# ID: svediakorp-per3388
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1928
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,545
# sentences: 707
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Söndagen den 20 maj Hänryckning tid », men hur ofta ser man bara verklig hän- det ryckning?
Jag vet mig ha sett en gång, a h den hänryckte var en au- stralnegrer Då och då har jag sedan sett hans an- sikte for mig, sådant jag såg det den gån- gen i Hyde Park.
men varför är han så tydlig just nu?
Kanske därför att Jag använt en ljus glasklar vårnatt i ett kupéhörn till att läsa Ludwigs bok Människosonen, och det I sju olika städer offentliggjor- rande är sådant det avspeglas i pres- är det coda som påverkar den all- des på en och samma dag Frisinna- sen från alla hill: Den bästa stäm- männa opinionen klangen av överty- de Kvinnors Riksförbunds program ning.
utmärkta tal, star ' t intresse.
gelsens röst.
Intet är så ödesdigert inför 1928 års val till andra kam- I de städer si besökte kunde vi själ- för en människa eller ett folk.
som maren.
Kristianstad, Karlskrona va konstatera att det var en märklig att gå förbi det nya skedet.
när det Halmstad, Borås.
Eskilstuna, Vir- och lyckad dag.
T y det är märkligt uppenbarar sig, gå förbi övertygel- terås och Gävle voro alltså skåde- att, som en av talarna uttryckte det, rea.
Den vägen leder till kaos, den platsen för ett offentligt framfö- deklarera sin ställning gentemot bor- for tiden århundraden tillbaka så efter denna läsning känns som ett behov rande a v idéer som utan tvivel bära gerlig samling utan a t t fundera på som man sett av historien att det inom s i g kraften att genomsyra sin rad det kan ha för verkan vid valen.
skett vid varje svek mat vad som föll mig nämligen som om Ludwig inte samtid, även om partiet som s t i r Att i praktisk handling verka för högtidlig kallas vårt samvete.
visste något väsentligt om honom, ett öde bakom deras formulerade är till sin åskådning, att den politiska skil- Men när allmänna opinionen formas som han delar med doktor Toll.
Den ene antalet oansenligt.
Det nya p r o jelinjen skall gå mellan konservativ av övertygelsens makt, då skapas ett förmodar att Han inte dog på korset, den grammet, som i sig innesluter vad och radikal tankeriktning och inte nytt skede i historien.
Vi ha försökt, andre att Han inte visste varför Han dog Frisinnade Kvinnors Riksförbund betyda en klassdelning som är en visserligen ofullkomligt och i grova på korset Min australneger visste att Han ända sedan sin tillblivelse gått i el- farlig sak och svår att bemästra.
drag.
sades det, att sammanfatta levde.
den för är inte oansenligt.
Impone- Frisinnade Kvinnor kämpa för inre vad vi anse kräves av oss för att vi De religiösa talarna I Hyrde Park som rande var också det framförande och yttre fred och måste därför göra skola vara medarbetare i det, som jag annars råkat på, ha varit för yrkes- mässiga för att göra något intryck.
Oper- som de olika punkterna fingo i sön- till sin uppgift att riva ner de ona- si tro, nya skede som står för dör- dags och man måste säga sig, att turliga skrankorna mellan männi- ren.
Denna sammanfattning är Fri- sonligt som grammofoner ha de prisat oss sinnade Kvinnors Riksförbunds pa- blessed Sajvior.
En gång - det är många Frisinnade Kvinnors Riksförbund skorna.
år sen men jag minns det som i dag Det är också märkligt att vid för- roll inför årets val.
förfogar över resurser, som äro obe- kom jag emellertid att stanna vid en Söndagen den 20 maj var för- grupp, därför att ur densamma hördes en roende av förbundets omfattning och klaringen till ett politiskt program vilkas verklighet endast återstår att höra en vädjan till den enskilda anledd av riksdagsvalet i höst Men så glad tröst, som sjöng ut vida utan nå- konstatera.
övertygelsen, inte den övertygelse man f i r, som fröken Hesselgren ytt- gon människa till.
När jag kilat mig in Mötena voro besökta av i allmän- som är en förväxling med vad v i rade, se också på längre sikt i n ett t i l l kärnan av gruppen, upptäckte jag het mellan 50 a h 200 personer, män av fördomar och vana och partitro- riksdagsmandat.
Ha våra idéer bär- den lille australnegern.
Det var nog en och kvinnor, utom Frisinnade Kvin- genhet tro oss vara tvungna att tyc- kraft komma vi att kunna göra oss av de fulaste av alla fula små människor nors medlemmar av representanter ka.
utan en inre övertygelse.
Det hörda även om det ser aldrig så som jorden burit.
En liten kraftlös ge- stalt lågsluttande panna, apnäsa, tjocka för andra partier.
Intresset var stort talades om de två stora makterna i mörkt ut.
och talarna buros av den samhörig- vårt liv som är traditionen och den.
Är det förmätet att tro att sönda- tappar framstående käkparti, huden pig- Bindeledet gen den 20 då också blir en märkes- menterad i en oren gråbrun färg.
Han het med åhörarna, som väckes av det enskilda övertygelsen.
var klädd i en simpel europeisk kostym, verkliga intresset och viljan att far.
mellan de båda materna är den all- dag for kretsar vida utanför Frisin- och den hjärtlöse försäljaren i sjömans- stå.
Omdömet från de städer, där männa opinionen.
Vi äro alla barn nade Kvinnors led?
boden hade tryckt en sixpence på hans Tidevarvet inte kunde vara närva- av traditionen.
Och p i samma gång ulliga hår.
ligen visste något om Kristus.
Det före- - PAROLL Frisinnade Kvinnors Riksförbund har antagit ett valprogram i framstegsvänlig riktning upplagande följande frågor: Folkälsa, Lika medborgerlig rätt, Jord- frågan, Arbetslösheten, Frihandel och Fred - och med anledning av den fö- religgande situationen uttalat sig mot borgerlig samling.
V i vilja hävda: Folkhälsa genom kvalitativ förbättring av folkmaterialet!
Mäns ark kvinnors lika rätt till arbete!
Mäns och kvinnors lika rätt inför lagen!
Samhällets ingripande mot uppskruvat jordvärde och värdestegring å tomtmark!
Rättvisare beskattning av jordbruket!
Utnyttjande av produktivt arbete i kampen mot arbetslösheten!
Verkliga arbetstillfällen, även större engångskostnader i stället för nödhjälpslöner!
Särskilt ingripande mot ungdomens arbetslöshet!
Fri samfärdesel mellan folken!
Fred genom skiljedom och avrustning!
V i vilja vid andrakammarvalen 1928 stödja de kandidater, män och kvinnor, som kunna och vilja främja dessa frågor och synpunkter!
I detta syfte vädja vi fill samling!
Men hans ansikte sken som en ängels ansikte Och jag minns att jag p i fullt allvar tänkte så här: nu har Anden farit över även den mest motspänstiga materie- jorden och slutligen tagit sin boning i denna lilla man för att visa sitt herravälde över även de nmest motspänstiga materie.
Hans fulhet var verkligen triumfernade besegrad och förtrollade oss därför alla.
Ingen rörde sig i cirkeln omkring honom.
V i voro alla längre, vitare, vackrare och klokare än han, det var ingen konst.
Men ingen av oss hade erfarit en sådan lycka tom han, det visste vi innan han sagt det.
Och när han såg p i oss med sina neger- ögon visste vi att han älskade oss så högt att han gärna skulle do för oss, liksom han kommit till oss från Australien for att rädda våra själar » Ty det kan jag säga för sant, att om en droppe av det mitt hjärta erfar skulle falla ner i Hel- vetat, så skulle Helvetet själv förvandlas till Evigt Liv. » Jag minns så väl hur han tog rig f i r hjärtat när han skulle tala om var Kris- tus fanns, a h att han var alldeles genom- skinlig den lilla karn, så att man såg hans Herre.
Minnet av den lille negern tröstar mig rätt mycket över Ludwig.
må han också tvinga sin bok på millioner människor ge- nom världens skickligaste pressagentur.
Den lille svarte kommer mig att minnas att par repliker ur John Masefields dra- na The Trial of Jesus.
De fällas av cen- turionen ram övervakat korsfästningen i ett samtal med Pilati hustru.
Men skulle kunna användas med samma tätt efter ills förnyade rättegångar och domar och korsfästelser igen: - Tror du han är död, centurion?
Nej, min fru.
Men var är han då?
Frigiven universum, där varken jude eller romare kan hejda hans san- ning.
- - - Devinez.
RADIKAL SAM L I N G ELLER BORGERLIG?
Fem år ha gått sedan Frisinnade Landsföreningen sprängdes!
Om sprängningen var oundviklig, var det lokväl beklagligt att så var.
Det blev en vändpunkt för liberal poli- t i k i Sverige.
Då F. K.
R.
1923 beslöt att alltjämt hålla samman vare sig vi gingo med de frisinnade eller liberalerna eller ställde oss utanför partierna så var det för att hålla samman om målet den nya tid.
frisinnad politik velat förverkliga.
Och i i kunde ej upp- höra att tro, att det målet skulle ena och samla, 1925 i december hem- ställde F. K.
R. och vi hade fått Frisinnade Ungdomsförbundet att förena sig med oss- till Frisinnade Folkpartiet och Sveriges liberala par- t i att samtliga fyra organisationer skulle bilda ett vänsterförbund på vissa aktuella frågor till vilket även personer, som icke tillhörde dessa sammanslutningar men biträdde för- bundets synpunkter i nämnda frågor, ägde rätt att ansluta sig.
Det var ett försök till ny radikal samling.
Det strandade.
M a n föreslog i stället en samarbetskommité men endast för de fyra organisationerna.
S i inträf- fade regeringskrisen.
I stället för att man då hade väntat sig en ön- skan till samarbete, blev därav i n- t e t.
Det hela tegs ihjäl.
Fris.
Ung- domsförbundet har sedan dess blivit upplöst.
Vänsterförbundet kom al- drig t i l l stånd.
Men likafullt krävdes stöd för mellanpartierna, ännu mer i regeringsställning.
När stödet in- te söktes: it vänster.
genom att sam- la radikala intressen t i l l en makt, måste det sökas från höger.
Och så uppstod borgerlig samling.
Endast valteknisk samverkan kal- las den borgerliga samlingen.
Fak- tum kvarstår, att när de s. k. borger- liga partierna gå till val under ge- mensam överpartibeteckning.
kan frisinnade och liberaler komma a t t ge sin röst åt en högerkandidat a h tvärtom.
Behöves det mer for att visa, att en sådan åtgärd inte är ute- - - som - - - slutande valteknisk.
Därnäst för- svarar man borgerlig samling med att hota med kommunisterna.
de bor- gerliga måste slå sig ihop för att be- kämpa bolsjevismen.
Man vill också skrämma kvinnor a h barn med det argumentet.
Det är det gamla slag- ordet fast det förut hette socialde- mokraterna.
Ett förunderligt slag- ord!
Vad är det som kan ge bolsje- vikerna framgång, som kan bereda jordmån for deras åskådning?
Det är konservatismen.
den konservatism, som v i l l hindra demokratins ratt.
Borgerlig samling mot bolsjevismen är och förblir motsägelse.
Borger- lig samling främjar bolsjevismen.
Inom dagspolitiken föres en strid för åsikter och en strid för.
intres- sen.
Inte var för sig utan på en gång, de sammanblandas gärna.
Hi- storien visar att när striden för åsik- ter rår har det givit styrka, när stri- den för intressen rår bringar det svaghet a h fall.
Det är följdriktigt.
Om vi nu få borgerlig ramling.
kan- ske t. o. m. ett borgerligt centerparti.
Vad blir följden?
Att mellanparti- erna, återstoden av det parti som en gång förde demokratins talan gå in för intressekampen a h göra dagspo- litiken till ren klasstrid.
Då F. R.
R. nu uttalar sig i vissa frågor och för en radikal lösning av dessa frågor, ha vi samtidigt utta- l a t oss m o t borgerlig samling.
Vi anse borgerlig samling oförsonlig med ett radikalt program och radi- kal övertygelse.
A t t vi vågat uttala oss, dels för ett program dels m o t borgerlig samling har icke skett av förmätenhet.
V i ha inte överskattat vår styrka.
Men vi rädas inte för att vara ii.
Vi veta, att det ändå alltid är e n efter e n, som vi män- niskor ska ta ståndpunkt till livets och tidens stora frågor.
Det är e n efter e n som dagtingat med sin övertygelse, vilka f ö n utvecklingen in på avvägar.
D e t är e n efter e n sam samlat sig t i l l att slutligen bli de många, som kunna föra igenom ett mål.
Svenska folket skall åter gå till De politiska partierna ha för- berett sig.
Genom motioner och ut- talanden i riksdagen har den ställ- ning byggts upp, på vilken man skall driva valen.
Varje parti har rest sin ställning med tanke p i att i så stor utsträckning som möjligt n i väljar- skarorna.
Till valrörelsen hör också att misstänkliggöra de andra parti- erna.
När valet är över, och det se- dan gäller alt komma t i l l ett resultat, får man kompromissa och köpslå med de frågor man under valet utmärkt som om rikets ve a h väl berodde av att de löstes just di.
Kan partipolitiken i n t e snart finna nya vägar blir den endast en död form.
Skilda riktningar måste sam- la sina anhängare, det är givet, men partiet bör vara medlet, icke målet.
Partipolitiken raknar berättigande, när den mister sin saklighet.
Låt oss gå in för de frågor, d e n s a k tiden kräver av oss.
Saken skall samla oss!
Och låt oss sedan följa den i valet a h efter valet.
Det viktigaste är val.
- Ett olympiskt beslut Sveriges olympiska kommitté har haft sammanträde och bestämt att icke lämna något bidrag till repre- sentation av kvinnlig allmän idrott i Amsterdam.
Beslutet är j u beklag- ligt, men i betraktande av våra re- lativt små chanser att segra dock förklarligt.
Vad som emellertid uppmanat m i g t i l l en bestämd gensaga ar icke själ- va anslagsvägran som sådan utan dess motivering.
» Som huvudargu- ment mot damernas deltagande i all- män idrott rid spelen anfördes, att sådana tävlingar alltför mycket mas- kuliniserade den kvinnliga ungdo- Detta ar i sanning ett djärvt påstående.
Det är minst sagt för.
vånande att Sveriges olympiska kom- mitté vågat sig på ett kategoriskt uttalande rörande ett problem med men » så många obekanta.
Inte ens värl- dens främsta fysiologer ä r i stånd att avgöra denna fråga för närva- rande, ingen människa äger den överblick över situationen och det undersökningsmaterial som vore er- forderligt.
Vad man vet är att män- niskotypen växlar med raser och ti- och förhållanden.
Man vet ock- så, att kvinnotypen just i våra da- der göra själva om vi vill bli maskulini- serade a h hur mycket.
» Den saken bestämmer vi själva », sade en söt a h idrottsintresserad 17-åring, när hon såg det i tidningen, » och vill dom sen inte gifta sig med oss så slipper dom.
Och det finns j u flickor som sig om idrott ».
Jurt det ja.
V i uppskattar inte detta välvil- liga förmyndarskap.
Vi anser oss behöva kroppsövningar och det är vår åsikt att allmän idrott är en sund och naturenlig form av kroppsrörel- Y.
Vi vill hålla på med allmän idrott.
Tävlingar vill v i också ha.
eftersom de stimulerar vårt intresse och gör det hela roligare a h mer spännande.
Vi tänker försöka sköta vår träning så att vår hälsa inte blir lidande.
Hur vi tar oss ut.
d i t anser vi vara vår ensak.
Men vi är inte alls oroliga för den saken heller.
V i vet mycket väl att den harmoniska kroppsutvecklingen och den förmåga a t t röra sig väl, som muskelövning ger, kommer att försköna oss.
Just när vi startar för 100 m. eller hop- par över ribban avstår vi från att ta oss bra ut; v i avstår från det vid en del andra tillfällen i livet också, när vi håller p i med något viktigt.
inte bryr kesarbe- gått.
Och om i i var vackra innan v i betingelser: rureisefrihct självmed- hoppade, så är vi det efteråt också.
te.
kroppsövningar, öka vetande.
H u r orimligt att påstå att Det är ju möjligt att en eller annan just trvlingar i allmän i d r o t t S~UIIE halvt professionell stjärna kan få väi förändra kvinnotypen mer an allt tirnk2 ben, precis som yrltndansd- annat.
Varfor inte lika gärna sim- rer och cirkusatleter.
Men vad rör tivlingar.
fäkt- och skidtävlingar det » den kvinnliga ungdomen .. maskinskrivningstävlingar, varfä; Apropå stjärnor!
När man som inte lika gärna allt intensivt arbete undertecknad brukat hävda att idrot- i något krävande y k e?
ten är t i l l för folkhälsans skull a h Det hela är för övrigt en smula stjärnkulten närmast en orund a h komiskt.
En liten Amsterdamtrupp beklaglig utväxt, d i känns det här är väl inte » den kvinnliga ungdo- kommittébeslutet som e t t slag i an- men .. Eller menar man a l t alla som siktet.
Där m man: stjärnorna är träna för Olympiska spel också för- rent av oumbärliga!
Hade vi bara ändras så oerhört?
v i d vilken grad haft en så klart lysande stjärna på av idrottslig aktivitet börjar i så fall den kvinnliga idrottens svenska him- maskuliniseringen?
Jag har i alla mel just nu, att hon varit säker ga- händelser inte funnit något spår av ranti för en svensk seger, då hade den hos de 27 tränande jag under- det aldrig blivit tal om faran av sökt här i Stockholm inte ens hos maskulinisering.
Ack, Inga Gentzel.
den bästa a dem.
Maud Sundberg.
varför sprang du inte på ännu någ- M e n låt oss lämna denna syn- ra sekunder kortare tid i söndags, då du ändå satte n y t t svenskt rekord punkt.
Låt oss för ett ögonblick taga att tävlingar i allmän idrott på 800 m.
- an- - inte att tillskansa sig mandat man skulle kunna tro det att dömma av, hur det går till - det riktigaste är att folket i val ger uttryck åt sin övertygelse.
- Lång- ar vägen att komma därhän.
Tiden går alltmer i riktning mot.
att göra valet t i l l ett maskineri och politiken t i l l en räkne- konst.
Det har sagts, att vi kvinnor inte gjort någon insats i det politiska li- vet - att vi inte vilja intressera oss för politik!
J o!
V i vilja det.
Men vi kan inte godtaga alla politikens gängse former.
V i vilja inte erkän- I I Andrea Andreen-Svedberg.
- na penningen och våldet som den oundvikliga grunden för samhällsut- vecklingen.
V i vilja göra vår insats!
Vi vilja också samarbeta med män- nen.
Även vi, frisinnade kvinnor sö- ka samarbete.
Men var finns radi- kala män i Sveriges land?
Vi vilja samarbeta med dem.
Var äro de?
Tidsläget kallar!
Ansvara kallar!
Därför ha v i riktat en vädjan till svenska män och kvinnor att icke förtröttas, att nu samlas med offer- vilja och ny kraft och levande tro i strävan för ett rättvisare samhälle.
-
FRISINNADE KVINNORS RIKSFÖRBUND UTTALANDE INFÖR ANDRAKAMMAR VALET Folkhälsa.
tjänt V i önska en befolkningspolitik som tar sikte på en kvalitativ för- bättring av folkmaterialet.
Vägen härtill anse vi gå genom förbittrad mödra- och spädbarnsvård.
genom vederhäftig upplysning på släktlivets område, revision av pre- ventiv- och fosterfördrivningslagar- na samt antagandet av en sterilise- värdestegring Beslut ALLVARET I nomförd.
Det är ingen tomtmark.
L E K EN vara bör överlåtas 1928 å Rätten att besitta jord med hänsyn t i l l att jorden skall go- ras åtkomlig för mesta möjliga ar- betskraft och bästa möjliga brukan- Kommunalskattereformen är ge- överraskning, eftersom den inte blev framlagd utan att tillförsäkrad framgång i någon form.
Debatten var inte hel- Amalia Björck.
ler så upplyftande.
H r Wigforss i Första Kammaren och hr Sköld i Andra sökte förklara, varför social- Kulturerna sjunka demokraterna anslöto sig till försla- till aska och grus, get.
Det var, för att utskottet för- men vår andes längtan fortfar att vandlat den lag.
som skulle avlösa stiga det nuvarande provisoriet i kommu- nalskattefrågan till ett nytt proviso- som rökelsens ånga, fastän åren bli många.
rium, som ställde i utsikt en ny ut- Den kan icke tiga.
redning.
Hr Sköld försummade ej ' " ' de.
Jordbruket kräver rättvisare be- skattning som såvitt möjligt ej bör grundas på självdeklaration utan på uppskattning efter en i förhållande t i l l medelskörderesultatet r i d a n d e skala.
ringslag.
genom förbättrade bostadsförhål- För att privatbankernas intresse i Den ropar i tystnadens jorden måtte upphöra och jordägar- landen, evigt ljus.
genom väckande av ansvar inför nas beroende av privatbankerna för- minskar.
anse v i att pensionsfondens uppfostran, genom arbete för folknykterhet uppfostrans och lagstiftningens natt mot ett på väg.
tan, som Mäns och kvinnors lika rätt till glöd arbete.
V i framhålla, att ehuru kvinnor- sörja Sveriges folk.
tillträde till flertalet na erhållit statstjänster, har innebörden härav ännu ej genomträngt det allmänna och enskilda medvetandet.
Det är nöden att fastslå därför alltjämt och verka för, att varje kvinna, gift eller ogift, äger rätt &amp; får möj- lighet att antaga det arbete för v i l - ket hon har förutsättningar och kompetens, och vilket står henne till buds, samt rätt att för sitt arbete erhålla lika lön, som tillkommer manlig innehavare i samma tjänste- =,.
ställning.
Mäns och &amp; * - * l i t.
rätt inför lagen.
Vi framhålla vidare, att kvinnor- nå alltjämt ha en särställning inom vissa lagar såsom lagen om det hög- re skolväsendet, lösdrivarlagen, pen- sionslagen m, fl.
Vi önska arbeta på borttagandet av dessa lagars sär- bestämmelser och genomförandet av om icke vår längtan Arbetslöshetsfrågan.
lyser i d- Arbetslöshetsfrågan bör i första som lågan i veken.
hand bekämpas genom ett planmäs- sigt, på lång sikt inriktat utnyttjan- de av de möjligheter t i l l produktivt arbete, som vår odlingsbara jord och vår utdikningsbara skogsmark er- bjuda.
Samhället har i längden me- ra fördel av att, även med större en- gångskostnader, skaffa verkliga ar- betstillfällen med gängse löner än att nödgas tillgripa mer eller min- dre uppkonstruerade nödhjälpsarbe- ten.
Redan e t t sammanförande av nu utgående årliga anslag till nyod- ling, utdikning.
vägförbättringar samt arbetslöshet skulle bilda ett av- belopp för igångsättande av ifrågavarande arbeten.
Den omlägg- ning av verksamhet, som överflytt- ning a v arbetskraft från ett område till ett annat medför, bör dock av samhället underlättas genom anord- sevärt likhet inför lagen för män och kvin- nande av utbildning.
Särskilt angeläget anse vi att åt- nor.
gärder vidtagas mot ungdomens ar- Jordfrågan.
betslöshet.
Ett riktigt led i denna Jordäganderättens natur innebär strävan bör vara att varje arbetslös enligt gammal hävd vissa på det all- ungdom erhåller utbildning med männas rätt grundade inskränknin- hänsyn både till personlig läggning gar.
Jordfrågans läge i närvarande mh utsikterna p i arbetsmarknaden.
stund påkallar samhällets ingripan- Frihandel.
de särskilt med avseende på onatur- ligt uppskruvat jordvärde och oför- Freden befordras av den fria sam- pro forma färdseln mellan folken.
Di dess- utom de skilda ekonomiska intressen, som byggt upp tullskrankorna allt- mera finna sig i stort sett ej vara betjänade av desamma, bör en ratio- nell omläggning av det nuvarande tullsystemet i samverkan med övri- ga länder ske och tullsystemet så småningom helt bortfalla i enlighet med de åsikter som uttalades vid i Ekonomiska världskonferensen Genève och internationella Handels- kammarmötet i Stockholm 1927.
Fred.
K r i g är ett brott.
som inte kan försvaras med att det tjänar sta- tens intressen.
Det är ett dödligt hot mot mänskligheten, dess verk och bestämmelse.
V i vilja klargöra.
att man under förevändning av skydd for ett folks bestånd skapar luftflottor, som för- giftgas-, eld- och pestbom- ber fur att utrota allt levande inom ses med ett annat folks gränser.
V i viija även uppvisa risken och illusionen a v att lita till vår krigsberedskap som försvar ävensom det ödesdigra i att tvinga in ungdomen under ett system, som dömt sig själv.
Det enda rätta försvaret är tryg- ga mellanfolkliga rättsförhållanden, vänskap a h samarbete med gran- narna i enlighet med N.
F:s idé.
V i vilja således samla hide dem vilkas fredsarbete framför allt in- riktas p i internationell skiljedom a h allmän avrustning och dem vilka ar- beta för avvecklingen av vårt lands krigsberedskap.
Vi äro övertygade om nödvändig- heten av att använda fredsårens and- rum till att stärka den folkopinion i hela världen, vilken kräver nya for- mer för folkens samlevnad.
- Misstänker Ni att Edra fötter ej äro som de tag närmare reda på, om inte Wizards-fotstödet, som helt och hållet är framställt av läder, kan hjälpa Er.
Alla råd och upplysningar lämnas kostnadsfritt.
T i d kan även beställas per tel. 66 03 el.
66 04.
Lagersons Kungsg.4,2:a fr. Stureplan 2:a huset fr. Stureplan heller tillfället att erinra om.
att skatten ej skulle överflyttas från jordägarna t i l l deras statare.
Förste vice talmannen spelade även på Iik- nande strängar.
Fria från känslo- samhet voro hrr Trygger.
Lindman och Reuterskiöld.
Hr Tryggers be- gäran, att lagar skulle skrivas, så att man kunde begripa dem, måste anses rimlig.
Och man kan inte hel- ler undra på hr Reuterskiölds yrkan- de p i avslag, grundat på att det nya provisoriet visserligen vore tek- niskt bättre, men både politiskt och juridiskt sämre än det gamla.
De borgerliga önska garanti- skatt, socialdemokraterna objektskatt.
Men de senare förklarade.
att de skulle kunna överge objektskatten.
om någon annan för dem antaglig väg Öppnade sig.
De ansågo enligt h r Wigforss, att de kommit med en ny linje genom uppslaget om utred- ning.
Si alldeles ny har man svårt att kalla den.
eftersom olika utred- ningar pågått i 30 år.
Men man får ' ta fasta på uttrycket och däri in- rymma, att det skall kunna bli möj- ligt för nya uppslag att bli for- m i l för behandling under en kom- mande utredning.
Det är d i att hop- pas.
att man inte endast skall ta hänsyn t i l l %-tal utan också till de värden, san ska beskattas, i främsta rummet jordvärdet.
Det förhåller sig nog inte.
som Dagens Nyheter så tvärsäkert förklarat, att det inte finns några orättvisor i a ende på jordbrukets beskattning.
jord- brukarna genom självdeklarations- systemet inte skatta.
som beräknat.
ger detta ingen grund för att antaga att beskattningssystemet i avseende på jorden är rättvist.
Det är två skilda saker.
Det är inte heller sa- Om kert, att striden måste stå mellan garantiskatt (tidens försäkringsde- mon är framme även här) och ob- jektskatt.
Den kan också kallas grundskatt.
Namnet må vara ovä- senligt, men det ger uttryck i t upp- fattningen.
Dessutom bör samhället likaväl som den enskilde begränsa sina utgifter i förhållande till sin ekonomi, och det förefaller, som om det snart vore tid p i a t t begränsa kommunernas rätt t i l l uttaxering.
-
Änkan i Pålshus sedan hon inte hade barnen hos sig, kunde hon ju inte få hjälp till ens den ringaste dödstrött om lilla kvällarna syssla, när och hon hon änt- var ligen kom säng.
Endast en natt i » mor ».
Men sig höra någon En kontrarevo l lution - Det finns inget folk.
som kan främmande vittnen.
tt få vara en- kalla Vad det egentligen sar.
som var precis, som om hon kikat fram bak la teater så s&lt;&gt;,,, ryssar.
De ha en sam som hör till &amp; människor- förmåga att få en att glömma den nas heligaste rättigheter, som inte det orätta.
i att kamraterna snattade någonting, när han såg pi en.
Och spelande masken att själva glöm- låta sil: undertryckas och som är näs- bakelser a h andra gotter hos bagare så log hon mot alla.
Ibland hade han Pettersson och i somliga av de tänkt, att hon kanhända rent av var den därhän att d e helt enkelt tan lika viktigt som att äta s i g mått.
andra butikerna, hadc han aldrig en » skönhet ».
Men på det var han I de gamla våningarna fanns det ä r o de personer d e framställa.
De inte riktigt säker.
Emellertid var riktigt kunnat fitta.
ha en otrolig omedelbarhet och na- ofta ett s. k. genomgångsrum ge- Han hade lovat modern, att sys- hon den lust^ han visste.
Och det turlighet i rörelser och i tal - en nom vilket i l a måste gå för att böjlighet i sinnet, som i en konstnär- komma till tamburdörren.
Ett så- konen inte skulle stjäla.
och han an- var ju med den bästa som man skul- S I var det med den strängde sig ärligt att fatta saken le gifta sig.
lig regissörs hand.
kan utvecklas till dant genomgångsrum a r pjäsens ti- som » stjäla ».
Men Pettersson hem- saken: Och det hade inte varit nå- högsta form a~ skådespelarkonst.
tel och skådeplats.
Huvudpersoner- brände ju.
Och att den ene av de got märkvärdigt alls, som han be- För ryssen är det ett livsbehov att na äro: fadern.
modern.
dottern och handlande.
som man brukade taga hövt spilla någon tankekraft p i.
tala, diskutera, prata och - höra på.
sonen, men titelrollen.
begreppet om- hos sökte fuska med vikten, talade D i hade det varit svårare a t t förstå Därigenom skapar ban det som är kring vilket det hela rör sig, orsa- topparna.
alla maskiner och uppfinningar.
På hela Irup om och skrattade åt.
Alt Hade det hänt barnen något?
nödvändigt för en verkligt god tea- ken och vittnet till kval och sorg, den andre av dem hade för vana att sådana hade han ibland mist funde- och missförstånd Jo, om hon ville vara snäll och ter - goda skådespelare och en god komplikationer lämna ut en billigare sorts vara än ra i månadtal innan han kommit rit- är detta genomgångsrum, genom vil- följa med.
Gunnar var bliven sjuk.
publik.
den han tog betalt för, när dat var tigt underfund med dem.
En teaterafton i Ryssland är en ket 24 personer av d e mest skilda Sjuk!
M e n med upptäckten av kamrater- barn som sändes i ärende, a h sedan upplevelse f a r en utlänning.
en yrken måste passera.
J a, och om hon ville skynda sig.
skylla på, att dessa » väl d i köpt got- nas lek blev allt detta förvandlat.
Var det något allvarsamt då?
teatern betyder också en värld för.
Bostadsförhållandena äro något ter för skillnaden ».
om han ertappa- Vad som nyss var for honom som Ja, hon finge visst skynda sig det ryssarna själva.
en är utlopp för idealiserade på scenen.
I rummet des, hade han själv varit utsatt för, mesta hon orkade om hon skulle hin- känslor de själva famlande söka till vänster bor en officersänkta med si det visste han var sanning.
- ge uttryck åt - den var a h är de- sina två systrar: en skådespelerska na fram.
Han hade tagit hustruns Kunde d e t månne vara mer än rätt cykel, Hon kunde få låna den.
Det ras språkrör i sådana fall, där det är och en markinskriverska.
Genom- om man var stygg mot dem, som som endast livet kunde besvara åt ä r deras andes gångsrummet som också är matsal gick fortare än med bäst och vagn.
farligt att tala honom.
a h av skam och skuld över själva voro stygga.
Och det var j u har bara en sovplats, sonens, bakom Det hade hänt så a t t ett av barnen stämma i världen.
inte grytor och kastruller eller pen- tankar, rom han inte orkade hålla på från Sjögårdarna varit hemma från Teatern var det första Sovjetre- skärm i ena hörnet.
I bakgrunden ningar eller något annat nyttigt, som avstånd.
geringen åter byggde upp, men den öppnar sig en liten dörr som för till Ansvarskänslan tyngde honom.
skolan en tid - p i grund av hals- man tog.
utan smått krams.
som folk kunde ställa upp på sina hyllor, om T y här var verklig fara på färde.
fluss, sade man.
S i blev det friskt politiska omvälvningen i Ryssland moderns, dotterns och faderns rum.
skapat en egendomlig teater.
Den Fadern är köpman, modern arbetar de inte voro karlar nog att hålla ögo- Om detta finge syskonen inte ha och kom tillbaka.
Några dagar ef- har gamla tiden- s. k. sociala drama är socialt, sonen studerar vid universi- nen p i det.
när det stod på disken.
någon vetskap, och inte hon heller.
ter började Gunnars hals värka.
Och fullkomligt borta.
Rysslands histo- tetet och dottern går i balettskola.
Han kunde med bästa vilja i världen rom var den bästa av alla, fick veta en dag flck han svårt att hålla sig ria a r blott tio år gammal och annan Bland de andra innevånarna är en inte få detta till annat än ett roligt något.
När han tänkte på att hon vaken.
Han somnade i skolan och historia giller ej.
I dess ställe kom- gammal herre som alltid finns på och fullt berättigat kiv, som det nä- var sidokamrat till en av flickorna.
han somnade vid kaffebordet för fru ma dels propagandaskådespel som scenen, isynnerhet när det ätes, då leken.
kände han sig stan var harmligt att inte få vara rom var med i skulle upplysa massorna, dels pjäser han objuden sätter fram sin egen t i l l mods som om han sett snövitt sö- delaktig i.
Men han hade råkat få som behandla dagens frågor en- medhavda tallrik.
vetskap om en annan lek, som lektes las.
Han vågade inte släppa henne Det är omöjligt att ni^^ ingå ligt den ridande uppfattningen.
Den av en del pojkar och flickor bland ur sikte, men han vågade inte hel- gångna tidens problem och ideal ha på den häxdans av konflikter som kamraterna och mot vilken hela hans ler se henne i ögonen längre.
Och upphört att vara aktuella.
En kär- nu upprullas.
Fadern har ett förhål- knappast modern heller.
människonatur gjorde uppror.
lekskonflikt kan inte mera enbart bli lande med skådespelerskan.
Sonen Hon var inte mindre vaksam än Något namn pi leken visste han drivfjädern till en dramatisk kon- älskar maskinskriverskan.
den gam- inte, och kanhända hadc barnen som förr.
Men när hon fruktat för detta, flikt.
Det nya Rysslands sceniska herrn hyser en onaturlig böjelse lekte den Inte själva någon benäm- som hon nu verkligen var bliven författare ha blott att framställa de för sonen.
Dottern har flera för- hon inte.
ställd inför.
d i hade det visat sig att ning på den.
När han tänkte på den Hon grät, när hon mötte f r u gångna 10 åren i historisk belys- bindelser, modern, som är tyngd av kallade han den » Kvinna ».
Hade hon begått ett misstag.
Hon tänkte: han varit flicka skulle han säkerli- Det finns inte många skolbarn med Ringberg i dörren, ty d i var det re- de röda kinder, och alla få de ett ut- dan slut.
gen h a kallat den fur » man ».
» Om fru Ringberg bara hunnit att bli t i l l språkrör for de djupa rör- Han hade aldrig ägnat förhållan- tryck i ögonen, som inte hör barna- det mellan man och kvinna någon åren till.
Skymfen.
som tillfogats fram tjugo minuter förr ».
snyftade ter som höjas ur nuet.
Det är därför alls e j underligt.
att särskild tanke, emedan han inte fun- hans hem plågade honom säkerligen hon.
» Tjugo minuter ».
ljöd d e t i fru den första rösten av opposition mot nit att det var något märkvärdigt också menade hon.
Han var j u gam- med d e t alls.
Det fanns djur på mal nog att förstå den.
Men nästa Ringbergs hjärna.
» Tjugo minu- det beståndande h a r kommit genom met.
Det blir till en rad spännande teatern, Det är en röst som ej kan Pålshus, både handjur och hondjur.
termin skulle det bli ställt på ett an- ter! » Han var alldeles varm, men han tystas ner, som är alltför mycket händelser som slutar med att sonen Det föddes d j u r d i r.
som växte upp nat sätt.
Hon undrade mycket, om och tillätos få ungar när de blevo hon inte av de förhållanden.
som andades inte längre.
Kläderna lågo sprungen ur det verkliga saklaget.
gamla nog.
Han var medveten om blottades genom de yngres berättel- ordentligt hoplagda på en stol.
alltför fast rotat i dagliga, elemen- ben.
som just kommer in med en h u r de uppstodo a h hur de sedan ser om bagaren och andra Irups stöt- Strumporna voro runda och forma- tära förhållanden.
Denna vår har det i Moskva gi- blombukett i handen.
H a n sårar he- tillväxte i moderdjurets liv.
Och tepinnar, skulle förmå smida sig ett de efter benet.
» Jaså tjugo minuter! » » Jaså tju- han hadc sett djur födas liksom han vapen varmed hon skulle bli mäktig hade sett djur do.
- U r fåglarnas nog hålla samhället utanom kam- g o minuter. » Hon kämpade för att hålla tillba- pjäsens stormande framgång, kom Det enda förmildrande och förgyl- ä g g kläcktes fågelungar.
A v väx- mardörren hos sig.
Hon gjorde ho- är maskinskriverskans kärlek terna blev frö, som föll till jorden nom inte längre så många frågor ka sin rörelse.
I m det var inte grå- det strax efter premiären ut e t t smy- och växte upp till en likadan växt, angående honom själv, a h han t e g ten hon kämpade mot.
Det var mot gande rykte.
att censuren fordrat till sonen.
Hon går med honom i som den fröet fallit från.
När män- både med sina nätters och sina da- skrattet.
dess indragning.
Ryktet har emel- fängelset och » frälser hans själ ».
Men kvar på scenen är genom niskor blevo stora gifte d e sig a h gars ångest.
Under köpet a v kista och under lertid ej besannats.
t y pjäsen har fingo barn.
Endast en g å n g berättade han nå- föreberedelserna till begravningen gått och går fortfarande för fulla gångsrummet med sina bestörta, ny- När han blev stor skulle han ock- got därom.
Han sade: och under själva akten upprepade hur.
Biljetterna äro slutsålda långt uppretade och nedbrutna in- nevånare.
» Vet d u mor i torsdags natt ha-I hennes hjärna ideligen detta: så gifta sig och ha barn.
Han visste i förväg.
Den har visat sig vara bu- » Jaså tjugo minuter jaså tjugo ren av en alltför tydlig och stark Denna scen har liksom samlat för- vem han skulle gifta s i g med.
Det de jag en uppenbarelse.
- Jag vak- var med en flicka bland skolkamra- nade så där häftigt, som d u nog vet minuter., verklighet för a t t kunna nedtystas intres- terna.
En väldigt burrig tös, som att man kan göra.
Och då var hela Man uppmanade henne: » Gråt, av censuren.
kunde allting.
som man skall kunna rummet alldeles ljust.
och där var f r u Ringberg, det lättar. » Men hon For att fatta dess betydelse må- santa det nya - j a g skulle vilja rä- för att vara bussig, och därtill en spänt klädlinor från den ena väg- svarade ingenting ty det var fort- lite man förstå vad ordet r tt m be- ga konstnärliga och tillägga » ryskt konstnärliga » - är att för- sak som ingen i hela skolan var mäk- gen till den anda.
Anda från taket farande inte gråten hon betvang.
tyder för det nuvarande Moskva, Under d e s i n a åren har Moskvas fattaren ej låtit människorna själva tig göra henne efter, hur mycket ner till golvet.
Och det hängde vit Det var skrattet hon jämt måste man .in arbetade och stod i därmed tvätt på dem alla.
Jag måste ligga kämpa med a h som tog alla hennes befolkning s i gott som fördubblats revoltera utan » Tingen » förhål- Hon kunde vifta med ormen.
Och så här for att inte stöta mot med krafter i anspråk och gjorde henne och de ledande kretsarna ha löst bo- landena genomgå hur någon människa ' kunde bli så huvudet .. stilla till och med under boutrednin- stid-frigan på det viset, att de upp- Och han visade hur han legat och ge,, d i det p i hennes lott kom fjor- delat våningar och rum.
Varje per.
gränslöst duktig, det förstod han in- stött sig på armbågen medan han be- ton kronor och trettiosex öre.
son har anspråk på I I kvadratmeter traktat uppenbarelsen, tills denna så » Fru Ringberg önskar nog helst bostadsyta.
Ett undantag bilda do tyckte han.
Håret hade precis sam- småningom försvunnit, och rummet ha barnen hos sig, sade disponenten s. k. huvudarbetarna, som ha rätt till ma färg som ringarna hans mor bar åter bliv i t kolmörkt.
t i l l henne och klappade henne förlä- ett arbetsrum a h ett boningsrum- » Var det inte märkvärdigt?
und- get på axeln.
på ena fingret.
Och hennes ansikte naturligtvis tilsammans med sin var så lustigt att se p i.
för det var rade hon.
Han var beredd på förebråelser, familj.
Privata våningar finnas ej.
Men hon fann det inte så märk- men hon svarade endast: » Ja. » Och Däremot händer det att alltefter alldeles översållat av sådana där små bruna fläckar, rum det finns på värdigt, ty naturligtvis hade han en- de tre som voro igen skockade sig rummet- storlek, tvi.
tre till fyra skatägg och kråkägg.
Det såg ut dast drömt.
Hon själv sov tungt ty gråtande kring henne.
De lovade främmande personer bo i ett rum.
henne att bli så snälla, så snälla.
Li- Kök.
badrum och bekvämligheter an- ka som Gunnar varit.
vändas gemensamt.
O f t a kan man i e t t kök få se åtta yill tio personer Ruth Persson laga mat var och en på sin egen Forts. lilla spis.
De rum.
d ä r flera personer bo.
gö- ra ett fantastiskt intryck.
genom möblernas säregna grupperande.
Ett skåp bildar en vägg i rummets m i t t en skärm delar av ett horn.
P i var- andra uppstaplade koffertar, lårar och lådor bilda en omramning runt om det bord.
d a r en student sitter och läser.
Samma bord, som utgör hans mat- och tvättbord.
Om man har oturen a t t dela r u m med en barn- rik familj eller med någon som stu- derar musik.
kan man förstå h u r det skall gå med studierna.
Ett eget rum h a r blivit till vars a h ens he- taste längtan.
Ett e t TU^ där man kan rova eller arbeta, g l ä d j a eller gråta, vara frisk eller sjuk utan - * - - ma - - - en ' ' spel i nya idéernas tjänst-eller på eller ens märka vad som sker och ster uppmuntrar allt i hopp om att få herravälde över genomgångsrum- riktar vapnet mot sin förförare,gub- kallad » Genimgångsrummet » .Trots störta alla innevånarna in på scenen lande fikna.
- test och en opposition.Det - -,, - I - - S:t András.
När Albrekt Dürer i Venedig på angelägenhet, som på den tiden föga rosenkranstavlan undertecknade sig angick kontrahenterna själva.
Det var ett band.
som knöts mellan två signerade sin första stora hemlands- familjer med fördelar och förpliktel- beställning med: » Iste faciebat Al- ser i omse håll.
Dürers far nådde bertus Dürer alemanus » och på ett visserligen aldrig någon hög värdig- annat ställe tillade: » Noricus » eller het.
Men hans l i v förflöt lugnt un- » Norenbergensis » (f r å n Nürnberg) der » stor möda och tungt arbete » så bekände han sig stolt till sin och » han uppdrog sina barn i krist- som » Durerus Germanus », när han - - påstått och om vilken de märkvärdi- gaste rykten gått det må väl vara lämnat därhän.
I detta eftermäle de- lar hon ju lott med många kvinnor, som haft genier till män.
Dürer har säkert inte gjort det lätt för henne.
De hade ej funnit varandra i fritt val, förbindelsen var ej grundad p i ömsesidig böjelse, som förpliktar till ömsesidig trohet, och därför gingo de var sina vägar.
Dürer har känt och älskat flera kvinnor.
Det finne många anekdo- ter härom, de flesta av ytterst banal erotik.
Men ingen tycks ha fyllt hanr liv eller gjort fru Agnes plat- sen i hans hem eller knappast ens i hanr hjärta på allvar stridig.
En tävla kallad » Venetianskan », som först på senare tider tillskrivits Dü- rer och som är ett psykologiskt mäs- terverk fullt av behag och värdig- het tros vara ett minnesmärke över en stark a h djup förälskelser.
Som helgon och madonna åter- kommer en bestämd kvinnotyp ofta hor Dürer.
Det är en jungfruligt- moderlig, av jordiska öden bunden och dock föklarad och förandligad kvinna Dürer här har framställt.
Men hon har säkert varit en rent konstnärlig.
opersonlig upplevelse for honom.
I mytologiska och alle- goriska framställningar har Dürer ofta använt kvinnliga gestalter och han har härvidlag i mycket större utsträckning än förut varit fallet framställt den nakna kvinnokrop- pen.
Dürer är i detta fall en fullt modern människa och konstnär.
Det finns aktstudier av honom.
rom utan tvivel varit gjorda efter modell.
Han - - moders nation, sin ras och sin stad.
i våra dagar behöver det ej under- styrkas att Dürer är tysk.
Det finns väl knappast någon, som för oss så har blivit till uttrycket för det bästa av det tyska som Atbrekt Dürer.
Han står med det » evighetsansvar inför jordelivets realiteter », som p i u t särskilt sätt har blivit germaner- nas särmärke i världen.
Men uppmuntrad av den tyska ro- mantiken har den småborgerliga tyska världen mer och mer gjort Dürer till sin.
Mästaren från Nürn- berg går igen med en blandning av skråvärdighet, konstnärskap och rådsherregravitet - han har blivit ett motstycke till sin samtida och landsman den blide Hans Sachs, som rar den typiske småborgaren, för vilken konsten blev ett helg- dagsnöje, en liten lätt-innig rolig- het mellan det högvärdiga arbetet.
Denna föreställning om Dürer är felaktig.
Det finns intet av pedan- intet av kälkborger- tisk filister l i g självbelåtenhet över honom.
Han var gjord efter stora mitt och hanr ande tillkämpade sig rätten att spränga gamla former och bryta nya vägar.
Den var djärv och fri men på samma gång kvald av de gränser han kände och finn hos sig själv.
Som konstnär drogs Dürer till ltalien och han har också där häm- tat sina starkaste Intryck.
» Trots att han hela livet igenom förblev fast förankrad i sin hembygds jord så finns det något hos Dürer, som gör, att vi måste beteckna honom så som » en god europé » säger Pro- fessor August-Grisebach i en u p p sats kallad: » Albrecht Dürer der Deutsche ».
lig tuktan ..
Han blev mästare för guldsmedskrået och » Gassenhaupt- mann » i sin stad.
så Mäster Hiero- nymus hade allt skäl att vara nöjd med sitt val.
Månne också hans dot- ter Barbara?
På samma sätt som föräldrarna blev Dürer v i d unga år vigd vid den unga flicka, som fadern utsett åt honom.
» Angnes Frei hette hon och fäderna hade kommit överens ».
som gått upp i alltför stora bekym- mer över vardagslivets små omsor- ger.
Det ligger ett litet bittert drag om hennes mun och oförstående och missräkning inför livet i hennes sto- ra runda ögon.
Dürers mor har säkert spelat en mycket större roll i hans liv.
Hon har inspirerat till e t t a v de största - VENETIANSKA konstverk v i ha av honom.
Det är en gripnde kolteckning, framstäl- lande mordern kart före hennes död.
A v den en gång » vackra och raka jungfrun.
hade ett hårt och tungt l i v a h många barnsängar skapat en i förtid åldrad och nästan till fulhet vanställd kvinna.
Dürer har skildrat hennes död i sin dagbok: » Och hon stred hårt med döden, men hon sade att hon ej fruktade inför Gud att komma.
Hon dog också svårt och j a g märkte att hon skådade något hemskt.
Jag såg hur döden gav henne två hårda slag mot hjär- tat hur hon slöt mund och ögon och avled med stor smärta.
Därav har jag haft så stor sorg.
att j a g ej kan uttala det.
Gud vare henne nå- dig .. » Ich merkte dass sie etwas Grau- sames sah » - det är den visionen som så starkt påverkade den uppska- kade sonen att den för honom blev till en egen upplevelse.
Den blir för Dürer till ett tungsinnets spökan- sikte, som tagit form.
som då och d i hårt ansätter honom, och som han återgivit i sitt underbara fantastis- ka kopparstick: Melankolien.
Samma blick, som Dürer tecknat hos den dödsdömda modern, har han givit kompositionens kvinnogestalt.
Hon skådar i skräck.
V i kunna inte nå henne enbart genom a t t ana- lysen alla enskildheter i tavlan: stenblocket med sin matematiska be- tydelse de mystiska talens kva- drat, som.
hur man mäter.
upp- ifrån a h ned eller tvärsöver, ge samma summa, Verktygsvirrvarret på marken alkemistburken - mu- rarstegen, som tyder på en ofärdig byggnad.
Kulan t i l l vänster är kan- ske den bortrullade lyckan.
fläder- musen betyder enligt folktron snar död.
Kometen och regnbågen något liknande.
Men det hjälper inte att plocka sönder och försöka fatta med förstindet.
Det ar helhetsintrycket DÜRERS MODER som tar en och som blir till verklig- het.
Med den hukande gestalten upp- familjer hade återigen slutit har andlöst och bävande sökt skön- dessa Ni teckningar, finna inga bil- leva vi den runtomkring oss sönder- - agnes ».
Ett kvarts sekel senare har han vid deras gemensamma resa till Nederländerna ritat av henne i ne- derländsk dräkt som en rund matro- na.
Denna ' bild bär inskriften: Det har alhrecht Dürer conterfeit efter sin husfru i året 1521, d i d e haft varandra til äkta i 27 år. » Det låter fast och innerligt och man kan få tro att de till slut funnit varandra i ett livslångt kamratskap.
Utom - - - - - - - » Och vidare efter Christi födelse år 1471 i den sjätte timman p i en Eriksdag 21 M a j tisdag födde mig min husfru Barbara min andre son.
till vilken Anthoni Koburger bok- tryckare var fadder och kallade j a g honom Albrecht efter mig. » Så mäter, stolt och myndigt i fa- miljekrönikan guldsmeden Albrekt Dürer.
När han var 40 är gammal och i 12 år tjänat hos mästaren Hieronymus Holper gav denne ho- nom sin dotter Barbara till hustru.
Hon var då » en vacker och rak jung- fru » om 15 år.Äktenskapet var en ke » blir därför Dürers förtvivlade slutbekännelse.
lika djup och äkta känd rom hans paroll: » W i r sehen geren schöne Ding.
dann es gibt uns Freud. » Från de första åren av sitt akten- skap har Dürer med ett par pensel- drag tecknat sin unga hustru sovan- de och därunder blott skrivit » min Två heten i kvinnokroppen: » Det varder der av Dürers hand av » die Düre- fallande världen.
Dürers äktenskap tycks ' Gud till lov och dig till stor ära.
din rin ».
Vad rom ligger däremellan av Att tyda drömmar är lika vansk- tit » utan lust och utan lycka », och nästa till stor nytta om du kan brin- lust och olust, gnat och gamman, är ligt som att spä.
Klarast stod säkert efter tidens åskådning även ga den räta skönheten i dagen., ut- till stor del förborgat för oss.
Något för Dürer själv det väsen han älska- » utan välsignelse », då Dürer dog ropar han.
Men ofta tvingas han av har blivit uppenbarat i fru Agnes ’ de, som säg mat döden och som barnlös.
Om Agnes Frei verkligen sitt starka verklighetssinne till tvi- drag.
Det är en präktig, litet jord- » kämpade hårt mot den.
emedan hon varit den Xantippa, som man så ofta vel.
» V a d skönhet är, det vet jag ic- bunden kvinna man ser.
En kvinna, skådade något hemskt. » ett förbund.
- ha förflu- -
L E K A R Min vän Marie-Therèse När jag i lördags för första gången skulle bevista en doktorsdisputation, var det lika spännande som den för- sta dagen på riksdagsläktarn.
Allt vad som hände var ju nytt.
Men det var vet- skapen om, att detta på sätt hänt otaliga gånger förr, som gjorde det märk- värdigt och till en bild, som man kunde med sig hem att beskåda bland andra samlade bild~,, T y ingenting är så I__ kande som skymten av en andra männi- skor tillhörig värld i smyg fångad utan- för ett upplyst fönster, i en främmande dialekt eller en obekant institution Det var universitetsvaktmästarn, som kom mig att till fullo förstå hur jag var på väg att b l i bekant med någonting, som Det var i Paris förliden höst våra vä- gar möttes.
Det var märkvärdigt n o t på en tebjudning, jag träffade henne först.
Märkvärdigt, ty hon var ej den, som ha- de tid ah intresse for umgängesliv.
Hon var en a~ dessa » världsliga nunnor », vil- ka så helt gå upp i sitt arbete för en nödställd nästa, att de e j få någon tid t i l l privatliv.
De klara bruna ögonen togo m i r först ting " '.
D i r fanns intelligens och vakenhet min även värme D i n energiska hakan skvallrade om viljekraft, men munnen log så ljust och vänligt.
Man märkte att kallprat omkring ett tebord inte riktigt låg för henne Hon satt mest tyst och i ett obevakat ögonblick såg jag en oändlig trötthet skymta fram.
Då drog jag henne bort i ett hörn.
sat- redan länge varit en av människolivets viktigaste händelser.
När jag frågade te henne i en bekväm stol och började honom var disputationer ägde rum förblev prata socialt arbete, ty jag hade hört att han länge tyst.
Sedan såg han förebrå- hon var » social ».
Med ens blev hon en,, " -, - ~~, ~ intagande p å e n korrektionsanstalt.
slösar från den ena platsen efter den andra.
Den manträden, medan det arma folket svalt sociala assistenten måste då ställa sig på ihjäl.
Utan hjälp från det amerikanska den unges ståndpunkt, försöka förstå hans Röda korset, som även arbetade här ute karaktär och fundera ut något hjälpme- ehuru med större penningresurser, skulle del att få hans liv in på rätt bog igen.
jag ej kunnat uträtta någonting.
De lå- Ty det har visat sig att korrektionsanstal- nade ut Fordtraktorer och andra hjälp- terna a h barnfängelserna med cellsystem medel och uppehöllo mitt moraliska mod.
gör sällan någon bättre.
Man försöker Man mer än ett år stod jag inte ut.
Detta de mest skilda utvägar.
Ena gången kan a * * tog knäcken på mig, utsläpad som det vara föräldrarna, som utöva ett orätt- jag V a r d e r i i n sjukvårdsarbete " lan mätigt t v i n g p i barnen a h tvinga dem vila.
Jag trodde icke att jag någonsin a t t deltaga i en motbjudande sysselsätt- skulle bli en arbetsduglig människa mer.
ning.
Då skaffar man in barnet på en I nio månader vilade jag fullständigt.
yrkesskola, dit dess håg står.
Ofta gäller Hela mitt nervsystem var nedbrutet och att skaffa barnet en annan miljö in var I morgon tänkte jag: dag är jag än- den, rom lett dem till deras nuvarande nu klok, men hur skall det vara i mor- demoraliserade ståndpunkt.
M a n inackor- gon?
Ingen som icke varit med om detta, derar dem på landet i goda hem.
där de kan föreställa sig hur det känns att stå få göra nytta för sig Ibland påkallar vid den gränsen.
deras fysiska tillstånd, att man sänder dem De, som räddade mig, ensam som jag till sanatorier eller konvalecenthem.
As- var utan stöd av familj eller ekonomi, sistenternas arbete består mången gång av det ende upp: Det står där den är spikad.
annan.
Inom fem minuter hade vi glömt voro mina amerikanska vänner och för Men eftersom den, som finner sig till rätta b l i det övriga sällskapet a h glömt att vi det skall jag alltid vara dem mer än tack- Marie- sam.
De kommo helt enkelt t i l l mig och med företeelserna, också kar känna sig voro främlingar for varandra.
Therèse hade intet av din franska för- sade: » Syster har fått ett stipendium att behållsamheten, ty hon var internationellt resa till Amerika och gå igenom ett års ra också hur och vad det stod, där den uppfostrad, ehuru av fransk familj.
Sin social kurs ».
När jag svarade: » Ge det ungdom hide hon tillbragt i Konstantin- t i l l någon annan jag har inga krafter var spikad.
opel, d i r fadern var anställd.
Hennes över t i l l något sådant! » bad man mig att Vid ett långt och smalt bord, ställt medfödda självständighet a h frihetssin- vara lugn.
» När ni blivit frisk, ligga snett mot fönstret sitter Im frackklädda ne fick kanske stöd i den engelska flick- pengarna där och vänta på er. » Efter nio min.
placerade efter ålder, den yngste pension där hon gick i skola och när månader kunde jag resa.
Och det år jag först.
En doktorshatt med spänne står på tiden var inne att p i gammalt franskt tillbragte i Amerika gav mig nytt mod bordet.
Opponenterna.
Innanför en disk, sätt gifta bort henne med » ett passande att leva.
Bland alla dessa sociala arbe- som ser ut som disken i ett apotek, sitter parti » satte hon sig p i tvären.
Men fa- tare där ute som hade samma intresse författaren, respondenten på en hög pall miljen var inte den som gav sig.
Det som jag, kände j a g mig hemmastadd på Hennes studentmössa ligger bredvid hen- blev en fullständig brytning.
Nu måste nytt med livet a h människorna Och med ne och flera exemplar av avhandlingen.
hon själv försörja sig.
Efter ett första nytt intresse vände j a g om hem för att Hela salen är full av åhörare, professorer, in utbildning i Röda korset i Konstan- söka omsätta en del av amerikanarnas doktorer, fruar, studenter, som bläddrar i tinopel, begav hon sig den långa vägen idéer i mitt osociala Frankrike.
Man ville avhandlingen a h i d i öppna dörrarna till Paris för att i 5 det andra årets kurr.
införa sociala kuratorer vid sjukhusen i Det var våren 1914, hon utexami- Paris a h j a g fick i uppdrag att organi- trängs alla d e som inte f i n r u m i salen.
Fakultetsopponenten, din förste av de nerades - just lagom för att få prak- sera denna verksamhet.
Under tri år tre herrarna vid d e smala bordet talar tik vid krigsfronten.
Tack vare sin språk- sysslade jag därmed, t i l l.
allt hade kom- med låg men tydlig röst.
Han säger att kunskap blev hon nästan ständigt tagen mit igång.
Nu ha vi ej mindre än 55 författaren på sid. 147 gör gällande, att i anspråk för att vårda tyskar.
Hennes kuratorer anställda.
Var och en har 100 eleverna vid dövstumskolor bör delas upp intelligens a h enastående organisations- patienter att taga hand om, så det säger så, att de mindre framgångsrika får till.
förmåga blevo uppmärksammade och den sig självt att det blott är P i de avdel- fälle att lära av de mera begåvade eller unga sjuksköterskan blev snart den, som ningar, vilka äro mest i behov därav, något hörande, Opponenten anser emel- fick kommando över andra Efter fem som dessa tjänster ha inrättats.
Efter lertid att de duktigaste skall få arbeta långa ansträngande år utan rast och ro, detta hade jag att välja mellan två tjän- sig fram efter egen takt, utan d e sämres utan vila, var det ingalunda slut med ster: antingen ta hand om fattiga immi- bromsande sällskap.
Opponenten gör ock- uppdrag.
N u visste läkarna, att hon var granter av alla nationer, ett internationellt så andra invändningar mot författarens en kraft a t t lila på.
1918-20 var det arbete under ledning från Genève eller sätt att Y p i tingen a h nämner den ena hon.
som organiserade ett flertal sanato- också att arbeta bland brottslig ungdom, sidan efter den andra dar enligt hans me- rier för de många soldater som fått sina som anklagas inför Paris domstolar.
Jag ning författaren borde ha skrivit något lungor förstörda i kriget 1920 fick hon valde det senare, ty därtill måste det ju ett distrikt av fronten att sköta.
Det annat än d i t som står.
fransyska.
Det andra kunde ju Författaren svarar med övertygelse och betydde att i förödd b y g d utan vägar lika väl en utländska sköta om.
förklarar sin ståndpunkt.
I b l a n d ger han ta sig fram i en skakande b i l; mellan M a r i e - T h e d r säger detta helt natur- opponenten obetingat rätt.
Ibland ger ruinerna söka upp de gamla, som återvänt ligt och enkelt, men j a g sitter dir. full hon inte vika en tum.
Opponenten y r till sina forna hem utan att ha någon ut- av beundran inför hennes anspråkslöshet.
gillande och intresserad ut och småler komstmöjlighet a h å franska statens väg- Min vetgirighet stegras mer och mer och ofta vänligt.
Tonen är ganska olika den nar ge dem en handräckning, bestående j a g vill veta allt Om hennes nuvarande som brukas i riksdagen, det ställe där man av mat, material att lappa sina hus, red- verksamhet.
Men terepet är slut vi må- ste skiljas.
» Kom a h se », säger hon.
annars förskaffar sig största delen av sin skap att odla jorden m. m.
» Det var det svåraste arbete jag nå- Ej långt därefter uppsöker j a g henne i erfarenhet om offentliga meningsutbyten.
I kamrarna skrattar man helst på mot- gonsin haft », berättar Marie-Therèse Det hennes t i k.
Dit består av en träbarack, ståndarens bekostnad, inte så gärna för som pinade mig var all den byråkrati som är uppförd helt provisoriskt p i an att ge honom ett erkännande.
Man tillstår från myndigheternas sida, som gjorde det ledig tomt nära Invalidplatsen.
Det är sällan att han har rätt Det försynta ord- omöjligt att hjälpa mina skyddslingar.
De direktrisens mottagningstid a h Marie- bytet mellan respondenten och opponenten skulle ha papper och utredningar och sam- Therèse har många att tala med.
För att underhålla mig under väntetiden, ger man låter därför i en riksdagsbesökares öron vilsamt a h sympatiskt.
nu studentmössan på huvudet.
Och hon mig en bunt rapporter, författade av nå- Det är också tilltalande att se, hur man sitter själv vid ratten till sin ägandes bil, gon av hennes tolv medhjälpare.
Del är digra luntor.
De flesta fallen äro såda- litar på parternas säkra uppträdande inom Så blandas det gamla med det nya.
ni.
d i r föräldrarna själva kommit med den akademiska världen.
Ingen ordfö- Casan.
sina barn t i l l domstolen a h begära deras rande behöves som introducerar d i alika ~- talarna.
Respondenten tackar själv o p p nenterna fur deras intresse a h överlämnar själv ordet åt sin nästa kritiker.
Efter - " _ * " - Kurser och kon- gresser Bar- att gå emellan domaren, föräldrarna och barnen för att klara upp de svåra kon- flikter, som kunna uppstå.
Ej minsta svå- righeten är att överhuvud taget kunna spåra upp en yngling som sticker sig un- dan i Paris gränder för a t t slippa allt förmyndarskap.
I några fall måste man ju alltjämt anlita uppfostringsanstalt och i allra värsta fall även ungdomsfängelset, men man gör det ogärna utan handlar helst efter moderna recept: frihet och för- troende Detta är alltså Marie-Therèse och hen- nes rike.
Under två år har hon från att vara alldeles ensam och obekant utvid- gat verksamheten och uppfostrat tolv as- sistenter.
Själv går hon varje dag ner t i l l Palais de justice för att närvara vid ses- sionerna och ta uti med de fall hon anser vara av nöden påkallade.
Hon är också den som i tveksamma fall hjälper assi- stenterna fram till en lösning av frågorna.
När arbetet för dem är slut för dagen, känner hon s i g e j fri.
Tankarna mala i hennes huvud hela kvällen allt under det hon gör i ordning sin enkla måltid i sitt ensamma hem.
Hon har inte tid t i l l » p r i - vatliv » Onsdagarna bilda dock ett avbrott i ar- betet.
Då är hon lärarinna i en social skola, en av de utbildningsanstalter för socialt arbete som finnas i Frankrike.
Det är hon som leder flickornas praktiska öv- ningar och sänder ut dem i Paris ’ många företag av social art för att da skola få en mångsidig utbildning a h kunna välja det arbete, för vilket &amp; känna sig passa bäst.
Deras unga entusiasm är som ett förnyelsens bad för Marie-Therèse och flickorna älska henne för hennes varma hjärta a h kloka blick p i tingen.
De ana med rätta i henne en tapper pionjär för det sociala värlfärdsarbete, som i Frank- rike är Y, nytt a h har så många gamla fördomar emot sig.
» A t t en familjeflicka blir nunna, det respekterar a h beundrar hennes familj », sade mig en gång Marie- Therèse, » men a t t hon g i r upp med l i v och själ i sin social uppgift, det kan ing- en förstå. » Hon talade a v egen bitter er- farenhet.
T y än i dag efter femton år av hird självförsörjning har han inte vunnit sin familjs intresse för sitt kall.
Sina vänner räknar hon bland främlingar, sociala arbetare som han.
Hennes intressen sträcka sig över värl- den.
- Han hoppas snart kunna få se Nordiska kvinnoförbundet för fri kultur, som alkohol- bildades i Dorpat, Estland, sommaren 1926 a h konstituerades i Stad- holm 1927 är en sammanslutning av alla för alkoholfrågans lösning intresserade kvinnor i Sverige, Norge, Danmark, Fin- land.
Estland, Lettland a h Island.
I syf- te att genom gemensamma överläggning- ar a h personlig samvaro främja den fri- gas lösning vilken i hög gnid berör !&amp;#- norna, I,-&lt; och ungdomen anordnas den 13-15 nästkommande juli i n Kvin- nokongress; Stockholm, Läkarsällskapets lokal Klara Ö.
Kyrkogata 10.
Kongressen öppnas fredagen d i n 13 juli kl. 10,15 varvid bl.
a.
förekommer anförande av ärkebiskopinnan Anna Sö- derblom och tal av dr.
Anna Gordon, U.
S.
A.
Välkomsttal av ordf. i N.
K. A.
K.
Hälsningar av representanter från de oli- ka landen samt violinmusik.
Vid kongressen förekommer en del in- tressanta föredrag över aktuella synpunk- ter i alkoholfrågan, dels fristående och dels med diskussion.
På Skansens högloft anordnas första dagen gemensam middag med välkomst- fest efter särskilt program.
Anmälan om deltagande i kongressen jämte avgift, 2 kronor, insändes till Kvinnokongressens Byrå, Smålandsgatan 42, Stockholm, sna- rast möjligt dit även event.
önskemål ang. bostad under kongressen kunna insändas.
Under tiden 18-21 juni anordnas av fredskommittén inom Internationella kvin- noalliansen för rösträtt och lika medbor- garrätt en sommarkurs i Lausanne för stu- diet av d e aktuella frågorna skiljedom, fredsgarantier och avrustning.
Program- met bjuder på många lockande föredrag, som äro avsedda att följas av diskussion for att giva kursdeltagarna tillfälle att framställa frågor a h uttala sina egna synpunkter.
Bland talarna märkas.
Inter- parlamentariska unionens generalsekrete- rare, Christian Lange, miss K.
D. Court- ney, England, och mr Arnold Forster från Engelska föreningen för Nationernas hund.
dessutom tala representanter för Schweiz, Frankrike, Förenta staterna och Tyskland.
På kvällarna hållas offentliga möten, eller också ägnar man sig åt säll- skaplig samvaro i form av mottagningar eller utflykter.
Omedelbart efter kursens slut planeras färd till Genève (50 min.
järnvägsresa) med besök på Nationernas förbunds sekretariat och Internationella för- ~~ arbetsbyrån.
Som antalet deltagare av utrymmesskäl måst begränsas till 100, torde anmälan Bienemann 1 Rue Enning, Lausanne, som alla önskade upplys- beredvilligt lämnar ningar.
- en skymt av sagolandet Indien i skepnad av en sjuksköterska på en Oceanångare.
Ingen vet vart hennes arbetsförmåga t i l l kan leda henne hennes kall är slut pionjärens.
- Elsa Wilkens.
