# ID: svediakorp-per3387
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1928
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 7,859
# sentences: 334
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Lösnummer ' I ' 6 N:r ÅRG 20 TI DEVARVET TIDEVARVET i6 öre 1928 Rosornas krig A M ERI KA ÅTER kajen mot vilken Atlantens tunga vågor scenen .PÅ SCENEN N:r 20: 1928 F. K.
R .. veckans ledande arti- kel.
åter rulla under bassäng flodtid, av har kommunen byggt upp en stor cement.
Just nu är det ebb.
Omkring dammen och i den leka skaror av barn, de plaska, de segla med sina små båtar Om ett par tim- mar skall tidvattnet komma och skölja in Amerika på överblick över situationen om- kring Kelloggs förslag till fredsför- är en drag.
över bassängen, men d i äro ungarna för » Ur mänsklighetens och civilisationens konferensen i Genéve, de torftiga re- trygghet i rustningar och allianser, ståndpunkt äro alla krig ett våld mot det sultaten av de förberedande avrust- först och främst det vill säga i X - Ray sammanfattar iaktta- mänskliga samfundets trygghet och böra gelserna från riksdagsdebatten om i allas gemensamma intresse undertryckas oron i öster, makt och övermakt.
Förenta staternas regering önskar se kri- spänningen mellan Frankrike och Mot Frankrikes betänkligheter Medicinalstyrelsens chefsfråga ningskomferenserna un- der rubriken Menetekelufar- sin.
övergivet såsom institution och är re- Italien som drev fram truppkoncen- har K e l l o g förklarat att det omse- do att med franska, engelska italienska, tration å bida sidor av gränsen, sidiga hedersordet gäller för en stat oron p i Balkan, där Italien och endast så länge ingen av de andra I t i I I v a r a t a g n a t i 1 I gå n- gar avslutas redogörelsen för de engelska liberalernas förslag Frankrike ha sina händer med, spän- ningen mellan Ryssland och Eng- land, mellan Polen och Litauen — a l l t detta som kännetecknat åren ef- Det var med detta meddelande ter Locarno, måste ha tvingat fram som amerikanske s t a t s s e k r e t e r a r e n ett nytt förslag, nya ansträngningar Kellogg för ett par månader sedan a t t komma tilrätta med svårighe- förvånade världen Därmed var en terna ny offensiv i gång på den rörliga, Det är historiens ironi a t t de två än vikande, än framryckande front, storlinjiga radikala förslag, som un- där kampen mot kriget föres.
der de sista månaderna framförts, Det är en strid som pågått sedan ha kommit från de två stora makter som stå utanför Nationernas för- bund: Ryssland och Amerika.
Och det är ytterligare en skärpning av situationen att Frankrike skjuter si- na förpliktelser till Nationernas För- bund och t i l l Locarnofördraget djupt rotade instinkter resa sig för framför sig.
hide när det gäller a t t hejda vidare framsteg.
M e n man från d i t ryska förslaget till En svenska bosatt i Wien berät- tar om Vad som kan hända Joan Pariser är en fortsättning mosaikbilder av beth J an s t ein, som på de E under titeln Ungdomens väg bör jat publicera Den är hämtad u r Neue Freie Presse.
FÖRSVARET get re föra krig med varandra » På lördagen behandlades i riksda- gen en del försvarsfrågor, bl.
a.
de i Tidevarvet förut omnämnda motio- nerna om vissa regementens omor- har också sett att när g a n försvarsmotionerna i s a t i o n Båda kamrarna avslogo Men under de rassiat sig därhän, att krig dyker långvariga och ganska tröstlösa de- upp som ett spöke vid horisonten, d i batterna under vilka i stort sett in- tvingas mänskligheten av s i t t sunda tet n y t t framkom, u t t a l a d e hr Fa- förnuft och vilja t i l l liv att ta ett bian Månsson sin förhoppning &gt;[[nytt nappatag med de konstruerade verkliga svårigheter som stå I svarsfrågan Även hr Hellberg vägen för en förnuftig lösning av framhöll nödvändigheten av en re- problemet om folkens sammanlev- vision från grunden.
nad.
En praktisk väg måste finnas U t Det tycks vara detta som nu åter- ur det nuvarande tillståndet.
, Det igen skett.
Misslyckandet med flott- bevisades inte minst av den förda debatten, där man möttes av minst tjugofemåriga argument V i tro därför att också avrustningsintres- set skulle vara betjänt av en utred- ning från grunden framför situationen alla partier skulle kunna enas om en och bryter detsamma Skulle så ske är fördraget brutet, och Frankrike fal- ler tillbaka p i sina tidigare förplik- metod i til fredsställde telser.
Och han erinrar om att en Dit är också ett djupt behov hos män- rad Sydamerikanska stater som re- niskorna att leka med elden och det lönar dan ingått ett sådant fördrag, sam- sig inte heller att bara förbjuda det.
Man tidigt medlemmar av Nationer- inte bannlysa faran ur livet och bör inte heller Om människorna skola sluta nas Förbund.
upp med krig, måste de få andra äventyr Tyskland har som bekant redan i stället.
Alldeles av sig själv, så som svarat, att det för sin del är villigt stora förändringar komma, har sporten att säga ja till det amerikanska för- anpassat sig att bli en av dessa ersättare äro kan slaget England har inte svarat än- bredvid Atlantflykt och bestigning av nu emedan förslaget är ute på remiss som Rosornas krig nu- bland dominions ..... Chamberlain mera tagit i England, är i detta fall så Mount nya form men har prisat det i allmänna ordalag.
typiskt att det kanske kan löna sig Under tiden ha amerikanska och peka därpå.
kvinnor slutit förbund och samarbeta för att väcka allmänna opinionen och få den att tvinga fram engelska ett positivt resultat och det amerikanska att slag.
ge sitt hedersord länge sedan borta.
Första ögonblicket stirrade jag häpen p å denna konstgjorda vattenanordning några meter från stora oceanen I det nästa hade jag fattat idén och insett vii- heten däri Med denna bassäng höll den lilla staden sina ungar borta från de stora vågorna som kunde slå Ikull dem och de sugande bakslagen som kunde dra dem med sig ut.
i stället för att bara förbjuda dem stranden bjöd man dem något som deras djupa behov att leka Rosornas krig har blivit en att fotbollstäv- skap.
D e t Det pågår i oändlighet alldeles som det gamla kriget och har varje år ett stort ur detta för- huvudslag i London.
Förberedelserna¨ på- gå i otaliga tävlingar med uttagning av att inte ta till Det är oss omöjligt att i detta de bästa krafterna På det sättet är all umgänget med de ögonblick ha någon bestämd mening med i om vad öde Amerikas förslag kan äldrar, systrar och fästmör.
När Yorks- segrande komma a t t få, eller vad det kan be- hires vita ros slutligen går ut mot Lan- r Frankri- tyda i tillämpningen.
Man kan ba- cashires röda för att försvara eller vinna kunna bi- ra säga a t t det inte tål någon ma- sin pokal är det med de bästa och skick- på draga till världsfreden Detta är nog alldeles riktigt.
men Frankrike har en uppfattning om hur freden skall säkras som är helt olika mot t. ex. Amerikas.
Frankrike söker sportande ungdom i dessa distrikt bloman av av landets ungdom difiering eller utvattning.
Det be- uppdriva hövde snarare en utbyggnad.
Dir Alla som ha liv och anda tid och ett finnes ingenting om avrustning, ing- enda öre, ge sig av t i l l London den stora enting om skiljedom.
ingenting om dagen De få vandra och sova och sitta på tig hela natten det gör ingenting.
När (Forts. å sid.
4.)
huvudslaget nyligen stod i London, var stan så översvämmad av landsortsbor som inte frågade efter reglerna för fotgäng- are, att trafiken kom i oordning i hela den centrala delen av staden.
Själva slaget stod under da högtidli- gaste former.
Hundratusen människor häl- sade de kungliga med God save the King ur fulla strupar, svällande av stolthet såg man sitt lags ledare skaka hand med kungen Därpå sjöngo alla unisont foster- ländska sånger och soldatvisor.
Efter en psalm med många verser var min färdig att börja.
Och så kom det underbara dramat självt: t r i styrkor mot varann i yttersta ansträngning kring bollen vars sällsam- ma flykt höll allas andlösa uppmärksam- het Där kom olidliga ögonblick av spän- ning och fara andra av lättnad jubel eller raseri, extasen steg med d i fantas- tiskt vridna kropparnas allt större an- strängningar allt mer otroliga prestatio- ner, till dess den äntligen flöt ut i jubel kring segrarna.
På detta sätt ha deltagarna a l l även den yttre cirkeln som följer mad i radio och press fått genomleva en rad av, en- sationer a h uppnå en stunds fullkomlig r det möjligt att uthärda en hel rad vardagar De ha fått tillfredsställa sin st efter skådespel a h d i t har inte va- behövligt ändamål rit att tända ett krig för detta Devinez
F. K.
R. tekel Det ufarsin Mene Frisinnade Kvinnors Riksförbund Det var i förra veckan en upp- inbjuder till offentliga möten på seendeväckande debatt i Riksdagen skilda platser inom landet söndagen den 20 maj.
Ordförande och vice ordförande i Riksförbundet V, U:s ordförande samt för- utvarande ledamöter, Länsförbun- dens ordförande och sekreterare sko- la tala om F. K.
R:s program och ställning inför andrakammarvalet 1928.
På grundval av det 1923 i Göte- nuvarande och borg antagna programmet beslöt Centralstyrelsen rid sammanträde d.
18 mars detta år att uttala sig för ett valprogram i akuellla frågor och med anledning av den förelig- gande situationen m o t borgerlig samling.
Det är innehållet av detta beslut som nu skall läggas fram in- för offentligheten.
Vilka punkter och synpunkter, som här framhållas, få vi återkomna till i nästa nummer, Att Centraltyrelsen kommit till ett sådant beslut måste anses som det enda följdriktiga.
F. K.
R. kom genom Frisinnade Landsföreningens sprängning mot sin vilja i en s i r - ställning.
Samtidigt som frisinnade och liberala kvinnor, partianslutna eller icke, hållit samman om ett ge- mensamt m i l har deras sammanslut- ning mer och mer utvecklat sig i radikal riktning.
Frisinnade och li- berala partierna däremot ha genom åt höger.
Splittringens omständigheternas makt dragit anda, sig en gång kommen och lämnad väg, kun- de ej hindras att utöva sitt försva- gande inflytande.
Stöd måste sökas och söktes i borgerlig samling.
F. K.
R. vill nu inför det allvarliga läget lägga fram sin ståndpunkt.
Frågan det gällde var helt enkelt om medicinalstyrelsens chef skulle kunna väljas utom läkarkåren.
Den frågan har förut ömnämnts i Tide-, " Regeringen hade också gått för den linjen och begärt ändring i instruktionen som föreskriver att styrelsens chef skall vara legitime- rad läkare, men åtskilliga motioner framkommo från höger, vilde och socialdemokratiskt håll, som höllo på läkareutbildningen som ett nödvän- digt villkor.
Statsutskottet gick i denna punkt p i motlionärernas och det såg mörkt ut för nistern, Men något hände.
De dju- pa leden revolterade.
Debatten och situationen påminde i viss mån om striderna kring vaccinationstvånget.
Då brusto även partibanden och man såg samtliga partiers ledare enade och besvärjande sina partivänner a t t tänka på farsoternas hemskhet och sakkunskapens krav, man bad dem bevekande lägga bort vantro och vidskepelse och villigt gå under statstvånget.
Men statstvånget hade nått sin gräns Man ville åtminsto- ne ha en antydan till samvetsklausul och fick en sådan ehuru knappast socialmi- Är en får förvanska s man såsom undertecknad på en gång aktiv medlem av nykterhetsrörelsen ah en intresserad läsare a v Tidevarvat blir en sådan artikel som Tidevarvet anskiktet.
ledare för den 4 maj ett slag i Jag har l i s t och begrundat dess senare del upprepade gånger a h har mot min vilja måst komma t i l l den övertygelsen, att Tidevarvet verkligen varnar sina Sa- sare för den moderna nykterhetsrörelsen, förklarar det vara deras » skyldighet att ta avstånd från d. s. k. nykterhetsrörel- sen ».
Tidevarvet karaktäriserar hela rö- relsen utan några förbehåll eller in- skränkningar - såsom en rörelse, » som använder nykterheten som slagord för att vinna röster och som brukar den t i l l språngbräda inom den politiska agitaio- nen för att vinna mandat ».
Hela artikeln bär vittne om att vara skriven av en out- sider, som aldrig sett nykterhetsrörelsen inifrån a h som saknar kännedom om det väsenttliga i dess arbete.
Artikelförfattaren tycks endast ha lagt märke till, att nykterhetsrörelsen bedri- ver nykterhetspolitiskt arbete För övrigt endast till detta arbets avarter.
Jag för- nekar inte, att nykterhetsrörelsen är be- häftad med fel a h brister.
Vilken stor folkrörelse med hundratusentals medlem- mar är inte det!
Att inom nykterhetsrö- relsen finnas enskilda personer, som idka politiskt lycksökeri, kan inte bestridas, men att detta skulle vara karaktäristiskt för rörelsen i dess helhet det är ett påstå- ende, som innebär en grundlig förvansk- ning a h orättvisa.
Det är otvivelaktigt moraliskt påfrestande för nykterhetsrörel- sen att arbeta med ett samhällsproblem, ar en politisk partifråga.
Men så vitt jag förstår, är nykterhetsrörelsens nödsakad att uthärda denna påfrestning, eftersom ett a v de medel, varigenom ökac - som tillika relsens främsta arbetsuppgifter, märkas de inte alls?
Det må vara, att vi enskilda nykterhetsvänner äro ytterst bristfälliga redskap för den idé, vi vilja tjäna a h att vår rörelse f i r lida för våra brister Men bedöm oss efter våra förutsättningar!
Det är min fasta övertygelse, att Tide- varvet skulle göra nykterhetssaken större gagn genom att uppmana sina läsare till att objektivt studera nykterhetssaken och nykterhetsrörelsen.
Vi, som äro nog lyck- liga att ha gripits av denna rörelse, fruk- ta icke fur resultatet av ett sådant stu- dium Rut Axelson, fröken Axels- hänvi- sa till omnämnda artikel i Tedevar- vet.
Där står tydligt, a t t man bör Med anledning av sons inlägg får Redaktionen avstånd från d. s. k. nykterhets- rörelsen, som använder nykterheten » ta som slagord för att vinna röster, och som brukar den fill språngbräda in- skall åstadkommas, heter lag- om den politiska agitationen för att siftning Skall detta medel komma till användning, tycks man inte, sådant som nu vinna mandat. » Att därmed skulle det politiska livet är organiserat, kunna avses nykterhetsrörelsen i s i g själv nykterhet komma förbi eller över partierna.
För min del kan jag inte annat än önska de nykterhetsvänner lycka, som sträva efter användbar att inom de olika partierna vinna förstå- De skäl som denna gång fördes i elden for och emot voro av ganska else och bistånd för nykterhetssaken.
Skul- växlande natur, Läkarkårens repre- l (jag uttala en förhoppning inför del Liberalismens förnyelse i enlighet med de krav och det föreställnings- sätt, som världskriget ofrånkomligt lämnat i förgrunden, har icke synts sentanter kämpade för kårens pres- till.
Radikala idéer radikala ford- tige.
Herr Lindman för det hun- rätt att bli tusenårigt.
ringar och radikala människor vänta A n d r a målade upp skräckbilder av alltjämt på att mötas.
Tiden väntar allehanda farsoter härjande i lan- p i att d e skola fylla sin samfällda uppgift.
O c h när folket i år kallas till val, gäller det icke allenast att välja kandidater utan kanske i främ- sta rummet att välja livsriktning.
Vi ska välja, om vi vill gå in for en ny tid och i si f a l l vilken!
Skall tiden vänta förgäves!
men att de, där en sam- lad nykterhetsåskådning saknas måtte av- stå från vaga formuleringar som till in- tet förplikta, och från att framföra ännu outredda krav.
Jag har gång på gång frågat mig, hur artikelförfattaren kunnat få en sådan uppfattning om nykterhetsrörelsen Allt det arbete, den tid, de pengar den strid och det uthärdande, som nykterhetssaken har utkrävt av oss, skulle vi kunnat ge det utan att » bygga på den ärliga över- tygelse, som nykterhetsrörelsen en gång växte fram ut? » Nykterhetsrörelsens out- tröttliga kamp för den personliga absolu- tismen dess upplysningsarbete, dess folk- bildningsarbete, dess stävan att omskapa sällskapsseder och nöjesliv, allt detta, som utgör den moderna svenska nykterhetsrö- arbetsuppgifter ej stundande uppgörandet av valprogram- men, så är det den, att nyktersvänner- na inom de olika partierna måtte, då nyk- terhetspunkter författas, se till, att den kommer att innehålla klart formulerade bära sjukvårdens tunga känna sig här och där även påtvingade en allt för dyrbar sjukhusutrustning som exempelvis på epidemivårdens områ- de, Därför gnisslade det på den kanten.
Och under det hela mullra- d e ett dovt missnöje med läkarens fackföreningspolitik, vad professor Holmgren helt frankt medgav som » Läkarens murarefackföreningstak- tik » och som han kraftigt fördömde, Alltnog, regeringen hembar en knapp seger.
Men något var man dock ense om.
och det var, att bäst vore om me- dicinalstyrelsens chef vore en duktig med läkarutbildning.
administratör Men om nu tvivlet på att ett sådant personval alltid vore möjligt att åstadkomma, segrat, si är det full- komligt oriktigt att uppfatta Riks- dagens beslut som en prickning mot medicinalstyrelsens nu avgående chef, ehuru, han råkat komma i skottlinjen i mångt och mycket med orätt.
Tvivlet går djupare.
Det är rik- tat mot läkarkåren i sin helhet, som man ej längre har samma blinda tilltro till som föregående genera- tioner hade till sina läkare Och kanske ligger även något fel hos läkarne själva.
Hur har den nu levande generationen läkare vörval- tat det arv av anseende a h förtro- ende de ärvde från sina föregång- are.
De ha gått ut väl rustade att tekniskt sköta ett yrke, framgångs- rikt och inkomstbringande.
Men gingo de ut lika väl beredda » att verka i ett kall » Gingo de ut skic- kade att möta den nya tidens krav med sina ekonomiska och moraliska omvälvningar a h påfrestningar.
En sådan självprövning från lä- karens sida skulle i det fattade be- slutet och den förda debatten se icke obskurantism och lekmannafanatism utan ett mene tekel ufarsin.
Du är vägd på en våg och befunnen för lätt!
X-Roy.
- kan svårligen utläsas, Artikeln syf- tar naturligtvis på den politik som » gör politik » av nykterheten.
Att detta bedrives i stor utsträckning.
därom torde icke råda något tvivel- Vill fröken Axelsson som nykterhets- vän försvara ett sådant förhållande?
T I L LVA RATAG N A Den mäns TI L LGÅNGAR eller vart företag.
att söka den pas- mänskliga förmågan skall heller inte kvävas genom missbruket dustrien.
att allt för En tidigt omsorgsfull anställa barn uppfost- i in- Man kan givetvis påpeka, att en hel del av de förslag som i den eng- elska liberala rapporten framkastas, redan i olika former diskuterats och försökts.
Det gäller kanske i n t e minst om vad som föreslås till lö- sandet av den för alla parter i sam- hället fördärvbringande spanningen mellan industriens båda huvudperso- ner.
arbetaren och arbetsgivaren.
M e n trots detta kan man inte undgå att bli slagen av den nya ton, som genomgår förslaget.
Ett uppriktigt.
självfallet erkännande av möjlighe- ten att jämnställa d i k a samhälls- klasser som bestående av m ä n n i- s k o r.
» Vi kommer troligtvis att få höra, att v i nedlåter oss till att syssla med allt för små detaljer och att v i hotar att undergräva den nödvändiga auk- toriteten inom industriledningen med vira förslag.
M Men åtgärder rom av- ser att skydda människor emot orättvisor, som berör själva grund- valen for deras existens - orättvi- sor som fått härska inte så mycket på grund av elakhet utan långt mera genom oförstånd kan aldrig be- tecknas som oviktiga detaljer. » Fortfarande med det målet för ögonen, den största möjliga effek- tivitet inom produktionen, utgår man från den enkla uppfattningen.
att alla krafter miste tagas till vara som står till buds.
M a n miste lyfta bort vad rom tynger och förlamar dessa krafter.
De liga lönerna.
den ständigt aktuella fruktan för arbets- löshet.
osäkerheten från dag till dag, hatet om att när som helst kun- - na uppehälle stängas för ute sig från och möjligheten de sina.
svå- till righeten att genomskåda i vilken - grad ens bemödanden blir rättvisli- gen belönde eller hur långt de en- dart utnyttjas till andras vinst.
Allt detta samlas t i l l m känsla av orätt- visa.
otalighet och spänning.
Och under trycket av sådana känslor ar- betar ingen människa efter sina krafters högsta mitt.
Men olust och söl, vare sig för att få arbetet att räcka längre eller för att hålla företagsägarns vinst in- om skäliga gränser.
för i Iängden endast med sig skada för arbetarna själva.
De förluster som företaget gör, genom att dess resurser såväl ran ä r oundgängligen nödvändig.
V i har örergivit den uppfattningen.
inom arbetskraft som utrustning och kapital inte tillfullo utnyttjas, gör arbetarnas ställning endast osäkrare.
Så befinner ma " sig i e,, ödesdiger kretsgång, där det fordras en ny in- s t ä l l n i n g för att bli svårigheternas herre.
Tillfredsställelse och förtro- ende är arbetseffektivitetens första villkor.
Den dyrbaraste och sällsyntaste av t i l l g å n g a r är organisationsförmå- gan, ledartalangen.
Och ändå är a t t det skulle vara ruinerande att ar- stå från småbarnen som industriar- betare.
Tron p i att arbetarungdomen vid 14 års ålder uppnått full mog- nad och tillräckliga förutsättningar som dugande arbetare hiller på att försvinna.
Ingen valbärgad familj avbryter sina barns uppfostran vid 14 års ålder.
Om barnen inom en samhällsklass är för unga att börja arbeta vid 14 år miste förhållandet vara detsamma också inom andra samhällsklasser.
Vi måste vänja oss vid att i de unga Y de blivande med- borgarna under utbildning, inte de färdiga arbetarna.
Deras uppfostran måste därför bättre tillgodoses av likaväl som hjälp och rad vid yrkesval samt förmedling av platser, Frågan om ungdomens fostran och utbildning ligger också nära frågan om ungdomens arbetslöshet, en av de värsta svårigheter som samhället i dag har att uthärda.
Det första försöket till en förbättring borde för samhället vara att erbjuda utbild- ning åt all arbetslös ungdom, gos- sar och flickor upp till 18 år.
Men för arbetslösheten i sin hel- het föreslås många botemedel.
Alla vår nuvarande industriella ordning sådan, att den i det längsta stänger dörren för de unga förmogorna.
Det- ta ä r inte bara ifråga om själva led- ningen.
Också bland de djupa leden måste utvägar finnas till begåvnin- garnas befordran, ansträngningar- nas belönande.
Det är på tiden att erkänna industrien som ett fält för noggranna studier och vetenskapli- ga undersökningar.
Vårt industri- ella system har byggts upp och byggts på, tekniken har gått sin väg fram och den mänskliga förmå- gan har lämnats bakom i den hasti- ga takten.
Att rationalisera detta på måfå uppkomna system och klara upp den invecklade byggnadens många skrymslen är var inspireran- de uppgift.
Flera olika former för arbetarnas meddelägarskap i företagen föreslås, de stora arbeten, som är nödvändiga mer eller mindre vittgående.
Det att få utförda för det allmännas framhålles särskilt.
att någon lag- räkning.
bör sättas i gång.
Lands- stiftning inte här är utvägen.
utan bygdens elektrifiering, husbyggnad varje företag måste pröva den sort upprensning av slumkvarteren, som häst passar det.
Från arbetar- jordbrukets förbättring, vägbyggna- nar synpunkt är en liten andel i vin- der.
Genom att sätta vägarna i gott sten inte heller så ekonomiskt bety- stånd skulle ett stort hinder för det delsefull rom bestämda, tillfreds- fria utbytet av varor bortröjas.
Alla ställande löner.
På de ställen dir affärsmän vet, vilket avbräck de be- man prövat sådana system utgör svärliga transporterna vålla.
För- också i allmänhet vinstandelen ett bättrade vägar skulle snart genom obetydligt tillägg till lönen.
Men att sålunda underlätta en ändamåls- enligt organisation av marknaden, det betydelsefulla med dessa försök ä r, att arbetarna direkt blir medin- betala utgifterna för deras iståndsät- tresserade i företaget och inte behö- tande.
Men här föreslås något me- ver betraktas eller känna sig som ra.
Till kostnaderna t ä r också de ovidkommande redskap.
Där finnas bidraga.
som kommer i åtnjutande flera förslag till ett praktiskt ge- de höjda tomvärden, som är en nomförande av idén, driftsråd, följd av vägbyggandet.
Tomtvärde- industriråd och allehanda orga- stegringen efter kriget är enorm.
nisationer Dessa är i alla fall av Jord.
som berörs av en nyligen mindre intresse jämförda med sättet byggd väg i närheten av Manchester har sålts för 900 pund pr acre.
Och att motivera dem.
Liknande förslag förekommer j u i alla länder.
Och utsträckandet av Londons underjor- slutligen åligger det ju var och en, diska järnväg åt olika håll » har fäst järnvägsmyndigheternas uppmärk- samhet på det nuvarande systemets brister, under vilket jordvärdet, som skapas av det allmännas förbätt-, det allmänna.
och av Vad som kan hända Under April månad känner man mest skillnaden och avståndet mellan Wien a h hemlandet.
Våren marscherar härnere med snabba och säkra steg, det späda gröna efterföljs mycket snart av mättad, livs- kraftig sommargrönska, rom helt täcker grenverket.
Livet flyttar ut på gatan.
Grönsaks- stånd, portvakter och caféer breder ut sig på de av vårsolen uppvärmda trottoa- På en gång känner man sig som det gäst och främling.
Min tycker inte går att » naturligt » tillväga, man hinner inte med, man besvaras av tempot.
Syner av frost- klara kvällar, små långsamt svällande rö- d i bladknoppar, svart grenverk mot Ijus vårhimmel blandar sig betänkligt i ens dagliga värv.
En sådan d i r varm aprilkväll sitter jag vid det öppna fönstret i ett Wiener- café a h försöker läsa tidningar.
Men det går inte bra.
En förtätad spänning över atlantflygarna och deras öde ligger ringsåtgärder gir.
inte till d e per- p i varje sida.
Den tar form av en kamp soner eller institutioner, som låtit mol allt avstånd men kampen tycks - företa förbättringarna, utan till s e v i s människor som h ä n d e l äger jorden, som berörs av förbätt- ringarna. » - Jordvärdestegringen skapad av allmänna.
förbättringar, som utförts på det allmännas bekost- nad, sk ull e kunna väsentligen bidra- ga t i l l a t t bära utgifterna för sida- na arbeten, rom föreslås för de ar- betslösa.
Här är en, inkomstkälla av enorm storlek, en inkomstkälla som man ännu knappast rört vid!
nödvändiga kapitalet h o p p i o u i i ah mer förtvivlad för var stund.
Avståndet vinner a h växer - människor når inte varann varken i sinne- eller andevärlden.
Med ens faller mina ögon i » Neues Wiener Journal » på kända namn.
Jag ser » Svenska kvinnan.
» Framstegsland ».
» Fogelstad ».
En österriksk journalist skildrar kvinnliga medborgarskolor i England och Sverige och övergå till att beskriva ett besök 1 Medborgarskolan Fogelstad.
Hon beskriver dess arbete, &amp;.
väl praktiskt som teoretiskt.
Föredrag och praktiska övningar i medborgarkunskap, belysning av aktuella, politiska a h soci- ala frågor, kurser i historia ah praktisk själskunskap, hemskötsel och vävnad, gym- nastik a h körsång.
Det rom m a t av allt väckt hennes förundran var elevernas sammansaättning ur alla klasser, samt att detta var möjligt såsom något helt na- turliht utan föregående omstörande samhällsförändring.
Sverige prisas som ett framstegsland, man manas till efter- följelse.
Jag ser mig omkring.
Har sitter den ena efter den andra.
bord vid bord i det tätt besökta caféet a h i många andra av Wiens många caféer med » Wiener - - - - Journal.
framför sig a h jag vet att de alla kommer a t t läsa om vårt lind.
våra kvinnor, vår ävlan a h vår strävan.
De skall förundras a h beundra med den österrikiska journalisten - k a n s k e till ah med få lust att själva f i n dit och knyta nya band.
Avståndet krympta och svann.
Och am e t t bekräftande härpå hör Jag hur ute p i gatan ett extrablad förkunnar: » At- lantflygarna ha nått fram » - » Europa har ryckt närmare Amerika ».
.
, Jag sitter obrörd av överraskningen För mig hade avståndskänslan redan be- segrats innan extrabladens ankomst.
A v en artikel i Wiener Journal.
Wien, April 1928.
Wienersvenska.
på ä r bara en ytterligare anledning för krafters spännande?
De rika tider- England a l t visa vägen ut ur krigs- na är inte förbättringarnas eller de målmedvetna ansträngnnigarnas.
Då också till När det alltså finns finns betskraft och riktiga arbeten.
kapital.
som ar- går tryckta a l l t tider a v sig är det självt.
som man Men finner under hands på ett annat område.
Krigs- Före kriget betalades p i att bli utfärda.
vore det vägar fram till högre fulländning utgifternas en summa av omkring 2o pund pr höjden av dårskap att inte an- och framtidsgagnande försök.
C.
H. familj (i nuvarande myntvärde) för vanda denna depressionstid t i l l alla krigskostnader och ränta på föregå- ende krigsskulder.
De nuvarande utgifterna for gamla och k o m - m a n d e krig utgöras av 57 % pund per familj, trots folkökningen.
Vi kan börja h o p p a s p i en mera freds- vänlig politik i Europa, än som var möjligt för en generation tillbaka.
Skulle detta hopp komma p i skam, måste också förslagen till fredligt återuppbyggande indras.
Men det inte hö vän
Amerika åter på Forts. från sid. straffpåföljd scenen 1 mot den som bryter fördraget.
I fråga om a v r u s t n i n g l i g g e r sa- ken tämligen klar.
Varför skall den makt hålla stora arméer, som är över- ens med världens stormakter om att inte f a n k r i g med d e m?
Det vore j u höjden av dårskap.
Men en an.
nan rak är det med skiljedomen Den nuvarande engelska regeringen är som vi veta, m o t ovillkorlig skil- jedom.
även när det g ä l l e r sådana r ä t t v i s t e r sam gå inför Haagdom- stolen.
Den amerikanska regering en har heller inte utfäst s i g att av- stå från sin suveränitet så långt som ' till att böjs s i g för s k i l j e d o m Hur skall det d i gå med de tvister som inte kunna lösas varken genom k r i g eller hot om k r i g eller med skiljedom?
H u r länge ska en sår där trist få hållas o a v g j o r d, för.
giftande atmosfären utan att parter- na kunna åläggas att hänskjuta den till en högre auktoritet?
Vad angår frågan m hur der skall straffas, som bryter sitt he- dersord till de andra.
så tyckes den frågan redan vara så tämligen lös av s i g själv g e n o m Amerikas med.
verkan.
A m e r i k a är låntagare i t nä- stan alla europeiska regeringar och cm skulle våga bryta e t t fördrag med A m e r i k a.
vem f ö r a e t t krig utan amerikansk k r e d i t?
Bara det faktum att A m e r i k a vore medunder- tecknare i en sådan pakt.
Amerika som håller i sin hand de medel var- med man för krig.
från brödet åt soldaterna t i l l bensinen åt aeropla- nen, gör att ingen makt med nå- got förnuft i behåll kan bryta dar- emot.
Men så kommer man t i l l frågan: vem är den skyldige, vem av två tvistande är det som miste betraktar som den ansvarige o m dock krig Ungdomens väg JOAN II.
Joan, dan lilla engelskan med Harold- Lloyds-ansiktet, da oundvikliga hornbå- gade glasögonen, vargögonen den röda läppstiftsmunnen och hållningen à II Garconne, mildrad genom medfödd eng- elsk takt.
Tor d a slätsrukna hårets, den rynkade pannans och glasögonens skull tar man henne för en studentska m an- tagande som skärps genom hennes vana att undanstöka sin utbredda korrespon- dens p i cafébordet, hela berg av brer.
med vars läsande och avfattande hon till- bringar flera timmar av dagen.
Först p i de väl utbildade benen, som vid varje rörelse visar små tränade mus- kelknyten märket m i n hennes yrke Och d i a h d i tar han ur sin avgrundsdjupa läderväska upp ett fotografi, p i vilket man av ögon, mun a h lende, i dan bloms- terliknande danserskan kanske kan gissa sig till den l i l l a glasögon-studentskan.
För henne - som för hundra andra - är världen mellan Café du D o m och Select den verkligaste världen.
En annan, fylld av magiska m i n, har hon (trots regisörsskrik a h kamraters snattrande) p i scenen, som om nätterna utgör hennes himmel.
Men dagsvärlden, verklighets- världen inskjuten mellan hotellrumssömn (som är annorlunda än d e egna hemmets sömn) a h don arbetssignal, som betyder befrielse, är denna rök- a h caféatmosfär, den välvilliga kyparblicken, brickors slam- rande a h kontrollkassans rassel är d a nersmorda träbordet med en ask ci- garetter och en kopp kaffe - ä r detta menageri av ansikten, denna bio av ge- stalter denna ringdans av oden.
som drar förbi d fan.
så overkligt att man i san- ning är frestad att hejda det hela med ett; » Halloh, Reggie » eller » Have you seen Phil. » A r ingen annan insupes denna säll- s-, jäktiga a h på s a m gång för- lamande atmosfär girigare än av dem, vars omgivning en gång varit stränghet a h omgärdad trygghet.
Ingen kastar sig häftigare i denna ström, d i r cocktail a h kokain går i ett, än de små, njuka ur.
spårade själarna, vars fladdrande knappt undsluppit guvernantens isiga blickar.
De har kommit » för att uppleva något » - vivre leur vie och så tar de giriga, darrande, rörande detta människomenage- ri för den efterlängtade avgrunden.
J a n är en av de tallösa korrekta, räl- uppfostrade anglosachsiska flickor som med en uppskakande iver förskrivit sin — - utbryter, kanske mot allas vilja.
Då måste man ta t i l l det svar som numera blivit fastslaget: s k y l d i g är klara Ut alla de olika delarna av den som vägrar att hänskjuta sin sammanlevnadsproblemet.
sak till skiljedom.
Och d i är man Vad man än kan s ä g a om det ame- framme i g e n vid nödvändigheten att rikanska fröslaget, så kan man inte k o m m a ifrån det betydelsefulla i att Amerika nu g ö r en ansats att åter rim intresserad part träda in i a r k - tet för fred och rättsordning.
Inte minst märkligt är det att det är un- der det republikanska partiets välde som detta sker.
Det var detta parti som besegrade Wilson och beslöt, Amerikas avståndstagande från själ It » Montparnasse ».
Kanske stod den med sin vackra smutsiga himmel redan över henne liv, när hon, den l i l l a överste.
dottern, absolut inte längre ville gå i * ko- lan ulan bara ta danslektioner.
Hennes älskade yrke bedrivet m e d rynkad panna a h med intellektualism är inget annat i n en väg till m i l d.
en nyckel till att öppna buren, ett knytnävsslag åt rutan.
Är frihet och förändring av en livsform, som var d i n gamla vanliga och därför måste övervinnas Detta är alltså Joan.
denna artiga, allvarliga lilia flicka, som läser james Joyce och Frank Harris, slår omkring sig med Freud a h Adler och som funderar p i att f a n till Tysk_ land utan att kunna ett ord tyska bara för att hon föreställer sig, att där hinkar m sorts andlighet.
en tankens glasskrapa, stålliknande atmosfär, som hon tycker är så beundransvärd men för vilken hon skulle fly som en slagen hund.
Hennes trappsteg, det som hon kallar karriär.
gir upp och ner som en berg- a h dalbana: I dag dansar hon hos Dja.
gilew, i morgon med Karsawina, sedan kommer sjukdom, pntbanken a h hung- erperioder a h slutligen sträcket hon sig girigt efter ett lägsta klassens » Music- Hall » - engagement.
Hon, som vill kom- ponera danser så som man konstruerar broar, måste utklädd till spanska eller pierette hoppa tåspetsdans, le pappers- blomleende a h lämna det isiga, dra- giga påklädnadsrummet med blott en falsk spegel först nar Madeleine sla- git två långa darrande slag.
En vacker dag är också » Music-Halls förlorat.
Det följer dagar till vilka hon blott har några öre att YL p i, månader under vilka även da smultit, fast d e blott varit uppdelade i tre koppar kaffe med dopp.
E f t e r ett kvarts år med den regi- men är hon alldeles för trött att springa t i l l agenter, lagar själv sina spruckna skor a h konstaterar med ett vemodigt Ii.
tet leende att hon varje morgon h a r 38 graders feber.
Från sjukhuset, dit vän- ner lyckats få i n henne, smiter hon den tredje dagen.
Rätar upp sig genom e t t oväntat rek., äter smörgås i stället för torrt bröd a h vågar s i g återigen till agenter a h lyckas få ett reseengagement D. v. s. i d a g Lille, i morgon Rouen, i övermorgon Le Havre.
P i samma sätt som han finns i truppen tre engelskor, en svenska och en boulogne- siska.
De fyra engelskorna visa varandra - - - Nationernas Förbund.
Att avfärda det hela som ett valtrick är att rara alltför slug.
V a d mera om man räk- nar på att vinna massorna för det republikanska paritet v i d nästa pre- sidentval medels en aktiv fredspoli- tik?
Det är ju bars glädjande.
Men man behöver i n g e n annan f ö r k l a r i n g än den a t t fredsproblemet är brän- nande aktuellt, att det måste löses snart.
och att ingen får någon ro d- ler t r y g g h e t förrän det är gjort.
Mellanfolklig solidaritet i handling Furstendömet Liechtenstein, beläget mellan Schweiz ah Österrike drabbade förra året a v en översvämning, rom öde lade ett odlat område av mer än 2,400 hektar.
Utan hjälp utifrån skulle det lilla landet (omkring 170 kvkm.
med omkring 10,000 inv.)
icke vara i stånd att bota denna skada.
I Schweiz har en kommitté p i 54 per soner bildats med syfte att samla a h or- ganisera e n i så stor utsträckning som möjligt internationell kår av frivilliga ar- betare för iståndsättande a v såväl ditt; område som även i n på samma sätt hem- sökt trakt i Schweiz.
Såsom chef for ar- betet står översten i schweiziska armén Ernst Ceresole.
Kommittén har utfärdat ett upprop, som i varma ord anbefalles av schweiziska förbundspresidenten G.
Motta, inrikesministern E. Chuard och ett stort antal andra inflytelserika shweizis- h i medborgare På särskild förfrågar har sekreteraren i de schweiziska fackför eningarnas landsorganisation förklarat att från landetd arbetarorganisationers synpunkt intet finnes att invända mot det ta arbete av frivilliga, samt dessutom per sonligen givit uttryck åt sina sympatier för denna internationella hjälpaktion.
Ar- betet tog sin börjar i april månad och beräknas komma att fortgå t i l l slutet av september.
De som deltaga i detsamma erhålla fritt vivre men ingen lön en dast såsom bidrag till resekostnaderna ett belopp av högst francs I: 50 pr arbetsdag Undertecknade, som konstituerat sig så som kommitté fur att i Sverige verka för deltagande i det internatinella hjälpar- betet i Litchtenstein, inbjuda härmed den som uppskatta betydelser a v detsamma och ära i tillfälle att ställa sin arbetskraft till förfogande att anmäla sig såsom med hjälpare Endast fullt friska och arbets fora personer kunna antagas kvinnor blott i begränsat antal.
Vid anmälan bor: referenser meddelas genom vilka kom mittén kan sättas i tillfälle att bilda sig ett omdöme om vederbörandes personligt skall även lämna lämplighet Uppgift om den lid.
under vilken man kan stå till förfogande, samt om huruvida min är be- redd att själv betala sin resa till schwei- ziska gränsen.
Ur som äro i behov d i r av erhålla resebidrag av den svenska kom mittén, i den m i n medel hörför inflyta För helt fri resa fordra, förbindelse att arbeta minst sex veckor.
Intet resebidrag — - lämnas fur kortare arbetstid än fyra vec- kor.
Kommittén vädjar t i l l dam.
som om- fatta företaget med sympati min ej själva kunna taga del i arbetet, a t t lämna bidrag till resekostnaderna.
1 forria-ning om att sådana handlingar av internationell solidaritet som den till vilken Schweiz tagit initiativet genom sitt Liechtenstein-arbete, äro i h ö g grad äg- nade att skapa en anda av förtroende och inbördes ansvrskänsla mellan folken.
ut- talar kommitté den forhoppningen, att vårt land måtte bli väl representerat i den s k i n av arbetande broder som nu samlas i Liechtenstein.
a h pen- Anmälningar, förfrågningar iningbidrag insändas till undertecknad Gustavsson adress Nybrogatan 21, S l a k - holm, Kommittén ansvarar icke for på annat sätt insamlade medel.
, Stockholm den 4 maj 1928.
Den svenska Liechtenstein-kommittén Natanael Beskow teol. d:r, ordförande.
C.J.Brunskog kapten.
Ivar Dahne teol. o. fil.
kind.
Elisabet Eurén f. seminarielektor Just Gustavsson.
fil.
stud.
Ovanstående upprop anbefalles av un- dertecknade: Signe Almquist, skolföreståndarinna; Karl Bengtsson, rektor, Örkelljunga; N.
A:son Berg f. riksdagsman, Munkfors; Abr.
Bergvall, kassör; Einar Bllling, bi- skop, Västerås; Jakob Billström, med.
d: r; K. A. Bratt, major.
Lidingön; G.
E. Dahlberg redaktör; Einar Erici, med.
d:r; Elis C:son Floodh, redaktör; Emilia Fogetklou-Norlind, f. lektor, Jakobsberg; Birger Forell, kyrkoherde Tillinge; Karl Fries, fil.
d:r, Storängen; Sven Gull- ström amanuens; Harald H a l l é n kyrko- herde, A r v l k a Kerstin Hesselgren, yrkes- inspektris; J Axel Höjer, docent, Lund: Arthur Jonsson, pastor; J. Julén, rektor, Överås, Göteborg: G.
H. von Koch, kans- liråd, Djursholm; K.
E Lindberg, snic- kare; Hilding Lindholm, redaktör J.
teborg; N.
I. Nordström, rektor; R. Eeg- Olofsson, leg. läkare; Ebba Pauli; Lud- vig if Petersens, överste; M. Pfannen- still,.
f.
professor och domprost, Lund; Rickard Sandler, överdirektör; Anders Sjöstedt, major; J. Schubert, bankdirek- tör, Djursholm; Tord Ström, pastor; Her- man Söderbergh, rektor, Djursholm; Ma- tilda Widegren, f.
skolföreståndarinna; Nils Widner, pastor primarius; Jahn Wox- utn.
kyrkoherde, Norrbo; Elin en del barndomsfotografier.
Alla visande ström, Wägner, författarinna.
herrgårdar, riddräkter och ekipage En fråga inkastad som en bomb — for med sig svaret, som samtidigt innebär berättelsens historia: » Skulle ni vilja till- baka igen?
Tillbaka till allt det gamla hästar, herrgårdar, betjänter och kam.
marjungfrur? » Svaret: » No never » kom- mer som skjutet ur i n pistol.
Det ligger rysning, hemlängtan och rädsla i det.
De skulle inte kunna - kan aldrig mer gå tillbaka.
Den gamla världen, detta vår- dade glashus har de slagit sönder a h stör- tat sig i en ström av champagne smuts och tårar ur vilken det inte giva något - - tillbaka.
ElisabethJanstein
