# ID: svediakorp-per3399
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1928
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,026
# sentences: 478
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Dag utan glasögon Liberaler Radikaler Det var en katastrof ör arbetet som skul- Demokrater - Glasögonen tidigt skönt pckades för den naturliga in, försågos människan.
med ett nödrop till optikern I staden X och åkte bil ner till stationen, varifrån de avgingo en lördag morgon express som postpaket.
På måndag morgon hade optikern ännu icke dem i sina händer Jag hade då ett samtal med psten i staden x ah fick veta att glasögonen lyckligen anlänt på lördagskvällen.
Den dagen hade intet kunnat göras, men på söndag hade en avi I samband med min resa till den det gällde i första hand intalienare kunna försona mig med det propr- skrivits ut och en stor fulltaka brevbärare åstad med den för att varsko i ett föregående nummer omtalade och spanjorer.
Frågan väcktes av tionella valsystemet.
Men nu måsta kongressen i Cambridge blev jag i Lloyd George.
som påpekade det jag verkligen fråga mig, om det Av KERSTIN HESSELGREN skickats tillfälle att deltaga i en internatio- nell liberal konferens i London i bör- jan av juli.
» Conference of the En- tente Internationale der Partis Ra- dicaux et des Partis Démocratique Similaires », som den långa titeln lydde a h som i viss mån förklarar den blandning av alla vänsterschat- teringar som där voro representerade liberaler, radikaler demokrater med alla de namnvariationer, som kuna ge uttryck för dessa ords olika valör i olika länder.
120 deltagare från 12 länder ha- de infunnit s i g till den berömda li- berala klubben vid Whitchall Place, där konferensen hölls Kvinnorna voro i absolut minoritet och fullkom- ligt tysta och diskussionerna fördes av ett litet fåtal manliga deltagare am spetsar eller ej räcker ej min personkännedom till art avgöra Så vidare givande syntes mig ej heller diskussionerna: språkfrågan lade här lam i allt internationellt ar- bete sordin p i många annars kanske mycket vältaliga ledamöter och den mycket knappt tillmätta tiden hi- drog ytterligare att ge intryck av att problem endast skummades.
Programmet var annars mycket lockande - Avrustning, Valteknik, Frihandel, Parlamentarism och Jord- fråga, Fascism i motsats till tom- munism, vilket allt skulle medhinnas på 1½ dag.
En av de roligaste a h längsta diskussionerna kom dess- utom att röra sig om en utanför pro- grmmet uppkommen fråga, nämli- gen huruvida liberaler, som ej tillhö- ra ett i sitt land erkänt parti, skulle kunna upptagas som medlemmar - - - o e g e n t l i g a uti.
att inga representan- ter för dessa land funnes närvaran- de, ehuru i båda länderna funnes många kända a h framstående libe- raler.
Det upplystes att formella hinder för deras anslutning vore för handen och att det fordrade en änd- ring av stadgarna för att göra det möjligt.
E n stadgediskussion blir alltid intensiv och så också här, men allmänna känslan var, att det vore en föga liberal åtgärd att utestänga dem, som voro förföljda i det egna landet, de om några behövde en plattform, där de hade yttrandefri- het a h beslutet blev att styrel- sen skulk överväga saken » utan hänsyn till formella hinder .. A w n om i n nya ~ och särskilt uppseendeväckande tankar kommo fram under dessa dagar, så hade de icke dess mindre sitt stora intresse, Jag fick känna vad det vill säga att tjusas av Lloyd George ' s vältalighet han hade ett stort tal vid en lunch jag fick se hur Sir John Simon och Sir Walter Runciman och an- dra kända engelska liberaler sågo ut och höra dem tala.
för att inte tala om att jag lärde känna tyska, fran- sak, holländkska och belgiska politi- ci, under vilkas partibeteckningar j a g ej förstått att det dolde rip libe- - - - raler.
Men konferensens största behåll- ning blev dock för mig icke detta utan diskussionen om valteknik a h därmed sammanbundet samman- träffande med sekreteraren i The Proportional Representation Society i London, mr J o h n H.
H u m p h r e y s.
Jag har aldrig trott att jag skulle ett dock e; finns vägar att ändra detta si, att det kan möta våra fordring- ar på personval.
Diskussionen gav mig ett starkt intryck av majoritetsvalens nackde- lar a h svårigheter och den samfäll- da känslan från olika länder tyck- tes vara, att proportionalismen vore den enda möjliga vägen - men en reformerad proportionalism, som gå- ve den individuelle väljaren känslan av att han gav sin röst i t en av honom själv vald person.
Mr.
Humphreys, som är en stor entusiast för proportionalismen, för- säkrade mig, att det lyckats den ovannämnda föreningen att utarbe- l a ~ t i sådant system.
den s. k. single transferable vote, som kommit till graktisk använd- ning i Irland a h enligt hans och flera andras åsikter gett synnerligen gynnsmma resultat, icke minst i den riktningen, att intresset for att välja i oerhörd grad stegrats.
Der påstås att ända till 90 procent av väljarkåren verkligen röstat.
Det som är det betecknande för valsättet är, att der är ett rent p e r - sonval, och att inga p a r t i - beteckningar användas.
För att vidare beskriva systemet använ- der j a g i det följande ett citat ur tidskriften Tiden, som i sitt juni- nummer har en mycket intressant och läsvärd artikel om det irländska valsystemet.
» Den nödiga samverkan mellan rösterna upprätthålles genom suc- cessiv utslagning av de namn, vilka äga den minsta anslutningen a h (Forts. å sid. 4) delse att avhämta.
Det fjäderlätta pake- tet hade budet icke kunnat ta med sig » ty vi bär inte ut paket här i X », Detta be- visade all både tjänstgjörande expeditör och budet som gick på hans order, måste som annars sitt sunda bruket av förnuft, dem att ta med glasögonen till optikern.
Detta fyllde mig med så djupt medlidan- de att min irritation försvann.
Ty jag skulle ju få igen mina glasögon även om posttjänstemannen dar försenade.
Men bruka sitt förnuft, tills pensionsåldern in- trätt, Detta skulle nu bli en dag utan glas.
tagen, Arbetets välsignelse fotvandring i *.
' - sällskap med en ämbetsman p i smester som förklarade att hans förstånd var ut- vilat &amp; upplyst.
Vi ' % fram a @ - neralstabens kartblad och gjorde upp till åt oss genom skogar och godset Asa.
Det tar vandringen, erbjöd sig som mål emedan det var där som far och mor fann varann, när far var informator för fidei- kommissarien och mor hemmadofter i prästgården av gammal romantik och hi- storia, det stör icke att det numera äges av Hugo Stinnes arvingar, ty de är så sällan där.
Vi förstodo snart att det i dessa nejder första milen ville ge oss in i skogarna och frågade vägen i en stuga sva- rades att den vägen kom vi inte fram med vår bil.
Och var hade vi förresten till, men skulle vi väg inte fram ändå kunna få kyrka veta, om det gick till I Asa genom skogarna?
Jo, men det är ingen heller, svarades, Finns det ingen väg alls?
Jo för all del, det fanns en gammal kyrkeväg.
Men den gagnades - cykelväg - av folk eller fä.
Vi till- kämpade oss i alla fall anvisning om vä- gen, och milen blevo genast skuggade lätta och vackra att gå över de stigande och fallande åsarna.
v i vandrade förbi vackra välbygda gårdar som lågo där i djup ensamhet med skogar runt om det stycke odlad mark, som fliten avtvungit den stenbundna öde- marken.
De föreföllo så avskilda som av- skilt kunde vara, men vid varje gård stack upp en radioantenn ur ett körsbärs- träd.
Genom den var man fullt i jämn- bredd med dagens alla händelser ah viss- te varje kväll vad tidningarna ett par da- gar senare skulk innehålla om Spetsbergs- expeditionen.
När vi kom fram ödemarken tilt kyrkbyn, funno vi på skolhuset affisch om ett bondepolitiskt föredrag samma kväll.
Ack, vad det verkade gammaldags och förlegat med denne enstaka bonde- politiker som mödosamt genomreste I d - ländska s~~~~ för att samla en hand- full bönder här och där i sockenstugor- nal Vad hade han för en chance mot radion?
Vilken chance fanns det överhu- vud för oss &amp; som ha något v i vilja meddela andra människor, som tro att vi böra upplysa dem ah inspirera dem till handling?
Folk måste ju vara så radiomät- ta tänkte jag att hungern efter att lyssna längre driva dem till föredrags- lokalerna.
Och skulle någon råka komma, ids han väl inte höra eller förmår inte be- reda plats för något nytt i sin fulltstop- pade hjärna Det är tydligt tänkte jag, att situatio- (Forts. å sid. 4) numera varken ur icke kan
Konse- kvenserna Den 20 maj uttalade sig Frisin- nade Kvinnors Riksförbund på of- fentliga möten i skilda delar av lan- det m o t borgerlig samling och f ö r ett valprogram i framstegsvänlig F. K.
R. gå till val på egna listor I ortspressen i Södermanlands och Hallands län har med anledning av den fullbordade borgerliga samlingen inför höstens andrakammarval offentliggjorts. '
dem Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap, som årets riksdag beslöt skulle träda i arbete fr. o. m. juli, har nu efter ett förargelseväc- upprop undertecknade av respektive länsförbunds av F. kande dröjsmål tigit fastare form i och med utnämnande av dess ord- förande.
Det blev den i våras av- gångne chefen för Uddeholmsbola- get.
alltså en industriens man av sto- ra mått, dessutom kabinettskammar- herre och dessutom officer och under tre år artillerikontrollofficer vid Bo- fars.
ordföranden skola inom kort övriga ledamöter i » detta nya stats- organ » utnämnas.
Därtill skola ut- ses cheferna för generalstaben, ma- rinstaben, socialstyrelsen lantbruks- styrelsen a h kommerskollegium jämte fem andra av geringen där- till förordnade personer.
Dessa tio vara ordinarie ledamöter av ifrågavarande kommission Men där- utöver skola finnas extra ledamöter, nämligen generalfälttygmästaren, chefen för fortifikationen, general- intendenten.
generalfältläkaren che- fen för flygvapnet.
cheferna för pensionsstyrelsen.
medicinalstyrel- sen, generalpoststyrelsen telegraf- styrelsen järnvägsstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vatten- fallsstyrelsen generaltullstyrelsen statistiska centralbyrån, domänsty- relsen jämte bankinspektören.
Vi- dare skola riksbanks- a h riksgälds- fullmäktige.
ingenjörsvetenskaps- akademien, industriförbundet och allmänna lantbrukssällskapet vara representerade i kommissionen.
» Sent omsider gripa vi oss på fullt allvar an med de ekonomiska bered- skapsproblemen, vilkas lösning nu- mera framstår som en absolut förut- sättning for varje effektivt försvar av landets gränser.
skriver Da- riktning.
i varje ansvarsmedvetet R. styrelse uttalande måste ligga en övertygel- se, grundad på ett avgörande och Uppropet i Sörmlandspressen har följande lydelse: beredd a t t bära följderna, även i Sömlands frisinnade valkretsförbundet har beslutat att rid förestående handling.
När de frisinnade parti- erna nu så gott som allmänt gått in val till riksdagens andra kammare gå fram under borgerlig samling.
for borgerlig ramling, ställdes kra- vet på F. K.
R att i mer än ord ge Frisinnade Kvinnors Riksförbund har redan tidigare uttalat sig m o t sin mening tillkänna.
Här är inte borgerlig samling.
V i anse det oförenligt med frisinnad a h liberal åskåd- fråga om lojalitet eller icke lojali- ning att stödja konservativa samhällsintressen och ställa samhället i två tet mot männens uppfattning eller klasser, stridande mot varandra.
Vi vilja härda en saklig politik i fram- mot de nuvarande partierna, här gäller helt enkelt en övertygelse och stegsvänlig riktning.
att föra den fram i det politiska Ii- v i ämna rid höstens andrakammarval gå fram för Frisinnade kvinnors vet.
För den saken finns inga k- gar om enkel eller två tredjedels riksförbunds valprogram under partibeteckningen F r e d o c h r ä 1 t med majoritet, det är som enskilda män- E I i s a be t h T a m m som kandidat och vädja till män och kvinnor i eller färre, man arbe- Södermanlands län att samlas kring detta namn.
tar for en övertygelse Majoriteten stiftar lagar.
Men övertygelsen skall röja väg för en opinion, som Hallands länsförbund — med samma motivering i sitt upprop — g i r en gång kan bli majoritet, Det vä- sentliga ligger inte i det tillfälliga fram under partibeteckningen F r i a I i s t a n. upptagande följ.
namn: resultatet, huvudsaken är att skapa fru R u t A d l e r.
Lindome; fil.
dr. L a u r a P e t r i, Halmstad; lärar- en bärande grundval.
som komman- s s o n.
Halmstad; fröken L i s s i A I m e r, de släkten kan bygga på utan att den innan H a n n a P a u l Varberg; jur. kand. C a r i n J a c o b s s o n, Falkenberg.
ramlar i spillror.
Tungt vilar ansvaret på som i en tid av splittring och tvedräkt vill öka klassmotsatserna genom att överväldigande majoritet beslutad.
Vår bilda ett borgerligt block.
Den sven- Och under sådana förhållanden ha- ska arbetarrörelsen har inte förtjä- de förutsättningarna för Skåneför- nat ett sådant slag i ansiktet sätt bundets förslag bortfallit.
Det Den socialdemokratiska kvinnorö- det är ovärdigt representanter för är vemodigt att se det förr så radi- tidning Morgonbris har en frisinnad åskådning att på detta kala namnet Raoul Hamilton under relsens haft ett par artiklar i de senaste sätt erövra mandat.
Det är så myc- gemensam beteckning med högern.
numren för att uppmana arbetar- ket beklagligare som den allmänna Det hade man knappast väntat.
kvinnorna t i l l livligt deltagande i stämningen ute i landet visst inte I Södermanlands och Hallands andrakammarvalet.
Det är ett stor- kan sägas vara för borgerlig sam- län gå Fririnnadc kvinnor fram artat organisations- och upplys- ningsarbete Soc.-dem.
Kvinnoför- Iing, man böjer sig endast för led- med egna listor med fröken Elisa- ningen och antar, att det är nödvän- beth Tamm, Fogelstad och fru Rut digt.
Vilken vändning utvecklingen Adler, Lindome, som första namn på gonbris omtalar, att 70 procent av kommer att ta, när uppgörelsen en respektive håll.
I Södermanlands » överklassens » kvinnor röstade 1924. gång skall ske mellan högern och de län valde de frisinnade borgerlig medan endast 43 procent av » under- niskor flera Krigsmaski- kuggar Södermanlands och Hallands länsförbund av nens re skola politiska inställning — bundet utfört genom kurser och fö- frisinnade, är därför ganska ovisst.
samling framför samarbete med Fri- Utom klassens » kvinnor deltogo F. K.
R:s ställning till valrörel- sinnade kvinnor.
De föredrogo på- grämelse och tidningen fortsätter: sen måste bestämmas allteftersom läget tagligen att skänka sitt andra man- » Således är det konstaterat, att de inom de olika länsförbunden dat till höger eller bondeförbundare fattigare klassernas kvinnor äro mer pliktförgätna medborgarinnor i det- I Kristianstads län, där greve mot möjligheten att det kunde till- ta avseende. » Men det är ju inte &amp;, Raoul Hamilton — de folkfrisinna- fallit Frisinnade kvinnor.
I Halland Och det är en stor orättvisa, att re- des radikale veteran och den borger- var benägenheten för borgerlig sam- sultatet i allmänhet skall bedömas liga samlingens motståndare — se- Iing inte stor, men man tog den I efter en jämförelse mellan siffror dan gammalt är första namn, var det hopp att förvärva de 105 röster, som för utan hänsyn till omständigheterna övrigt och den lättnad som eko- s anno l i k t att frisinnade och liberaler vid föregående valet fattats för att nomiska tillgångar ovillkorligen be- skulle gå fram självständigt Där- vinna ett mandat.
Att istället få reda.
för hade också Skåneförbundet av dessa röster genom Frisinnade kvin- I alla fall är det beklagligt.
om även vi kvinnor ska göra vår poli- F K.
R. hoppats på samarbete och nor försökte man s i g inte pi.
hemställt om tredje plats på val- Då F. K.
R. nu ger sig ut i val- kretsförbundets lista.
Men även här rörelsen är det med full vetskap om linjerna ska gå, utan mellan olika blev den borgerliga samlingen med de vedervärdigheter av alla slag, meningsriktningar.
Visserligen är %om där möts.
Det är varken för det rant.
att samhällsförhållandena att lyckas eller misslyckas.
Inte hel- alltjämt i mångt och mycket fram- ler som demonstration.
Det ä r bara ihop klasskamp.
Men samhällsförhål- låt oss slå oss om att ändra följden av en övertygelse som vill landena.
istället för att låta sam- ah måste bära konsekvenserna.
hällsförhållandena skilja oss i klas- klassynpunkt är inte där parti- kalla ser.
- ella försvarsberedskapen Det gäller alla de frågor som stå i samband med vår folkförsörjning och med ~ ~ ~ ~ ~ e: g kredit- och finansväsendets krigsor- ganisation o. s, v. » Tveklöst och kallblodigt in- för något absolut självfallet och o- frånkomligt går man alltså in för organiserandet i denna nya form av » förberedelserna för ett krig » Ii- självfallet som Röda Korset går in för att inom kommunerna organi- sera byggandet av » gasfria » källare och inrättandet av ett gainstitut.
Var går linjen mellan denna D, N.-ledare av d.
4 / 8 och den som un- der rubriken En fruktansvärd tanke- ställare skrevs d.
10 / 3 med anledning av major Bratts artikel i Sv.
Tidskr.
del är lönlöst fråga efter nå- gon linje.
Förståndet vill fred.
kan- ske.
Nerverna vill krig — a h kan- ske även politiken.
Men låt oss hoppas.
medan vi än- nu ha någon nypa luft a t t hoppas i — att denna väldiga rikskommis- sion, som Arbetaren betecknande kallar en politisk jättebläckfisk, som ä r avsedd a t t med sina fångstvårtor suga till sig hela den industriella beredskapen och hela folkförsörjnin- gen — l i t oss hoppas att den genom sina undersökning kommer att grä- va sig ned till botten!
Gräva en grav åt allt vad som förrädiskt kal- lar sig » försvar av landets gränser ».
En son till Frances Lewin — vi känner alla Fredrika Bremers vän och väckerska — brukade säga a t t på de områden, där en människa verkligen och i sanning vet n å g o t, där blir hon r a d i k a l!
Låt oss h OP P a s, att en rikskommissions insikter kunna bli så djupa!
som - ka ' ' "
T I D E V A R V E T Ett nytt yrke En bjudning i Wiens villakvarter mitt i sommarhettan.
Man söker sig ut i trädgården, men trots att den sydländska natten ser svart och iii- bjudande ut ger den ingen.
svalka.
Det är inte bara solen som bränner härnere.
Marken glöder varje fö- remål tycks utstråla en intensiv vär- - me.
- kommer ofta med nya synpunk- ter.
Önskar man inte hennes före- dragande i allmänhet, kan man få njuta p i egen hand a h hon är blott till för a t t bevara de frågor man önskar ställa.
Jag fick en obetvinglig lust att j u s t nu i sommarhettan.
i ett svalt museum se p i vackra tavlor och ha rid min sida denna unga flicka full av lust a h lycka.
Men även själva saken intresserade.
Skulle det inte vara bra att ha något liknande där.
nemma?
Ar inte Stockholm tillräck- ligt stor som turiststad för att det skulle löna sig?
Vare inte en utfärd till Drottningholm eller Gripsholm med en » sakkunnig » ung svenska som talade engelska, något särskilt tilldragande f u r ett amerikanskt tu- ristsällskap?
Jag frågade henne närmare.
En del unga flickar är anställda här i Wien av statens turistavdelning.
För det mesta har de fast tjänstgö- ring p i olika Muséer.
men de tas även d i och d i i anspråk för min- konstsamlingar.
ibland medföl- jer de p i utfärder till lott i Wiens omgivningar.
De uppbär en fast lön.
De rom önskar deras tjänster betalar en liten extra avgift vid in- trädet.
Drickrpengar förekommer Alla stönar och klagar.
Framför- allt över det välsignade arbetet, rom hiller en fången i stan - som hind- rar en a t t ligga och plaska i Donau eller att klättra frysande högt uppe på Raxalpen, » ovan världens ve och villa » - - » Vet Ni, jag är så nöjd med mitt jobb ».
hör jag plötsligt en ung röst ropa.
- Det kändes som ett glas friskt vatten.
jag fick lov att vända mig om.
Rösten kom från en ung flicka, och jag, som många andra.
frågade ögonblickligen vad detta verkligt goda yrke kunde vara.
» Något som ligger i dvala under sommaren », förmodades allmänt.
» Tvärsom just då ha vi allra mest att göra jag är nämligen förkla- » Museumfremdenführer » rade hon.
Hur skall man kalla det?
Cice- ron?
Guide?
Finns det något svenskt ord?
Främlingsförare?
naturligtvis inte.
- - - dre - - Med ens mindes jag alla de gång- er jag förgäves sökt smita undan museivaktmärtares järnhårda tyran- ni.
Men nästan varje gång, som man just lyckats slå dövörat till för deras förskräckliga svada - då man just vill försjunka i tyst njutning fram- för någon tavla man tycker om - höjd röst, som vaktmästaren sadis- tiskt riktar mot ens egen person, mot den, som vågat undandra sig hans välde.
Man känner sig som ett ouppmärksamt bestraffat skolbarn och ett barskt: » varsågod följ med » tvingar en vidare kar man att ha besökt samma konst- samling flera gånger blir man för- över skulle det monotona rabblan- tvivlad och det man någon gång Rå- - - att göra en fråga.
får man i Sverige ett buttert brum- mande, i södern den betecknande axelryckningen till svar.
Vilka bå- da b e t y d e r - det vet jag inte - det hör inte hit!
Det är nämligen att bemärka, att med ytterst små varia- tioner är museivaktmästare över he- la världen lika H ä r bjuds något helt annat.
En ung bildad flicka.
som » kan » sin sak.
Kompetensens: konsthistoria och språkkunskaper.
Hennes föredrag växlar - hon följer med allt nytt vara djärv nog - lande, säger m i n u n g a v ä n, o c h vad för en människokännedom man får, var lugn för det Man Iär sig se vad som önskas om kort eller utförligt - allmänt hål- let eller detaljerat ..
Då det ej är säsong får vi använda den tid som blir över till att studera - - - genast, suger i sig varje timme.
.
Men på sommaren leva på vin- terns studier får nu man får vi » förkunna man - för skarorna.
det som vi för kart tid sedan själva andlöst lyssnade till.
Allra roligast är det förstås när det kommer folk.
som själva är konst- som bara behöver en och kännare, annan uppgift, sådana som delger oss sina intryck med vilka får utbyta åsikter ..
Han, hade vi talat - sig ännu mera varm i sin iver ..
Jag tyckte mig plötsligt utom kunskapen om detta nya yrke även ha inhämtat något annat.
En ny översättning av » Gagner la vie,.
Jag har förut alltid Översatt det med ratt förtjäna sitt uppehälle » nu lärde jag att det betydde » att vinna livet ... Ack am vi alla kunde lära - det av våra yrken ... - E.
B.
G.
RÖSTER FRÅN HAVET 3 Katorga i Silka A v H a rry Martinson I den smala Lopuchinskigränden i Moskva, alldeles intill Tolstojmu- seet, ligger e t t vitt tvåvåningshus, som efter allt att döma före 1917 va- Här ligger havet rit I enskild familjs ägo.
Vem denne speglande rymdens solar.
ägare varit är mig obekant.
Dörr- Havet, som gnager klippan skylten som berättade det är bortta- och smeksamt vaggar den bräckliga gen, och i dess ställe sitter en annan, sjöstjärnan.
p i vilken tre ryska ord stå: » Ka- torga i Silka ».
Tvångsarbete och Havet, som viskade vid soltempelön förvisning.
- Huset äges nu för ti- och förgjorde den slagna armadan, den av alla dem, som under tsarti- har i natt givit mig tre fiskar.
den som politiska förbrytare varit dömda till fängelse och förvisning.
a h som överlevat straffet.
Det inne- håller samlingslokaler, bibliotek och museum, d i r allt som tillhör den VRAKEN TALA.
ryska revolutionens långa historia Första vraket: samlas och tillvaratages.
Förening- Jag var en gång Columbina.
en » Karorga i Silka » arbetar intimt samman med ett bokförlag.
Det ger barskeppet från sant Ives och min redare var vicekonungen av ut en tidskrift och otaliga småbro- schyrer, som till ett pris av några Indien.
kopek sprides ut över hela Ryssland.
handikappat dem ... Vår väg går icke förbi några sta- tens anläggningar, bara genom van- Så sjönk jag här vid Kap Frio man Det tar är i dörrhandtaget med en underlig och går känsla in med en last gott Y i detta hus.
De allra flesta man mö och sjutton man och vicekonungens bästa papegoja.
ter därinne har en historia si bitter och så gripande, att en västerlän- nings förstånd nekar att förstå Andra vraket: Don Miguels silverskatt var tung, Här möter man dem som överlevat fasorna i Peter Paulfästningens ra- tung av blod och tårar.
Ord de ädla tårarna längsta till jor- veliner, kens gruvor i Schlüisselburg, i Ural.
Ett i Karaver- förstår den.
man emellertid, när man går om- kring därinne: hur det samlats un- Månen skrattar över Kiwireven.
Men silver tynger mitt sjuka hjärta, der åren, droppe efter droppe, detta vilda hat mot det herradöme.
som och glimmer ondskefullf när hajarna simma genom det stora sände dit dem.
Tills bägaren slutli- gen var till randen fylld - och rann såret i min sida.
över.
De furstliga palatsen med sina sönderskjutna farader vid Nevas kaj Trejde vraket: Jag var bara en sälfångare, i Leningrad tala sitt stumma men med svart skrov tydliga språk om den stunden.
Utom detta hus i Moskva äger och traniga svarta segel.
E n vår drev jag bort ad isarna i » Katorga i Silka » också ett sommar- Temple Bay hem p i landet: Scheremetievslottet endast gud och jag själv vet Michailovskij, 5 mil från staden.
vart jag tog vägen.
En dag går det en bil ditut.
och jag är bjuden att följa med.
Vi fara över Krymskbron, genom Moskvas södra stadsdel.
och snart är vi ute p i Det skönaste min själ såg, var Loro, landet.
Äntligen ser jag det då, kanakflickan från Marua.
detta ryska land, som sällan några Rysslandsfarare ha ett enda ord att Skon var hon saga om.
därför att de alla som for- där hon från strandrevet hälsade häxade trampa runt kring Kreml solen.
bara a h komma aldrig längre!
Det Skön var hon är förklarligt.
och man kan inte fö- där hon dansade livsglädjens dans rebrå dem för det.
Kreml a r så un- kring festbålen på Marua.
derbart, så mäktigt a h så gripande skönt.
att det som i en trollring hål- Men skönast var hon dock ler fait allt och alla.
Men den ryska när hon lekande med penningar landsbygden vill jag se.
Det är den, som om det varit kiselstenar trots allt.
som avgör Rysslands öde.
kastade utan att smörgås veta silvervärdet med mexikanska Det Er här det stora frågetecknet står: skall det lyckas kommunister- pesos.
na a t t tillräckligt snabbt och i till- räcklig mängd hinna anlägga sina egna jordbruk.
innan böndernas ge tiofalt.
Problemet och hundrafalt låter sig i igen.
detta ba- nu PÅ STRANDEN.
-.
och - ä liga byar.
Längs med den stora, breda landsvägen ligga de utströd- da.
Inga Potemkinkulisser i världen skulle kunna dölja fattigdomen i dem, och man har heller inte gjort något försök att rätta upp några!
Husen äro av trä.
halmtäckts och omålade.
Sällan en trädgårdstäppa utanför, sällan gardiner i fönstren.
Har och där är falk ute p i åkern: man rensar rovor eller kupar pota- tis.
Ingendera sorten.
heller inte rågen eller vårsäden ser ut att läm- na någon synnerligt storartad skörd i höst.
Det går alltså i n t e.
tänker jag.
Ingen annan utväg än den gamla vanligs finns: man måste släppa penningen lös, för att Rysslands bondebefolkning skall få lust att bruka denna jord.
som skulle kunna - ra icke genomträngas Man en sak ty- det dock obestridligen på, att Nep i c k e ar på frammarsch: de privata butikerna i Moskva slå igen den ena efter den andra, och de kooperativa affärerna bli allt flera.
En annan drivkraft X. obekant, måste svårdefinierbart, alltså finnas.
men Ett icke desto mindre verkligt.
Bilen åker ner i en däld, där en å går fram.
Också där ligger en klunga hur.
Gamla, gråa pilar dop- pa sina grenar ner I det sakta rin- nandc vattnet.
Ankor snattra på gräsvallen.
Det är så likt min egen by hemma.
i Skåne, att jag måste dra på munnen.
- Bara att det är fattigare.
Vi åker UPP ur dalgången och kommer upp på en höjd.
Vad detta land är vackert!
Ögat drunknar i denna gröna ocean som milsvitt breder ut sig åt alla sidor.
Ängar, hundratals blommor i gräset.
björkskogar och en himmel si hög, att det a r Som om valvet däruppe lyft sig.
Panslavismens storhets- dröm är lätt att förstå.
Den ryska slätten är dess vagga.
Bilen saktar.
Vi kommer in p i en väg.
som säkert icke sett grus eller krossad sten sen före syndaflo- den.
Mitt svenska förstånd säger.
att i nästa sekund ligger vi alla som en pannkaka i diket.
Men mina medresenärer ha varit i Sibirien.
De ta saken lugnt.
Och fram kommer vi.
Åter byar, gröna björkskogar.
stora gröna ängar.
En pirk.
En hög grind.
Michailovskij.
Slottet är uppfört på 1750-talet.
i blandad empire och rococo.
Det är ganska likt de bada andra Schere- metievska egendomarna Ostankino - -
Liber raler.
.
.
.
och Kuskovo, båda i Moskvas när- liga ».
sade Turgenjev.
Samma het.
Revolutionens stormvind lycks människor och samma ting få olika benämningar beroende p i från vil- ken synvinkel de äro sedda.
Ett så- (Forts. fr. sid. 1) dant liv ett sådant öde!
Godsägare- rösternas överförande på närmast namn, som vi dotter från Kazan, uppfostrad där i » nedanförstående » en a d l i g klosterstiftelse.
studentska skulle säga med svensk terminologi.
i Zürich, socialist och revolutionär, Härtill kräves givetvis att varje väl- gen.
jare har angivit ett flertal namn.
Men människorna stå därutanför.
av Rysslands alla fäng- liksom rangordning dem emellan: De omringa bilen och välkomna oss, hemskaste elser, oväntat frigiven, i åtta korta detta sker sålunda alt väljaren får denna nya sändning av gamla Sibi- riska fångar, som nu ska stanna där- år a r Paris och Londons arbetar- numrera en officiell valsedel, med ute - och m i g främlingen f r i n värld l y f t till ärans högsta tinnar, en etta för det namn han helst vill dödsdömd, benådad Sverige.
Litet för sig själv, v i d sidan de andra, står en gammal fru.
Hon är sjuttiosex år men ser ut att vara sextio, och han är nästan lika vacker ännu som på ett av de beröm- da ungdomsporträtten från 80-talet, tagna före de tjugo årens fängelse.
De tjugo årens fängelse, ja.
- An- nars skulle säkert den med förhål- landena obekante t &amp; henne för slot- tets ägarinna.
Men det är icke D e t är icke grevinnan Scheremetiev.
Det är V e r a Figner.
Hon ser p å m i g litet forskande.
Ar det jag, som kommit den långa vägen från Sverige Svezjia rom hon en gång reste igenom e f t e r Schlüsselburg.
på väg t i l l friheten?
Ja, det ä r jag.
Hon tar mina hän- der.
Och så gå vi tillsammans upp- för trappan och in - i Törnrosas drömmande slott.
av hon.
- lämnade det.
plats.
i Ryssland, Men om hon är med eller inte, bestämmande a v valkvoten motsva- gör detsamma.
F ö r henne bojar alla rar rom man ser den tidigare sven- huvud.
Till hennes cell.
rom f r i n ska rangordningsregelns » mer i:, Schlüsselburg är flyttad till revolu- tionshuset i Moskva, vallfärdar he- en tredjedel », » mer an en fjärde- Ä r o fler röster samlade la Ryssland.
Hit till Michailovskij del. » hitta breven frin jordens alla hörn, kring en kandidat än vad som mot- och hit kommer Tagores sonson frin svarar valkvoten överföres den över- Allt är på sin gamla Allt är Är n i kommunist, Vera F i g - orört.
Speglarna, kristallkronorna i taket.
de gamla härliga möblerna, de ner?
dyrbara tavlorna.
familjporträtten.
Nej.
Det glider förbi mina ögon, och jag - Tror ni inte att bolsjevikerna ser allt som i en dröm.
Jag har icke komma att hålla sig d i?
rid med d e t.
Både Rembrandt och det?
van Gogh får vara.
Jag har bara D ä r f ö r alt d e var d e enda kommit för att se och tala med h e n- n e, Vera Figner.
Och tiden lider.
som begrep vad som var att göra - - - - Varför - i dessa som varit i den skij » Katorga i Silka ».
Vera Figners lägger hon, man ser dock.
att det ligger uppe i indra våningen.
Dit blir bättre år från år.
Det sista var det jag vilie veta.
är e t t vackert gemak med en härlig utsikt över stora gröna träd.
Mellan fönstren står en förtjusande vacker I biblioteket vid ett långt bord gammal sekretär.
Det är en så- äter man.
Böcker i pergament och dan förunderlig lisa att se på den- härliga gamla skinnband stå rygg na sekretär På revolutionsmuseet vid r y g g, rad vid rad.
Men allt är därinne i Moskva har jag nyss stått tillsvidare ännu förseglat med ria.
framfor det lilla i väggen fastsatta tens sigill.
Dyrgriparna skall väl så järnbord, 1 / 2 meter brett och ungefär snart man hinner f å det ordnat.
fö- lika långt, som i tjugo långa år va- ras in till biblioteken i Moskva.
rit Vera Figners » arbetsbord ».
Hur länge var ni i Sibirien?
H a r ar hon alltså.
Här sitter han frågar j a g m i n granne vid bordet.
Sjutton år.
mitt framför mig.
» Den ryska revo- lutionens Jeanne d ’ A r c », kallade Var?
henne Anatole France.
» Den förfär- - V i d Lena floden.
Det s ä g n liga kvinnan .. utropade Alexander så enkelt.
Och det är heller ingen- III, när hon arresterats.
» Den he- ting besynnerligt.
Ingenting märk- - - - - Hesselgren omnämn- da artikeln om det nya valsystemet i Ir- land tillåta v i oss att till ytterligare be- lysning av systemets verkningar anföra följande När det nya Irland, The Irish State, i närvarande stund i viss mening kan anföras som ett föredöme med hän- syn t i l l dess representation, kan detta tyc- kas förvånande med hänsyn t i l l de oro- ligheter.
som ännu under de sista åren hemsökt den gröna ön och den hätskhet med vilken partierna dir bekämpa var- andra.
Men det är ju ofta så att just de nya samhällena ha tillfälle att lägga en grund efter moderna principer, där de Free a h mer stabiliserade bördan av sitt förflutna äldre som dragas - med alldeles så när på sin tid mindre köpingar elektrisk belysning, medan storstäderna i c h ville spoliera det kapital de en gång nedlagt i sin gasbelysning.
S i är det irländska personvalsystemet heller alldeles icke någon produkt av lr- lands politiska genius u t a n en import från Sverige fingo - England.
- - - Förutskickas må a n den genomsnittliga storleken av valkretsarna är ringa, varie- rande mellan tvenne representanter a h I! ".
- skjutande röstmängden p i därnäst i tur kommande kandidater å röstsed- larna.
Det må redan här påpekas att det sätt varpå denna överföring av » överskott » sker i den irländska val- uträkningen icke är så rationell som bestämmelserna f ö r nuvarande sven- ska rangmetoden (inom partierna) - men i det anglosachsiska person- systemet föreligger också ett långt mer vidlyftigt valsedelmaterial att tolka.
Man har måst förenkla reg- ligt.
Här.- En gång I sin ungdom pick man » ut till folket », slog sig ner i en by, inrättade en skola a h ville lära barnen lära.
Sam belöning kom man till Sibirien.
Därute l i g g e r parken.
Det berät- tar att en av grevarna Scheremetiev.
för att bereda kejsar Paul en över- rarkning r i d dennes besök på Or- tankino, gjort sådana anordningar med träden i skogen runt slottet.
att dessa, när tsaren närmade t i g, på ett givet tecken alla föllo till mar- ken.
- J a g står därute i lindallén och tänker p i detta och mycket an- nat som hänger samman med de svunna storhetstiderna.
- Vart har stem som detta vinner en viss frihet gentemot partierna, det har också valts in ej så få vildar, men parti- erna hindras naturligtvis ej heller frin alt hållas så mycket samman rom de kunna önska och ha behov av.
Huvudsaken är emellertid att man alltid vet att ens röst kommer p i ni- gon, som man själv v i l l ha t i l l re- presentant.
Det kanske inte är den man a I I r a helst vill ha, men dock någon, som man vill g e sin röst åt.
Den där känslan av att man kastar ut sin röst i högen av en lång lista ar namn utan att veta vem den hjäl- - - Den erfarenhet som vunnits i Irland har varit en bekräftelse in optima forma på att » the single transferable vote » ut- gör ett nytt maktmedel i väljarnas hud.
Det har med hänsyn till s i n effektivitet som personsystem motsvarat vad upphovs- så lönar inte har det det ' -.
Det vore meningslöst ' " komma a &amp; der, antingen de im upptagna av folk el- ler ej.
Nej.
hela människan får kastas i degeln, oförbehållsamt och utan tvekan.
Har det hela inte blivit annat än lam B O ' ~ lir mot åhörare, da kan man gott kalla det förfelat.
Nej alla närva- rande måste smältas om t i l l en enhet, t i l l en grupp, där alla ge och alla ta, ett växel- spel måste äga rum.
Annars kunde Pu- gärna h.
suttit hemma med ' * - sina lurar.
Denna form av samvaro skall överleva talande bio a h seende radio och alla an- dra ännu icke drömda uppfinningar.
När allt detta från att ha varit under, som försatte oss i extas, blivit vardagliga be- kvämligheter som vi knappt iddas bruka, Regeringsproblemet har man där- då ska människor all id församlas för med ej löst, men som mr.
Humph- att uppleva varann, för att inspirera var- reys sade: » Om alla länder toge upp ann, för att tändas och tända.
T y min- den frågan till allvarligt studium, niskan, tänkte jag, är den enda uppfin- skulle man naturligtvis även där ning som aldrig blir gammalmodig.
kunna finna någon utväg. » Låtom så Jag klart tyckte, som under att aldrig dagen hade utan jag glasögon.
sett det oss hoppas.
Devinez.
- j a g kommit?
V a r är j a g?
Vera ofta har j a g sett henne här och på Figners röst väcker m i g: Nevsky i Leningrad.
Gammal adel.
H u r har kvinnorna i Sverige En tanke far igenom m i g: Det det?
Vilket år fick de rösträtt?
måtte väl a l d r i g vara?
Hon märker min förvirring.
när i den dalande solen närma v i oss jag letar efter börsens slantar, ser igen Moskva.
De gyllene kupoler- närmare på min utländska habitus tilltalar mig p i franska.
Och na glänsa.
Det är en makalös syn a h som a l d r i g glöms.
Och i skym- har.
på trappstegen till den Iberiska ningen därinne går j a g åter troll- madonnans bli kapell, berättar hon ringen runt.
Längs med muren.
så sitt livs historia.
Förbi brodergravarna.
Runt kring När hon slutat, och vi skiljs i t.
Kreml.
och klockorna i Kreml börja spela V i d den Iberiska madonnans Internationalens melodi andas jag kapell sträcks en hand emot m i g.
lättad upp.
G u d ske G rev- A d j i n k o p e k, säger en bedjan- i n n a n S c h e r e m e t i e Y Y a r de röst.
) ag tvärstannar.
Hon d e t I c k e är icke alt misstaga sig på.
Alltför '.
Ellen Michelsen.
- - - - lov!
- - - - - - - Nu - ge: den personliga magne- tismen.
Fordringarna ha stegrats till det * ' er- bio inte h o in, är därmed avskriven.
D e t synes m i g som om detta vore e t t system, som kunde vara värt att studera närmare och jämföra med t. ex. det danska.
effektivitet ger oss omsättningen i falk- » vildar » ligga i spetsen beträffande an- kammaren rid junivalen föregående år.
talet förstahandsröster.
A v Dailen ’ s, del irländska underhusets 152 Främst bland dessa må nämnas Alfred medlemmar nyvaldes efter en legislatur- Byrne i Dublin North.
Han repre- period av fyra år 73 medlemmar och åter- senterade tidigare Dublins hamnvalkrets männen och propagatörerna tänkt sig.
Det- insattes alltså på sina platser endast något i Londonparlamentet a h har den kontakt ta innefattar ej endast att någon reaktion mer än hälften.
Denna kraftiga omsätt- han upprätthåller med den fattigare be- icke förmärkts men även att väljarna gri- ning skedde utan att något jordskred ägt folkningen i Dublin och den frimodighet pit de möjligheter till en omedelbar per- rum, sådant som är känt från majoritets- varmed han i Dailen för dess talan att sonröstning som systemet erbjuder.
Vi valsystemet.
Och det bör t i l l ett rätt be- tacka for sin popularitet.
Han höll intet kunna fastställa detta på ett flertal vägar.
dömande härav framhållas att denna om- valtal under agitationen i juni hu, be- För det första ger sig detta tillkänna sättning icke drabbade männen i främsta hövde det icke.
Men hyllningen när han i att väljarna tigit fasta på möjligheten ledet.
- De kända och ledande po- förklarades vald » at the top of the poll » att överskrida partigränserna rid kombi- litikerna utmärkas redan genom det stora var larmande som vid en stor viktoria.
nation av rangordningsföljden.
De ha antalet på dem angivna » first choices » - emellanåt även r i d angivandet av sina tri.
eller valsedlar, som uppföra dem som et- Vilja vi nu med ledning av de irländ- tre fyra etc. främsta personönskemål sam- tor.
De ha ett överskott att lämna sina ska erfarenheterna göra oss en bild av manställt namn Y klirr rivaliserande par- partikamrater, sedan de redan P i grund- hur ett personsystem av denna art skulle tier.
Korsröstning, » cross voting », som den valen av sina förstanamnsröster förkla- te sig p i svensk botten.
så torde det till engelska termen lyder, har i en del fall rats valda.
- - - en början kunna med skäl påstås att en tagit former, som ge tillkänna en väl Ehuru in betydande del av omsättnin- sådan övergång i sina verkningar skulle långt driven likgiltighet för valets upp- gen i personhänseende får tillskrivas den innebära en verklig regimförändring.
I gift att utgöra en maktstrid mellan vissa republikanska frammarschen under juni- personsystemet ligger icke endast en teo- huvudriktningar.
Det har sålunda inträf- valet, var dock det mesta m gallring och retisk myndighetsförklaring av medbor- fat att vid utslagningen av en regerings- nyrekrytering utefter hela dan politiska garna utan dessa kunna även förstå och anhängare, n i a n tiotal röster förirrat sig fronten.
Ledande pressorgan som The praktiskt bruka de maktmedel som syste- till revolutionär kandidat.
Detta är nu Irish T i m a a h The Independent beteck- met sätter i deras hand.
kan man ett undantagsfall, som icke kan sägas nade valet som en välbehövlig upprens- a h det ävenledes med stöd av irländska sätta sin prägel P i valet, men desto kraf- ring.
Att denna kunnat effektueras så erfarenheter, påstå att denna väljarfrihet tigare har korsröstningen varit hos de prompt synes böra skrivas p i person- drives för långt, när exempelvis vid ett mera obestämda och medlande riktningar- systemets förtjänstsida, - - valtillfälle inemot hälften av de tidigare na, såsom anhängarna av farmers och En ytterligare måttstock på personsy- folkrepresentanterna få stanna utanför.
Vi självständiga kandidater, vilkas röster stemets effektivitet utgöres av antalet fri- få emellertid hålla en rätt bred marginal rid utslagningen i ofta lika proportioner stående kandidater, the independents.
för sådana faktorer.
som ligga i speciellt delat upp sig mellan regeringsanhängare Dessas antal har under de tre n i som irländska förhållanden.
Partimotsättnin- och regeringsmotståndare, eller rättare komma ifråga för bedömandet av det ir- garna äro i Irland icke de normala euro- sagt anhängare av fördraget med Eng- ländska personsystemet varit mer kon- peiska från » höger » till » vänster » från land eller ock motståndare till detta for- stant än partiernas representation.
Sålun- ekonomisk liberalism till kollektivism.
Det drag.
Väljarnas främsta intresse b u r allt- da valdes 1923 tretton independenta kon- såg tvärtom ett slag ut som am arbetar- så visat sig vara a personintresse.
stitutionalister, i juni 1927 fjorton, i partiet genom sin relativa likgiltighet In.
En andra måttstock på personsystemets september samma år tolv.
Många av dessa för den irländsk-engelska motsättningen - - in- per personvalsystemet D e t irländsk, Ur den av fröken - got ens förlopp i n i g o t moment uppnått understödja.
en tvåa för sitt näst en tredjedel av valkvoten.
M a n vill stitutioner eller bättre tidningar skulle ni.
med denna bestämmelse säkra s i g ja ge offentlighet åt.
mot rena okynneskanditaturer. » Även om ens budskap hör till den ka- Det är klart att man med e t t sy- tegori som uteslutes från radions hjälp, äntligen 1917 f r i, och nu här på bästa namn, en trea, en f y r a etc.
Den proportionella principen upp- Michailovskij.
Vilket l i v!
Efter Schlüsselburg slöt sig Vera rätthålles genom fastställande av en F i g n e r icke t i l l något av de socialis- viss valkvot rom villkor för att en tiska partierna.
Hon är heller inte kandidat skall förklaras vald.
Äro med nu.
Det är si mycket annat som måste göras.
Allt vad som till- platserna i valkretsen t v i.
utgöres hör revolutionens historia är det valkvoten av en tredjedel av samt- » Katorga i Silkas » uppgift att brin- l i g a giltigt avgivna röster plus en ga i dagen.
och V e r a Figners arbete röst; äro platserna tre, utgöres val- lust nu är att gräva fram provoka- kvoten av en fjärdedel av rösterna tören storia.
Azeffs sorgligt ryktbara hi- plus en röst o. s. v. Denna regel för E n fråga bränner m i g: lerna för valuträkningen för att D a g utan glasögon kunna medgiva den grad av person- (Forts. fr. sid. 1) l i g frihet r i d röstningen, som an- nen har förändrats bara p i sista åren, a h att den kräver ett nytt övervägande setts önskvärd.
En ytterligare inskränkning för av alla dem som reser omkring och talar,.
Jag övervägde alltså under hemvägen att göra personsystemet praktiskt genomförbart är den officiella kan- och till följande resultat, som dock icke kom är slutgiltigt: didaturen.
V i d den officiella anmäl- Att hålla föredrag I största allmänhet ningen skall kandidaten nedsätta en över Fosforisterna, Bronsåldern eller Vå- säkerhet på 100 pund.
vilken han ra allmännaste fåglar är meningslöst.
Man kan endast resa till folk och kalla återfår, am han under valuträkning- skulle framträda som ett slags centerparti.
(Jämför den katolska centerns ställning i Tyskland och i viss mån även det frikyrk- ligt folkfrisinnade partiets ställning i Sverige) Vad som är huvudmotsättning- en i de andra länderna är i Irland snara- re än så länge ett bimotiv.
Därmed har naturligen följt en stark Ökning av de synpunkter.
till vilka väljaren haft att taga hänsyn, och hans röstning har i min- dre grad följt partilinjer i n som säker- ligen skulle vara fallet i ett annat land med enklare politiska motsättningar.
De betryckta förhållandena och väl även ir- ländskt kynne ha gjort sitt t i l l ror att gynna färska kandidaturer.
Betänker man i andra sidan hur fast rotad svensk politik av ålder är i k- och det svenska folkets naturliga böjelse för organisation så kan man känna sig viss om att personsystemet på svensk bot- ten skulle komma som en välbehövlig mot- vikt mot tendensen att bilda avskilda - stånd och sammanslutningar av operson- lig struktur.
- - - Det är en uppgift för icke minst svensk proportionalism att förena den höga tekniska standard.
som uppnåtts här i landet, med personvalsystemets allmänna företräden.
Och j a g tänker inte endast på rent tekniska frågor utan även på förde- len av vissa inslag av partiorganisation för att förläna en ökad säkerhet åt per- sonsystemet.
Huvudvikten måste ligga dock på a t väljaren förlänas en avsevärt större rö- relsefrihet än i det nuvarande svenska partisystemet med dess många avbalknin- gar i form av icke blott huvudpartier utan även partier och fraktioner.
