# ID: svediakorp-per3395
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1928
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,628
# sentences: 443
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


En fråga o c h ett svar, veckans ledande artikel.
En m e lod o iens mästare Av ELSA BJÖRKMAN-GOLDSCHMIDT morgon kom till slaktarn för att I anslutning till firandet av 100- årsminnet av Franz Schuberts död hålles i dagarna den 10:de tyska sångarfesten i W i e n varvid 120,000 sångare från Europas, Amerika och Afrika anmälts f ö r att sjunga Schu- bertsånger i Wien.
i E n melo- d i e n s m ä s t a r e skildrar E l s a Björkman-Goldschmidt några drag ur Franz Schuberts liv.
- - - gångna veckan har upptagits av två kongresser vilka dryftat N y k t e r h e t s a r b e t e t nämli- gen Nordiska Kvinnoförbundets for alkoholfri kultur första kongress samt trettonde nordiska nykterhets- mötet.
B i d a ägde rum i Stockholm.
Den F dens slärarinna märksamhet på det stora problem som rymmes i sammanställningen: R i ke t s '.
u n d e r v i s n i n g plan och0ch Finnbygden.
.
- - - för Wien är väl musikens stad fram- or alla andra.
H ä r har Mozart gått Beet- omkring med sina drömmar hoven slagits med sina jätteproblem Det är Haydns stad - och fram- för allt Schuberts.
- - - kö.
pa katt.
Hela verksamheten låg nere och såväl kunder som försäljare dis- kuterade ivrigt ett gemensamt ämne.
jag skulle just fråga.
vad som hänt d i slaktarmästaren försökte dra in också mig inom samtalsämnets trollkrets genom att ropa: » Nå frun, rad sägs om den Nionde i går? » - J a g stod ram ett frågetec- k e n.
Vad för Nionde?
Mina tan- kar närmade sig p i sin höjd någon ny köttsort.
» Symfonien förstås » - svarades i korus.
Nu kom min värsta blunder.
Förvirrad frågade j a g: » V a d för en symfoni ?.
Pin- ram tystnad.
Tills slutligen ett bi- träde ursäktande förklarade: » Da- men är nämligen utländska ..
Det blev det hölje.
bakom vilket jag fick dölja min skam, att ej genast förstå att » den Nionde » ej k a n vara något annat än Beethovens nionde symfoni.
Wiens musikluft fängslar musik- människor och håller dem f å n g n a Hela staden lever i musik.
I varje Det berättar om en känd Wiener- hem spelas kammarmusik, en opera- komponist, som flyttat till en annan premiär är en statsangelägenhet en storstad, där han erbjudits en mång- vacker röst folkegendom.
dubblad lön, att han efter m tid läm- Jag glömmer a l d r i g när jag för- nade sin nya plats och begav sig hem sta året a v min wienervistelse en igen.
Som förklaring uppgav han - ITALIA han helt enkelt ej kunde kom- ponera någon annan stans än i Wien.
När Alice Tegnér för några år sen var härnere i Wien.
och med sin söta drömmmde min - fullkomligt frånvarande med dödsförakt kor- sade Wiens gator.
ryckte m god vän mig i armen och viskade: Ser du, nu hör hon Schubert Schubert är också mer än någon annan wienarnas egen » Den öster- rikiska melodiens mästare » » w i e - nersångens fader ».
Men en mycket ung fader — Schubert var vid sin död knappt 32 år gammal.
Franz Schubert föddes 1797 i — att - Wien, där hans far var skollärare, Av fjorton helsyskon » nådde blott 5 vuxen ålder ».
Av dessa var Franz den yngsta.
Mycket tidigt visade sig hans musikaliska läggning Som helt liten brukade han få följa med till en pianoverkstad där han börja- de fingra och klinka med sina små fingrar p i allehanda instrument.
» När Franz var fem år gammal » skriver hans f a r » förberedde j a g honom till elementarundervisning och vid sex års ålder sattes han i skola där han alltid var ibland de bästa eleverna.
Sedan den tidigaste ungdomen.
tyckte han om sällskaps- liv och han var aldrig gladare, än när han fick tillbringa sin fria tid ibland glada kamrater.
V i d åtta års ålder började han spela fiol för mig, a h snart kunde han spela lätta duet- ter med mycken precision.
Ja, han bragte det snart därhän.
att j a g må- ste erkänna honom såsom ett mig vi- da överlägsen ej längre åtkomlig - Som motsats till den för två num- mer sedan återgivna självbiografien av Gina Lombroso vilja vi i dag ställa en levnadsteckning av Al e x - När Italien äntligen förmåtts att alltings m i t t i världen.
Italiens en privathjärna som lekte fram öden a n d r a K O I I O n t P y. därför r o m man ansett va- vid ett skrivbord kunnat hitta p i nå- att den från en annan sida belyser gå med på de allierades sida i världs- makt a h ära har kommit att stå got liknande Amundsen som No- frågan om kvinnan och samhället.
kriget kysste den hänförde D ’ An- ra samma rak nunzio i vild mlas ett svärd p:, Ca- Över alla moralbegrepp a h alla reg- bile velat nedsätta och överglänsa Liksom den föregående är denna pitolium.
Minnet av denna dig är ler för uppförande staterna emellan.
vågar, ja ger troligen sitt liv för att hämtad ur Elga Kerns Führende ännu så dyrt och heligt att den an- Italien har öppet i ord och handling rädda honom samman med en frans.
mästare Då tog jag honom med mig svarige chefen på luftskeppet Italia förhånat de strävanden som Natio- man.
alltså son av illa tåld nation.
till körledaren i vår kyrka.
Han för- Frauen Europas finner sig böra riskera skepp a h nernas förbund står för ty de rikta ' Malmgren som tvingades med på den säkrade sedemera med tirar i ögo- manskap för möjligheten att på års- sig mot den enskilda statens inord- sista manövern, avredd a t t förhärliga nen, att han aldrig haft en sidan dagen kasta ner Italiens flagga över nande i en större enhet.
Italiens inträde i kriget.
ger sitt liv elev.
» När j a g vill lära honom nå- Nordpolen.
' Trots den stora faran för Europa för de andra och överges av dem.
För Damernas Olym- Även andra folk glädja sig åt att ha en sådan Stat i sin mitt, en Men samme mans landsmän rädda got, kan han det redan.
Jag har piauttagningar redogör minnesfester åt krigsmonument och fara som flera gånger varit akut.
ha Nobile a h några av hans kamrater.
därför ej försökt bibringa honom planterande av flaggor.
Men av handlingens vänner och demokrati- Resten räddar av bolsjeviker, och gon undervisning utan har blott signaturen E I s u. pressen att döma uppskatta de icke ens bespottare i de kringboende fol- inga än s i dresserade nyhetsbyråer underhållit mig med honom i musi- dock egentligen de mera av- eller antikommunistiska pressorgan ken och tyst hört på H a n besitter general Nobiles gest.
De anse till ken och med att den verkar löjlig och lägset boende i ofattlig självför- kunna förtiga eller blanda bort det.
j u harmoni i sitt blotta lillfinger. » oförsvarligt lättsinnig.
Kanske det glömmelse ägnat fascismen sin hyll- Ibland tror man att alla begrepp Den lille Franz kom därefter som beror p i att ingen tycker om att se ning och givit den dispens från all a h allt naturligt sunt omdöme mås- te förvillas och smulas sönder av all elev och » sångargosse » till konviktet, sina egna vanor karrikerade.
moral.
De övriga krigförande folken nyk- Det synes därför motsägande att den propaganda som leker med oss, och här fick han lära känna » alla mer eller mindre fort till efter nu med en gång så hårt klandra No- av all imitation som bjudes.
Ska vi, de stora klassikernas symfoniska kriget.
de hörde upp med salvelse och bile och hans män.
Barn gör vid fråga v i oss, nånsin mer känna igen tänkte icke mera på att arrangera su- Nordpolen som det är hemma vant.
det riktigt äkta!
Tycka vi inte bätt- mästerverk », Det berättas att när blima ögonblick Italien gick vidare Det märker inte heller att dess vanor re om den konstgjorda näktergalen gossen en gång hörde Mozarts p i den förut inslagna \, agen.
För- ej paria däruppe.
varken den barns- än den levande.
alldeles som horet Moll-Symfoni, blev han helt blek och klaringen kan ligga däri, a r t Italien liga självförgudningen eller det kring kejsaren av Kina?
Kunna vi förklarade sig » höra änglarna sjun- inte slog sig till ro i freden a h med hänsynslösa: vi främst på andras be- mera skilja svart från vitt, gatt från ga. » I konviktet fick Franz teore- ont.
ärr från vanära?
freden sidan den blev.
ltalien är en kostnad.
tisk undervisning i musik.
men även missnöjd stat, det är fattigt och Bland alla de historier i vilka Spetsbergstragedien och falkens denne lärare måste snart ge upp for- landhungrigt.
I sin nöd lyfte det p i världsalltets inneboende rättvisa spe- reaktion inför den visar att v i känna när det uppenbarar söket: » Han har ju undervisats av det äkta sköldarna en diktator.
Han påtvang l a m sig hör denna till de underba- igen det en järnhård disciplin.
arbete och raste.
Betänk att Italien.
som borde sig, tveklöst a h med en gränslös Vår Herre själv, där kan jag intet uträtta .. försakelser, men smickrade det mått- varit s y s s e l s a med att gräva ut sin glädje, löst a h allt måttlösare j u hårdare forntid p i Trajanii forum eller i Men så rörigt är det i denna värld.
Trots allt detta vågade inte fader han pressade det.
Han vände dess Tripolis sandöknar, av sin egen hy- s i trassligt.
så tjockt av ord.
att Schubert låta sonen bli musikus utan blickar från det mödosamma nuet bris drevs upp till Spetsbergsregio- man måste upp i d e tomma, tigande satte honom som s i n medhjälpare i och lovade med himmelshöga löften nerna att sätta i gång detta skåde- Ishavsvidderna för att där prövas att åter upprätta det romerska riket spel som hela världen följt sedan mot några enkla eviga regler för skolan.
Jag tror att man lugnt kan våga i all dess glans Metoden har varit veckor tillbaka!
Betänk att de andra uppförande.
innan vi kunde erinra effektfullt men har sina stora risker.
rollerna besattes med fransmän.
norr- oss vad äkta är, rad sant och förbli- påstå, att Franz Schubert var en Italien har talat upp sig själv till ett min, svenskar, finnar och ryssar och vande.
mycket dålig skollärare.
Var barnen slags yrsel av övermod.
Italien blev fördelades så verkningsfullt att ing- Devinez.
och läraktiga störde de honom i hans musikdrömmar, i annat fall » tillbringade de tiden med rackartyg eller sömn ».
Han förlora.
- - - " ' - - ' - - samma (Forts. å sid. 4)
En fråga och ett svar Hr Per Albin Hansson h a r frågat de frisinnade, varför de inte lika gärna kunde ha teknisk samverkan med socialdemokrater och kommu- nister som med andra partier.
Hr C.
G. Ekman har svarat, a t t i den mån socialdemokraterna förklara, att det är omöjligt för dem att uppge sin gamla huvudpartibeteckning: arbetarpartiet, » i samma mån uteslu- tes därmed fullständigt oöverkom- l i g t varje möjlighet t i l l samverkan med ett icke socialistiskt parti ..
So- cialdemokraterna ha nämligen för- klarat, att de alldeles inte önska nå- gon valkartell med kommunisterna, men att de inte kunde hjälpa, att kommunisterna tog deras partibe- teckning.
För envar, » som ger s i g t i d att tänka först.
innan man de- kreterar, säger herr Ekman, » är en accept för en icke socialistisk väl- jargrupp av partibeteckningen arbe- tarpartiet, sådan denna beteckning has oss utnyttjas, fullständigt otänk- bar ..
Socialdemokraterna skulle härigenom ha avgränsat s i n kartell- möjlighet t i l l enbart socialistiska partier.
Och hr Ekman känneteck- nar vidare h r Hanssons fråga rom » en dumhet istället för en snille- blixt ».
H a n anser den som den mest orimliga och ologiska argumentation, framställd med bredmynt tvärsäker- het.
Och han påstår, a t t » ingen klok människa och intet med förstånd ut- rustat parti.
i samma belägenhet som de frisinnade.
skulle förfara an- norlunda, än vad de h i gjort, han syftar på den borgerliga samlingen.
Det är starka ord, men märker, a t t valrörelsen nalkas.
Men de g e inga sakskäl.
Och åtminstone för den, som inte är någon » klok människa,, och som inte tillhör ett med » sunt förstånd utrustat parti,, är alltjämt hr Hanssons fråga obesvarad.
Var- för skulle inte de frisinnade likaväl kunna ingå valsamverkan med so- cialdemokraterna som med högern, denna samverkan påstås vara uteslutande av teknisk natur!
Den har ju enligt frisinnad och liberal uppfattning ingen som helst bety- delse i avseende på grundåskådning.
, Sakliga skäl borde därför inte kun- Nykter L e t s- arbetet Damernas olympiauttagningar gren, I. F. K.
- 4,51 m. Juniortävlingen i denna gren vann Daga Bärling, Lidköping, med 4,39 m, Karin Victorin, Bandyklub- ben, blev tvåa med 4,30 m. Längdhoppet tycks vara m svår gren för våra flickor och de som nu idka denna gren han långt kvar t i l l Asta Plationos svenska rekord på Bland den mängd av kongresser sommaren förlagts t i l l som under Stockholm ha under d e n sista vec- kan även varit t r i nordiska nykter- hetskongresser, nämligen Nordiska Kvinnoförbundets för alkoholfri kul- trettonde nordiska nykter- hetsmötet.
Ända redan början av 1900-talet h a r en nordisk Vita-Bands-kongress brukat hållas i samband med de stora nykterhetsmötena.
För två år sedan beslöt kongressen, som d i var sam- lad i Dorpat, att inbjuda intressera- de kvinnor även utom V i t a Bandet t i l l samarbete.
Det sålunda bildade Nordiska Kvinnoförbundet, som kon- stituerades i fjol och i år höll sin första kongress räknar medlemmar från Sverige, Norge, Danmark och Irland.
Finland samt Estland och Lettland.
N ä r n u ett försök gjorts till ut- vidgat samarbete, skulle man önska a t t också någon ungdom begagnade s i g av tillfället.
Det kan inte hjäl- pas a t t man ibland under förhand- lingarna fick det intrycket att tidens särdrag skulle ha kunnat tagas upp mera välvilligt till tjänst för det hela och man längtade efter en mera modern anstrykning - i god me- ning.
Men när ungdomen inte är närvarande för att svara f o r sin ståndpunkt.
kan man inte lägga skul- den hos de gamla grånade nykter- hetskämparna, om de inte gissa den.
Frågan om en verkligt ändamåls- enlig nykterhetsundervisning tog en ganska stor plats på b i d a kongres- sernas program.
Det var inte enbart förhoppningsfulla uttalanden som gjordes.
Visserligen ha de nya un- dervisningsplanerna.
öppnat större möjligheter vad de högre skolorna beträffar.
Men ingen undervisnings- plan i världen kan ersätta det per- sonliga intresset och det är här som man under åren efter 1914 har tyckt s i g märka en tillbakagång.
Det tycks vara alltför få av dem, som under S.
S.
C.
H:s glansperiod stödde den d i mäktiga unga rörelsen som sedan valt läroverkslärarens bana.
Man saknar dem inom läroverken.
O c h inom S.
S.
C.
H. själv är det tys- tare än förr.
Men av nykterhetsun- dervisningen särskilt vid de högre skolorna fordras en utomordentlig kraft, ty den skall ställas emot nordiska alkoholtraditionerna.
som föga låta s i g rubba av förnuftsskäl.
Vilka metoder skall man d i t i l l - gripa.
när allt tycks vara så ofta för- gäves försökt!
Skildringar av fram- stående män är ett sätt.
sade över.
lärare Frida Härner på kvinnokon- gressen.
Man berättar om deras hjäl- teliv, Abraham Lincoln t. ex., och de- ras absolutism får därigenom den bakgrund av k r a f t och eftersträvans- värd storhet som gör intryck p i bar- nen.
Rektor Jalmar Furuskog, som talade på nykterhetsmötet, visade på den h j ä l p som rymmes inom de mo- derna kraven p i ett mera självstän- d i g t arbete från lärjungarnas rida.
Om de själva få hålla föredrag om och diskutera de brännbara frågorna väckes deras intresse i mycket högre tur, samt de 12,8 sek, vilken hon disk e j kunde hålla i finalen, där hon vann grant och fick tiden noterad till 12,9 sek. Mångfresterskan från Sport, Göteborg, Rut Svedberg kla- rade försöket på samma tid som Maud men sprack i finalen och fick 13,1 samma tid som goda Dagny Karlsson från Bandyklub- ben, i försöket hade denna 13 sek., och som helt visst kommer att överraska nästa gång med något mera träning.
Nu hade hon den - - den 140 cm.
I juniortävlingen visade de små pigga flickorna Daga Berling och Bibbi Larsson tydliga framtidshopp och placera- de sig som resp. etta och tvåa på samma höjd, 130 cm.
Stafetten 4 X 100 meter blev spännan- de.
Bandyklubben hade uppe ett gott lag.
som lekande lätt slog Djurgården och ett bästa Inga finishen Gentzel,- av Djurgården, alla.
lär ha varit kombinerat lag.
” Bandys ” segertid var 54,3 illamående på dagen men ställde ändå upp sek., 1 / 10 sek. under deras eget svenska IL- nu med bättre växlingar borde i kvällens kanske mest intressanta lopp - kord, 800 m.
Den enda, som verkligen våga bju- ha kunnat underskridas.
Om den löjliga tillställning, som hette d i f. världsrekordinnehavarinnan spetsen var specialtränade, goda Emy Pettersson, balett- och korporationsstafett ha vi icke Bandyklubben Herta Schmidt, Djurgården, att säga många ord.
Det verkade cirkus, ställde upp med 35 mtrs.
handicap men pas- gyckel, cabaret, publikfjäseri.
Vore det inte serades lekande lätt av de båda tränade 800- för att locka folk till Stadion för damer- mtrs-löperskorna.
Efter en säker ” körning ” nas uttagningar, ha vi oerhört svårt att för- gick Inga upp i spurt, men orkade ej pres- stå arrangörernas egentliga mening.
Faran tera sin egentliga mening - att än en gång ligger ju så snubblande nära, att hela den fråntaga tyskan fru Batschauer världsmäs- kvinnliga idrotten som sådan, som idé, blir tarinnetiteln Det svenska rekordet pressa- lidande på dylika arrangemang.
Men vilja de hon dock ned till 2,20,1 min.
Emy Pet- balettflickorna på allvar gå in för idrotten, tersson löpte bra men sackade efter en 400 då blir förhållandet ett helt annat.
meter.
Tiden blar 2,30,4 min, 1 / 10 sek. un- Uttagna t i l l Amsterdam blevo enligt der Gentzels fjolårsrekord.
Härmed får Svenska Idrottsförbundets beslut vid sam- Emy Pettersson anses kvalificerad för in- manträde, som hölls efter tävlingarna ternationell konkurrens.
Rut Svedberg i diskus.
Bride Adams-Ray Populära Jane-Sie Edström hade en i höjdhopp, Inga Gentzel i löpning 800 me- ” svart dag ».
I diskus placerade hon sig vis- ter och Maud Sundberg i löpning 100 me- serligen som tvåa med kast på 33,40 meter, ter.
Omöjligt lir icke vara, att de uttagna men d i hon under veckan gjort örar 35 damerna komma att anmälas i en eller flera meter på träning, torde man ej få döma ef- grenar till.
bl.
a. i stafettloppet 4 x 100 m. ter nu nådda resultat.
Rut Svedberg, sam Våra flickors utsikter till placering i Am- även h i t visade sin allroundtalang, segrade sterdam äro tämligen små.
Fröken Adams- med kast på 37.19 m.
Trea blev Elsa Svens- Rays bästa hoppresultat, 149 cm., räcker son, Lidköping, med 32,35 m., men har även icke långt i konkurrensen med t. ex. tys- hon kommit mycket längre på träning.
korna och amerikanskorna, vilka med lätt- Längdhoppet resulterade i en seger för het gå över 158 och 160 cm.
De största ut- fru Elsa Pettersson, Djurgården, som kom sikterna ha emellertid Inga Gentzel på 800 upp i ett första hopp till 4,66 m. Astrid meter och även Emy Pettersson, som ligger Lundin, Gefle, blev tvåa med hopp på 4,64 god trea i världseliten på denna distans.
m.
Som trea placerade sig Karin Wester- (Forts. å sid, 4).
- grad än genom enbar läxläsning.
Rektor Furuskog hade försökt att låta ett antal lärjungar redogöra för var ritt ämne inom alkoholfrigan.
För a t t komma fram på denna väg måste man emellertid ha t i l l g å n g på rikare urval av lämplig litteratur än vi nu ha.
En stor uppgift for nykter- hetsrörelsen att fylla.
På kvinnokongressens program stod utom frågorna om kvinnornas uppgifter i nykterhetsarbetet även sambandet mellan alkoholbruk och sexuella förvillelser, alkoholen som degenerationsfaktor etc. På nordis- ka nykterhetsmötet diskuterades bl.
a. åtgärder fur lagstiftningens ef- fektivitet och det aktuella spörsmå- let am spritens betydelse i förhål- lande till trafiksäkerheten.
Några erfarenheter från olika län- na föreligga rom hinder för de fri- der: I Danmark företogs nyligen en som omfattadc 275 sinnade.
Utan det måste vara tek- undersökning niska.
Var för är beteckningen » arbe- bilolyckor.
a v vilka 80, d. v. s. 30 tarpartiet » ur teknisk synpunkt för- procent bevisligen förorsakats av al- koholmissbruk.
kastlig?
Därför att kommunisterna I Norge antogs 1926 en lag en- ha tagit den, svaras det!
Är man ej ligt vilken nykterhetsattest fordrar klok förut, si inte blir man det p i för erhållande av körkort.
A l l a kö- detta svar.
Kvar står, a t t man ge- rande och ridande måste vara nyktra nom teknisk valsamverkan inte bara enligt väglagen o. s.
Y.
Antalet döds- olyckor har absolut ökat från 6 år själv utnyttjar sin3 överskottsröster 1913 t i l l 56 år 1926, men ökningen man kan lika räl skänka dem t i l l det i bilantalet är P andra sidan så stor.
parti.
man går i par med.
Si länge att dödsfrekvensen relativt minskat.
hr Ekman inte kunnat bevisa mot- Enligt en amerikansk statistik satsen, kommer hr Hansson a t t kun- skulle 90 procent av alla järnvägs- na fråga, varför inte de frisinnade olyckor vara förorsakade av sprit- missbruk, medan en annan räknar 68 gå i kartell med socialdemokraterna.
procent såsom förorsakade av perso- nalens försumlighet, dar spriten spe- lar en stor roll.
Tillslutningen t i l l järnvägsmännen nykterhetsorgani- sationer är dessvärre ganska liten.
A v stort intresse inte minst för trafikfrågan var professor Wid- marks föredrag om möjligheterna att påvisa l i n d r i g alkoholpåverkan genom blodprov.
Två t i l l fyra drop- par blod är tillräckliga för under- - på 145 cm., men det var inte långt borta, att hon gått över 148 cm., nästa gång går det, och Rut Svedberg blev trea med höj- =! "
- - rökningen.
Efter förtärande ar den tillåtna restaurangmängden, 15 el.
h a r en normal person 0,10 proc.
al- kohol i blodet.
0.15 proc.
medför re- dan ökade risker vid bilkörning.
jämförbara med riskerna av a t t köra b i l med släckta lyktor i mörkret.
Ra- da delarna k a n gå bra men borde i alla händelser vara straffbara.
V i d sidan av nödvändiga lagar kräves här återigen undervisning och upplysning om ' alkoholens verk- ningar på hjärna och nerver, i sko- lorna och b l i n d trafikpersonalen.
Låt oss därför att den är upp- muntrande sluta med en liten be- rättelse am den unga bilkörande da- men av 1928, fröken Flossie, som författarinnan f r u Frida Steenhoff presenterade fur Nordiska Kvinno- kongressen.
All sin tid tillbringar fröken Flossie på vägarna.
Hennes intressen är inskränkta t i l l bilkör- ning.
Hennes sociala medvetande slumrar fullständigt.
Hon säger: Den första kultur som v i måste ska- pa är trafikkultur.
Den gir före allt annat.
Den är vår viktigaste upp- gift.
Och för att lyckas med den uppgiften måste vi avstå f r å n sprit- förtäring.
När j a g kör hem den svå- ra vägen på kvällarna blir j a g osäker om jag har druckit.
Därför har jag lagt bort att dricka.
Motorister - absolutister är en nödvändighet.
Och trafikkulturen är kvinnans uppgift.
Efter att ha citerat fröken Flor.
sies ord slutade fru Steenhoff med den fråga, som man numera ofta hör: är kvinnans inflytande över mannen slut, sedan hon b l i v i t hans kamrat?
Har hon upphört att kunna inspirera honom till förnyade strä- vanden?
Tvärtom.
Kvinnans infly- tande över mannen är bestående.
Det är i själva verket ren lp^ den fasta punkten i tillvaron.
- - Låt oss i nykterhetens intresse val begrunda dessa stolta ord!
Casan.
När man studerar » undervisnings- är i skolorna däruppe Inom kort ha eleverna avgick ur skolan » med ut- senare med gåvor och julglädje.
I att lösa denna uppgift?
Den bott- planen för rikets folkskolor » finner vi kanske en petition från lärare in- märkt beröm godkänd » i svenska samband med dessa högtider började nar inte alls i någon deras erfaren- man snart att de, ram hava utarbetat om lappskt talområde att där få an- språket, två andra elever » med be- undervisningen i kristendom.
het, och de synas inte få någon som densamma, menat väl med den sven- vända lappska språket som undervis- röm godkänd » i samma ämne och de Detta visade sig särskilt lcykligt för helst användning för den.
Liknande ska ungdomen I början av varje ningsspråk, Det skulle inte förvåna övriga tre med » godkänd ».
Betygs- vår trakt, därför att de där ej fira for våra bygder abstrakta uppgifter kursfördelning i de olika ämnena, i så fall.
graderna i de övriga ämnena voro julen med festglädje.
De söderifrån böra slopas ur våra läroböcker och där målet med dessa omnämnes, lä- Och ändå skulk inte kampen i jämnstarka med betygen i svenska.
kommande julgåvorna talade mäkti- ersättas med för dem reella sådana.
ser man uttryck sådana som dessa: dessa skolor behöva vara så stor som Av dessa barn kunde ingen någon gare än jag am den kärlek, kristen- ty eljest döda vi den bästa hjälp vi » bibringa barnen en efter deras ål- den nu är, om vi hade en kursplan svenska, när de kommo till skolan, domen vill vara en bärare av.
ha rid undervisningen: barnens in- der och utveckling avpassad insikt avfattad med nöjaktig hänsyn t i l l och i hemmet ha de inte kunnat få Under hela skoltiden ha vi bibe- tresse för den.
a h färdighet i » » sådant, dessa bygders säregna behov, Som någon hjälp med skolarbetet.
hållit samtalen.
Pi så sätt ha bar- Våra geometriska problem ha i som tillhör deras erfarenhetsområde det nu är kan det inte utan skada för Men vi ha heller inte följt under- nen fått flera tillfällen att tala och vanliga fall lösts mera praktiskt: och intressekrets » » efter det hela fortgå.
Ettdera måste svi- vinsningsplanen så noga.
Vi ha haft glömma bort den efterhängsna blyg- dels ute i skolträdgården och dels deras ålder och utveckling avpassat kas: antingen undervisningsplanen bra mycket roligare än så.
Och när heten.
Vi ha ock ständigt sökt att rid reparationsarbeten och nybygg- sätt giva dem någon bekantskap eller svenskan.
Det senare är säkert vi nu inte föllo igenom rid avgångs- noga lämpa undervisningen efter li- nader rid skolan.
En bastu skulle med » det vanligaste men för eleverna helt provet, så kan det ju inte vara far- vet och händelserna i byn för att byggas.
Virke skulle tagas ur sko- Men har man sitt skolarbete för- visst det ödesdigraste De bliva på ligt hrrittn huru vi ha gjort.
lära av dem.
lans skog.
En skogstjänsteman mät- lagt till de nordligaste trakterna av så sätt aldrig » hemma » i språket.
Vi ha först och främst talat sven- Så t. ex. var det skogsavverkning te ut det och sedan blev det vår tur vårt land, där barnens modersmål är Skola de bliva detta, måste man ska hela tiden, även när detta i bör- inom vårt samhälle.
När tumsed- att finna ut, vad vi kunde få av vir- ett helt annat språk än rikets och strikt hålla på svenskan hela skolti- jan var mycket svårt för de små att larna skulle räknas ut, kunde flera ket.
Det blev ett högintressant före- studerar man undervisningsplanen den.
De senaste åren i skolan kom- förstå Då lekte vi samma lekar som av de säljande inte räkna ut dessa tag.
Ingen var ledsen åt geometri därifrån då söker man fåfängt efter ma då inte att störas av språkliga de hade gjort hemma förut: » far själva utan kommo till skolan för att under den tiden.
När v i hade klarat den förut omtalade välviljan.
Ja, svårigheter, utan undervisningen och mor », » ladugård och stall » samt få hjälp därtill.
Det visade sig vara bastun, ville vi naturligtvis i anda- man är frestad tro att Finnbygden kan bli till fröjd och gamman för » skogsleken » och annat roligt blott ett mycket lcykligt sätt att lära bar- nom bygga hus åt oss, och vi bör- med sina säregna behov är alldeles både lärare och elever Yen for att nu med den skillnaden att allting nen räkna decimalbråk.
Detta räk- jade beräkna igen, begagnande de bortglömd av dem som utarbetat ri- komma därhän fordras framför allt fick svenska namn.
Barn tycka om nesätt hade nämligen inte varit vi- räknesätt vi kunde eller lärande oss kets undervisningsplan.
e n efter förhållandena att få bilda nya ord och uttryck.
dare intressant förut, men nu blev något nytt, om det visade sig a t t vi utarbetad Lyssna vi till deras lek, få v i ofta det.
När tumsedlarna inte längre behövde detta, Inte hade vi någon- Kursernas mått och omfång äro ordnad och nämligen alldeles desamma för sam- undervisningsplan jämte höra dem göra detta.
J a g tog fasta täckte till, sålde och köpte vi natur- sin ledsamt och det hände ibland att ma slag av skolor i hela vårt land.
rikare illustrerade läroböcker.
Detta på denna deras benägenhet och bör- ligtvis skog av varandra, mätande någon av barnen kunde tala om.
att antingen barnen kunna eller inte senare inte minst på grund av den jade lära dem svenska på samma sätt.
och värderande den och stodo i som detta tyckte pappa var väldigt bra Men vi lärde oss ock något annat riktiga skogshandlare.
att vi lärde, och att han ville lära kunna det svenska tungomålet, när isolering i vilken dessa takters torn under denna tid, » lektid » kunde vi Enligt förelagd uppgift skulle vi detsamma.
de börja sin skolgång.
Och efter vanligen leva.
Rikets undervisningsspråk bör nog kalla den.
V i lärde oss den ordning räkna ut rymden av en viss pelare.
Ovanstående är ett litet försök att samma avgångsparagrafer prövas alla barn i folkskolan efter de re- av flera skäl vara svenskan inte och det skick, utan vilken ett gott Barnen hade aldrig sett en pelare.
visa vilken väg vi funnit framkom- minst för Finn- och Fjällbygdsbe- skolarbete aldrig kan komma till Det finns ingen i hela var by.
Den lig och god, där stora svårigheter spektive sex skolåren.
Vad arbete och möda dessa skolår folkningens egen skull.
Få dessa stånd.
Och vi lärde det utan mycken breda älven saknar också bro, varför ligga i vägen för vinnandet av ett rymma för både lärare och elever i inte lära svenska språket i skolan, så möda Inte kunde man vara far och vi inte heller ägde någon slags er- gott arbetsresultat i undervisningen.
Finnbygden och fjällbygderna för lär det bli värre för dem att lära det mor utan att vara väldigt d k t i g, och farenhet av bropelare, Med hjälp av Vägar att nå fram finnas.
Låt oss att de skola kunna fylla måttet i pro- senare, då nödvändigheten tvingar man vill ju hava heder av sina barn vykort och en teckning på tavlan söka dem och göra dem farbara till vets stund, det är inte synnerligen dem därtill.
Ty så fort de lämna det också, och de syntes leva i den före- fingo barnen någon slags uppfatt- hjälp för dessa, som hålla på att svårt att föreställa sig.
Lättast är lilla område, som är deras värld i ställningen, a t t detta skedde bäst ning av vad en pelare kunde vara tröttna och uppgivas för språkfrå- det kanske för barnen ändå, ty de vardagslag, ljuder det svenska tun- med stränghet.
Någon verklig far och därefter verkställdes det före- gans skull.
En ödebygdslärarinna i Finn- få ju lämna skolan efter de sex à gomålet dem till mötes.
I arbete och och mor håller näppeligen en sådan lagda matematiska problemet.
Men åtta skolåren Läraren får taga de- köpenskap behöva de det och inte tukt och ordning på sina barn som vad praktisk nytta hade barnen av bygden.
samma om och om igen, många gån- minst när de vilja göra sin insats i mina små piltar och töser med s i n a kommunala livet.
Ödemarsksbons Så småningom ökades det svenska det ger am.
utan att han skulle tröttna eller mista något av hänförelsen för blyghet och osäkerhet bottnar till ordförrådet, och vi kunde vända oss icke ringa grad i språkets svårighe- till rikets undervisningsplan och föl- sin uppgift.
ja de där föreslagna samtalen.
Räk- J a g undrar om inte den under vå- ter.
Min skola är inte alls någon av de ningen börjades av sig självt, medan ren i tidningarna synliga notisen, bästa skolformerna i Finnbygden.
vi höllo på med alla våra många hus- att Finnbygdens lärare vänt sig till Kungliga Skolöverstyrelsen med be- Jag är ensam om att sköta både små djur av kottar o. d. Kristendomsundervisningen in- gäran att få återgå till finskan som och folkskoleklasserna och jag har undervisningsspråk i Finnbygdens dem båda under samma tid.
Och än- skränktes till en början med de morgon- och måltidsböner, som äro skolor, är ett uttryck för den trött- då ha vi med gemensam möda kommit så långt gemensamma för alla barnen i sko- het, vilken måste bliva en naturlig barnen och jag följd av denna oerhörda kamp och efter de sex skolåren, att efter folk- lan.
Vid första terminens slut kom- slitning mellan två språk, som det skoleinspektörens prövning en av mer advents- och julhögtiden, den - - - - - - - - -.
tisk - -
En melodiens mästare Alexandra Forts. från tid.
1) Kollontay Damernas olympiauttagningar från id.
(Forts. 2) Rut Svedberg får ett hårt arbete i diskus med tyskorna a h polskan Konopacha, vil- ken senare betydligt förbättrat sitt världs- d e ofta tålamodet, och det berättar.
att han en gång i förtvivlan över Bland självbiografierna i den för- land (1893-96).
Ett besök i en stor mitt i arbetet häktades j a g av sven- en flickas dumhet.
givit henne en ut nämnda boken F ü h r a n d e Frauen textilfabrik avgjorde mitt öde J a g ska myndigheter och utvisades efter rekord Världsrekordet på och m är 12 en tid i Kungsholmsfängelset till sek. under det att Maud Sundbergs svenska örfil.
men av fadern tvingades att Europas » förekommer också Alex- kunde inte föra ett l u g n t och lyck- Danmark och sedan därifrån till rekord är 12,7 sek. Ett stafettlag enligt iigt liv, när arbetarfolket r a r si för- be flickan om förlåtelse.
- Såväl andra Kollontays.
Hon skriver: » Redan som helt ung hade jag slavat Jag m å s t e in i denna rö- N o r g e Så vitt j a g vet är j a g den elever som lärare suckade över detta första av Europas socialister, som möjligheter i avseende på idrottsfrågan klart för m i g att j a g inte fick forma relse.
lärarkall.
som stå våra svenska flickor till buds med Min man upptog min nya inrikt- Suttit i fängelse för antikrigspropa- Under tiden komponerade Schu- mitt liv efter det vanliga mönstret.
ganda.
de utländska flickornas, får man dock anse att jag måste växa ut över mig själv n i n g rom trots mot honom personli- bert flitigt.
H a n var oerhört pro- för att kunna urskilja min livsväg.
gen.
En schism uppstod oss emellan När ryska folket år 1917 uppreste de våras resultat över hövan goda Likale- duktiv.
Det var som om han anat En aning sade mig, att jag så bäst och jag lämnade man och barn och sig mot absolutismen och störtade des får man tillskriva den höga damidrotts- sitt korta levnadslopp och måste skulle bringa mina medmänniskor reste till Zürich för att studera na-.
tsaren befann j a g mig i Norge.
J a g standarden utomlands det oerhörda arbete Där började mitt g j o r d e m i g inga illusioner.
Jag viss- som nedlagts på densamma och det ä r icke överge traditionen och skapa sig tionalekonomi.
skynda.
Hur underbart fort han ar- t t egen väg.
Jag tror alltjämt, att medvetna arbete för revolutionen.
te att detta endast rar en liten bör- obekant, vilka stora penningsummor, som betade visar att han samma dag han den tid måste komma.
d i kvinnan Kärleken äktenskapet, familjen, allt jan till svåra sociala strider.
Men speciellt tyska staten anslagit för den skrev nedskrivit » Heidenröslein », bedömes efter samma moraliska var nu underordnade företeelser.
Ur jag återvände som en av de första kvinnliga idrotten.
Och det är från Tysk- musik till ännu fyra Goethedikter, måttstock som mannen.
Ty det är funns dir, de ha åter och åter be- politiska flyktingarna till hemlan- land man får den största kvinnliga ah däribland » An der Mond » och icke hennes specifikt kvinnliga dygd.
rört mitt liv, men kärleken kunde det.
manliga konkurrensen.
Men d hava också I den revolutionens kaotiska tid tyskarna uteslutits från två olympiader.
» Wonne der Wehmut ».
Över » Erlkö- som förskaffar henne en hedersplats vara hur stor som helst, så snart den rom följde kan j a g knappast urskilja Världskrigets efterdyningar nigs » komposition berättar Baron v. i samhället utan värdet av hennes Örerikridit en viss gräns för min min egen roll Det fanns ej männi- Den privata insamlingen, som satts i gång offervillighet bröt mot- Spaun i sina memoirer En efter- arbete, betydelsen av hennes person- kvinnliga lighet s o m människa arbetare, med- ståndet i mig på nytt fram.
En skor, endast människomassor delade för de svenska flickornas representation, middag gick j a g med Mayerhofer borgare eller tänkare.
Att gå m i n aning att jag höll på att förlora i två grupper, för eller mot revolu- har icke givit så värst lysande resultat, di till Schubert, som d i bodde hor sin väg, att arbeta och sträva sida vid mitt eget j a g tvang mig d å att bryta.
tionen, för eller mat kriget.
för eller endast fyra flickor tunna sändas i stället f a r vid Himmelpfortgrund Vi fun- sida med männen för förverkligan- År 1905 d i den I. k. första ryska mot Sovjets makt.
Det fanns ej hel- för d o m önskat var minst dubbla antalet ler riktiga ledare, Det rar det ar- Omkring 4.500: — kronor blev insamlings- no Schubert helt upprörd, glödande det av våra sociala idéer (jag ä r se- revolutionen utbröt hade j a g redan betande folket, som uniformerat el- resultatet a h för varje deltagare lär be- av begeisterung läsande högt Erl- dan 30 år tillbaka k m m u n i s t) a t t tillvunnit m i g ett namn som skrift- därvid själv leda m i t t personliga ö d e ställarinna i sociala och nationaleko- ler civilt med järnstickel ristade sin räknas c:a 900: — kronor Insamlingen är könig ur en bok.
Han gick fram och det har, fastän kanske omedvetet.
va- nomiska ämnen.
I denna upprörda vilja i landets och mänsklighetens dock ännu ej avslutad, och kunna ytterli- tillbaka med boken i hand.
plötsligt rit normen för mitt liv och mitt ar- tid, då alla krafter utnyttjades.
toga historia.
M e n arbete fanns för alla gare en 1.500 a 2.000 kronor inkomna, är satte han sig ner och p i kortare tid bete.
Framför allt l ä t j a g aldrig jag också i anspråk som talarinna.
och själv var j a g så överhopad att det meningen att utöka truppen med tre än dessa rader skrives stod den här- känslor.
som t. ex. kärlek, stå i för- Jag strävade efter att få in kvinno- j a g inte hann t i g a del av alla de deltagare De, som i så fall komma ifråga, Ahlstrand, Emy Petters- liga balladen på papperet.
Vi sprun- grunden.
Där stod alltid: strävan frågan rom led i arbetarfrågan och angrepp som riktades mot min fort- äro ' - ' Ann-Margret och Elsa Svensson jag motarbetade de borgerliga kvin- satta antikrigskamp bl.
a. från den (Sedan detta skrevs har meddelande kom- g o med den till konviktet, då Schu- o c h arbete.
med djupa rötter i nosakskämparna ty borgerliga för improviserade Kerenskyregeringens bert ej hade ett eget piano, och där en förgången tid ha ä n d å inte helt mig att kvinnans frihet betingas av sida.
— Då denna regering störta- mit, att de båda förstnämnda även komma sjöngs den ännu samma kväll och kunnat frigöra oss Väl är det sant en ny samhällsordning och ett nytt des och ersattes av sovjetregim ut- att medsändas till Amsterdam).
Svenska Idrottsförbundet kommer att mottogs med¨ stor hänförelse.
Den att många av oss gjort arbetet och hushållningssystem Men detta mitt nämndes j a g till » folkkommissarie gamle hovorganisten Ruzicka spelade inte kärleken till vårt livs central- propagandaarbete jämte en del bro- f ö r social omvårdnad anmärknings- som ledare av den kvinnliga truppen med- ' i den då (1907) aktuella värt emedan det var första gången sända D:r E. Lilie — överledare — a den ännu en gång utan sång lång- punkt.
Men hur mycket mer skulle schyrer Fru Holm såsom under- vi inte kunnat prestera om inte vår finska frågan föranledde myndighe- en kvinna gjordes till regeringsmed- samt.
med djup eftertänksamhet och energi förbrukats på problemet arbe- terna att inleda en process emot mig.
lem.
livligt rörd.
Då några påpekade den te — äktenskap — kärlek.
v i.
den och f ö r att undgå mångårigt fäng- Mot slutet av år 1918 trädde j a g d Signaturen » Om det “ Sven ” funnes skriver pengar i i Idrottsbla- tillräcklig ofta återkommande dissonansen, för- äldre generationens kvinnor, förstod else flydde jag ur landet.
Min son.
emellertid tillbaka från min minis- klarade Ruzicka att den motsvarade i n t e att rom männen inordna vår som j a g hittills haft hor mig.
inac- terbefattning för att helt ä g n a mig texten var nödvändig och dessutom kärlekslängtan u n d e r arbetet Vårt korderades har vänner till oss.
Mitt åt den uppgift j a g gjort till min.
ba Sundholm Dagny Karlsson och Ruth mycket vacker Aldrig har det fel k a t o d i att vi gav den älskade bohag auktionerades bort.
Själv blev kvinnans befrielse.
Teoretiskt hade Svedberg (gärna löpande i denna ordning hela vårt jag utan förbehåll i för.
jag » en i l l e g a l och gick emot en kvinnorna erhållit alla rättigheter skulle med specialträning i växlingar kun- men praktiskt levde de fortfarande na göra under 50, och det Lin giva en pla- smärtsamma.
förskräckliga, kreatu- hoppning att nå den fulla sympatin.
tid av ansträngande arbete.
Som politisk flykting levde jag se- under det gamla oket.
Huvudtenden- cering. » rens suckan.
blivit så gripande åter- Men mannen försökte alltid påtvinga oss s i t t j a g och forma oss efter dan till tsarismens störtande år 1917. sen i min strävan var: kvinnans lik- Förslaget är mycket gott och torde upp- givet som här » Schubert lämnade sin skoltjänst sig själv.
Och så alstrades det ound- Någon » fast anställning, hade jag värdighet.
som arbetsenhet i folk- tagas till behandling av vederbörande som slå sig fram så gott vikliga inre motståndet, och kärleken aldrig men jag ingrep överallt, där hushållningen och som medborgare i därvid endast borde hava att fatta försökte och Därtill fogades kravet: om de nämnda flickornas nedsändande till han kunde den utställning som blev till band.
Vi förnam trycket, j a g kunde slå ett slag för kvinnans politiken sleto oss loss och ilade mot friheten.
frihet.
En bok s o m jag utgav, » Kvin- moderskapet skall betraktas som sam- Amsterdam.
staden Wien ordnat till Schuberts Där stodo vi sedan övergivna.
en- nans sociala grundläge », hade stor hällsfunktion och därför av staten Slutresultatet ah totalintrycket av tors- hundraårsminne finns en hel del gul- samma, men fria och redo för det äl- framgång och år 1914 kort före beskyddas.
Då j a g på en kongress dagens uttagningstävlingar belysas bäst i I. nade papper av Schuberts hand eller skade, självvalda arbetet krigets utbrott hade jag lyckats brin- offentliggjorde mina » teser över den B:s kommentarer, Tidningen skriver bl.
:.
a — nya moralen uppstod het kamp.
Ty » Damidrotten går framåt med stora steg, Men f o r a t t övergå till mitt pri- ga de båda partifraktionerna rörande hans levnadsöden.
Bredvid skolbetyg och manuskript ligger vatlivs fakta: Min barndom var, yt- mensjeviker och bolsjeviker att fastän det oäkta barnet i sovjetrysk a h kvällen var trevlig, trots att det gick ligt bedömt, mycket lycklig.
Mina allvarligt och praktiskt taga itu med lag tillerkännes det äkta barnets ritt, litet långsamt.
Flickorna sakna ännu täv- räkningar och ansökningar om plat- föräldrar tillhördc den gamla ryska kvinnofrågan.
Från land till land förefinnes I verkligheten mvcket lingskultur och ha svårt att raska på, trots ser.
De talar ett ganska tydligt storgodsägarklassen och jag en- irrade jag i den politiska emigra- hyckleri på den punkten När man att ledaren drev d r a il mycket han kunde.
språk om de svårigheter, han haft da barnet i m i n mors andra äkten- tionens år, dock alltid livligt verk- talar Om den » osedlighet », rom bol- Standarden är i ständigt stigande, och man Ar 1911 deltog j a g i Paris i sjevikerna propagera för, så borde såg denna gång högst få undermåliga pres- att kämpa emot Pi ett ställe ber skap.
Den yngsta, den bortskämda sam.
han brodern Ferdinand om ett lån och omhuldade.
Man gjorde för myc- husmödrarnas strejk.
Ar 1912 un- man underställa våra äktenskapsla- tationer.
Däremot såg man flera goda av dem, som ket för mig, jag hade ingen rörelse- derstödde j a g d e svenska ungsocia- gar en noggrann granskning och på ett annat tackar han en del vän- i deras antimilitaristiska man skulle finna att vi i skilsmässo- icke kvalificerade sig.
Först a h främst frihet varken i mina barnsliga le- listerna ner, som försett honom med notpap- kar eller i m i n a önskningar.
Jag vil- kamp.
Några år kämpade jag i brit- frågan stå på Nordamerikas och i hittades ett prima sprinterämne i Ebba per.
Han tackar för en liten plats, le själv önska, själv ordna.
Mina tiska socialistpartiet och vid ryska barnfrågan på Norges nivå.
I dessa Sundholm från Djursholm, som dragit m del nytta av olympiadträningen i hennes som tilldelats honom, i d j u p ödmjuk- föräldrar voro välbärgade männi- partiskolan i Bologna höll j a g samti- frågor stod j a g själv på partiets ra- ' het, undertecknat av en » underdånig skor.
Lyx fanns visserligen inte i digt som Trotzki en serie föredrag.
dikalflygel och min åskådning på stad När hon får steglängd, d i r hon Maud mitt hem, men umbäranden förekom Vid världskrigets utbrott befann den sexuella moralens område blev Sundberg på 100 meter och hon är sanno- likt icke mycket underlägsen nu.
Liksom compositeur ».
inte heller.
J a g märkte med sorg j a a mig i Tyskland Min son var bittert bekämpad Schuberts sista komposition var att m i m lekkamrater.
de små bond- hos m i g och vi blevo båda arreste- Hösten 1922 kom min officiella Maud a ' hon snabb i starten, och stegen » Taubenpost, som bär datum f r å n h a d e det så mycket svårare rade, emedan mina papper inte voro i utnämning till legationsråd i sovjet- äro utomordentligt kvicka lätta och snabba.
hösten 1828.
— Den 16 November och tidigt öppnades mina ögon för ordning.
Men vid husundersökning- ambassaden i Norge Jag tillträdde Slutligen noterar man, att damidrotten med en fann polisen en utnämning till min tjänst i oktober och redan i ja- gör sig bäst utan sammanblandning rimma år dog Schubert 31 år gam- d e sociala orättvisorna.
» Elsu ».
mal Hans efterlämnade jordiska När j a g var 16 år tog j a g student- rysk delegerad vid socialisternas nuari for legationschefen på permis- manliga, » examen och sedan skulle jag föras världskongress Och då blev herrar- sion, så att j a g måste föra Sovjet- är det inte på grund av mina ägodelar räckte ej ens till hans be- ut i sällskapslivet.
J a g skulle göra na p i Alexanderplatz plötsligt helt republikens förhandlingar för ho- sonliga egenskaper &amp; segrar ja ' gravning.
ett » gott parti .. Mina föräldrar ha- älskvärda.
De menade a t t en social- nom.
Snart därefter blev jag i hans Hans vänner samlade in till en de för avsikt alt tidigt g i f t a bort demokrat omöjligt kunde vara en vän ställe mitt landa representant i Nor- kvinnans framåtskridande på det gravsten åt honom på vilken Grill- mig.
Men j a g revolterade mot dessa till tsaren, — J a g var i sanning ing- ge.
Denna utnämning väckte stor männa erkännandets bana.
Det var » förnufts- och köpeäktenskap », och en fiende till Tyskland och än min- sensation, ty det hände ju for första d parzer skrivit: gången i historien att en kvinna var många miljoner kvinnor, vars » Tonkonsten har här en ville endast gifta m i g av kärlek.
J a g dre rysk patriot Kriget ansåg jag som sändebud.
deltagande i produktivt arbete kriget föranstaltade som öppnade vägen kostbar skatt men ännu långt skö- valde en ung släkting.
en fattig ing- som en ohygglighet.
en dårskap, e t t officiellt verksam nare förhoppningar Franz Schubert vars namn Kollantay jag ännu brott och inför patriotiska känslo- M e n j a g måste framhålla att j a g un- för en kvinna till den högsta diplo- Mitt flicknamn rar Domonto rus har j a g alltid stått oförstående der de 3½ år min diplomatverksam- matiska s t ä l l n i n g Men ändå det witsch.
Min äktenskapliga lycka va- Men hos mina tyska partivänner het i Norge varade aldrig spirat nå- är uppenbart att endast ett framti- vilar här., Härtill kan man väl lägga Schu- rade i 3 år.
Jag fick en son.
Men fann j a g d i ingen sympati i min gon ovilja eller något misstroende dens land som Sovjetrepubliken kun- fastän j a g själv uppfostrat honom, » antipatriotiska hållning.
till min förmåga på grund av mitt de våga att utan fördom mot k v i manns ord: » Han har gjort nog och vi må pri- moderskapet aldrig kärnpunkten Hösten 1914 lyckades j a g fly till kön.
I samband med min blott bedöma henne ur arbets- sa den vilken strävat och fullbordat i min existens Barnet h a r inte för- Sverige, och här på neutral mark tog uppgift måste j a g åtaga m i g en han- förmågans synpunkt och ge henne m i t t knyta de äktenskapliga ban- j a g upp kampen mat kriget i det jag delsattachés förpliktelser och röka uppgifter i enlighet med denna En som han .. den fastare.
försökte väcka till liv den domnade återupprätta de affärsförbindelser dast de friska revolutionära vindarna Mitt intresse drogs allt starkare internationella solidariteten hos ar- mellan de b i d a länderna, som krig hade kraft att sopa bort d e uråldri- till den revolutionära rörelsen i Ryss- betarklassen världen runt.
I Sverige och revolution avbrutit.
Handelsför- ga fördomarna och endast den nya land.
J a g läste mycket, j a g stude- understöddes j a g ivrigt av d e radi- draget avslöts i Moskva mot slutet mänskligheten, det produktivt arbe- rade med i v e r d e sociala frågorna, kala partiledarna Z. Höglund och av år I925 och därmed var min nor- tande folket är i stånd att genom besökte föredrag och arbetade för Fredrik Ström.
vi förenade oss i ge- ska uppgift löst och jag sändes som skapandet av det nya samhället åvä- folkupplysning Det var åren f ö r mensam kamp f ö r internationalis- Sovjets representant till Mexiko.
gabringa kvinnans fullständiga fri- marxismens uppblomstring i Ryss- mens seger mot krigsvansinnet.
Men Om j a g lyckats uträtta något.
så het och jämlikhet » bra gällande Om man jämför de tränings- att - gymnastikdirektör det: le^^^^^^^^^^^^^^^^^^ Eb- beslut — — var — barnen per- för de jordat enjör var - minister na i " -
