# ID: svediakorp-per3393
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1928
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,411
# sentences: 696
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


-- TIDEVARVET id Ad r N:r 26-27: 1928 A r et E p r n Y k P i t a.
M o l n e n vi veckans ledande artikel.
Det brukar sägas att med våren och islossningen de politiska lidel- I M o n e n v i d A d r i a ger pläga komma i brand på Adrias Tidevarvets medarbetare P i e r ostkust.
men det sista året ha de G u d r o en skildring och förkla- flammat lika högt både under höst- ring t i l l de balkanska f ö r v e c k l i n g regnen och vinterstormarna som nu arna.
d i våren Och sommaren sent omsider gjort Pill intåg Och vinet på nytt blommat I de jugoslaviska städerna Nordiska Interparlamentariker mötet, som har varit samlat i Stock- Stockholm ägnade sin första dag åt fri- handelsfrågan R i sk fy ll d a g r än ser innehåller några ' ' av de vid tillfället framlagda synpunkter na.
D r, A d a N i l s s o n inleder i artikeln Kampen mot våra f o l k s j u k d o m a r en redogörel- se för tuberkulosens förekomst och bekämpande i vårt land.
F e m v a l p r o g r a m fram- läggas för våra läsare till begrun- dande.
* Artikeln om G i n a L o m b r o s o innehåller utdrag ur en självbiografi rom Tidevarvet hämtat ur den ny- seras ar tullmän av högfärdiga vandlats till en port för hela det östliga och slaviska Europa. "
En an- nan medlem förklarade: ” Man har ha demonstrationerna jagat varan- tagit från oss Zara T r i e s t Fiume: d r a knappt ha studenterna pi ett Kroatiens lungor, V i böra kämpa håll uttömt sin energi och unnat och kämpa skola vi utan avbrott.
sig en paus förrän deras medbröder Gud kommer att ställa det väldiga på ett annat i sin tur börjat krossa Ryssland på fötter i g e n de slavis- fönsterrutor och ropa okväding-.
ka folken skola förenas till en mäk.
ord mot inhemska politiska fiender tig enhet och då det skett komma såväl som mot Italien.
och i skupsj- utan s t r i d endast genom ett penn- tinan ha diskussionerna i månader drag.
Triest och Fiume Zara och varit sådana a t t skottväxlingen den t i l l sina rättmäti- 20 juni.
då två parlamentsledamöter dödades och tre andra Iivsfarligt r i - är värt att lägga rades förefaller nära nog naturlig betonandet av de och i varje fall fullt konsekvent slaviska folkens förening.
dels for- Och dessemellan har det hållits klaringen om Jugoslavien som ut- och hålles i skrivande stund möten gångsport f o r Östeuropa.
Vad Italien dir de olika nationalistiska förening- lien nämligen alltid fruktat är just ar, rom numera i serbernas kroater- slavismen d. v. s. de slaviska fol- nas och slavernas rike växa som folkens samling under en gemensam svampar ur jorden.
manifestera orientering.
Det torde sålunda ha va- framförallt sitt hat t i l l den italien- varit rädslan för en slavisk gruppe- ske grannen Helt nyligen har det ring under nytt ledarskap.
som sålunda firats o r g i e r i vältalighet i på sin t i d b i d r o g a h kanske Spalato av en d y l i k sammanslutning mer än något annat att Ita- som bär namnet Jadranska Straza lien hölls kvar i det i och för s i g vilket är uttytt Den adriatiska vakt- föga naturliga förbundet med Öster- och Tyskland.
och det posten.
Bland det myckna.
som där Österrike-Ungern sagts mot Italien äro i synnerhet är ytterst betecknande att man i vissa yttranden värda att begrun- Italien efter att tidigare ha visat for das ” V i rädas ej längre f ö r impe- lindrigast sagt svala känslor rialistiska grannars krigsplaner ", Tyskland nu plötsligt börjar närma utropade mötets president.
" Vi fruk.
sig detsamma.
spänna av i Alto ta ej längre att våra gränser trakas- Adige och påpeka att d e bägge Iän- - - utkomna boken Führende Frauen Europas Det är vår avsikt mot denna Ievnadsskildring ställa ligen att la även några av bokens ö v r i g a, Veckans novell heter E t t pa r h a n d s k a r.
Risk fy fyllda a Kravet på nedrivandet av de risk- f y l l d a gränser nationerna emellan som tullar och passtvång represente- rar har åter kraftigt betonats Kra- vet.
ingår såsom kraftigt ett r i k t i g t led i Eko- åter Ekonomiska världskonferensens program och medlen för detta programs ge- genomförande var den centralpunkt kring vilken diskussionen i måndags rörde si^, då Nordiska interparla- mentarikermötet öppnades.
Inkonsekvensen mellan världs- l konferensen resolution och d e en- skilda parlamentens handlande i g - ger ju i öppen dag, En förklaring till inkonsekvensen gavs av general- direktör Örne i det han påpekade huru genomförandet av resolutioner kräver uppgivande av en mängd älsk- lingpunkter på varje stats, varje partis program, till förmån för det helas bästa Varje land omhuldar ju e x e m p e l en mängd tullar som äro meningslösa eller rent skadliga för landet själv och som står kvar en- dast på grund av vanans makt.
Li- Likaså är passtvånget ett ok.
som vi, i a ös- derna ömsesidigt skulle draga fördel österrikiska och ungerska hejdukar.
Nära en tredjedel av Jugoslaviens gräns går utmed det A d r i a t i s k a ha- vet och därigenom har vårt rike bli- v i t framförallt en sjöstat och för- em Semester I urnlund med frågan om semester- möjlighet för alla arbetande människor en fråga som ju varje sommar är ak- åtminstone for vederbörande själva — skulle jag vilja rätta en liten historia om en trädgårdsmästare som under den tid av 20 år han haft anställning på samma gård aldrig mad sin fat berätt hagmarkerna eller ängarna som hörde till de cirka en halvtimmes väg från huvud.
aktuell av att hålla samman och söka när närmare ekonomisk och politisk kontakt med varandra.
Visserligen försökte Italien under världskriget en slavisk-vänlig poli- gården belägna torped Det skall inte sä- gas, att det var enbart bristen p i en sam- tik som.
fast den saknade varje gen.
manhängande ledighet som föranledda klang i landet, dock ledde till att denna häpnadsväckande oföretagsamhet man på Capitolium i april 1918 med Men det ligger något i d e t t a att år pomp och ståt firade avslutande av efter år vara så fast bunden vid samma en ” patto latinoslavo ” Ett förändring värv att man av nödtvång avstår från som emellertid var onaturligare än något annat Italien slutit och som slets sönder redan året därpå då D ’ A n n u n z i o med den då sittande regeringens goda minne gjorde sitt berömda erövrartåg till Fiume — orsaken till den öppna misstämning, som man sedan dess i konung Alex.
anders stater visat Italien.
T y att Fiume skulle läggas till de andra hamnar som förut avträtts till Italien.
och ytterligare ett antal slaver till den halva million som tidigare gränsregleringar förbytt i italienska undersåtar, har man i Ju- Jugoslavien tagit mycket hårt och ener- giskt sökt opponera mot genom att arbeta för att Fiume och Triest sko.
la under italiensk flagga på någon varje d j ä r v a r e utflykt.
vare sig p i nya tankebanor eller till främmande jordiska orter.
En sådan bundenhet utan avbrott av en tillräckligt lång a h effektiv ledighet kan knappast undgå att sätta spår p i man- niskor Ä r man trädgårdsmästare går trädgården gurkor och sparris Ä r man journalist blir steget från tidningsläsning a h vilsamma samtal t i l l goda a h allt intresse f i n p n - de böcker alltför mödosamt En kusk ka " man träffa i tilleet också p i hans fritid och en husmor släpper inte tanken på barnkläder måltider och stök Det är ändå märkligt att se i hur hög grad en förändring av den invanda om- människor portioner Det behöver inte längre vara det alldagligaste a h det som allra mest angår mig själv som växer till livets vik- tigaste innehåll finns andra människor - ' arbetar högre grad av förkovran.
Det för- nämsta skälet till att det f. n. mer ett annat ljus över tillvaron En sådan än någonsin aktuella Nettunofördra- justering av omdömet tid efter annan är get, av Jugoslavien ej ratificerats.
nödvändig för alla anse Inom industrien är semesteridén ganska är just det att jugoslaverna a t t det gynnar T r i e s t och Fiume på ska ny kanske trettio år Men den går — framåt ledighet Spalatos bekostnad och det är be- tecknande att man i Jugoslavien an- fyra dagar.
Det finns också grupper av vänt sig av den omständigheten att t. e x.
affärsanställda som efter 5 och 10 det e j trätt i kraft a h infört n y a arbetsår och efter uppnåendet av viss ål- ålder kan få ändå till 14 dagar eller 3 veckor järnvägstaxör rom med cirka 30 kor, Men det finns yrken som inte erbju- (Forts. d sid. 6) .. e r grans blivit så vana att bära att v i med till ombyte och vila Lantarbetarna ha i stor utsträckning en- erbjuder sådan möjlighet endast spridda dagar d i sedan gammalt av olika anledning fria f r e d a g a r n a ett an- tal av omkring sex.
Friveckan mellan 24 oktober och 1 november är fri endast Om, v e d e r b ö r a n d e kefredag.
Husmödrarna har i stor sett ingen PI.
semester alls des också Ett samarbete rom na- turligtvis skulle innebära bortfallan- de av tullgränser och passtvång mel- nyttjande.
inte minst genom resor.
Stu mellan dessa Iänder.
Detta skulle kunna föreningarna mellan industriarbeterskor bli en handlingsdemonstration av studentskor m fl.
tillförsäkra: sina skilda regeringarna noga studerade stor betydelse och kunde tjäna som Iemmar en skön lantvistelse till billigt den resulution de varit med om att grundplåt i r världen ekonomiska skapa det material varpå resolutio- enande.
Det skulle också borra ett exempel Det är väl med dessa anordningar Ty nen grundas a h de förhandlingar hål i de ekonomiska skiljemurarna Sedan gäller nationer emellan rom byggts upp med den nya uppfattning om sig själv varur den framgått.
det för regeringarna att avhålla s i g under århundraden a h alltjämt på- som man får genom att byta vistelseort semester alla hör all makt strävar emot.
när det blir tal om att Iyfta av det.
Ett steg.
på vägen mot resolutio- nens förverkligande vore om de en- semesterhem från mått och steg som stå i strid med världskonferensens riktlinjer och som äro skadliga för det ekono- miska samförståndet i världen En positiv åtgärd från &amp; enskilda sta.
staternas rida vore att underkasta sitt lands handelspolitiska lagstiftning en ingående granskning f ö r att kom- ma t i l l klarhet om de punkter, där den står i strid med Genévepro- grammet.
Sedan granskningen skett borde ändringar i lagstiftningen fö- retagas i syfte att befria näringslivet vet från onödiga hinder.
Vikten av ekonomiskt samarbete mellan de nordiska länderna betona- bygges - medan de endast på pap- får man också mod att på ett helt nytt peret rives ned.
Ty varje handling är betydelsefull som kan tjäna som man möter Tänk, vilka outtömliga möjlig- heter för den.
som t. ex. använder ett par belägg för sambandet mellan det he- dagar på småbanor.
att erfara las och den enskildes härta.
Både choklad och bananpojkarna har det när det gäller världen - nationer- hur * a- och ' " ' ' ' avlyssna korgar stationers Och vilket studium av olika olika anda skapad genom älsvärdheten eller drygheten hos såväl befäl som an- ställda av längre grader Allt detta bjuds på köpet under resan Dessutom bjuds en huvudssak för resande storstadsbor som inte är oförbätterliga att upptäcka att landsbygden är en väsentlig del av landet yttrande redan dessförinnan av resp. a h att dess befolkning lever ett liv.
som regeringar skulle befunnits il klokt är fyllt av allvarsamt arbete och vars in- att det f ö r a n l e t t någon verklig åt- intressen fullt jämbördiga med stadsbon Men till den upptäckten räcker inte en se- gard.
mester på en vecka.
Kanske inte ens på tre Det är trots allt ännu svårare att beträda nya tankebanor diska orter.
än att uppsöka nya jor- Casan
Ut från O Arets provkarta K i n a återigen Partiprogrammen a h partiförkla- ringarna komma.
Samma enformiga försvars- och löftespolitik hor alla!
Man breder ut allt, vad det egna partiet uträttat under den gångna perioden, a h vad det kommer att ut- rätta under den kommande.
Det måste så vara, s i länge frågorna ska behandlar, inte sakligt utan med hänsyn till att locka väljarskaror.
Det ger knappast anledning att kom- mentera.
Vem som h e l s skulle e g e n t l i g e n allt efter läget kunna ut- arbeta samtliga partiprogrammen.
Det är huvudsakligast en räknefrå- ga.
Det är därför inte något vidare starkt intryck av politisk vilja man får r i d genomläsandet av dessa akt- stycken.
Reflektionerna göra sig själva.
Högerpartiet kallar Sveriges Folk till värn f ö r den borgerliga ram- hällsordningens bestånd.
Det är Sovjet-Ryssland a h den socialist- kommunistiska majoriteten i andra kammaren.
man horar med.
Högerns uppgifter räknar upp.
d e äro de van- liga.
däribland försvaret.
— En sak skulle man dock vilja veta.
V a d me- nas med » ungdomens fostran p i den kristna livsåskådningens grund.
Hur skall det gå till?
Skall ungdo- men lära s i g att tillämpa kristen tro i samhällsformerna?
Di kanske i t - skilliga av de nuvarande samhälls- bevarande formerna f i n g e vika.
El- ler betyder det endast ett visst antal lärotimmar i veckan.
Det verkar i varje fall egendomligt, att omedel- bart efter denna mening följer d. s. k. försvaret.
Frisinnade landsföreningen a h Sveriges liberala parti ha inte hel.
ler något anmärkningsvärt att kom- m a med.
Frisinnade Folkpartiet ta- lar m &amp; stolthet om sin regerings- ställning och den utsökta förmånen att vara tungan p i vågen.
Libera- lernagå in for militarismen för fre- dens skull.
som det heter.
de folk- frisinnade vilja ej h a ökade rustnin- gar, d.
Y. s. slällningen från riks- dagen är bibehållen, där liberalerna stå högern ganska nära i militär- frågan.
- Namnar må att liberaler- na fortfarande ta upp kravet p i re- vision av det proportionella valsät- tet.
Jordfrågan spökar alltjämt i farm av arrendelagstiftning a h betesförbättring m. m. Jordvärdet talar icke am.
- Socialdemokraterna använda s i g i första hand av den borgerliga sam- lingen a h arbetsfredslagstiftning- en.
E j att undra pi för övrigt ty bägge delarna äro klumpiga sam- hällsbevarande försök, som komma att verka i motsatt riktning mot vad de äro ä äro ämnade till.
Socialdemokra- terna vilja forhindra att som hittills » en liten falang av mellanmän De ändlösa inbördesstriderna i K i n a nådde för ett par veckor sedan en sorts milstolpe.
Nationalisttrup- perna, eller sydarmén, erövrade hu- i-iid-taden Peking.
Efter denna vik- tiga, seger uppstod som vanligt en stor förvirring.
De nationalistiska generalerna som lyckats intaga Tsi- entis, råkade i inbördes tri-tight.
ter om vem som skull?
få dra fördel av denna besittning.
Samtidigt ut- sattes området f ö r de tillbakaträng- ria nordtruppernas våldsamheter.
Chang Tso-lin, ex-banditen.
Mandsjuriets härskare.
som kraftigt bekämpat kommunismen men b i e r - flyglats av sydpartiet blev under sin flykt från det alltmera hotade Pe- k i n g dödad vid ett bombattentat mot hans tåg.
En av de mest framträ- dande personerna i det kinesiska krigsskådespelet har därmed för- svunnit.
Hans trupper var kända f o r sin stränga disciplin och med sin stora organisationsförmåga höll Chang ordning i det av honom en- väldigt behärskade Mandsjuriet.
Han beslöt sig f ö r att bistå rinn av nationalisterna hårt ansatta allierade utanför Peking men utförde aldrig Medborgarskolan Vårkursen i Kvinnliga Medborgarsko- av vägen som blev vår.
ibland ett handtag, Ian rid Fogelstad avslutdes d.
27 juni ibland L vän att vandra med.
Men plöts- ligt under enkla a h vackra former.
Närva- rande voro bl.a. Fogelstadförbundets en- han är försvunnen.
Och att ensam ströva, da hedersledamot, godsägare Elisabeth misskänd och tyngd, på sårig fot i mörker Tamm, författarinnan Jeanna Oterdahl var männskolott och blir i tiders tider.
samt Biblioteksdirektören fur finska folk- Så tänkte en som länge gått allena biblioteken, fil mag. Helle Cannelia, om- ark smakat bitter dryck ur bittra källor.
hud för Marta-föreningarna i Finland.
Men plötsligt förde vägen dit, där stigar Sedan några sånger sjungits, riktades från skilda riken tycktes löpa samman.
av rektor Hermelin i ett kort men inne- Ett sorl M glada röster hördes tävla hållsrikt anförande några behjärtansvärda med lärkors jubelkör ur vårens rymder.
tankar t i l l de närvarande.
Hon erinrade om Med blommor marken stöddes, och från Heidenstams ord i Karolinerna: » Stilla, träden där saven steg och löven lyste friska gott falk.
gryningen kommer » och en susning ljöd, som vänligt väckte åter slöt med ett anknytande till Thorilds tan- det bästa hjärtat känt och tanken anat.
ki: ingen kan hindra en att i historien På denna plats fanns intet rum för hatet, b i d r a med d e t g o d a m i n för- för hårdsint ävlan, tyngd av harm och misstro.
står.
Hänförd över den goda anda, hon dir En helig ande, tjänarviljans ande, mött, tackade magister Cannelin för den var herre där a h gav sin makt åt alla, tid, hon fått vara skolans gäst.
Jeanna sin milda makt att älska och försona Oterdahl läste upp en av sina sagor, syn- att hoppas stort och ge sitt liv för hoppet.
nerligen väl lämpad för stunden.
Åter Hur världen vidgades, Arr rymden spän- - sjöngs några sånger och vårkursen 1928 var en saga blott Men liksom varje verk- oändligt ligt vacker saga är en god sådd, så ark med denna Den nu avslutade kursen har besökts av 1 5 elever, representerande skilfa ar- betsområden och åskådningssätt.
Även II.
dern har varit mycket varierande, från knappa 20 upp t i l l 55 år.
Det oaktat har samhörighetskänslan varit stor, tack vare den samlande, enande kraft, som i, per- soniferad i skolans rektor, Honorine Her- melin.
Det är hon och hennes medhjäl- pare, som skapa!
denna helt avväpnande anda, vilken mer än allt annat gör Med- bormr-kolan rid Fogelstad till den unika företeelse, din verkligen är.
Hurudan är då denna anda?
Den är äkthetens, frihe- på Nanking.
Samtidigt med dessa mångfaldi- ga strider och händelser har Kina att klara upp det i betydelse allt överskuggande förhållandet till de utländska makterna a h kampar cia, en alltmera självmedveten kamp för d e gamla orättfärdiga traktaternas ersättande med nya.
Det första v i l l - koret för Kinas återuppbyggande är befrielsen från dessa förnedrande fördrag som alltjämt göra dess lik- ställighet med makterna till en omöj- lighet.
tens, toleransens, modets, ansvarskänslans a h tjänarviljans anda.
Broderskapstan- ken synes här lull!
genomförd.
Ingen lever i den andres skugga.
utan envar l i r till- fälle att låta sitt mått av krafter komma till utlösning.
Humorn a h dan sunda livsglädjen äro ingalunda bannlysta Med det idoga arbe- tet omväxlar glada samkväm och utflyk- ter, sång, lek a h dans.
Undervisningen bedrives p i ett sätt, som gir det hela mera till ett nöje i n ett arbete.
Skolan förfogar över de yppersta lärarekrafter Lektioner i psykologi och historia ha meddelats av rektor Hermelin, som äger en ovanlig förmåga att levandegöra sina framställningar.
Vid historieundervisnin- med rötter endast i en försvinnande gen utgår hon ofta från något aktuellt im.
ne i dagspressen och, sökande nuets sam- bråkdel av nationen » att spela en huld med det förflutna, hamnar man avgörande roll.
V i hålla socialde- snart i någon fjärran, svunnen tid, firn.
mokraterna räkning f ö r uttrycket ska revolutionens, det gamla romarrikets, mellanmän, v i ta det rom e t t erkän- det klassiska Hellas, Egyptens eller As- nande BY.
att de fririnnadc kvinnor- na inte gå med på den borgerliga samlingen.
Mera betydande än det som står, är kanske.
vad som icke står, på samma sätt som tystnaden ofta talar mer än ord.
O c h vilka uppgörelser, mellan partierna, som dölja sig hak- om de offentliggjorda programmen.
f å väljarskarorna icke veta.
Den hastiga omsvängningen, som ägt rum inom valkretsförbund, där tanken på borgerlig samling t i l l helt nyligen varit alldeles främmande, tyder på en generalorder från högsta ort.
Mot vilken lön vet man däremot inte!
syriens storhetstid.
Vid undervisningen i medborgarkun- skap.
som ledes av fröken Ebba Holgers- son, har för övnings skull arrangerats en fingerad kommun.
där envar har sin giv- na roll att utföra I denna kommun före- komma allehanda sammanträden: fattig vårdsstyrelsens, barnavårdsnämndens, skol- och kyrkoråd, kommunalstämma m m.
Vid sidan härav arbetar även en diskussions- klubb, där eleverna få tillfälle att öva sig i muntlig framställningskonst.
Fröken Margareta Bohlin har invigt deltagarna i hushållets flerfaldiga myste- samt dessutom undervisat i vävning.
söm- nad och många indra arter av kvinnlig slöjd.
Utom de ordinarie lärarna ha även fö- reläsningar av mer sporadisk karaktär fö- Ada Nilsson har hållit en serie föredrag i hygien, varjämte före- läsningar i olika ämnen hållits av gods- ägare Elisabeth Tamm, riksdagsledamo- ten Kerstin Hesselgren, magister Helle Cannelin, författarinnorna Eli,, Wägner a h Jeanna Oterdahl samt professorskan rekommit.
Dr. Signe Henschen.
Körsång har vid olika tidpunkter letts av fröknarna Elsa stenhammar och Maj Sondén samt f r u Lisa Johansson.
Det är med djup saknad de n u avgåen- de eleverna lämna denna läroanstalt, som för en Lid varit deras hem i detta ords måhända vackraste mening.
Helhetsintrycket av kursen torde bäst vara tolkat i Jeanna Oterdahls vid avslut- ningen upplästa dikt, som lyder så: Hur sällsamt löpa livets färdevägar, hur sällan banade, hur sällan släta!
Ty även där de synas så för adra, ra vet ju den som går om svåra hinder, om sten och tistel, svarta kärr ork gung- flyn, stup att ad nerför, branter att besegra.
Allena gå M väl den mesta delen des mera fri kring nya länder form och flögo befriade, som fjärilar, ur puppan.
Det är ej så att någon går allena, som vill sin land mot andras händer och nya tankar togo Det är ej sträcka.
så att något är förgäves, som fötts av längtan mot en anad frihet.
Det är ej så att mörkret skall förbliva, ty ljuset växer starkt i mångas hjärtan.
- Nu löpa vägarna från denna gröna oas i världens öken ut i världen.
Men ingens väg är längre helt densamma.
Medborgarandens låga lyser färden och tjänarsinnets milda ljus förklarar, och glädjen över livets goda gåva, att vara till, en människa bland mänskor gör möjligt vad tillförne synta omöjligt.
En kursdeItagare.
Kampen mot våra folksjukdomar Av A D A N I L S S O N.
som tiden hade tuberkulos veta vi ej.
I rika a h välmående stadsboar, Lan- nyligen insamlats med anledning a v varje fall brydde de sig ej om att dets tarvliga innevånare äro därifrån Konungens 70-årsdag.
har av mot- inrista det på runstenarna.
Gräv- befriade.
tagaren från början bestämts att an- ningar i Vreta Kloster h a bragt i Hur sällsamt detta in låter, håller vändas till kräftsjukdomarnas be- dagen ett litet barnskelett med tyd- dr. Neander ej för otroligt att så kämpande liga tuberkulösa förändringar i var förhållandet.
Smittan skulle de Tanken g å r vid detta tillfälle ryggraden.
Det säges vara ett 8- högt uppsatta genom resor kunna ha osökt tillbaka till en föregående na- årigt barn, troligen en som till Inge ådragit sig, fört den hem till sina tionalinsamling jubileumsfonden den yngre och drottning Ulfhild och närmaste och från dem skulle sedan av 1897 även den av den då ju- vårt första säkra tuberkulosfall är smittoämnet spritt sig i allt vidare bilerande konungen bestämd till mot- alltså ett kungabarn från mitten av och vidare lager.
Ju sämre de soci- arbetande av en annan av våra folk- 1100-talet.
alla förhållandena voro ju värre ut- Den stora jubileumsgåvan, - - sjukdomar, nämligen tuberkulosen De gångna 30 årens kamp på om- rådet kunna nu överblickas, vissa re- sultat konstateras a h klarare rikt- linjer för stridens förande skönjas.
mot tuberku- Nationalföreningens los energiske sekreterare, dr. Gustaf Neander har for ej länge sedan pus- blicerar resultaten av vissa socialhy- gieniska försök, anställda av Natio- nalföreningen vid anstalten Hälsan i Norrbotten, samt en historisk re- dogörelse: Folksjukdomen tuberku- los och dess bekämpande.
Den sena- re ingår som en del i bokverket Me- dicinskt Folkbibliotek (Bonniers för- lag), Gör man sig dessutom mödan att i samma biblioteks förut utkom- na delar, ” Hur sjukdom uppstår och yttrar s i g ” av professor E i n a r S j ö - wall och professor Isak Jundells: ” Det friska och det sjuka barnet ” uppsöka d e partier, som hänföra sig till tuberkulosen, växer det fram en intresseväckande bild av denna folksjukdom, dess väsen a h beting- elser, av människornas trevande för- sök att förstå a h igenkänna och be- mästra sin fiende, Vi f å vara med om de väldiga upptäckterna, de spända förväntningarna på den ena eller andra behandlingsmetodens ofelbarhet men även de felslagna förhoppningarna och efter vunnen kunskap stridens upptagande på an- dra fronter.
Tuberulosen har gamla anor.
Egyptens mumier visa att hide lungsot och bentuberkulos förekom- mit tvåtusen år före vår tideräk- nings början.
Om våra förfäder under vikinga- I de gamla klosterböckerna åter- finnes med all säkerhet lungsot i sådana sjukdomsnamn som ” trå- sjuka ”.
” tvinsot ”, och ” stackot an- da ”.
Senare århundradens läkareböc- ker samma namn.
dessutom ut- förligare beskrivningar.
Orsaken an- ses vara ” skarpa ämnen ” som från huvudet droppa ned i lungorna.
Lä- kemedel rekommenderas av olika slag och i en läkarbok tryckt 1675 förekommer rådet ” att vara stilla och ej anstränga r i g mycket ”, vilket påminner starkt om vår nutida vilo- kur, Våra berömda läkare på 1700-ta- let Rosén von Rosenstein a h Carl von Linné synas hava haft en klar blick för sjukdomens smittosamhet, Isynnerhet L i n n é som uttalar sin åsikt om att åtskilliga sjukdomar framkallas av små för blotta ögat osynliga levande väsen ” som för- orsaka måhända större härjningar i n de största djuren Ja, de kanske taga livet av flera människor än krigen ”.
Hans åsikter tilldrogo r i g ej sam- tidens uppmärksamhet och föllo snart i glömska.
Hur mycket sjukdomen var ut- bredd i landet under gångna tider vet man naturligtvis ej.
Men in- tresset för sjukdomens behandling var stort bland läkarna p å 1700-talet.
Kraftig kroppsrörelse, resor a h täm- ligen mager diet rekommenderas som - botemedel.
Sjukdomen uppfattas som en över- klassens speciella sjukdom.
framkal- lad genom överflöd och vällevnad.
Det säges i en läkarbok: ” Dessa sjukdomar höra till mängden av de 1. lingsskeden i olika delar av landet vata anstalter, se där allt Men så kan blott förstås om man sätter sig kom jubileumsinsamlingen 1897 a h in i sjukdomens väsen och beting- med dess medel upprättas de två elser.
första folksanatorierna, Hålahult På 1870-talet återkom man igen a h Österåsen.
Med statsbidrag har till tanken p i tuberkulosens smitto- ytterlgare tvenne jubileumssanato- samhet.
Det lyckades vetenskapen rier upprättats, nämligen Hässelby att överföra tuberulos från männi- och Spenshult skor till djur, men själva smittoäm- En särskild nationalförening mot net kände man ej.
Det var rid den- tuberkulos bildades 1904, med upp- na tid som Pasteur gjorde sina för- gift att sprida upplysning a h vid- vånande upptäckter om levande sjuk- taga särskilda socialhygieniska i t - bredde rig smittan och sjukdomen domsalstrande for blotta ögat osyn- gärder för tuberkulosens bekämpan- blev genom sina förödande verknin- liga väsen.
Tanken p i ett sådant le- de.
Vi bidraga säkerligen alla till gar p i så sätt en verklig folksjuk- vande väsen som tuberkulosens upp- föreningens inkomster genom an- dom.
hov låg ju då nära t i l l hands.
Men vändandet av lyxblanketter vid hög- Den från 1751 påbörjade befolk- det blev ej Pasteur, som fann det tidstelegram samt de särskilda jul- ningsstatistiken ger oss möjlighet utan en tysk landsortsläkare, som ve- märkena.
a t t från denna tid bedöma tuberku- lat bli upptäcktsresande och jaga tig- En särskild utredningskommitté losens utbredning inom olika områ- rar i djungeln, men fick nöja sig tillsattes 1905, som inom kort fram- den i landet.
Man finner då att de med att bli en beskedlig praktiker lade plan t i l l sanatorievårdens ord- äldsta uppgifterna visa den lägsta en småstad i Ostpreussen.
Men så nande i vårt land, I rask följd har dödligheten i tuberkulos p i Gotland, fick han händelsevis ett mikroskop det ena länssanatoriet eller kommu- därnäst i hela Norrland som j u den i present av sin hustru, a h Robert nala tuberkulosanstalten efter den tiden rar ett enda län.
Norrbotten Koch, t y så var småstadsläkarens andra uppstått.
Vi äga nu 102 an- har n u som bekant den högsta tuber- namn.
utvecklade sig till en väldig stalter med sammanlagt något mer kulosdödligheten.
De höga siffrorna mikrobjägare, en stor upptäckare in 8,000 vårdplatser, som inom de från Stockholm och och dödars betvingare.
återfinnas närmaste åren kommer att utökas till Stockholms län, Västmanland och Först finner han mjältbrandsba- över 9,000.
Över 30 miljoner kr.
äro Upsala län.
cillen och i mars 1882 lämnar han nedlagda i dessa anstalter och tuber- Siffrorna från 1800-talets början meddelande om att han bevisligen kulosvårdens driftskostnader utgöra tyda också på en större tuberkulos- funnit tubekulosens levande smitto- från det allmännas sida årligen över 14 miljoner kr.
dödlighet i de trakter, som tydligen ämne, tuberkelbacillen haft d e mesta och livligaste förbin- Ett intensivt arbete börjar i alla Behandlingen av tuberkulosen.
delserna med utlandet och från des- länder för att utreda sjukdomens framförallt lungsoten ligger mest på sa centra sprides sjukdomen mer och överförande, förekomst och möjliga det dietiskt hygiensika planet.
vil- mer utöver hela landet.
I de först- bekämpande.
Man gör klart för sig ket inte hindrar att man i alla dessa nämnda städerna når dödligheten hur utbredd den i själva verket är.
år sökt efter ett specifikt läkemedel, tydligen sin största höjd före 1860- Vi i vårt land förstå sjukdomens be- som på en gång skulle kunna för- talet, ty från denna tidpunkt avtar tydelse genom konstaterandet av, att göra den lömske fienden.
En till den konstant.
I andra städer såsom det dör c: a 12,000 människor år- intetförelse i stort, ” sterilisatio mag- en del norrländska ökas dödligheten ligen i sjukdomen, de flesta i sin na ”.
Men förgäves.
Professor v. i tuberkulos under både 70- och 80- bästa ålder, eller i de tidigaste åld- Koch, som ytterligare upptäckte ko- talet, för att sedan avta undan för rarna.
Vi få även klart för oss att lerans smittoämne, kommabacillen, undan.
Detta avtagande börjar i på sina hill ha 70-80 % av nöt- kastar sig över uppgiften att fram- bringa ett sådant motgift Tuberku- vissa fall, fur Luleå t. ex., ej förrän kreaturen tuberkulos, En intensiv upplysningsverksam- linet ser dagen.
Pressad B Y myndig- på 90-talet.
För landsbygden är sta- tistiken osäkrare t i l l 1911, men d e het sättes även igång om sjukdo- heterna, som ville vira ännu en la- sista 15 åren visa överallt en avta- mens smittofarlighet och medlen att ger kring den tyska vetenskapen, förledes han att offentliggöra upp- gande dödlighet.
Södermanlands tu- bekämpa och undgå smittan.
berkulosdödlighet är nu I på 1000 Men man kommer även under- täckten för t i d i g t Medlet höll ej innevånare, i Norrbotten är den nära fund med att isolerings- a h vård- vad han lovat.
Illusionerna bista.
möjligheterna för de sjuka nästan De tuberkulinbehandlande dö, Tuber- 3 på 1000 innevånare, Dessa sjukdomens olika utveck- helt och hållet saknas Några pri- kulinet har ändrats många ginger
ETT PAR HANDSKAR hovrättsrådet Barck stod plöts- ligt stilla mitt i folkströmmen En- dast en mödosamt förvärvad äm- betsmannadressyr och en utpräglad ovilja att något patetiskt, hindrade honom att föra handen till hjärtat, vars underliga skälvning och sprittning besvärade och för- bryllade honom.
Nyss var som han en av de många, som buros framåt av folkströmmen Han hade känt sig behagligt tom och passiv, under det han lät sig drivas f r a m å t Nu stod han stilla.
under det att människor- na stirrade på honom, varje gång han belystes av m blågrönt skäl- vande spårvagnsblixt eller av den utströmmande ljusfloden från en bu- tiksdörr.
Han besvärades egendom- göra om.
Det blir ett utmärkt hjälpmedel diagnosticera sjukdomen.
men universalmedlet.
Ett otal andra medel ha försökts.
Det senaste var kanske dansken Möl- legaards guldsalt, det s. k. sanocry- som även väckte så många pningar, vilka även de synas att a l d r i g det drömda Forskningen tvingas tillbaka till studiet av smittovägarna.
tillbaka t i l l studiet av den enskilde indivi- den och hans särskilda konstitution samt vilka yttre omständigheter som kunna disponera för sjukdomen Den första hänförda tiden efter mikrobernas upptäckt trodde i n - dast på bakterier såsom sjukdoms- orsak.
Den olyckliga kärleken och de bristna illusioner, som spelat så stor roll i romanhjältinnornas lung- sotshistorier, förvisades till diktar- nas fria fantasier.
H i n det fanns dock envisa veten- skapsmän.
E n sådan var den gamle Pettenkofer hygienprofessorn i München Han trodde på d i s po- s i t i o n och ej på smitta.
Därför svalde han lugnt ett provrör med Kochs kolerabaciller — och fick märkvärdigt nog ej sjukdomen.
Men Koch har i alla fall rätt.
Utan baciller ingen kolera.
Och Pet- tenkofer har också ritt.
Utan dis- position ej heller kolera.
Även på tuberkulosens område gäller detsamma.
Striden måste fö- ras efter båda dessa ledmotiv.
ligt nog icke av deras blickar.
Han allt inga scener.
Hon hade vissa an- lingssätt som otvivelaktigt varit en stod och lät sig genomfläktas av ett lag åt det hållet, men dem fick man smula hänsynslöst.
N u fick den ra- sällsamt luftdrag i själen — ett hålla inom vederbörliga gränser ken anses som ett avskrivet mil.
luftdrag, som kom även hjärtat att Han tänkte inte komma försent till Om någon hade sagt honom, an han skälva Han hade en känsla n i att middagen, även om han dessförin- kanske icke borde vara så säker, ty i denna stund hände något han viss- nan skulle hinna operera bort ett ur det omedvetnas djup bubbla min- te blott icke vad: Omedvetet förde ungdomsminne.
Han hade under sin nena upp i vaka eller dröm.
?
: skulle han tungspetsen över underläppen ambetsmannabana lärt sig ett sitt, han ha svarat: " Jag drömmer ald- och kände en smak av sälta, såsom rom brukas i de bästa kretsar: man rig " och tillagt för sig själv: och så är hela ra- " Omedvetet själsliv!
Det kan vara när man vandrat utmed havsstran- ber om ursäkt den.
i ett slag såg och förstod hin ken utagerad.
som om den aldrig för kvinnor.
bohemer och arbetslösa Han tänkte be henne om men icke för hovrättsråd med ord- — sig sig själv for tio år ren.
vand- funnits.
rande längs havsstranden utanför en ursäkt.
för att han på ett så plöts- nad ekonomi liten v ä s t k u s t a d vårligt glad och ligt och kanske för henne Under det hovrättsridet i den be- sjungande lycklig i sällskap med smärtsamt sitt brutit deras förbin- hagliga lätthetskänsla, som m väl- — Ah.
där rar alltså orsaken till delse men — anbragt åderlåtning förr i världen Hovrättsrådet var en aning ner- medförde gick nedför trapporna hjärtats plötsliga och ordningsvid- riga oro.
Han hade sett hennes vös, det kunde man se därav, att han och gatan uppåt, satt Karin Lind namn i tidningarna för några da- placerade överrock och cylinder i kvar rid sitt arbetsbord.
Hennes gar sedan i samband med m utnäm- den lilla tamburen men sina hand- hand ritade mekaniskt samma figu- ning och sagt sig själv, att det icke skar inne i hennes arbetsrum.
Han rer, som hon alltid brukade teckna angick honom.
Den där vårdröm- överfor med djupt och enligt egen när hon grubblade eller var upprörd men hade han måst utrangera som uppfattning väldolt ogillande den — in i minsta detalj pretiöst utfor- ur alla synpunkter olämplig Han mängd av arbetsinstrument och böc- made figurer.
vars harmoniska lin- hade ju nu ingått ett ur ekonomisk ker, som fyllde hennes rum.
Hans jespel icke syntes stå i någon som och karriärsynpunkt välbetänkt gif- glasögonblickar undveko helst hen- helst relation till den storm av tan- termål.
Varför då dylika recidiv?
ne.
Hon såg trätt ut, gammal med kar och känslor.
som brusade ge Med skicklighet och krasade ett ord.
De få ord hon svarade.
ytt- nom henne.
Tid och rum voro upp- han sönder en svordom mellan tän- rades med en egendomligt pressad hävda.
Det förflutna susade i hen- derna.
Till den grad var han en röst.
Lungsot.
undrade han för sig nes ådror, sjöng för hennes öron vanemänniska, att han även i en själv, artigt beklagande och obe- och passerade filmsnabbt förbi hen- sorlande folkström kvävde en livs- hagligt berörd.
nes ögon, medan det närvarande yttring, som kunde ha förrått hans Ja, du undrar kanske.
men jag upplöste sig i drömlik overklighet.
plebejiska ursprung.
Med en förar- har så ofta tänkt att a dig om ur- Hon såg sig själv for tio år sedan.
&amp; min satte han sig åter i rörelse.
säkt för det bryska sätt.
varpå j a g Brevet hade kommit.
där han karta- de bart henne ram ett par utslitna Men det var.
som om han icke kun- försvann, började han.
de glida in i strömmen igen.
Han Såå, Du ser j u, att jag överlevde handskar.
Hon kände ännu skåran i hade förlorat käningen med de an- det.
svarade hon med sin underliga hjärtat och de där borrarna i huvu- det, som efter ett par veckor av för- dra, därför att han plötsligt slung- röst.
Och du arbetar, ser jag.
Det är tvivlad kamp för att icke giva efter, ats tillbaka i en helt annan tid och en helt annan rörelserytm.
Plöts- verkligen mycket respektabla resul- kastade henne p i sjukbädden.
Hon ligt fann han sig stå i en av dessa tat, du nått.
Man uppmärksammar mindes ännu och huru skulle hon någonsin kunna glömma, hur hon publika telefonkiosker, som han p i dig i tidningarna.
fortsatte han.
senare år ansett vida under sin Mitt arbete fyller fullständigt låg där.
liksom kluven i t v i gestal- ter.
av vilka den ena med kyligt in- Han slog mitt liv.
genmälde hon.
värdighet att begagna.
upp hennes nummer och ringde.
Mja, jag har ju ibland sett dig i tresse såg den andra ligga och skäl- Hon svarade Rösten lät fjärran sällskap med andra — herrar.
för- va i bottenlösa kval.
För den man- nens skull, som nyss vant här, le- och overklig men han talade ivrigt, sökte han.
rom om det gällde att hålla fast Om det finns fler män än du.
som vande eller stigen ur drömmen!
Den den där fjärran och döende rösten.
förkastat mig.
desto större anled- mannen hade alltså en gång givit Det föreföll honom.
som om hon av ning för mig att arbeta, s; att jag hennes drömmar deras innehåll, idel överrumpling svarade ja, han icke behöver förkasta mig själv.
hennes längtan dess mål, de korta fick komma, men det var honom svarade hon utan att se på honom.
mötena deras förtärande ljuvhet.
Han vädrade m scen och retirera- Hans bild hade förföljt henne under likgiltigt, vad hon tänkte.
icke för att återvända till henne utan för att de genast.
försökte att tala am lik- många arbetsnätter, d i hon spänt si- giltiga ting men fick inga eller en- na krafter till det yttersta med ni- göra sig fri från henne.
Hovrättsrådet skyndade framåt staviga svar.
Han reste s i g och tog got av samma ångest, varmed Si- Hans gång hade åter fått målmed- farväl, glad att slippa ut och lättad mon Magus piskade andarna, när vetenhet och säkerhet.
En kort upp- i medvetandet om att ha personligen de vägrade att bära honom.
Mot görelse, inga onödiga ord, framför framburit sin ursäkt för ett h a n d - hans bild hade hon mången natt i — — — — vana luthersk bläckhornsförtvivlan slung- at sina projektiler för att döda det, som icke kan dödas, det trogna min- net.
Med honom hade hon varje natt i drömmen eller halvvaken talat som med den älskade.
I sanning.
Ii- vet var groteskt, Denne främman- de herre, som bad am ursäkt för en synd mot den helige ande ungefär som han skulle ha bett om ursäkt, om han trampat en på tårna I detta ögonblick lyfte hon i våldsamt sin- nesuppror sina ögon från de allt sällsammare figurer, hon tecknat, och fick syn på - ett par handskar.
Hovrättsrådet hade glömt sina handskar.
Hennes första tanke.
be- ledsagad av ett brandgult småleen- de.
var: " Dem skall jag ge åt förste bäste manlige tiggare.
" Men i nästa ögonblick strök hon omedvetet med ma handen över handskarna.
Hon mindes en gång — —.
E n ring- ning på dörren slungade henne åter in i det närvarandes värld.
Det var hovrättsrådet, som kom för a t t häm- ta sina handskar.
Icke ens detta of- fer ville han bringa minnena.
Hon lämnade honom handskarna ulan ett ord och lyssnade ej till hans för- bindliga grymtningar.
Men när hon återvände till sitt arbetsbord, såg hon klart och utan fruktan på det arbete.
som väntade henne.
Vad ha- de korrigerat ett misstag och skilt de t v i.
vilkas naturer voro som eld och vatten.
Vad är blindare än ung- domsförälskelsen, vad är mera vilse- ledande än blodets susande sång i unga och drömmande år?
Med ett leende, fullt av hjärtats humor.
tänkte hon p i honom, som med sina återerövrade handskar och sin åter- erövrade sinnesro vände tillbaka till sitt lugna hem och ritt framgångs- rika och plikttrogna arbete, Vad gav henne rätt att förakta eller dö- ma honom?
Han var utan tvivel fullt ärlig, representerande blott en annan människoart än hon.
Ingen- ting hindrade henne att i sitt hjär- ta och i sina drömmar bära bilden av ungdomens älskade, med det gor- seveka draget kring munnen.
det där draget.
som påminte om ett barn, som är nära att gråta.
Och med samlad kraft och ro började hon ar- beta.
E j ens hon själv hörde längre smärtans djupa undertoner.
~- Gina hade levat i Verona och vi hade säl- lan träffat henne.
Men en kusin till farmor kom ofta till oss och han brukade säga, a n han i mig återfann siska och psykiska byggnad sätter farmor.
Då jag jämt och ständigt henne i en särklass, där hon bör fick höra hur lik henne jag var, förbli.
Kvinnorörelsen har begått trode jag slutligen att farmors själ ett missgrepp, när den som norm för flyttat in i mig.
Övertygelsen om sina strävanden sätter mannens rät- detta pålade mig stort ansvar och tigheter i samhellet.
Denna uppfatt- tunga plikter både gentemot mig n i n g röjer Gina Lombroso i sin myc- själv och gentemot andra.
l i n far- ket intressanta bok Kvinnans själ mor fick inte täka på lek och nöjen.
och som bakgrund ' till denna bok i stället fordrades omsorg om sysko- kan det vara av intresse att taga del nen, som jag plötsligt tyckte anför- av hennes levnadsbeskrivning.
Även trodda i t mig.
E n pånyttfödd far- om det av denna tydligt framgår, mor fick inte ha barns vanliga fel.
att hon själv glupskt förtärt av de Från den övertygelsen härledde sig vetenskapens frukter, som den för- min starka självkontroll och mina kättrade kvinnorörelsen gjort till- ivriga bemödanden a t t skilja tillåtet gängliga och otillåtet.
En ganska kvistig sak.
" Vi voro fem barn.
två systrar detta skiljande.
d i vi enligt vår fars och tre bröder ".
skriver Gina Lom- principer aldrig fingo några mora- broso.
” Vi fingo föra ett glatt lirka ledtrådar.
” Gör det som andra obundet liv, fria från tryckande önska av dig ".
var det ljus som lyste konventionalism I Turin, där vi mig i mörkret.
Men det var ett osta- bodde, hade v i en stor terrass och digt och motsägelsefullt ljus, som på den fanns en gunga.
ett bord och tvang mig att hos de andra urskilja två låga bänkar.
Vilken omätlig sanna a h falska strävanden.
Vanan värld denna terrass var!
Vår fanta- vid denna ansträngning gjorde det si fann ständigt ny inspiration där sedan lätt för mig att pejla kvin- och vi voro lyckliga barn.
— Då nans själ, att definiera hennes pro- jag var fem år dog min farmor.
Hon blem och medverka till dess lösning.
Lombroso En tysk författarinna, Elga Kern, har nyligen utgivit en Ink kallad: ” Führende Frauen Europas ”.
Av- sikten med boken k. som det står i förordet, att göra en större allmän- het uppmärksam p i vad kvinnor i le- dande ställning förmå uträtta inom.
Det som ger boken värde ga Kern låter ” ledarkvin- a tala.
En efter en belyser de sitt lir och s i t t arbete och skisse- rar upp den väg, som lett dem d i t d i r de nu befinna sig.
Vi vilja i n - fura ett par av dessa självbiografier och börjar i dag med den italienska författarinnan Gina Lombroso Fer- rero.
Gina Lombroso är född i Padua 1872 dotter till den berömde veten- skapsmannen Cesare Lombroso och gift med historikern Guglielmo Fer- rero.
För en del ur Tidevarvets lä- sare torde hon redan vara bekant ge- nom en artikel den 1 5 dec.
1924, där Dr. Gunhild Bergh kallar henne En italiensk antifeminist.
Som anti- feminist måste hon betecknas i det hon motsätter sig varje jämlikhets- strävan mellan könen.
Kvinnans fy- Vid 6 ars ålder skickades jag I motgången minskning av det som skola, men skolan hade föga infly- var förut.
Så kretsade mina tankar tande på mitt liv.
Varken far eller kring problemet om lyckan och ting.
mor fäste stort avseende vid hur det ens föränderliga värde, och många gick för Vi bedömes hemma av de slutledningar jag senare dra.
oberoende våra betyg, och den git, i ” Kvinnan a h livet ” fick sin likgiltighet för beröm och klander grundriktning under dessa två må- i skolan detta medförde, isolerade oss nader.
— När jag slutat flickskolan.
i viss min från de andra barnen.
gick jag över i gymnasiet.
och sedan När jag var 12 år sjuknade jag i jag tagit examen där var min högsta oss.
av tyfus och knöts för 3 månader vid sängen.
S j u k d o m kom mycket läg- ligt.
Den lyfte ar den självkontrol- lens svåra uppgift jag frivilligt på- lagt mig.
J a g tyckte mig ha r i t t att Finka på rid jag ville, att göra upp planer utan hänsyn till förverklings- möjligheterna.
Mitt m o t mitt fön- ster var ett hin.
Det bar inskriften ” För dövstumma och blinda kvin- nor ' '.
Och jag tänkte: " Om någon ä r blind eller döv, så är han olycklig.
Om någon är fattig, så är han ock- så olycklig Men om en döv blir nå- got mindre dör och en fattig något mindre fattig.
så är hon lycklig.
Om däremot någon som är sund och rik hör en smula sämre eller mister ni- got av sin rikedom si är han olyck- lig.
Följaktligen innebära inte rike- dom och hälsa i och för sig lycka.
Lyckan är i medgången ökning i önskan att få studera medicin.
Men ännu fanns det ingen kvinna i medi- cinska fakulteten i Turin, och mina föräldrar ville inte låta mig bli den första.
O!, endast filosofiska fakul- teten stod mig öppen, immatrikule- rade jag mig där men märkte till min sorg ganska snart att om det i världen finns en skola ägnad att stärka anden och förfrysa hjärtat så är det filosofiska fakulteten vid vå- ra offentliga universitet.
— Vid denna tidpunkt samarbetade jag mycket med min far, och på hans ini- tiativ började jag studera helgonen, som jag tänkte behandla i min dok- torsavhandling Samtidigt studera- de jag också nationalekonomi med Guglielmo Ferrero, med vilken jag sedan någon tid var förlovad Jag läste Marx.
Smith, Ricardo och jag anställde en undersökning över ar-
Det minsta en samvetsgrann med- d borgare e manifest, kan göra, som de är olika att ta partierna del a r framlägga inför andrakammarvalet, mån det är möjligt att utläsa planer ur de tämligen tråkiga och i Fem Valprogram SOCIALDEMOKRATERNAS MANIFEST.
vissa fall oklara programmen, Vi lämna har nedan en kort redo- görelse för de valprogram, som un- det de sista veckorna antagits av hö- gern, socialdemokraterna samt fri- sinnade och liberala partierna.
Fri- sinnade Kvinnors Riksförbund har redan tidigare offentliggjort sitt valprogram.
För fullständighetens skull återges emellertid även detta.
HÖGERNS ALUPUPPROP.
Högerns valupprop ä r kort och sammanträngt.
Där hävdas att va- len höst kan gill^ den borgerliga samhällsordningens bestånd Den samverkan mellan vänsterpartierna.
som alltför länge satt sin prägel på svensk politik har även under d e n fyraårsperiod, som förflutit sedan val till andra kammaren sist förrät- tades, åstadkommit allvarliga ska- doc p i betydelsefulla områden * Y vårt samhällsliv.
Sålunda genomdrevs det ödesdig- ra nedrustningsbeslutet vid 1925 års riksdag, den förhastade och illa av- vägda skolreformen vid 1927 års riksdag, och vid årets riksdag den nya arvslagen med dess betänkliga tendens ifråga om arvsrättens be- gränsning samt bibehållandet av den orättvisa särbeskattningen a r jordbruksfastighet.
vilken särskilt kännbart drabbar de minst bärkraf- tiga jordägarna.
I uppropet framhålles också hur jordbruket och övriga näringar för- summats, medan fackföreningarnas monopolsträvanden hota deras fri- het.
Den nya politiska kurs, som en.
ligt A l m ä n n a Valmansförbundet är nödvändig för rikets välfärd sam- manfattas i följande satser: Hävdandet av lagens och samhäl- lets auktoritet gent emot främmande och inhemska omstörtningselemant.
Frihet att arbeta.
Värn av enskild äganderätt, nä- ringsfrihet och arbetsfred.
En målmedveten ekonomisk poli- tik, som rätter näringarna i stånd att g e arbete och bröd i t alla.
Kraftiga åtgärder for jordbruket- stödjande och utveckling.
Sparsamhet i den allmänna hus- hållningen till lättande av skattebör- dan.
En rättvist avvägd skattelagstift- ning.
som e j oskäligt betungar nä- ringsliv och företagsamhet.
Skattebetalningens fullgörande som rösträttsvillkor.
Revision av skolbeslutet.
Ungdomens fostran på den krist- na livsåskådningens grund.
N y utredning av vårt försvars- problem.
I avvaktan härpå största möjliga effektivitet p i varje punkt av den nya försvarsorganisationen.
Fram för de sociala jordreformer- och vad pensionsförsäkringen bettäf- far kommer den förvisso alltid att na! ' '
F R I S I N N A D E S PAROLL.
med höjda statsbidrag och förlängd sjukhjälpstid bragta p i fall i fjol.
llning miste avlägsnas.
P i ar- betslöshetsfrågans lösning miste allv varliga a h till praktiska resultat sy syftande ansträngningar nedläggas därvid det produktiva arbetets bety- delse bör särskilt beaktas.
SOCIALA FÖRBÄTTRINGAR.
påkallar alltjämt Bostadsfrågan samhällsmakternas intresse och un- bestidens begränsning böra upprätt- I isinnade folkpartiet ser i arbete nykterhetsfrågan hänvisas till vänstern är sprängt.
I stället fur ningar, syftar t i l l att förhindra och sparsamhet.
enskild äganderätt de redan vunna förbättringar samt len gamla vänsterfronten mot hö- jordbrukarklassens tillbakaträngan- personlig företagssamhet och f r i gern har år efter år allt bestämdare de och att främja bildandet av nya självverksamhet grundvalar för all förordas ökad undervisning och en en borgerlig samling mot arbetar- jordbruk, a t t förbättra arrendatorers ekonomisk förkovran, - Där begränsning av det allmännas bero- klassens och den radikala reformvil- och lägenhetsinnehavares ställning allmänt ans parti.
socialdemokratien.ö tagit och stödja deras strävanden att för- handeln måste avlägnas.
gestalt.
Främst bland de ödesdigra värva fastigheterna samt att for- g r i p in genom kontroll eller egen frukterna a r denna de politiska par- hjälpa d i små brukarna till en rim- verksamhet.
S K A T T F E R U I T H J A Ä N M D N E I L N.
G OCH tiernas uppställning stå strejkbry- lig försörjning pi sina jordbruk.
En frisinnade arbetar för social De aredirektiven a v år 1926 och lagen sund och rationell jordstycknings- rättvisa på den personliga friheten.
Sverige bör medverka till en in- politik, statens medverkan till grun- och samhällssolidaritetens grund.
De im kollektivavtal av år 1928. dandet av nya jordbruk av den stor- vilja verka för samförstånd mellan ternationell förskjutning mot min- skade rustningar och efter hand ' ' - SOCIALFÖRSÄKRINGEN.
lek att en familj därpå kan finna sin arbetsgivare och arbetare.
De be- ställda militära rustningar.
bärgning, expropriationslag- kämpa varje strävan efter klassvälde I skattefrågan kräves en skynd- Manifestet övergå till tt be- fulla skriva de socialdemokratiska strä- stiftning som kompletterande åt- från vilket håll den än må komma.
sam och grundlig undersökning gå- Frisinnade folkpartiet vill i UPP- vandena för socialförsäkringens re- gärd f ö r den samt nödvändiga jordan- fostran och undervisning samt ge- ende ut på för ila^ om kommunal ökat rättskydd skatteutjämning.
formerande.
jordfrågans radikala behandling.
avrustningens at arrendatorer och torpare i jord nom praktiska åtgärder bekämpa Frisinnade Landsföreningen vill samt främjande och det motstånd som I allmän ägo.
Förbättrade utbild- krigets anda och mot våld och nöd vidare medverka till internationella s samhörighet.
från borgerligt håll matt dessa strä- ningsmöjligheter för jordbrukets i frihandelsvänlig tivt bidraga att överrenskommelser vanden.
Sålunda ligga de sociala ungdom.
a en utveckling riktning till gagn för det fria varu- försäkringsfrågorna i stort sett lika h verksamt del- utbytet.
BESKATTNINGEN.
Ifråga om borgerlig samling ha olösta rom före 1924 års val.
So- taga i arbetet på att bygga upp en I fråga om beskattningen vill det cialdemokratien vill skapa trygghet internationell de frisinnade uttalat sig för att de och säkerhet i tillvaron åt alla he- socialdemokratiska partiet arbeta för tillfyllestgörande olika valkretsförbunden vart för sig derliga a h oförvitliga medborgare en bättre anpassning av skattebör- rättsordning.
Frisinnade folkprtiet kämpar för böra noga överväga förslagen om teknisk valssamverkan och därom fat- genom uppbyggandet av ett socialt dorna efter olika samhällsgruppers försäkringssystem, som vid ålder- ekonomiska bärkraft.
Det åstundar demokratiens fostran till delaktighet ta de beslut som synas bäst garan- valutgång.
dom och vid sådana oförvållade li- en förskjutning från de indirekta i de andliga värden, som äro kärnan tera en tillfredsställande vets prövningar som sjukdom, skatterna till de direkta.
varvid en i all kultur, för en verkligt upplyst Det gäller därvid att så långt ske olycksfall och arbetslöshet kan ga- ökad del av beskattningen bör baras demokrati medborgerlig insikt kan ernå rättvisa valresultat.
rantera dem en inkomst på vilken de a r de större inkomsttagarna i sam- och solidaritetskänsla, för folkets ut- veckling.
hägnad av samvets-, ytt- SVERIGES LIBERALA PARTIS kunna leva.
Sjukförsäkringen miste hället.
rande och tryckfrihet.
VALUPPROP.
forbättrar genom väsentligt höjda FREDSFRÅGAN.
Sveriges frisinnade gå nu som Socialdemokratien går med hela statsbidrag såsom förutsättning för Det liberala partiet vill främja en en förbättrad sjukvård och väsentli- sin kraft överallt i världen i spetsen förr till val för en beslutsam fram- samhällsutveckling på den lagbund- gen förlängd sjukhjälpstid.
Den för det internationella avrustnings- stegspolitik på den lagliga ordning- na frihetens grund med erkännande nuvarande socialförsäkringen måste arbetet.
För vårt lands del anser kräves av alla medborgares lika rätt och kompletteras genom en arbetslös- svensk socialdemokrati det vara en sträkt näringsliv genom förbättrade medansvar oberoende av kön eller hetsförsäkring, som förhindrar att självklar plikt att däri medverka.
kommunikationer, utvidgad elektri- samhällsställning.
Partiet v vill tillse a t t inga möjlig- fiering, moderniserad näringslag- hederliga medborgare under oförvål- ad arbetslöshet socialt sjunka mot heter till de militära bördornas min- stiftning.
F R E D OCH FRIHANDEL.
botten, Moderskapsunderstöd och skande lämnas obeaktade.
Sveriges liberala parti gir till val JORDFRAGAN.
moderskapsförsäkring miste genom- för fred och rätt mot vild och makt- öras till hjälp åt barnafödeskor SAMMANFATTNING.
För jordbrukets vidkommande missbruk.
Sverige bor fortfarande omedelbart före och efter barnsbör- De utförliga kraven sammanfat- hävdas de frisinnades gamla sats: deltaga i arbetet på att utveckla folk- len.
Dessutom fordrar rimlig hjälp tas i följande paroll: Målet är att ägaren brukar den jord förbundet till ett verksamt freds- utan fattigvårdskaraktär It änkor Till kamp mot den parlamenta- han äger och att brukaren äger den organ på rättens grund.
TiII skydd ned mindreåriga barn.
Slutligen riska försumpningen!
jord han brukar.
Åtgärder för för freden kräves alltjämt ett tids- måste socialförsäkringen komplette- Till kamp mot reaktionen p i det styckning och försäljning av krono- enligt nationellt försvar som inom ' a5 även med försäkring mot yrkes- sociala reformarbetets område!
jord till självständigs jordbruk bör sjukdomar.
Till kamp mot strejkbrytardirek- fullföljas a h friköp av ecklesiastik s t ö r s t a m ö j l i g a - En omorganisation från grunden tivens och strejklagstiftningens par- jord påskyndas.
Jordbruksundervis- Den frivilliga skytterörelsen bör av i i nödvändig far att alla de olika tier och regering!
ningens nyorganisation bör skynd- staten stödjas.
försäkringsgrenarna skola kunna Till kamp mot den arbetarefient- samt bringas till fullbordan.
Fri närings - och yrkesutövning.
friktionsfritt samarbeta med varan- liga borgerliga samlingen!
mot socialisering, skråvälde och mo- SOCIALFöRSÄKRINGEN.
dra.
Det påpekas särskilt h u r dessa Fram för fred och avrustning!
nopolväsen.
Fram fur de sociala försäkrings- ' ragor angå lantbefolkningen i lika Det beklagar att regeringens för- För frihandel mot tullmurar.
De hög grad som städernas innevånare.
frågornas lösning!
slag t i l l förbättrad sjukförsäkring.
liberala hylla frihandelns grundsats betarförhållandena i en förstad till jag slutat min stora medicinska av- henne nära.
- Mot slutet av samma själ.
Den översattes p i alla språk veta att använda).
De kalla sin strä- Turin, en undersökning som tyck- handling " degenerationens förde- år ingrep Italien i världskriget och och väckte gensvar i alla världsde- van: att göra sin personlighet el- tes mig nödvändig som basis för alla la^ " upphörde j a g därför med denna j a g slöt mig till den stora skara av lar.
lande inte bara i hemmet utan även i arbetarreformer d i det inte är moj- vetenskap och övergick till att hjäl- kvinnor, som arbetade i välgören- Följden av gensvaret blev att jag samhället.
Också denna berättigade Iigt att allvarligt hjälpa någon.
vars pa min far med hans kriminella an- hetskommittéer.
Här öppnade sig kände ett tvång att fördjupa mig strävan måste ledas på rätt väg.
behov, böjelser och livsvillkor man tropologi.
Vid denna tid hade en for mig en helt ny värld.
I min um- ytterligare i kvinnans problem.
For- För praktiskt anlagda kvinnor i inte känner till.
- Knappt hade j a g stor näringskris gått fram över Ita- gängeskrets i Turin hade jag aldrig djupandet resulterade i en ny bok Italien finnas många yrken att till- emellertid uppnått fil.
doktorstiteln lien.
Den kunde endast avhjölpas av mött en flica med längtan att ba- " Kvinnan i livet ”.
Men jag har för- gå.
För dem som längta efter att förrän 2 studentskor läto immatriku- millioner italienares utvandring t i l l na sig en egen väg i livet.
Aldrig stått att två, tre böcker föga förslå göra gott stå- offentlig och privat lera sig i medicinska fakulteten.
Amerika a h Australien.
Samtidigt hade jag kommit i beröring med en för att förankra i världen den " go- välgörenhet till, buds.
Kvar stå de Tack vare min systers förböner fick hade i Italien den industriella eran maka.
som känt sig frestad att lam- da kvinnans ide ".
Det fordras något många, som lida av andlig, konst- j a g snart tillstånd att sälla m i g till börjat a h tidningarna konstaterade na sin man, även om han var henne annat, Något av obegränsad ver- närlig och vetenskaplig törst och dem.
J a g tror att medicinska studier med stolthet det stora antal koltun- otrogen.
Min nya världs självstän- kan.
De bästa kvinnotyperna und- som endast äro hänvisade till jour- borde vara grundläggande för varje nor, som infördes i landet.
Yen mig diga kvinnor.
omgirdade av ett har- gå oss ofta i livet emedan romanen, nalist &amp; och.
För dem har vetenskapligt fördjupande.
De förekom det system absurt, som nesk av manlighet, stötte mig först teatern.
böckerna så rillan handlar jag tänkt ut och förverkligat ” Asso- Men när j a g enligt min om dem.
Om en romanskrivare av ciazione Divulgatrice Donna Italia- tvinga till e t t logiskt samordnande tvingade oss att avleverera levande tillbaka.
av stoffet, som inte förekommer in- inhemsk arbetskraft och till ersätt- vanliga metod analyserat deras Ii- rang ger oss en väl modellerad män- ne ”, en kvinnoförening, som har till om a n d r a fack.
Vilken olikhet med n i n g införa utländska kol och ut- delser.
fann jag.
att skillnaden på niskotyp, upptäcka vi strax i verk- uppgift att sprida litterära verk av den filosofiska fakulteten!
H ä r ländskt järn.
Jag fördjupade m i g i dem och de kvinnor, j a g hittills känt.
liga livet hundratals a r denna typ.
allmänt intresse, som hittills varit en drack jag girigt ur vetenskapens maskinens historia och detta stu- inte var så stor.
Den pliktkänsla, Våra ögon ha inställts påden.
För att begränsad läsekrets förbehållna.
brunn och hade kunnat fortsätta dium roade mig mycket.
Men det av- som tvang " de nya " att bära fram kunna spela ut till allmänt insupan- Denna förening med sina talrika därmed hela mitt liv.
bröts tyvärr snart nog av min faders överdrivna krav, var ofta konstlad.
de.
högståedende kvinnoideal håller varieringsmöjligheter, vill genom Den härledde s i g från de oklara och jag på att samla från olika håll kvin- posten ersätta de litterära salonger, D i j a g i tio år varit förlovad med död och vår dotters födelse.
Ferrero hade han lyckats uppnå en A r 1914 inträffade en händelse felaktiga föreställningar de hade om niobiografer, som moraliskt hålla som stillat forna generationers and- ställning, som möjliggjorde gifter- rom direkt gav upphov till " Kvin- sina egna önskningar, sina strävan- måttet.
Men detta är inte nog.
Det liga törst.
mål.
Vårt bröllop ägde rum 2 jan.
nans själ ”.
Den blottade nämligen den, sina mål.
Förfärad över den so- gäller att leda de främsta kvinnor- Jag grubblar över många andra 1901.
Ferrero ivrade för att j a g för mig det faktum rom är kärn.
ciala förvirring så mycket falska nas krafter in i riktiga kanaler.
medel att förhjälpa de bästa k v i n - skulle fortsätta mina medicinska punkten i detta verk: att m a n n e n idéer kunde åstadkomma i den redan Det finne ju så många olika slag norna t i l l inflytande.
Men då dessa ansåg a r kvinnor.
Några kunna nöja s i g medel ännu måste hänföras till be- studier f a s t ä n han själv stod oför- gör sig själv till centrum i sina förvirrade efterkrigsvärlden, stående inför dem.
Nu är det emel- strävanden, sitt lidande.
sin glädje, j a g det för min plikt.
att g e mina med den blygsamma verksamheten greppet obeprövade, har jap ingen inom familjen.
Andra kunna det in- rätt att röja dem. ” lertid för en kvinna omöjligt att in- medan k Y i n n a n förlägger sina medsystrar del av d e erfarenheter spireras av studier om inte hennes handlingars medelpunkt i någon, om kvinnans psyke jag sedan barn- te.
E n stor del kvinnor ha gått in f ö r närmaste delar inspirationen.
N ä r rom är utanför henne.
men som står domen samlat.
Så tillkom.
Kvinnans den kvinliga rösträtten (som de inte, till väl det kräver bör - staten vatekonomiska intresset i rusdrycks- ä skaffningen med ens handlingsprogrammet effektivitet.- -
MOLNEN VID ADRIA (Forts. från rid.
I) procent sänka avgifterna till Fiumes jugoslaviska förstad Sussak trots att avståndet mellan de bägge hamnar- na är endast en km.
a h trots att avgifterna t i l l dem enligt nyss- nämnda fördrag skall vara lika.
En åtgärd som i samband med likaledes haft sänkta hamn och tullavgifter till följd att det lilla Sussak arbetar för högtryck under det a t t det be- tydligt större och en gång så mäkti- ga Fiume ligger tyst och tom och övergiven.
Trafiken på Triest strävar man från jugoslaviskt håll med ej min- dre effekt att hota genom att på statlig väg understödja såväl det in- hemska stora bolaget Jadranska Plovidba, som det engelska Cunard Line.
Det förstnämnda mottager av staten mycket stora summor, som sätta det i stånd att genom lägre taxor bedriva en framgångsrik kon- kurrens med de italienska linjer som från Triest gå på Levanten.
Bortre Orienten och Tyrrhenska havet.
Det senare beskyddas även det på liknan- de sätt och hotar därigenom att be- mäktiga r i g de emigranter från Ju- goslavien och andra Balkanländer, som hittills befordrats företrädesvis med italienska båtar - ett mycket viktigt avbrott för dessa, som redan tack vare de sista årens många emi- sett sigg passage- grantrestriktioner rareantal högst väsentligt förmin- skat.
” Vårt Adriatidum ”, säga jugo- slaverna.
” Vårt hav ”, replikera ita- l i e n a r e, som minnas att det an- stridda vattnet en g å n g varit en ve- neziansk insjö a h a t t S. Marcos vingade lejon möter resenären över allt på dess östra kust, i Zara såväl som i Spalato, i det lilla svarta Ce- tinje som i de albanska ödemarkerna och som vredgas over denna eko- nomiska offensiv, som stir i bjärtas- te kontrast med deras egna planer på a t t öka Italiens inflytande p i Adria och därigenom p i Balkan.
Der är ju därför Italien åtrådde Fiume, och det är därför det beskyddar Al- banien.
S t i r man på kajen i Otran- to.
den lilla medeltidsstaden längst ned i Italiens klack, ser man över vattnet de albanska bergen blåna - f r å n den staden rill den fascistiska regeringen upprätta en färjeförbin- delse med den albanska hamnen Va- lona och samtidigt bygga en järn- väg därifrån till Nisj.
För Italien vore nämligen detta bron ej bara till Östeuropa utan också till Orienten, och om man fruktade denna kom- munikationsled före världskriget, då Ryssland talade därom och då man trodde, a t t trafiken Odessa-Buka- r e s t - N i s j - V a l o n a skulle komma att gå framförallt från öster till väster, önskar man den I stället mycket iv- rigt nu, då Italiens förändrade ställning ger allt hopp om att det med den starkares rätt skulle kunna dirigera den i omvänd riktning.
De romerska kejsarne byggde då Albanien var en romersk koloni, V i a Egnatia som från det dåtida Dyr- racchium (nutidens Durazzo) förde till Saloniki a h som var ryggraden för romarväldet på Balkan, fascis- terna lägga nu ett par tiotal sekler därefter på n y t t vägar genom de smala albanska dalarne a h upp över de höga, svarta b e g som stänga mot Jugoslavien och Grekland.
De slå broar över de talrika floderna, som under VI sekler av turkiskt vansty- men re blivit, ej förbindelseleder skiljemurar mellan Albaniens olika delar, strida och nyckfullt uppsväm- mande som de.
sedan de romerska dammverken förintats, merendels äro.
De slösa millioner på kajer och hamnförbättringar, på a t t dränera a h dika ut.
att bygga banker och skolor, sjukhus och kaserner, maga- sin och hangarer.
Och jugoslaverna se på med ett missnöje som ingen bryr s i g om att dölja De veta att Italien gör allt detta inte bara av omsorg för sin ekonomiska expansion men också av strategiska skäl, och att Italiens starka inflytande i A l b a n i a kan även politiskt bliva en fara för dem själva.
Jugoslaverna med sina yp- perliga klippskyddade hamnar ha en stor trumf vid e t t eventuellt krig gentemot Italien med dess låga och orb in, alltså bestämda motstånda- Slutligen det femte och sista val- re till nya eller förhöjda s. k. programmet: skyddstullar, så mycket mera, som redan befintliga tullar istället för FRISINNADE KVINNORS att utgöra ett skydd för jordbruket RIKSFÖRBUND och vårt näringsliv i övrigt kunna har antagit ett valprogram i fram- vara till ett hinder för näringarnas stegsvänlig riktning upptagande fria utveckling.
följande frågor: Folkhälsa, Lika BESKATTNINGSFRÅGOR OCH medborgerlig rätt, Jordfrågan, Ar- SOCIALA FÖRBÄTTRINGAR betslösheten, Frihandel och fred och med anledning av den förelig- För beskattning efter bärkraft gande situationen uttalat sig Mot mot ökad skuldsättning.
For spar- borgerlig samling.
samhet med allmänna medel, mot Vi vilja hävda: slentrian och byggnadslyx.
För ökad Folkhälsa genom kvalitativ för- planmässighet i jordpolitiken mot bättring av folkmaterialet!
tvångsförvärv av jord.
För skapan- Mäns och kvinnors lika rätt till de av nya småbruk lämpar sig i för- arbete!
sta hand s t a t e n egen jord.
Tvångs- Mäns och kvinnors lika rätt inför förvärv av privat egendom är för lagen!
närvarande ej påkallat.
Samhällets ingripande mot upp- För statsåtgärder till ökad folk- skruvat jordvärde och värdestegring hälsa mot arbetslöshet och fattigdom.
å tomtmark!
Effektiv socialförsäkring med re- Rättvisare beskattning av jord- formerad frivillig sjukförsäkring, bruket!
utsträckt olycksfallsförsäkring om- Utnyttjande av produktivt arbete fattande även skydd mot yrkessjuk- i kampen mot arbetslösheten!
domar.
Verkliga arbetstillfällen, även En på ökad upplysning grundad med större engångskostnader istäl- allmän folknykterhet.
let för nödhjälpslöner!
Särskilt ingripande mot ungdo- Statens och kommunens åtgärder för lindrande av arbetslöshetens mens arbetslöshet!
Fri samfärdsel mellan folken!
verkningar böra anpassas efter beho- vet och f å icke erhålla sådan karak- Fred genom skiljedom och av- tär att självförörjningsplikten där- rustning!
igenom slappas.
Vi vilja vid andrakammarvalen För arbetsfred inom näringslivet 1928 stödja de kandidater, män och mot samhällsfarliga arbetsinställel- kvinnor, som kunna och vilja främja ser.
dessa frågor och synpunkter!
I detta syfte vädja vi till samling!
För verkliga personval mot det nuvarande valsättet.
- för angrepp öppna Adriatiska kust.
Fördelar och nackdelar bli emellertid!
väsentligt annorlunda placerade då Italien fått som den franska pres- sen brukar säga ” sina gränser ut- sträckta till Drin ” (den största av Albaniens floder, som bildar gräns mot Jugoslavien) och då det italien- ska inflytandet är så starkt som det f. n.
är i det strategiskt än mer än ekonomiskt viktiga Valona - det Adriatiska havets Gibraltar, som staden med fullt fog plägar kallas, nycklen varmed det kan öppnas och slutas till.
De veta också, att det för den ledarställning som Jugoslavien efter kriget eftersträvat på Balkan, är skadligt att hava en främmande stormakt, $: tast i e " a ' Balkans län- der och upprepa allt otåligare och bestämdare den sats: Balkan åt Bal- kanfolken som deras ” europeiska ” präglat.
beskyddare fransmännen D e t stora spörsmålet f. n. är i om ju- goslaverna skola få sina grannar på halvön med om detta fältrop och om följaktligen på de vägar dessa förra nu bygga till mötes mot dem italie- name i Albanien draga, en gång sko- la marschera ej mot varandra fient- liga trupper men i stället allierade på väg ned till kusterna till försvar mot gemensamma angripare Då Österrike annekterade Bosnien och Italien något senare Tolvöarne, uppstod år 1912 den s. k. Balkanska ligen.
som var avsedd a t t förena Balkans stater gentemot ” Europa ”.
Denna liga slogs i stycken av världs- kriget, men nu på sistone av dessa dagar börjar man på nytt tala om ett - det Balkanska Locarno är den benämning som van- ligast därför brukas och många tecken tyda på att av det talet skall kunna bliva verklighet.
Då Italien bedömer sina möjlig- heter på Balkan, och sin ställning gentemot Jugoslavien i all synner- het.
brukar det räkna med Ungerns resp. vänskap till sig själv och miss- tro till Jugoslaviens planer, med Rumäniens passivitet på grund av egna stora svårigheter, med Bulgariens svartsjuka för de sto- fått sig ra områden Jugoslavien tilldelade, med Greklands neutrali- tet, beroende p i inre svaghet och ge- nerationers brist på kraftfullt initia- tiv.
Men utvecklingen rider fort i våra dagar och kanske framförallt nere p i Balkan.
där de sista årens Balökanförbund - Bernhard Shaws vägledning i socialism Efter allt vad man vet om mr.
Bernard Shaw.
Englands allvar- samme skämtare, måtte det vara en utsökt förmån a t t vara i tillfälle a t t få ställa en fråga till honom.
Ty utom nöjet av ett särdeles a h över- kan man bereda sig raskande enom svaret få veta på att oc något, Allt vad han sysslar med ägnar han det mest koncentrerade arbete och intresse, det må sedan gälla tea- ter- eller musikkritik, scenteknik, författarskap.
Och ur sina kunska- per ger han sedan på lämpliga stäl- len ett omdöme om ett förhållande, ett svar på en fråga.
som aldrig för- felar a t t göra verkan.
Mr.
Shaw har nyligen b r a n t en till honom ställd fråga - en intelli- gent kvinna bad om en definition p i socialism genom att ge ut en bok på 495 sidor.
Boken heter Den i intelligenta kvinnans vägledning socialism.
Mr.
Shaw, som i fyrtio år tillhört den långsamt skyndande socialistis- ka riktningen Fabian society.
har un- der dessa år uttryckt sin mening om socialismen i en a d föreläsningar, böcker, broschyrer och tidningsar- tiklar.
Hans nya ” handbok ” är en omsorgsfull och formellt överdådigt av dessa gjord sammanfattning åsikter.
Mr.
Shaw uggår ifrån a t t den frågande damen inte mycket syss- lat med abstrakt tänkande över so- ciala frågor men tänkt så mycket - kaos långt mindre berott på anarki och upplösning i n p i strävandet att bryta med det gamla och att plots- ligt taga steget från medetid till n u t i d och olika ivern att, så att säga, taga igen det förlorade är så brin- nande, a t t man redan nu kan skönja resultat dem man trodde först nästa generation eller den därpå följande skulle kunna nå.
Emellertid, vilka förändringar som i n ske, ensartad förblir dock den balkanska naturen och ensartat trots allt torde förbliva lynnet hos dessa d i k a balkanska folk som dock alla bestå och komma att bestå av herdar och jordbrukare, Det slår oupphörligt den som färdas på Bal- kan, att han finner skillnad väl mel- lan bergsbon och låglandsodlaren men knappast mellan rumänern och albanern, jugoslaven a h bulgaren.
Och denna under alla ytans skiljak- tigheter starka frändskap, vilken, som antytts, Jugoslavien s i ener- giskt hävdar, förnimmes även av de andra och har dessutom för Frank- rike blivit e t t propagandavapen var- med detta senare land kraftigt be- kämpar Italien.
Det allra sista av Balkannytt är att den fascistiska re- geringen i sin senaste ” dagorder ” i skarpa ordalag protesterade mot att Frankrike med icke alltid rena me- del bekämpar den italienska Balkan- politiken, och mot att den franska pressen genom förfalskningar och förvridningar ställer denna i allde- les orätt dager - det är ju en gång så att då e t t Balkanfolk tvistar med ett icke-balkanskt, så kunna d e icke isoleras utan andra av det senare sla- get dragas också med i grälet, och därför är d e t onekligen fur hela Europa av betydelse att ej heller vid Adria ser ut att kunna i detta ovä- dersår bliva klart och sol utan i stäl- let molnen skockas allt tätare.
- - Pier Gudro.
mera över de spörsmål som rör hen- ne själv och hennes familj.
Han börjar med att säga.
att allt beror på hur förmögenheten delas upp- Det är ingenting som bevisar att det sätt på vilket vi nu delar är varken naturligt eller en g å n g för alla bestämt.
Definitionen på socia- hismen blir också enligt mr.
S h a w en rättvis inkomstfördelning.
Det är otänkbart att ersätta människors arbete efter värdet av de produkter de frambringar en murare är in- te större producent än en präst, fast- i n hus äro synliga och idéer inte, Men vi gör alla vår nytta om v i Ut- för ett ordentligt arbete.
Därför är den enda rejäla metoden a t t vi alla skall ha lika, eller så lika som möj- ligt, del av resultatet.
Kapitalismen bör hellre kallas proletarianism.
Både rikedom och fattigdom är ett brott och en civiliserad stat skulle därför inte kunna tolerera någon- - den.
” Det är kanske den största d å r - skap som en nation kan göra sig skyldig till.
att våga använda fat- tigdom corn ett slags straff för så- dana förbrytelser, som man inte sät- ter folk i fängelse för.
Det är lätt a t t säga om en lat man: A, låt ho- nom vara fattig.
Det är rätt i t ho- nom.
Det kommer a t t bli honom en nyttig läxa för hans lättja När vi säger så, är vi själva för lata a t t tänka.
Vi har under inga omstän- digheter r i d att h a fattiga männi- skor, antingen de sedan är lata el- ler flitiga supiga eller n y k t r a hygg- liga eller samhällsvådliga.
sköt- samma eller slarviga kloka eller dumma.
Om de gjort s i g förtjänta av lidande, låt dem då lida på något annat sätt.
T y fattigdomen i och for sig kommer inte att skada dem själva hälften så mycket som den skadar deras oskyldiga grannar.
Den är en allmän fara likaväl som en personlig olycka.
A t t tolerera den är ett natio- nellt brott.
- " ” Det är ingen ursäkt för rike- domen att den skapar arbetstilfällen.
Det är ingen förtjänst- En mördare ger sysselsättning I t bödeln.
En bilist, som kör över ett barn ger arbete i t ambulansen, doktorn, begravningsentreprenören, prästen och affären som tillverkar sorgkläder, han sysselsätter kusken, som kör likvagnen och dödgrävarn, kort sagt så många präktiga min- niskor att när han slutar med att köra ihjäl sig själv, vore det otack- samt att inte resa en staty i t honom som allmän välgörare. ” I den socialistiska staten skall rå- da större frihet, men där kommer inte a t t finnas rum för sysslolös- het.
Var och en måste betala för sitt uppehälle i världen med arbete och arbetet skall vara påbjudet i lag.
Efter en generation eller två, när vår falska föreställning att det är fint att göra ingenting har försvun- nit, skall v i vara övertygade om att den simpla kvinnan är hon, som tar mer från sitt land in hon ger det den medelmåttiga är hon o m bara ger jämnt igen för vad hon tar.
Men den sanna ladyn är hon som genom sitt arbete frikostigt ger dubbelt igen mot vad hon fått, lämnar na- tionen i tacksamhetsskuld och värl- den bättre än hon fann den.
Ge- nom sådana verkliga damer och de- ras saner kan den mänskliga rasen räddas.
Men inte p i något annat sätt. ” -
