# ID: svediakorp-per3390
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1928
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,365
# sentences: 402
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDEVARVET N:r 23: 1928.
I n f ö r r i k s d a g e n s slut, ledande artikel.
Slussens vår Ryssarnas vapen Av ELIN WAGNER Sveriges socialdemokratiska Kvin- Från tusen antikommunistiska talar- mycket förfärligare och subtilare va- bestämmer dem, tycks det, till neder- noförbund har hållit sin andra kon- stolar, det må vara press, predikostolar pen att arbeta fram världsrevolutionen lag.
De ledo ett dundrande nederlag gress i Stockholm.
Några av syn- eller valmötesestrader, förkunnas att med, än gaser och kulor, som utgöra punkterna som där framfördes sam- k o m m u n i s m e n s mål är m världsrevo- andra länders värn- och anfallskraft, manfattas under rubriken Ärlig lution som med våld ska vända upp att de inte mer behöva dessa klumpiga och ner på samhället.
Bolsjevismen vapen.
tävIan.
förnekar heller inte att våld kan vara Det är därför jag inte e n sekund lämpligt och nyttigt för att nå det sto- delar den allmänna fruktan för ryssar- ra målet.
Kanske vill den också peka nas gevär.
eller anser att vi måste hål- Ryssarnas vapen är en på b i n k o m märkliga historia för att l a upp vår armé mot dem.
Jag kom- kommunismen.
n y a metoder av skildring för mellan bevisa detta.
Och vad göra makterna nu?
Isolera mer inte an bli skjuten a~ en rysk Men denna historia bevisar ingen- arkebuseringspluton.
Om det blir så, Ryssland från sällskap med bättre folk, folkliga uppgörelser.
ting sådant.
Vad är det Sovjets ledare att Sverige råkar i yttre revolution b e h a n d l a det som en paria och driva ha levat på och fortfarande leva p i men vi kinske kunna klara oss ändå det över till Asien.
Vad fann Ryssland i Asien?
Det Inte är det på sin militära över- - så hmar faran för livet från svens- Hagman, en av Lucina makt!
De ha ingen sådan.
Sej.
deras ka fascister eller från svenska bolsje- fann folk som börjat vakna till natio- Finlands märkeskvinnor, den stora trumf är att de även sedan de viker.
som stå på ryska nivån av 1917. nellt medvetande, i n f e k t e r a d e av ini- 5 juni 75 tir.
I veckans nr.
av Tide- fått makten.
se ut över världen och Medan vi vänta på händelsernas ut- terländsk n a t i o n a l i s m i en ganska far- samhällsförhållandena från proletaria- veckling och handla var och en efter lig form, sårade i sin självkänsla och varvet skildrar EIlen Hagen några sidor av hennes insats i Fin- tets synpunkt, med dess ögon.
De blevo vårt mått av l j u s för att påverka den plågade av fattigdom, Det fann.
värst inte vänner och kamrater med herrar- en eller annan riktning, så låt oss i av allt.
ett a s i a t i s k t proletariat som ar- lands sociala och politiska liv.
na i andra länder, fast de fingo en mot- alla fall medge, att t i l l v a r o n får en betade till stor del: it västerländskt ka- svarande position.
Och de förvirrades oanad spänning a h ett vilt intresse av pital i fabriker, länge fullkomligt obe- inte av någon hemlig önskan om %m- att vakta den väldiga tvekampen mel- rörda av någon arbetarskyddslagstift- Skönhet och framåt- hällets bestånd, fy de VI^ for evigt lan kapitalism och kommunism i värl- ning.
ilen.
Det så kallade världskriget var Tidevarvet har tidigare haft utdrag skridande samt Kvinnor- begränsat I omfattning i jämförelse ur en rapport över barnarbetet i de nas möjligheter belysa från gamla samhällets svaga sidor och dar därmed och enformigt och händelse- k i n e s i s k a sidenfabrikerna.
Rapporten olika sidor den viktiga frågan om ha de satt in sina attacker.
Jag vet inte löst.
Det har millioner okända hjältar är gjord av engelska officiella rappor- kvinnlig idrott.
om de äro stora genialiska statsmän d- men inga stora ledare och inga världs- törer och säkerligen inre överdriven.
ler naiva verktyg för fullbordande av avgörande ögonblick.
Det avgjorde in- Den är fruktansvärd, och fullt tillräck- ett övermoget öde.
Men jag inbillar g e n t i n g.
Det slutade i allmänt nederlag.
lig att förklara kommunismens fram- Fjärran världar.
Några mig att de i varje fall vid PI här laget, Det väckte inte upp några stora ge- gång i Kina.
efer tio års revolutionshistoria, ha gjort stalter och idéer och lidelse inte heller, De västeuropeiska folksammanslut- ord av Elisabeth Tamm.
så många erfarenheter att de veta att ty det var en förlegad, en utdöd form ningarna ha inte brytt sig om att hjäl- revolutioner icke bäras in i ett land ge- a v kamp.
tärbröder i deras nom arméer utifrån, m revolution, ä- Det är därför så betänkligt att sov- ck.
Internationel- ser upp ur ett h ~ egna &amp; sjukdomar jets fiender fortfarande använda sig rstorslagen,men och sår.
De ha v i d det här laget så av samma vapen i sin strid, Det förut- Forts. å sid. 4 Plötsligt kommer en dag som heter den första sommardagen.
Det beror inte så mycket på grönskan att den dagen är olik de andra.
ty grönskan s e r man bara på långt håll.
Inte är det varmt heller.
Men det ligger fullt med små båtar förtöjda utefter kajen vid Slussgatan och en god lukt av träbygga gör sig förnimbar.
Män- — fyllde, Men från sin sida ha de sett det blommor och grönsaker.
Det är bäst att vara glad di det nya som händer, Det är inte fråga om nå- gon sådan trolsk förvandling, som sker i Smålandshagarna eller i Sörmlands lun- der när de skimrande, knoppande träden lika bullersamt envis, gatudammet ry- ker lika friskt och bensinluften vill trots allt behålla övertaget mellan de oförän- derliga husväggarna.
Men fast våren bara lyckas göra små randanmärkningar till den dagliga berättelsen, är det nu dem m i n bryr sig om som det intressanta och är väsentliga.
Vårkänslan ger sig till känna genom förbrödring medmänniskorna emellan.
Aldrig under vintern är stämningen så vänlig som nu, medan man kvartvis står och väntar framför den öppnade slussbron där båtarna långsamt går igenom.
Det nästan tillåtet att utbyta funderingar med brovakterna, huruvida pråmen tän- ker klara sig eller ej.
Alla slags ovanliga människosorter kom- mer i dagen, och ju varmare d o blir desto rikhaltigare och äventyrligare blir urvalet.
Där är den l i l l e sjöfaranden, som har n i - är san intryckt m m efter en fölungsspark och vars lågmälda samtal oavbrutet ström- mar fram på engelska.
Hans magre kam- med skrattande tänder och en grå halsduk virad om halsen är motsåndslöst rat S O C K E R av den andres berättelse medan den tredje, en ung karl, vars engelska lå- fångad Det var i Wien under värsta kris.
t i l l sådan prövning och begrundan d r i g skall en uppfostrare få en van- tiden, d i man led brist p i allt.
mer som inte släpper taget förrän der artig pojke att tro.
nit han är t i l l och lever för honom, om han äter kött- kanske mest sugande på socker.
Er kommer handling åstad.
Låt oss försöka föreställa oss mat soppa då pojken får väl in^.
Samma svenska som arktade därnere fick en dag e t t kilo strösocker hemifrån.
sedeln på e t t skyddshem.
De som mat, lagad på samma spis och i sim- Hon insåg den oerhörda frestelsen känna den i grund må vittna.
Väl ma kärl, det är skyddsuppfostrans grundförutsättning a t t p i en gång¨ göra slut på härlig- ling, potatis, sill, lungmos - också pedagogiska heten, efter vilken varje cell i hen k o t t och pannkaka - maten kanske På denna grund kan redan " uppfost- nes kropp trånade.
Men hon visst både riklig och närande.
Men vad har rarens hoppfulla och positiva inrikt- vad som väntade efteråt och beslöt att den att bjuda mot det har av natu- efter tvinga sig t i l l sparsamhet.
S o c k e r p å - rens hunger efter godsaker sen placerades ovanpå ett högt skåp, socker och frukt och efter att en gång dit hon kunde nå endast genom n i t ii sitt lystmäte — som säkert ofta släpa fram en tung trappstege som står i förbindelse med ett annat hav efter ömhet, efter nå- annars befann sig i en skrubb i andra av hunger ändan av den stora våningen.
Hon gon att trygga sig till.
någon som b r y r sig om en, som kan- ålade sig att aldrig tulla sockerpå- sen utan att sätta stegen tillbaka på ske är källan till hela vanartsinställ- ii " plats.
- Efter en timme hade ningen mot livet och samhället.
För den hungern säljer man allt stegen sexton gånger släpats från sin plats och tillbaka igen och socker- sin heder och sin mänsklighet.
Gör s i g till hund för ett ben, t i l l tjuv för påsen var tom.
Till denna historia vilja vi lägga en sockerbit.
Den vänder sig i hat några talande och gripande ord.
så- mot alla överhetspersoner.
som “ får dana de i förbigående fälldes av en v i d de vill ".
Din store Aichhorn, vars doktors- som varit lärarinna vid en hemskola för sinneslösa: “ De brukade rymma brev är de 30,000 mer eller mindre som gatt genom hans om nätterna sedan de stulit socker- vanartiga bitar. "
Därmed ville vi så liv- händer.
mestadels till själisk hiil-a.
ligt och så starkt som möjligt har en obeveklig regel för maten på understryka de synpunkter som de hem, där han fört spiran: samma- Elisabeth Westling i förra numret mat-principen.
“ För ett vanartigt av Tidevarvet lade på skydds- barn ha etiska ideal ingen dragnings- och uppfostringshemmens socker- kraft ”, säger han.
“ Men det låter Al- fråga.
Vi viile anbefalla den sig gripar genom sin matlust.
- - obetingat barn — - ter på ett mera sydeuropeiskt vis, låter sina svarta sammetsögon oavbrutet vandra över folkmängden för att finna något nog skönt att vila på.
Där är den unge vand- raren, som med ett litet gällt rop a h en knyck med armbågarna skrämmer flic- korna att tro at de ska bli knuffade i vattnet.
Och någon som liknar en neger kör en vanlig lastbil.
Det är otroligt att Slussen som är så grå kan framvisa så mycket sydländskt folk.
Men fastän alla fortskaffningsmedel, ning mot livet, rom sprider munter- het och lycka.
skapa den atmosfär, där uppfostringsverket kan lyckas allt förblir sig likt.
Bilar, spårvagnar, hi- tar.
flygmaskiner ndi järnvägståg är den dagliga u t s i k t e n.
Och utom synhåll går sommaren sin ban, Men det är samma trafikkonstapel som dag efter dag med om att av all håg och alla krafter samma lilla leende släpper fram d e vill- arbeta för samma-mat-principen på rådiga fotgängarna och samma män utan alla anstalter, som grund för den arbete som matar måsarna vid kajen.
atmosfär av munterhet och lycka.
som göra själens och kroppens skall Tänk om någon uppfostringsan- ler torkad frukt - t i l l friit och oför- behållsamt och välunnat åtnjutande.
— Omöjligt, säger man kanske, spar- samhet med allmänna medel måste iakttagas, och dessutom måste inte just dessa barn fostras t i l l be- härsk härskning.
- Inför sparsamhetssynpunkten v i l l vi uppställa frågan vad det kostar Casan.
skydds- eller tvångsupfostran.
Vad var och en kostar.
som släpps ut med osläckt hunger och osläckt hat.
Och inför synpunkten på fostran till självbe- härskning vill v i påminna om Wil- helm Foerster ' s utläggning av bi- belns berättelse om syndafallet: En stor skål med äpplen ställdes fram åt barnen och de fick veta att de ha- de lar att äta hur mycket &lt; * ville.
Glädjen kände inga gränser tänk att få äta så mycket man ville.
Man tog ett.
två, tre, fyra äpplen.
Det femte smakade inte fullt så bra.
men man åt ändå.
Det sjätte smakade h- nu mindre bra, men m a pinade ilet i sig.
Det sjunde fick vara.
Man hade ätit av kunskapens träd på gott att misslyckats med - - och ont.
Inför I elfte timmen Ärlig tävlan När kommer förnuftet till sin rätt - i skolan Ingen vettig vuxen människa skulle sät- Sveriges Socialdemokratiska Kvin- Herr Lindbergs interpellation om sig till att skriva en uppsats avhand- de militära försvarsanstalternas än- noförbund höll i förra veckan sin an- ta ling eller vad det vara må, avgörande för besvarades i tisdags dra förbundskongress i Stockholm.
I hennes framtid, utan att ha de behövliga av försvarsministern i andra kam- d e fem dagarnas intensiva överlägg- Riksdagens slut damålsenlighet - hjälpmedlen och källorna till hands.
Men ningar tog förbundets organisations- angelägenheter en stor plats.
Men i detta begära vuxna » vettiga » människor av barn och ungdom Oförnuftet får ju de synpunkter, som där framfördes visserligen sin rättvisa lön i föraktet för torde spegla s i g mycket av vad som oförnuftiga bestämmelser, men när är betydelsefullt och ofrånkomligt dessa detta förakt leder till » fusk », så är upp- i tiden, också långt utanför detta for- de oförnuftiga bestämmelserna bunds gränser och den åskådning det hovet minst lika om inte mera brottsligt, så- representerar.
Sålunda stod emot varandra å ena som frestande till brott, än frestarens of- all synnerhet som man har rätt sidan: Fastare samarbete med män- begära bättre förstånd av den vuxne och i nen genom a t t uppge kvinnoförbun- alla händelser likställighet åt- det och verka för direkt anslutning minstone i detta avseende, mellan barn, till de socialdemokratiska förening- ungdom och de vuxna.
arna, partiets kraftigare ekonomiska När man då till på köpet endast ' - E- stöd och utnyttjande av dess stora er- n ' rn ' ' d ' ' ' ' läraren- » polisen » upp- farenhet.
A andra sidan: Självstän- täckta fusket och icke mot allt det digt arbete bland kvinnorna i ett eget oupptäckta, även om det senare kommer förbund, så som hittills har skett, alla krafter inriktade på att skaffa i dagen, så är iu » rätts » - ståndpunkten kvinnorna en skolning som kan jäm- därmed redan övergiven.
Det finns tyd- tern främmande, ställa dem med männen.
eget ansvar ligen också för många » lik i lasten » för Under debatten som följde fram- för de ekonomiska svårigheterna d. att denna skall kunna hävdas.
höll herr Lindman gaskrigets huma- Därför finns det icke heller mer i n en framkomlig » rättvis » rig: nämligen att na karaktär samt påpekade nödvän- låta förnuftet råda och bestämma.
- An- företeelser.
besin- förelåg inte heller.
Och kongressens ordna undervisningen på alla stadier så, beslut blev fortsatt arbete inom de Herr L i n d k r g förklarade för sin former som den nuvarande organi- att alla genom sitt eget arbete få en solid vara sationen kvinnoförbundet innebär.
grund att stå på, då är också själva maren.
På den första frågan om Valda ombud för Sveriges folk man kunde förvänta en snar utred- står nu i begrepp att lämna riksda- ning med omprövning av vårt nu- gen för detta året Vad andra kam- försvars ändamålsenlighet i belysning av flygteknikens och de marens ledamöter beträffar är det kemiska förströelsemedlens utveck- för en del kanske osäkert, om de ling - svarade försvarsministern att komma a t t återvända eller icke, vil- en sådan utredning igångsatts.
In- ket sätter sin prägel på avskedsta- nan förslag till försvarsberedskap framlägges är det dock nödvändigt gandet.
Regeringen har överlevat riksda- att undersöka fiendernas möjligheter att rikta flyganfall mot oss.
Troli- gen.
Den har kunnat det, emedan gen blir det oss inte omöjligt a t t a " - den med tillhjälp av endera av de visa anfall, eftersom försvarsmed- två stora partierna varit i stånd att len förbättras i ungefär samma mån genomdriva, vad någon a " dessa ye- som Tanken på att ge utredningsmännen i uppdrag a t t un- lat.
Och något därutöver har rege- dersöka avväpningsmöjligheterna ringen icke velat.
Inom ramen av som alternativ, vore försvarsminis- varande - - ' ". '
* ' ' anfallsmedelen.
båda partiernas önskemål har den hemburit sina segrar.
Kommu- arbetsfredslag- nalskattefrågan.
stiftningen skolfrågan och en hel del andra frågor ha varit före.
In- gendera har dock vunnit en lösning.
som kan anses bestående ens för den närmaste framtiden.
de Det utmärkande för 1928 års riksdag ligger Pi annat håll.
Det är valåret, som gjort sig gällande, nu som alltid.
Vem har vunnit mest under riksdagen?
Knappast lan- det!
Icke heller regeringen, Hö- gerns trumf är blott att hota med kommunisterna!
Det är snarast so- cialdemokraterna, som vunnit!
Oav- sett om besluten gått i enlighet med deras önskningar eller icke, har par- tiet i alla fall med en hel rad stora motioner lagt upp dagsfrågorna på ett sätt avsett och ägnat att intres- sera olika grupper av väljarmassor- na.
Det skall erkännas.
att det är skickligt gjort.
A t t det sedan är - beklagligt, att ett val skall ske un- der sådana omständigheter, är en sak för sig.
Hur kommer detta sannolikt att bli?
Det beror på, om försvaret och kommunisterna kan hjälpa den val borgerliga samlingen att hindra so- cialdemokraterna från att vinna de s j u platser, som skulle skänka dem majoritet i andra kammaren.
Tro- ligen icke.
Det är också ganska ovä- sentligt, i första kammaren ha de borgerliga makten.
Och i vilket fall som helst blir resultatet därav en- dast en fortsatt strid mellan två by.
råkratiska system.
- Men det är två saker.
som särskilt fångar v i r uppmärksamhet vid årets val.
Det ena är, om dagspolitiken genom va- let i större eller mindre grad blir klasspolitik.
Det andra är, om där genterna Några sådana klagomål ningen inför nya ens beredd att taga sund efter- tanke säger att livsviljan icke kan manifesteras på ett sämre sätt än genom förberedelser för d ö d e n.
- S i länge man i en avväpning blott självuppgivelse och tecken p i bristande nationell livsvilja besjälas man just av den anda som är all mi- litarisms livsluft.
Om man vill be- kriga kriget, besegra det och döda det, så måste man ha modet att låta sin övertygelse om militarismens för- därvlighet följas av praktiska åtgär- der för det militaristiska systemets - ser krossande en avväpningsman hopp- fulla i nuvarande situation är icke ut- sikten till ett snart förverkligan- de av avväpningen, utan detta att det pågår just nu en o p i o n s b i l d n i n g antimilitaristiska linjer, som icke kan undgå a t t i sinom tid öva inflytande även p i d e praktiska av- görandena i försvarsfrågan. ” Det var - enligt vår mening - den enda försvarsdebatt i år vid vil- ken p r a k t i s k a verkligen fick göra sig gällande bakom detaljfrågorna.
Herr Lindbergs anförande borde ha åhörts av flera och hälst av samtliga ha begrundats.
efter skall kunna spåras några sprängki- lar i det gamla systemet, kanske rent av något av det nya, som så småningom skall träda i dess ställe.
&amp; äro beroende a " varandra dessa två, ty det nya kan bli likaväl ett sämre som ett bättre.
av kontroll Tydligen behöver inte beslutet inne- arbetssättet vederbörandes behöver arbeta för sig själva och gör det skaper och troligen inte heller Man vill bara på det som man anser, mest ändamåls- enliga sättet arbeta för att uppnå samma förutsättningar til] samhälls- duglighet som männen Det skall bli märkvärdigt att se hur långt utveck- lingen hunnit vid nästa kongress om fyra år.
Kanske gåt den s~ fort att ett kvinnoförbund är en otidsenlig kuriositet.
Kanske tar den en helt annan riktning Vad som emellertid är säkert, är a t t de 198 socialdemokratiska kvin- noklubbar, som för närvarande finns i Sverige, inte arbetat resultatlöst.
Det betygades eftertryckligt av kon- gressens ledning De 96 representan- ter, som deltogo, visade genom sin skolning, sitt säkra uppträdande och sin förmåga a t t både formellt och sakligt tillfredsställande ge uttryck i t sina åsikter p i ett rent av över- raskande sätt, hur klubbarnas arbete varit framgångsrikt för att göra kvinnorna skickade att ta på sig sin del av det allmänna arbetet.
Det fanns också förslag, ram gick u t på a t t skaffa dem talrikare repre- sentation inom arbetarekommunernas styrelser.
Från 135 platser med kvin- noklubbar rapporterades endast 32 kvinnor som medlemmar i kommun- styrelsen Man ville h a stadgat a t t minst en kvinna obligatoriskt skulle inväljas.
Tankegången är ju välkänd från flera områden av vår nyare so- ciallagstiftning.
Emellertid blev förslaget inte bifallet, emedan det an- sägs innebära mindre frihet än tvång.
” Vi h a r kommit längre. ” Är- lig tävlan skall vara vägen.
Den skall sporra kvinnorna att skaffa sig allt större duglighet.
För en d e m o kratisk rörelse gäller det att bland alla välja den bästa förkämpen, utan att ta hänsyn till man eller kvinna.
Var och en borde kunna instämma i ett sådant uttalande.
Likaså i d e bide a h förmåga, och man icke fösa de unga ut på » gungfly » som en avslutning på studierna.
Hela examenssystemet är så löjligt, att det endast kan förklaras av psykologisk okunnighet och avgudadyrkan för former, Och sanningen år i alla fall på sådan marsch även inom undervisningens om- råde, att gör klokt i att göra slut på - " examens- » eländet » ju förr dess hellre reform kommer att vara tillräckligt för att visa ohållbarheten av det gamla syste- met, a h föräldrarna komma icke att ion.
sätta med den tåliga undergivenhetens hållning.
Karin Hammar.
Fil.
kand. krav på Iika lön för lika arbete samt rättvisare pension som framfördes p i konkressen.
slutligen, som ett villkor för allt framåtskridande möjlighet till god vård åt barn och mödrar och tillfällen till upplysning och vägledning för föräldrar genom upprättande av rådfrågningsbyråer, Och
Lucina Hagman 75 är ” Förbättringen i människornas samliv miste utgå från dem själva men reformationen i d e n s inre mås- te övergå till de lagar och institu- tioner, vilka ordna samhället ' ' - säger Lucina Hagman i en in- tressant och varmt skriven minnes- runa över författarinnan Minna Canth, och fortsätter: " det följer med den patenterade samhällslogi- ten att var och en som uppträder re- formatoriskt inför sin samtid.
får stå till svars för självtillräcklighe- ten och övermodet hos såväl de sty- rande ram de styrda.
Och ar det till på köpet en kvinna.
som vågar for- söket, så står striden hårdare än an- nars.
Men vanligtvis segrar hon Skönhet och Kvinnornas möjligheter f r a m å t s k r ridande jordens axel ur led ” Bland dessa For att även ur andra synpunkter bi- I ett föregående nummer av Tide- ende träning under menstruations- 19 valda var Lucina Hagman invald lysa den i samband med Amsterdamspelen varvet har d: r Andrea Andreen- perioden, som återfinnas på annat av finska framstegspartiet.
A v de upptagna frågan am kvinnors förmåga av Svedberg kommenterat det beslut ställe i veckans nr.)
motioner hon väckte, må nämnas: regelbunden träning för idrottsövningar, som Sveriges Olympiska Kommitté Vidare kan kvinnan på grund av Om nya stadgar angående äkta ma- anser Tidevarvet der vara av stort intresse vid sitt nyligen hållna sammanträde moderskapsuppgiften i regel endast kars egendoms- och gäldsförhållan- att ta del av d i åsikter, som en erfaren fattade.
nämligen att vägra bidrag ägna sig åt tävlingsidrott vid så den.
O m hojande av kvinnans äk- kvinnlig sportläkare själv aktivt idrot- till kvinnlig representation av allmän unga år att hon inte är mogen för tenskapsålder till 18 Ar.
Om rätt för tande hyser om saken.
Dr. Hede-Berg- idrott vid olympiska spelen i Amster- så svåra uppgifter som olympiska kvinna att bekläda statstjänst.
Om mann från Berlin, som i vintras besökte dam.
Huvudskälet emot flickornas tävlingar.
befrämjande av samskolornas ut- Stockholm och därvid även föreställdes deltagande angavs vara fruktan för Det framhålles att det gamla veckling.
Som man ser ett helt kvin- för Tidevarvets läsekrets, höll rid S.
K. deras maskulinisering.
Det har sitt Greklands vuxna kvinnor ej ens till- nosaksprogram.
Professor Estlan- C. F. K: s årsmöte ett föredrag om kvin- intresse a t t något närmare erfara vil- lätos att bevista de olympiska spelen.
der skrev ett par år senare följande nosport och dess förutsättningar Vi an- ken uppfattning som ligger bakom Men kvinnorna i Grekland hade sina ord am kvinnornas politiska insats: för ur dr. Bergmanns föredrag några er- det manliga beslutet.
tävlingar som höllos på särskil- Den har tillfört samhällsreformarbe- farenheter och siffror som hänföra sig I ett anförande som hölls av di- egna da tider och tillmättes stor betydelse.
tet mångsidig erfarenhet och ökad till frågan: Är kvinnan i den ställningen rektör Bergwall framläggas bl.
a.
Det anses nu emellertid vara oför- sakkunskap och sociala och humani- att hon alltid kan utöva idrott?
Vilken följande synpunkter på frågan.
enligt med de olympiska spelens idé tära frågor av stor bärvidd ha bragts betydelse har menstruationsperioden för Kroppsövningar äro visserligen lika att flickor deltaga, även i sådana p i dagordningen.
den idrottande kvinnan?
behövliga för kvinnor rom för män.
idrottsgrenar som i och för sig kan De orden kunna tillämpas p i Lu- V i d möten för nordiskt samarbete Dr. Bergmann framhåller hur frågan t i l l och med tävlingar äro lika nöd- vara lämpade for kvinnor.
olympiska cina Hagman själv.
I sin kamp för i Stockholm och i Hälsingfors för rent teoretiskt besvarats diametralt olika vändiga vid kvinnlig som vid man- spel skola vara medel till framåt- nya tankar och framför allt för nya några år sedan syntes bland he- av komlig olika stillhet läkare.
under Somliga menstruationsperio- förordar full- lig idrott.
Ty idrott utan tävlan är skridande och utveckling, de måste tankar angående uppfostran, utbild- dersgästerna Lucina Hagman.
död.
Men hårda tävlingar limpa därför rara uttryck for skönhet och ning, danandet av karaktärer har Hennes korta hår och snittet på den.
Andra framhäver att kvinnans sig icke för kvinnor.
Deras kropps- uppodla känslan för skönhet.
Men hon haft mycket motstånd och myc- hennes rakskurna dräkt om j u övningar böra hållas mera p i lekens kvinnlig tävlingsidrott är i regel ket oförstånd att Övervinna.
Hennes helt moderna.
men man anade att plan.
Varför?
Därför att kvinnan oskön.
Det är med ett ord ologiskt namn är för alltid knutet vid sam- detta konsekvent burits genom idrott.
Krigstiden i Tyskland med dess psykiskt och fysiskt inte står ut och oriktigt att locka kvinnor att del- skolans idé och dess utveckling i många årtionden allt ifrån den tunga arbete för kvinnorna bevisade, att med sådana kraftprov.
En kvinna taga i så svira tävlingar som de Finland.
År 1886 blev hon förestån- tid, da ett sådant yttre togs som ingen absolut vila var nödvändig under kan för det första aldrig underkasta olympiska.
darinna for den f ö r s t a finska.
till ett tecken p i okvinnlighet och anar- perioden sig en systematisk träning.
Och den- V i uprepa vad dr.
Svedberg förut Man har försökt att genom statistiska na är första förutsättningen för en framhållit, att man ännu inte vet i universitet ledande samrkolan i Häl- ki mot samhällets grundmurade d o g singfors.
År 1897 utkom hennes mer.
Man kände.
innan hon ännu undersökningar komma till ett resultat.
idrottsutövares deltagande i en olym- vilken grad kvinnan är vuxen de hår- skrift " Min erfarenhet om samupp- hunnit tala, att där stod en, rom va- En rundfråga skickades ut till 100 stu- pisk tävlan logen flicka kan träna tävlingarnas påfrestningar.
Tro- fostran " och 1899 öppnade han en rit med i pioniärernas första led, dentskor vid akademiska spelen 1927.
Ge- dagligen.
Hennes kroppskonstitution ligtvis ar de egenskaper rom nu dras egen på dessa erfarenheter grundad strävat framåt i en hård och kylig nomsnittsåldern var 22 år.
Av svaren och nervstyrka tillåter inte detta.
fram som hinder för hennes delta- ny finsk samskola.
Som pedagog motvind.
som skulle förlamat kraf- framgick att menstruationens förlopp hos Dessutom måste hon vissa tider med gande i högre grad än vi tror miljö- har hon fått det största erkännande.
terna, am det inte funnits stål i vil- de flesta var utan störning.
24 övade icke m e r eller mindre oregelbundna mel- företeelser.
N ä r det inte är fråga om I samrkolan ser hon hörnstenen i ja och muskler.
Det var över hela under perioden, I I endast något och när lanrum avbryta den hårda träningen.
att locka kvinnorna till tävlingar, jämnlikhetens byggnad.
T y kvin- gestalten något av " främling för det var nödvändigt, 13 inskränkte sina öv- Gör hon inte det ådrager han sig all- utan de själva begär att f å vara med, nans frigörelse har följdenligt i lika detta släkte ", av kämpe ” från dar ningar, d. v. s. undvek hopp och större varliga störningar i välbefinnandet.
borde man begagna sig av tillfället Hög grad varit hennes livs pator, som flytt ".
N ä r Lucina Hagman den kraftansträngningar, 51 övade oinskränkt.
(Gentemot detta vill vi påpeka de i att ytterligare studera dessa egen- en mängd av hennes skrifter gälla sista kvällen talade ja det talet Ogynnsamma förändringar under perioden Tyskland erhållna uppgifter angå- skapers utveckling.
hithörande frågor.
Hon deltog 1892 kan inte återges, men man glömmer angavs av 9, men alla av övergående eller i stiftande av kvinnosaksförbundet det aldrig.
Det ya^ olikt allt annat obetydlig art. En gång söktes läkare, fyra Två gånger allmän upphetsning, två löpning praktiskt taget aldrig kunna w- Unionen, vars ordförande ho " blev, som sagts, något säreget, med så gånger angavs fysisk eller psykisk upp- gånger starkare smärtor, en gång starkare nomföras.
Vi måste överlåta åt den en- &amp; 1907 stiftade hon det politiska oändligt mycket djupt allvar i, a~~~ hetsning, två gånger starkare smärtor un- blödning, en gång längre varaktighet, en skilda kvinnans förstånd och sunda for- nuft an själv bedöma om det är lämpligt Finska kvinnoförbundet.
Även den oväsentligt i tid och rum försvann der denna eller nästa period, två gånger gång uteblivande över tiden.
över hela landet utgrenade tvåsprå- och kvar stod sedan orden dött bort längre varaktighet av perioden.
27 stu- 36 segrar förekom vid tävling under för henne att under dessa omständigheter bedriva idrott.
kiga föreningen Martha är hennes äktheten i tonfallet hos den, rom dentskor uppgav gynnsamma förändringar perioden.
verk, vars både ideella och praktiska vandrat genom strida vatten och genom övning under perioden, 2 bättre Resultatet av en annan rundfråga ut- Som bakgrund till denna redogörelse verksamhet har varit land och folk över stora vidder och behållit blic- allmäntillstånd, 7 mindre blodförlust, 16 skickad till de mest kända kvinnliga sim- kan det ha sitt intresse att konstatera vilka marna, gymnasterna och idrottande stu- idrottsgrenar dr. Bergmann anser vara till ett utomordentligt gagn.
Freds- ken på de ledstjärnor, som heta san- mindre smärtor, 16 kortare varaktighet dentskorna i Berlin gav ungefär liknande särskilt lämpade för kvinnor.
Fotboll re- av perioden.
arbetet liksom folknykterheten har ning, rättvisa och rättfärdighet.
kommenderas i Tyskland i allmänhet inte I det hela startade 56 studentskor under resultat.
Ellen Hagen.
hon i tal och skrift skänkt ett sam sammanfattning kan sägas att ska- för flickor, dels emedan det ii fult dels menstruationsperioden nämligen:7 gånger betydelsefullt stöd.
Det är ett kraftfullt, rikt och omfattande Det europeiska krigets nya i simning 3 gånger i rodd, 5 gånger i d i till hälsan inte förekommit i något en- emedan risken för allvarligare skador gymnastik, 9 gånger i redskapsgymnastik, da fall, och att antalet flickor.
som över- tycks vara tämligen sim.
I stället har kulturarbete, som ligger bakom dessa skepnad.
namn och data, betecknande så bistra Major K. A. Bratts artikel i Svensk 12 gånger i lek, 28 gånger i trekamp, huvud taget inte bryr sig om perioden handbollen fått ett stort uppvisning.
Den Tidskrift framkallade som bekant en livlig studentskor hade under perioden startat är utomordentligt s t a n Det är naturligt- fordrar uthållighet, snabbhet och säkerhet tider i Finlands historia.
År 1907, då den allmänna och li- diskussion i pressen, där röster höjdes så- en gång, 7 två gånger, 2 tre gånger, 12 vis mycket svårt för idrottsföreningarnas och uppövar tankeförmågan.
Tysklands är också ka rösträtten för man och kvinna för väl för en kamp mot kriget i dess nya flera gånger.
8 hade inte givit akt därpå ledning att utfärda något förbud mot bästa kvinnliga handbollsspelare första gången utövades i Finland, form som för nödvändigheten att genom emedan det inte vållade dem något som deltagande i tävlingar under dessa dagar.
framstående i allmän idrott.
Handbollen Obligatoriskt införande av läkarunder- visar sig därför vara ett utmärkt tillägg invaldes 19 kvinnor i lantdagen.
ett tidsenligt försvar hålla jämna steg ned helst obehag.
sökningar skulle t. ex. vid en stor idrottsövningarna på vintern Världens blickar voro fästade på det utvecklingen.
Ett antal av de mera bety- Varaktig skada genom tävling under lilla modiga landet i norr och ” Eu- delsefulla inläggen h i under titeln » Kr ig, perioden trodde sig en studentska ha for- ropa höll andan ell ögonblick ” f r e d o c h f s r s v a r, några inlägg i värvat, hon iakttog starkare blodförlust, sades det ” i häpnad och to, vän- en diskussion samlade av major K. A. längre varaktighet och för tidig återkomst kallan till ordinarie bolagsstämma å Tidevarvets lokal Slussplan I, 2 tr. tande att de första kvinnorna i Fin- Bratt », utkommit på Tidens förlag, stock- av perioden.
Fem studentskor uppgåvo lördagen den 9 Juni 1928 kl. i em, varvid förekomma i stadgarna övergående ogynnsamma förändringar.
föreskrivna ärenden.
STYRELSEN.
lands folkförsamling skulle vrida holm.
Pris 1:50 kr.
- - - - - -- död.
träning ligt - 26 - stafett- till Aktieägarna i A.-B.
Vår Tidning - -
TIDEVARVET Lördagen den 9 juni Ryssarnas vapen Forts. från sid. riska järnvägen.
M e n det kan också hända att man får i uppdrag att göra ett semesterhem för arbetare, ett barn- Änkan i 1928 N:r 23 Pålshus I den är ny a h den förhandlar med regeringar.
Bolsjevikerna gingo i stället till det asiatiska proletariatet och sa: vi ska hjälpa er bröder, vi ska lära er att or- ganisera PI.
så att ni i solidaritet få ett vapen mot utsvettning.
N i behöver inte träla som lastdjur och leva som boskap i ett stall.
Sedan sade de säkerligen mycket mera om de västerländska makter som velat dem till I i v s och stött ut dem ur staternas samfund.
O c h så blevo de gång vid tiotiden och hon äntligen kunde komma i säng.
Söndagarna kommo med vila åt djuren men inte åt henne, än var det tvätt.
än var d e t skurning, och ändå var hon ef- ter med göromålen, som hörde sam- man med jordbruket.
En morgon sedan barnen gått satte hon sig pi sängkanten, skulle gå till stallen, men hon gat knappt.
Hon satt och tänkte på att hon dagen före fått höstsäden ned- myllad och att det var en välsignad sak att det äntligen blivit gjort.
och med det-amma lade hon huvudet ned på kudden och somnade från alltsamman.
Hon vaknade vid att någon stod och bankade på fönstret samtidigt som någon annan banka- de pi dörren, och en röst, som hon kände igen rom den yngsta flickans.
tjöt: ” Usch, mor är död. ” Det var barnen.
Hon reste sig för att öppna.
och hade på tungan a t t fråga dem.
varför de vänt baka.
då hennes blick föll på klock- kan, som just begynte slå fem.
Hon hade sovit bort en hel dag.
Men från den dagen började hon åter bli en medveten människa, om det nu var sömnen eller flickans t j u t som var orsaken.
Hon hade inte förmått taga av den dödes kläder för a t t sy om åt den yngste Henrik hette han - men nu tvang hon sig därtill.
Hon kämpade ärligt för att bli herre över sorgen var den ställde sig som ett hinder i vägen för henne, och hon skulle utan tvivel lyckats därmed, om hon blott än en gång vågat sig på a l t l i t a barn och hem bli huvud- sak och skolan bisak.
Men det v i g a - de hon inte.
Tankarna, som väcktes av vad hon nyss genomgått, krävde att bli formade t i l l ord a h gärningar.
Hon kände hur den själsegenskap, som är särmärket, krävde a t t bli given sitt naturliga utlopp genom att få bli överförd och omsatt i själar, vars rötter voro sänkta i det själsliv, vari den nu dvaldes, men ändå tillät hon vecka efter vecka att barnen varje morgon traskade i väg de sex kilo- meterna de hade t i l i skolan och de samma sex kilometerna tillbaka på hon till- uppviglar.
om man så vill.
Kanonerna göra sin verkan för ögonblicket.
M e n morgonen, han kom med budet, Rysslands den samma grindstolpe.
sig vid just Det är alldeles sant att de kostade på sig något för att vinna uppträdande i Asien är en slag mot prestige.
men det var inte nya slag- de makter som behärskat eller kujone- skepp, det var inte bombflygsflygskepp, det rat det.
a h sålunda bär i sig fröet till var något mycket dyrare och oemot- ståndigare.
De kommo med gåvor.
Att ha Sovjet till uppdragsgivare och att oron icke blir mindre i världen bör vara det mest drömlikt fantastiska men större.
Men vad kan man egntligen säga öde i världen.
Alla sagornas äventyr förblekna därvid.
Man kan få gemena mot en politik som så skickligt begag- uppdrag, ty den sida som är vänd mot har sig av sina motståndares misstag svaga sidor.
dödsfienden, kapitalismen, är inte nå- och » Min motståndare har roffat olje- dig.
Man kan få lov att rycka ut a h skjuta oskyldiga med skyldiga en natt fält av dig, jag har också gjort det, nen skänker dig nu igen dem jag tog, i Moskva och kanske skjuta dem oför- varandes under e,, transport.
Man kan Min motståndare behandlar dig inte få vräka ut en familj ur dess hem och som folk, utan som fä, jag vill be- man kan få konvojen fångar till Si- handla dig som vän och like.
Han låter brien eller ammunition på den sibi- dig arbeta för sig, jag skall lära dig hur du skall befria dig ur ditt arbets- slaveri. » Alla slag av idrott som utövas i vatten Om man kostar på sig sådana me- är nyttiga, först och främst därför att de del för att besegra en fiende, och fien- möjliggör andning i ren och syrerik luft.
den sen inte har en tanke på att bjuda Rodd och simning kommer därvid i främ- över i ädelmod, att ändra taktik.
så får sta rummet.
I Tyskland har de allt van- han knappt beklaga sig över följderna.
ligare roddarföreningarna bland skolflic- Det är dumhet att bara beklaga sig kor.
som till en början mera ägnade sig åt vanlig rodd a h stilrodd, på senare ti- över ryssarnas list och ondska.
Så en der också börjat hålla kapprodder.
En kelt ä r det ej.
Detta resonemang, inspirerat när- regelbunden Iäkarundersökning med korta mellanrum är emellertid nödvändig för nast ar en bok av H .N.
Brailsford, age, vill denna idrottsgren.
Men i och för sig är O l i v e s o f e n d l e s s lysa upp till att visa vilka av bolsje- det svårt att förstå varför kvinnan inte skulle kunna bestå sådana uthållighets- rikernas vapen som äro farligast, hur maktlöst der gamla, obegåvade strids- prov.
Hon är skapad a t t kunna stå ut med havandeskap och barnafödande och sättet med kulor blivit I världen, och följaktligen fysiologiskt bättre rustad för hur västerlandet bjuder in kommunis- kraftprov än mannen.
Vid rodd tages huk- men, jämnar vägen för den på varje pressen starkt i anspråk.
Kvinnor med punkt, där den håller människor i sla- slappa underlivsorgan bör därför vara för- veri och förnedring tillåter skärande siktiga, emedan sänkningar och lägeför- motsatser att existera och tystar ner ändringar av dessa organ annars kan bli missnöje med militära argument.
De som vilja rädda demokratien och följden.
SlutIigen har v i den allmänna idrotten.
de värden vårt samhälle äger, ha att som kanske måste anses vara den för a lärdom.
Det enda, som stannade kvar i var plågan, som bar- hennes minne, nya strider.
Det kan hända att Väst- der De lekar vållade hen- skulle och inte skratt utackorderas un- kvinnor allra mest lämpade formen av idrott.
Här kommer man också in på frå- mera spännande och stimule- selättning än enbart gymnastik a r kan ge.
Kvinnorna längtar blick att se kvinnorna komma alldeles ut- mattade in i mål, Vid den första löpningen på medelsträcka som ägde rum i Berlin ler för hög puls.
néns fallet Ringberg.Man var,var och att beredd att se genom fingrarna.
skylla på den långa vägen och på annat man skulle kunna finna att ursäkta sig med, om det än en, vad en gång skulle komma i fråga.
Ty fast man inte gjort annat än man hade rättighet göra, kände man sig 1 alla f a l l på något satt skyldig.
Man förstod också, att även om man fattat beslut om deras utackorde- ring, skulle inget hem mer öppnats för att mottaga dem.
Men det lät man ingen förstå, och änkan var för trött att på egen hand draga den slutsatsen.
- Hon steg varje dag upp halv fem för alt mjölka och få i väg kannan kvällarna.
till till mejeriet, ty nu vågade hon inte försumma detta en enda gång mera, för barnens matsäcks skull och för deras beklädnads skull.
Hennes d a g var utfodra.
mjölka.
vattna, åstad med kannan t i l l mjölkbordet, fru- kost åt barnen och matsäck åt dem.
utfodra igen och rykta.
städa inom- hur om hon hann, sysslorna jord- bruket krävde eller vedkörslor, mid- dagrutfodring a h middagsvatt- ning, hennes egen framplockade kalla middag.
så åter jordbruksgö- romål.
djurens midaftonrast och ut- fodring, laga mat åt barnen t i l l de- ras hemkomst vid femtiden, jord- brukssysslor, kvällsutfodring och mjölkning.
kvällsmat åt dem själva, diskning.
och slutligen lagning av vad som behövde lagas på kläder och redskap, tills läxläsningen och den jämmer den vållade tystnade någon " Har du maten färdig! "
till Fjärran världar Jag.
gick genom Humlegården, där vårens fägring.
just lämnat rum för försommarens mäktigare skönhet.
Av en händelse kom j a g att stanna framför Fredrika Bremers staty, den mycket omstridda och förkättrade.
Var det verkligen den statyn, som framkallat en sådan förvånade mängd av mänskligt småsinne, ill- v i l j a och dumhet!
Ja.
alldeles natur- ligt!
Ty den Fredrika Bremer, som en gång utförde sitt banbrytande ar- bete, den Fredrika Bremer, som bli- vit så storslaget och själfullt tolkad av Sigrid Fridman, kan inte slå an på vår tid.
Hon har ingenting a t t göra med död formalism och kon- junkturspolitik och mammondyrkan.
Hennes levande ande ser över långt vidder och fjärran belägna världar.
Och liksom hennes verk har utvecklats och skall fullkomnar efter henne, så blir helt visst också det konstverk, som framställer hen- ne i bild.
och som påminner efter- världen om hennes gärning, en gång vördat och erkänt.
Även a v kvinnor- na som voro färdiga a t t karta för- sta stenen.
Men troligen inte förrän konstnären är borta, och det inte längre står i mänsklig makt a t t ge henne upprättelse.
Sådan är ju män- niskors sed, a t t förbittra livet för var- andra och sedan strö blommor på gravar.
J a g tycker inte om statyer ute.
det passar inte i vårt nordliga land.
Och de äro i allmänhet rätt fula.
Men j a g miste göra ett undantag för Fredrika Bremer.
Hon måste gå, som hon gör genom den kalla, hän- synslösa världen.
Jag har aldrig förr blivit så gripen av en staty- Det var större som att möta Fredrika Bremer!
Elisabeth Tamm.
var d e ras hälsning henne Och hennes t i l l dem var: Hur har det gått? ” Hon svarade dem: ” Ja ”, och de sva- utan a t t det blev gräl k r i n g bordet rade henne: ” Åh jo.
Sedan gick de sutto med sina böcker.
Ty hon t i l l sina göromål, a h de gingo fast hon hadc rum i överflöd hade t i l l sina läxor.
hon inte råd att hålla mer än en lam- När hon gick t i l l sängs var det med en kända av a t t något, som bort pa tända åt dem.
och mitt under läs- ningen kunde någon av dem förtviv- göras, inte blivit gjort.
Varje afton ad bryta ut lovade hon sig.
att nästa d i g skulle " Hur skall man väl kunna lära bli rikare på innehåll.
Men hon för- sig något, när en Sitter och babblar mådde aldrig göra den rikare.
När det ena örat på en - " Och spena- skymningen kom manade barnen på barnens ljud med dig skall lova henne: Gud. ” Och en annan i det andra " Tänd lampan! ” " Katten räknas t i l l rovdjuren.
En av dem kunde ha satslära och Till rov-djuren.
Rov rov räkneuppgifter och historia i hem- rov.
Till rov-djuren. "
läxa, medan en annan hade naturlä- ra och räkneuppgifter och den tred- Ruth Persson je psalmverser, som skulle läras Forts. utantill.
och nästan ingen krill gick där - - - - - - -
