# ID: svediakorp-per3397
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1928
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,483
# sentences: 453
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


ELDBEGÄNGELSE Det gamla undret Bland de stora namnen på vår svenska historias sista sidor står Artur Hazelius.
Men det är tyvärr en plats dit man un- der skolårens mångahanda sällan hinner.
När samtiden börjar skymta, med sina nästan i Den första juli i år trädde en kade område ett folks bruk att m i vara grönsaksfält, kålhuvuden, verkligheten åtkomliga namn a h händelser, kungl.
kungörelse i kraft.
som ytter- begrava sina döda.
Så fanns t. ex. säd, de långa träkistorna äro place- vänder vi tåligt tillbaka och repeterar fri- - - ligare förenklar villkoren for att er- i Frankrike ända sedan 565 förbud rade på marken utan vidare försik- hålla tillstånd till eldbegängelse.
mot att begrava de döda i kyrkorna.
tighetsåtgärder.
Vinden för med sig Obduktionstvånget är som bejant Förbudet bekräftades och återuppre- en osund lukt av förruttnelse.
Denna sedan flera år upphävt och tilläm- pades med längre och kortare mel- sed att sprida ut gravarna är det sis- pas endast i högst få undantag där lanrum, men ändå beklagade man sig ta men också så gott som oöverstig- tvekan kan råda am dödsorsaken.
på 800-talet över att kyrkorna voro liga hindret för järnvägsbyggande Ett läkarintyg om dödsorsaken, upp- fullkomliga begravningsplatser.
Man och införande av telegra- och tele visat inför länsstyrelsen är f. ö. till- rille inte beröva de avlidna äran att fonledningar.
Firman Reynold i fyllest.
Ansökan om tillstånd till få vila inom kyrkan.
De mindre högt Shang-Hai hade låtit uppföra en eldbegängelse göres hos länsstyrel- uppsatta begrovos så nära intill som ledning p i några km.
Efter nigra sen antingen av den avlidna anhö- möjligt, mitt ibland den levande be- dagar var tråden avklippt på mer än riga eller a v dem som annars stått folkningen.
Först på 1700-talet ef- femhundra ställen överallt där honom nära.
Till ansökan behöver bara fogas ett intyg antingen att den avlidne tillhörde eldbegängelse- förening eller under livstiden för- ordnat om eldbegängelse eller utta- lat en bestämd önskan därom.
En- ligt den nya förordningen äga de anhöriga också begära tillstånd om den avlidne så vitt de veta, inte un- der livstiden uttalat en bestämd ön- skan om begravning u t a n eldbe- flera försök att klarlägga de hy- gieniska vådorna av ett sådant be- gravningssätt lyckades man bryta den förkastliga seden.
N i g r a fram- stående läkare förklarade sig vilja avstå från hedern av en plats i kyr- kan efter sin död och förordnade om sin begravning på en kyrkogård.
Deras försök att sålunda visa vägen för ett mera hygieniskt begravnings- sätt kompletterades av en annan gängelse.
läkares skildring de allvarliga L a - Det lilla bladet med den korta dor ur hälsosynpunkt som kyrkobe- kungörelsen betyder ännu ett fram- gravningarna medfört för de tjänst- steg i arbetet för jordbegravningens görande prästerna såväl som för kyr- erättande med eldbegängelse.
Hela kobesökarna.
Under de därpå följan- rörelsen är grundad på enskilda per- de åren ägnade man ihärdiga försök soners initiativ och arbete.
Alltse- i t att desinficera kyrkorna där den dan de första eldbegängelseför- förstörda luften inte kunde förbätt- eningarna bildades p i 1870-talet är ras genom rökelse och brända örter, Ett annat exempel p i hur en gam- det de enskilda strävandena som så småningom ha fört rörelsen framåt mal uppfattning motståndskraftigt och steg för steg erövrat statens och kämpar emot den nya tidens infly- kommunernas medgivanden.
Det är tande lämnas av en fransk världsom- ett tydligt bevis på en inifrån fram- farare, som beskriver begravningsse- växande rörelses förmåga att så små- den i Nordkina.
En sandig slätt ningom forma lagstiftningen efter med nigra usla byar av små ynkliga sin önskan.
hyddor.
Och på båda sidor av den En lagstiftning - även om den stig vi följa hundrade och åter hun- är f ö r n u f t i g - utan motsvarighet I drade kistor.
I denna del av norra en sådan övertygelse har visat sig Kina finnas inga kyrkogårdar Kis- fullkomligt maktlös på detta kanske torna äro utspridda på fälten som framför alla andra traditionsbehärs- trädgrupperna i en engelsk park.
Det - Är detta Mångt och mycket skrives fort- farande om de dramatiska händel- serna uppe i Norra Ishavet.
Mycket kunde säkerligen med fördel varit oskrivet många suggeterande bilder och idéassociationer borde vi slup- pit undan.
Men det finns små hän- delser, som kanske ha sin betydelse.
Icke för de människors öden, som sysselsätta en värld, utan p i grund av den blixtbelysning de i all sin enkelhet kasta över de samhällsför- hållanden som betinga dem.
Tidningar av olika färger ha ondgjort sig över att luftskeppet Uplands civile navigatör sergeant Nilsson fått äta sina konserver och chokladbitar för sig själv.
T y med officerare fick en subaltern ej vara i lag.
Huruvida han i sin tur åt med mannarna förtäljer ej historien.
Ej heller togs han till råds, vilket möj- så mar.
J a g hörde häromdagen på en kurs- mellan vår skoltids erkända » historia » och den tid då vi själva börjar kunna fixera vad som händer forskat vitt som ett kartans område, nordpol.
(om är Sedan lika out- gäl- ler det vad ti kan och vill ta reda på genom människorna, som förmedlar vår samhörighet med den försvunna tiden.
- - Fredrik Böök skrivit ett framstående arbete.
- - ringen av författarinnans Och det bör inte förvåna i det över- befolkade Kina.
där man till det allra yttersta söker tillgodogöra s i g de till buds stående gödningsämnena för jorden.
I jämförelse med dessa bevis p i konservatism som givetvis endast äro ett par exempel på måfå, måste man väl säga att förståelsen för eld- begängelsens fördelar ganska has- tigt vunnit en framstående plats.
Intresset tycks också växa alltmera, Vad som väl hindrar många från att ansluta sig - oavsett religiösa betänkligheter, som t y c k s spela en allt mindre roll - tarde vara dels obekantskapen med de gällande be- stämmelserna, dels fruktan för de långa och dyrbara transporterna.
Krematorier finnas ju hittills e n d s t i Stockholm, Göteborg och Örebro medan Hälsingborg förbereder upp- förandet av ett.
Ett första önskemål är natruligt- vis krematorier på flera platser i Ian- det.
Uppförandet kräver visserligen - (Forts. å sid. 4) förvånande?
ligen kan ha inneburit att expeditio- nen gått miste om ett klokt ord, vil- ket man ej heller efteråt kan avgöra.
Men är detta egentligen $1 förvå- nande?
Uppfostras t. ex. officers- ämnena p i Karlberg på något vis till att i sina underhuggare se jäm- likar.
Eller till att från dem vänta erfarna och vägledande ord.
Och in- te endast bland officerare gäller det- ta, Hur uppfylles t. ex. Emersons förväntningar att universitetsstudier främst böra leda till att man igen- känner en duglig människa i vilken ställning och vilken situation hon än befinner sig.
Och hur uppfostras barn och ungdom i en familj a t t be- trakta hemmets hjälp och biträde.
Äro vi inte i allmänhet indelade i kaster, var och en med sina fördo- levndad, vilkas bilder vi möter utanför den sista läxans gräns.
Så blir det i skarven Och nu i år har av Ann Margret Holmgren med Bööks verk bland källorna Lorn- den kastat sin skugga på fältets tal- mit ut ett litet Verdandihäfte om Hazelius.
rika gravar.
Utan tvivel är det ur- Man tar gärna emot den lättillgängliga skild- sprungligen ett systematiskt bedri- varma intresse för vet tillgoseende av jordbrukets hans verk och hennes beundran for h- krav, som i en avlägsen tid blivit själv som människa Ett litet häfte på sextio sammanbundet med en religiös kult.
sidor är självfallet inte mycket utrymme för målningen av ett liv så till brädden fyllt - ter tiden går allt längre från de märkesmäns en utländsk deltagare vittna, att hon kommit till kursen i- fråga ej för att träffa eller höra någon människa.
Hon hade endast kommit för en idés skull.
Av en tid- ning hade hon slumpvis erfarit att på en skola u p p i Sverige rikades människor från olika arbetsområden med alla dessas olika förutsättning- ar.
Och nu hade hon konstaterat vil- ka nya värden och erfarenheter detta gav.
Var detta så förvånade?
F l y g r n a foro till Nordpolen för att rädda förolyckade medmänniskor utan hänsyn till stånd och villkor.
Kanske de kunnat förverkliga denna idé ändå bättre eller åtminstone utan missljud, om samhället ej uppfost- rat dem med kastväsendets skygg- lappar.
avslutning X-Ray.
vägbrytande, av och slösaktigt givande ur rika skatter a h övervinnande av bittra hin- der.
Men det tecknar flera bilder, som väc- ker vårt intresse a h kvarhåller det.
En sitt frimodiga så rar och a h lycklig kärleksfulla liten sätt, pojke, sin med I- betsamhet och sin förmåga att vinna allas vänskap!
En så glad a h förståndig student med sina hundratals vänner, en så duktig lärare, som från han första stunden intresse!
- underrättad kun- » Visst gjorde sig om » skaperna », skriver en av Hazelii lärjungar i Nya Elementarskolan, » men på ett sätt som öppnade för mig dittills icke anade ' ' - stått att ämnet » modersmål » Och kunde den bli före- mål för sådan behandling så glö- dande kärleken till och hänförelsen för detta älskade och sköna modersmål För varje gång för honom, man i förstod ett s. k. man läxlag att fick reformplaner läsa upp med hänsyn till modersmålets behandling och användning jäste inom honom.
I korta upplysningar kunde han ofta inlägga hän- visningar, som föranledde lärjungen till små undersökningar hand, Han ville och frikostigt forskningar giva vad på egen man var hågad att taga emot. » Med denna förmåga att väcka intresse och sporra till ansträngningar nådde Hazelius på skilda områden stora mål, samtidigt som han gav ut av sina egna krafter utan gräns.
Nordiska museet i Stockholm med sina rika samlingar a h sin stolta byggnad tycks verkligen alltför imponerande IC att vara åstadkommet förverkligandet av av en den enda nya man.
idén Och om Skansen.
ett kul- turhistoriskt friluftsmuseum, vilken oerhörd uppgift att tvärsigenom motstånd a h likgil- tighet a h de mest betungande ekonomiska svårigheter föra det verket till slut.
Lika imponerande som Nordiska museet är utsökta Skansen.
Hela området Hazelius bär spår av den smak, med vilken fullfölj- de sitt verk Varje väg, varje stenkummel och rännil, varje nyplanterad buske visade hans skönhetssinne och osvikliga formkänsla Så friden små däruppe stugorna, i grönskan, glädjen buds och och står var en t i l l att åtnjuta Liksom eleverna i skolan, så eldades de som arbetade under Hazelius vid skapandet av dessa båda minnesmärken till otroliga och framgångsrika ansträngningar, vi kunde få hålla på från kl. 9 på morgonen till 11 eller I 2 på kvällen berättar eo av hans amanuen- ser, men vi hade roligt energi att han Hans små orderlappar, där han skrev sina anvisningar för amanuensernas arbete!
Ropa nu hej!
står det på en.
Genast, genast, genast, utan att förlora ett ögonblick på en annan.
Nedskrivna under natten eller under dagens brinnande brådska mot den taffel som tjänade som skrivbord Han spa- rade tid med att stå Det tyngsta som Hazelius fick bära var den oerhörda penningbristen.
Vid 1898 års (Forts.å sid. 4)
I - Va let Den snart ett borgerliga samlingen Svart på Vitt FREDSSLUT I Burns fr. Glasgows universitet en blixtrande kvick och rolig analys av inom industrivärl- Vetenskapens insats - r i d lö- från ett tiotal olika länder - de sandet de problem, som denna NORGE bridge är fullbordat faktum.
Inte ens lk fl den oförställda glädje, varmed so- cialdemokraterna trumpetade ut för- slaget långt innan d e t blivit verk- lighet, inte heller högerns enträgna inbjudningar, har kunnat varna spillrorna av den gamla frisinnade Landsföreningen för en sådan akt av självuppgivelse.
På en del håll har det skett med glädje, därför att en lönenedsättning pi om- kan innebära att g e röster och man- den tillämpas mot endera partens vilja.
dat it högern som a t t i i.
På hög- sta ort vet man kanske ännu mera, E N FREDSKONGRESS men folket i val får sällan höra för Sommarens stora fredskongress har hål- vad de ska betala priset.
lits i Warschau - anordnad av Internatio- För varje uppgörelse, som inte ut- nella Fredsunionens byrå i Genève på inbju- dan av polska fredsföreningar.
De resultat gått av inre övertygelse, blir utgån- av kongressen, som uttryckas i resolutioner gen det avgörande.
Ger den vinst, ha ännu inte blivit synliga Man kan ändå är man tillfredsställd, ger den för- dra vissa slutsatser om den grad av fram- lust, ångrar man sig.
Och folket i stegvänlighet som var rådande b l a d de val, som gått in för den borgerliga över 300 deltagarna, av vilka omkring i m utgjordes av polacker.
Medan man uttalade samlingen, kommer a t t känna sig sig för.
Kelloggs förslag t i l l antikrigspakt missräknat och besviket, om spelet a h uttryckte sitt erkännande för Sovjets inte utfaller med vinst.
Det visar avrustningsförslag, delade kongressen upp ställning Om nu högern hemför he- la skörden as sammanslagningen.
kommer verkligen då de frisinnade ute i landet a t t låta sig nöja med den tvivelaktiga fördelen att ha ba- nat väg för reaktionära intressen?
Eller komma de a t t kräva räkenskap för sin möda, en räkenskap, som skulle kunna få vittgående följder!
Den 20 maj uttalade sig Frisin- nade Kvinnors Riksförbund m o t b o r g e r l i g s s m l i n g.
Det var ju inte att vänta att frisinnade och liberala män skulle taga intryck härar, lika litet som de förut velat lyssna till Frisinnade Kvinnors upp- repade försök att samlas på ny ra- dikal grund efter tidslägets krav.
ha föredragit a t t samlas efter räknekonstens lagar, underkastande sig deras begränsning, istället för att följa den levande utvecklingen.
De Men kanske ha de r ä k n a t för en liten vid l skara olika ~~ flesta C. i. Myers (psykologi).
Det obligatoriska offentliga mö- som for övrigt blev en av kon- höjdpunkter, rörde sig om ning inom företaget och dess för- en allmänna opinionen och dess be- hållande till tydelse för förhållanden inom indu- detsamma, utbildning av strivärlden med föredrag av fröken konsulenter etc. - allt brännande fr ågor för nästan alla deltagare.
När vi skiljdes var det med en U. Kellogg, New York.
känsla av, att den gemenskap, rom Av de tre diskussionsserierna be- här vunnits var för djup och för handlade den första frågor rörande värdefull a t t gå förlorad.
Kontakten uppfostran och utbildning för indu- skulle upprätthållas av en interim fere byggnadsarbetarna m i n verkliga kände en sådan nära frändskap med högern - d a r må det vara hänt.
Men på de flesta håll Som bekant hade åtal inte kunnat fullföl- har det nog parit med ganska stor bedrövelse och motvilja man har jas i alla de tusentals fall, där personer i gått med, därför att det f r ån hög- strid mot lagen om obligatorisk skiljedom understött strejken med penningbidrag.
Se- sta o r t påbjudits såsom varande den dan striden nu blivit löst på för handlings- enda räddningen.
Man har trott det vägen, kommer arbetsdomstolen heller inte och följt ledningen.
Man har sökt försvara sig med, a att det endast var en åtgärd av ” valteknisk ” samver- kan, fast man vet, att det likaväl vad v i n s t e n som enda utgångs- punkt ger för en svag och ohållbar 27 / 6-4 / 7.
Det är 6 år sedan sig i I d motsatta åskådningar, när det gäll- att ta ståndpunkt till frågan om krigs- de kände kommitté och get att förbereda en internationell konferens a v större m i t t.
Från konferensen i Vliessingen år 1925 gav fröken Hesselgren - ordförande i den där bildade före- nin gen I.
R.
I.
(Internat ion al Asso- ciation for the study and of human relations and conditions in Industry - på svenska i synner- promotion och ner den tredje vetenskapligt forskningsarbete i vad som rör den för och oöversättliga formen ” Indu- strial relations ”.
För a t t man ej a l l t för bittert skulle nödgas begråta sin oförmåga a t t samtidigt närvara å tre håll gavs sista konferensdagen sammanfattningar och utmärkta sådana - av de olika diskussionsse- - I Argeronne hade m temperaments- utropat: särskilt om industrien) - en skildring i e t t av Tidevarvets julinummer samma bara s år.
Den l i l l a sektion inom industri- här och världen, som mötts i Argeronne ha- I C de funnit, att för a t t få verklig be- en och tydelse miste den planerad?
interna- tionella föreningen läggas på breda- även om de e re basis.
I.
R.
I. inbjuder som med- lemmar företagare och arbetsbefäl tant och i övrigt vetenskapsmän och kvinnor - medlemmar av olika av olika grader.
personalkonsulenter, länders yrkesinspektion, arbetsför- arbetare, yrkesinspektörer, dem som - syssla med vetenskaplig forskning, med uppfostran och utbildning eller socialt atbete i direkt ansl utn ing till industrien Medlemskapet är indivi- duellt och föreningens huvudsyfte att bereda medlemmar ur industri- världens olika skarpt begränsade skikt tillfälle till personligt samman- träffande och tankeutbyte I av grundläggande betydelse dem alla.
medling och utbildningsanstalter for socialarbetare av olika slag.
re- för institutioner som Internationella Arbetsbyrån, psyko- logiska och psykotekniska institut etc.
Denna mångfald av inställning- ar till gemensamma problem även- som naturligtvis de nationella sar- presentanter tjänstvägrarrörelsens erkännande i fredsar- betet.
De skandinaviska länderna, Tyskland, England a h Amerika var villiga att erkänna krigstjänstvägran som ett kraftigt medel i propagandan mot kriget.
Men Frankrike a h Schweiz, framför andra, motsatte sig ett sådant erkännande.
Polen sällade sig till Frankrike.
Kampen stod härd mellan de tämligen jämnstarka partierna, men trots allt hade det säkerligen re c:a 150 från 20 olika länder varit möjligt att få en majoritet - om än som möttes i Girtons värdiga och sig upp och bad få slippa tolkningen knipp - för erkännandet.
Då talade Frank- - det vore som att med ett finger rikes representant och framhöll i bevekande vackra college, i föreläsningssal och frågor - - brokig skara - korridorer och på de gröna sammets- söka återge en orkester-symfoni mjuka gräsmattor, som alltid skola möttes hon av rop från sin grupp: det behövs inte heller, Wir haben visat kongressen ett så vänligt mottagande.
hägra för den som t i l l b r a g t någon verstanden.
Och samtidigt kom det Avgörandet uppsköts till nästa kongress, tid i England.
franska ‘ Compris ’, rom ett vittnes- som man får hoppas kommer att hållas på Som sig borde var naturligtvis Storbritannien väl och talrikt - börd om att tankar och känslor kun- mindre ömtålig botten.
na förmedlar tvärs över de gränser I en protest som till m början formulera- dock ej överväldigande - represen- som sättas av språket eller gruppen.
des ganska skarpt emot den omänskliga be- terat.
U.
S.
A. mötte upp som god - - tvåa tätt följd av Tyrkland.
Den handlingen av krigstjänstvägrare i vissa Bal- kanstater, ändrade man ordalydelsen till ett romanska gruppen - Frankrike, Till den styrelse, som valdes för uttalande i allmänhet, för att inte sårande Italien och Spanien rar visserli- nästa treårsperiod, hade fröken Hes- gen e j stor t i l l antalet men tack vare selgren (ordf.) och Miss Cadbury utpeka namngivna stater.
känslan för (skattmästare) båda överhopade Kongressen uttalade slutligen m protest sin ras faddergåva mot vapenutförseln från Europa till Kina formen och en k l a r och exakt formu- ar arbete - bestämt avböjt återval.
leringsförmåga - a v en hälsosamt De kvarstå dock i rådet.
återhållande verkan p i den ger- Ordförande blev Mr.
van der Lee- TABLÅ ordalag huru ett sådant erkännande skulle ett slag i ansiktet mot Polen, som vara - - - litet med Frisinnade Kvinnor.
T y räknekonsten följer visserligen si- Emmeline Pankhursts vän, Dame Ethel na absoluta lagar, men medför ris- Smyth, skriver till Time and Tide: Jag hade ken att man kan räkna fel.
Det är lagt fram för en gammal bekant mina syn, punkter pi hur hårt jag tycker kvinnorna dock inte att vänta, att alla frisin- ha det i uppförsbacken.
Men tänk t. ex. nade och liberala kvinnor ska följa på vår byrå, sade han.
Bi vet en departe- sin organisations ståndpunkt.
Mån- ments-byrå, varken mer eller mindre.
Där ga av dem gå tyvärr inte till val har jag under mig sju m i n a h två kvinnor.
- a h jag svär att ingen av oss skulle manskt-anglosaxiska - mångordig- uw, Holland, - förut en av före- heten.
Vad de mindre länderna be- ningens vice ordf. och känd för oss träffar hade Schweiz den talrikaste genom sitt föredrag p i Fred och representationen och Rumänien obe- Frihets upplysningskurs i Sthlm förlidet år.
Vice ordf. äro ram förut stridligen den mest pittoreska landets första och enda yrkesinspek- t r e: tris i den vackra färgrika national- Miss Fledderus, Holland, f. d.
- dräkten.
Från Sverige voro v i f y r a honorary secretary, Miss van Kleeck, U.
S A:.
Byrå- och som v i bland oss räknade före- ningens ordförande må det förlåtas chef vid en av avd. av Russel tage oss, om vi ansågo vår representation Foundation, New Sork, raga ganska tungt.
Också några H e r r Lübbe, Tyskland, järnarbe- stillsamma mörka ansikten med oför- tare och ordf. i fabriksrådet vid Sie- tydbar österländsk prägel buro vitt- mens verkstäder, Berlin, ne om a t t ‘ världen ’ ej slutar med Skattmästare: Mr.
Ch.
Jacob.
Ire- Västerlandet.
land, Disponent vid firman W. &amp; R.
Ämnet for konferensen var: För- Jacob &amp; Ltd., Dublin.
Sekreterare är fortfarande Miss hållandet mellan de olika grupperna B. Voy sey.
inom den industriella världen.
Programmet upptog dels föredrag V i d styrelsens sida står rådet, hans gemensamma för alla, dels tre olika bestående a v 4 medlemmar a r varje serier av s. k. runda bord, Round nation representerad på konferensen.
Tible-diskussioner, som vardera Detta råd har a t t utse 7 personer fortgingo i tre dagar med kort inled- att tillika med styrelsen bilda ett ning för varje gång.
Det var e t t ut- verkställande utskott och handha märkt uppslag också ur den syn- föreningens angelägenheter mellan punkten.
att gemenskapen i intresse konferenserna.
På så s i t t blir det och uppfattning kom t i l l sin möjligt få ett jämförelsevis stort an- rätt trots att konferensdeltagarna tal personer aktivt arbetande för kommo från mycket olika intres- föreningens angelägenheter Verk.
sesfärer.
Deltagarantalet i varje ställande utskottet Ur om möjligt diskussionsgrupp blev ej heller större sammanträda två gånger varje år, än att var och en som ville kunde rådet en gång.
I samband me råds och vågade - deltaga.
mötet anordnas i regel en Efter ett inledande föredrag av e l l e r kurs i något av de ämnen det den kände medlaren i arbetstvister ingår i föreningens att stu- The Rt.
Hon.
Lord Askwith över dera.
Förlidet år hölls en dylik som.
drömma myndiga medborgare utan som om att nånsin gå till ett allvarligt avgörande sina patianslutna mäns fruar, dött- utan att rådfråga kvinnorna.
Helt enkelt r a r och kusiner.
Det är också natur- därför att vi a l l a är medvetna om a t t de ligt, att vi återfinna några av dem vet m i n om arbetet än vi alla andra till.
på borgerliga listors valbara eller sammantagna och vi a k t h e l l e r icke valbara platser, d i r de kunna föra en bekymmerslös och fridfull grad hedrande, men jag tillät mig att tillvaro.
fråga huruvida dessa två kvinnliga utmärkt- Men de frisinnade kvinnor, som heter också hade tillträde t i l l de två främsta som - p i grund av sin övertygelse gått emot borgerlig samling och som kän- na sig förpliktade att handla däref- ter, må sluta upp k r i n g sin frisin- nade åskådning.
Nu g i l l e r det va- let!
Inte endast t i l l andra kamma-.
ren, utan i främsta rummet valet - emellan att följa med strömmen el- ler stå och falla för sin övertygelse.
Mer än ett mandat är det valet av politisk betydelse.
detta var högsta platserna och de tri högsta lönerna på byrå?
--- Tablå!
- konferens uppgift
T I D E V A R V E T Det värdiga oc h ra k a.
pens genomförande måste kv innorna tydligen även inrikta sig på all vin- na den rätt, som en giren l a g redan stadgat men som dock ej äger sin motsvarighet i verkliga livet.
Enligt boställsordning för lärare- personalen vid folk- och småskolor äger ordinarie kvinnlig folkskollä- rare rätt t i l l tjänstebostad om två rum och kök av viss beskaffenhet el- ler om hon ej åtnjuter bostad in na- tura hyresersättning enligt priser å orten för en dylik bostad.
Den ordi- narie manlige folkskolläraren tiller- kännes i ramma förordning ersätt- ning för bostad om tre rum och kök.
Emellertid har stadsfullmäktige i Göteborg vid fastställandet av hy- resvärd att beräkna hyra för 1- och 2-rumslägenheter efter samma pris pr eldstad som för 3-rumslägenheter.
Ända till beräk ersättningen lika pr eld ordinarie anställda lära borgs folkskolor, men ändrades ersättningen för småskole- och den kvinnliga folkskolekåren.
Dock räckte de när- m a t e åren det kommunala dyrtids- tillägget till.
så att dessa kårer kun- de räkna med samma ersättning pr eldstad som den manliga folkskole- kåren.
Men sedan 1924 råder för ile kvinnliga lärarna en brist i resp. 1: a och 2:a lönegraderna på 135 kr,, i 3:e på 86 kr, och i 4:e på 35 kr.
För skarpt iögonfallande felberäkning, att rum o. kök kr.
Varför blir d e t 3:dje, 4:de och 5:te rummet i de större lägenheter- na förhållandevis så dyra mot I - och 2-rumslägenheterna.
Envar vet, att kostnaderna för trapphus, köks- inredning och olika rörledningar alltid bli större pr eldstad för de minsta lägenheterna.
Då alltså ingen byggmästare kan bygga I - och rumslägenheter billigare än 3-rums- lägenheter av ramma beskaffenhet, så vore det ju anspråkslöst av en hy- lekande gosse leker med sin båt på vita str den.
kylös junikväll allena med sin dröm, han leker.
Mot en topasgul himmel hans ranka kropp sig tecknar fast och rent och västerhavets dyning sköljer gul långa blanka slag hans fötter.
På räfflad sand han radat upp i, ringar skära små snäckor, blåa stenar, som i många städer beräknas dock hy- resersättningen till lärarpersonalen efter samma pris pr eldstad.
Det gäl- ler således för de kvinnliga folkskol- lärarna att uppleta de orter, d i r det gir a l t mellan dessa 3 lägenhets- kategorier leda i ofrånkomligt bevis en relation vilken icke är kränkande för någon part.
I det här fallet är det ju inte fråga om att rädda några större eko- nomiska värden.
Men samma synvin- kel som en gång lägges på det lilla lägges en annan gång på det stora.
Det gäller att vara noga med syn- vinkeln.
musselskal det stora havet som glas.
Den blåa vågen suckar längs med stranden och vågen silar tyst bland sköra snäckor, +,, en gök i öster mjuka dubbelton,;,, mot öde stranden, där blott gossen Id- ".
Han lyfter båten högt i späda hän- der.
Helt stilla står han, ser hur seglet fladdrar från bräcklig mast fläkt.
för brisens sista Det är med glädje och förtröstan som i.
R.
I. går en ny arbetsperiod till mötes.
Konferensen i Cambridge har för samtliga deltagare säkerli- gen visat värdet av a f t gemensamt dryfta erfarenheter och gemensamt tänka över desamma.
Människan som produktionsfaktor så länge överröstad av det växande maskindånet skall åter komma till sin rätt och bryta s i g loss ur eller ge nytt liv åt de gruppbildningar, som i detta nu stå i oavlåtlig peri- förr sjungna, aldrig förr Han trodde hjär- tat skulle brista, och tårarna kunde ej rinna vackra mast, lilla segel, du fina men tårar fick du bära, bära över sanden i Ram Iösa-vatten Vårt lands enda naturligt alkaliska bords- &amp; hälsovatten.
&amp; Edin I9 A Norr 9172 Sotering av och Beställningar Rockar Förkläden - - - Gör - Nu är det färdigt ge förblumpat oss.
Sagt klumpiga saker, som inte borde yttras.
Hon lättade finkänsligt stämningen med orden: Vi ska visa Maj pappas tavla.
Jag öppnade tidskriften strax i verklig spänning hur detta barn ur prydare lager skulle reagera inför reproduktionens sym- bolitiska nakenhet, Att konstnärsbarnen ii- go estetiskt oskyldigt på den visste jag.
Gudskelov tittade också Maj på den med klara ögon.
Hon frågade icke efter man och kvinna Kropparnas språk var henne ännu Barnen de mumsa nu just hänfört på Lills tvivelaktiga rätter, serverade på fat av gröna blad.
vilka deras suveräna fantasi skapar om till läckerheter.
Ty för dem har inte kom- mit den ödesdigra klyvningen mellan dröm och verklighet.
M i t t umgänge med de små började med en suck, slutar med m suck.
Dessa avslöjanden voro som sagt en smula påkostande.
Mitt inlevande i ett konstverk var fur en tid framåt förstört.
Nu kommer jag a t t i dessa luftiga gestalter icke se några andra än fröken Eriksson, fru Hansson och stumt.
herr Bergström.
Min förbindelse av en nött och verklighet tål visst icke rid en sådan hand- fasthet.
- Kan er pappa måla så?
brast hon ut i smickrade - kvällens gyllne luft och gyllne vattensvall han leker med sin dröm.
fantasi på C L A RTÉ.
systern, som nu snart en halvtimme tålmo- Tidskrift för socialistisk kultur digt a h med allvarliga åtbörder kokat mat förf.
Bertil Almqvist,fil.kand.
Leif ät de andra på en imaginär spis.
Fur att Björk,fil.stu.Mauritz,förf.
amanuens Alf Johansson.
hon fick gå helt upp i denna handfasta för- malning mellan fantasi och verklighet, som Utkommer med 12 nummer perår.
Prenu- nämnes barnets lek, uthärdade hon vad som merationsavg.
för helt år kr.
för halvår hur länge som helst.
Avi åt pedagoger.
kr.
1:50 Lösnummer 25, öre.
Urmakare och Optiker.
A n n y L a n dén s Brunkebergstorg 13 1039 Behandlar smärtfritt och om- sorgsfullt alla slag av fotåtkommor för Råd och anvisningar kostnadsfritt.
Lavendeltinktur och skyddande medlet finnes hos parfymhandel och drogister Allt för heminredningar Möbeltyger, gardiner, drape- rier, mattor m. m.
12699 Hotell Hotell, Pallas Stockholm FOTOMAOASIN Malmskillnadsgatan 11 Norr 10681 Stockholm de - Den - Båda döttrarna, emottages.
HOLLI NG ER ' S hon kund.
inte stå stilla.
Min köksan Lill måtte ändå följa den lata världen med ett halvt, ogillande öra.
Det kunde jag visst, ljöd en röst från spisen mycket oväntat men mycket bestämt Dir är fröken Hansson, sade den mel- lersta a h pekade på en av tavlans skönaste.
mest drömlika uppenbarelser.
Visst inte, det är fru Eriksson, fröken Hansson ar hon med det mörka håret.
Ännu m av mina älsklingsgestalter identifierades naivt helst HILDA FRIDHS av mamma, genom vilka små barn göra sig hemma på detta abrupta vis Nu började en vild dispyt om herrar och med fröknar och fruar modeller.
Inte en av Ddet är inga till det yttre rena barn, som mystiska skönt lätta figurerna lämnades in- härmed flyttas in i den sköna litteraturen!
takt.
Var och en presenterades skoningslöst De voro så idylliskt smutsiga, som ungar av smutsiga små fingrar.
trivas att vara.
Denna rena smuts bragte de Det främmande barnet föreföll mycket i ogenerad beröring med mini kläder, böcker intresserat av alla dessa nya bekantskaper och övriga tillbehör.
mer i n jag.
Alltså älskvärdhet var ju min lösen.
jag Det slog mig: Så njuter flertalet pekade på en konsttidskrift, talande i vänlig vuxna ännu konsten.
En klassiker avvinner allmänheten intresse endast i den mån h i n har jag fått av pappa.
kan erbjuda den att lära en ansenlig räcka Ja, jag såg, när de tog don med sig, namn på sin lista med älskarinnor.
T. o. m. sade det äldsta konstnärsbarnet.
forskare möda sig animerat att skaffa på Det är franska, vänd.
sig det mellersta bordet prästbetyget för en hittills namnlös utmanande till Maj, lekkamraten, som var sångmö Det blir rusning till utställning, av icke språkbildad härstamning.
om folk fått för sig, att dir figurerar på För att sträcka ett osmakligt socialt över- duken en känd mänska helst i ovanlig situa- mod sade jag pedagogiskt: tion För att icke tala om att en upplaga Därför begriper inb du ett ord.
också av en medelmåttig bok fullkomligt Mitt inpass ignorerades.
Men efter en ryckes frän handelsdiskarna, om allmänheten stund parerade den försigkomma tillrättavi- inbillas, a t t den d i r lär känna författarens relation till en fullkomligt obekant, ganska tant det?
Mamma sa, att tant inte obetydlig fröken y.
Avi åt förläggare.
översatte så flytande som hon trodde, när.
Mina meditatione brötor av en röst, som tant skulle läsa opp för henne vad dir stod med ilsket tonfall skrek: O J varligt sätter han sin lilla båt dock av tonfal- i friska svallet och den gungar fram lets oförbehållsamma gillande, brusto ut i ett övermodigt skratt.
med last av framtids kval och Om han kan, sade de båda.
drömda fira.
- Där står Lill, pekade det mellersta Men trygg och fri i skira juni- barnet i tavlans förgrund.
Lill var minsta Elin Ahlqvist Drick är vilken de lägrade sig kring mig.
- att -.
Bordsvatten de tre små fridstörarna.
Jaa hade hört dem förut, men de gä lla barnarösterna behagade mig blott, då de ännu ljödo från fjärran Barnaleken passade utsökt samman med den starka sommarstämningen.
Gräset lyste grönt, himlen tindrade blå, över allt lätt- fattlig färgskönhet.
Så mycket hade jag i varje fall uppfattat av leken på avstånd, att barnen med ofarlig energi passat ett duda- snällt litet värnlöst syskon, vilket utan pro- tester låtit sig lyftas upp a b ner ur sin vagn som en hänförande docka.
Nu voro de här.
Och jag fick avstå frän mitt tidigare umgänge: verket av en kultive- rad bokmal, vilkens samtliga rader tålde smakas på.
Jag beslöt att visa mig älskvärd, när de små nu ändå ämnade stanna.
Denna om pappa.
aning stiga, aldrig ferisk friktion till hinder för den in- dividuella kontakten och all djupare kontakt grupperna emellan.
men för att medarbeta i denna ut- veckling fordras LY oss alla och en- var ett djupare förstående av vad som sker i det som sker, en kärlek som inte söker sitt och en frimodig vilja.
Eller för att uttrycka det med avslutningsorden i konferensens sk- ta föredrag: Vårt l i v och vårt hand- lande borde få sin inspiration ur kärlek och sin ledning ur vishet.
(L i f e should be actively inspired by love and guided by wisdom).
S. F. BJÖRKMAN A N N Situation A av Nu var det min tur att icke låtsas höra Det var köksan, som inbjöd till sitt bord.
Definitivt.
Men jag hade hört.
H i h vuxna Märkt, att när barn härma Men gossen sjunger - Jaså mamma sade.
På citatets syntax dem i deras gärning, tala som de stora, låta ord.
som han icke vet, kunde jag förstå, att d e var riktigt.
de alltid onda?
Det är inte vidare smick- ord, som ur barnasjälens djup som Den äldsta l i l l a flickan begrep, att vi bäg- rande för de vuxna.
hörda: marskola i Bavano över ämnet Indu- striell trötthet.
För nästa sommar- skola har föreslagits det ämne, som behandlades vid an av konferensens diskussionsgrupper, nämligen perso- nalarbetet och dess olika funktioner.
Konstkritik Det var med eh suck jag lade den för- Jag såg nu,att här gällde inte vanliga nämliga boken åt sidan a h vände mig till igenkä kännande utpekanden.
dar är pappa, där och guldbrun tång.
Från skogarna pr eldst.
icke.
3 4 E n vita statis- och slipat de.
av 1921 bevisa sin rätt anhöll de kvinnliga folkskollärarna år vars olägenheter särskilt drabbar genom sin lönekommitté hos tiska byrån i staden att få taga del kvinnliga lärarna som tillerkänts av dess bostadsundersökning BY smålägenheter.
1921.
Men det avslogs.
Någon sta- Ersättning för bostad fastställdes tistik över 1-, och 3-rumslägenhe- år 1924 till för ter av lika god beskaffenhet finns I Idyll och Ele g i.
sin strävan efter likalönsprinci- 3.
ERIC ENGBLOMS Enkelrum från kr.4,- till 6,- Dubbelrum Dubblett Z M d d n kr.
13,- och i4,-, F.,
samtal ELDBEGÄNGELSE (Forts. från sid.
Roll Ett Ett med Romain Rolland Ett samtal med må ganska häremot stora ställa kostnader.
de summor Men man Man hör mycket mindre talas om jordexpropriationen för nya eller ut- vidgade kyrkogårdar slukar.
Enligt de kristna kommunisterna än om de marxistiska så som naturligt är och en nyligen publicerad artikel ar G.
måste vara.
De leva i små grupper H:son Holmberg i Socialdemokra- vanligen sysselsatta med trädgårds- ten beräknades priset för de nya skötsel.
hantverk.
barnuppfostran, propaganda markområdena vid Stockholms södra a h deras huvud det går att begravningsplats som tillköptes 1912 består att de och lycklig gemen- leva i i fredlig till 226,000 kr.
f o r endast 2,6 hektar skap, alla utan egen egendom ar- jord.
För all söder om staden reser- betande för gruppens a h samhällets verad jord, som tillhopa uppgick till bästa De leda sitt ursprung från de 17,4 hektar var priset 5.300 kr.
pr kristnas kommunism, icke från den revolutionära socialsim hektar som sattes i system av Marx och I Norrköping expropierades jord Engels.
De vända sig icke uteslutan- för en ny kyrkogård.
Priset var för de t i l l proletärerna och vägra delta- 11,3 hektar 176.900 kr.
I Karlskro- gande i klasskamp och klasshat De na som endast har 28,000 innevå- arbeta icke politiskt, men i fråga om nare skulle anläggningen av en kyr- militärtjänst äro de revolutionärer, emedan de vägra att deltaga absoluta kogård i bergsterrängen kosta om- krigstjänstvägrare.
Sådana grupper kring en miljön kr.
I Schweiz a h äro tillfinnandes främst i Ryssland, Norge där jorden är dyr får den tas Tyskland, Tjeckoslavakiet och Ame- i bruk för gravar endast i begränsad rika.
Man har nyligen gjort ett för- sök att hålla dem samman och ge utsträckning.
I Bergen har därför dem litet kunskap om varann genom uppförts ett kommunalt kremato- en liten tidning, som utges i Prag av rium där bränningen sker gratis.
den tjeckiska rörelsens ledare, Pre- I samma artikel förekommer den mysl Pitter.
Hon torde också re fram av Svenska eldbegängelseförening- mot en samlad internationell rörelse styrelse upprättade kostnadsbe- skall sätta sina spår i världens liv.
Det finns alltså en grupp män- räkningen för resp. jordbegravning niskor, som ha den oerhörda djärv- och bränning i Stockholm.
För den heten att sätta upp en ny eller rät- förra beräknas gravplatsen kosta tare en äldre kommunism, den krist- 115:20 kr.
pr kista, gravöppning, na kommunismen.
emot den ryska första liv.
ens kläde m. m. i medeltal 81:40 kr.
Summa kr.
196:60 För den senare bli kostnaderna följande: Grav- plats 20 kr.
gravöppning 6: 5 0 k r.
bränningskonstnad för medlem i för- eningen 60 kr.
resolution och besikt- ningsintyg 12 kr.
Summa kr.
98:50.
Därtill kommer att rid bränning kis- t i.
svepning etc. bör vara a v enklaste slag för att inte onödigtvis försvåra bränningen.
d a g så gott som uteslutande uppehållit oss vid den praktiska sidan av eldbegängel- sen innebär ingalunda att Tidevar- Att vi i vet skulle förbise rörelsens starkt framträdande ideella betydelse.
Men dels har från vår läsekrets r i k t a s förfrågningar till oss om de praktis- ka möjligheterna att förverkliga denna idé- ” vilken säkerligen har oändligt många anhängare ”.
Dels ha de etiska och estetiska synpunk- terna tidigare fått uttryck i Tide- varvet.
För den som ytterligare vill främ- ja saken och därmed underlätta frå- gans praktiska lösning för sig själv anbefalles slutligen att bli medlem i eldbegängelseförening.
Avgift ' en gång för alla 10 kr.
I Sverige fin- nas för närvarande 17 lokalavdel- ningar Det sammanlagda medlems- antalet var rid årsskiftet 7.252.
De olika ländernas eldbegängelse- föreningar äro sammanslutna till ett världsförbund med säte i Lausanne För dagen ska Tidevarvet icke hämta något annat denna lilla lön och utan hopp om att själv få re frukt därav, det kan bäst den som uppehålles av en religiös övertygel- se.
Därför tycktes han också vara rädd för alltför lättförvärvade an- hängare till rörelsen Rolland frågar också efter den pacifistiska rörelsen i Tjeckoslova- kiet a h får ett svar som skulle kun- na passa in utmärkt även på andra, oss närmre hill.
Regerings- eller statspacifism, säger Pitter.
är hos oss ganska po- pulär särskilt inom socialdemokra- tiska kretsar.
Den betonar vårt fred- liga sinnelag och arbetar för försvar med militärmakt.
Talet kommer i n på Masaryk, for- dom landsflyktig numera Tjeckoslo- vakiets president.
En gång förkäm- pe för den vapenlösa kampen och motståndare till dödsstraffet, nu en undertecknare a r dödsdomar.
Ro- main Rolland bekräftar svårigheten att alltid förverkliga sina ideal.
Till a h med Gandhi har någon gång fått gå med på sådant ram strider mot hans grundsatser Med all sin vördnad för livet, också för djurens liv, är han med på att man dödare de gamla hundarna.
som blivit till en plåga i Indien.
Man kan inte all- tid begära det högsta av andra.
San- ningen synes ha grader.
O m vi k i n - de hela sanningen komme vi inte längre.
Då vore vi rid gränsen för vår strävan.
Men Premysl Pitter tillägger: från det v i vi inte vika.
Vårt &amp; ..
Under tiden den 29 juli-5augusti an- i år likson föregående år en anti- krigsvecka med gemensamma opinions- och propagandamöten mot krig a h militarism.
Det upprop som utsänts Om denna opinions- vecka är undertecknat av följande organisa- tioner: Sveriges Arbetares Centralorganisation.
Telegraf- a h Telefonmannaförbundet.
Svenska Eldareunionen, De Förendade För- bunden.
Sveriges Hotell- ah Restaurang- personals Förbund.
Kommunistiska Ung- domsförbundet.
Kommunistiska Partiet Sve- riges Ungsocialistiska Förbund Sveriges Goodtemplares Ungdomsförbund.
sanning få C h a n d r a Bose som nyligen besökt honom.
Insikten i växternas liv är i Indien stor och har djupa Men Bose förmår att undertrycka si- na spontanta känslor för att uteslu- tande arbeta fram vetenskapliga be- vis.
Han har konstruerat ytterst fina a h känsliga registreringsinstru- ment, som äro mottagliga för väx- ternas svagaste rörelser, Han har ett institut på vilket han lägger ned hela sin förmögenhet.
Först efter tioårig omsorgsfull förberedelse få hans lärjungar börja experimentera, ty först då ha de uppnått den abso- luta självbehärskning, som är nöd- vändig för dessa experiment.
Premsyl Pitter h a r en engelsk väninna som är Boses medhjälparin- na a h kan berätta om att Bose har bevisat att växterna ha känslor all- deles som djuren och även yttra dem.
På sexperimentell väg har Bose bevi- cat att hos växterna försiggår ett kretslopp av safter alldeles liknande människans blodomlopp.
Deras väv- nander slå som hjärtat pi djuren och reagerar mot elektrisk retning Växer sova, de bli trötta, om de äro vakna for länge.
Genom dessa försök har han blivit klar över att växter, djur och människor bara äro olika former av samma livskraft.
En gån gjorde Bose några experiment i en engelsk skola.
Han lade en rova i vatten tillsammans med sina regi- streringsinstrument.
Växtens rörel- ser liknade människans andedrag.
Sedan tog han växtens puls och in- strumentet registrerade regelbund- na slag som genom en anordning reflekterades som ljuseffekt i en spe- gel.
Så dröp han g i f t i vattnet och pulsen började slå fortare och mera oregelbundet.
Sedan sade han t i l l eleverna_ nu dryper jag in litet mera gift då kommer pulsen att slå ännu fortare, därpå blir den långsammare och plantan dör.
Då ropade barnen: gör det inte, döda den inte!
Vidare frågar Pitter vad Rolland säger om den uppfattningen att Gandhis metoder inte passa för euro.
rötter.
enda vapen är den egenartade kommunisttidning vars inre beslutsamhet som icke vet av första nummer just kommit oss till- kompromisser.
Man kommer från krigstjänstväg- handa in ett samtal som dess redak- tör haft för någon tid sedan med rarna över till utsikten för nya krig, Romain Rolland.
Till rörelsen hop- och R o m a i n Rolland ser raskriget pas v i få återkomma efter att ha hota.
Europas fara heter enligt ho- skaffat mera litteratur från hog.
nom Mussolini och Europas nya sto- ra risk är spänningen mellan Itali- kvarteret, Romain Rolland är inte lätt att en och Frankrike Skulle ett krig få träffa, när han är sysselsatt med mellan stater utbryta, bleve givetvis något större arbete.
Då lämnar han inbördeskrig följden, Villeneuve och beger sig annorstä- Romain Rolland talar om de ska- des.
Han skulle annasr översvämmas dor Europa tillfogat sig själv ge- av människor, han är som Ellen Key nom sina våldsmetoder.
Genom dem var, en, människa vars personliga ha också närmandet till Östern sympati sökes av excentriker från hindrats.
Aldrig var en möjlighet hela världen.
För Pitter uppenbarade till närmande större in före kriget péer Européerna svarar Rolland, äro han emellertid sin vistelseort, med säger han.
Aldrig förr hade Östern löfte att han skulle hemlighålla den haft så starkt inflytande på Västern, enligt min förstå mening och ännu förverkliga mera äg- nade att och gar honom en dag a r sin ar- och aldrig har Indien så närmat sig Gandhis läror in indierna.
Han bor- betstid ha kommit till Europa för några Pitter säger om honom all han var den indiske populärfilosofen Rama ar sedan.
Har skulle man ha för- livlig och spänstig som en yngling i Krischna.
Han förstod alla religiösa stått honom bättre.
Och Rolland be- tal och rörelser, men att det ofta bekännelser och känslor.
Hans lärjun- rör det egendomliga faktum att det rycker nervöst om hans mun, då han ge Vivekananda var en bildad man är en engelsk kvinna, som numera blir ivrig.
som bereste hela världen ..
Han för- genom sin större organisationsför- De båda herrarna tala först om kunnade den praktiska handlingens måga blivit hans medhjälperska och krigstjänstvägrarrörelsen och Pitter nödvändighet för Indien och sökte högra hand.
Samtalet med Rolland har Pitter berättar på Rollands fråga, att den föra den europeiska kulturen till In- samlar vägrare som blivit det av re- dien och den indiska till Europa.
återgivit torrt och koncist, men i sin ligiösa såväl som av rent etiska skäl.
Den ’ indiska böjelsen för mystisism vandring genom olika intressesfärer Rolland säger, att han tror att en ledde han över på den religiöst-so- ger det en bild av rad som syssel- krigstjänstvägrare behöver ha en re- ciala verksamheten.
Hans ord voro: sätter Rolland och med honom lik- ligiös tro som grundlag, t y själv jag vill hellre förlora min själ än ränkande just i dessa dagar.
kommer han aldrig att få se resul- möjligheten a t t hjälpa den lidande taten av sina offer Och lida utan mänskligheten.
ur det europeiska tänkandet.
Som fram år Det gamla undret - - Till en artikel i Tidevarvet om medborgar- skolan vid Fogelstad vill jag, som i år haft förmånen att vara elev där, ha tillagt, att något så tråkigt som skola existerar ej på Fogelstad Där samlas en liten skara kamrater visserligen okända far varandra men ändå kamrater.
En är stu- dent en fabriksarbeterska arbetar- hustru arbetarmoder skådespelerska doktor etc. och allesammans lär vi av varandra.
När vi kommer är vi tillknäppta, blyga.
skygga fruntimmer - mycket hövliga mot varandra väl döljande våra åsikter (om vi har några).
Efter en månad är vi öppna mot varandra, varma a h intresserade och varenda en med den åsikten att livets rätt tillhör alla människor.
Och att var och en vara sig själv liksom markernas - - - - - - - - - bör minsta Jag har växt varit och kamrat kryp är i något det.
lag så länge jag kan minnas tillbaka.
Mina kamrater och gelikar hör till dem som bär upp världen i sina händer De är arbetets folk Aldrig hörde jag förståelsen så stor för dessa mina kamrater som just i kamratkretsen d Fogelstad Där var ej fråga o m partier. ’ Det var fråga o m mänskligheten och orsaken till lidandet i världen Där var en strävan efter att just var i sin stad skall se och det är, se den nakna verkligheten i ögonen och rätta sig därefter.
Det gick som en un- genom alla lärdomarna på kursen att i alla åskådningar (utom den som håller på lyssna på livet som derton dubbelmoral) finns något att lära, något att ta fatt på och nytta av i kampen för lvi och rätt till livet.
dra vi visste att alla människor - hon i siden.
- han i trasor hon i trasor, han i slott och lyxbil, alla är beroende av varandra, att den ene ej har någon orsak krypa för den andre.
Vi visste att det enda i världen som rår på det onda är människors förbrödring och viljan att förstå varandra Fogelstad skola har en uppgift att fylla som universiteten glömt den, att lära människorna älska varandra a h känna tidens krav att lära kvinnorna sluta upp med att vara värl- dens vare sig lyxdockor eller lastdjur Ingen kan varmare önska god fortsättning än undertecknad.
Moa.
- - - - * Medborgarskolan vid Fogelstad har under våren a h sommaren besökts av 42 kurs- deltagare, vilka samtliga rid kursernas av- slutande blevo medlemmar i Fogelstadför- bundet.
Vårkursen 1928: Fröken Sara Bohlin, Stockholm, fröken Karin Broman, Örebro, fröken Edith Karlsson son, Stockholm, fru Helga Johansson Ösmo, fröken Astrid Karlsson, Norrköping.
fröken Karin Karlsson, Norrköping.
fröken Vega Karlström, Eskilsltuna, fröken Regina Kjellin fröken Edith Lundborg Jönåker, Elin fröken Ida Nilsson, Charlottenberg, More fröken Svenstavik fröken Karin Olsson, jämsjö- slätt, fröken Alice Sjöström, Jämsjöslätt.
Sommarkursen 1928: Det gick inte, han sade nej, omtalade sig upprättad.
Ja, då skickar jag upp bi- Fröken Malla Andersdotter, Julita, fru Ju- en av de unga amanuenserna efter en miss- dragslistan i morgon.
Den så hårt ansatte lia Beckman Ystad, fröken Elin Berner, vännen slog upp rockkragen till skydd, gick Malmö, Agnes Gustafsson, Katrine.
därifrån men tecknade beloppet och blev en holm, fröken Märtha Harksen Ystad, fru - lyckad tiggarvandring.
Min lilla fröken, (Forts. från rid.
1) man får aldrig ta emot ett nej.
En stund slut uppgick det belopp, som han lånat eller därefter är Hazelius inbegripen i samtal med Vill do ge ett bidrag till min omsatt till 3 miljoner kronor, och för alla en bekant.
Absolut inte, så intres- dessa lån hade han iklätt sig personligt an- Bredablickfond?
svar.
En oavbruten vedermöda att få dessa serad är jag inte alls, det kommer aldrig ifråga.
Adjö med dig.
Amanuensen kände summor täckta.
- Antikrigsvecka.
erkänt som Vidare berättar Romain Rolland om den indiske vetenskapsmannen VAD D E V I L L E - - - fröken - av arbetets trognaste vänner.
Hazelius var en föregångsman också på Elvira Holmquist, Malexander, fröken Ellen Norrköping, fröken Signe Johansson, andra områden, som man nu finner mera Höög, självklara, t. ex. i införandet av folkdanser a h den anda som därtill hör a h inte minst i uppskattandet a h användandet av kvinn- lig arbetskraft.
Inte enbart för att den var billig, men därför att den kvinnliga entusias- men och det glada modet som aldrig såg svårigheter var av så stort värde för hans verk.
Casan.
Benninge, fru Ida Johnsson, Stockholm, frö- Maria Larsson, Norrköping, fröken An- " a Liljedahl, Hammenhög, fröken Ellen Lind Tystberga, fru Karin Lundgren, Möl- jeryd, fröken Sylvette Mendousse, Frank- ken rike, fru Gerda Nilsson, Fågeltofta, fröken Mandis Ohlin, Stockholm, fröken Anna Paulsson, Stockholm, fru Sofia Paulsson, Sösdala fröken Anna Rosén, Norrköping fröken Pamela Sandberg Kristinastad, fru Ellen Svedberg, Eskilstuna fröken Alma Svensson, Oxelösund, fröken Greta Svensson son, Stockholm, fröken Karen Sörensen, Danmark, fru Annie Wallentheim, Saltsjö- Duvnäs, fröken Elma Wallman, Trelleborg, fröken Dagny Wenzel, Göteborg, fröken Agda Willén Ålberga.
