# ID: svediakorp-per339
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1908
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,106
# sentences: 909
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


- N: r 15, I I /,.
l J r c u ~ ~ ~ ~ c r ~ t: i o u ~ p r ~ s Kcdaktion: Br ... kr.
4: 50 hr ... kr.
2: 50 BTilstcrsr~nluelsgatnn 51, en ... ... 8 4: 50 / ' / 4 1: 25 Lbsnurnrner I 0 iire.
* I ' renumeration sker shviil i laiidsortcii som i Stockholm B 8 - -- S t o c k h o l m 23.
April 1908 Telef o n c r: Allm.
6355.
Riks- 12286. tr. I Kcd$iktih o. msvarig otgiharc: I E L L E N KLEMAN.
Motttlgningstid Kl. 1-2.
- n i i r m ~ s t c postn~lstult eller bok- handel.
1: a &amp; rg. '
I Expedition Annonspris: och Annonskontor: ' 15 ore per mm.
Enkel spnltbredd 50 mm.
Miistcrsamuelsgata~~ 51; cn tr. Mnrginalannons under tcxtcn 15 mm: s h6jd pcr g h g 10: -.
Rabatt: 5 ggr 5 O / o, 10 gg!
1.0 %, 20 ggr 20 O / o, 50 ggr 23 Ole.
Post- och telegramadrcss: Annons bor vara inliimnad D A a X Y, Stockholn~.
senast mlindag f.
m.
-, F. T.
Borg.
Den forste moldmaren om pol itisk valratt och valbarhet for kvinnor: ' vnr den 5 april 1884.
1 riksclagens Andm knmrnare] lade foredragits koustitutionsutskokets u t i h t a l ~ d ined ~ auledning af Relsi~~gborgsrepresentai~ten.
h r r F. T. Borgs motion om iiudring af 1 4 ' och 19 i Riksdngsordningea.
Den pAyr1iade iiudringen inae: bar hvarkei~ mor eller ininclre iln att flir fiirsta ghlgQn i.
svenska riksdogea framfiirdes krofvet ph politisk rbst- ratt oclz valbarliet fijr svenska kvinnor.
Utskottet hei~~stiillde, ' att motioi~en icke lnAf te af rj ksdageu bi- fallas, men hade i afgifns reservationer af fern af ut- sk0ttet.s mecllemmor yrkats bifall till inotioaen i lwad clen a: fsbg medgi f vande f6r kvinaan att erhtVla cu2rtitt till rj ksdageus lammare.
Efter det utskottets 11einst8llan blifvit uppitfst, be- giirdes ordet nf motioitiirea, so111 i ett 1.iingre ai~fiirande starkt hllfclade orettfrirdigheten af den stilllning] win- n a u intager i samhiillet och sin ' tro pig hennes uppgift son1 medborgare.
Herr Borgs uttalande innehiill bland nnnat: D Geijer y ttrade, sBsoni bekant., att in&amp;nniska ?n # r ett sent begrepp i " historien.
Man torde kunna.
siigc?, att kviiman 5.ir ett iin senare begrepp, i det Lon icke el&amp; iiunu fir till sitt ' vasende begripeii, alldehstund forestiillningen om I~enne sv5if vnr inellan ' docka och engel, omellan s l a f ~ i n n a ', soin 111m kan slil ja sbsoin ett cllidt ting och.
den heliga jungfrUn, som man gjort till Guds inoder.
Sh Iiinge iniinskligheten icke erkau- ner hvnd kvinnan ar eller att 11onear mtinnis7ccx i ordets 7-et @
fulla bemiirkelse, och detta ar hon iclce forr &amp; II Lon erhdllit de rattigheter, som hennes natur lcraffver och upphora, dk Borg for formenta religiasa villomeningar sanih8llets och nz~i~sklighetens f Brdelar gijra nodvan- i ett i arhetarefijreningen h.&amp;llet f6redrag blef stiimd.
digs, s$ lange kan hon heller icke vinna den st&amp;ll.ning, AllrnSinne tiklagarep yrkacle fiirs t - dodsstraff; inen udjde sig sedan rned att yrka kyrkoplikt och bbter.
som heme med riitta tillkon~mer.
Det ar i sjiilfva verket en underbar for.eteelse i Svea hofratt frikiinde dock Borg frSIll allt ansvar.
.
Efter att 1850-51 ha varit lnedarbetare i Afton- mansklighetens utvecklingshistoria ntt p9 sanlma gBng man betraktnt kvinian shsom nhgonting o fverlagset har bladet uiider Lars Johan Hiertas sista redaktorstid, man behandlat heme shsom nhgot oaudligt ~mcledligset~.
och - fir 1862 i den af ijfverstelojtnallt Gustaf Hierta Vid ch blick tillba.ka p6 tider, som svunnit; s&amp; utgifna ~Budbiiraren D, blef Borg 1.853 ailstalld son1 tyckas oss, ofta de bskkdningar, son1 ur det forflutna medarbetase i den a£ d: r 0.
Y.
Sturzenbecker redjge- r~, tidnings trada oss till mote, sh ' forlegade och orimliga att vi rade ~ r e s u n d s ~ o s t e i u ~ e l s i ~ i g b o hvillren med ' sjalfbehaglig tillfredsstallelse konstatera viGr tids leduing han ofvertog 1856.
Den p9 sin tid sQ gitngse skarpslzytteiddu omfslttade hogre utveckling.
Sarslcildt torde.
mQnga segrar, so111 de s. k. kvinnosaksidderna vunnit, kunna foranleda han strax i bijrjan med varmt och lifligt intresse, och en ~ i s s kLnsla af tsiumF.
Men for ' den, sorn icke ser det var han, som bildacle den forsta svenski skarp- eriifrandet af det eller det a~betsfiiltet eller ernaendet skyttekiiren, ~Helsingborgs inedborgarebevstpnil7g,, men af vissa ekonomiska, sociala eller politiska rattigheter dB denna riirelse snart nog forlorade sin folkliga ka- soln m %l utan bldtt som medel, iir glgdjen ofver de raktar, drog han sig tillbaka.
Soin ko~nmunalman har Borg fbretriidesvis verkat nu vunna resultaten icke bfversvallande.
Sarskildt liflig blir kanslan af missrakning 6fver att vi icke for folkskolor, folkbibliotek, asyler och fattigviisen.
hunnit langre franl pB vtigen, dB man stannar infor Han ar skapare af Helsingborgs nsyl for Alderstignn, det faktum, att annu i narvarande stund ar det blott och mBnga iiro de valsignelsebringande initiativ, son1 ett litet fAtal, son1 i likhet lned foreghngsmannen af under ham ihiirdiga arbete son1 inedlein nf skolr&amp;cl Br lSS4, i kvinnan se ~m&amp;imiskan i ordets fulla be- och fattigvQrdsstyrelse sett dagea.
Det blir for vid-.
mark else^.
DQ en gbng den uppfattningen blir dlman lyftigt att bar upprjkna allt hvad han under sitt ar- egendom, ar den trkkiga kvinnosaksfrbgan skaffad ur betsaulma.
' lif verkat for de arbetande k1asserna.s och varlden och allt ' det, som nu khmpas far, r6stratt och de smBs i samhiillet upplysning, v#lmAga, sedlig1: let ~albarhet o. a. aro redan passerade lnilstolpar vid och sjalfstandighe t samt fiir sin stacls och orts utveck- viigen.
For det stora flertalet ar nu synen af kvinnan ling.
Mellan Aren 1879-84 var Borg representaut fijr som manniska totalt und ' anskymd af kvinnan - kens- varelsen.
Inga dityramber om kvinnans verkliga kal- Helsingborgs stad.
i Andra kammaren.
DB han 1884 lelse eller lofsbnger ofver makan och modern kan vid valet till Andra kammaren mlste vika fbr hoger- undnnskymma den of ta.
f8rekommande bristen pA akt- kandidaten, son1 erhijll 4 rost ' er mer, blef hail omedel- ning, for kvinnau som manniska.
Och dock torde en bart darefter af Malmbhus liins landsting invald i lT %rsta liten blick pQ lifvet omkring oss uppenbara, att de kammaren.
Sin ri ksdagsmannaverksalnhet afslutacle begreppen iugalunda strida mot h~arandra.
~r det han 1892, ' db llan afsade sig sin plats i Filrsta kam- icke just genom gradeu af mansklig utveckling 110s maren, eniir han under dAvarande politisksl regini an- makan och modern, som hennes funktioner hojas ijfver sigrg sig intet kunaa utriitta.
Bland af hono1: n viickta motioner markas: o h utstrilckning af politisk rostfatt det animala lifvets plan?
Hvem var han d i denne man, soin forst af alla till 400 kronors-strecket, om genomgdpande f oriiudrin- fordc den kvinnliga r6striittens talan inom riksdagen?
gar " i undervisningsvasendet, huf vudsakligen tisyftalld e Fredrik Theodor Borg fijddes 1524 i Landskrona.
att undanrodja Ofveranstriingning vid de al11nBnna Efter att ha genomglitt elementarskolan i sin f6delse- laroserken genom andamillsenligare sprlikstudier, fmm: stad, blef hail student i Lund 1841 och nflade di %rst&amp;- for allt inskrankning a£ latinundervisl~illgen, att giSra.
undervisningen i allmanhet inera pmktisk, hoja folk- des skriftligt prof for filosofiska graden 1844.
D % de stora e d l i g a rorelser, som foregingo IS48 skolan, frigora skola~l frbn lryrkligt infl ytaade sam t %rs revolution, genom litteraturen hunno afven vhrt gifva deu en egeil styrelse o. s. v. Icke blott genoln land, drogs han till hufvudstaden, dit han sistnamnda den redan niimnda motionen om politisk ri~striitt och hr flyttade tillika med den sedermera shsom historic- valbarhet fiir k v i ~ o r, verkade Borg i riksdagen for skrifvare kande C. V. Bergman, och dar han uppehirll kvinnornns sak.
Han nio tionera.de $if veil on1 hojande och om kvinnaiis inviil- sig genom privatunder visning.
I filrening med nhgra af kvinnans akten~lia~siilder unga litteratorer, tjanstemiin ocll industriidkare bildade jnnde i skolrhd och fattigvkdsstyrelse, hvil ka forslag han br 1860 Stockholms arbetareforening, hvilken sedermera realiserats.
Utanfor ~iksdagen arbetade Borg mart efterfoljdes af arbetareforeningar i Giiteborg, sQva1 i pressen som i broschyrer och genom fiiredrag Norrkoping och Malmo.
Samma.
br begynte hau jamte med en ssllllsynt vilrme, kraft och jhiirdighet far kqili- sin gamle skol- och studentkamrat N. Persson (seder- nans likst * allighet med mannen i politiska och sociala xnera k. sekter Nordin) i Stockholm utgifva en radikal r,iittigheter .. Ej mindre varmt oah energiskt var &amp; ins '
deltagande i et.t af vhr tids allra vackrastc och vikti- gaste strafvnuden, fredsarbetet; 11varAt hau rned hela sin varma, m anniskoalslcande sj a1 agnade sig och hvar- for ban oegemyttigt offrade tid och moda.
Den 28 oktober 1895 slot I ?.
T.
Borg sin arbets- Pyllda lefnad, in i det sista troget kiimpande for de idder, soin ban i ungdomens dagar gjort till sina - idder, som sh ofta svikas f6r ~ g u n s t och brijdw.
wKan nhgon do lyckligare med en, sB lugn d6d och med en sA talrik skara omkring, hvilken vtilsigl~ar hans miunew, yttrade vid hans graf den danske folk- tiugsmannen E ' r.
Bajer.
Den till ett par tusen personer u p p g h d e skara, solh vid hans gxiftefkd ville visa den aflidne en sista v6rdnadsbetygelse, visade hans betydelse for det samhhlle, dar han verkat.
Men det var icke blott Borgs .drjd, sow var lycklig.
~ f v c n h a m lif r a r siillsynt lyckligt, trots alla de hugg,.
som skiftades under hnns strider far hvad ban ans8.g r8tt.
Att s % Trar berodde ' val till stor del ph ett ovan- ligt gladt och alskvardt lynne, som kom honom att latt glomma sllt det hat och alla ' de misstyduingar, han ofta var foreinhl for af sina motsthndare.
For de sympatiyttringar, sorn sarskildt frhn dee-fattigares sida ofta koniino honom till del, var han daremot inycket kanslig.
DR ban blifvit invald i Fbrsta kam- msren tog sig syrnpatien uttryck i m ~ d g a olika stun- clom roande former.
DL han en dag matte en gubbe, so111 kom kiirande med ett enrislass, tillropade .honom gubben: r Jag gratulerar honom att ha kommit i en hagre gradr.
E n stund senare motte han en gamma1 kvinna, som ined darrai~de stamina yttrade: wGud valsigne honom for hvart trein han tars.
E n van skrifver om honom: rIugeu som sett honom i hans hem i dcigliga lifvet skall n&amp;gonsin gliinlma hans hjtirtegoda vinnande vasen, hans rika humor och fram- for allt hans str&amp;lande frjrnojsamhet, sorn likt ett sol- sken spred sig o h e r hemmet s&amp; m a r t ha11 visade sigr.
Borg hade ocksB i et-t ovanligt lyckligt aktenskap vid sin sida en hustru, sorn delade bade arbetsbordan - genom att till stor del skota affarerna - och hans intressen.
Fru Kristina Borg har alltsedan Helsi.ng- borgsfareningen for Kvinnans Politiska Rostrlitt bil- dats, w r i t dess ordfijrande.
Ur de eftermalen, som fallts vid F. T. Borgs f5-An- f dle, torde fol jande - s b o m synnerligen karaktarise- rande bora anforas: DS&amp; oppet visir i politiska och sociala frhgor, som h r Berg.
lagt i dagen, har m a n hbgst fA exempel pH, och darfor n bdgas meningsfrand er sorn m ' otsthndare n u enstiimmigt grjra honnbr vid en sann demokrats bhr.
Redan som student forde han demokratielis ta.lan med ungdomlig entusiasm; under sin l h g a bana som politiker och tidningsman svek han aidrig det ideal, som han en g h g p&amp; grund af en fast ofvertygelse bildat sig - han lefde och dog sorn den ' idealistiske dernokraten, denne som st#llt sig i folkets djupa led och ej ett ogonblick tviflade ph att har kunna hAlla.
ut till gagn flir en adel salt.
Ingen har mera energiskt an br Borg klirnpat for kvinnans hijjnnde och likstallighet med .mamen, och.
pi % grund hiiraf blef han ofta betecknad som ikvin- nornas man,.
Utan grund har man pAst&amp;tt, att.
han i denna frdga gick till befaugda ytterligheter.
H a n sokte iiigalunda rycka kvinnan ' fr&amp;n hennes naturliga uppgift, ban ville endast bereda henne tillfalle att gagna, dar hennes talang behofdes, och befria henne ur den pariasstallning, sorn hon g e n o ~ n fiirdomar ' och traditioner ofta nodgas till egen och samhtillets skada intaga.
ANNA KLEMAN.
, Ran en sammanslutning mellan s j u k s k ~ t e r s k o r blifva till gagn b r sjukv&amp;rden?
.. 3. hojande och forKdlande p % ~ i n a medlemmar samt liira dem att en sjukskoterska aldrig kan vara .nag karleks- sboterskor, och hoppet ntt kanske snart fii en siidan bil- full, villig och skicklig i eitt arbete eller fin i sitt upp- dad Iran ej annat Kn innerligt gliidja hvaje allvarligt tradande.
I andra runlmet kommer Eoreningens uppgift tiiakande kvinaa tillhorsnde denna Mr.
Genom sammau- att liimna skydd och stod At sina medlemrnar och ' for- slutnilla blefve det m~jligt att inom kAren sjalf utofva hindra en del arbetsgifvare inonz yrket att exploatera effektiv liontroll ofver dess medlemimrs vandel och yrkes- sjukskoterskor och draga fordel a£ deras oerfarenhet i slricklighet sanzt soka forhjalpa den1 till en tryggad eko- penaingefrigor.
Genorn att en allman svensk sjukskoterslreforening uon~isk stallning.
Dock mfiste en sammanslutniag af sjukskoterskor alltid intnga en sarstiillning bland fijrenin- bildades, vore fBrsta steget tnget till en valbehijflig reform gar (eisorn inlednren af denna diskussion redan fram- a£ .sjuskoterskeutbildningen i Sverjge, ty foreningen mfiste hhllit), ty dcss verklig&amp;e uppgift nxlste blifva ntt verka gif vetvis.
uppstiilla vissa intriidesvillkor, for hvars upp- a sakedigen.
E n allrniin sveask sjukskoterskefor- ening 8.r ett onskemA1, som lange h#gmt fBr m8nga .. -,.
.
DAGNY.
fyllande alla de olikn sjukskoterskeskolornn tvingades att forina en gcmensnni u~~lclervisningsplnii son1 ofverens- stiirnde riled clem, och d&amp; voro vi inne pH rstt v5.g.
Soln forhillandelm nu Hro, lmr man icke den ringaste garanti for en sju1rskiite.rskas utbildning, ty en, efter clen storn n.llmiinhetens begrepp, ~sliolnd slroterslr,z~ knn likn gHrna vsrn en f. cl.
tjiinnriuna, som vnrit hitrade pH ett sjuk- hus ett drs tid och seclan kopt 6ig sbrosch.
och hntt * och lllter kalla sig)) systerr, soin en Sofia-syster riled 1Ang erfarenhet frnq cle mest skildn omr&amp;den inom sjuk- viirdea.
Genom en allmiin svei-rsk sjulisltiiteralrefijreiling blefve en nu inestndels sakaad all~niinaada och ~arnhorighets- kiinsln ingjuten bland skoterskornn, och de finge liirn att kiianu sig som medlemmar af en kAr, fBr hvnrs nnseende cle hvnr i sin mHn vore ansvariga.
Vidsyntl~et och all- m5nintreese h6rn till de egenskaper, soln iiro siillsyati~ hos sjuksliiiterska~~, och cletta 8r l#tt forklarligt, clH sjuk- vA.rden fcrdrar heln persodigheten.
De f A stunder skoter- skan r i r sin lid, Hr 11011 for trott att andra tankerikt- ning, foljnktligen blir ' hon liitt ensidig ocln likgiltig f6r den 6Erign varlden ssmt tror oftn stt just dit s5tt, hvirrpd hon utfijr ett arbete, iir det.
eilcln rilrtiga, fast m&amp;ngen gdng bide tid och krafter kuncle sparos, utan ntt resol- tatet blefve sHmre, cliirigenom ntt hon fingc kunsktlp om, huru samlna sak ulfiirdos pi aildra hbll.
En allmiin svensk sjukskiitel-slrefiirciii~~g 1n5stc ha d t eget organ, och cletta, om niojligt, redigeradt a£ sjuk- skaterskor, f6r att mera direkt kunna verka eandnncle, viicltnnde, uppfostrancle och roande pK sin liisekrets.
Och nRr vi en gHng konlmit sA lingt, iir steget snmt tiget till att f A v5; r ' sveilska sji~ksltoterskeforenil.lg inlrorporeracl i den inte&amp;etionella forming, hwrs Rndsrn&amp;l 5r ntt s ~ n ~ l s nlln den civilisernde viirldens sjukskoterakor till gemen- samt arbcte for linc1r: ~ncle a€ den liclaucle miinsklighetens 116d mnit f61; ~neclla ett intcrnationellt un~giinge och ~ C L L I ~ C - utbyte sjulisk6tersltor ewellan ..
DY.
D.
SJUKSK~TESSKB.
) ~ De danska.
kvinnornas kommunala rijstratt.
7-en 14 April gick iiudtligen den liinge olnstriddn liiugt mera ingripancle betydelsc fiir,, cle danslttr kvin- rostriitt blif- @ koii~o~oualn r~ntr$ittsreforlien igenom i Danmsrk, n o r m An hvacl beviljilndet af Icoramui~~l i oc1.l ined att folktinget n ~ e d 64 rdster mot 35 delini- vit for oss.
Genom bibcl~kllnnclet xf inkomstslrecket tivt bifdll clea fif Iandstingct forut antagna propositio-.
110s oss, koliima] i~inn.orna, trots sin s tom 11~11neriir nen om inf iSrn.ncle af allmiin rostriitt f dr alla skattdra- iclte att kunna utdfvs nAgo11 sorts mera betydande inAy- gancle mtiu och kvinnor ijfver 26 t samt for gifta tancle vicl valea, e~nedan clet ju eudast undautagsvis h i n u o r, hvilkas 111ii.11 erliigga skatt till ltommunen.
limes lzvinnor, soul geeom s i ~ inkolnster ~a kna.im kolnuia I och med dettr~ beslut lmr s5lcdes de dauska o~@j %cc upp till salnrna rostetnl s o ~ n miinnen mecl derns hogre kvimoraa ljlif vi t f ullt lilis tiilda lnecl rniiunen i: Ci: iiga ldner.
De clanska kvinnonm d&amp;remot kuuna n u verk- ligeo blifvn en betyclande: Mitor ntt rtiltua med.
De 0111 ltommui~al val~: titt, cle yijita lzvinnorna villkorligt, be- r o e d c p&amp; om clcras miin srlKgga skatt,.
Geuoin denna- ltunila - och som vi hoppas - skolst kom~nn utt taga refor~n 1$ix clet enligt statistiska beriikningar varn 61.8,000 en ver1wu-n del vid de komrnunala valen och clyme- kviuaor, son1 sliippas fraln till v~durnonm, ett stiirre delst fcS, de Ic \ linaliga intressem i siirskilcl mAn tillgo- antul 811 miinmu, hvilka utgiiru 553,000.
B e r ~ e n c l e ' ~ d doscd.da.
konl~nunala angeliigenhetcrms ordaa~lde ' att mdnga ogifta kv.innor e~nellertid ickc betala skntt berora i cle flcsta fall pri ett mycket niira s#tl liviu- komnier mtalct lwiiinliga vti1ji.u-e ntt sttilln sig liigre norna, ocll det fir verkligen pli ticlen ntt cle skola k u n u i tiu clet ofvan ailgifua; mall kan cmellert,id.
antaga tilt f: L.
.gar, a sill upphttning och syn p a saker oc11 ting riittigheteu att rosta kommer s t t inverka sH att; Itvin- giillande.
K v i n n i i ~, so111 w r i t och Hr organisatoren al norna i storre u t s t r ~ c k ~ l i n an g llittills sj %l: l: ' va uypgi: f: ' va l~cmniet., 1.1.ar storn bctingelscr f ijr att kunna organisera sig shsom skatteskyldigu for att eblif vu bertittigade till det s t 6 1 x 1.1.ernmet - samhtillet - p8 ett praktiskt och.
klokt satt.
net ar diirfar icke endast de danska att utijfva sin rostr&amp;tt.
Den danska rbstr&amp;ttsrcformen, som ger full, lika ocl.1 kvinnon~a, sow kunnn lycliijnskns till den i clet stom allm&amp;n rijstriitt till ska !td.sagande i.ntin OCL kvi.unor - hela riittfercliga kommunala rosti: &amp; ttsreforu1cl1 utau icke son1 genoul denscz~mna utoin i fr&amp;ga om val a: E anltsrhclen, motsvaraude vdra mindre clet danska san~h~llet;, lai~clstingsleclai~~oter, dtir Bum privilegievalriitten: far vunuit k v i n u o r ~ ~ n medintresse s och medverkan i etl de llogst bcskattacle bibehiillits - ar shledes en gagneligt nrbete i kornmuliens ange1agenheter.
a Blmd de frains tkende kvinnliga pennor, som sttillt sig till.
tidningens f orfogindo, lniirkxs 111. a.:: Gel$ ?-ucZ Adelborg, Siync Be~yazmz, Hilma Bo~elizts, E d i a Broonzi, Prigya Cadbe~g, L d t m DaIdggl.e~z, EUen Hagen, Kerstin Hesselymz, Ann- Mcwg~et Hol~ngrm, Ewstin H&amp;d a f Segerstad, Anna Hojeg., Sip.
id Letjolz- hz&amp;md, Gzwli Li9acZer, Anna LindIzugen, - Ellen Lwzdbeq, f. Nylrlon~, A.gda Montelius, Amzu M. Roos, Anna
.
dana fruar, sorn ej sjalfva vilja taga itu med hushhlls-.
goromhlen.
Tvartom anser en tjansteflicka i regel den fru, sorn endast undantagsvis tittar in i koket for att gifva en befallning, aga en viss fornamhet, hvars glans ' i sin mhn iterstriklar pA tjansteanden, hvaremot den mat- mor, sorn g %r ned i tvattstugan for att-sjiilf tviittn sina ' omtaiga gardiher, faller mhnga meter i hennes aktning.
Aktningen for kroppsarbetet ar nog storre hos mannen an hos kvinnan, ehuru den afven dar inom arbetsklas- sen, star ganska lhgt i trots af allt skrifvande och ia- lande om klassmedvetenhe t. Fhr jag till sist sammanfatta mina onekemhl i frhga om flickornas uppfostran, sA stalls de sig ph folja.nde satt.
1) Allmant inforande af obligatorisk kurs i praktisk huslig ekonomi (d. v. s. matlagning m.
m.)
genom flera klasser samt utvidgade kurser i somnad vid alla laro- verk for kvinnlig ungdom.
Detta sattes sorn vilkor for erhhllandet a£ stats- och kommunalunderstod.
2) Ingen inskrankning i de lasamnen, sorn behofva~l for flickornas erhhllande af platser pA arbetsfaltet, tvart- om deras stiirkande i praktisk riktning, sarskildt betraf- fande frammande sprhk och rakning.
3) For undvikande a£ ofveranstrangning bora hellre inskrankningar goras fi andra undervisningsomriden, om sh ljefinnes nodigt, hvarjamte de sjuklassiga laroverken bora .ombildas till httaklassiga samt studentexamen for flickor uppskjut~s, tills en 1l: te klass Lr genornghngen.
4) Hemmen bora hjalpa skolan genom att tillse, att flickorna ej skada sin halsa genom nattvak och olamp- ' liga nojen, samt bora gynna gymnaatik och vistelse i fria luften, hvartill skolpn ock bor medverka genom rasterna mellan lektionerna.
A andra sidan bor vekligt pjhsk undvikas och ferierna nyttjas pH battre satt an nu af de iildre flickorna.
Det ar htminstone undertecknads tro, att p i shdant satt ett intelligent, ' vaket och praktiskt dugligt slakte af unga kvinnor skall kunna uppvaxa, sig sjalfva och gamla Sverige till hugnad och nytta.
Mtijligen skall nggon lasare af forestiiende uppsats anse en stor del af densamma ej hora till amnet, shdant det angifves af ofverskriften.
Jag vill dock hoppns, att de flesta dela min uppfattning, att en i saun mening praktisk uppfostran miste utrusta ungdomen for lifvets alla forhhllanden, ej blott ' for en del daraf.
HJ.
BERWALD.
.
Kvinnosakens framsteg i Frankrike.
(Eftertryck f6rbjndes.)
' llt sedan franska revolutionen proklamerade jamnlikhet, frihet och broderskztp, utan att dari inbegripa det s. k. svagare konet, h a ellstaka kvinnor i Frankrike hojt sina roster mot den p8tag- liga orattvisan att sil godt som helt och h a l e t ute- sluta kvinnorna fr&amp;n alla medborgerliga rattigheter.
Med glodande entusiasm och med den for franska nationen saregna valtaligheten ha de forfsktat sin s e.
Man tanke p6 1700-talets Olympe de Gouges och 1800- talets Maria Deraismes.
- Alla de, som arbeta for kvinnans rattigheter eller som bekiinna sig hylla tsik- terna om jamnlikhet konen emellan, kallas i Frankrike ~ f e m i n i s t e r ~.
.
Det u r samma stam harledda ordet wfeminism~ 1.
m p&amp; de senare h e n blifvit ' ett slagord darute, slldeles som orden kvinnosak~ och D k r i m o - f r &amp; g a ~ har hemma hos oss.
Hvad &amp; r feminism?
friigas i en enqu&amp;te i en fransk tidning firr ett par iir sedan.
xFeminismen &amp; r den norelse, som har till rniil ' kvinnans intellektuella och moraliska utveckling och ett rtittvist forbattrande af hennes ekonomiska stllUningr, svarar fru Bogelot., ordf&amp;anden i Kvinnornas Nationa.lfor- bund.
D Ferninismen &amp; rs, sager skriftstallarinnan fru Nelly Roussel, .laran om den uaturliga likvardigheten och den sociala jllmnlikhe ten mellan milnniskoslakt ets tvB fakt0rer.z.
Feminisrnen iir, efter hvad som fram- gBr nr de fags varierande definitionerna, den lifshkiid- ning, som drar i harnad mot det ena k6nets foretrade framfor det andra, och hvar och en, som p&amp; .nhgot satt arbetar p i borttagandet af orattvisor i namnda afseende, ar en feminist.
D 6)) - I slutet af 1800-talet uppstod i Frankrike, sarskildt i Paris, den ena f e m i n i s t - f e n e efter den andra, hvar och en arbetande for den speciella frkga, soin den for kvinnosakens f r a m g h g ansiig viktigast.
For- milgan att uppfinqa vaxlande namn pB foreuingarna tyckes outtirrnlig.
SB finna vi t. ex. ~Fbreningen for kvinnaus rgttigheter r, w For kvinnosaken v, v Medborgar- skap for kvinnorna)), Foreningen for forbiittrandet nf kvinnornas stallning D f or att inte n a m n a De franska kvinnornas nationalforbund~.
Blott en Bilr namnet ~Kvinnornas rostrattsforening D.
Den grundades Br 18 ' 78 af f r u ' Hubertine Auclert, en kvinna, sorn agnat hela sitt lif A t arbetet for rostratt A t kvinnorna.
Firr narvarande finns i Paris icke mindre an 10 feininist- fareningar, af hvilka de flesta h a rastratten pB sitt program, ehuru endast fB omfatta saken nled verklig ifver och entusiasm.
Man frkgar sig helt naturligt; hvarf or icke dessa f oreningar sammansluta sig i gemen- samt arbete, d % ju deras miil i stort sedt ar detsamma.
Det lider intet tvifvel om att de dB skulle kuima fora fram sin sak med storre kraft, upptrada med storre vardighet.
Men en dylik sammanslutning g k stick i stsif mot det franska skaplynnet.
For den skull ford- rades en stark organisation B ena sidan och f6rmAga att underordna sig ii den andra, bhda delarna lika omojliga. '
Dartill kommer, att dessa foreningar ej ha uppstBtt till firljd af nhgra 1ikatankande.personers be- gar att gemensamt arbeta for ett mAl, si.som fallet vanligen ar hos oss - forening bildas, styrelse utses -- utan snarare s&amp;, att en viljestark och entusiastisk)) Schering a Lindberg, Skylt-, MIbellackering Dekorations- .utftires.
h e n.
o. go~tnadsfiir~lag Rumsmiilare.
pi begiran.
Jakobsberg~gatan 43.
@ Allm.
tell 24709. o B s.!
Valgjordt arbete!
Modeimata priser! '
DAGNY k ~ i n n a lyckats samla oinkring sig ett parti, som a.r villigt att understodja henne och mecl sitt ekonomiska bisthd (foreningsaf kif ter) f ora fram hennes idder.
Har, imer lin annars, galer, att foreningen ar dess ledare, ~l ' dtat, ' c ' est moi)).
For alla dessa ledare att trada tillbaka frhn sina chefsplatser och underordna sig kr en psykisk omojlighet.
Ferninismens sak ligger alltsH i hiiuclerni p % nigra f&amp;, varmt intresseracle kvinuor.
Stora flertalet stiiller sig oforstilon ' de och likgiltigt ipfor rorelsen.
En blick pH foreningarnas medlemsantal bekritftar tyclligt detta faktum.
Siirskil ' d anmiirknings~arcl li.r ocksh frknvaron af de t v i stora grupperna sjalffilrsorjande lwinnor: lararinnornas och handelsidkerskorllas.
SB mycket lnera forvHnansvardt ar det, att feminis~nens sak verk- ligeil lyckats gora landvinningar hos den allmanna opinionen.
Hvilka liro dB dessa?
Den ldter tala onz sig.
Man ignonerar den icke langre.
Och man talar icke alltid farhhnaude om den.
MLn man har " &amp; lmu icke hunnit till det stadium, att en kvinna nf 11vil.ken .. samh&amp;llsstlillning.
som helst vi~gar oppet bekanna sig som anhangare af f ' eminismens ideer.
Hhnets pilar aro annu sh pass hvassa, att indngen ornt&amp;lig och radd natur blott i tysthet vagar omfatta de forkattrade liirorna.
Att ferninismen.
Hdragit sig allmiinhetens upp- marksanlhet har man framst att tacka pressen fiir.
Genom kvinnliga j ournalistem anstrangaingar ha tid- ningarna mer och mer oppnat sina spalter f6r.
de feministiska intressena, och allt beredvilligare i den mhn dessa uppmarksammas och tillvaiatagas i landets lagstif tande f iirsaniling.
.
I Frankrike, liksom annorstades, har f eminismen sina manliga anhangare, och det ar cdessa, sorri, pH- verkade af fe~ninistfiireningarnas ledare, genomdrifvit, Atskilliga for kvinnorna viktiga reformer i lagstiftningen.
SAJuuda fingo kvinnoria Hr 1880 valratt och valbarhet till f olksl~olestyrelse sam t br 1886 valratt och valbar- het till undervisningsrbdet.
Detta s. k. conseil szp&amp;ieur cie I ' instmction ptrblipe, s o ~ n besthr a£ pb 4 i ~ r valda ledamoter, stdr vid unclervisaingsininisterns sida ej blott s o n en rhcdgifvande forsamling; uta.n dda~ner jam- val soin 6fverdomstol 6fver alla larare, sorn p&amp; ett Ar 15998 fick hnndels- t eller a n n a t slitt f ~ r g &amp; t sig.
idkerska riitt att rbsta 118, lecdamot i handelsdomstolen.
&amp; 1900 tillerklindes- A t kviima, soin aflagt juris kan- didatesamen, ratt att ut6fva advokatyrket.
Frankrike tiger redan flera kvinnliga advokater, af hvilka den sista, en ung clam af rysk hiirkomst, afl.ade sin examen forra hbsten.
I J.~~stitiepalatset, hvars sessioner Siro 6ppna for allmanheten, kan den nyfikne fH se de kvinnliga " advokaterila if brda den sedvanliga ambets- clrakten och horn dem pladera for sina ldienters sak.
ilr l.906 erholl kvinna ratt att valja ledamot i for- likningsclomstol. '
Dessa domstolar hafva till up pgif t att Astadkomma forlikning mellan arbetare och arbets- gifvare och finnas i flertalet stora iudustriidkande stader ..
Den gifta mkvinnans egendomsf ijrhA1landen ha, na- turligt nog, varit f oremA.1 for ifriga reformstrafvanden, ity att den franska kvinnan shorn gift varit lika illa stalld som hennes lnedsystrar i andra land.
Vid ak- tenskaps inghende .har hust~uns i boet medfirrda egen- dom Gfvergiitt, och ofvergtir enligt lag Bn i dag i mannens hander, for sH vidt icke ett aktenskaps£Orord fore vigseln annorlunda bestiimt.
Liksom hos oss ha tyvarr dessa &amp; ktenskapsforord annu ej kommit i all- mant bruk.
Man &amp; r pf~ m h g a hhll benagen att i yrkandet p&amp; aktenskapsforord se ett misstroendevotum mot den blifvande libta mannen, och for att ej onodigt- vis sdra clan familj man slcall triida i slaktf6rhindelse med, undviker man.
proceduren.
~Kvinnornas rostriitts- f oreningr har upprepade ghnger f orgaf ves petitionerat om ~hustruns lagliga ratt till.iirfd och forvllrfvad egen- d o m ~.
Forst %r 1907 erholl gift kvinna ratt att rAda ofver inkomster af eget arbete, en ratt, som d i n svenska kvinnan agt sedan 1874.
Mibga aro de petitioner om politisk .riistratt for kvinnor, som fr811 feministforeningarna,.
sarskildt ~Kvinnornas rostriittsf6renings, sokt sig vag till lan- dets lagstiftande forsamling.
Man arbeta.r nu p&amp; ini- tiativ af ~ ~ i v i ~ n o r Nationalf6rbunda nas att Bstadkomma en masspetition i frhgan, men de uppnhdda resultaten iiro tyvarr Wnu okmda.
- Att doma efter allman- hetens intresse for saken, tord ' e den tidpunkt, db, $st- rlitten blir i Frtinkrike i verltlig mening allman, a i n ~ vara afltigsen, men de, solit kanna till de snabba skift- ningarna i det franska lynnct, p&amp;stB, att, hur osanno- likt det an ser ut, kan ~ r a &amp; i k e bli ett .-af de forsta land i Europa, hvilka tillerkiinna kvinnoina.
full ioli- tisk mcdborgarratt.
J.
Tv. '
.
.
LITTERATUS.
He~wiette Avendt: Vilseghgna, erfaren- a£ de st6rre forfattarns &amp; iembelvis Victor Hugo, Dost@ heter frin min femgriga verksamhet sgsom jewsky, Zoln, Tolstoi - for att ej namns andra skrift- kvinnlig polisassisJtent i Stuttgart.
Ofversattning stallare af lagre rang - ha med storre eller mindre fr&amp;n tyskan.
Stockholm, Wahlstrom &amp; Widstrand 1908., dh senaete Artionderna hafva den i lifvet vilse- ghngna kvinnan och hennes stallning i samhallet intagit en framskjuten plats i litteraturen.
En stor mangd -.
Lungsot Ran botas, framgAng dromt sig in i hennes - 1if och pereonlighet och kring henne samlat en he1 liten litteratur af sjalfbiogrn- fier och dagboksanteckri+gar.
Sarskildt her man bBde i tal och skrift rned ifver diskuterat frHgsn om den sociala stallning, hvari en sMan kvinna kommer genom myndig- heternas ingripande uti och ordnande af hennes lif.
' Dh Fru Hedvig Lindholm-Eneroth, postadr., bostad och behandlingslokal: Birger Jarlsgat.
110, Stockholm, (A.
T.
115 29, R.
.I .. 102 19) emottnger och behandlar diirstades och pB sitt sjukhem i Holmsjii (Blekinge) lungsiktiga enligt sin mecl hittills enastlende goda resultat profvade metod.
- NQgra intyg om d a af mig vunna resultaten till Sept.
1906 finnas att Iasa i min bok Lungsot kan botas, hvilken siindes gratis mot porto.
- For de i landsorten boende patienterna ordnas behandlingen std, ntt jag ti !lsander dem min medicin och f6rhHllningsordinationer.
.
Till tredje gruppen, som omfattat de flesta, hora de, ju marken sAlunda lange varit beredd for frigor af hit- som) &gt;icke 5x0 fnllnn och sorn likaledes icke hafya lidit horande art, var det ej ntt undra pA att boken on1, Den undre ' varlden)), som en af de sista dagarnn i januari ekepsbrott pZi grund a£ nod och olgcka: dit hora de arft- fijrlidet &amp; r utkom i tryck, ronte en snart ssgdt exem- ligt belastade, sorn illa tilltygats nf odet och predispo- pellos framgftng.
J7i minnas ju, hur clen foreta upplagan nerats till ett lif fullt af .syrid och elande.
Fadern ar slutsPldes pA 14 dagar och efterfoljdes inom den narmaste drinkare, modern tjuf; eller faclern i diirhus, modern tiden af iinnu £em andra och hur boken miittogs rned prostituerad och driakerska; eller bida foraldrarna for- ett intresse, sorn eljest blott kommer litteraturens framsta brytare eller drinkare.
- - - SA uppvaxa dessa vn- relser u t m att alls hafva lart- sig nAgot nyttigt, ut- verk till del.
Ett. %r har gatt,.
och den frtigan trBnger sig ovillkor- armade, kroppsligt svaga., andligt nastan alltid under- ligt fram: Hvad har &gt;Den qndre carlden haft for prak- ndhliga.
De sluta vanligen i fangelse, arbetsinrattningar tisk verkan p&amp; de m h g a, oandligt m Anga, sorn last .boken?
eller tulrthus.
v En femtonhrig flicka hade frAn sin tidigaste barn- Har nAgon eller nftgra bland dem, som lyssnat till denna t Infor ~ v a d j a n till de lyckligare frjn en af de olyckligaste~ don1 af foraldrarna tvingats till ett ' d ~ l i ~ lif.
formAtts att i aAgon form agna sitt intresse A t kampen den kvinnliga polisa~sist~enten klagade modern bittert for dessa olyckligas ratt ocll upprattelse?
Har Angest- GEver sitt barn, sorn i trots af den ~ordentligw slrriet frftn en, ' sorn kaat djupare, tankt klarare och just uppfostran hoil fAtt lonade sina stackars foraldrar darigenom lidit mer an andra medsystrar i elandet, fbtt ' med otnck och ej siillan vagrade att lyda,, nar hon hos de lyckligt lottade kalla till lif rattfardighetskiil~slan, blifvit befalld att stjala frAn grannnrna.
Denna flicka, medvetandet om den enskildes ansvar fiir det hela?
Eller som, oaktadt allt, visade sig ofordarfvad i egentlig mening, har man ef ter en- flyktig fornimmelse af medlidande.
lAtit skaffades in pii ett raddningshem, dar bon uppforde sig sin rattkiinsla Ater inslumra, vaggad till ro af den tanken: viil oeh hvarifrHn: .hen erhfill ordentlig plats.
.De moraliska begreppen, om mall- hawidlag kan tala rhvad kan jag gora &amp; t ~Izken?
- min medverkan vid. '
om sfidana, Bro hos dessa stackars varelser naturligtvis i bekampandet- af det onda betyder ju sS lit&amp;.
?, Vi - vets ej, huru harmed forh %iler sig.
Visst ar emel- hog grad orediga.
On1 aktens ' kapets helgd ha de ingen lertid, att man rned gliidje halsar utgifvandet pA svenska uppfattning; de ingk lattsinnjgt. '
forbindelser, sorn lika a£ Henriette Arendts bok; som a£ en recensent blifvit latt upplosas.
Ofta gifta de sig med sina s. k. soutenorer, kallad " en kommentar till %Den undre varlden~ och sorn sorn p&amp; detta siitt en tid skydda dem mot polisen och ar agnad att l %ta denna lifshistoria frnmstA i an biittre ' darefter ofverge dem fijr att ingA forbindelser rned andra.
belysning och ftterupplifva minnet haraf, i fall det skulle Syster Arendt anser dock skillnaden i moraliskt hanse- ende.
vara obetydlig mellan ofvannamnda e. k: iikten- b6rjat falla i glomska.
Forfattarinnan till r VilsegAngna v, ' sorn under sin fem- skap och de forbindelsir sorn i det ~hederliga v eamhallet k i g a verksamhet sorn pol ' sassistent i Stuttgart hunnit fB iagfis.
af aff iirsskal, genorn ak tenskapsbyrfi eller tidnings- en god inblick i sina skyddslingars forhAllanden, ekildrar.
annons och finner att representanterna for en dylik affars- sina erfarenheter p A ett enkelt siitt, fritt frAn oaodiga mdral, iifven om de lAta en kyrkans tjanare stadfasta kansloutbrott, stundon ej utan en anstrykning af tysk forbundet, ej aro befogade att ilttal ' a en moralisk forkastel- gemytlighet.
Hennes arbete hnr kommit henne att gora sedom ofver prostitutionen.
Till de arftligt belastade, sorn rekrytera.
de prostitue- den iakttagelsen, att ofta de obetydligaste orsaker kunna komma en manniska att begs ett felsteg och att man i, rades.
leder, hora bl.
a. de, som af naturen aro sinnes- m h g a fall knappast kan anse den felande sjalf bara svaga eller blifvit det genom ett lastbart lif.
Forf.
anser, att en- stor he1 af sndana kvinnliga fdngar borde riktigast skulden for sin olycka.
~ S y s t e r H e n n y s ~ kvinnliga fSngar iiro, som man latt placeras i statsanstalter som st6 under pedagogiskt och forstAr, till mycket stor del prostituerade.
De indelas af psykiatriskt bildades ledning och hafva !akare till foresthn- henne i tre grupper: Till forsta gruppen anser hon dare.
Rorande de prostituerade ofver hufvud taget anser sAdana hora, Bsom uppvuxit i en for skadliga inflytanden hon, att staten bor g$ i spetsen, dA det galler arbetet tamligen fri omgifning och hvilka sedan genom ofvcrtal- for deras upprattelse.
Arbetsinrattningarna bora refcir- ning, lattsinne och nojeslystnad rAkat p&amp; afvagar och meras och forvandlas till af staten underhdllna uppfost- blifvit ' fallna '.
Dessa utgora endast en ringa brhkdel ringsanstalter.
For kvinnliga alkoholister bora siirskilda, under lakareuppsikt stAende afdelningar, inrattas i dessn af fiamtliga antalet.
B Den a d r a gruppen utgiires sf dem, hvilka)) utan syn- statsanstalter, och de personer, sorn har utofva uppfost- nefliga anlag for lattsinne rBkat i n under olyckliga for- rarkdlet, m h t e vara bildade, hysa karlek till sin upp- hillanden men icke kunnat upparbeta sig darur och slut- gift och hjarta for.
de olyckliga, eorn st % under deras ligen i lif vets brusande strom lidit skeppsbrott~ B ' orf.
ledning.
skildrar flera sBdana fall.
I samband harmed uttalas i skkrpa o r d s l ~ g ferkastel- rEn sjuttoncrig bondflicka skulle tvin ' gas att ingft sedomen ofver den reglementerade prostitutionen, sorn Wenskap.
rned en man, sorn hon icke alskade.
PA brol- staller en mangd kvinnor utanftir lagen, beframjar den lopsdagen forsvann hon hemligt, miitte ctt kringvan- hvita slaf handeln, bidrager att snedvrida det allmanna drande cirkussallsku~p, som engagerade henne att utbildas rattsbegreppet och utgor ett h&amp;n mot v %r civilisation och till cirkusryttarinna.
Sedan hon en liingre t ' id stannat en skamfl&amp;ck for vHr kultur.
I bokens senare afdelning iignas flera kapitel At riidd- dar, enleverades hon af en herre, sorn ofvergaf henne, nar hon blifvit moder.
' Bar.net dog kort efter forloss- ningsarbetet och den foqebyggande sedlighetsverksamheten.
ningen.
Alldeles meddellos dref den stackars manniskan Rorande det forra framhhller forf.
det obegransade mAtt omkring som landsstrykerska frAn en ort till en annan, a£ tro, karlek och sjalfforsakelse, sorn fordras b&amp;de af lifnarde sig genom att tigga och stjala och vandrade ur dem, som agna sig At dylik verksamhet och af dem, sorn det ena fangelset efter det andra.
PA sS satt larde jag afst.8 frAn sitt fijrra lif for att borja den svArn kampen kanna henne Torlidet Br.
.
Hon antog lned tacksamhet mot fresteleerna och for att vinna uppehalle och soka mitt forslag att intrada i en raddningsanstalt och ar nu Atererofra manniskors aktning.
Af de 4,386 kvinnliga fingar, syster Arendt under sin en af de flitigaste och mest omtyckta skyddslingarna verksamhet haft att gora med, hafva 552 varit intagna.
s darstades. '
)). '
'.
.
1 Aidelsbevis i Fb~eningen Dagny erhillas i tidningens expedition mot iterstiillande af interimskvitto.
.
.
.
-.
i riiddningshem.
Resultatet nf en dylib verksamhet blir gifvetvis an a£ glHdjnnde, 211 af nedslBende art. Dbligil anlag, svAra exempel i hemmet indn f r h tidignste Ar, tillika mcd dcn fara, som foreligger vid clet ounclvikliga summanfiirandet af sA lndnga tlf sam hiillets oljcksbdrn i samma anstalt, allt detta bildzlr liksonl en mur af svh- righeter.
Men om ockeR m h g a a£ sl&lt;yddslingarna iter- gAtt till det forra lifvet i synden, Kr det Ater andrn, som kunnat Atcrbord: ~~ till eamhiillet och 3.f hvilka de, som sA k5rleksfullt tagit hmcl om dem, haft varnlrtig gliidje.
Betriffaade den fiirebyggancle verksam heten ni~slutcr sig forf.
till den Hsikt, sorn at ' Anna Pappritx uttalas i henncs broschyr worn inriittnndet i f hem for barnnfiider- skor och asyler for sgscla barn, och nnser i ofverens- stKmmelse hKrmecl bildandet af dylika anstnlter for en social nijdviinclighet och en nationell plikt.
Str5ng: ue up psikt bor in form vid EosterbarnavRrdea.))
Niir den kristna kvinnan lrommer ett omfatta sinn fdlna systrar inecl kiirlek och forbarmdnde, i stiillet for att lriirlekslijst st6t.a bort en olycklig moder, - niir clen lrristliga staten ovillkorligt cle oskylcliga oiikta bnrnen komrna i Htnjutande at sin slsyddsvArd, dii kommer det att finans bra myckct rninclrc nod och eliinde hiir i vBrlcIen !~ Syst.er Arendt, som under sin verksnmhet iifven f %tt tnga hand om en och tlnnan nlanljg fknge, anser mecl hiinsyn till strnffriitten och fiii~gel~e \ l$sendet., att vicltom- fattande reformer iiro nodv5ndiga.
Barndotnsto1a.r och villlrorlig bestmffning for unga forbrytare forordns.
8Om staten och kommunen o %frade stdrre summor pfi den vanv: ' lrcl: tclc ungdomens uppfostran, ~ k u l k utgiften f6r ~ ~ ~ A n g internering en af fiirbry tare in besparas.
w Forf.
utt: ~lar till sist den onskan, ntt hennes lilln bok ~ n &amp; t t e - om ocksh eildast hos ett fiital - fK bidraga at t unc1; mrijd ja en clel forclomar och aiissforst And.
Vi Hter hoppns, att den nzfitte kommn att l i h s af sA mkngn, som inojligt och att den i forening nlecl %Den undre viirldenz, skxll Ijuda siisonz ett vackelserop frill clet hopploshetens cljup, diir de vilsegiingna dviiljas, ma- i~ande en och hviir att gc en lirnftig handrKckning At dem, som delhga i arbetet for szlmhiillets sedliga nycla- ning.
CLARA. \ VAHLSTROM.
~~: iedlemsnumer#ren i SkRnes F. 1C.
P.
R. stalla sig ber#ltningarna sRluncla: Enligt clet antsgna forsltcget: 7 fijreningnr (under 50 meclleia~i~a~r) it 2 kr.
.................. 14: - G D (ijfver 50) A m 3 D .................. 1 8: - 1 J) a,onys 1 2 t e nulxlliior forekonimer ett ~ncdclelande om, att clet projekternde f6rslngct n~lgliencle c: t lokdlorbuncl for SkBnes Kr.
32: - lh~ligt clet E6rk: wtwcle f6rslaget: F. K.
P.
R. nulnera iir en verlilighet, i (let s t t - Eorn det synes - flertalct 2i.f cle slihn~lin rCistrRttsfijrel~illgnr~i~ anslutit sig till 975 ~necllerninar: ' L 10 ore fir person ........................
Kr.
97: 50 Denn: t sgnnerligei~ cnkla matematik viskr, 11urnson.1 det se- cletsmnlna.
Till motct i Iliincl clcn 26 jan.
.
i fir, liva.rvi (l Prbgtm, s o ~ n nare fisrelagct gifvit .fijrlmlc: let mei: 1!
1 tre g h g c r sb rnycket i bekrsnt, prelio~inlirt bcl-~nncllades, h c l e reyresenta~iter 16r ltlnil- 8rsinlconist.
l-lvnr och en, soin lmr en aning om ait clet till allt skapets fiesta F. I&lt;.
1&gt;.
R. infunnit sig.
Den I~1ifv: llide saiulnail- organis: it.ionsarbeto - on1 clet sksll beclri£va~ ' mecl intensitet - fordras 1) pengar, 2) pengar ocli 3) Rter pengar (precis so1.n i slntninge~~s program sknlle 131.: I .. komma att omfntta: fastare genoin nn- kxig!
), mbste beklaga det i dettn l.l %nseende klena result~tet: tF sarnmanl-ibllni~ig ~ l ~ e l l a cle n olika SkA~~efijrening: ~r~ ' ~: ' ~ orcliinndet af fbredragsserier mecl gemensamlua tnlnre (nAgot motet.
Ett fbrbuncl, sorn salctiar pengar, kan ungef8r likn litet soln betydligt skulle neclbringtr kostnnc1er1i: i for det liela), cven- utriiltn., solu oin det icke existeracle.
Enligt lnin siaga meliil~g i Lu~ld, tilll1nnclah811tii1de m r det olgcksaliga n s n ~ n e t ny~ortofl: bgan~ ekulcl till a1lt; sammans.
tuellt inriittnncle sf kutser i san~li %llsliirn at r5d o c l ~ upplysningnr 1x1.
In.
SA till vic1: i var tdlt godt ocl.1 bra, och motet fijretedclc ' en lif~ktighet ocli ett intresscradt clel- ligen ej att ot.g6rw den viisentlignste delen af Skh.nelP61: bunclets tagancle, I~vnrtill ese~npelvis \; At ' s srnR I ' ijrsni11gsm6ten alrlrig iiro utgillsstat.
Om t. es.
forbundet, sdsom ju Br att vilntq korn- i sthi1 atL uppvisa maken.
(horn parentes: 11wi: ftjr referestides mar ntt tagn befatttiing rned riksdagsvalen i host, oh erfordras icke intitet i Dag~lyl *) Nar ~ n a n s: " l i debatteu t~nghenclo clettd- en he1 del pengar till trycksalter, srrangersndet af m6ten o. dyl. forslnget om kurser i sainl~ibllel2.ira realiseras itigens lioin in] let ofva~iniiil~ncla jenla a £ den e~entuella s t ~ r n i ~ ~ s ~ ~ s l i ~ t u \ wkeamhet p,P1 penniligfriigan, liar lrallrtcl ~porl.ofrAgan9, httxdes efter en ej enbart genom energi och god viljn.
n e t i Sk~~.nefiSrbunc: let; s tiimligen lBng ocll liflig diskussion ett enligt unclert~ecknacls sneddelalide N: o 1 fsreslagnx solninn~x-nijtet i 1Eostd.liga lika litet.
mening dldeles oforkl~rligt beslut, so111, c~iligt t~nclemenil ?gan i 0111 6f \ .erhuf1lticlt~.get ndgot sknll lrnnna utr8ttas till bBtnacl ftir motets seclermerlt justerade protokoll, gick ut pii, att en dgilt lokslforeaingarm inom laniluknpet och rostrattsar~etet; i cless af 2 kr.
for clc fisrenil~gar, llvers medlemsantd nri~lerstiger 50, I~elllet, sB erfordras l~iirtjll en ej alltf6r magel.
k t w s: ~ Hvnrt kornlna vi rued 32 k !onor?
Vi veta ju alla, ntt de 51118 r8str&amp;tts- och.
8 kr.
far cle stbrre: Stireningarns skulle uttagas.
Ett annal; forslag: 8tt tittaxern e t t mindre belopp, esempel- fijreningnrna lefvrxt och v#1 clelvis Bnnu lefva i ett ekonomiskt be- vie 1 0 ore pr ~l~ec-lle~ii, inom fiamtliga ftJreiiingar O C ~ L sAmeclelst tryck, sonl allcleles hotnt att IamslA clerns verksamhet, och hvnd, soin vinnn ett i ekonoiniskt afseencle 1) Wttrc ocll iifveii riittvisare re- Yerkligetl blifvit gjordt, 1: lar IP.staclkolrin~its trots deras fnttigclon.1.
1 sitt foratn cislruliir fijreulhi: konlmit.tt5li fijr Sl~d~~efiSrbtinclet.,~clet~, sultat, Ijlef forksstadt.
Otn tiden tillktit., &amp; L skulle lifi.gra, met1 till det- l~,jWIp af 1906 Krs beriittelsc iifver rostrlittsfiireni~igtcrnns \ Idrk- fijr att stiixlu Eijrbunclets ekonorni, ntt Ioli~lPtircniogar~iu t insamlacle meclel satnhet iiedknstt~tle siffror llitteligen Levisat .den ojiimfijrliga f6.r- sainrna afstf~r 12 ' /, % aI!
p A ett eller m i n ~ slitt delen nf clet sennre forelaget.
Men dels \ w ticlen, sorn sngclt, under hiiuvisning till landsftireningens f6rslczg om erhBllande af alltftir li11: 11) ~, ocll dels h ~ d e rlessn sidror ej Eor~nBtt git ' va ett 75 % af clplika.
%ttet la11 jii visserlige~l vara bra., me11 Bnnu fi.illt korrekt rcsultat, eniir mecllemsaiit.alet i de resp. fdreniugnrna biittr e I.mcle.
writ, om Lunclamijtet genast sti~lldt fijrbunclet pb - ~~atnrligtvis vHs1: at under 190 ' 7 firs Pijrlopp och nyrt f6reningnr nfigorlunda gvcl ekonornisk h s i s gellorn of \ ~snn#mncln ~ ~ t t n s e r i n g tillkonlmit.
Endtist ett 1lasl; igt ofverslag i l~ulvuclet RI rle bhcln af 10 are pel: cnpita.
Afsikten ~xiecl; dessa raclcr # I: enc1: est t ~ t t visa fiiljclerna a £ projektens sifhor I~orde eii~e !lertid taint till (let senares fo~: ruRn, (let eliligt fieras mening oklok: ~ I~eslut~,.
som fnttacles \; id Lontla- ur alln synpunkter.
Mecl leclning: i f senas: e R~: sl~erRttelsens uppgi itcr rijrniide Fr$n allmanheten.
-- - - - - -.
-- *) Mecl anledniiig: cf clenna, frdgn I 5 vi uttryckn vlir Lereil- villighet s t t infbra oss tillstlllcla referat iifver nibten i lands- Bcil.
orten, som iiro nf allillnnt ilitresse
: 151sn Gjolnnd lor ~jiik \ 4rdskurs (Viistcrbottcns stipenclium); 200 kr.
till frijken Tyra Modin fijr 1; urs vid Gymnastiskn centralinst.iti~tct (\ ~iisternorrlmcls s t i p e ~ ~ d i u m) 200; kr.
till 11itcrnat.io1~cll koi~grcss fiir Irnslig ckoaotni 11c ' ~Iles froken Elisabe~h Korberg for lrurs id.
Goteborga slrolkoks- clen 29 och 30 septembcr i Preiburg i Scl~weiz.
Pro- seminariuln (J8mtlnnds stipenclium); 400 kr.
till friSkcn Astrid Dnhlstroai for l r u l ~ vid ~ folkslrolese~ninarium (VBrmlands s t i p n - grammet fiir kongressen, som .stir u d e r ledniug af fr: ~in- cliurn); 226 kr.
till frolren Kanna Lundin fijr kurs vid ' fol1; skole- st3endc fnckmfin, iir vidtonhtt: inde.
8A skola be11aad.l~~ seminnrium (VBstmnnlnn ' ds stipendium); 200 kr.
frtiken MnCrni frngor om ILrnrinneu tbilclningcn fiir hus11 Allsskolor, organisn- Bjursten for studier af frukts och xridrs tr#dgfirdsalsters inlBgg- tion af dylika skolor i stncl och pA 1: anclet i ofverens- ning och forlidiiny; 200 kr.
till ErOlien Greta Wunsch for snlnnis (Goteborgs och Eohns stipcncliuu~); 260 lrr.
frliken MLrtn stiimtnclse, 111ecl elevernas IcF11ndsFBrh5ll: znclen.
Vid: uc ihda1nK1 ~ s t r: ~ n d fKr kurs. \: id Hogre 13rnrinncsen1inariet (Skaraborgs ekolt~ behmcllas teoretislm och pra.ktisl; n unclcrvisnings- stipencljnm); 200 kr. '
till iroken Helfrid Ulw for slojdkurs vicl iimnen samt undervisnirqp~s betydelsc for sHvK1 hcin som Nliiis (Osterg~tlands stipenclium); 300 ltr.
fldken Eon Kejner f6r kurs rid 13: iBgre 18rari 1.1neseniinnrii1111 (Sodcrmnnlands stipendium); snmhiille.
236 kr.
rltilren Wendcla l i u l l b e ~ y x fijr lrurs vid.
Rimforsa Inndt.
Aii~~Wlail oin c1elt.i.1gai~cle i kongresse~l altall siindas till husl18llni1~gsskoh (Go~tlnncls stipendium); 225 kr.
frijken Elsa Ahdame de Gottrnu- \ \ ratteville, rne de lJHApittll, 1~ribour.g J.Cnrlson for Iturs \ .id Teknislr~, skolan Stockholm (Blekinge stipenclium); 200 kr.
froken.
Eigricl Nilson f6r kurs vid bokbinderi- (Suisse).
sl; ol: ~n i Gera (Malmijhus stipendium); 260 lir.
frtikeu Valborg l- ' alnie fijr kurs vicl lr#clgtPrdsskola (Koppmbergs lSns stipendium); 200 kr.
I ' rtikea Alma Eriksson for sltijdliurs vid NBRs (Uppsala liins stipendium); 4 0 0 kr.
frlilten - Cedn Holm for ordnad kurs i sp %da barns 14rd (Orebro 1 ~ 1 x 1 stipendinm); 200 kr.
friiken Ester Fred~ika-~remer-Forbundets stipendier.
.
Knrlstro~n lor ulbildning till viit ' lii1: arinna (Jonk6pings stiyendipn); Stipencliernn f r h fir 1908 h a f n ntdelats till fijljancle: 200 kr.
froken Alfhild Glans Cor folksl~olese~niw~riekurs (Alfs- f f i n doolrationsjbnd: 600 kr.
till nied.
Lnncl.
M5rt: t Apelskog; 110rgs stipendiuin).
A f S6rekommen anledning Icom~nn stip&amp;cliaternn 11-led hew- 400 Irr.
till luecl.
Iinnd.
H a n n s Nilson; or tsriitt inom S t o c k l i o l ~ ~ stad.
~ s och Norrbottens la11 ntt utnaln- f r h all~rulinm stipe~zcliejoncZc~z: 600 Irr.
till lil.
Itnnd.
Enilin, Fogelklon for uni \ lersitetsstuclier (fritt slip.
); 260 kr.
till froken nas vid en senare tidpiuikt.
Notiser.
.
i.
i. '
Foreningsmeddelanden.
Meddelande fr %n RostrattskongresSens Centralkommitte i Amsterdam.
!
UppgiCtcr 115 hotellcr ocll .priser till upplysnillg f o r.
clell1, so is^ it.i.lnnn bevista Itongresscn i Brnsterc1: m den 15-20 Juni 1 9 0 8.
- 1 l; lorin utg61: ungcfiirligen 1 1; r 50 arc i svenskt n~yiit.
Hotell.
Klass.
Gata.
Ii.urri och frukost.
T,u 11 c11.
Micld: ~g.
.
Bible.
I.
13euimsstrnnt 4-9. f. 2.80-4.80. f. 1.25. f.
2.50..
(KZirn stationen.)
1:.
2.
~ ~.
f. 2.50-5.00. f.
2.00.
' I.
1) oelenstmat 2 4.
Doelen.
E.
1 .so.
f. 2.50. f. 3.00-3.25.
' I.
Jloelenstrnat 1 1.
.
IJxys-Bas.
Victoria.
I..
Damralr 1..
f.
2 so-5.~0.
f. 1.
5 0.
f.
2.50.
(Xiiis: ~ stntiouen.)
.
f. 2.50. f. 3.25-5.00. f. 1.50. '
I. Iloelenstraat 2.
En rope.
f. 3.00. f.
3.50-6.~0.
f.
2.00..
I. Ti~lpplein 1.
Amstel.
f.
1.25. f. 1.50.
E.
2.50-3.50.
Ensa.int rum.
1 b. I1 a. Leiclsche I h d e 9 3.
A mericnn.
.
f. 2.50. f.
5.50-7.00.
De1: tdt 1ll117.
2 b..
Krasnapolslry.
1.1 a.
' \ Varmoesstrant 83. f. 2.50.
Envamt rum.
.
f. 1.25 .. f. 1.
7 5.
f.
4.50.
Deladt r u m.
Neuf.
11: l. Kalverstraat 41. f. 2.00-2.25, f. 1.75. f. 1.50..
Suisse.
11 a.
1inlverst.raat 22. f..
2.
0 0 - 2.50. f.
1.25. f. 4.00-1 5 0.
Mille Colonnes.
I1 n. Rambrandtplain 1.1. f. 2.00 f. 1.25-1.50, Palais Royal.
33: a. Paleisstrant 2.
1.
2.00-3.00. f. 1.
5 0 - 1.
i ~ Polen.
11 a. ICalverstraat 15..
f.
2.00-2.50. f. 1.50.
.f.
1.50.
Olcle \ vel t Il a. Nicnwend.ij k 1 0 0.
f. 2.00-2.25.
P.
1.00.
Hst, Wspen van 11.
\ Vnrn~oesstrr ?~t 84..
f.
1.75.
Frieslnncl.
f. 2.00. f. 2.60. f.
1.25.
IT.
rlchterburgwal 1 4 1.
Stadt Elberfeld.
f. 1.00. f. 1 .OO-1.50.
II.
1Cnlverstraat 4 5.
f. 1.i~-2.60.
Ilu Commerce.
f. 1.60.
Van Gelc1e.r.
11.
Da~nrak 34.
(NBra stationen).
.
Het Haaaje.
IT.
: Beursstrsat 83..
.
f. I.
i 5 - h 5.
f.
1.00. f. 1.50.
(NBra stntioncn.)
Hotellen.
ligga e j s 5 n l i m Concertgebouw (mtites1ol; alen) ptt mnn 1; nn begirva sig dit giende; elelrtrislt sphrvagn f8rmedlar emellertid trnrikcn.
Centralkolnrllit,t~n an1.1filler om att film bestiiillns sA fort som.
mtijligt, under tlirekt aclress till hotellet, icke till ko~nmitt611, li \ .ilken anhiillan iii ' \ .cn giillcr liiir 11cc1nn uppgifna I ' ' 1f7urri.i {je7r.ol ellel.
och pensiomt.
Pension.
G ata.
1Enm och frulrost.
; ran Luylrenst~: aat 16-17. f.
4.00-7.00. f. 2.50. f.
5.00.
Frednrilisplnin 26.
\ \ ' eteringschnns 1 ' 1 2.
1:.
1.
7 5 och cllru tijf vcr.
f. 3.
2 5 p. cl.
\ \ ~eterinnschans 20 C.
E.
2.25-2.50.
F. 4.50-5.on.
I. Leidsche 1Cacle.
1:.
3.50-.5.oo.
I. hnstel 3 4 4.
.I .I:.
IVannigs ' rant 3-5. f.
1 .n11-2.sn.
' I!
' drsta, frulwst.
(1: Iclt nRra Conccrtgetouw.)
F. 2.50-4.1111. lcorsta och andrti l ' rukost.
.
* l ' ri.u.sengrnc11t 4 3 9.
f.
1.50, 2.oo-2.an.
Home for Wolllen.
1. lZi~ln, .fj~ikost o c l ~ sup&amp;: f.
1.1~~ -- l.s0, nlicl (lag I.
0.60.
11 klnss.
l ' ensio~i f.
03W-0.i~.
BUIII, f~: ukost och sup8, f. O.
~ U - ~.
G O.
Lnnch och n-~iclclng f. 0.30-0.~11.
XVTNLI~.
.Lactor.
~ \ ' ieclerholcl.
' iregetsarian Hot.el.
\ ' illn IVetering.
llutl; ie ' s Pension.
Rclle \ 1ue.
Rynders.
ICI: ISP.
I.
11:.
I.
I.
8!
-.
PLYMER, BOOR, Solfjadrar o. Aigretter - biist hos - arbetsomriden.
Stockholms PlgmfabriR Utbildningskurser m. m.
Muntliga och skriftliga upplysningar genom Hvar kan man prenuherera pi Dagny?
Fredrika- Bremer-For- bundets byri, Skall man allfid prenumerera i dessa sfiillen?
Hilda Ahnfelt SmBlandsgafan 30.
Rikstel.
101 37.
A h.
tel 50 11.
DRGLAR I landets alla postnnstalter och boklhdor kan man bcstiilln huru m h g a es.
son^ helst.
f r h landets forn8msta JR, ifall man onsknr enclsut 1, 2, 3 eller 4 ex. skdl ~ n n n fabriker siiljas mot er- 54 Drottninggatan, alltid g6ra det.
.8ggande nf 4 % d priset strax och STOCKHOLM.
Hvad kostar Dagny i postanstalter och boklidor?
~ 1 s 1 e c h 12 % i hvarje foljande kvartal under 2 b snmt Dagnys postprenumorations- och boklidspris ar kr.
4: 50 mot 4 % stras oc11 for I !,, 2: 50 for ' 1, och 1: 26 for.
' 1, Ax 8.
% - i hvnrje kvartal lncler 3 Ar.
Hvilka villkor erhilla prenumerantsam lare d Dagny 3 Kataloger.
och niirmare npplys- Redaktio~len af Fol1; sl; olans ' Den, som samlar minst 5 prenumeranier, erliAller en lingar erhfillns mot 20 ' ore i frim.
Barntidning jiinltc cle liiindn jal- provieion nf kr.
1: - ' for hvarje- helfirs-, 50 ore for livarje publikationerna .l ~~lklnppen, C ulcl- halflrs- och 20 ore fur hvarje kvartalsprenumerant.
P.
0.
Stromsbro.
dot.tet, Lillepult o. Trisse, har Huru skall man fiirfara far denna ~ r o v i s i o n s er- for b e t anslagit 2,000 kr.
att ufgh af niimnda julpublikations for- 2 38ljningsmedel sistliclne ilr.
At ' midt for Berzelii park.
Scdnn man sandat minst 5 prenumeranter, gilr man tillviign delta belopp utdelas 1,400 kr.
i / ALSORTERAD.
Firman etabl.
1832. dika poster till vid Eulk- och sm8- ph ett af foljande s9tt: 3kolor inom Gtjtalnnd anstiillda Iii- 1) Antingen: G enom insiindandet aE prenumeratioasafgi ften rare och liirnrinnor, soln Bmnn be- med afdrag af provisionen bestaller man det behdfliga vista so~nn~nrkurseriia i Lund eller antalet ex. (hur mAngn som helst, men tzlltid minst 5) direkt Gtiteborg, och 600 kr.
som under- f r h Dagnys exp., Stockholm, som under samln.
ens adress Kontor: Vasagatan 38.
~tocl ht sjuka s~~lnskolellirarinnor.
i ett och samma paket sander alla beat %llda ex. Ssndaren Regagna danna sparbank for in- Hiigge stipendierna sokns fore 1.5 har db att ombesorju utdelningen till de samlade pre- riittuing I sparbanksrakning.
Kan Msj hos red.
af Folkskolnas Barn- numeranterna.
inviindasiif \ .en for l~ushIllsr#kning.
tidning, Stockholm.
Ansfikning till 2) l3ller: Man prenumererar &amp;.
' niirmaste postkontor (ej an- lntill 500 lrr.
kunna i regek u t f h det.
f6rra Atfoljes at ' tjanstebetyg norstades) for de samlade prenumeranterna, detta under.
d m uppsiigninp.
x11 till clet sennre r~f tjiinstebetyg hvlzrs och ens xidress, begar postens kvitto II ssintliga er- oppen half 10 f. 1n.-7 e. m. ji-irnte Iliknreintyg.
Iagda afgifter, tillstiiller oss detta kvitto, db vi omgAende 4111n.
tel. 917.
Rikstel.
73. pr postanvisning.sanc1er sandmen den stadgade provisionen.
InIAningsr#nta f.
11.
5l /, proc.
FolRsRolans Barn- tidnings stigendiar.
PI ANINON AKERLUND.
/ A COBSONS, Hamngatan, Egnahernssparbanken.
V e j b y stranc vid Skel ierviken: fiatlagningsskolan i:: Barkhkra station, B~stkustLanan) lamnoatan 22, Stockholm, A.
T.
109 05. for ben- oeh korteltuberkulos, Mottn y e9 * elevtw pb 2urqp4e rachitis oeh allm.
svaghet, mot- 1c7h kortcwe ticl.
Middagsser- tager barn .och vusna, dagnfgift rering hvardagar kl. 2-5.
4-6,50 kr.
Oppet !wet 0111,. central Upplysninqar liimnns af skolam uppvlrmning, 41iirligt l %ge i barr- ' tirestAnd.
froken Seltua JoAansson.
skog vid hafvet.
Lgkare: Dr Ernst Lindahl vid Kronpr.
Victorias Rustsanatorium, Barkakra.
Hvar, och till hvilket pris kan.
man nummervis losa Dagny --?
I stiidernas ticlningskontor och cigerraffarer eamt bos Cag- nys komsnission&amp;rer i landsorten.
Pisis 10 (ire pr nnmxer.
Alla slirifvelser riirande expeditionen adresseras: DAGNYS EXPEDITION, STOCKHOLM.
Fiir resande till - Stockholm.
- Undervisning i engelska sprikets alla branscher.
35 Ars praktik i utlandet.
F9w C.
0.
F. No9 * denacller, Rivieran rekommender: ts det skandinaviska pensionatet Villa Elsie i San Remo: Norditalien).
Pensionatet foresths af en dansk dam.
20 rum och Lradg&amp;rd lned utsikt ofver Meclel- hafvet.
Moderata priser.
sokas pB alla platser i landet och erhPlla fordelaktiga vill kor.
Tillskrif Dagnys ~ x p e d i f i o n S, fockhoZm C. Drottningholmsviigen 12, 1 ' 1, tr. Extra fina Dorrskyltar, Stamplar och Sigill neclerlng af Travaror, Laggkarl, Trappstegar m. m.
T u ristsangar Hogre Lajlarinneseminariet vicl ~&amp;nsg&amp;rden.
Allt hvad soln behdfs for h6r gbrden, Litttratur, Kycklingfodt Stiftelsen Kjellbergska Hiinsfoder, AggkLmaskiner oc andra Redskap forsiiljes af.
Flickskolan erhilllas slltid billigast frAn frdn 10 L 12 kr.
pr st. Rosehill Fabrik, Norrkopine i Gtiteborg.
Sveriges Hiinstidning 1,50 pr d GUSTAV 73.
Intrlidess~kande till FGrsta och or to 25 (ire.
- Allm.
telefvn 66 12.
- Stockholm.
Box 173. rredje afdelningarna, som boxja sin Miistersamuelsgatan 54.
M a r i a R o h l e n s verksamhet rned nlista lasAr, torde M o t gr&amp;t h&amp;r Eore den ftirste instundande Maj Syafeljd Rodens famska ins8ncls ~ i n a nnsirkningar till Sty- f ullt oskadligt meclel, som bter- 43 Thulegatan 43. stidler grItt hbr till dess natur- ~relsen for Kjellbsrgska Fiickuko- liga fKrg.
, an, ndr.
Soclra viigen 23.
Sbolans ltekommsnderxr sigfCir utforancle Hudi ksvall.
C~resttlclarinna mecldelnr nfir~nare FANNY GELINS PARFYMMA~ASIN Husmoderskurs.
S,kolkokslararinne- af nllt hvad till lin ?ebranschcn hbrer.
npplys~lingnr.
5 Malmtolrgsg.
R. t.
22 26.
A. t.
46 93 Speciali t6: Stiirkskjortor.
kurs.
Slojdlararinnekurs.
STYR ET~SEN.
Xord.
A .. I %.
8686) HAKANSSON Dobelnsgafan Sliijd- och Hushillsskolan, -
' L EDIGA BL A TSER.
(Platssokantle - - fd sii~a amoltser injorda 1 VID uppfostringsan$nlten for Dagny fiir I~alfva priset eller 7 I / -?
---.
ore pr mm.)
sinnesslon bwn Streterecl -- folkslrolliirs.
E1, rmncsen; inarium r 5VER ~ i i l Slznra onska uncler sommaren platser son1 liirarinnor snint bitriitlen i 11e1i-1, husl1U1, barn % virtl eller 1 riidg5rrlsskiit s d.
Reflek.
tes: intle hiid torcle hlnviincla sig till Jenny Velancler.
Seminarie,.
acljunkt.
- Sliarn. '
16-: \ T ' d R G, son1 genorngRtt en kurs vid Rlnrinneluncls prnktkkzl ' skola, onskar plats i fainilj for ntt bitriida med inon: h e ~ ~ ~ ftirefal, ~net Iande giirornA1.
Onskar anses son1 mecllem ~f f~n-~iljen.
Svnr till Maja p. r.
O s k a r s l ~ ~ n ~ n.
EXAMIN ERAD kvinnlig gyinnast ~necl ilerAri,q praktilr ijnskar nn.
stlillning i fa~nilj eller vicl bad.
Svar till, Van gymnast,, Jungfrugnt~n 33, 1 tr., Stockholm.
sarskildt fruntimrner, har det .lange varit e kapitalister, onskningsmil att kunna of~erlainna vHrden sina vardepapper och skotseln af sina affarer i t nigon person ellc i institution, sorn med absolut sakerhet forenade punktligliet och no$ grannhet i utforandet af det anfortrodda uppdraget afvensom pri!
kommer, pK grnncl nf anstzltens billighet.
En sldan institution ar ntvidgning, att fr. o. m. hostter.
ininen 1908 c ?nst.iillas y t tedigare en Stockholms Enskilda Banks Motariatafdelnin!
(LiJla Nyga t an 2 7, expeditionstid 10-41, liirarinnn.
Ansokan.
till iiii.rnnc1a plats, som tillsiittes mecl 3 m3n.
som under garanti af Stockholms Enskilda Bank Htager sig vird oc omsesiclig uppsiigning, insiindes till forvaltning af enskilda personers och kassors vardepapper.
Exemgel 1.
Om en persbn hos Notariatafdelningen deponer: anstnlt,e~is forestbndare nnclcr nclr.
ICAllered fore den 1 nsstk.
mnj.
obligationer, inkasserar Notariatafdelningen vid forfallotiderna kupongc IJon 900 kronor pr Hr i ett fiir nllt.
och tillhandahiller deponenten influtna medel.
Vidare efterser Nc Som kompotcnsvillkor forclras mills!
tariatafdelningen utlottningar af obligationer och underrattar deponente i god tid, ifall en denne tillhorig obligation blifvit utlottad, samt lan at t haf V: L nflagt srnbskolellirnr.in~~e~ esa~: iien ~ n e d gocla vitsorcl, ~ a m t nar forslag till ny placering af det ledigblifna kapitalet.
Exempel 2.
Om inteckningar deponeras hos Notariatafdelningel w r a -.
konipeteiit att unclerviaa i underrattar Notariatafdelningen galdenaren darom att rantorna 2 ir hinnliga, handarbeten.
Svenska Pattig- teckningarna skola till afdelningen inbetalas, hvarefter de medel, sol inflyta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser Notariatafdelninge~ at.t inteckningarna blifva i vederborlig tid fornyade.
Om en hos a delningen deponerad inteckning genom underliten fornyelse skull forfalla, ersatter Stockholms Enskilda Bank darigenom uppkoinnie skada.
Fiirvaringsafgift: 50 ore for 3r per 1,000 kronor af depositic nens varde, dock ej under tvi kronor.
- N enkel, orclnings \ ~an, 20-8rs Vid barnlirubba i Stocltholin blil E fliclra frRn btittre hen1 Bn~liiv plats i f: unilj att lillsammi~.ns lriecl plat sen soln foresti3ndnre ledig 1 seminariet i Lund Sept.
i fir.
115 vid krubban nfven LBroanstaltenu nppgift %r att utbilda Ilrarinnor for clc hogre nicl husmoclern skota ett hem.
Svar till spiicla bnrn mottag: is, b6r ~iilian~len r20 h.
r Post kontoret, Jlirntorget, iign ntLildning i BnrnnvArd samt skolorna och hemmen.
Kursen trekrig.
Redan forsta Aret rattighc ntt bortviilja vissn %mnen; fr. o. rn.
andrn Hret tvA linjer: en humr Gotebosg.
EiJrmfiga ntt diiri lianclleda de ele nistisk och en 111atenlntisk-naturvetellsknplig; treilje bret koncentrntio ver, sorn li011i1~a ntt emottagns.
pK flirre iimnen.
Praktisk ntbildning rnecldelas vicl Hogre Elementa OD PLArZ ' S att i~orest.
; f.linsl~Bllet Villkor: fri bostad, fritt vivre skolnn i Luncl for flickor.
' Villkor for intr %de: 1) att ha fyllt ellc onskas d frisk oclr hurt,ig 24- oc11 60 kr.
i m~naclen.
nnder knlenderbret fylla 17 fir; 2) att forete godkant avghngsbety b i g flicktt, lran vid alla inoni ett Sljkancle torcle viincla sig till f r h hogre elementarskola, eller geno~il intredesprijvning Bdagalagg hem ftirekommande goromA1, sond Svenska Fat tig1rhrdsf6rbn11cIet, 6 motsvarnixle kunskaper.
For den hum.-linjen fordras betyg i 3 frln rrf, och van vicl barn, nligot uncler- Liistmakaregntan, Stockholm, esp.
lnancle sprAk,.
!or den mat.-naturv.-linjen i 2, af vilka det ena mL3t visningskunnig, l ~ e r n ~ n i n so~nnacl.
1 t-3, tler viclnre upplysn.
meddelas.
varn tyska.
Ar betyget lldre Bn tv&amp; Hr, flirbehHlle~ sig styrelsen riU Basta ruk.
finnas.
Svar omgfientle ntt nvg8.m om intriidespro \ ~ning fordras eller ej.
Ansokan om intriidc till ~Norsliindska~, Jonkbping p. r.
AA, kunnig i triiilghrdsskot- li.tfdjcl av betygsavskrifter jiirnte Erejde- och liikarebetyg, .bor jnsliada sel, kan ' genom att ge sitt arbete till styrelsen senast den 10 jnni.
Niir~nare nieclrlelar liiroanstalten S T.
~ ~ J ~) J, A ~ N ~ A A 6nslrnr ~ ~ I N plats rid sktltandet nl villatriklg&amp;rd, dels EBresthndwinna, f roken Marie-Louise Lundstrom.
till hCisten i skoln eller f~rnilj.
m6jligen illven honsgdrd, fh clela Styrelsen.
IJndervi~nings \ ' an oc11 slticlilig i inkonisten 1nec1 iigarinnan af trel ' - rJaderplnstik, Montering nf I ', Bderpl., lig villa ii~ed triidgbrd niirn stacl.
G ylle1il~cles,~bIi111iiig, llc ?.rn~orering, Annsn uppgorelse kan eventuellt Koastvaf~iacl - s61unacl rn.
111.
Bw: triiffas.
Svar till aTriiclg.Src1 1908~, afven genomglitt Fr. Lundirls slojd- Annonskon toret Svee, Norrlrdying.
kallas till ordinarie sammantrade tisdagen .den 24 kurs.
Godn 1:) etyg o. ref. SWT miirkt ~Slojcl 08, Svenskn Dagbli~- LATS finnes till v h e n for bilclncl april kl. 7 e. m.
% K.
Fa U.
K: s stora sal, Brunns: lets esp., Stockholm, f. v. b..
eventuellt musikalisk ring dam.
gatan 3, Stockholm.
STYRELSEI.
S~kanclen, sorn skall vnra clds srill- VARDINBA.
Yngre, hnslig clam, h p, dels cleltaga i fii~~ekomninn&amp; m usik., orclningsiilsk.
och god- l-~uslign goromhl, bor \: ma frisk och.
Fredrika- Bremer- Forbundet: Drottningga fan 54.
- .ynt sok.
131. i aktst hem.
Svnr till stark med gladlynt, ulinligt, lugnt ~ i l m tel:.
48 16.
Rikstol.
27 62: FGrbnndets byrh Dppen 11-4.
P Arbete 24, Gu~nzelii AnnonsbyrlP1, siitt sanit skicklig i handarbeten.
Mallllo, f. v. b. Fredrika-Bremer- Forbundets Sjuksko fers kebri: Tunnelgatan.
25..
Svnr nlecl betyg eller referenser, Fotografi samt uppgift om Alder och Rikstel.
68 98..
-.
~ l l m: te1.
82 il: NG.
LARSRINNA 6nsknr under pretentioner till ~Fainil jemedlem D,.
.
.
.
.
- sommannllnaderna plats att Sundsvall 13.
I *.
asa meci barn eller ock som hus- noclers l@lp och slillskap.
Svar nonl 15 April till D E ~ S BskerGd, ~B, 3.
1 '.
~l.f bildacl husl~i: 9.11sl %ken, med sDtt Dagens nummer innehiiller:.
.
.
.-.
.
och yttre, sokas under ~niirke:.
.
.. TRVISNINGSVAN Iiirnrinna, ~25-35a, S. Sverigcs Annonsl) yrh, k '.
1 '.
l301-g.
Af Anna Klenlan.
.
.
sonl genomghtt 8-k.lassigt liiro- Malmii.
ltef.
och foto.
erfordras.
Kt~n cil ~ i ~ l i l ~ n i ~ l i11~1lrl11 ~ ~ l ~ sj t ~~kskiitcrskor ~ ~.
i ~ ~.
g.
blifvi~ ti1 ierk oc11 Nyn LBrarinne-Semitlariet gitgll fib sj l,kvirilel~.
11.
Stockhlom samt studerat sprBk V I N MLI G triidg %rclsm#stnre, koln~nenwln riistriitt.
.
.
.
.
tlnslias till minclre trlitlgbcl i De dnli.ikn kvilr~~omns i utlnndet, onskar plats.
Svar till DB.
!I !.
l908a, f6r vidare soclra VBrmlanil.
Uppgift d lo11 U I ~ I flickors pruktiskn 11 pphstrall.
111..
At JTj.
- Beydd.
~efordran a £ S. Gumrelii Annons- m.
111. till Lillerud pr Nor.
Kvinnosikens frmsteg i l~rankriko.
A£ J. IY.
3yrb, Stockholm.
Hol~riettc Arondt: Vilscgh~gnit.
Af .C / cwcc I; f / ir.l~ZstrcYm F r h Allmiinl~ctc~i: R.eflektiorlcr cfterkt.
- Af Elsa .Akman.
SCHWEIZ stuclerande, viil orien- t ernd svenska ijnskar silllskap om 1 ' rum ocll k6k finnes att hyra Notiscr:: or billiga resor eller fotvandring €or ensnin vrilrek.
person (helst Fiireni~~gslned.dcli~~~dc~~.
' Or aaturstudier.
Medfoljer glirnn pens.
liirarinns) uti villa, drir iigaren Dictldelt~~~dc friim ~iist~riittskon~~; esscl~s Cc~~trirlkolnillilti hmilj eller ungdom son1 ciceron.
vistas A a n n m ort.
Hyra 60 kr.
Al1l~t~l * dt~ln.
Svnr till apraktiskn, Dagnys Frkn Alfh.
Eriksson, Bergsholm, aedaktion.
Molfibo.
G KVIN ' ~delsagrre i Foreningen Dagny - P I ' U, 1 " " " K I Liten bostad ' ..,.
.
.
.
.
.
.
.
Prenumeration tl Dagny sker ti narmaste postanstalt.
(Tid- = ningstaxa n: r 5) eller bokhandel.
-
