# ID: svediakorp-per3389
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1928
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,112
# sentences: 315
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Från David till Utställning i Nationalmuseum av SIGNE Courbet av f r a n s k t HENSCHEN måleri: Millet: Angelus fill var inte bara för dem Den var kam- raternas också, ty hör man en gång i hop fester vill helst firas utan luckor i kam- Att Stockholm verkligen har fått som ” bildad ”.
Vad bryr man rig man kanske inte här visste av, a t t ha en utställning sådan som den nu egentligen om att skilja på klassicis- David kunde ha.
D a m i svart, ratkretsen, pågående franska, vartill v i fått lå- ter, romantiker, realister, då det hela som med tillhjälp BY toner i grönt, Troligtvis finns alltid något peppar- na de kostbaraste konstverk från så- flyter samman till en enda brusande gult, brunt fått sin förnöjda perron kakshjärta till hands för var sak i vårt väl Musée du Louvre som från an- symfoni och omsvepet med den at- så förbluffande skickligt återgiven.
grannskap, som väntar på sin lösning dra franska museer och från privat- mosfär, i vilken människor för 100 Skisser till den bekanta Napole- Det gäller bara att leta rätt på det.
Och samlingar, får i och för sig betrak- år sedan sökte och funno uttrycken ons kröning har sitt kultur- det sker inte utan att släppa till något av förtjusning och dyrköpt iver.
tas som något av ett under, vilket för sin idealitets skiftningar.
Grin- historiska intresse parat med det må- Det kostar mycket förtjusning att br- också gång på gång framhållits i serna mellan de olika riktningarna leriska Luxembourgträd- pressen.
Vi ha fått hit utställningen i m icke alltid si klara, och for oss, gården andas den fångnes kär- från Köpenhamn, dit den från som se det hela i långt perspektiv, lek till livet utanför fängelset.
Den söker hittar också denna.
Frankrike hämtades av ett danskt flyta de ofta samman, så att klassi- är målad under konstnärens fången- Casan örlogsfartyg.
Sveriges önskan att cisten och realisten ter sig ganska sakp.
Som bekant satt han fängslad också få låna samlingen har mötts mycket som en romantiker, och ro efter sin vän, Robespierres, fall.
av idel förståelse, och högsta veder- mantiken i bland som en naiv rea- Han hade för övrigt inom ’ parentes Hans mästerskap som tecknare, hans börande i denna fråga, undervis- list.
Oss slår det framför allt, att sagt, en otrolig förmåga att I politi- kunnighet är lika uppenbar nu som ningsminister Herriot, lär ha varit dessa alla tillhöra samma tid, och ken vända kappan efter vinden, och alltid, men kanhända lämnar han, mottaglig för den svenska synpunk- djupt sett ha de flesta av dem sam- han lyckades alltid göra rig till hov- trots all yttre brio, en modern be- ten, att många mindre bemedlade, ma själsliga inriktning, vilka mat- målare, vare sig hovet var kungligt, traktare något kylig.
y~~ en hand, som aldrig kunna resa till Paris på satser in samtiden ansett dem vara.
republikanskt eller kejserligt.
I hans icke ett finger tecknad ur minnet ”, detta sätt skulle få tillfälle att re Verklig konst görs ju för övrigt ald- konst finner man emellertid ingen- skall ha varit ett av hans valspråk, franska mästerverk.
Ty att utställ- rig på en paroll eller ett schema, den ting ostadigt eller ombytligt, där är men likväl tycks hans figurer re- ningen rymmer en l i n g rad mister- går rid sidan av allt sådant och över- allt lyckligen avvägt.
Davids elev tuscherade.
Hans modeller åtmin- verk kan utan tvekan fastslås.
Vi ha lämnar åt konstvetenskapen att upp- och medtävlare i elegans, Gérard, är stone på de härvarande porträtten ofta hört talas om den ojämförliga ställa teorierna.
Men, som man vet, företrädd genom porträtt av en fel- se ansiktsbehandlade ut.
Något i den finessen hos fransk konst, och få nu äro alla teorier grå.
O m livets evigt fritt skön och felfritt skönt målad stilen kunde möjligen också sä- dessutom reda på, att den period, gröna träd talar emellertid konsten världsdam.
Dessutom finner man en gas om hans dock på ett sätt för- liten utsökt förstudie till den kända träffliga skildring av kvinnokropp- som är särskilt lysande i Frankrikes själv.
Récamier ens skönhet.
Vi finna prov på detta begynner bilden av Madame Utställningsbesökaren konsthistoria, 1800-talets förra hälft, just omfattas av denna utställning.
måhända i första salen med David.
och dess tvillingtavla, porträttet av hos en modell i naken teaterpose samt Bide nyfikenhet och intresse måste Kring den stora duk, som i tidstypisk Grevinnan Zamoiska.
i hans livligt uppskattade La pe- sålunda komma oss att i dessa dagar och harmonisk gruppering framstäl- Tidens dräkter kunna granskas p i tite Vaigneuse, där den for- gå till Nationalmuseum för att njuta ler f a m i I j e n G é r a r d, och där den lilla duken med Marskalk tjusande kvinnoryggen har ett lätt och studera.
Hur högt vi in spänt de båda vuxna sönernas sydländska Lannes m a k a och barn.
tycke av skär marsipangris med smil- våra förväntningar.
tror jag ej, att anletsdrag äro av egendomlig kon- G é r a d s teckning i svarkrita av gropar.
Månne detta beror p å att de skola komma på skam.
trastverkan i den för övrigt trubbi- Ung kvinna är överras- Ingres icke brydde sig mycket om När en betraktare icke varande ga familjen samla rig ännu nigra kande också genom själfullhet.
färg för honom var teckning det ” av f a c k e t “ - rör sig i utställnings- av mästarens verk.
Man möter por- En annan av Davids elever, enda viktiga När man i kabinetten, salarna (två av museets svenska sa- trättet av Markisinnan d ’ den illustre Ingres.
av sina lands- som inrymmer utställningens akva- lar ha upplåtits), undrar jag, om Orvilliers en delikatess i män i samtid och eftervärld an- reller, pasteller och teckningar, mö- han inte känner sig tämligen likgil- grått och rött, inför vilken man lätt sedd som inkarnationen av den fran- ter Ingres som ren tecknare, faller tig för alla indelningar i skolor, som småler mot modellens belåtna bern- ska klarheten, kan beundras i ett par man också genast helt till föga och han eller hon kanske borde hålla stensblick, Grönsaksgumman av sina berömda porträtt, framför- beundrar utan varje skymt av förbe- unga M:elle Rivière.
håll Speciellt porträtten i blyerts, reda på för att kunna anse rig själv målad med en kraftfull kärvhet, som allt i alia fulländade, äro sällsynt överty- gande och distinkta.
Det allra märkvärdigaste är att den som - - - den Forts. å sid. 4
I hamn?
LÄNGS HORISONTEN Kommunala flickskolan Tidevarvet har vid upprepade tillfäl- len framhållit sin syn på frågan om den kommunala flickskolan Senast med anledning av remissdebatten om kungl.
Maj:ts proposition, som i ons- dags seglade i hamn tack att re- VARLDSPRESSEN.
TYSKLAND H A R VALT.
De tyska riksdagsvalens utgång blev Amerikas förenta staters regering har i högtidlig form riktat frågan: m oväntat stark framgång f b i vänster- Då partierna, d. v. s. socialdemokrater och Regeringens mycket omstridda krig eller fred — till Europa.
inom arbetsfredslagstift- det ej finns någon ” Europas fören- kommunister i främsta rummet och en motsvarande betydande tillbakagång ningens område är nu stadfästat Att ta staters ” regering, som kunde sva- tvistefrågor mellan arbetsgivare och ra Amerikas förenta stater, måste för högern framförallt de tysjnatio- geringen detta är tog stod av höger regeringar och den allmän- nella.
De tyska partierna är till antalet och Första kamma-, arbetstagare i likhet med mellanfolk- enskilda na opinionen i Europa besvara Ame- så många.
att man knappast kan tala ren var halvtom, åhörar- och referent- om dem annat än gruppvis där nam- läktare var tomma och varken entusi- liga strider bör kunna lösas genom rikas fredsappell.
Franska regeringen har ej obetin- nen höger center, vänster betyder en asm eller vrede nådde större mått.
skiljedom istället för a t t gå till strejk och lockout, är j u en självfallen s a k gat anslutit sig till det Kelloggska rad partier av olika nyanser ställda sida vid sida, tills färgen genom en antog förslaget utan vote- En sådan jämförelse är också ett of- förslaget.
De h a m e d alltför många ring.
ta och gärna använt argument Ha- reservationer, snarare ställt sig av- mer eller mindre tydlig gränslinje mås- I andra kammaren var striden livlig.
visande.
Enskilda röster i Frankri- te anses tillhöra närmast intill liggande de det varit hela arbetsfreden.
som ke ha höjts f ö r d e t Caillaux f. samlingsgrupp.
Nya partier uppstår Tyvärr tvistades dock så gott som ute- oupphörligt för tillvaratagande av vis- slutande om vilka beslut sam fattades nu skulle " lösas ", hade man lättare d. fransk finansminister, har förstått att det till den grad satt artikel — ” Enande eller u n d erg ån g sa yrkesgruppers eller befolkningsla- i fjol och hur dessa borde tolkas i år.
— framlagt sina synpunkter Med gers intressen.
Omkring 30 partier del- Nu kan man sinnena i svallning.
o r d e n ” on ne sert son temps qu ’ en tog sålunda i de nyss avslutade valen.
Själva saken om vilken skolform som tycka, att socialdemokrater och kom- e devancant ” — man tjänar blott I d e m virrvarr pekar segern som kunde anses bäst lämpa sig för flickor- munister virade förslaget nästan väl sin tid genom att ila den i förväg vanns av de tyska socialdemokraterna na hölls mera i bakgrunden.
Andra stor uppmärksamhet i förhållande — inleder han sin artikel Framför mot klara och tydliga mål.
Om ett sam- kammaren biföll förslaget med 105 till vad det gällde.
En agitation som allt anser han Europas enande vara arbete mellan socialdemokrater och röster mot 91. den närmaste vägen till varaktig kommunister skulle kunna möjliggö- Statsmakterna har nu fattat sitt be- allt annat måste avpassas så, att den fred.
Han utvecklar grundlinjerna ras, något som tydligen mycket beror inte verkar motsatsen mot vad den till det praktiska utförandet: nöd- på vilken ställning Moskva kommer an slut.
Den dubbla anknytningen är allt- ämnat.
Men man får ju komma ihåg vändigheten av en ekonomisk under- inta.
vore det tyska arbetarpartiet d fastställd.
Måtte striden mellan sex- att den f r å g a S O här ~ berördes, stod byggnad för förbundsverket, den starkare än &amp; got annat i världen.
An- eller fyraårig bottenskola härmed ~ r a i i samband med hela det spörsmål där europeiska intelligensens goda vilja märkningsvärt är att den katolska cen- slut och krafterna frigöras till arbete och chauvinismens bekämpande.
— tern i stor utsträckning övergivits av för skalans befriande frän klassyste- de frisinnade förut begagnat s i g av Han vänder sig till d e n e n s k i I- röstande just ur arbetarklassen De åtgärder som man väntar skall mets obevekliga läsår.
högerns ståndpunkt för att t v i d e.
Alla de människor som äro fria Utan tvivel rymms det mycken san- gånger störta m socialdemokratisk från egennytta — och det är dessa bli följden av denna väldiga seger är regering.
Och man kan inte annat och blott dessa, som i alla tider ha främst reformerandet av rättskipning- ning i herr Rydéns yttrande an det en, som ännu lider av fördomsfullhet än förvåna s i g över den envishet var- varit upphovet till allt framåtskri- dande- i världen — måste veta att och bär märken av reaktionär uppfatt- ligger en verklig skadegörelse för hela uppgifter vänta dem.
Out- ning.
Långt gående social lagstiftning vårt skolväsen i att man skapat denna med regeringen nu körde fram med detta förslag.
av är inte nog med tröttligt måste de upprepa att den lär också bli en följd av valens utgång.
uppgörelse rent politiskt och oberoende- att vinna majoritet — fast det är det gamla världens enande är fråga Sist men inte minst bör man lägga de av sakliga synpunkter.
Om man valt enda man tar hänsyn till — där på liv och död — Vi miste ha klart märke till betydelsen av de tysknatio- öppna och redliga förhandlingar med nellas besegrande för en fredlig utri- måste finnas valet verkligt underlag för oss, a t t såväl politiskt tal som kespolitik Med sin revanchepolitik och dem som varit intresserade för saken, för vad som drives igenom, det be- statsdokumenter besitta ett mycket ana till ytterlighet nationalistiska åsik- hade man nog kunnat komma fram till trångt begränsat värde, så Iänge de höves majoritet hos svenska folket.
ej bäras av de djupa ledernas starka ter har de tysknationella varit Locarno- en lösning, som omfattats med sympati politikens och den fredliga utveckling- från alla håll.
inte bara inom riksdagen.
Utan det och fasta övertygelse.
ens främsta motståndare.
Greve Coudenhove-Kalergi Pan- Tyvärr har statsmakterna också fast- komma de beslut, rom fattas anting- slagit den långa skoltiden för flickorna en a t t rinna ut i randen eller också ket detta genom område valet lagt i dagen.
m a n m y c k e t och i en hel del avseenden skattat åt att väcks motstånd och bitterhet.
Och bundet: " Motsatsen mellan den slagordet » den kvinnliga ungdomens även om rättsliga tvister inom kol- amerikanska och den franska stånd- GASKRIG.
lektivavtal hädanefter lagenligt inte punkten har sina rötter i motsatsen Samtiden har blivit ställd på ett egenart ».
Men livets gäng bestämmes kan framkalla öppen strid på arbets- mellan den amerikanska och euro- prov.
Huruvida provet beståtts är inte lyckligtvis e j enbart av riksdagspartiers marknaden, kommer det framtvinga- peiska mentaliteten och i samma än att veta.
Det är inte troligt att så kompromisser Ungdomen har den de avgörandet helt säkert att föror- ögonblick, som vi inse orsaken till skett men betydelsen av ja eller nej är egenarten att viija gå sina egna vägar saka mera split än frid.
I valrörelsen dessa motsatser i v ä r l s f r e d s fråg an väldig.
Förra söndagen exploderade i och den kvinnliga ungdomen ha vi också en möjlighet att slå en Hamburg i en kemisk fabrik en tank, och valet får väl regeringen betala brygga över dem.
Denna möjlighet som innehöll fosgengas.
Gasen.
som är ej att låta sig.
ledas BY gångna tiders ligger i att skilja mellan det inter- ung, kröp utefter marken och innan ideal.
Den vill stä på egna ben — där- sin seger.
kontinentala fredsproblemet och det den hunnit skingras av vinden hade för vill den I a n sig ett yrke och klara europeiska Funnes ett Paneuropa hundratals människor angripits, några det praktiska livets bestyr.
Men därför så kunde utan vidare Förenta stater- så svårt att de dog.
Växterna förbrän- vill den heller inte sitta på skolbänken na, Japan.
det Brittiska riket, Pan- der och djuren dödades av giftet.
Ef- europa och Sovjetunionen skriva un- tersom gasen i lindrigare fall inte ome- upp till 20 års ålder.
Den kommer säkert att forma även der Kelloggs fredsförslag och på delbart dödar och inte ens till en bör- denna basis säkerställa världsfreden.
jan kan spåras som sjukdom, följde denna skolform efter sin anlete.
Märkligast är väl det faktum att efter explosionen dag efter dag nya den engelska regeringen i princip gi- rapporter om dödsfall och nya fall av vit sitt instämmande.
Den 19 maj gasskadade som måst intagas på sjuk- i London överlämnade Chamberlain hus.
Tills man inte kunde genomskå- till amerikanska ambassadören Eng- da vidden av den förtärande makt, som lands svar på Kelloggs antikrigs- blivit lössläppt.
förslag.
Sedan den franska stand- Skräcken och avskyn för denna hän- punkten berörts och vederlagts.
he- delse har varit stora i alla länder.
Man RöSTER UR vare förslag bondeförbundare Kammaren i en i j en europas förkämpe, skriver i en arti- På har kommer ter det: ” Förenta staternas mål be- har vidtagit huruvida undersökningar fosgenfabrikation för i a n utan förbehåll eller inskränkning Tyskland i en sådan utsträckning kan att ut- uttala den grundsatsen, att krig ej anses förenlig med Versaillestraktaten.
längre får använda- rom ett politiskt Man har försökt konstatera om gasen instrument.
I detta mål instämmer tillverkats i Södertälje något som vi- den engelska regeringen till alla de- sat sig inte vara fallet, och man har lar. ” anmärkt på den vårdslöshet, som varit Chamberlain fastställer till slut a t t den närmaste anledningen till olyckan England blott kan underteckna ett Gasbehållaren lär nämligen ha varit ii- liknande fördrag i förening med la eftersedd och rostig.
" The Dominions och den indiska Under tiden glömmer man att hän- regeringen.
Men såväl ” The Domi- delsen egentligen bara är m bild till nions ” som Indien hade förklarat vad man av fulla krafter arbetar på att sig i princip fullkomligt instämma det må ske i ännu större utsträckning.
med det föreslagna fördraget.
I ett krig skulle ju den omständighe- ten att g a r n fördes ut från det egent- liga Hamburg ha varit m missräkning, eftersom dess verkningar minskades därigenom.
Man är ense om att en tank air en småsak i jämförelse med den gasmängd en luftflotta i sina bom- ber kan medföra.
Samtidigt är man angelägen om att på intet vis lägga i dagen någon efter- blivenhet genom att inte vara med @ gaskriget.
Det finns ju gasmasker och säkerligen kommer man att uppfinna allt effektivare hjälpmedel.
Det tycks emellertid som om var och en här måste träffa ett val.
Säga ja eller nej till en framtid.
sådan som den skymtar genom h e l a i Ham- burg.
Säger man ja ar den ingenting att klaga över.
Men en nej betyder en motstånd så starkt och en ståndpunkt så klar, att inte ens ratificerandet av antigaskonventionen kan vara tillfyl- lest.
Den lämnar dock alltid rum för nya förstörelseformer.
Ett nej måste bli ett nej över hela linjen
T R E D A G A R Ett dagsverke ont med ont fördrivas?
Det har fallit sig så att Fogelstad- händelser.
Der är heller inte lätt att var splittrade tid med dess snabba och När man vill försöka tänka för onda ord hjälps ej av att mötas av förbundets pingstmöten varje år har i en beskrivning med ord binda just ständiga växling tycks ha något behov av lösning av ett problem som detta samma sinne.
bevisats av någon eller några främ- det, som är det väsentliga på Fogel- att se tillbaka på enklare och lugnare för- kommer den känslan: Världen är så Ett barn kan önska att fa något lingar - eller rättare sagt av vän- stad, samhörighetskänslan, den för- hållanden, på tider då livet var mer sär- stor, s i stor Lasse Lasse liten, stör- som är roligt eller smakar gott, men eget I skilda trakter.
Memoarer finna re än du nånsin tror, Lasse, Lasse barnet är elakt och har ej förtjänat ner från något annat land, Det har hoppningsfulla arbetslusten, frimo- många läsare och hembygdsforskningen liten.
att få sin önskan uppfylld.
Kanske varit så märkvärdigt för dem, som digheten.
Så får skildringen bli bara mycken förståelse.
Den närmast liggande frågan är, står barnets håg till socker.
Det vill tillhör förbundet efter att ha gått en fullständigare upplysning om Elsa Carlsson har kallat sin debutbok hur skall människan bli god - huru så gärna öppna skåpet där sockret tre dagarnas för roman, men denna » Ett Dagsverke » lå- skall jag bli god - och huru skall förvaras, men dörren är stängd.
Då igenom en kurs på Medborgarskolan, programmet för de ter en gången tid komma fram så starkt, så jag kunna hjälpa andra att komma föds den tanken att på något sätt att i dessa föbundet närstående samvaro.
rikt att man tror det är den, som till stor ifrån det onda.
öppna låset och därmed har den främlingars ord och omdömen kunna Av de åtta kurser som hittills gått det givit förf.
lust att skriva boken.
Dessa Ehuru ingen nått fulländning i kunskap vunnits, som blivit mången utläsa vad som h i n t under mötet.
T y ut från Medborgarskolan, vårkursen skildringar från bondfolkets liv på 1840- allt gott ha dock alla det uppdraget till snara.
Det är intet ont att önska att giva sig för att befrämja det go- socker, det kan vara behov som bör så självfallet tycks det en, a t t allt 1928, som ännu pågår, oräknad, var talet I Dalsland äro också utomordentliga, vad som är roligt och märkligt och ingen kurs representerad med min- skrivna med denna förmåga att träffa just da.
Alla ha större eller mindre be- tillfredsställas.
överraskande nytt och vackert skall dre än fyra deltagare Tillsammans och elaka barn.
ker I hört gångna till » nödtorftigt tider har ej mycket underhåll ».
soc- rymmas inom ett pingstmötes dagar var antalet 85.
Den för varje år allt levande verklighet.
Med ett enda ord, ori- De goda behöva glädje och ljus och Nu är socker ett av de billigaste och i fulla mått skänkas p i Fogel- större skaran hade beretts rum genom ginellt valt, får hon oss ibland att se en äga ljuset inne i sig.
De elaka be.
njutnings- och näringsmedel.
För de många platser dit barn, stad att man Pr lika partisk i sitt om- ett sinnrikt tillvaratagande av oana- människas fysionomi och vad mera är, nå- höva glädje och ljus, ljus s i starkt döme som ett bar gentemot sitt hem de utrymmen i nyinredda förträffli- got av det väsentliga I hennes väsen.
Det- att det förmår tränga igenom alla yngre som äldre, med mörk håg höljen som skugga deras innersta.
samlas för all skyddas för samhäl- och sina föräldrar.
En spegelbild kan ga salar och sovrum.
Men förbundet hon ta, en frisk humor a h de präktiga typer För den svårmodige och med oar- lets frestelser och för att samhället halt att återge, låter oss göra många ibland vara förklaringen rill verklig ville gärna till ett annat år se skaran roande och intressanta bekantskaper ter belastade framställes den eller for dem skall skyddas, torde det va- heten.
ytterligare ökad.
Därför beslöts att Skildringarna äro knutna till en be- den gode som mönster värt att efter- ra till väsentlig hjälp om skydds- I år var den främmande kamraten av förbundets tillgångar anslå ett stämd gård och bokens huvudperson är likna och den mörke i hågen, som lingarna fringo njuta.
av det kära på Fogelstad en kväkerska miss belopp till resebidrag till nästa först husmodern där, a m med klart för- sett med avund på den gode, vet väl sockret.
att han ej är lik den och ej kan kom- Trettiofem barn kunna få två bi- Marion Fox från England, Jag pingst.
Vidare beslöt man att skänka stånd, vid blick och hårda dagsverken hjälper mannen att få både gården och n!?
in i hans hölje om han än för- tar socker vardera pr dag för 7 öre.
har sett grupper av män, sade miss en summa ’ som stipendier till årets välståndet stora.
Hon är ypperligt skild- sökte Att ständigt höra om det go- Ett plus av endast två bitar till den Fox, som i Tyskland i djup gemen- treveckorskurser.
rad, allt ifrån början då hennes enda da och om den gode hjälper ej, kan- vanliga ransonen kan mildra mång- skap arbetar för Tysklands framtid Så var det föredragen.
Fröken dotter kommer till världen och senare då ske hjälper det honom bättre att mö- en bitter känsla.
Om barnen allt som ta och njuta av det goda - av det oftast finge sitt lystmäte av socker genom att arbeta för Tysklands själ.
Tamm talade om Tidens prägel, men man träffas henne på ett husförhör, där och sockrade bullar skulle deras tan- Nu kommer jag till Sverige och här över hennes tal skulle också kunna D e t är lidande att vara sjuk, det kar få hjälp att ej tråna till s &amp; ~ - finner jag p i Fogelstad hur kvin- sättas titeln Vad Fogelstadförbundet des steg i den knarrande trappan och om är lidande att vara elak och rink- skåpet.
Det är en känd sak att ett litet norna gör det samma.
J a g tror att vill.
Och det kunde i vidaste bemär- en stund fyllde mor Kerstis breda gestalt full, det är lidande att vilja tillegna mäns och kvinnors samhörighet är kelse bli den samlande titeln över den låga dörröppningen.
- - Kersti blev sig det man icke f å r Icke alltid är fel kan få en stor maskin att gniss- kuren: ont skall med ont fördrivas, la.
För att få detta fel avhjälpt mycket viktig.
Men jag förstår ock- innebörden både i fru Elin Wägners varm av iver; hon ställde sig mitt på gol- behövs ej stor reparation, endast det så a t t kvinnorna genom att arbeta så föredrag om 1918-28 års krig, O m n å g o t ä r för salt lägger man att upptäcka var det är och bota det som här sker, uppnår det oändligt d.
v.
s.
kampen mat kriget, lektor ögonen kloka och göda - Hon skräd- icke på mera salt eller är något för på rätta sättet viktiga och stora a t t f å arbeta som Emilia Fogelklous om Barn, kvinnor de inte orden » - ah senare gick ansla- surt slår man icke på mera ättika.
Elisabet Westling.
Den som har ett häftigt och vre- människor, bara människor, i främ- och män, Dr. Ada Nilssons diskus- get till fattighuset igenom.
M a n möter sigt sinne med benägenhet att säga sta ledet för framtidens själ.
Och sionsinledning om Kvinnan som ma- berättade om sina Upplevelser från växte och därigenom förverkligas något av det ka, d e r och samhällsarbetare och det nya Ryssland och mill Marion henne flera gånger I boken, sist inför dö- oändlig leröken, air I- * # blommade.
Det var som Dalslands jord viktigaste som vår tid innehåller, fröken Ebba Holgerssons om Frågor Fox om sina upplevelser som kvä- den.
Mor Kersti är den som framstår kla- under hungeråren, idel hårda, förtorkade möjligheten för kvinnorna att få gö- eller partier.
Ty I föredragen såväl kerska i England under kriget och i rast.
Hon tillhör en gången tid och som jordkokor.
- Då hörde hon en dag I den sin insats i öppet arbete, utan att som i diskussionerna som åtföljde Tyskland efter kriget.
Och fru Edith man bättre p i avstånd kan se helheten, dova stillheten omkring sig ut barns gråt.
ständigt hållas i huslighetens bak- dem återfanns den bärande tanken.
Granström-Knaffl uppfyllde sitt har förf.
lyckats ge henne den resning vi Det var hennes minsta som fallit ur vag- grund.
Det ligger si mycket stort att fastän vi inte vet så precis hur löfte från i fjol och föreläste om gärna kalla klassisk Dottern, Mali, har gan.
- » Mali satt alleles stilla med det tydligen stått förf.
närmare och ej kunnat sovande barnet i famnen.
Timme efter framför oss och s i mycken lycka.
vi skall lösa dessa jätteliknande pro- färg.
gör att skildringen strax står för en som Vi tala om snälla - att ge anslag till en fattiggård.
» Då hör- och i det breda, något grova ansiktet lyste - ra Vår tid är en underbar tid.
J a g har känt Fogelstad bara några dagar men jag vet att jag kan resa till- baka till mina vänner i England och Tyskland och säga att också här förberedes den nya tiden så som vi önskar och hoppas Miss Fox ’ ord få bli en spegelbild av pingstmötets innebörd också for d e Fogelstadförbundet som var för- hindrade att närvara, T y det lilla meddelande om programmet, som förmedlats genom Tidevarvet är en bristfällig skildring av pingstens blem, att vi kan stå och peka ut en Kvällarna var upptagna av sam- enda väg för alla att gå, så vet vi kväm med sång av blandad kör och och vill vi en sak: att vi en och a. solosång av fröken Maj Sondén På var och en, m i komma fram till en pingstdagens kväll var alla mötes- övertygelse och sedan gemensamt deltagarna inbjudna till fröken och med fast hjälp av varandra i Tamm.
Den kvällen avslutades med samförstånd söka OSS fram t i l l dess uppläsning av fru Lundequist förverklingande, Och den inre över- Tre dagar av livaktighet och lycka tygelsens fullbordande inom oss in- det kändes vid skilsmässan vid nebär det som rektor Hermelin i silt deras slut att något visserligen föredrag om Det dramatiska i histo- åter hade hint, som fast band Fogel- rien ville kalla vårt dramatiska ögon- stadförbundet samman, blick C.
H.
Fru Elsa Björkman-Goldschmidt - ge henne samma helhetsintryck.
Men man får se många fler sidor hos henne.
Man följer henne från barndomen i hennes le- kar, I det hårda arbete modern lät henne göra redan som 11-årig.
Man känner hen- timme satt hon si och lyssnade till rytmen i barnets andedräkt, Hon kände det, som om ett milt sommarregn sakta fallit ned över den förtorkade jorden i hennes själ.
- Barnen hade hon kvar.
Sju stycken sakrika, rätt kärva och stilen kommer det veka Man lär hos så känna barnen och får se, fram, mycket vackert.
hur dem kärnvirke kommer sparsamt Man följer henne i stadspensionen, dit modern vill ha henne för att dottern skall lära, vad hon själv måst försaka, men att mor Kersti är en liten smula högfärdig.
Mali blir gift med den man hon älskar, men välståndet försvinner och när hon blir änka » hade hennes sinnes skiftande landskap med mörka skogar och färgglada ägnar slätas ut till en grå, högfärdig också ett fram under det alltför hårda dagsverke de få dela med sin mor.
När boken slu- tar har det dock småningom klarnat för henne och » på dödsbädden ljöd för hen- nes öron hembygdens r a t som en rogi- vande melodi i bondemödornas tunga rytm. » Karin Tegel.
Från D a v i d.
.
.
Mitt emot Corot p i motsatta kort.
icke blott den franska hänsynslöst bryter s i g ur schablon p i sin tid både vilken betagande glädje i teck- och stilar.
och ning och färg hos ” Frankrikes Cor- förfärade och befruktade I den Na- reggio ”, Prud ” hon i den älsliga fa- Nationalmuseum tillhöriga D e a Y. miljegruppen, M: m e A n t h e n y h U g g n a h u Y u d e n a ha vi ju alltid ett eklatant exempel på konst.
o c h h e n n e s b a r n Man kom- mer också ihåg ärligheten i hans närens förkärlek för sensationella melllankoliska självporträtt och den och hemska ämnen, vilket nu kan yt.
romantiska nakenheten hos E n ytterligare observeras i skissen till D c u n g z e y r, M: e I I e M a y er s s k e p p s b r u t n a f r å n M e- drag — porträtt i svart och krita — — d u s a.
Måleriskt briljant avbildar Forts. fr. sid. 1, som f har konstnären sett med förälskelsens ögon, Chassérian som i sin utpräg- lade konstnärspersonlighet upptagit och sammansmält impulser från sina båda lärare fienderna Ingres och Delacroix.
fängslar genom den mo- numentala.
dubbelbilden av sina syst.
rar, Det är förtrollande systrar.
Li.
utan den väggen H ä r träffar hänga man Géricaults p i en kraft, tavlor.
som mänskliga Det är därför tillvarons den lilla.
grundtillstånd svagt opal- skimrande tavlan med sin andakts- fyllda ro över den odlade jorden och d e arbetandes knäppta händer griper så mänskligt.
Om och om igen för- sätter den människohjärtan i vörd- nad.
ty den berättar med konstens s. u. på skolbänken om man också ' " - han S i n n e s s j u k k v i n n a.
Det är roligt att se honom som häst- målare en genre vari man har tillfälle fälle a t t studera honom vidare bland teckningarna.
I den inre salen har ena långväg- s t r a n d v i d G r é v i l I e har gen helt upptagits av Géricaults ef- nära nog ett släkttycke med Van Gogh.
Millets innerliga framställ- efterföljare och andlige släktinge De- Delacroix Här är man mitt uppe i ro- ning kan man dessutom få lära kan- mantiken och befinner s i g inför dess na i teckningskabinetten.
passionerade franska ledare Man Medan v i ännu äro kvar i inre sa- försjunker i ' koloristisk glöd här len.
låta vi ögonen vandra till Tro- är inte teckning längre huvudsak, yons porslinsglänsande dukar.
där kor här är det färg.
Det vimlar av ori.
med sidenhud dricka vatten ur siden entaliska motiv med brokiga figu- dammar.
Vidare betrakta vi Rous- rer.
praktfulla hästar och vilddjur i seaus distingerade landskap.
Da m -,, P o r t rä t t C t C h O p i n s mänsk- ligt vackra.
bleka.
Lidande d r a g fait- na i minnet, likaså G e e r g e S i l n d s intellektuella profii.
Dela- croixs mak för österlandet bestyr- kes ytterligare i rikligt urval av ak- dessa dagar förvärvas den vita mössan Akilles och Hektor vore vara manliga av en stor skara unga människor för vänners höga ideal vilka skoltiden alltså nu blir e n minne Friskare än vanligt gick det t i l l en blott.
Utan tvivel känns detta för de fles- gång på Nya EL .. ^^.^, vars s: ta som en l ä t t n a d man tröttnar till sist H. stod som inbjudare.
Jag kan inte nu san en gång har erinra mig om någon lärare var närva.
trivts där men ändå ligger för många rande.
men rektorn hade satt som villkor förklaring om något, som v i alla just gymnasietiden några av de recepti- för att både flickor och pojkar från oklart förut visste vara heligt, näm- va tonårens lärotid.
I en v i s minnets dra läroverk skulle få inbjuda * att ett par fruar skulle vara med.
Deras for- Iigen vårt dagliga arbete och bönen glans m,,, ej förbleknar.
över vårt dagliga bröd.
Med stilla Ark, det var j u då, man hade ung.
synta därvaro lade emellertid ingen sor- höghet visar Millet oss liksom i en domstre och naivitet nog att våga ta upp din p i ungdomen och själva vittnade de att de inte på mången god dag haft så förädlande spegel situationer ur var.
all världens problem till diskussion!
.
Glada minnen från en Iycklig gymna- roligt dagslivet.
M o d e r 1 i g o m s o r g sietid for över 20 år sedan stego upp över Programmet var storartat med en stör- intager med milt skälmeri.
D a m- medvetandets tröskel när undertecknad i n underhållningsavdelningen som inled- p O r t r ä t t karaktäriserar ett klokt vintras läste om gymnasistdagarnas dis- nlng; musik deklamation och ett otroligt och sympatiskt ansikte H a v s.
diskussioner i Stockholm Visst äro ungdo- lärt föredrag av ett 17-årigt professors- kadant klädda i röda schalar stå de i ädel och stilla pose men den varma koloriten kommer en att tro på deras livfullhet Héberts av ombonad poe- poesi mättade interiör kommer oss att förnimma sammanhanget med våra farföräldrar Så ha dessa väl musi- cerat och poetiserat i väl indraperade rum dit den onda yttervärlden ej häftig rörelse under effektfulla tur- i s ko g s b r Y n e t ger något av den fick lov att tränga, Boulanger är turkoshimlar Historien.
dikten, drama- varma sommarnatten som doftar.
tiken h a fått släppa till ämnen.
I Duprés röda blommande marker un- representrerad genom det behagfulla väcka samma förstudien till S a r d a n a p a l s der farande moln porträttet av hustrun.
P i samma vägg.
bredvid Ingres, d ö d kan man övertyga sig om.
att längtan till sommarens härligheten Utställningen heter " Till Cour- hittar man den för nutida begrepp inga attiraljer och tillbehör saknas mest fascinerande konstnären på ut- för att göra den fantastiska sago- bet ".
och måhända sist men icke ställning Daumier, Den roll han prakten fullständig.
Med nöje ser minst bereder sig besökaren att an- Den strid, som en spelat för modernt måleri förefaller man.
hur denne feberaktige äventyr.
amma honom.
naturlig, hans väsen har ju så myc- skildrare själv s i g ut i S i ä j y- g ä n g framkallats av och brusat mycket gemensamt med det, som vibre- rar i vår tids psyke Att hans sam- tid icke förstod honom förvånar ej Han var ” före sin tid ” Hans liten cyniska människoskildring är ofta elak men bitande träffsäker Som karikatyrtecknare är han djupt all- varlig och om konstnär i övrigt har han ett uns av karikatyrtecknare kvar Dråplig är hans fantasi, och ironin går genom märg och ben, Man känner på sig att han fångar det väsentliga, Någonting sker Han framställer naturalistiskt en scen ur livet.
men man begriper.
att under de yttre åthävorna sker något an- annat som är det som verkligen sker.
Är icke luften laddad kring K o p p a r s t i c k s a m l a r e n, som i den Gymnasister för tjugu år sedan kring denne oppositionella konstnärs- gestalt har länge sedan tystnat, men hans lidelsefulla temperament ger alltjämt intryck på åskådaren M a n blir förtjust åt S i ä l v p o r- tr ä t t e t s grandezza.
Porträttet av B c r I i o z är intressant.
att akvareller och teckningar En mycket reproducerad tavla blir jämföra med Daumiers porträtt av lätt som en för ofta spelad melodi — samme kompositör M a n s p o r- banal.
Men liksom det finns melodi- t r ä t t är en ypperlig människo- er som trots alla påfrestningar icke återgivning.
D e n s k ö n a i r- l ä n d s k a n breder ut det i franskt marna nu oändligt mycket djärvare utåt ämne om din tyska Niebelungendikten än vi men vi hade en punkt gemensam: med citat på medeltidsspråket Vi kravet p i rätten att få ta upp till dis- var visst mer imponerade än egentligen kussion inte minst sådana ämnen.
som vi roade och längtade till pausen då vi fick i n f C behärskade!
Vad skulle ungdo- oss en svängom före de heta duster, som men strängt taget annars diskutera O i- komma skulle Diskussionen var utom all fråga aftonens e n t I i gt behöver det dock inte va- nens höjdpunkt.
Studeranden X. ur an- - om man aldrig försöker flyga så dra ringen dåvarande 6: 2, inledde frå- komma aldrig vingarna att bära Jag gan om kvinnans politiska rättigheter glömmer inte första gången jag var med med ett förbluffande sakligt och sympa- om en diskussion Pi r i r gymnasieföre- tiskt föredrag som gick ut p i full lik- förening stockholms flickskolor En ställighet mellan könen Ordet begärdes vänligt stämd pedagog slank tyst in p i omedelbart a v studeranden Y, den förres lärarinnerummet för att enligt förestån- bäste van, som var av konservativare kyn.
darinnans önskan finnas å lokalen men ne och som väl hade förberett sitt mot- i klassrummen förde vi klubban själva, hugg, elegant inlett med citat av Pauli: alldeles ostörda vid var allvarliga diskus- Kvinnan tige i församlingen Men kvin- sion Om " sann bildnlng ".
inledd av m nan hade inte lust att tiga den gången flicka ur högsta ringen Inläggen voro åtminstone Nog voro gymnasistflickorna många Vad visste vi i vår grönska om na på den tiden betydligt blygare än poj- sann bildning?
Men det ger en sådan pojkarna d i det gällde a t t yttra sig på de egendomligt upplyftande lyckokänsla for gemensamma diskussionerna men alltid munnen När en ung människa detta att ha rättighet var det några med mål i en salvelsefull ung man deklamerat om att kasta boll med stora frågor och vackra ra ord.
att öva lin tunga att formulera rösträttens vådor for kvinnans kärlek och de mången gång grumliga tankarna.
som slutade med en patetiskt hållen förkla- göra trevande försök att arbeta sig fram ring " J a g tycker, att kvinnan har det Sociala och politiska frågor intresserade så bra som hon k a n ha! "
flög en liten de oss mycket på den tiden.
Nykterhets- fröken upp från sin bänk med kinderna frågan socialismen, kvinnofrågan var up- blossande lika mycket av iver som av uppe och säkert fick många ungdomar just flickaktig förfäran över att bon vågade under sin skoltid väckelse till en senare begära ordet.
för att få utlova att om social gärning Det roligaste var de ge- en flicka bleve K A R, så nog skulle hon mensamma diskussionerna olika manliga gifta sig ändå!
Så för den delen var och kvinnliga gymnasistföreningar emellan rösträtten inte det minsta farlig.
- f Men ' ' " ' ' rösträttsfrågan rösträttsfrågan kunde j u stridens vågor gå höga.
An- gar.
men det var ju inte heller meningen Antingen var man entusiastiskt for eller in- Man sklldes it i en l i v l i g sinnestämmning kunna banaliseras, finns det tavlor, som trots de till leda upprepade ofta tycke bedårande röda håret i all d e n intensivt emot; ingen just var ljum Jag i regel kraftigt befäst i sina egna åsikt- men kanske dock någon dåliga, reproduktionerna.
dock själ.
blonda däjlighet.
En mjukt gestal- minns en långhårig skaldisk yngling på ter Real med svajigt knuten halsduk.
liten synpunkt blivit väckt eller ett intresse va ständigt på nytt verka lika friska tad nakenhet stiger fram ur K ä I- framställde med saknad Homeri Y blivit fött Faktum är att somliga av Nor a Real — — — — och obesmittade.
Denna reflektion i a n. Courbets stora.
välbekanta kvinnoideal oss till föresyn inte precis målning Fl i c k o r Y i d S c i n c n med sköna Helena som exempel utan fast- gör sig osökt framför Millets A n- g é l utom s L å t oss kalla den utställ- sysselsätter nog dock allra mest mer sådana förträffliga damer lom Hek- dem som var med ännu efter flera och tjugo år bli på gott humör bara vid min- net av de där ungdomliga kampglada dis- kussionerna över samtidens problem eller ningens klenod i den meningen.
att D a r ha vi riktigt förgångna ljuva Hektors och Odyssevs trogna fruar blevo honom inte svaret skyl- livets gåtor den särskilt är ägnad att till vida kvinnoideal, Dessa flickor, som Iätt -- kammaren letar bland utan replikerade med en fråga om Märta Tamm-Götlind.
pappersblad, och darrar kretsar förmedla förståelse för den jefullt och med oemotståndlig aban- Flickorna dammiga prasslande man inte av spänning vid åsynen av franska konstens uttrycksfullhet.
don sträcka s i g i gröngräset i sina till antecknar krigsbilder ' av Meis- vudsakliga nämnts.
M a n lämnar ut- B o t t a e — om en minut skall Den anses sammanfatta något av utpyntade kläder, miste dock char- Meissonier och Vernet vilka j u kännes ställningen med lust att återkomma ~ " ~ utgången vara klar, Märk i porträt- tet av B e r l i o z ett ansikte, som tycks tillknäppt om en våldsam his- historia &amp; se i T; r a o c h det värdefullaste i fransk egenart.
Frankrike tör tycka om.
att utlandet uppfattar denna apoteos till bön och arbete som en symbol för den fran- å s a ", hur det skimrande, varma ska själen.
Men bön och arbete är dunklet är bräddat av en tilldragel- ses oerhörda styrka.
i teckningarna se v i exempel på hans bestickande förmåga.
J a g tror knappt, att Dau- mier är särskilt godt företrädd p i utställningen men.
det som finns.
är ändå tillräckligt för att skaka och väcka den mottaglige.
På ena kartväggen dominerar Co- rot, rom förekommer i ett dussin du- kar förutom några betagande teck- ningar.
H a n återger med naiv käns- la la douce France såsom spröd idyll insvept i skir silverslöja och hans fina landskapsmåleri är j u i hög grad välkänt och omtyckt.
Den franska småstaden med dess röran- de stillastående liv (K I o c k t o I- n c t i D o Y a i) beskriver han också Kanske han är mest i sitt es- se i naturstämningar, vilket ej hind- rar att han som man vet även som figurmålare är utomordentlig " (Dam " " = " i blått).
men i alla ' tider och i trots av alla åsikter.
Ovanstående ville i grova d r a g in- innebära en orientering p i den för- nämliga utställningen.
O m man där- godt igen från reproduktioner, och där " L a Gloire " förhärligas.
samt Baryes djurmålningar och Gror ' F I i c k h u Y u d med underligt modern kolorit.
har troligen det hu- och med vissheten att ha fått till livs så pass allsidiga smakbitar av fransk 1800talskonst, som man rim- ligtvis kan begära.
utan a t t ha upp- rökt denna konst på ort och ställe.
