# ID: svediakorp-per3396
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1928
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,781
# sentences: 535
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


På Helgeands- EN TEATER I Shaksperes födelsestad Strat- ford-on-Avon skall byggas en ” min- nesteater ”, dock inte blott för Shak- spere-spel, utan för alla slag av stor dramatik.
Omfluten av floden Avon, måste den lyftas högt upp över markytan for att inte bli utsatt för översväm- ningar.
Den skall passas in på en plats, som förut behärskas av den kyrka, där Shakspere ligger begravd, och av den gamla medeltidsbron över Avon.
Segraren i arkitekternas tävlan om denna maktpåliggande byggnad är den 29-åriga Miss Elisabeth Scott.
Prisnämnden var enhällig att nämna henne som segrare bland 75 medtävlare från England.
Kanada och Förenta staterna.
Och Bernard Shaw har gjort ett litet extra tillägg vid offentliggörandet av utslaget, där han säger att detta förslag var det enda antagliga, met det var b r a och det var enastående däri, att det visade sinne för teater.
Miss Scott har både på fäderne a h möderne förnämligt arkitektblod i sina ådror, men hon har under de korta åren sen hon slutade sina stu- dier hittills mest sysslat med inre dekoreringar och trädgårdsarkitek- holmen Herr Trygger förklarade i sitt anfö- rande vid remissdebatten att han av en inre nödvändighet drevs a * polemisera mot dem som önska se Sverige som ett föregångsland i nedrustning När han sa det så var det naturligtvis så, men annars märkte man inte mycket av inre nödvän- dighet under de timmar debatten varade.
Man höll den för att det skulle så vara, alldeles som en julbjudning, men gästerna föreföllo inte vidare tacksamma Ändå hade säkerligen arrangörerna halt ganska mycket arbete med sina långa tal, sina många siffror a h sina små vitsar Försvaret, skattenedsättningen, arbets- freden och arbetslösheten voro de egent- liga huvudfrågorna.
I debatten om för- svaret fäste jag mlg vid en fras av hr Lindman Han förklarade att han aldrig komme att bli så håglös och modlös att han o n försvaret skulle fråga: Vad tjä- nar det till?
Modell till Elisabeth Scotts Shakspereteater.
Detta ord förklarade för mlg mycket jag länge grubblat över.
Om man aldrig gjort sig eller inte vill göra sig denna modell är dess radikalt moderna lering och för att ett skådespel ibland drag, detta att de inre kraven - liksom det antika helt ha fått ge prägel i t det yttre strålas av solljus.
Men det runda hörntornet, där trap- pan går upp till de extraordinärt rymliga omklädningsrummen, smäl- ter tillsammans de platta taken och fönsterlösa murarna med medelti- dens stilar runtomkring.
Tre scener skola rymmas inom denna teater, däribland en grekisk för antika skådespel.
Taket ett tur, ” glidtak ” - skall kunna öppnas, Det märkliga med hennes teater- både f o r en verkligt rationell venti - - skall fa be- riktiga och nödvändiga fråga, och sätter Nyss har i Genève utspelats en tragedi om Nationernas förbunds byggnad där nationalistisk ärelyst- nad och klenmod inför den nya tidens stil låtit saklighet och kanske en stor arkitektidé kvävas i m ömk- lig komprimiss.
Det är dess mera glädjande, om Shaksperes minnes teater blir ett monument över modet att gå saklighetens väg och stå för sin egen tids idéer även helt naturligt att försvarspolitiken blir så- dan den är.
Jag skall aldrig mer fråga någon försvarsvän: hur klarar Ni upp orimligheten i Er position?
ty nu vet jag hur det går till.
Det märkligaste som sades i d- tycktes mig vara Per Albin Ha- förklaring i &amp; socialistiskt skolade arbe- tarnas vägnar, att de önskade samarbete och samråd med arbetsgivarna England sam- har ju redan en sådan stor konferens manträtt f i r att dryfta gemensamma in- tressen, gemensamma svårigheter och mot- satta ståndpunkter och för att se till om en enig plan kan komma fram därur.
RASFRÅGAN - VARA BARNS PROBLEM - ifrån sig åt höger och vänster med att påvisa att angriparnas ståndpunkter voro Västerlandet behöver inte bara na jord, så lytt numera som ekosa- oförenliga.
De voro det naturligtvis pi detta stadium.
Men därav följer inte att att en diskussion över fredsfrågan råvaror från Österlandet, det behö- len i Kina slott på Drottningholm.
den tredje parten redan nu har rätt.
Där- måste ta upp rasproblemet.
Så ver också en marknad för sina f i r - Med de tekniska framstegen på av borde följa att allas meningar skulle i skedde också under den upplys- diga produkter.
Jorden är numera samfärdselns och nyhetsförmedling- degeln igen för att smältas samman till en ningsvecka som nyligen hölls av ett enda stort produktionsområde ens område bar alltså skapats en si- ny enhet, som inte är kompromiss utan Kvinnornas fredsförbund.
De två a h därav uppstår svårigheten att tuation för vilken våra hjärtan och ny skapelse Är det omöjligt?
Jag skulle tro att det i alla fall är vad stora ämnesgrupperna där voro in- hålla uppe ett svindlande avstånd vårt förstånd icke äro mogna.
Vis- som så griper sker ibland dem som när f en i n fråga, den sig en förelagd uppgift dustriell fred och rasfred.
vågrät i löner och levnadsstandard mellan terlandet står inför problemet att och lodrät fred, om man så vill ut- industribefolkningar i olika världs- ordna Silt förhållande till de fir- att de glömma sig och sina partier för trycka sig.
Vid ett par tillfällen delar.
Antingen måste sänkning ske gade folken innan det ännu löst pro- saken själv och få en stor solidaritets- känsla, med hela sin grupp inte bara med vidrördes sambandet mellan dessa på det ena hållet eller höjning på blemet a f t hålla fred och sämja inom sin partipresentation inom gruppen båda frågor Den ena gången sked- det andra.
Men sådant sker inte sig självt.
Detta försprång i den de det i det föredrag som sekrete- utan industriellt krig, dot veta vi.
tekniska utvecklingen är ödesdigert.
Här se vi alltså sambandet mel- Vi ha inga politiska genier motsva- holmen.
Anden blåser vart den vill.
raren för Internationella kvinnoför- Devinez.
bundet, miss Mary Sheepshanks höll Ian jordens olika folk från en sida.
rande Marconi eller någon besegrare över de europeiska makternas kolo- Känsligheten, påverkbarheten, ödes- av avståndet mellan hjärtan, mot- nialpolitik i Afrika.
Hon fastslog gemenskapen framträder överallt, svarande flygteknikens uppfinnare djupt medfödd rasfiendskap som att när utsvettning av industriens på alla områden.
Det är inte bara och hjältar.
De stora genierna växa omöjliggör sammanlevnaden på jor- arbetare och utsugning av de främ- felslagna kaffe- eller veteskördar upp ur en jordmån, en atmosfär.
Och en.
Svårigheterna äro av två slag.
mande raserna förekomma, så är or- eller industriell konkurrens från vår atmosfär förtätar sig till teknis- För det första kampen om platsen saken i båda fallen samma glupande fjärran världsdelar som vi känna av.
ka genier endast.
och brödet eller låt oss säga riset på och ohejdade skrupelfria profit- Också andliga vindar svepa om Är det då verkligen här frågan jorden.
För det andra misstron och hunger.
jordklotet och föra med sig frön om problem som kunna lösas med fiendskapen, fördomarna mellan vit, Den andra gången vidrördes sam- vilka slå rot och bära frukt.
Fol- förstånd och hjärta eller föreligga gul och svart.
bandet av pastor Paul Sundegren i ken blandas med varandra på annat har olösliga intressekonflikter?
Förr gällde ropet i världen armar hans föredrag om förhållandet sätt än förr.
Och utom a v muntliga Många skola raga att det senare är och arbetskraft, nu gäller det arbete mellan vita och färgade i Indien.
bärare spridas idéer och tankar ock- fallet, och att situationen alltså inte och plats.
När nu den vite håller Han erinrade om hur engelska ka- så av press, radio a h bio.
Det är kan lösas utan måste betvingas ge- och kontrollerar områden med jäm- pitalet skapat en modern industri i inte bara att vi få reda p i vad som nom att de vita hålla sin härskar- förelsevis gles befolkning och stäng- Indien för att förtjäna på den bil- sker över hela världen.
Hela värl- ställning med våld.
er dem för länder som måste pla- I denna artikel skulle v i be att cera sitt överskott för att inte kvä- ligare arbetskraften, och dinned den vet vad som sker hos oss i Eu- uppmanat en bitter konkurrent till ropa.
Det är inte mycket som kan ödmjukligen få tala för den upp- vas i folk, och detta samtidigt som hemlandets industri.
sägas eller bedrivas i tysthet på den- fattningen att det inte finns någon denna vite själv alltid påträffas på andras marker.
exploaterade dem, då måste sammanstötningar uppstå.
Amerikas, Australien och Sydafri- kas invandringsförbud äro förklar- (Forts. å sista sidan).
Det ligger i hela tidens inriktning Varför då inte inom riksdagen?
Jag tror
Strids- KRITISKA d metoder - Lockout - strejk stridsmeto- der som smhällets intressegrupper bruka för säkerhets skull.
antingen det gäller levebrödet för dagen eller miljonvinsten.
Vår tid har inrangerat dessa båda begrepp som kampmedel i sitt tek- niska maskineri, den ena till anfalls- trig, den andra till försvarskrig.
Vilketdera som föreligger är som vi veta inte alltid lätt att avgöra det beror p i vem som talar.
Så a h så många tusen arbetslösa eller så avstängda från arbete och så många i strejk!
Vi äro vana att läsa i tidningarna om all nöd.
strid och olycka.
Det är endast som sig bör.
” Lockout inom trämassein- dustrien ” var därför icke något sär- skilt uppseendeväckande Arbetsförtjänsten hade stigit ge- nom produktionens ökning.
Denna hade blivit större än man väntat och man ville begagna ett lägligt till- fälle under framhävande av onatur- liga toppar, oproportionerliga löne- satser.
Vare därmed hur som helst, alltid blandar man väl upp konjunk- turskäl med nigra rimlighetsskäl.
Men vad som är anmärkningsvärt i denna lockout är, som ett av arbets- givarnas språkrör uttrycker sig, ” orimligheten av ett bibehållande av det gamla avtalets bestämmelser framgår även därav att dessa be- stämmelser i många fall verka som en ren bestraffning av produktio- nens rationalisering ”.
Annars ta- lar man i allmänhet om att produk- tionen inte förmår att bära arbetar- nas stora lönekrav, Men när nu lö- nerna automatiskt följa produktio- nens stegring kallas detta en be- straffning Genom en sådan anord- ning hade trämasseindustriens arbe- tare kommit högre i löneavseende i n vissa andra industriarbetare.
Det framgår således klart och tydligt att vad arbetsgivarna mena med oskä- liga löner är icke löner som stjälpa eller hämma produktionen utan Id- ner som överstiga den fo!
tillfället nödtvungna löneskalan och därige- nom g&amp;= intrång p i kapitalvinsten.
Och när gruvarbetarna yrka på hög- re löner försöker man först avvärja detta genom att bjuda dem status quo, ’ men när det inte genast lyckas söker man utnyttja situationer till att sänka lönerna.
Det är icke lönt att komma med några vidare reflektioner, Penninge- intresset är drivkraften i världen.
Men det vore ärligare säga detta rent ut och inte bara tala om oskäliga krav och framhålla att man endast påskyndaruppgörelsen genom att utvidga Iockou- ten!
Även om så skulle vara är det viktiga inte bara att uppgörelse - SITUATIONER År 1921, så snart kvinnor ägde tillträde till riksdagen, invaldes yr- kesinspektrisen fröken Kerstin Hes- selgren i första kammaren, Hon har alltsedan varit vår enda kvinnliga senator.
Hon är allmänt erkänd som en av vårt lands främsta experter inom sociallagstiftningen område.
Redan första året hedrades hon där- suppleantplats i andra för med en I fjol v a fröken ~ Hesselgren i tur att bli ordinarie ledamot men förbi- gicks av andra suppleanten, S o m be- hövde uppmuntran för sitt inträde i partiet.
Men i år när platsen blivit ledig hade det varit självklart att den tillfallit fröken Hesselgren Men nej.
Och varför inte?
Hon tillhör ej partiet Det vore tänkbart att hennes sak- kunskap kunde komma henne att rö- sta självständigt.
Det var därför klokare att invälja någon som mindre besvärades av sakkunskap men rösta- de partitroget.
Sådan är ju våra da- gars partipolitik.
Men med partipo- litik menas icke kamp för vissa åsik- ter utan för partiets väl, Om parti- ets val kräver att partiet skall rösta mot sina åsikter antingen hela partiet eller så stor del därav som åtgår för frågans avgörande i be- stämd riktning måste partiet rös- ta emot sitt program.
Så t. ex. ifrå- ga om utförselbevis för spannmål, som de frisinnade under många år i fjol varit med om att stjälpa släppte igenom och i år vill förlänga giltighetstiden för.
Högern och där- med partiets väl fordrade det.
Vi förstå att de frisinnade ej kun- de känna sig säkra på fröken Hes- selgrens röst i dylika kritsika situa- tioner.
- - - RIKSHUSHÅLL- NING Årets statsverksproposition fram- lades i förra veckan Det gäller nu att ur de innehållsrika sidorna utlä- sa, vilka händelser, som under det kommande året kan väntas träffa oss i våra respektive gärningar Först må framhållas den sänkning av inkomstskatten som föreslås, mot- svarande ett belopp p i 9,4 milj. kro- nor samt en sänkning av sockerskat- ten från 8 till 4 ö r e p r kg.
Den genom dessa skattesänkningar upp- komma minskningen i statsinkom- sterna, som uppgår till omkring 20 miljoner kronor.
beräknas uppvägas genom ökad avkastning av tail- och stämpelmedel och statens domäner samt genom en inkomstökning för staten p i grund av 1927 års malm- avtal.
derna för underhåll och drift även ur anslag under femte huvudtiteln.
Vidare föreslås ordnandet av sjuktransportväsendet vilket som bekant hittills lämnat mycket övrigt att önska.
Departementschefen for- ordar anskaffandet av läkarbilar, enligt samma principer som tilläm- pats inom ödemarksbygderna.
La- karbilarna böra v a n av en typ, som lätt kan apteras till transport av sjuka.
Utom fördelarna av att snabbt kunna transportera de sjuka.
erbju- det ju också d e egna läkarbilarna möjlighet för såväl läkare som sjuksköterskor och barnmorskor att hastigt kunna ingripa Anslag till dessa läkarbilar skulle helt utgå av Under femte huvudtiteln, ansla- gen till socialdepartementet, uppta- ges ungdomens arbetslöshet som en särskild fråga.
Detta kan säkerli- gen betecknas Som ett riktigt grepp.
Här föreslås ett samarbete mel- lan skolarna och arbetsförmedling- en för att hjälpa ungdomen vid val av yrke och lärlingsutbildning.
Till detta behövs särskilt lämpade per- soner, som också personligen kan följa de arbetslösa Den utvidgning av arbetsförmedlingens verksamhet, som kan bli följden av detta förslag, skall räknas under d e specialupp- gifter, till vilka kommunerna kan påräkna statsbidrag.
Anslaget till arbetsförmedlingen utgår därför oförändrat med 240,000 kr.
liksom föregående år.
Under fjärde huvudtiteln, röran- de försvrsärenden, föreslås en yt- terligare sänkning av anslaget till den frivilliga skytterörelsen.
Detta anslag utgick förra budgetåret med 470,000 kronor.
Då emellertid ännu 30,000 kronor av detta anslag är ordförande föreslår departements- chefen att anslaget för nästa bud- getår m i fastställas till 440,000 kronor.
Proposition förebådas om upphä- vande av olycksfallsförsäkringsla- 35 dagars ka.
rens tid.
Medan hittills ersättningen under denna tid utbetalats direkt av ar- betsgivaren och endast i fall av hans frivilliga försäkring särskilt för ka- renstiden utgått genom Riksförsäk- - gens bestämmelser rn statens medel.
Bland frågorna inom ecklesiastik- departementet äro flera av stort in- tresse.
I frågan om lärartjänsternas ord- nande är en särskild proposition att vänta, för vilken den nyss avslutade undersökningen kommer att ligga till grund Tidevarvet påpekar det- en, ta under att här den ej bestämda kommer att förhoppning- begås nå- gon orättvisa eller något kränkande av behörighetslagens principer.
Frågan om obemedlade lärjung- ars befrielse från terminsavgifter till vissa läroverkens kassor uppta- ges, men ecklesiastikministern har därvid inte tagit steget fullt ut.
P i ringsanstalten, föreslås nu denna grund av de ekonomiska konsekven- han, att man bör Anslaget till de sjukkassor, som medföra föreslår en nedsättning av slås höjt till 200,000 kronor.
bero- ende p i den väsentligt ökade an- slutningen till dessa kassor, Det måste anses glädjande att kvinnorna redan i den mån en dylik försäkring stått dem till buds själv- mant gått in i denna.
Men det oupphörliga krav på en omläggning av föräkringsväsen- det.
som gör sig gällande, stöter ständigt på behovet av att försäk- ringsfrågan tas upp i hela sin vidd.
Till utvidgning av tvångsarbets- anstalten i Landskrona begäres ökat träffas utan hur denna uppgörelse anslag.
Vissa förbättringar i in- blir.
En uppgörelse som alstrar miss- redningen måste företagas, då de tro, hat och bitterhet for framtiden befordrar ingen arbetsfred.
Allt krig följer samma lagar: Att skapa mer förödande förstörel- seredskap gör inte slut på kriget förrän man uppfinner ett förstö- relseverktyg fattningen hygieniska anordningarna i m å n g a avgiften m e d e n f e m t e d e l före- slås beviljandet av normala anslag.
Därmed är striden om deras fort- bestånd avslutad, Den allmint framträdande in- dragningslusten drabbar istället handarbetsseminarierna Med .Kin- visande till den överproduktion av handarbetslärarinnor, som verkställ- da utredningar givit vid handen, föreslås en minskning av anslaget t i l l deras utbildning Den föreslagna indragningen av vissa folkskoleseminarier är emeller- tid uppskjuten.
Enligt en uträk- ning kommer det troligen redan 1930 att vara brist på folkskolelä- Det är tydligen mcyket lätt att Av anstaltsstyrelsens utredning missräkan sig då man söker på för- framgår, att anstalten inte är vidare hand beräkna tillgång och efterfrå- hemtrevlig, med interneringsceller gan inom vissa yrkesgrupper.
Ett dödande av olika slags läroanstalter bör givetvis ske endast med den största försiktighet Genom att för- sätta den fria konkurrensen och de enskildas möjligheter att fritt välja sina levnadsbanor ur funktion, åtar man rig istället det svåra värvet, krona tvångsarbetsanstalt.
att för framtiden fastställa verk- ningarna av en tillfällig överpro- duktion.
E n försök som tydligen På den allmänna sjukvårdens om- bör praktiseras med måtta.
råde föreslås åtskilliga förbättring- Ecklesiastikministern har slutli- ar.
Sålunda begäres anslag under gen inte ansett sig kunna framlägga något förslag t i l l omorganisation av h u v u d t i t e l n f ö r d e t i B o d e n mera helt användes för civila sjuk- transporter.
For det i Frösön statio- n e r d e flygplanet bestridas kostna- utan direkt belysning, rasande mu- rar och " i behov av upp- snyggning mot den gamla upp- Så länge v i fasthålla vid inter- nering av de kvinnliga lösdriver- skorna torde man få anse det behjär- tansvärt med reparationer av Lands- badrum femte statens verksamhet för det fria folk-
T I D E V A R V E T 3 att nästa krig kan komma att betyda G I F T G AS E R O C H att bli kan ju diskuteras.
A L A R M FREDSARBETE ha inte mer underlåtit att göra klart för framträder särskilt skarpt och oförmedlat aktiemajoriten för oss.
mer Hur ämna v i möta f r a m t i d e n?
HÖJERS föredrag Sammandrag av Docenten AXEL Från rustningsivrande, man säger t a u n g e f ä r följande resonemang: Krigets teknik a h taktik har p i sistone ändrats.
Krigets väsen ar detsamma, emedan människans ri- ren är detsamma.
EJ ens enskilda h a ännu lärt undvika våld i sina mellanhavanden, än mindre stater- na.
Vart v i se, se v i spända förhål- landen mellan olika stater, som hota freden: Ryssland u h E n g l a n d: I t a - lien.
Jugoslavien: Tyskland.
Polen.
Litauen, för a t t blott namna några.
Djupare än de politiska faktorer- na och betingande dessa, ha vi eko- nomiska, som bringar tolk i harnesk mot folk.
Kampen om råvarornas utnyttjande.
kapitalets vandring mellan länderna.
arbetskraftens sug- ning till p l a n.
där den får bästa utbyte, h a förut framkallat k r i g och skola göra det i fortsättningen.
En- idealis- dast verklighetsfrämmande ter kunna drömma om i n snar fred, endast ynkryggar vägra a t t bringa offer till fosterlandets försvar.
ras - - napsgasen befanns vara den verksamma- den.
den.
overgingo de stridande alltmera till 4 / 5 av alla skador under de sista krigsåren voro förorsakade av senapsgas.
Senapsgas är icke användbar vid låga temperaturer.
Av övriga grupper nämner jag en- dast tårgaserna som i större koncentra- tion kunna förorsaka blindhet men i all- medel, ” aktivt ” kol, - Än hittills.
Ä ena sidan förmena exper- annat sätt beskaffade en gas, Det gäller icke längre alt kunna icke har s t ä l l a upp en folkhär.
som med of- verksamt skydd, därmed bör fervilja och med antal kompenserar, satts terna, att den som disponerar mot vilken motståndaren något Å andra sidan förmena, a dra till följd av kemiska förhållanden det icke skall kunna uppfinnas någon gas, mot vilken icke skall kunna finnas ett skydd.
och fysiska försvarslös.
*,,:! %: sammare gaser och 5 andra sidan mol igenom.
dem Klorgasen skyddande har masker.
på en oskyddad befolk- Om ingenting inträffat till krigs- ning en förskräcklig verkan.
Är koncen- medlens förändring utom det nu trationen tillräcklig, inträder döden vid skildrade skulle kanske talet om kri- första inandningen Vid mindre koncen- gets ändrade karaktär icke Vara så tration inträder en etsning av de övre berättigat.
Flygkonstens utveckling luftvägarna och den skadade avlider ofta under krigets allra sista skede och är emellertid lätt att uppsuga i inlägg, än mera under därefter följande år som placeras i gasmasken a h den ersat- har nu emellertid gjort det möjligt tes därför snart av krigsgaser.
att bekriga en fiende ej blott vid andra my^^$,; ^^^,; ^^^ för de vik- fronten utan även i hemmen.
Det redan har samma effekt.
S j ä l v s t ä n d i g h e t e n s beskydd.
Vad den sats beträffar, att vi skulle rusta för a t t värna vår frihet, så kan å andra sidan sägas, att just vår frihetskärlek är ett mycket bätt- re skydd för vår självständighet än militära rustningar.
Irland.
Fin- land.
Schleswig att icke nämna Nar- ge äro exempel på länder som icke låtit sig underkuvas.
Ej heller sven- skarna skulle låta främmande her- rar bli långvariga i landet.
Det är mycket lättare att besätta ett land än a t t i längre tid hålla det besatt, om dess folk icke vill finna sig i besättningen.
Det bör då åt- minstone kunna diskuteras, om det är klokt att lägga våra medel på ett försvar, som i varje fall måste bli ganska tvivelaktigt skydd mot en ockupation och en förödelse, i stäl.
let för a t t använda medlen till att Sverige till ett verkligt hem dess medborgare, så att vi på grund av våra egna intressen för alla for.
projektil, som förvandlar ett helt kvarter till stoft.
Han kan medhava gaser som förors k död och för- skräckelse på järnvägsknutar.
Han kan ha med sig mikrober och svampar, som alstra sjukdom eller några minuter, ger död.
Den kan emel- död hos våra kulturväxter t. ex. po- l icke användas i fuktig väderlek, tatisen, hos våra husdjur eller hos förstöres.
Di tyskarna i decem- oss själva.
Hava sådana sjukdomar, t. ex. pesten en gång fått fast fot, timmar, är död.
Efter Han är kvävd av sin egen blodvät- ska som till följd av gasens skada på lungepiltelen eller rättare på lungnerverna sillat sig ut I lungblåsorna och fyllt hela alla giftighetstal.1mg.pr pr liter luft, inandat ber 1915 fall, mot vilket klorgasmaskerna icke ge ro väl underrättade om det som skulle och förlama folkets motståndskraft.
En sommar skogar komma, redan sina trupper försedda med ningsluften borttog fosgenet.
ur inand- juli 1917 uppträdde såsom represen- juliI en senapsgasen.
grupp gaser den s. varm kunna vira antändas.
I en viss armé finnes p i varje förband manskap.
som övas k. att skjuta petroleum.
Kort sagt, torde kunna vara enig Även denna har en man - Kära - - klorid.
Den gasade behöver icke veta om att sätta sin prägel på nästa krig.
enda folk.
k ä n n a och handla som ett vad han Ett modernt bombplan kan bära en gan om undandraga sig offer varit utsatt Efter några Efter ytterlig ytterligare are han några kanske litet andfådd.
han eftermiddags-sitting-room.
I de bekväma stolarna vid eldstaden sitter Luke, en affärsman i 40-årsåldern och Kitty 23 år.
Båda röka cigarr.
Kitty: Luke innan jag så där på allvar gör upp något med dig så borde jag nog veta något om dina affärer, min gosse.
Jag måste ju veta om jag kommer i hamn inte sant?
(slår as- kan av cigarren.)
Kort och gott - vad har d u för framtidsutsikter?
Luke: Framtidsutsikter!
En man vid mina år borde väl ha annat än ytsikter!
il&gt;^: Nog vet du vad jag menar, Luke - var får du egentligen dina pend- ar ifrån?
Luke: Det kan du väl få veta - jag får dem från mina företag i Przimia.
Luke: Kära vän - det d i r folket!
Omöjligt!
Lata odågor, vill inte arbeta.
M i n jag frågar är det rätt att en handfull smutsigt folk skall sitta på en den finaste bit jord gud har skapat och förhindra varenda smula kapital a t t få komma dit.
Kitty (lungt): Kan du inte få rege- ringen att göra något?
Luke: Regeringen!
Du vet inte Kitty (dämpande - pekar på kartan): Vad betyder den där prickade linjen?
.
Luke: - Det är j o den gamla gräslinjen.
För femtio år sedan var det ett krig mellan de där folken, och Przi- mierna vann, ah så togs den d i r biten från Lorierna och lades till Przimia.
Kitty (efter en paus, ganska trött vid samtalet, slött): Varför gör ni inte ett nytt krig då?
Då kunde n i Ju h en bit från de där latmånsarna och ge åt de andra Luke: (ser litet förvirrad ut I detsamma anmälas Walter och Ned, kompanjonerna.
är finansmannen.)
(Forts. d sid. 4.)
som kan brista i utrustning, Det gäller fastmer att i fråga om artil- leri, flyge, gaser, tanks vara så väl utrustade a t t vi med någon utsikt till framgång kunna möta e t t anfall.
En sådan rustning miste komma att kosta väsentligt mer an vad vi hittills l a g t ner p i försvaret.
D i nu det s t a t s f i n a s i e l l a läget är sådant, att nya sociala ändamål (Uttalas Schimia.)
hava utomordentligt svårt att bli be- Kitty: Företag Vad slags företag?
akade i budgeten, betyder en ökning Luke: Å olja, mineralfyndigheter, av försvarsutgifterna icke blott, a t t timmer, transporter m. m. m. m.
Det är sjuk- och arbetslöshetsförsäkring, A.
B. Prizmias Framtid.
V i ha alla våra frågan om moderskapsunderstöd, om pengar där.
en bättre sanitär kontroll över det Kitty N i d och Walter, är da också Ned uppväxande släktet och andra utom- med?
ordentligt beaktansvärda frågor må- ste skjutas undan.
Vi måste på den sociala fronten retirera och lämna utan hjälp kategorier av människor, och ändamål, som det allmänna redan förklarat s i g viija stödja.
Det är nog så, a t t det icke blott är det kommande kriget, som är kulturför- därvarande.
Även ett modernt försvar kunna räkna på att vinna nästa krig.
vad i skyttegravar och endast med oerhörda __ - punkt för den diskussion jag kräver.
Det är utan vidare klan.
art for- Den effektiva förintelsen.
svarsanordningar, rom skola ram Efter fredsslutet har denna täv- något så när effektiva i ett kom- lan mellan gaser och gasskydd fort- mande krig.
måste vara på ett helt Den enda gas, som man hittills icke verksamt lyckats avlägsna ur inand- ningsluften genom gasskyddsin- lägg, är koloxiden, denna lömska dödsbringare utan lukt, smak eller retning.
Denna gas egenskaper gö- ra emellertid att den som stridsme- d e l e n d a s t är användbar under jord.
Mot senapsgasen skola amerika- narna efter kriget hava funnit en gummikomposition, som skall ute- stänga gasen.
Även för lekmannen står det klart, att gaskrigets införande be- tecknar en epok i krigsförningen.
Man kan nu skjuta i vinkel.
Man kan med gas träffa fienden utan att se honom.
Man tvingar honom tiil en ständig vaksamhet och minskar genom gasmasken i hög grad hans Giftgasernas verkningar.
stridsvärde.
Vid gaskrigets humanitet angår, De historiska fakta torde vara L i n d i av de flesta.
Fältkriget hade på västfron- så tror jag att man gör bäst att tala tyst därom.
E n varaktig skada p i förluster flyttades då och då en ställning själslivet torde ej kunna kallas mera några hundra meter, Kom så i april 1915 human än deformerande yttre ly- tyskarnas klorgasanfall.
Under fem mi- ten.
Den omedelbara effekten av nuter utsläpptes klorgas på en sträcka av gaser på dem, som avlida inom de frontlinjen låg första dagarna.
kan knappast heller " = emellertid icke rustade utnytt- kallas human.
Medvetandet är ofta ja den även för dem oväntade effekten.
i behåll.
De skadade undergå en När de kommo igen nästa gång, voro långsam kvävning.
Behövande me- motståndarna försedda med masker, som del böra icke ges, d i sådana minska lan båda sidor utspann sig därefter en andningscentrums retbarthet och där- ivrig tävlan om att uppfinna nya verk- med de skadades möjlighet a t t gå och hon - fin- fodras så att varje man skall vil- pulviserat i gasmaskinlägget som placerat kvarhåller ligt offra sin tid a h sina krafter Varje d a g p i krigsutbildningen.
hålles i sådant s y f t e ett föredrag a r Riksförbundet för Sveriges for- svar.
Det har synts mig nödvändigt, alt denna förkunnelse något gran- skas.
Det är sant att krigets innersta karaktär alltid varit att med hjälp av förödelse nedslå en fiendes mot- stånd för alt vinna vissa krigsmål.
Men det är icke desto mindre sant, att krigföringen med de senare årens utveckling grundväsentligt förändrats.
En amerikansk general har förmenat, att den viktigaste förändringen sedan krutets uppfin- n i n g är gasernas användande såsom stridsmedel.
Ifråga om dessa hörde vi d e sista krigsåren.
i synnerhet under 1915. d å tyskarna voro en- samma an a t t med effekt använda krigsgaserna såsom stridsmedel, mycket nog an deras ryslighet.
På sistone har tvärtom från amerikansk rida bedrivits en mycket aktiv pro- paganda för att övertyga allmänhe- ten, att giftgaserna egentligen äro de mest humana a v alla stridsme- del.
Det kan under sådana omstän- digheter kanske intressera att höra en objektiv skildring av deras verk- ningar på människokroppen.
med.
Och hålla oss vad det nästa gång gäller.
Mar- två motsatser: Officiell och politisk sken- Kitty: (Trött.)
Vad menar du med skalk Foch i Frankrike, marskalk helighet a h här och var en hänsynlös det?
Robertson i England, general Toll individuell uppriktighet, som minst Luke: Att vi få 51 proc.
av vårt in- i Sverige ha på ett berömvärt sätt skonar det egna folkets vanor och politik.
satta kapital.
Fast Ned får mer.
Vi ha otvivelaktigt nyss här i Sverige Kitty.
Ned!
Den dir latmasken!
sökt klargöra sakläget för oss.
De- slutsatser äro olika Foch kräver haft möte med en representant för den Luke.
Det var I alla fall Ned, som ökade rustningar mot den avväpna- senare företeelsen.
Miss Mary Sheep- startade det hela.
Sen kam vi med ho- de arvfienden, som han menar en- shanks förrådde sig, då hon i sitt föredrag nom.
das; till skenet vara avväpnad och om kolonialimperialism gick till grunden Kitty (tankfullt): Jag förstår Vad vilkens kemiska fabriker han fruk- med vad som döljer sig under européer- var det det hette?
Luke: A.
B. Przimias Framtid.
tar.
Toll manar oss att bygga un- nas ädelhet ” att taga på sig sin börda ” derjordiska bostäder, till vilka vi vid och beskydda a h upplfostra de färgade.
Kitty: Przimia vid är Przimia?
anfall kunna taga vår tillflykt och Liknande synpunkter har under det Luke: En liten landbit någonstans I där vi kunna gömma kulturens skat- sistförflutna året samlats i brännpunkten mellersta Östereuropa.
Har du aldrig hört- ter.
Han manar dessutom varje ort av ett skådespel Skådespelet heter The namnet?
alarmerande rykte, som Kitty: Nej, I mig fan det har jag inte a t t själv sörja för ett lokalt försvar Rumour mot anfall från luften, alltså an- åstadkommer oväsen) och är skrivet av (hon säger det i en ton, som om skaffa flygvärnskanoner och flyg- C.
K. Munro, som tydligen tillhör detta hade viktigare saker att tänka på.)
Luke (sårad, vill visa att han duger.
eskadrar, som kunna möta fienden.
släkte av de hänsynlöst uppriktige Det är tryckt 1927 hos Collins Sons Tar fram en karta.
Breder ut den fram- Robertson åter manar folken att i tid förekomma det vansinne som &amp; C:o i London och har enligt ett ögon- för henne): Se här har d u vårt lilla rike!
vittnes utsago på ett utmärkt sätt och Vi äger det, kan man säga, vi tre.
Det måste bliva nästa krig.
Även am v i räkna med, att dessa med stort bifall blivit uppfört i student- är väl inte dåligt.
militära aukroriteter överdriva fa- och ärkebiskopsstaden Cambridge.
Kitty: NI.
d a d i r landet där bredvid rorna för a t t öka vår offervilja, äro I företalet sages: De två stater, som i där till höger, Hon pekar med sin de ovederläggliga fakta, som giva skådespelet kallas England och Frankrike cigarr) finns det inga gruvor där?
nästa krig karaktären a r förintelse- stå blott som typer för alla stora, moder- Luke: Ack, det är Loria.
DU gode krig för hela hemlandet, tillräckligt na stater.
- Spelet är en studie i gud - jo, d a v i i i jag lova, massor av starka för a t t även lekmannen utan nutidens historia och gäller alla lika.
olja och koppar och allt möjligt.
mycket fantasi kan förstå vad det Kitty: Nå, varför äger n i inte det g ä l l e r Detta måste bliva utgångs- Första scenen för oss in i ett engelskt också?
att är frågan om a t t offra p i förnuftigt sätt.
v e t är icke frå- gan om a t t av feg fruktan under- låta att vidtaga Åtgärder till rim försvar utan tvärtom a t t så litet frukta omgivande staters rustning- ar, a t t vi i förlitande på vår inre styrka inrikta oss på det fredliga arbetet och icke på krigets värv.
Bostadspolitik.
Att dessa äro motsatta varandra.
det f i n n a vi på vilket område vi än vända oss till.
Tag till exempel bo- stadsfrågan.
Krigsberedskapen ford- rar byggandet av underjordiska bo- men det ett städer.
Fredsberedskapen kräver - - - - -.
I TIDEVARVET träffar den publik Ni - Lördagen den 21 januari 1928 söker.
Annonsera I vår tidning.
- - _ * - - Rasfrågan l i p från deras synpunkt.
De vilja skydda sin livsform och sin löne- standard.
Men de ha satt Asien i jäsning.
Ännu äro dock inte jordens till- gångar uttömda.
Ännu räcker den till för oss om vi ta vara på alla möjligheter.
Men en rättvis upp- delning a h ett gott samarbete för- svåras just av föromar, bitterhet och misstro.
Beror det då p i outrotliga instinkter?
De behöva då i sanning icke tillgripas Det är nog att tän- ka på historien om den vita rasens erövring av jorden.
När den vite mannen gick ut på sina väldiga expeditioner efter rike- domar och arbetskraft i den övriga världen, och när han arbetade p i att organisera den för sina syften, äg- nade han nog bra lite tanke at de färgade folkens rätt a h lycka eller åt de värden han förstörde den jäm- vikt han rubbade.
Än mindre tänk- te han på a t t han skapade ett själs- ligt världsläge, inför vilket han en dag skulle komma att säga: detta är mig övermäktigt.
Nu kan det väl sägas att de mera kloka och överblickande representan- terna för den vita rasen inse att få med sina många efterblivna kol- leger, så stöta de p i en upphetsning på andra sidan, en d e undertrycktas a h de föraktades fientlighet som måste leva ut sig, innan fred kan in- träda Han stöter också på sin egen andas barn: nationalism.
kommu- nism, militarism i gula eller svar- ta upplagor.
Över hela världen gick under kriget som en löp- eld lösenordet om folkens själv- bestämningsrätt.
Krigspropagan- dans jättemaskin arbetade för att sprida den.
Därmed menades som vi veta Polens Tjeckoslovakiets och Elsass-Lothringens frihet.
Men de färgade folken tillämpade läran p i Egypten, Indien, Kina.
De hör- de talas om de vita nationernas gränslösa stolthet över sig själva a h ömtålighet om sin frihet och värdighet.
De kände den vites själv- klara känsla av överlägsenhet över dem och mötte den med mindervär- deskänslans protest, Den protesten drabbar inte bara de vites missbruk utan i många fall också deras väl- gärningar, så att de stå där förvå- nade och sårade över hur deras goda uppsåt missförstås och deras hjälp avslås.
Lika litet som europèerna kunna återvända till tiden före Columbus och göra ogjort vad de gjort, lika litet kunna de lösa problemet med tiden för rovdrift är slut likaväl in- om kolonialpolitikens område som den är det inom industrien.
Hus- hållning och kooperation måste kom- ma i stället Men även om de kun- na leda både raspolitiken och den in- dustriella politiken från sin sida och att nu upprätta någon slags boskill- nad mellan raserna.
Deras affärer äro därtill alltför hoptrasslade.
Det återstår bara för så vitt man inte inrättar sig för en större kraftmät- ning, ett raskrig - att lösa upp övervärdes- och minder värdeskom- ALARM pen i ivrigt samtal med Leonard.
lutar sig Forts. fr. &amp;.
1.)
- Moddie: Lennard, det är inte en vanlig affär det här.
Lorierna har gjort am- munitionsbeställningar, fast ni inte vet om det -.
For att göra anfall på Przimia och ta tillbaka vad de miste for femtio år sedan Och så skulle miljoner av brittiskt kapital gå forlorn.
Men ni kan istället dirigera ammunition över p i Przimia.
Lennard: Stopp!
Jag har fått sådana förslag förr.
Vad har jag för säkerhet (Forts, från sid. 3) Kitty: Jag har hållit på att ta reda på var Luke får sina pengar ifrån Walter: Nå, då har du väl fått höra om det där smutsiga packat i Loria.
Men nu skall ni få höra Ned har en plan, som skall spela dem ett spratt, må ni tro.
Skall vi tala om det, Ned?
Skall vi?
Ned (slår sig ned och börjar tala lågt, eftertryckligt, betydelsefullt): Jag skulle att få ersättning?
vilja låta dem förstå där borta att det Moodie: Brittiska regeringen -- ni förstår inte Lennard: Moodie är allvar.
Och jag skulle vilja ge rege- ringen i det här landet uppryckning.
bättre.
Men jag har hört regeringsre- Regeringen lägger inte två strån i kors, presenter tala så där förut.
Vad är så länge den bara kan krama pengar ur brittiska regeringen beredd att göra?
Moodie: Det är en sak, som bara kan oss.
Men kunde vi få dem att begripa att en vacker dag så kommer Lorierna göras upp med Przimias regering.
Där- taga igen dit land ah då ryker allt som för har jag också stämt hit La Rubia, de nu kan pressa ur oss med tullar och deras minister, till en konferens.
Om vi acciser och alla tusen andra sätt de har är beredda att hjälpa honom att försvara att plocka oss för att ge arbetslöshets- hans usla lilla land, så är del väl d u understöd åt alla lata skrikhalsar a m de minsta han kan göra att betala faller undan för!
M a kan vi få in i de- Lennard: Nej Moodie, sådant där kan ras tjocka skallar att de riskerar hela den ni göra i politiken, men affär är affär.
där inkomsten -.
vi måste vara hederliga.
Walter: Vi ska slå alarm!
” Överhäng- Moodie: Men om de vill begagna edra ande krigsfara! ” ” Lorierna förbereda varor mot England -.
(Dörren öppnas och sekreteraren an- ett överfall. ” Ha ha!
vi ska ställa till med krigsalarm med varenda detalj för- mäler Mr.
Lo Rubia, som i samma ögon- beredd.
si skall det nog bli dans av.
blick energiskt tränger sig in.
En liten Kitty: Jag vill just se er sätta igång undersätsig man med betydande utseende och grått, rakt uppstående hår över hela u t helt krig.
Hur skall det gå till?
Walter: Enkelt nog.
Klappat och klart.
det runda huvudet Hälsningar a h artig- NI skall äta lunch med Moodie på heter utbytas.)
-- Moodie: Nåväl La Rubia, vi har Przimias legation - om torsdag.
Och därifrån skall den höge Sir Algernon gå ju diskuterat saken förut men aldrig så darrande av förskräckelse så ham inte riktigt på allvar.
Nu säger jag er, att ni vet p i vilken fot han skall stå NI får kommer att bli sprängda i luften i Przi- mia inom en månad, om ni inte aktar väl se.
Ned: Han skall nog darra av något an- er Jag håller p i att försöka övertala nat också av iver.
Att få en chans Mr.
Lennard här att avstå åt er vissa att göra sig en karriär på att veta något, nödvändigheter innan någon annan vet det.
DU gör La Rubia: Var detta Ert ärende!
detsamma att det är tomma intet bakom Då får jag tacka Er.
Gentlemän, och bara han kommer att föra ryktet vidare i svara det, att ännu har jag kvar någon alla fall.
heder och någon tanke pi mitt folk.
Mr.
Kitty: Ja nu hoppas jag för Lukes Lennard är en smart affärsman.
Och NI.
skull att det verkligen blir av med ert Mr.
Moodie, representerar Er regering.
Nåväl en slav har intresse av sin krigsalarm.
em kropp och själ slavägaren har Nästa scen är hos direktören f i r brit- andra intressen.
Det folk Ni represente- tiska ammunitionsfabrikernas koncern, Mr rar har slavägarens intresse gentemot oss; Charles Lennard, som särskilt har hand Ni vill skydda oss för att sedan bli feta om affärerna på Mellan-Europa.
Han på oss.
Detta är rent språk, men det sitter rid sitt skrivbord P i andra sidan är sanning Och NI vet att det är san- därom står Algernon Moodie - inbegri- ning, - - - - att - - --.
- - - - - - - -.
- - - - - - - Pris 6 kr.
pr år.
N; r 3 middag.
Men om alla flottister jag Den var det Vi gick hem p i sade hon: AVGJ0RT PARADISETS STYVDÖTTRAR pekade inte.
Ingen var d e t igen.
Frågan om arbetslöshetshjälpen Han kom en dag, den gamle ar- När en månad gått fick hon bar- avgjordes i måndags i Stockholms betsbrutne fadern och frågade om net, en flicka.
En rar flicka måt- hade jag ville höra p i honom.
Visst ville te hon få ha sitt förstånd.
Nu är och nu ska modern ställning om 400,000 kr.
till nöd- jag höra - jag visste också vad han barnet ett år stadsfullmäktige.
Som - bekant - ha ett barn igen Vad skall jag ta ville tala om.
Så här var hans egna mig till?
- Nu har hon pekat ut en Bara tre barnfar.
Men han nekar - det är tre är som klart - ingen karl vill kännas vid folk - j a g menar har sitt fulla för- att han gjort en stackars fåne till stånd.
Den yngsta har vi ju mor.
ha on skötte nästan svinen jämt, vid utom en ett e t t år år jag Fattigvården undrar ej på nekar det heller.
att hjälpa Det och är Hon blev med barn, och så ju så mycket nöd och så mycket vi ju ta hem henne Och vi ham som är utackorderade.
Men - v i har j u inget utom pension någon hjälp måste jag ha, modern Om det arma flickkräket vetat i n - kan inte ens linda sina barn själv jag är ängslig var stund jag är De olika synpunkterna förfäktades då vem som var barnfar.
M e n det och borta att något skall hända den lilla.
tyvärr under en genomförd uppdel- visste hon ej ens.
Hon sa att det ning i höger a h vänster.
Från den v a r e n flottist.
ville j a g skulle ä r sjuklig skulle v a n - jag gjorde det.
Vi och inte kan väl min stackars fåne plex och av jordens folk skapa ett stod vid landbryggan en hel efter- till flicka få fortsätta att få barn varje år - ah ingen som vill vara arbetslag.
låt vara med den vite mannen som arbetsbas för de ännu förra sidan framhölls, att kontant- barnfar.
J a g mötte den blivande modern hjälp inte bör beviljas annat än un- minderåriga En sådan folken väg visar den utveck- der tider av särskilt nödtillstånd, för några dagar sedan - mager.
som nu inte rider.
Det är istället hålögd, slött uttryck över ansiktet ling som det brittiska världsväldet just for närvarande lättare att hålla som verkade nästan djuriskt och den långsmat undergår från u t moder- på arbetslinjen, med de extra arbets- oformliga magen - en blivande mor land med lydländer till en ring av tillfällen som erbjudas genom snö- - utan en synlig själens gnista i - Jag tvingade mig att till- är bröder, det där ett blott samhälle de av av vita folk.
bebodda Ännu skottning.
I och med kontantunderstödens ögonen tala henne i vardaglig ton - och hon prtaade, pratade och saliven kommer utan tvivel anta- rann.
J a g frågade efter hennes barn.
dominions som blivit helt självstän- beviljande et arbetslösa att ökas.
Från den andra sidan påpekades, D i blev hon ond.
- Skill inte p i diga, men efter Kanada, Australien, Skill inte.
Alla Sydafrika och Irland måste ju även att arbetslöshetskommittén givetvis mig, sade hon.
Indien komma och till slut även kommer att följa sina föreskrifter så skäller d i - men pojka i så dana och så långt som är möjligt hålla efter mig.
Brittiska Afrika.
sig t i l l nödhjälpsarbetarna.
De ar- Jag bad henne och jag erkän- Hur lågt i kurs än den demokra- betslösa själva vill också i första ner att jag miste svälja något som visst kallas tårar att komma hem tiska principen står just nu, blir det hand ha arbete.
Ja.
när jag fått ungen, ändå den som måste tillämpas.
Alla Understödet som möjliggjorts ge- till mig.
andra utvägar föra till krig.
Men nom de 400,000 kronornas beviljan- när en går så här med barn bard krig är kaos och undergång de kommer att beröra omkring 300 d i skäller på en, Elin Wägner.
antalet arbetslösa i Stockholm Detta är en av Paradisets tusen- är for närvarande omkring 15,000. tals styfdöttrar, Moa.
hjälpsarbeten och kontantunderstöd.
Arbetslöshetskommissionen hade lämnat sitt medgivande Arbetslöshetskommitténs fram- ställning hade tillstyrkts av stads- kollegiet men högerledamöterna re- serverade sig och yrkade avslag på förslaget om kontanthjälp.
Inom stadsfullmäktige avgavs 4O röster för högerreservationen och 58 för kollegiets förslag, som därige- nom segrade.
ord.
barn har en haft.
lever.
Och bara en av de fått ha hemma - gård.
Hon och orkes- Gumman min - - - - man.
Moodie: Lugna er La Rubia.
De där idéerna har jag hört många gånger förut.
Men nu gäller det detta faktum att ni riskerar att bli sprängda i luften inom en månad!
och därför har jag försökt att göra upp med Mr.
Lennard -.
La Rubia: Vad vi få betala for.
Jag känner spelet.
Ni rill ha något ut- rättat a h vi skall betala.
Men nu säger Jag att ni kan betala själva!
Min politik är inte Er.
Min politik är inte att lagra vapen utan att hålla fred på för- nuftigt sätt.
Undvika konflikter.
Det duger för oss.
- God morgon mina herrar.
Jag blir en.
Men de tjugo andra?
(Paus).
Jag vill inte pressa er.
Tänk er väl för Den som mera aktar sitt liv i o elden i hjärtat må han inte komma.
Mer de som rill.
må de möta mig här I mor- gon kväll klockan åtta.
Månne det skall bli tjugu som kommer?
Histo- rien skall komma an tala om att hand- lingar utfördes och att världen förändra- des utan att veta, att det är om dessa tjugu den talar.
(Han sätter sig.
Djup tystnad.
Sam- mankomsten avbryts av skott från huset mitt emot.
En ung engelsk flicka Lena Jackson, förlovad med en Lorier, blir (Går.)
träffad av den kula, som var ämnad - - - - - - - - - - Torino.)
De onda ryktena gör stämningen mel- lan Przimier a h Lorier allt bittrare, sär- skilt hos de Lorier, som efter sista eröv- ringen blivit Przimias undersåtar.
Lori- erna är ett vackert, hetsigt, självständigt bonde- ah bergsfolk med gammal för- nämlig kultur, som värjt sig mot indu- strialism och byråkrati.
Scenen är i Loriernas koloni i Prsimias - - - -.
Kriget har brutit ut.
Przimia blir först härjat.
Scenen är Ned ’ s kontor.
Ned står be- grundande mitt p i golvet.
Luke störtar in, upprörd Luke: Har du hört nyheterna från Przimia?
Ned: Ja.
Luke: Vad vill du nu göra?
Allt vad Torrino, ledaren talar: För fem- vi äger, är inte värt en penny!
tio år sedan hade vi krig Det (Fixerar Luke ett ögonblick): krig a m slutade I den stora flykten.
VU Del är Ju sättet att bli av med alla obe- ni hur det började?
(Lång tystnad) Det höriga!
Köp!
köp!
köp var- började alldeles som nu Det kom enda bit så stor som jag kan lägga mina at rykte att Lorierna förberedde ett an- händer på!
fall P i Przmia, VI såg oss omkring och (Luke står slagen med häpnad), skrattade.
för vi visste väl att vi inte huvudstad, Ned.
- - -.
- - - - om Loria hade - - - - - - - - - - - - - vunnit!
Kitty: Ja det är just vad jag säger.
Min gud hade väl hänt om de där vilda odjuren hade vunnit!
I hela värl- den hade kvinnor och barn inte varit säkra Ned: Prat den rätta sidan vin- ner alltid.
Åtminstone blir det säkert så i framtiden.
Vi ha inte råd längre att lämna sådant åt slumpen Gamle gene- ral Moberley lär ha gjort alla slags miss- tag, som kan uppfinnas.
Men det be- tyder ingenting - b a n att onödigt myc- ket människor blev dödade -, Men am- munitionsfolket är som vi andra; de ger minsann inte kredit åt ett dåligt företag.
Och så är den rätta sidan säker på att vinna.
Gamle Moberley kan vara garanterad att förlora varje slags krig - Lo- utom mot obeväpnat folk!
Nåväl rierna fick inte längre kredit hos ammu- nitionsfolket - och så var det slut med dem jag vet det för det var på mitt råd som ammunitionen tog sina mått och steg.
- God natt nu går jag hem och lägger mig -.
beredde något anfall Vi brydde oss inte Spelet går vidare genom Mr.
Len- om d u -.
Men inom tre veckor var nards kontor igen, och genom Premier- Loris anfallet från alla sidor av fiender, ministerns mottagningsrum.
Där uppträ- som sade att de försvarade sig mot ett der en deputation av affärsmän, som hemligt förberett anfall.
(Paul.)
Några framhåller att krigsstämningen går inte ibland er minns nog - -.
längre att hejda sedan en engelsk En kvinna (bryter våldsamt ut): flicka, Lena Jackson, blivit mördad av de Minns!
Tror du jag glömt bur de dödade vilda Loriernas horder!
Inom societén min man framför mina ögon?
Gud i har bildats en Lena Jacksons Minnesfond himlen -.
för att understödja en entusiastisk frivil- Torrino: Ja, Ranskaya, vi vet -.
lig kår, ” Lena Jacksons egna ”.
- Men somliga ropar ” Vänta! ” -.
Ja Ea engelsk präst, som länge varit i vänta!
tills Lorias berg är höljda av Loin ah var närvarande då Lena Jack- döda!
Nej, vänner.
Den här gången son sköts, får också företräde - och för skall v i inte vänta, men vi skall slå till.
Loriernas talan.
Premierministern låter blixtsnabbt, hårt, fruktansvärt - innan förstå, att han genomskådat att prästen de andra är färdiga.
(Paus.
Efter en är köpt av Lorierna a h denne avlägs- stund med ändrad röst): Kamrater, det har sig förvirrad.
är vissa saker som måste göras i denna En arbetardeputation talar mot kriget stad f i r att såra fienden inifrån i sam- men Premerministern lutar tydligen ma ögonblick som anfallet sker utifrån.
åt att följa affärsmännens anvisningar, Tjuguen man fordras.
Tjuguen som Stumma scener rid de engelska trup- veta att do.
Ty ingen kan göra såda- pernas embarkering till kriget och na saker mitt ibland fiender och rädda återkomst med seger och glesnade led.
- livet.
Kamrater.
Vilka skola de bli?
Segerjubel i Przimia, där Öa Rubla tar - - stormande hyllning ” hand-i-hand med Przimias ädla allierade, Frankrike och England England och Frankrike! ” Till sist är vi åter i Luke ’ s våning med Kitty, Ned a h Walter.
- Walter: Ja, gamle gosse, men det beror på vem som vinnr kriget.
Tänk emot - vad - - - - - - - -
