# ID: svediakorp-per3391
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1928
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 7,991
# sentences: 409
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Kommunala Rpdfrågnings- byråer.
Den nyss samlade socialdemokra- tiska partikongressen antog även ett kommunalt partiprogram.
Däri mär- kas flera punkter som söka tillgodose de socialhygieniska strävandena på släktlivets område.
Det är den för- Yttrade mödravården, barnbördshus och vilohem åt mödrar före och efter förlossningen, spädbarnsvården.
mo- derskapshjälp och kommunala rid- frågningsbyråer inrymda under den allmänna hälsovården.
Vi hälsa alla dessa uttalanden med glädje, vi hop- pas på ett snart förverkligande med hjälp och stöd från alla hill.
Ty detta är förvisso icke en partisak.
det är en folkens livsfråga.
Och som en sådan tränger den sig överallt fram under olika former och olika namn.
Födelsekontrollkli- niker i den anglikanska världen (Birth Controll clinics).
Rådfråg- ningsställen för äktenskap (Ehebe- ratungsstellen i Tyskland, Mödre- hygienkontor i Norge och här i Stockholm har Tidevarvet haft sin Rådfrågningsbyrå för föräldrar.
Namnen och uppgifterna kanske växla, men de missförhållanden som överallt drivit fram dessa strävan- den äro desamma, vilket än språket är som formar orden.
Det är spän- ningen mellan fortplantningsförmå- gan och de ekonomiska faktorerna.
Spänningen mellan de tvenne lagar vilka styra detta liv, Makten att be- gära - T v å n g e t att försaka, som på det sexuella området framkallat ett nödtillstånd.
Vi avläsa detta nödtillstånd i allt för stora dödlig- hetssiffror för barnaföderskor a h späda barn.
Vi ha de katastrofalt sjunkande nativitetssiffrorna vi ha de lika katastrofalt ökade foster- fördrivningssiffrorna med s i n stora dödlighet, med sina psykiska och fy- siska riskmoment.
Ända tills på sista åren ha dessa förhållanden inte rönt den uppmärk- samhet från läkarnas sida, som man kunde väntat, då ju läkare komma dessa frågor in på livet.
Men tider- na ändras.
Tidevarvet har vid före- gående tillfällen omnämnt den in- gående behandling hithörande frå- gor i England och Amerika fått ge- nom särskilda läkarkommittéer Vi vilja för i dag endast fästa upp- märksamheten vid m tysk auktori- tet.
S. k. Eheberatungsstellen finnas på många hill i Tyskland.
I Ham- burg och Wien av kommunal natur eller i varje fall understödda av det - sedan yttrade följande: Det skulle överhu- vudtaget vara mig pinsamt att kom- ma i delo med rättvisan.
Men att dömas a~ en kvinna skulle vara en förödmjukelse så stor, att jag inte kan tänka mig hur den skulle kunna uthärdas - då talade han förmodli- gen med sina medmäns fulla in- stämmande.
Lika väl som ett sådant förhållande ter sig orimligt för många män, lika naturligt har del ansetts att avgörandet över kvinnors d e n i sådana fall helt överlämnas åt män.
Några olägenheter av det- ta har man under långa tider inte låtsas om, långt!
mindre talat om en för kvinnan outhärdlig förödmju- kelse.
En annan uppfattning torde emellertid långsamt spira fram.
Med anledning av processkommis- sionens betänkande angående vårt rättegångsväsendes ombildning har från manligt håll framförts krav även på tryggat kvinnligt infly- tande inom underrätterna.
Detta tycks Tidevarvet vara ett glädjande tecken, varför vi ämna uppehålla oss vid ett av borgmästare Oscar Dahl- bäck i Jönköping avgivet yttrande i saken, med en som det tycks oss beaktansvärd motivering.
man för en tid Nilsson En läkare bör vara byråns ledare med lämplig personal.
Ingen be- handling - endast rådgivning.
In- gen onödig byråkratism.
Persona- len, läkaren a h biträden må betalas med allmänna medel, Bemedlade personer erlägga avgift.
Sellheim föreslår 10 mark, sjukkassemedlem- mar 5 mark, obemedlade fritt.
Kon- troll utövas av vederbörande hälso- vårdsdepartement.
Sellheim framhåller vidare att största svårigheten har visat sig lig- ga i att få vederbörande rådbehövan- de att uppsöka byråerna, varför där- till lämpad propaganda måste igång- sättas genom flygblad och föredrag.
En erfarenhet som till fullo delas av Tidevarvets rådfrågningsbyrå, Är då propagandan förbjuden kom- mer man ej långt!
Till slut diskuterar författaren ifråga de olika namn som förekom- mit på liknande inrättningar, Han finner både » giftermålsbyrå » och födelsekontroll » för trånga och för- ordar helt enkelt Rådfrågningsbyrå.
(Baratungsstelle) och slutar med att avråda från att ställa uppgiften far Byrån bör pi ett eller annat sätt trång.
Allt vad som rör fortplant- se till att nödvändiga föremål av ningen och släktlivet hör dit.
Intet tillförlitliga kvalitéer tillhandahål- mänskligt bör vara den främmande allmänna Ävenså i Dresden a h nu senast synas myndigheterna i Leip- zig med omgivning ha gripit sig an med frågan.
Det är den kände ch- fen för Leipzigs stora och beröm- da barnbördshus (Frauenklinik) pro- fessor Hugo Sellheim, som i före- drag.
d e b inför Hälsovårdsdeparte- mentet i Dresden, dels inför stads- fullmäktige grupper i Leipzig ingå- ende belyst hithörande frågor.
Fö- redragen äro tryckta i en serie (Vier neuzeitliche Frauenfragen.
Berlin 1928, Karger).
Dessutom har han sammanfattat dem i en uppsats i facktidskriften Zentralblatt für Gü- nekologi 11, 1928.
Han konstaterar f o n t behovet a h omfånget för dessa frågebyråer.
De- ras verksamhet vill han utvidga till alla frågor som tillhöra sexuallivet och fortplantningen.
Han stryker under de positiva uppgifterna.
un- derlättandet av havandeskapets bör- dor, men döljer ej den påträngande negativa uppgiften, att meddela ve- derhäftiga upplysningar ifråga om födelsekontroll.
las.
och barns öden Mödrars När en ung Av Ada Sam bekant framlade processkom- missionen i början av förra året ef- ter 16 års arbete ovannämnda betän- kande.
i vilket förslaget om lekmän- nens förstärkta inflytande i under- domstolarnas var en av de främsta nyheterna.
Betänkandet remitterades för yttrande till vederbörande myn- digheter.
Borgmästare Dahlbäcks ut- talande hör till de inkomna svaren.
Till en början framhålles vikten och vinsten av att också icke juridiskt bildade få tillfälle att göra sin upp- fattning gällande rid rättegångar.
Detta icke minst ur psykologisk syn- punkt.
Av stor psykologisk betydelse är också det kvinnlig inflytandet.
Framför allt har det i familjerätts- mål ofta stått klart för mig, heter det i yttrandet, att en väsentlig brist vidlått underdomstolarnas samman- sättning, d &amp; d som i dessa mål sker, kvinnors, hustrurs, mödrars och barns öden prövas och avgöras, utan att någon representant för kvinno- könet sitter med bland domarna.
Visserligen måste det medgivas att am en kvinna varit bisittare i rätten, målet säkerligen inte skulle ha fått en annan utgång.
Likaså kan ju rät- ten i vissa fall inhämta yttranden från barnavårdsnämnd eller andra samhällsorgan där en kvinna obliga- toriskt skall vara ledamot.
Men vad det gäller är framför allt att ta till vara den välgörande inverkan, som blotta medvetandet om att en kvinna finns till hands måste utöva p i den kvinnliga parten inför domstolen.
En kvinna, som redan under målets handläggning ser p i henne med en kvinnas ögon.
Hennes tillit till att målet skall få en i möjligaste man gynnsam utgång kommer obestridli- gen att stärkas Man kan inte kom- ma ifrån, att kvinnans uppträdande inför domstolen måste i viss mån till hennes nackdel betingas av det förhållandet, att hon ser idel män omkring rig.
Det förekommer ju inte så sällan att hon måste person- ligen.
låt vara inom lyckta dörrar a h med biträde av merendels man- lig advokat, redogöra for personligt intima förhållanden, avseende t. ex. könsomständigheter.
Funnes det i t - minstone i underrätten vid dylika måls handläggning och avgörande en kvinnlig ledamot närvarande, skulle uppenbarligen ett välgörande moment av större naturlighet och större likhet mellan könen införlivas med vårt rättsväsen En kvinnlig anordningar vara till stor nytta a h ledning för de regelrätta domstols ledamöterna.
Samtidigt kan den trygghetskänsla som hennes närvaro måste skapa för den kvinnliga par- ten inte överskattas.
För att tillgodose dylika krav på ett inrymmande i vårt domstolsväsen av rent mänskliga och folkliga ele- ment, anser emellertid borgmästare Dahlbäck icke nödvändigt att lek- mannabisittarna tillerkännaa " " - rätt pi i ' tort sett samma sätt ' Om de juridiskt utbildade domarna, som processkommissionen föreslagit.
När han förordar lekmannarepresen- tanter i stadsdomstolarna t. ex. två, och i familjerättsmål alltid en kvinna som bisittare under såväl för- handlingar som överläggningar är det för att det votum de ha rätt att avgiva framför allt skall utgöra ett moraliskt och psykologiskt be- tydelsefullt uttalande.
Det kostar fortfarande mycken övernattningsförmåga och genom- tänkta bevis fär att klargöra att människor är både män och kvinnor.
tydelsefullt uttalande.
" ' - - -
Bräckor SOCIALDEMOKRATISKA PARTIET 1928 partimurarna i Sveriges största politiska parti har I Under den socialdemokratiska par- tikongressens diskussion angående Stockholm hållit sin trettonde kongress, militärfrågan berättade h r Lindha- den största i dess historia.
Väldiga var ock- så de problem som av d e 305 socialdemo- gen, hur h a n f ö r länge sedan hört, kratiska distriktsombuden tillsammans en ung man r i d namn Per Albin med riksdagsgruppen 16 ombud, parti- Hansson.
hålla e t t glänsande tal för styrelsens ledamöter a h andra funktionä- avrustning.
me, som och nu var det densam- gjorde sig till förespråkare rer behandlades.
Två av d e största frå- gor, vilkas lösning tiden fått sig före- lagd att utfundera f ö r en helt annan politik.
Hela denna diskussion var ganska m ä r k l i g Inte f ö r a t t där förekom Utan j u s t d ä r f ö r, att något nytt!
den var så typisk, f ö r hur det går till.
Så bedrövligt typisk!
H r Per Albin Hansson, som höll huvudan- förandet, y t t r a d e sig länge a h in- Slutsumman gående över ämnet.
var, att han var beredd på allt.
1925 års försvarsbeslut!
Eller större rust- ningar!
Eller mindre!
Han talade, som d e t kallas av klokhet och erfa- Likaså hrr Wigforss och Lindhagen var som all- tid ståndaktig.
Hr Engberg teg (av renhet.
Sandler.
Hr tidningarna att döma) Men även - kanske med mera nämligen förhållandet mellan klasser ah förhållan- det mellan folk.
förekom p i kongressens program under rubriken partiet a h den frivilliga skytterörelsen samt militärfrå- gan.
Därjämte diskuterades under vilka förutsättningar det socialdemokratiska partiet skulle kunna åtaga sig regerings- ansvaret.
Ett stort kommunalpolitik pro- gram antogs.
Det upptar bl.
a. kommu- n i l affärsverksamhet vad det gäller fö- retag av allmän betydelse, kommunernas förvärvande a v skogsmark till allmännin- gar och jord t i l l bostads- ah egnahems- ändamål, vilken jord mi till enskilda upp- låtas mot tomträtt, återköpsrätt, tryggad besittningsrätt eller arrende Med stöd av jordpolitik bör kommunen söka undantränga den kapitalistiska produk- tionsmetoden eller motverka d e r skadliga följder.
Befolkningen P a l l tillförsäkras goda bostäder, friluftsbad a h offentliga badhus billig sjuk- a h tandvård, vilo- hem för mödrar, rådfrågningsbyråer för föräldrar m. fl.
hygieniska och sanitära stränghet i n någonsin dörr - ra ett f u l l f ö l j a n d e av der socialde- rationell några av de mera framträdande utredning skulle även ingå¨ undersökning av huruvida ett militärt försvar överhu- vudtaget tjänar något till, alltså den rena avväpningslinjen.
Partiets ställning till en eventuell geringsbildning måste ju för detta själv re- vara a v stort intresse.
från i n % - giskt visa erfarenheterna linbehandlingen a t t en u t r e d n i n g även kanske skulle k u n n a giva vär- defulla uppslag.
Diskussionen in.
Med Tidevarvets artikel under ovan- leddes av Ernst Wigforss, som bl.
a.
framhöll hur saken blivit aktuell genom stående rubrik - d.
9 juni - ber jag få den gamla vänsterfronten brutits och livligt instämma Att socker nästan kan kallas ett livs- borgerlig samling är på väg att ska- pas.
Två olika meningar har framträtt elixir syns mig bäst bestyrkas därav, att Den ena fordrar som villkor för en social- just de.
SOm växa och de som känna sig trötta, nämligen barn och gamla, allra demokratisk regering säker majoritet i riksdagen eller åtminstone i andra kam- mest känna behov därav.
att en maren » Vi har skyldighet att se till att regeringen blir ett uttryck för de parla- mentariska krafterna. » Enligt den andra meningsriktningen bör partistyrelsen och kra- riksdagsgruppen ha fria händer i frågan också kravet p i progressiv beskattning på sin tid gått i n f ö r freden, f a s t e " förmögenhet, särskilt genom arvsskatt deras ledare nu blivit så » borgerli- a h jordvärdestegringsskatt.
gar.
att d e l å t a ackordera med sig.
Kongressen antog vidare uttalanden i Här passar svårligen d e t gängse ta- jordfrågan angående kvinnorna anslut- lesättet, att de » som varit med » inse ning till partiet samt ifråga om fackför- eningspolitiken Dessutom förelåg en nödvändigheten av k r i g och s. k. mängd motioner i andra mer eller mindre försvar.
H j a l m a r Branting hörde vittgående angelägenheter, skolan, espe- till dem, » som varit med ».
a h d e t ranto, partipressen etc. var dock hans ställning. ’ som dikte- Rickard Lindström hade förelsgit att rade motiveringen till 1924 års här- kongressen skulle upphäva den tidigare såsom ret av Tidevarvet väckt bland våra läsare, ha v i vänt oss till Med.
D:r Jakob Billström f u r a t t höra h a n s åsikt i frågan.
Samtidigt som vi pu- blicera D: r Billströms uttalande återges e t t inlägg från en av våra prenumeranter.
D:r Billström säger: Principen » lika mat » synes ju i f ö r e l i g g a n d e f a l l psykologiskt rik- t i g och hållbar; fysiologiskt kan j u hända, att den f ö r barnen bäst lam- p &amp; och a v dem m e s t uppskattade födan, kanske ej är lika bra för de o. d. mokratiska programmet.
Vi ska icke ven som framläggas i programmet.
Bland och en regering kunna bildas så snart förglömma att socialdemokraterna de punkter som rör skattefrågan märks möjlighet finns och man anser att verk- fattade skall intresse som artikeln om Socker i förra num- Det var flera i n herr Lindström som talade för den uppfattningen att demo- kratien inte bur helt försmå det stöd, som ligger i förtrogenhet med bruk av vapen.
Samtidigt som man påpekade att det alls inte kunde vara fråga om någon klass- beväpning.
Från andra håll underströks inkonse- kvensen i ett bifall t i l l den Lindströmska motionen av ett parti, som tagit avrustning upp på sitt program.
Efter ingående dis- kussioner avslogs också motionen med un- derstrykande av partiets förut uttalade vuxnas magar.
Beträffande sockret så synes det ställning till skytterörelsen.
I försvarsfrågan kämpade på liknande mig som av f l e r a skäl f r u k t honung.
vore a t t f ö r e d r a g a Behovet och sätt den klara avrustningsviljan emot för- siktighet och förnöjsamhet med det som önskvärdheten a v a t t något d y l i k t är.
Summan blev ett uttalande med krav finnes är uppenbar.
Psykologiskt på snar förnyad omprövning av vårt mi- skulle j u en u t r e d n i n g vara både in- litärväsendes ändamålsenlighet.
I denna tressant och ganska l ä t t.
Fysiolo- i Social-Demokratens spalter avfärdas med eft par rader, är d e t en glädje a t t anteckna a f t två kvinn- liga deltagare talade för avrust- ning.
Och vidare må framhållas att från landsorten höjdes röster för ett förbättringar.
Kommunen bör uppträda som mönsterarbetsgivare.
Arbetarnas erfa- radikalare program i m i l i t ä r f r å g a n, renhet bör tillvaratagas genom deras med- vilket givetvis endast skulle innebä- verkan i driftsnämnder.
Detta är endast om det Socker Med a n l e d n i n g av d e t liga fördelar för partiet politik, kan vin- nas om även i begränsande frågor.
Partistyrelsen hade framlagt ett för- slag till uttalande.
som slutligen enhäl- ligt antogs av kongressen och var av föl- jande lydelse: Vid regeringsproblemets bedömande från socialdemokratiens sida bör frågan inställas i sitt sammanhang med partiets förut förda och framåt ut- av att ökad fasthet i svensk regerings- Utan att egentligen så noga känna till sockrets nyttiga egenskaper tog jag mig för att låta min son.
som var klen under sina tidiga år, få tillfredsställa sin lust fur denna föda.
Om jag minns rätt hade han ända tills han var gymnasist ett te- fat med sockerbitar bredvid sig, när han läste sina läxor.
Och när han var på be- sök hos släktningar hade han vänligen fått lov att gå och äta socker när han ville.
Jag såg ej ens att det skadade hans täder, man trodde j u förr att sockret var ett tändernas fördärv.
Att V i böra äta mera frukt, därom är lika övertygad som artikelförf.
Ber ock t i göra en invändning mot förslaget att en skål frukt borde alltid stå framme.
Jag tror att det just är ovanan att äta frukt som mellanmål, som gör att vi ej jag kurs av allmänpolitiska grunder är att äta så mycket frukt som vi borde.
Det är denna hälsosamma föda dyr.
bor- ordningsförslag D e t t a var något bekämpas m o t arbe- helt a n n a t.
in det som framlades tarklassen frihets- och kultursträvanden ningen för regeringsansvar bör vara möj- 1925.
Förslaget 1924 ram föll, var fientlig.
Herr Lindström anförde bl.
a. de ligheten att förverkliga ett positivt om grundat på att: » det säkra värnet argument, som är vanliga i diskussionen också begränsat program.
Prövningen av k r i n g vår nationella f r i h e t kan en- om fred mellan olika nationer, nämligen dast ernås i den mån, som våldet att den enes rustning skall avhålla den tiets strävanden kan självfallet endast ske får vika för rätten, i den mån de andre från som att rusta och angripa.
O m med utgångspunkt från ett aktuell läge.
det anslag riksdagen årligen bevil- f r e d l i g a uppgörelserna träda istäl- jar det skytteväsendet.
470,000 Kongressen uttalar därför endast: att par- kr.
indroges, skulle följden endast bli tiets instanser ha att under beaktande av let f ö r k r i g vid slitandet av mellan- folkliga konflikter. » Förslaget 1925, uppkomsten av borgerliga frivilliga for.
vad ovan uttalats pröva frågan från fall som gick igenom, var tummat och svarssammanslutningar, som undandroge till fall.
pålappat och hopfogat, så att det sig offentlig kontroll a h därför vore än- Om denna resolution yttrade borgmäs- skulle kunna vinna majoritet, en skadligare in de nuvarande.
Faran tare Lindhagen att den vore ett mästar- I en kapprustning mellan klasserna är vis- verk, utan en enda grundsats, utan ett en- grundval l i k a ohållbar både ur f r e d s - serligen stor.
Men det är inte meningen da spår till klarhet.
Det vedertagna sät- synpunkt och försvarssynpunkt.
att en sådan skall äga rum.
Herr Lind- tet för regeringsbildning vore odemokra- De sockialdemokratiska ledarna ska anser erfarenheterna ftån utlandet tiskt och räddningen endast att söka ge inte göra sig alltför säkra p å att visa p i nödvändigheten av att arbetarnas folket nya impulser och elda det till ny inte står hell främmande för vpenbruk.
entusiasm.
Det är bra om en regering går landsorten i längden följer dem i Men just detta skall hindra borgarklassen till sitt värv med den föresatsen att gär- na falla på gad och förnuftig sak.
borgerlig s a m l i n g k r i n g e t t s. k. f ö r från att försöka tävla med dem!
svar.
Militärfrågan, gemenligen Ett parti som gått in för en försvars- Angående fackföreningspolitiken er- kallad f ö r s v a r s f r å g a n, är ett av de ordning som kräver miljoner kronor inrade kongressen om att dess allmänna spörsmål.
som kommer att göra bräc- årligen kan inte anse det mot sina prin- grundsatser utmynna i ett allmänt solida- ciper stridande att tolerera skytterörelsen.
ritetskrav som i princip utesluter mono- kor i partimurarna.
Varje partimedlem som stödjer denna polism.
Därför sanslöt sig kongressen till skulle ju annars behandlas som förrädare det uttalande som landsorganisationen och uteslutas ur partiet.
Men denna konse- gjorde vid sin sista kongress nämligen kvens är man inte färdig att draga.
att en sluten fackföreningspolitik är stri- dande mot fackföreningsrörelsens princi- per och oförenlig med demokratisk och socialistisk åskådning.
Så är alltså det socialdemokratiska par- frågan huruvida en regeringsbildning in- frivilliga nu ström tiet redo att möta valårets vedermödor.
för Vi de tvärtom söka övertyga husmödrar som säga att frukt blir dyrt, att den ej bör ges åt barn som ett extragott utan till måltiden.
Den ersätter j u då en rätt och man har på så sätt sparat in eller nästan sparat in en annan sådan för frukt- ätande hr det enda som kan få folk i all- mänhet att mera tro sig ha rätt till denna hälsobringande f ö d a S. Sveriges socialdemokratiska Kvinnoförbund har i broschyrform låtit utgiva de före- drag över Aktuella spörsmål på släktlivets område, vilka höllos Pi opinionsmötet den 1 2 mars I år på Konserthuset i Stockholm.
Sam bekant talade professor Hj.
Fo om rssn Foster- er fördrivning ur medicinsk och social punkt, professor Alfred Petrén om Steri- liseringsfrågan och dr. Alma Sundquist över ämnet: Är preventivlagen ett hinder för sund sexuell upplysning?
Broschyren innehåller även en av hovrättsrådet Vik- l o r Petrén gjord granskning av preventiv- lagen ur juridiska synpunkter.
Priset för broschyren är 30 öre.
syn-
, utbildning.
- Juni månad drömmarnes, plan- tid.
Det ar stundom icke bara för sommaren, för semes- tern, det kan också vara för livsti- tiden, för livsverket -.
Vid terminens sista klockslag, när läggningarnes folkskolorna slå upp sina portar mot junisommaren och friheten, kan det finnas bland » de avgående » en del små töser, som i n när de stå på trös- keln redo att gå ut från läxläsning- en och in i arbetet för uppehället, alls icke ha klarlagt för sig vilket yrke de skola söka sig in i.
Termen » det är ju så trångt över- allt » har blivit ett sådant slagord att själva den nötta.
refrängen tycks gå omkring och söka pengar till Amerikabiljetten.
Finns det ännu i Sverige land en kvinnlig yrkesbana, där icke trängsel rår?
Det lär h u r otro- ligt det i n kan tona t. o. m. f i n - nas flera, både bland » de vanliga » och de mera säregna yrkena.
Det skall lämnas åt statistikbe- mängda pennor att utreda deras fö- rekomst och sanningssiffror, här ne- dan skall endast i korthet relateras några ord om den g r a t i s u t b i l d n i n g som kan erhållas för ett kvinnligt - yrke Eva yrke.
vilket.
åtminstone vad huvud- staden vidkommer, i den tid som är bär med sig två stora fördelar, näm- ligen att icke vara till kvävande trängsel fyllt samt att tack vare en genomtänkt och ansvarsfylld gratis- undervisning icke ha värsta föret i portgången utan.
där anlag och god vilja göra sig gällande, från första arbetsåret kunna ställa sina unga utövare på en ganska god ekonomisk grund.
Det är sömmerskeyrket, det TJÄNST Om inte det fina maskineri fungerade, som göms bakom skyltfönstren a h vars tillvaro tillkännagives inom den centime- terbreda ramen av en annons vilken framgångslös strävan skulle inte uppfylla producenternas liv, som fick leva och ka förgäves, utan erkänsla, utan förmåga att göra sin nyttiga verksamhet nyttig.
Och vilken betungande och orolig ävlan hos de konsumerande medmänniskorna att komma i beröring med källorna, ur vilka de skulle kunna ösa sina livsförnödenhe- - ver- ter.
Men det fina maskineriet fungerar och över hela världen står handelns represen- tanter t i l l tjänst for att göra produktio- nens frukter åtkomliga för alla och för g, vederhäf- Schmidt som sedan sekler tillbaka legat kvinnorna så nära.
Från Stockholms stads lärlings- och yrkesskolor i sömnad berättas här nedan om de fördelar de unga av förskolornas flickor, som ha lust och anlag för sömnad, numer kunna erhålla genom den utmärkta konst- nadsfria undervisning inom söm- merskeyrket, som verkstads- och lär- lingsskolorna ge, och varigenom ofta redan vid 18-19 årsåldern de skick.
ligaste av de unga i; unn a väl för- - - mera Vi STÅ TILL Av skrivna i Stockholm, och hon blir då befriad från andra årets fortsätt- n i n g s s k o l a.
Det vanligaste är ju dock.
att flickorna i n efter folkskolans 8:de klass.
I verkstads- och lärningsskolan, som f o r de kvinnliga eleverna har avdelningar inom m o d i s t - och söm- merskeyrket, råder en månads prö- votid, vilken elevernas lust och anlag för yrket väl granskas, man har därefter rätt att frånskilja de elever, som e j visat sig lämpliga för yrket, och på ramma sätt ha även eleverna under denna månad rätt att sluta, o m de ej finna sig trivas med sömnadsyrket.
I lärlingsskolan för yrkessömnad, d i r flickorna undervisas två år med komma under att låta alla på bekvämaste a h effekti- vaste sätt få sina önskningar uppfyllda.
Man ser sig om a h upptäcker att man behöver mycken hjälp i det dagliga.
Där är den naturälskande lantbon som av omständigheternas makt blivit placerad i en storstad.
Han längtar efter att få flytta vårens färg a h doft inom sina väggar och han räddas från evig tvin- sot genom blomsteraffärens erbjudande LY friska blommor av alla slag.
Hans stac- kars fru, som är van rid kroppsrörelse i del fria, håller p i att försmäkta under stadens påtvungna stillasittande, t i l l s hon kommer i beröring med de möjligheter till idrott.
som erbjudes hanne genom S.
K.
C. F. K.s fem-öresförteckning.
Sedan de återvunnit själens jämvikt ha de kraft att med hemslöjdsaffärens hjälp inreda - göra sig gällande så är det rena eländet.
Klimakteriet betyder icke bara kroppens förgängelse utan ock- så själens, o. s. v. i all oändlighet.
Författaren till denna handbok i kvinnans fysiologi kan visserligen frånkännas alla kvalifikationer men vederhäftig är han ej, och hans bok kommer a t t skada många, som ej lander.
Det låter som en psevdonym och några föregående alster av sam- ma hand annonseras e j av förläggar- na.
Måtte spåren avskräcka!
De båda böckerna ha gemensamma drag.
De blanda lögn och s a n n i n g till för- såtliga halvsanningar.
Deras ge- mensamma ledmotiv är » ytanför kö- net f i n n s det ingen hälsa, ja, icke ens något liv ».
(N e m i l o v.)
Men se- dan framgår det otvetydigt att den- na sanning gäller endast kvinnan.
Och ju längre hon lever desto värre blir det.
Till a h med under barndoms- åren är det tragiskt för kvinnokönet.
digt fria undervisning får plats på En åkomma som småmask blir be- atelier, erhåller hon omedelbart tred- je årets elevlön, 24 kr.
i veckan.
De svärligare för en flicka än för en unga sömmerskorna komma dock i gosse och dödligheten i tuberkulos i allmänhet snart upp till högre lön, vissa åldrar större för flickor än gos- under säsongen kunna d e som äro sar.
Men förf.
glömmer.
eller vet raska och sy » på styck » gå upp till ej, a l t rid en annan.
tidigare tids- period är gossarnas överdödlighet ter kontoristryket,som de flesta av nutidens folkskoleflickor önska sig tydligt markerad,och vad flickornas till är nog sömmerskeyrket det som överdödlighet i tonåren beträffar har den anslutningen; far- finns den t. ex. e j i England.
Ame- underligt nog kan ej heller m ä r k a s, rika och Australien.
Alltså beror största nutidens myckna fabriks- genom den p i miljöförhållanden.
Efter pu- konfektion någon särskild tillbaka- berteten låter det så här, » Kvinnans gång visats Inom yrket.
liv ä r en oavbruten, aldrig upphö- rande sjukdom., Och sedan » det ka- lendariska inflytandet.
upphört a t t att I sitt hem så som det bäst liknar d i n vackra gård de lämnat.
Den långvariga resanden, o m inte har några bekantskaper i staden ser sig Om efter e t t härbärge.
Pallas förstaklassiga hotell slår UPP sina gästvänliga portar.
Och i dess närhet finns allt som är nöd- vändigt för den fortsätta resans M i g.
Letterstedts hållbara strumpor, som inte r i l l a r sin ägarinna bekymmer med trasiga hälar a h löpande maskor.
Glaumanns modemagasin med den rätta hatten, som ger en behaglig säkerhet i t bärarinnan genom sin ändamålsenlighet.
Där försäl- jes den välsittande korsetten Germa, som är ytterligt behändig att tvätta eftersom fjädrarna inte behöver tas ut för varje gång.
Och dir finns slutligen kristall- lagret a h Hertha.
ateliern for konstnär- ej genomskåda humbugen.
Vad skall man då säga om I tolfte timmen?
Osmälta kunskaper om psy- kologiska tillstånd och deras rot i sexualia.
Hjältinnan behandlas av en nervläkare, psykoanalytiker, som säkerligen redligt och allvarligt sö- ker reda upp hennes sladdriga själ.
Författarinnan imiterar Elin Wägner efter mönstret Natten till Söndag.
Fru Elin Wägner är e j att gratulera till sådana imitatörer, ja karrikatörer skulle jag vilja säga.
I $ &amp; plägar ju fru Wägner dessutom förfäkta en helt annan grundupp- fattning.
Förebilden till den behandlande läkaren ligger också nära till hands, Det är för oss läkare smärtsamma ögonblick när man får igen sina eg- na ord a h yttranden förvridna och förvanskade, sådana de reflekteras av grunda och fåvitska människosjä- lar.
Men leda e j spåren alltför fel har döden för en gångs skull varit barmhärtig a h skyddat läkaren ifråga för att få tillbaka sina av kunskap och levnadsvisdom präglade ord i Tolfte timmens förvridna språk.
Ada Nilsson.
-- liga läderarbeten, där man väljer de mest välkomna gåvor till d i sina De tankearbetande unga människorna som bor billigt kan inte dricka vattenled- ningsvatten eftersom rören är rostiga.
En flaska Ramlösa är inte bara läskande och aptitlig men också uppfriskande efter långvarigt arbete i sekunda luft.
De för- söker hålla bostaden i stånd gentemot dammets allmakt.
Vem hjälper dem!
En dammsugare står att få billigt a h be- kvämt.
När de trötta kommer hem har gossen från Smiths varit där och lägenheten är sugen a h ren.
I ett så välhållet hem passar endast rena gardiner.
Berglunds kemiska tvätt tar gärna hind om deras gamla och lämnar dem åter tvättade som nya.
Sedan gäller det semestern vars glada minnen man gärna vill föregiva.
Holling- ers fotomagasin står gärna till tjänst med r i d a h alla förnödenheter.
Men den, som man älskar högst, får inte rum på något så litat som ett amatörfoto.
For hannes skull finns en riktig fotograf, som med konstnärlig makt framställer hennes skönhet utan fel.
Den som ännu inte har något hem men gärna vill ha gir till Rockström och väl- jer möbler.
Det sista spännande besluten är mattorna.
Sedan årtionden finns Bir ström och Boström tillhands med allt vad som kan begäras.
Utsökta kaffeblandningar från Lucks, Karstens lika hälsosamma som välsmakan- d i skorpor finns slutligen trofast vid den hungriges sida som tillvarons sista full- ändning.
Cassan.
,
Ä N K A N av I R U T H PE R S S O N Hon upptäckte så många nya si- dor hos sina barn, och det var inga sidor som gjorde henne glad.
A l l oftare hände det att hon lät arbete vila och blev stående eller sittande sysslolös medan tankarna arbetade med att reda ut något i t henne.
” Ni är trött, fru Ringberg. "
sa- de banvaktsfrun åt henne.
” Vore jag som ni.
skulle j a g taga nytta av bar nen p i kvällarna.
De skulle minsann inte f å springa och väsnas s i myc- ket, medan j a g gick och slet åt dem. "
Det var välmening av henne men hos fru Ringberg flammade vreden ” Jaså barnen hade för stor upp.
frihet.
Det var väl söndagen kunde hon tänka.
Och hon satt en hel förmiddag u t e i stallen på en upp och ned vänd potatiskorg och hetsade upp sig t i l l fullt ursinne genom att räkna ut, a t t när det gällde värnlösa skolbarn.
då teg rörläggare Karlsson med Lin åttatimmarsdag.
Räknade man tiden gåendet till och från skolan tog u h den tid läxläsningen på kvällarna tag hade väl de flesta av landets sju-och tim- fjortonåringar en toiv-tretton mars arbetsdag.
Åtminstone på lan- det.
Och s i hade hon ändå läst ni- gonstans, att fyra timmars tankear- bete var ungefär jämförligt med i t - tatimmars tungt kroppsarbete.
- korgen d.: omsider $: gården, kände hon hur ögonen sve- do av brist på fuktighet och hur hjär- nan kändes tom på samma gång som den l i k s o m värkte.
Hon kände behov der sitt funderande.
Det var ingen- ting att fästa sig vid.
Hon gick till sitt arbete, men det blev ingen fart med det.
Rätt rom det var ertappade hon sig med att åter stå stilla och fundera.
Men inte fundera lugnt och stilla utan med känslorna i upp- ror.
PÅ L S H U S nat tyda den minsta skiftning däri.
Nu buro de den prägel rom drag kunna f å i atmosfär av fusk och lögn u h ständig förställning.
Det fanns inte längre något levande varmt att läsa sig t i l l i dem.
Intet som har vittne om att det fanns mod till sanning hos dem.
Hon sade sig med bitterhet att hur skulle det väl kunna an- norlunda, och hon lovade sig än en gång.
att åter göra deras liv rikt och som förr.
Men hur omöjligt visade det sig inte vara.
Förr hade alla barnen stigit upp och begett sig till skolan samtidigt och kommit hem samtidigt.
Nu miste den äldsta flickan vara färdig tre kvarts tim- ma tidigare än de andra för att hin- na med tåget och hon brukade kom- ma hem en halv timma tidigare än de, eller också inte förrän vid sju- tiden.
Hon hade fått fru Ringbergs gamla cykel upplagad åt sig för att hinna fortare mellan hemmet och järnvägsstationen, och mellan henne och syskonen stod en ständig strid vem som skulle använda den på vara varmt om påstod att de hade lika stor rätt till den och vädjade till modern, som a " - gjorde.
Cykeln är min.
Och hon får en- ville Men då även de ha rätt att låna den, och det blev svårt för hen- ne a t t få dem att fatta.
att det kunde de inte få.
emedan hon inte hade råd korta på den flera reparationer.
gå sönder när hon själv tar ut den om rön- dagarna och cyklar till nämndeman- nen ".
undrade de.
» Det är en annan sak », sökte mo- dern försvara sig.
» Ni cyklar bara för lekars skull.
men hon cyklar dit ut för att hon u h nämndemannens flicka skala lira sig läxorna tillsam- Läraren påstod, att den äldsta flic- mans ».
kan hade gott läshuvud.
och som det » Jo pyttsan, lära de s i g läxor.
Gå finnes en Kommunal mellanskola i och visa sina fina skolmössor fram- Bolbjer föreslogo skolrådsledamöter- me vid tågen bland de resande och na modern att hon skulle låta henne låtsa att de är bättre än andra .. f å fortsätta dir. redan hon slutat upplyste pojken.
Hon märkte, att han menade hon folkskolan.
Det skulle inte bli min- sta kortnad.
Undervisningen var f r i var partisk och att det blev kvar hos och tågbiljetten skulle församling- honom, ty vid minsta tillfälle hette en bekosta it henne.
Klädfrågan det härefter: » Hon ska ha, men vi ska aldrig skulle inte heller behöva lägga hin- der i vägen.
tyckte man.
Alldenstund h a något. » d e t fanns en " Fattiga barns bekläd- » När j a g ' slutat folkskolan, får nadsfond ” inom församlingen.
j a g då också gå i samma fina tänka skola som hon.
sporde pojken.
NU skulle fru Ringberg » V i f å se., svarade modern.
över detta och besinna a t t det var Men det blev ingenting av med hennes barns bästa man ville.
Det hade hänt förr att hon det.
Hans betyg voro j u rt inte då- mottagit kläder till sig och barnen liga.
men det var ingen som var av andra.
men det hadc varit av vidare hågad att taga itu med att som hon av någon anled- ordna det ekonomiska denna gången, sig samhörig med och resor och kläder och sådant vidare.
känt sig samhöriga med Rörläggaren ' hade själv en son p i henne.
Lydia Lindskog och kvinnan samma ålder, och varför skulle inte han kunna bli hulpen såväl som i huset nedanför Hagslövsliderna och några andra bland de närmast draga den här Henriken riktigt.
Han var så näbbig av sig, när man sökte skämta med honom.
påstod han.
Och bagare Pettersson tänkte på alla de gånger, då han varit ute med sina brödkorgar och haft en hel flock småpojkar gående efter sig med den här Ringbergspojken i te- ten och hört hans ideliga oefter- härmliga: klonk-klonk-klonk.
En gång hade han vänt sig om och bett honom tiga och fått t i l l svar: » M e n det kan väl ingen för- bjuda mig att göra med min tunga rad jag vill. » Nej, en förbannat slem unge var det, Som rakt inte hörde hemma i några fina skolor.
M e n det begrep inte pojken.
Han kunde rakt inte förstå varför inte han skulle f å gå i en fin skola lika- väl som systern.
Var hon kanske klokare än han?
men det medgav han själv.
att han hade lättare för att lära.
Eller var hon bättre och snällare kanske, men det var unge- fär detsamma.
me de modern.
» Åtminstone bra mycket menade viktigare av sig.
än v i d j a g är », av- gjorde han själv.
Men modern gladde sig åt att få behålla honom i hemmet.
H a n rar inte ridare uthållig av sig.
Den ena saken efter den andra påbörjade han och lät sts halvfärdig och han hade lagt sig till med en massa av oarter, som plågade modern.
Och dessutom var han mycket riktigt.
som disponenten påstod näbbig av sig.
men hon menade att så småning- om skulle allt detta kunna bortar- betar.
si att han åter blev samma muntre.
livlige och godlynte pojke som han varit före skolåren.
» Om du så ovillkorligen vill gå i skolan, s i har du ju fortsättnings- skolan kvar », sade hon.
D e t var under det andra året han besökte denna skola.
som Irupsbar- nens sexuella lek blev röjd.
genom att en av flickorna.
som ännu inte slutat skolan befanns vara havande.
Det blev en vidlyftig affär med en mängd barn och unga inblandade och det var under denna oerhört pin- samma utredning, som landsfiskalen i Irup kom a t t slå knythanden i bordsskivan och brista u t: ingen fan i underjorden har ett helvete s i glödhett som det en allmän åklagare har i ett kristet samhälle.
När fru Ringberg såg honom kamma på vägen mot Pålshus, för- stal hon och vände sig om för att se p i pojken.
Hon s i g ångesten i hans ögon övergå till vanvettig skräck.
Ett ögonblick stad han hjälplös och handfallen, sedan vände han sig tvärt om och stack i väg mot sko- gen, där han försvann.
» V i kommer väl igen i morgon då.
Kanske han lugnat sig något till dess », menade landsfiskalen, d i han inte stod att upptäcka nånstans och inte svarade varken modern eller dem när de kallade.
» Henrik! » fortsatte fru Ringberg att ropa, sedan hon åter blivit en- sam.
» Henrik kom!
Det är bara j a g ensam.
Det är din mor.
De andra ha kört igen. » Men där kam ingen Henrik.
Och när landsfiskalen nästa d a g kom tillbaka blev det skallgång efter ho- nom han fick anordna i stället för polisförhör.
Man rökte genom hela Snärjet och trakterna däromkring.
men han var rom uppslukad och man hörde ingenting till om honom p i nära fjorton dagar.
Men d i blev han infångad i en kuststad u h åter- ränd.
Under dessa fjorton dagar upp- levde fru Ringberg något som hon väl haft vetskap om fanns att upp- levas av somliga.
men som hon al- drig anat var något så oerhört.
Hon upplevde vansinnet.
Gud samlade hennes kropps alla nervtrådar i sin hand.
påstår hon.
och tänjde ut dem till det yttersta.
varpå han slog en knut på dem nånstans mitt uppe i hjässan.
» Men inne i huvudet, så att den inte skall synas utan kara förnim- mas av mig själv,.
säger hon.
Hon hade som barn.
hon s i väl rom alla andra.
fått lära sig.
att tjänst åt Gud är offer av sig själv.
Och fast hon aldrig erfarit något egentligt religiöst behov, så hade han dock.
hur rättfärdig hennes egen rak förefallit henne, känt s i g som en god kristen varje gäng.
hon gi- vit vika och fogat s i g efter andras rakt motsatta åsikter i samma sak.
Och därvid hadc hon omedvetet haft Jesus a v Nazarets korsdöd för ögonen.
Hon hade gjort som han.
offrat sig själv.
Men.
berättar hon nu, när j a g gick därinne i Snärjet och ropade: » H e n r i k och jämrade m i g » Kristus hjälp » - Då var det som om Kristus plötsligt stått fram- för.
Kanske var han som Jesus av Nazaret, men d i inte som den off- rade Jesus, utan som den Jesus rom med gisslet i handen renade helgedomen från de hopar av växla- re och månglare som dvaldes d i r inne.
Men mest var han nog ändå som Ara-Tor.
Som naturen själv.
Och han krävde inga offer av m i g men l i v och växt.
Stark och evig växt uppåt.
Men jag hade offrat allt åt samhället, som för honom var ett dött ord.
Och vi kämpade med var- andra i dagar och nätter ända till den stunden kom.
då landsfiskalen stannade på gården och hade Henrik med sig och sade.
att han kunde f å stanna hemma hos mig tills vidare.
Då hände det där med tradarna och knuten. » Henrik Ringberg var inte den mest inblandade.
men man bar lite var bland stöttepinnarna agg till ho- nom far pojkstreck och snäsor och s &amp; var det rymningsförsöket och mo- dems tillstånd man tog i betraktan- de, så han dömdes till uppfostrings- anstalt.
Felix L i n d s k o g såg mörk ut, och ingen av Irupsherrarna mer än hans gode vän landsfiskalen gick.
rätt gärna i frivilligt möte med honom den tiden.
Och herre g u d visst var det ett elände här i världen, det med- gav man gärna.
Men karlen kunde räl ändå försöka se, att man gjort så gott man förstått.
A t t den äldste pojken dog.
och den här yngste gått och burit sig dumt it var ju ingen- ting som varken skolråd eller barna- vårdsnämnd kunde rå för.
Man var oskyldig och man hade handlat skyndramt.
Änkan var intagen p i försörjningsinrättningen, och den yngsta flickan hade bagare Petters- sons tagit hand om.
ty de behövde j u s t en hjälpreda i den åldern, och när de d å pi ramma g å n g kunde gö- ra en god gärning så -.
Den äldsta som skulle avlägga sin examen vid terminsavslutningen vistades h a nämndemannens.
Sedan skulle han ha plats p i disponentens kontor.
N u ar Pålshus ledigt.
sade man, och samma dag man hämtade änkan Ringberg till försörjningshemmet cyklade en av Hagslövsdrängarna dit ut för att Y hur det var, Han hade fästmö och var god vän med herr Felix.
H a n var viss om att få arrendet, och så skulle åter ett hem grundas inom de murar där det Ringbergska en gång med så myc- ken ljus tro grundats.
