1 moderel~apsforsal~ring.
tllbin Weidenhaijn.
Eftor en ling och intressant dis- och bostndsiaspektion nl.
in.
kussion ailtoga en resolution, som Bra.ftigt fastslog den En kongress i Paris.
% * S (&amp; eckan efter den internationella r6striittsnlliiksens .. der gjort stora landvinningar e A viil ' i presscn som i den lrongress i Amsterclnn~ kommer att i Psris 118llas en allmanna upplnttningen.
Par upplysning om sA vii1 ~iationidkongress for kvinnornns socials och politiska r5ttig- denna frfigns liige son1 den franska lrvinnnns socialu stfill- heter (Coagrks national des c h i t s civils et du suffrage des ning hanvisa vi till J.
W: s intressanta nrtikel om K ' lii~zno- femmes), hvilken lofvnr att blifva af stort intresse, och snlcens finmsteg i Frnizkrike i foregHe1: de nummer af - soin eiilrerligen kommer att .bevistas af minga af.
delta- D a p y.
grtrna.
i Amsterdamkongreesen.
Inskrifningsafgift till kongressen i Paris iir 5 francs; Hvnd betiiiffar den kvinnlign rostriittsfrfigan i Frank- enmtidigt med anrniilan om deltngandc bor denna summa rike, Jar den, Eom bekant, icke varit foremdl for ilBgon insiindas i postanviening till II / Indanze Oddo DDsfi; ~ecrb-a ofvcrliiggning i parlnmentet, men den hnl.
pii senare ti- taire g&amp;n8rale, 55 rue de S ' ciue, Paris. '
Riksdagen och kvinnorostratten.
,.
Ribadsgens bHcla kanlrar iiro af Lnndsforeningen for kvinnans politiska rostriitt inbjuclila till Grand.
Hotel torsdagen deli ' 30 april ltl. "
7 e. m., CIA korta anforanden i kvinnornas rostrilttsfrAga komnm att hiillas af Lands- forcningens ordfornnde froken Anna Whitlock, fru Lizinka Dyrssen f. a£ Ugglns samt doktor Lydia Wahlstrom.
Till rilrsdagens samtliga ledam6ter hafva utffirdats sy n- nerligen smakfulla personliga inbjudningekort med det internationelln rostrBttsn~tirkgt i guld omgifvet af svenslta flaggor.
Det ar att hoppas, att ett mycket sfort antnl: I£ de inbjudna skoln horsamma kallelsen.
utan a11 direkt inflytande pA lagstiftningen, forslag om snmma politiskn riittigheter for kvinnor sorn for nidn b ' or antagas vid 1908 hrs riksdag., Under phkhiilgen har froken Lindhagen ytterligare hillit foredrag i ICroltom och i Oviken.
Efter foredragen nntogs samma resolution sorn i Ostersund.
1 Oviken bilclades en kvinnlig rostrattsforening.
.
I Barn och biogrnffiircstiilliiingar.
Den 24 feb.
1908 hade st.yrelsen for Pedagogieka sallskapet i Stockholm i I&lt;.- F.
U. '
Af: s stora sal anordnat.ett diskussionsn~ote med irniiet Barn oclt biogrnfforestlill ?~i? ?gar.
forhandlingarna vid motet., som var mycket tnlrilrt besokt., ut.forligt refe- rerats, ej blott i alla Stockholmstidningar .utan Bfven i '.
.
.- Notiser.
en del af landsortspressen, inskrauka vi oss till att om- niimna, dels att inledarinnan, froken Marie Louise Gag- ner, vann ltrdtigt stbd for de Asikter hon frambar hos Poreniiigen Dngnys ordinarie mote afholls under fru n b t a n samtliga talare, dels ntt motet enhalligt beslot ingA Montelius ordforandeslrnp i I&lt;.
F. U.
K: s lokal i Stockholn~ mecl en framsWlning ti14 &amp; verstA.thA.llareiimbetet, inne- tiedagen den 25 ' april.
StyrelseberKtteise nppliistes, hvilken htillande en begaran, att an~betet mAtte tillse, att de fore- i: tl ' lmiinna drag redogjorde f6r foreningens ekonon1isk.i skrifter, sorn af detsaminn utfardats fijr biografforesrisnin- stillning, for stnrtandet af tidnisgen samt.dess verkealnhet gar, verkligen mdtte iakttagas.
under den korta * tid, sorn forflutit sedan foreningen. '
DB biograffr~gan ar i .hog grad.
nktuell ej-blott i huf- bilclades.
SHsom.
Fredrika-Bremer Forbundcts re ' presen- tanter i styrelsen hadc rednn omvalts fru Agcla Montelius vuds4aden utan ocksA i landsorten - talrikt besokta mo- och doktor Lydia Wahlstrijm ined froBen ' Axinnne Thor- ten i oiikn stiider iifvensom artiklar i olika bidningar vittna diirorn - torcle det vara 2f iatresse att; har med- stenson son1 suppleant.
Fijreningen Rtervalde froken Stina dels, clet frolren Gagners foredrag, sorn Br byggt pA ett Quint till ekononlidirektor s a n ~ t valdes till ordinarie sty- inghen ' dle studium nf biograferna, kommer att inflyta i relselednmoter froknarncz 8igne Bergman, Anna Rylander och Mathilda Stael von Holstein.
Till ~upp1eanter " om-.
Verdandis mnjhiiifte a.fveneom att det kommer i sartryck valdes fru Lilly l " e1lstron~ oc11 friiken Sigrid LeijonhuEvud.
tillhandahfillas allmanheten genom bokhandeln.
Som tidningens redaktor ingAr froken Ellen Kleman son1 sjalfskrif ven.
ledan?
ot of styrelsen.
At friiken Mtrric Louise Gagner har Styrelsen for ~ v e n s k a kvinnornns nationalf6rbund &amp; om en ggrd sf Kurscr i simil~iillslPi * a.
PA initiativ sf foreningarna erkiinsla och sympati for hennes arbete for biografernas for kvinnans politiska rostriitt i Malmo och Lurid kommd reformering ofverlamnat en " summa af 200 .kr., afsecld till hosten kurser i sa~nhiillsl~ra att anorclnas slv8l i att m6jliggora spridning i stor slrala af det foredrag Malmo som Lund.
Sedan Fredrika-Breiner-Forbt~i~dskret- froken Gagner holl vid det af Styrelsen for Pedagogiska sen Malrnii-Lund mecl omnejd antagit rostrattsf ' orenin- Siills ' kapet i Stockholm anordnade diskussionsrnotet rned gsrnas forslag om snmarbete for ordnnndet af dessa iimne Bar12 och b i o p fforestdllningar.
kurser, hafva till medlemmar i ett gen~ensamt nrbetsut- skott vnl ts doktor Ma1 in Wester-Hall berg, froken Stina Hellgren, lmmrer L. Kleberg och froken Ebb: &amp; Linden- Svenska Kvinnornas Nationalforbund.
crona i &amp; IaJn~o saint; fru Anna Hilding-Anderssoa; ad- Under det nu tillaildngBagna arbetsh-et ' hafrn foljande for- junkt G.
11.
Blidberg, fil.
lic.
Hilma Borelius och frolren eningar tillhort Svenska Kvinnornas Nationalforbnnd E l m Persson i Lund.
Fredrika-Bremer-Fiirbundet, Nya ldun, Svenska allmanna kvinno- '.
lritl dot sodvanlign do111011st1 * ntionst; b6.ct 1: stn lnnj.
fiireningen far djurens skydd, Goteborgs flickskolefiirening, Kvinnoklubben, Stockholms Laseealong, Fiireningen far Valgiirenhetens, Ordnande, Fdr- eningen Handarbetets Vanner, G.
C .. I.
, Centralkommittin fiir Arbets- stugor for barn, Svenska kvinnofareningen for fosterlandets forsvar, Kvinnofiirbundet f i r Sveriges sjofdrsvar, Hvita bandet, .. Riida korsets kvinno farening, Sallskapet Iris, Sallskape f D Hemmens Plats fiirmedling D, Foreningen for Siimmerskor, Kvinnornas forening ~ I d ~ D n; a Den kvinnliga.
telegra fpersonalens forening, Fdreningen Mjiilkdroppen D Under Aret har dessutom till S. I&lt;.
slutit sig: Siidra Kristliga fdreningen af Unga kvinnor.
Svenslca ICirinno~nas ~Tationalfo9~b~~~~Zs Cent.ralkomnritt 1 i ar i Stockholm lro~nnm Irvinnorna att: or forsfn ginget~ er11Alla en s %rskildt anviead plats i tk.get., afdel.ning N: o 2, hvilket .ger denr rktt- till tr~larstolen N: o 3, frAn hvilken.
.fru Ruth G.ustnfsson ltornmer att tala.
Siirskildt betonande N. vilrten af en lrrnftig opinionsyt.tring i den kvinnliga rost- rattsfrflgnn, har uppmaning till liflig: ~nslutning i t %get utgAtt till sdviil o~ * ganiser,zde som oorganisernde kvinnor.
under Bret utgjorts af foljande personer: Fru Anna Hiwta- Retzius, ordftirande; friherrinnnn Anna Rappc, vice-ordfornnde; frisken J4a~ia Cetlwscl~iolcl, protokolllorande sekreterare; doktor Ellen ' Sa~~clelin, korresponderande sekreternre (frhl 18 april-7 Rtt opiiiioiisisiitc i i i s t ~ r s ~ ~ l i d Vicl.
ett mote, bnord- mnj, clh hon nflecl), och darefter Iroken Ellcn l ' c~~serzcs; fru ilnclt czf foreningen for kvinnans politiska rostriitt och be- Bfu~ie-Louise KIaso9z, kassafisrval t are.
Do f6reningnr och sdlukap, sorn ailslutit sig till Svenska sijkt nf omlrring 1,200 persoper, har, efter forcclrag af sta- ett antd RE dens rilrsdagemnn regelnentspastor C. Sehlin och froken Kvinnornns Nationalf~rbuncl, omPatta sa~~~manla~gdt afver 22,300 personer.
Anna Lindha.gen f r h Stockholm, enhiilligt nntagits fol- En del: d dessn f8rening: lr haEva ett storre antnl loknlfbr- j a d e resolution: r MBn och kvinnor i Ostersund, snndade eningar pB ekilcla orter i Iandet, hvariblnnd mB n %mnas: For- till mote till ett nntal af .1,200, uttala som sin mening eningen ~Mjollrclroppen~ 4 filialer, F1: edrikn-Brelner-Forbuilclet 8 lokdkretsar, Sv.
allm.
kvinnoforeningcn for djurens-ekydd 33 att dA fiiderneslandet p2i,,m5ngfaldigt sKtt behofver kvin- lokalfijreningnr, Sv.
ltvii~noforeningen for fosterlnndets forsvar nsns insats i dct offentlign och dA rostrBttsfr3gan inga- 45 lokalkommitt6er.
RiSda korsets kvinnofijrening 60 lokalkom- lundn Iran nnses lijst s5 liinge hnlfvn befolkningen liin~nas mitleer, Hvita Bandet 72 loknlforeningar.
-
- - PLYMER, BOOR, FRAGOR Solfjadrar o. Aigretter - basf hos -.
1 Stockholms Plgrnfibrik Hilda Ahnfelt Smdlandsgafan 30.
Utbildningskurser m. m.
Muntliga och skriftliga upplysningar genom Fredrika- Bremer-For- bundets byri, fr8n landets forn %mstn Rikstel.
101 37.
Allm.
tel 50 11.
ORGL AR fabriker siiljas mot er- 54 Drottninggatan, liiggande af 4 % d priset strax och STOCKHOLM.
bch sedan 12 % i hvarje f8ljnnde kvartal under 2 Qr samt.
mot 4 % strax och 8.
% - i hvarie kvartal - under 3 t.
Kataloger och narmrire upplys- Redaktionen af Folkskolans ningar erhAllas mot 20 tire i him.
Barntidning jtlmte de kanda jul- publikationerns J ' ulklnppen, Guld- P.
0.
Strornsbro.
slottet, Lilleputt o. Trisse, har f6r k e t anslagit 2,000 kr.
att utgQ af niimnda julpublikations for.
2 siiljningsmedel sistlidne Qr.
A £ midt for Berzelii park.
detta belopp utdelns 1,400 kr.
j VALSORTERAD.
Firman etabl.
1832. olikn poster till vid folk- och smH- skolor iaoin G~itdand anstallda 1 %.
rare och 18r.
?rinnor, soin iimna be.
vista sommarkurserna i Lund eller Gtiteborg, och 600 kr.
som under- Kontor: .Vas.agathn 38. st6d St sjuka smkskolelilrarinnor.
Begagna denna sparbank for in- BLgge stipendierna sokas fore 15 siittning B sparbanksrakning.
Kan Maj 110s red.
af Polkskolan$ Barn- mvilndas iif ven for hush %llsr#kning.
ticlning, Stockholm.
Ans6kning till Intill 500 kr.
kunna i regel utfKa det forra Maljes at ' tjanstebetyg utan uppeiigning.
och till det senare af tjanstebetyg 6ppen hhlf 10 f. m.-7 e. m. iiimte llkareintra.
Allm.
tel. 917.
Rikstel.
73.
I ~ i Aningsran l ta f. n.
5 ' 1, proc.
Folkskolans Barn-.
tidnings stipendier.
I PIANINON AKERLUND.
JACOBSONS, Hamngatan,.
~gnahernssparbanken.
Vejbystrands ~ j n k h e m QCH SVAR.
Hvar .kan man prenumerera pi3 Dagny?
I landets alla postanstalter och boklHdor kan man bestillla huru m h g a ex. sorn helst.
Skall man allfid prenumerera B dessa sfallen?
Ja, ifa1.l man onskar endrtst 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alltid g6ra det.
Hvad kosfar Dagny i posfansfalfer och boklridor?
bagnys postprenumerations- och boklldspris ar kr.
4: 50 ', och 1: 26 for I /, Ar for I /,, 2: 50 far 1 Hvilka .villkor erhalla prenumeran fsamlare i?
Dagny?
Den, sorn samlar minst 5 prenumeranter, erhSller en provision af kr.
1: - for hvarje hellrs-, 50 ore For hvarje hrtlfhrs- och 20 ' 6re for hvarje kvartalsprenumerant.
Huru skall man fiSrfara far denna provisions er- hillande?
Sedan man samlat mind 5 prenumeranter, ghr man tillvaga pR ett af f6ljande satt: 1) Antingen: Genom insiindandet aF prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen bestaller man det beh6fliga antalet ex. (hur mhnga sorn helst, men alltid minst 5) direkt frQn Dagnys exp., Stockholm, sorn under samla-ens adress i ett och samma paket sander alla bestiillda ex. Samlaren llar dll att ombes6rja utdelningen till de samlade pre- numeranterna.
2) Ella.
: .Man prenumererar Q niirmaste postkontor (ej an- norst&amp;des) for de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begar postens kvitto S samtliga er- lagda afgif ter, tillstlller oss detta kvitto, dQ vi.
omgiende pr post.anvisning sibder samlaren den stadgade provieionen.
Hvar, och fill hvilkef pris kan man nummervis l6sa vid Skelderviken:: H a t l a ~ n i n g s s k o l a n:: --?
(, BarkAkra station, V~stkustbanan: Dagny Hamngatan 22, StoeRholm, A. r.
109 05. for ben- .och ki~rteltwberkwlos, I stiidernas tidningskontor och cigarraffiirer samt hos Cag- nys kominissionilrer i landsorten.
Pris 10 ore pr nummer.
MottugesD elever p b Z&amp;ngsne rachitis och allm.
svaghet, mot.
ocJb 7cos * tco1e * id.
Middagsser.
tager barn .och vuxna, dagafgift 4-6,50 kr.
Oppet bret om, central vering hvardagar kl. 2-5.: Upplysninqar lanlnas af skolan~ appvarmning, hiirligt lage i bnrr.
forestind.
froken Selma Joltanssofi, skog vid hafvet.
L&amp;kafe: Dr Ernsl Alla skrifvelser riirande expeditionen adresseras:.
13AGtNYS EXPEDITION, Linda111 vid Kronpr.
Victorias Kustsanatorium, Barkhkra.
STOCKHOLM.
Kemisk Tvatt.
For resande till A,-B, Hyu BI1 Hund, Rivieran - - Stockholm.
- Undervisning i engelska sprikets alla branscher.
35 %rs praktik i utlnndet.
Fs-u C.
0.
P. Nordenadles *, Drottningholmsviigen 12, 11 /, tr, Extra fina rekommenderas det skandinaviskt pensionatet Villa Elsie i San Remc (Norditalien).
Pensionatet f6restSt nf en dansk dam.
20 rum ock tradgiird ined utsikt 6fver Medel hafvet.
Moderata priser.
So A o Borjessons erhhllas alltid billigast frttn G ~ S T A V HAKANSSON Dobelnsgatan 73.
Stockholm.
Box 173.
Miis fersamuelsga fan 54.
- Rodens famska Sllid- 0th HushBllssRolan.
L sokas pP alla platser i landet och erhalla fordelaktiga villkor.
Tillskrif Dagnys Expedifion, Stockholm C. nederlng af Travaror, Laggkarl, Trappstegar m. ma.
.- T u ristsangar Dorrskyltar, Stamplar och Sigill Prenumernntsamlare 4 DAGHY f r h 10 a 12 2r.
pr st. - Allm.
telefon 66 12.
- Maria R o h l 6 n s Syatelje 43 Thulegafan 43.
Rekommenderar sig for utforande Hudiksvall.
af all t hvad till linnebranschen borer, Husmoderskurs.
Skolkokslararinne- Specialitb: SfBrkskjorf or.
kurs.
Slojdlararinnekurs.
i.
V.
Lofgren, Snic kerifa brik, 6 Skanegatan 86.
Husreparationer, Iiontors- och Butiksinredningar verkutlllas omsorgsfullt till moderata priser.
B8.
I Parkettgolf lagas och bonas.
Allt hvad sorn behbfs f6r h6n gbrden, Littyatur, Kyckllngfode Hiinsfoder, AggkL-maskiner oc andrs Redskiip forsiiljes af Rosehill .Fabrik, Norrk6ping Sveriges Hbnstidning 1,50 pr 4 porto 25 bre.
- M o t gr&amp;t h&amp;r ' fullt oskadligt meclel, som Ster- stlller grKtt hQr till dess mtur- liga fiirg.
FANNY GELINS PARFYMMAGASIN 5 Nalmtorgsg.
R. t.
22 25.
A. t.
46 94
PL A TSSOKA NDE sarskildt fruntimmer, har det linge varit ett kapitalister, onskningsn~il att kunna bfverlamna ' vlrden af jina vardepapper och skotseln af sina affarer it nigon persqn eller .. / l " lrctssiikande f6 sian nn ?tolucr infiirrla i institution, son1 med absolut sakerhet forenade punktli he!
och nog- grannhet i utforandet af det anfortrodda uppdraget dvensom pris- billighet.
En sldan institution ar ELFVC h i.
~ i ' d s k i m fol1; skollRr~- Stockholms Enslkilda Eanks Notariatafdelning r~nnesen~innrinin Bnska unclei: Vicl barnkrubbn j Stoc1; holm blir (Lilla Nyga t an 2 7, e.rpetlitionst (d 10-4), sommaren platser son1 liirarinnor pla,tsen soln forest5ndnre ledig 1 som under garanti af Stockholms Enskilda Bank 2tager sig vird och snnl t Litriitlen i hem, hushill, barnn- 3ept.
i 5r.
DA vicl krubban iifven v h l eller triidg&amp;rdsskotsel.
Reflelc- spiidn barn mottngas, biir siikanclen Forvaltning af enskilda personers och kassprs vardepapper.
deponerar Exempel 1.
Om en persan hos Notariatafdelningen ter: .tncle hiirb torcle hiinviinds sig iign i~tbilclning i barnnvhrd saint till Jenny Vela.iicler.
Seminarie- Eorm5ga fitt cliiri hancllecla de ele- obligationer, inkasserar Notariatafdelningen vid forfallotiderna kuponger och tillhandaliiller deponenten influtna medel.
Vidare efterser No- ncljunkt.
Skarn.
ver, sorn komma ntt emottagns.
tariatafdelningen utlottningar af obligationer och underrattar deponenten Villkor: fri bostad, fritt vivre i god tid, ifall en denne tillhorig obligation, blifvit utlottad, samt lam- ~-.IRING, son.
genornghtt en kors ~ c h 60 kr.
i nlknaden.
nar forslag till ny placering af det ledigblifna kapitalet.
vicl Rlari~y~elu.ncls, pr.aktiska Stilisl~~le torcle viincln, sig till Exempel 2.
Om inteckningar deponeras .has Notariatafdelningen, skolz~, ijnskar plats i fan~ilj for att Svenska, FnttigvArclsforbunclct, ti bitriicla, med in0112 hemmet ftirefal-, LBstmnkaregatan, Stockholm, exp.
underrattar Notariatafdelningen ga1denare.n darom att rantorna 2 in- teckningarna skola till afdelnhgen inbetalas, hvarefter de medel, som lnilcle gorombl.
Onslinr anses som 11-3, dBr vidareupplysn.
medclelns.
inflyta, till deponenten redovisas.
Vidare ' tillser Notariatafdelningen, mecllern nf fniniljen.
Slim.
tillMajn .. att inteckningarna blifva i - vederborlig tid fornyade.
Om en hos af- p. r. Oskarshnmn.
LATS finnes till vHren for bilclacl delningen deponerad inteckning genom .underliten fornyelse skulle eventuellt musikalisk ung dam.
Forfalla, ersatter Stockholms Enskilda ' Bank darigenom uppkommen YAM.18 ERAD kvinnlig gymnast Sbknnden, vom slrall varn dels sail- skada.
E; n e d OerBrig praktik (Inskar nn- ekap, dels deltagn i fijrelzom: ~~ande ~iirvaringsafgift: 50 ore fiir 2r per 1,000 kronor i f deposifio- stiiillning i fnmilj eller vicl bad.
Svnr huslign goroinll, bor vara frisk och nens varde, dock ej .under tvH kronor.
.
4 -- 1 P ' till van gymnast^, Jungfrugatan stark lned gladlynt, viinligt, lugnt 33, 1 tr., Stockl~olm.
siitt samt skicklig i handarbeten.
Svar ined betyg eller referenser, Botografi saint uppgift on1 Alder och SCHWEIZ studerande, vii1 orien- pretentioner ~Fanliljemecllem D, ternd svenska Gnskar siillskap Suudsvall p. till r. for billiga resor eller fotvandring for naturstudier.
Meclfoljer girnn V I N N LI G trii,dgArdsmiistare fnrnilj eller ungdoin s o n ciceron.
Bnskas till mindre tr8dghrd i Svar till ~ P r a k t i s k ~ Dagnys, s6clra VBrmlanci.
Uppgift &amp; loll reclaktioa.
111.
111. till Lillerud pr Nor.
Rationell sirbehandling.
I K LEDIGA PLATSER.
v ID Efter aflagd Privata lararinne- seminarium, nppfostringsnnstal ten for sinnessltin barn: 9, Stretered kornmer, pfi.
grnnd aI anstdtens utvidgning, ntt fr. 0: 111. hiistter- Stockholm, Riddaregatan 23, mine11 1908 anstBllaa ytterligare en utbildnr llrnrinnor for flickskolans llirarinna Ansokan till nBmncla liigre och mellersta klasser saint plats, s o n tillsii.ttes med 3 m h.
for hemmen.
.I&lt;ursen Ur tvh-brig.
ii~nsesid ' ig uppslgning, insiincles till En l~ijgre kurv for den1 ti [semi- anstdtens foresthndare under ndr.
nariets f. cl.
elever, soin genoni KRllered fijre den 1 n8stk.
rn3.j.
specialstudier onskcz utbilda sig for JAn 900 kronor pr Ar i ett for allt.
unclervisning p&amp; hogre stadier.
I So111 koinpotensvillkor fordras nlinst denna kurs mottngns Bfven extra att hafva aflngt sn~bskolellrnrinne- elever.
Nlrmare upplysningnr lam- esaroen ined goda vitsorcl, snn-rt nns sf liiroverkets f6restAndnrinns, vara koinpetent att undervisa I f rliken Sofi AntZersosz.
Mottagn.
kvinnliga handarbeten.
onsd.
och lord.
kl. 1-2.
Riddaregatan 23.
AnsBlsningar till STYRELEEN.
seiiinariet born vara inlamnade fore den 13 juni.
1 BAGLIG framtidsplats, att St ?~velsen.
skotn biitlre ungkarlshen~, kan BC, af bilciaci hushdllsfrtiken, rned satt och yttre, sBkas under marke: ~2.5-353, S. Sveriges Annon~byrh~ &amp; !almo.
Ref. och foto.
erforclras.
Slir bora skyddas icke enclast inot infektion, .. utan iifven fbr giftiga och skadliga tlmnen, so111 liinclra lakningen.
Dettcz onk- tndt relcomnlenderas och anv8ndas mlngn preparhter till sHrbehand- ling endast pH grund af deras for- mhga att dada bakterier.
Enligt offentliga redogorelser a£ de skiekligaste liikare ar ori- ginalfabrikatet Salubrin.fullkomligt giftfritt och ett godt medel mot en stor del hudsjukdomar, eller .studentexamen eller afghng till att hhlla s$r rena och friska rrHn hagre ltlroverk for flickor 111. m.
PA grund af clessn, egen- bilda Institutets Brs- och termins- skaper och i foljd af ain ennsti- kurser en synnerligen lihplig och ende formHga att motverka oeh tidsbesparande fortsatning for hafva svwllnad oeh blodstock- illtrade p l kopmnnsbannn och bank- ningar vinner Salubrin oafbrutet kontor.
Reggr program.
Ofver 200 allt storre anvandning till behancl- Eirnlor ha under 1907 ~ e k r y t e r a t ling a£ shr, kontusioner, kyl- knolar, briknnskador m. ' m.
Om sin .personal frhn Institutet,.
utspiidning och sattet for aliviincl- Filip Holmqvist, h x l 8 r n r e rid Tekniska s1; olan i Stock- ningen 1Bs brukssn visningen!
S: t- holm, l %rcu-e vid Chnlmersskn institutet, lubrin tillhandahBlles i Parfym-, lednmot af Sv.
Itevisorsnmfqndct.
Speceri- och 1.B~gnf farer.
Pnrtiln: Hiisttormiuon biirjnr don 20 ang. ger hos Geijer Sr, C: o, Stockholm.
.
.
Fredrika-Bremer-Fii ' rbundet: ~rottninggatan 54.
I Allm.
tel. 48 16 .. - .byr&amp; tippen 11-4.
Rikatel.
27 62.
Ptirbu~~dets ' Fredrika- B k m e r - Forbundets Sjukskoterske6yro ": Tunnelgatan 2 5.
Rikstel.
68 98.
Allm.
tel. 82 11.
Lediga platser ~ a ~ e n nummer s idriehiiller:.
.
.
.
h s t i ~ Hnnstecn.
A£ Lotten Dnldgrei~.
De k o ~ ~ i ~ ~ i nastf u ~ i i llila ~ l t bar~i~noi.skonia: s liine&amp;&amp;gu.
I ' rcdri kn-Srrcmer-E ' iirbu~iilets ti-cilj c krctsrniite.
A f 8.
Nkgot om v i m konstnfrinnor.
111.
Ottilh Adelbarg.
Ai Ellen Lundbqrg.
.
.
.
Ellon Wcstcr: Pnracclsus .i Stockllolm.
A£ S-d Pl-~XI - A£ E. Ii-n.
11618ao Yacnresco: K o n u ~ ~ g o ~ gemhl.
is Illfir ef giirnldet.
K v i n n l l g a juridi6ka byr&amp;n Protcstmiite i nnleilning af k. propositione~i riirsnrte fiirbi~d - Vallingatan 122.
- fiir kvinnlins nnviinilnado i nnttnrbete.
A.
T.
182 26.
En kongress i Paris.
Boutredaingar, Inkasseringar,.
FBrlikningar, RlttegBngar, EgendomsfBrslIjningar, Riksdngen och kvilrnoriistriittcn.
AffirsiifverlAtelser, Legala handlingars uppsittande, Juridiskn uppdrag af alla slag.
Notiser.
Kontorstid kl. 1 / 210-4.
VINNA, kunnig i trldgArdssk6t.
K sel, knn genom att ge sitt arbete vicl slrotnndet czf villatrldglird, dels inom nlln omriden at ' for kvin- nor liimpliqt arbete annonseras 11-1 ojligen iifven honsglrd, fB clel: ~ fordelaktigast i Dagny, hvil ken, inkomsten mecl iLgarinnan a£ tref- sorn tidning for svensla kvinno- lig villa med triidghrd n8ra stad.
rorelsen, torde erhAlla, den mest Aiman nppgorelse kan eventuellt triiffns.
Svar till ~TradgBrd 1908~, vidstr8cktn spridning lnndet Annonskontoret Svsa, Norrkoping.
rundt. '
I Prenumerafion ti Dagny sker ti narmaste postanstalt (Tid- - ningstaxa n: r 5) eller bokhandel.
-
