# ID: svediakorp-per3386
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1928
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,172
# sentences: 797
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TI DEVARVET Mannen som T R O N T A L E T N:r 2: 1928 Från den glädjande nog årligen åerkommande upplysningsvecka, som Kvinnoförbundet för Fred och Frihet arbetat fram, har Tidevarvet förmånen att för sina läsare återge ett huvudanförande i den inre fre- dens problem - av K e r s t i n H e s s e l g r e n om N y a f o r- mer för arbetarskydd.
I nästa nummer kommer Elin Wägner att ge en sammanfattande granskning av en under denna vecka särskilt belyst annan sida av broder- skapets ena och stora idé a h pro- blem förhållandet mellan de oli- ka raserna.
Docenten Höjers föredrag om Giftgaser och fredsarbete kommer d i även att i huvudsak återgivas.
- Devinez skriver om M a n n e n som v i l l g l ö m m a.
M e d e t t l e e n d e, ledande ar- tikel, refererar &amp; kommenterar uppropet om en hemmets vecka.
Med anledning av docenten Edins artikel i föregående nummer h u Eya Andén skrivit om äktenskapet som en mänsklig tion.
~.
.
Trontalet ä r en del av den åter- rikespolitiken stod av gamla ceremonier, som allt- jämt lever kvar vid Riksdagens öpp- nande.
När valda ombud fbi Sve- riges folk på vördnadsfullt avstånd åsett det yppersta av landets mili- tära och civila grannlåt, först i Slottskyrkan och sedan i Rikssalen.
anses förberedelsen vara gjord till det förestående lagstiftningsarbetet.
Trontalet, som har till uppgift att ge en skönmilning av det gång- na å r e t regeringshandlingar och i fördelaktig dager framställa försla- gen till det kommande, medför nu- mera sällan några överraskningar.
S å icke heller denna gång.
Meddelandet att Nationernas för- bund fortsatt sitt arbete för utjäm- nande av motsättningarna mellan folken vore glädjande.
om inte av- rustningskonferensen si nyligen ta- lat ett helt annat språk.
Vad kraft och verkan det hava kan.
att Sverige för sin del vill arbeta för att de grundsatser N. F. hyllar om fritt handelsutbyte även böra tillämpas.
.
återstår att se.
Av mera betydelse - a h för öv- rigt den egentliga ljuspunkten i ut- - är det för varje år Ökade Samarbetet mellan nordens folk.
Här ligger möjligheten till att de nordiska folken genom enigt upp- trädande skulle kunna bli till en makt i världen en makt för fred och rättvisa, vilja v i tänka oss.
Det bebådade lagförslaget om arvsrätten få v i väl återkomma till längre fram.
Likaså förslaget om införande av rättsordning mellan ar- betsgivare och arbetstagare.
Detta senare blir väl glansnumret för 1928 års riksdag.
Och med den bor- gerliga samlingens hjälp går det säkert en ärofull seger till mötes - fast det kanske kommer bakslag ef- ter valrörelsen och framdeles.
Modernäringen f å r s i n beskärda del .i ökade anslag till egnahems.
verksamhetens utveckling samt ny- odlingar och förbättringar av tun- marker m. m.
J u mer man går in för egnahemsrörelsen utan att ta ståndpunkt till jordfrigan i dess helhet.
dess svårlöstare blir en gång detta spörsmål och beträffande an- slagen t i l l nyodlingar och betesmar- ker kan det ifrågasättas, huruvida ej dessa anslag lämpligen kunde ut- - anordnas p i annat rätt.
Icke som arbetslöshetsanlag men för att min- ska arbetslösheten genom anordnan- de av nomalt betalade produktiva och ekonomiskt givande arbeten.
Den ekonomiska förvarsbered- skapens organisation är ett vittnes- bord bland de många om tidrlägets fruktansvärda allvar.
Man talar om freden och förbereder kriget.
Kungl.
Maj: t överväger ännu om framläggande av kommunalskatte- frågan samt ändrad inkomst- och förmögenhetsskatt.
Vidare om än- dringar i taxerinsväsendet.
Än- dringar i tillverkning och försälj- ning iv maltdrycker ä r regeringens nykterhetspant.
Och den del av be- folkningen, som inte känner någon glädje häröver, får fröjda sig i hop- pet un lägre skatter a h möjligen lägre frakter.
Liksom föregående år föreslås be- gränsning av statsskulden bl.
a. ge- nom förslag till avsättningar för amoteringar.
Är detta en försik- tighetsitgärd för svirare tider?
Detta är det väsentligaste av tron- talet.
Det väsentliga i riksdagsar- betet blir valrörelsens slagskugga.
Om M o r o c h barn i Sov- ~. "
d skriver.
~ jet ~~ Ry ~ s ~ s l a n d skr.
er L a ge- g borg Björklund.
N Y A F O R M E R F O R ARB ETARS KYDD Räven och T r e t t o n d a g r ä r n a n, skiss av Eva Schmidt.
st j E m y Ek skriva om R ö s t e r u r den l y r i s k a kören.
som ämna fortsätta att hålla Ti- devarvet, u p p m a n a s vördsamt a t t fortast möjligt verkställa prenu- merationen.
Till deras tjänst med- följer en postgiroplankett.
De som eventuellt övergått till postprenumeration torde benä- get låta blanketten gå vidare till någon, som k a n vara hågad bli Tidevarvets prenumerant.
a v K E R S T I N HESSELGREN vill glömma Det hålles 1 detta land minst at före- drag om dagen för att intressera svenska folket för sitt försvar, vilket är likty- digt med dess öde och framtid Det är behövas.Vem behöver tvingas med pro- paganda till liv?
- intresse för sitt eget Varje medborgare söker oombedd ordna för sin försörjning, sitt samliv med niskor, sin hälsa, sin ålderdom.
Skulle han inte därvid ta i beräkning att hans slukas upp därav ?Jo helst,men han gör slags avstäng- det inte.
Genom någon ningsprocess i hjärnan ordnar han sig så att han kan leka leken att han och hans familj utgör en oberoende enhet den han Men hur går det om han hör ett av de där föredragen?
om det oroliga laget i världen och otillräckligheten av vårt försvar?
Han kanske beslutar: jag i höst.
Men Men om föredragshållaren anty- att folkpresentationen aldrig kan tänkas rycka upp sig att ordna med at effektivt försvar och han därför anropar den enskilda offerviljan?
Går medbor- garen di hem och sammankallar Smed- slättens befolkning för att ordna ett lo- kalt luftförsvar?
Eller går han hem och börjar g gräva en grop i i sig och sin fa- milj för att få en trygg hemvist vid luftanfall?
Nej, ty han kan inte, Uppgiften är orimlig och förlamar skygglappar därför.
Den på dagen den kanske lilla grupp han ser av man- utan der kommande - niskor for vilka han vet sig ha ansvar, och känner sin vanmakt.
Eller också far- han landets ansvariga ledning.
som om han kunde avskilja sin del.
ii " är ett enda som om.
.
.
Hans Förvarspropagandan hejdar sig inför som är dess svaghet och som gör att den väcker någon folkresning.
Den kan inte tala rent ut.
Ty drar man ut d i yttersta konsekvenserna finner man dem vara, att en verkligt effektiv förberedelse till det yttersta för det kemiska och det inte Både ordet och begreppet arbetar- förbjudna för kvinnor, i England 8, varit under 1919 = 40; 1920 = bakteriologiska kriget icke blir ett effek- skydd är barn av industrialismen.
i Frankrike 45, i Argentina 52.
Hos 31; 1921 = och 1922 = och tivt försvar utan for oss rakt t helvetet Visserligen ha yrkesutövare i alla oss är det endast 2 yrken, (arbete i ersättningen på grund av invaliditer samt med de folk, vänner eller fiender, tider utsatts för risker och kunnat gruva eller stenbrott) inom vilka sjunker från kr.
124,190 under 1919 fata illa av sitt arbete.
Redan Hip- vuxna tvinnar äro förbjudna att ar- till kr.
33,055 under 1922.
En bi- docenten Hojer kommit och det hu pokrates talar ju om vissa yrkes- beta.
] ag räknar därvid ej Behörig- dragande orsak till förbättrade an- gjort dem till vad som misstänkt liknar sjukdomar.
Men med det industriella hetslagens bestämmelser, d i dessa ordningar till skydd mot olycksfara pacifister.
För att inte genom försvar- arbetet kom saken icke d a s mindre snarare avse att skydda yrkena för utgör givetvis olycksfallsförsäk- in i ett annat och allvarligare läge.
kvinnorna än kvinnorna för yrkena.
ringsbolagens ekonomiska press.
egen övertygelse, måste man lagga sak- Av något nyare datum än de ma- en tillrätta som man gör d i man under- Det typiska för den form av ar- Först när skyddslagstiftningen bete, som vi kalla det industriella.
utsträcktes till att omfatta även skinella skyddsanordningarna e r visar barn och saga blott så mycket är att arbetet delar upp i detaljer.
männen förstod man, att detta sätt förståelsen för hygienens betydelse som kan väcka missnöje med vår för- att en mängd människor hopas på att skydda hade även en ekonomisk som skydd mot industriarbetets fa- svarspolitik och villighet att för framti- samma plats.
att människor bli be- rida och att förbud att arbeta e j m.
P i detta område voro de sär- roende av maskinerna och att den vore rätta vägen.
Så tvingades man skilt hälsofarliga fabrikerna f ö r e inte den stora sanningens kraft.
ena arbetaren blir i hög grad bero- in på de förebyggande åtgärderna.
gångare.
Här föreskrevos nämligen Docenten Höjer yttrade i sitt föredrag ende av den andra.
Dessa togo i första hand form av tvättanordningar, matrum, klädgar- om giftgaskriget under Fredsförbundets Allt detta samverkar att lyfta an- skyddsanordningar mot olycksfara derober o. d.
Men endast för de av- upplysningsvecka den förhoppningen att svaret från den enskilde arbetaren och voro till att börja med ofta så delningar där de giftiga ämnena be- och minska hans förmåga att skydda klumpiga a h opraktiska, att de möt- arbetads. '
Det ä r inte så många år från den farliga vägen han falskeligen tes med misstroende från både arbe- sedan man hoa oss hade tillfälle att tror leda till säkerhet och beträda avväp- sig själv.
se, vilken skillnad, som i detta avse- ningens, den verkliga säkerhetens väg.
Samhället har därför måst ingri- tare och arbetsgivare.
Men si småningom har man fått ende rådda mellan exempelvis for- Mycket rätt men hur vore det om kvin- pa och dess känsla av ansvar har tagit sig uttryck i arbetarskydds- tekniken klar och vet vilken väg man foravdelningarna, a h de ofarliga lagstiftningen, Skyddet bestod till har att gå, även om självfallet ännu avdelningarna i tändsticksfabriker- säga ifrån, att de tro icke på försvaret att börja med egenligen blott i för- mycket återstår att förbättra.
Nya na.
Som om man inte skulle behöva som skydd.
De kunna verkligen göra det, bud att arbeta i det ma eller andra former av maskinella anordningar tvätta händerna.
även på de avdel- ty de bli medkämpar på den front som yrket.
Det gällde först endast barn, medföra emellertid ständigt nya fa- ningar där inte fosfor ingick i till- huvuden.
kommer att över ah deras Och ligga i alla nånstans laboratorier ex- men samma metod användes, när ror och olycksfallsfreksen är allt- verkningen!
I perimentalfält utprovas förstörelsemedel Emellertid har utveklingen på för vilka de med sina barn äro de ut- lagstiftningen utsträcktes t i l l kvin- jämt mycket hög.
De förbättrade norna utan tanke på de ekonomiska förhållandena framgå bäst, om man detta område gått ofantligt framåt.
sedda offren.
följderna för individen.
Sidan för- tar exempel från något speciellt Man bygger numera lokaler direkt Något sådant gjorde under världskri- budslagstiftning förekommer allt- område.
Så har enligt byråchefen avredda för arbetet istället for att get kvinnor ur de förnämste familjerna jämt i stor utsträckning.
Så är t. ex. F ü r s t uppgift olycksfallen inom som ofta förr använda mer eller (Forts. d sista sidan.)
, i Holland 14 yrken helt eller delvis svenska metallpressar och stansverk lynchning ah bränning av negrer.
” Dessa metoder äro intet skydd, sade de, ” men ren vid generalstaben Bratt och läkaren, tiskt, och kanske för Sverige pacifis- kunskapens linje.Och denna halvhet har sina borde viska till honom att vända om förstärka den där instinkten genom att, tackade sig för det skydd som bestod i.
äventyra all den säkerhet och trygghet vi äga. ” P i samma sätt kunde kvinnorna av t dag bryta sönder at viktigt argument mot kriget.om de ville.
Devinez
I artikeln om mor och barn i Sov- jet-Ryssland visar fru Ingeborg Björklund för oss den fullt och he- derligt tagna konsekvensen av den åskådning eller utveckling som överlåtit i t s a m h ä ll e t hem- mets förpliktelser och g r a t i s för- ser det uppväxande släktet med späd- barnsmjölk (bäst i form av moders- mjölk), uppfostran (stränghet och renhet), undervisning och yrkesut- bildning.
Denna utveckling har stru- kit bort fadern ur barnets liksom ur moderns värld.
Egentligen är ma- dern också struken - hon existerar blott som ett oundvikligt bihang till barnet.
Barnet är arvtagare till det samhälle, som hon ägnar alla sina krafter i t att bygga upp, hon lika väl som kamraten-mannen.
Detta är en del och kanske den vikti- gaste eller ödesdigraste av den högresta byggnad, det väldiga expe- riment, som det ryska folket kortat p i sig att ge vår tid att begrunda.
V i må tro eller inte på framtids- dugligheten hos denna linje ett är visst: åker vi in i dessa förhål- landen av upplösta hem.
av bort- strukna fäder eller mödrar vare sig genom arbetslöshetens utarm- ning av hemmen eller genom inifrån upplösande faktorer.
och sker detta u t a n Sovjet-Rysslands målmedve- tenhet, offervilja och hängivenhet för en sak och d ä r t i l l utan ryssar- nas stora, milda och mångsträngade pedagogiska begåvning då har vi sannerligen ingen rätt att förhäva - - - - - - - oss.
Nyligen h a r i pressen offentlig- gjorts ett upprop, som vädjar till den ansvankannande delen av vårt folk att höja ett kraftigt väckelse rop för att i t hemmet radda omist- liga värden, som stå på spel.
Där talas om arbetslöshet, bostadsbrist, om hemmens vacklande grund där- för att äktenskapen ofta ingås utan tillräcklig eftertanke och utan Upp- riktig föresats om trofast uthållig- het, samt forst a h främst om den lösaktighet, som breder sig till allt yngre åld- ergrupper pper och om m vilka präster, lärare, läkare a h bekym- rade barnavårdsmyndigheter bär: vittnesbörd.
Allt detta måste, säges det, ställa varje medborgare inför frågan: Vad måste den, som vill medverka till skapande av nya lyckliga hem, ford ra av sig själv a h andra?
M a n hoppas.
att den rannsakan som en sidan fråga bor väcka skall bidraga att skapa ” en ny sinnesart och en ny inställning till flera av dagens brannande etiska frågor, som nu ofta besvaras blott utifrån bio logiska a h egoistiska synpunkter " Fast detta tal är dunkelt vore säkert mycket vunnet.
an mar v e r k l i g e n i brännande etisk; frågor kom till tals med varandra särskilt med ungdomen.
och o n u n g d o m e n kom t i l l t a l s Annars kan den ” hemmets vecka ” som detta upprop varslar an.
blot förvärra det onda, varav hem och ungdom och föräldrar säkert lider mer, än någon av dessa parter er- känner: den mur som står emellan den äldre och yngre generationer och gör ett verkligt samtal.
ett verk ligt dryftande a h rådförande mel- - E T T N Y T T Faller SAMVETE telser gränserna?
Människornas benägenhet au missuppfatta sina inbördes förplik- i egenskap av jämlikar, som gemensamt bebygga jorden, kan an- gripas snart sagt oräkneliga sidor.
Två stora områden av den svårordnade och besvärliga gemen- skapen blev föremål för särskild granskning vid den upplysning s- kurs, som svenska sektionen av ternationella Kvinnoförbundet för fred och frihet just avhållit i Stock- holm: Ländernas inre angelägen- heter a h förhållandet mellan raser- Ian dem till m omöjlighet.
Bland alla de sorter av människor, Advokat Andén låter förstå hur som man enligt vanlig hederlig uppfatt- otacksamt det är att föra ungdomens ning finner lämpligt att sätta I fängelse, talan.
Och den alarmerande bok.
utgör krigstjänstvägrarna en inte obe- Den moderna ungdomens uppror av tydlig grupp.
Över 400 män i olika ungomsdomaren Ben Lindsey, som europeiska länder utstår för närvarande tydligen vuxit ur liknande erfaren- fängelsestraff till följd av sin vägran att heter - har till ritt ständiga, oftast göra krigstjänst.
vredgade.
ibland tirade omkväde Varken denna siffra eller det förhål- detta: Det är inte ungdomens fel- landet, att straffet i själva verket inne- steg och lösaktighet, som är det mest bär betydligt mycket mer än blott och tragiska, utan detta är den stora bart fängelsestraff, förmår dock övertyga tragedien.
att ungdomen vanligtvis Med de krav på större plats för om det beståendes makt an med sina re- inte har en enda vuxen människa inom industriarbetet, surser hålla sig din uppfattningens människan att tala med, att rådgöra med.
ty angrepp från livet.
som fröken Hesselgren framförde alla föräldrar och målsmän rätta Visserligen sitter 400 krigstjänstväg- överensstämde den holländske fa- upp simma f Ö r f a s a d e ansikte, briksägarens, direktör van der Och är det något rom ungdomen rare l fängelse.
Hur många, som blivit Leeuw, som särskilt framhöll nöd- vansinniga eller på annat sätt nedbrutna ryser för på långt håll och aktar sig av straffet eller fått sin levnadsbana för vändigheten av en ny inställning noga att k o m m a i kontakt med, så alltid förstörd kan man inte veta.
Det mellan arbetare och arbetsgivare.
är det detta forfasadc ansikte.
Men vi vilja också citera ett an- är ackså sant att exempelvis i Schweiz Och s i g i r ungdomen bort och vi förberedes en skärpning av lagen om d e förande a " miss M a r y Sheepshanks.
vet ingenting om den.
Jo, Ben Lind- ras behandling.
Men krigstjänstvägrar- Att samma egenskaper i själva ver- sey vet (a h väl andra med honom, nas international omsluter hela jorden.
ket utmärker förhållandet mellan vars hjärta drivit dem att förstå Och att en rörelse som räknar med nöd klasserna, mellan arbetsgivare och hur ungdomen skall mötas).
25 år och förakt a h alla slag av lidanden som arbetare som mellan de vita och fär- av sitt liv har han ägnat ” åt sina sin ofrånkomliga arvedel ändå kan gå gade raserna.
Girighet och våld unga vänners tjänst " som ungdoms- segrande fram, det har världen förr fått och ett hänsynslöst utnyttjande av domare i staden Denver i Colorado bevittna.
den svagare.
Det framträder star- tills han för ett år sedan blev Man må vara övertygad om att mot- kare vid de virar behandling av oli- avsatt av de välsinnade.
Det har ståndet mot kriget skall bäras fram till ka länders infödingar.
Dir finns hänt att 3 / 4 av den ungdom.
som seger av sin inre makt.
Det är i alla fall nämligen ingen allmän opinion.
san kommit i beröring med denne doma- märkligt att se och erfara hur brytning- håller de egoistiska tendenserna in- re kommit f r i v i ll i g t för att b " fungerar mellan gammalt &amp; nytt.
om tillbörliga gränser och ingen f å tala, rådgöra, vägledas.
Att han Generalsekreteraren i krigstjänstväg- press att vara rädd för.
Innerst är skrivit sin bok beror p i.
säger han rarnas international (War Resisters In- det dock samma sak, också på det so- att hundrade a h åter hundrade ternational) mr.
H. Runham Brown be- ciala området inom länderna.
dessa ungdomar bett honom att läg- söker för närvarande Sverige med anled- Genom de olika föredragens in- ga fram vad han vet, att låta verk- ning a " Svenska Krigstjänstvägrareför- bördes sammanhang gavs en stark ligheten komma till tals.
bild av världens utseende för när- bundets årsmöte I Göteborg.
Den verklighet han lägger fram Mr.
Brown har själv i två och ett varande, av vad som göres och ännu är sådan, a t t största delen av för- halvt år setat i fängelse för krigstjänst- icke göres och vad som måste göras.
Man hade önskat att stora skaror äldra- och lärarvärlden runt m- vägran.
H Han talar den mildaste engelska kring håller f ö r öronen och skriker: och svarar på framställda frågor så av människor av alla slag hade fått Det är avskyvärt!
Inte är våra barn stillsamt som bara en prövad övertygelse tillägna sig de värdefulla upplys- sådana.
Ingen kan tycka det är kan Mr.
Brown talar inte så att man ningarna.
allvarligare än jag.
svarar Ben Lind- märker vilka ord han valt att sätta in i Inte minst därför att ovanligt sey, men det allvarligaste att des- sitt föredrag.
Han ger i enkelhet och kraftiga ord sades direkt för fre- sa förhållanden växa fram ur den ofrånkomlighet en bild av en kämpande dens sak.
Det var det stora och sär- äldre generationens vrängda och tro i världen.
skilt utmärkande draget för denna hycklande uppfattning om vad som Tiden är knapp fram till nästa krig.
fjärde upplysningskurs.
är skamligt - a h vad som inte är När vi skall bygga upp freden måste vi det.
Man kan vara viss om, säger vara beredda på att på många alika sätt på något annat sätt!
200.000 människor från In- " *.
nya - - av - ar - i n falsk a h rutten idé, så finns där tigt om krigets motståndare kallas kristen i fall av förnyat krig.
sannolikt gömd i den någon av de eller agnostiker.
Det gäller tron på att I Ryssland har alltid funnits flera fördomar, som trälbundit deras för- sanning a h broderskap är starkare i n vägrare än i något annat land, fastän de äldrar: men i regel, var gång de ha våld.
aldrig kunnat organiseras.
En par hun- ett ärligt.
modigt a h klartänkt Med världskriget har det kommit nå- dra sitter där i denna dag i fängelse.
ögonblick, s i ha de själva mognat got nytt.
Bakom impulsen att hålla sina Sovjet tar hänsyn endast t i l l vägran pi fram det.
händer rena, som alltid funnits i v i i i - religiös grund, fastän religionen offici- V i lita Ben Lindsey p i annat stäl- den.
söker v i ett verkligt och hållbart ellt är avskaffad.
Krigstjänstvägran av e i detta nummer själv tala om sina motiv.
Och vi finner att denna hand- varje annan anledning är straffbelagd.
erfarenheter.
V i vilja här blott till Iing av försakelse, denna prövning i svå- Tolstoyanerna t. ex. får därför fängelse- a g g a vad han har att säga an det righeter, är den lilla tjänst vi kan göra straff.
sätt, på vilket han mött ungdomen vårt land.
A l l hindra krig!
Vi göra d u I Jugoslavien är de s.
C. nazarenerna på alla dess underliga vägar inte b i n för vår egen skull utan för hela förfölja på det grymmaste sätt och ut- ' Jag ser ingen annan utväg.
än att världens och hela mänsklighetens.
satta for barbarisk tortyr.
Och i Tjecko- vi vuxna lär oss att behandla d a r; Ingen får tro, att det är en lätt väg slovakien straffas krigsvägrarna med gossar och flickor med respekt, som han väljer, när han besluter sig för den fängelse p i obestämd tid, fängelse tills de jämlikar.
J a g menar inte som kam tjänsten.
dör eller tills de ger vika!
T. o. m. i rater, ty vuxna och barn ha olika Det är m sak, som angår män och Holland och Schweiz sättes krigstjänst- intresse o c h kamratskapet misslyc- kvinnor lika.
Kvinnornas del av bördan vägrare I fängelse.
kas ofta.
Vad jag menar är sympati är inte mindre än männens.
De träder i Kan det inte tyckas, som om den nya och förståelse och f u i I v i I I i g krigstid in i männens ställe.
Och kan rörelsen vore maktlös mot det gamla?
h e t att överlåta åt de u n g; därför ge kriget sitt nöd utan att delta Det Pi inte alls nödvändigt, att v i blir att o r d n a s i t t e g e t l i v direkt.
Otaliga hustrur har genom sin i majoritet i världen, säger mr.
Brown men i l j u s e t a v f a k t a och oböjliga uthållighet a h uppmuntran i lugnt.
Vad som behövs är en skara fast u p p l y s n i n g a r, s o m m a n e sjukdom och fattigdom hjälpt sina män övertygade män och kvinnor, som genom- u n d a n h å l l i t dem.
att uthärda fångenskapens svåra tid.
skådat saken a h som handlar.
Ett nytt den förtar omedelbart det motstånd i Tyskland var antalet krigstjänstväg- samvete kommer att vakna och hela värl- och den oförskämdhet san annars rare störst.
I allmänhet blev de skickade dens tänkesätt förändras.
I nästa gene- är s i vanlig.
Den slår inte fel.
Der t i l l asyler för sinnessjuka.
Man kunde ration har förändringen troligen redan metoden har hållit under de 25 ii väl inte tänka sig, att di kunde behandlas skett.
C.
H.
- Den meto- - jag haft med ungdom att göra med undantag blott för de inbecilla Och j a g har dessutom märkt, att då man behandlar unga människor pil detta sätt.
s i bli de ödmjuka mottagliga, ivriga att f å lära a t fullständigt fria från den tuppkyck- Iingsaktiga säkerhet.
som anses hö ra ungdomen till.
Den säkerheten är intet annat än ett tappert försök att dölja sin osäkerhet och sin vek het för den oförstående, dömande fullvuxna världen.
Den försvinne med den första beröring av sympati och varenda en av dem blir ett lite barn, rörande ivrigt att ii upplys- ning a h ledning endast begäran de en sak av d i g: Att du skall säga allt du har att säga med et leende!
!
Om du inte kan det sil Gud hjälpe dig: ty hårdhet, räddhåga och för domfullhet avlar sina likar och di har släppt dem lösa att ditt eget barns själ. ” Måtte de.
som anordna hemmets vecka, ha gjort denna samma erfa- - - förstöra renhet.
E n m ä n s k l i g Svart på vitt.
Institution Moderskapsskydd i Tyskland.
Tyskland har i samband med sin a v EVA ANDÉN I sin artikel om d e s. k. Stock- holmsäktenskapen ifrågasätter do- centen Edin, att personer, som sam- manflytta i allvarligt s y f t e skulle på något sätt deklarera detta, exem- pelvis inför barnavårdsnämnden, vilken deklaration tydligen skulle erfarenheten ha visat, a n män såväl som kvinnor ta skada av lösaktiga förbindelser utan ansvar och utan framtid, och att särskilt den för samhället viktiga hembildningen och den för smhället likaledes vik- tiga allmänna uppfattningen om en medföra en legitimering av förhål- sexuell förbindelses heder och an- landet och d e därinom födda barnen svar i oerhört hog grad måste bli Avsikten med en deklaration om lidande genom lösaktighet.
äktenskapligt allvarligt syfte som Man kan icke med lagar direkt docent Edin föreslagit sammanfal- ändra människors tänkesätt och ler ju med vad jag åstyftat med m i t t knappast deras seder och vanor.
Men blåboksförslag.
Dock tycks det mig, man kan med en lagstiftning bere- som om barnavårdsnämnden som in- da väg för och lägga ut en platt- registreringsplats för samboende form för nya tänkesätt, för en ny mer skulle komma a n understryka uppfattning rörande icke endast föräldraskapet såsom sådant &amp; kvinnors utan även mäns ansvar för mindre äktenskapet.
Men det är av sitt sexuella liv, och för den även av hos män mer och mer framträdande känslan av att samhället har an- lan dylika förbindelser och andra språk på dem och rätt att ställa dem till ansvar för deras sexuella vandel.
stadium - eller rättare före Ett förslag sådant som mitt s. k. blå-boksförslag, som utan upphä- kontrahenternas samliv.
Detta vill jag understryka också vande av de nuvarande formerna i samband med docenten Axel Hö- dessutom vill få fram enklare for- jers inlägg med anledning av fru mer f u r äktenskaps ingående och Frida Stéenhoffs referat i St. D. upplösning med lika ansvar för av den amerikanske ungdomsdoma- kommande generation som för när- ren Ben Lindseys bok Den moderna varande, med i realiteten starkare ungdomens uppror.
(The Rvolt of krav på trohet, uppburet av större modern Youth.
Se f. ö.
Tidevarvet möjlighet t i l l skilsmässa och utan det nuvarande äktenskapets alla n:r 14 för 1927.)
Deocenten Höjer uppställer i när- möjliga ekonomiska konsekvenser maste anslutning till Lindsey dessa - detta innebär lika litet som do- cent Edins något nedsättande av satser: 1) Redan hänsynen till smittofaran, äktenskapet som institution.
Äkten- att ej nämna själsliga förhållanden, krä- skapet som institution.
om man där- ver, att trohet skall råda i varje förhål- med menar en mänsklig institution största vikt för åstadkommande äktenskapliga förbindelser att en, - har en djup böjelse och med vilken han långt äktenskap.
Härtill fordras självfal- let hos motparten bl a. pålitlighet.
Valet skulle icke kräva mindre ansvar därför att ett fullgånget äktenskap med dess lagliga följder icke är avsett att från bör- jan inträda.
2) I och med ett barns födelse skulle kontrahenterna gent emot varandra bliva äkta makar.
ledighet på 18 veckor I normala dern bör avhålla sig från industri- arbete fill 6 veckor före och 6 veckor efter nedkomsten.
Hon har emeller- tid full frihet att fortsätta arbetet före nedkomsten så länge kän- hon står det henne fritt att begära ett lättare arbete eller att betinga sig en arbetsdag, som inte överstiger åtta timmar.
beviljas erhållet läkarintyg.
Läkaren skall vid efter sin undersökning även ungefärligen be stämma tiden för nedkomsten.
Ef- ter hans utlåtande beräknas n i d i - gen det kontantunderstöd, som den blivande modern erhåller.
Under en tid av sex veckor fore och sex veckor efter nedkomsten f i r modern ett dagligt understöd av sex mark.
Om hon kvarstår i arbetet till strax före nedkomsten utbetalas understödet Beloppet kan även variera beroende på storleken av de sociala myndig- heternas anslag fall.
i o l i k a ledighet står hennes plats öppen och hon kan inte avskedas av arbetsgi- varen Sedan hon återtagit arbetet har hon tillåtelse att lämna detta for att amma barnet, antingen en gång om dagen under en timmes tid elier två ganger för en halvtimme.
Möjlighet finns även för mödrar- na att erhålla amningshjälp, som utgår med omkring 30 öre pr dag under en tid intill 12 veckor.
Ti- de kan i vissa fall utsträckas ytter- ligare sex månader, där särskilda omständigheter föreligga.
Särskilt utmärkande för det nya tyska lagförslaget är det utrymme som lämnas för en individuellt av- görande i olika fall av understödens sig genom det ena eller andra för- storlek, ledighetens längd etc. Som synes av ovanstående kort- slaget.
Det är icke något angrepp p i äktenskapet som mänsklig insti- fattade redogörelse innebär Tysk- tution, när m a n föreslår ändringar i de juridiska reglerna för monoga- T ä n k hur d e t kunde bli!
ma förbindelser vare sig de medföra E n recensent från Time and Tide, föräldraskap eller icke.
Ännu min- som varit närvarande vid den stora dre är det ett angrepp mat äkten- skapet som mänsklig institution när debatten om det nya bönboksförsla- lands nya lag tämligen vittomfat- Man kan ju dock icke betrakta föräldraskap som äktenskap För- bindelsen bör enligt min åsikt inte först genom barnets födelse adlas mer eller mindre automatiskt upphöjas till något " riktigt äkten- man fordrar sådana ändringar av de juridiska reglerna att människor och särskilt unga människor verk ligen få lust att gå in under lagen och dess sanktion.
Äktenskapslagen bör kanske mer än andra lagar visa en rätt avvägning mellan samhäl- skap ”.
Den bör från början h a fullt sam- lets intresse och den enskildes.
Och ma rang som annan legaliserad äk- detta icke minst ur samhälets in- tenskaplig förbindelse och inte f å tresse något av när-olyckan-redan-varit- Försåvitt man överhuvudtaget framme över sig.
vill bevara faderns ställning a h J a g vill ytterligare understryka inflytande på barnet och barnets hur oerhört viktigt det är för upp- rätt till en faders personlighet så lyftandet av en förbindelse och dess torde man få påskynda utformning- oberoende av tillfälligheter, att den en av reglerna för det nya äkten- innefattar det lagliga äktenskapets skapet vår tids äktenskap den presumtion för föräldraskap, att allt- nuvarande ungdomens så mannens faderskap till kvinnans För att vi inte ett tu tre skall stå barn tas for givet utan diskussion mitt uti matriarkatet.
Pi matriar- och rättslig procedur i annat fall an katet behöver man inte arbeta det där fadern verkligen kan bevisa att nalkas i samma grad som motstån- han inte är far.
Detta innebär en det mot nya äktenskapsformer hål- trygghet for modern och i realiteten ler i sig.
Vi ha redan matriarkatet naturligtvis också för fadern.
reglerat i 1917 års barnlagar, som Det gäller ju också om man ge- väl får bli tillflykten för dem, som nom lag vill syfta till att fastslå, inte vill söka skydd a h hägn inom att samhället har intresse av mono- den nuvarande äktenskapslagen gama förbindelser även utan för- a h som inte kan det.
* - äktenskap.
- - äldraskap Det är visserligen mycket indivi- duellt vilket inflytande lösaktiga förbindelser har på den enskiIda människan.
Kanske kan man säga och även visa exempel på, a n en del människor inte ta skada av a t t i sexuell avseende inrätta sig på ett sätt som ingalunda kan betecknas som monogmat.
Men nog torde väl Enligt den nya lagen om moder- skapsskydd kan den arbetande mo- dern erhålla en sammanhängande J a g ställer mig mycket tveksam till den ” familjeregistrering ”, som docent Edin föreslår i samband med 1930-31 års folkräkning.
Det är ju fråga om levande människor och ej om nummer och det är svårt tin- ka sig an uppgifterna skulle kunna förbli så konfidentiella a t t ej de ogifta mödrarna f å hela stormen av de låta, när partibanden voro kun- och var och en talade därför att han vis mycket farlig for medlemmar av hade något att säga och sade vad den politiska vänstern i synnerhet han tyckte!
Recensenten slutar: De- för kommunister och pacifister, vil- batten var ett intressant exempel p i ket parti de senare än må tillhöra &amp; för socialdemokrater.
Domaren mer att anse allt som icke överens- system för partipresentation!
stämmer med hans egna åsikter för klandervärt, och majoritetm av do- marna tillhöra den politiska högern Tysklands nya strafflag.
Förslaget till ny tysk strafflag, och anse dem som eftersträva fred vilket först framlades av regeringen inom republiken och försoning mel- i november 1926 och sedan i modi- lan nationerna såsom brottsliga och fierad form godkändes av riksda- oansvariga personer.
Det är tyvärr tydligt, att denna gen i maj 1927, skall nu i t e r be handlas i riksdagen efter att ha va- del av det nya förslaget vill lagfästa en praxis som i strid mot weimar- rit remitterat till en kommitté.
författningens anda tillämpats un- Den farliga delen av detta för- ler alla dessa år i Tyskland - lik- slag är den som handlar om lands- som med få undantag i den övriga förräderi.
Hädanefter måste dom- världen, mot den ena eller andra stolen vid utslags fällande avgöra, gruppen av icke maktägande me- huruvida den landsförrädiska hand- lingen beror p i ett ” klandervärt sin- nelag ” (eine verwerfliche Gam- nung) eller på omständigheter för vad som skulle kunna uträttas efter vilka den brottslige icke kan ställas en mild dom i stället för straffar- bete eller tukthus, när motiven äro ” aktningsvärda ” (achtenswerte Be- weggrunde) och icke ” klandervär- da ”.
Denna paragraf ör naturligt- skvaller över sig.
Skall man ha fa- miljeregistreringskort måste dessa följa mannen såväl som kvinnan.
Då skulle man möjligen kunna f å en uppfattning av inom vilka kretsar utomäktenskapliga föräldraskap exi- stera och möjligen även f å fram en skärpning inte minst av de högre löassernas ansvarskänsla inför för- äldraskapet kom- ningsmotståndare!
Vi anföra till belysning av förhål- landena i Tyskland D:r E.
J Gum- bels 1922 offentliggjorda av ingen vederlagda siffror (i Vier Jahre Politischer Mord): Under de 4 åren 1918-21 kunna politiska mord från högerhåll konstateras rill e n antal av 354, från vänsterhåll av och 22.
För de 354 morden förövade från högerhåll, (bl.
a. på Eisner, Erzber- ger och Rathenau) är den samman- lagda straffsumman ’ 90 års fängel- se eller tukthus, 730 mk.
i böter och I st. livstidsfängelse.
För de 22 morden förövade från vänster, är sammanlagda straff- summan 10 avrättningar 248 års fängelse eller tukthus och st. livs- tidsfängelse.
3
av INGEBORG BJÖRKLUND överlåta åt dem själva a t t bestämma tidpunkten.
när de anser sig kunna ta emot ett barn.
Det finns inget straff för foster- fördrivning i v våra dagars Ryssland, d.
V.
S. om den företages av legiti- merad likare p i statligt sjukhus ter utan undantag.
, Som en direkt följd ar kvinnor- och under de tre första månaderna nas inflytande på lagitiftningen äg- av havandeskapet.
På detta sätt lö- nar staten en särskild omsorg åt vår- per kvinnan ingen risk till liv a h den om mödrar och tam.
För det halsa och f å r fullgod vård - gratis.
uppväxande släktets hälsa och styr- All sjukvård i Sovjetunionen (lik- ka liksom för d e s lycka är en dy.
m all tandvård) ar kostnadsfri.
lik omvårdnad av genomgripande Om däremot fosterfördrivningen fö- retages av någon klok gubbe eller betydelse.
För blivande mödrar bedrives ett gumma, ges der ända till sex års omfattande upplysningsarbete.
I straff.
emedan man som nämnts an- Arbetarinstitutet i Moskva är in- ser att ingen rund kvinna företar rymd en " Mor- och barn-utställ- en livsfarlig abort frivilligt.
Ehuru man på detta rätt vill ' ning ", där kvinnorna gratis får lära sig hur de skall sköta sig under ha- tvinga kvinnorna att inte riskera vandeskapet, hur mycket större död- något genom en oskicklig abort, söker ligheten är for flaskbarn än för man å andra sidan genom en flitig barn som får mat av sin mamma.
propaganda motarbeta fosterfördriv- hur barnen skall badas och hållas ningarna, dels som ovan framhål- rena, hur de skall skötas under sjuk- lits genom att meddela upplysning d a n och när de äro friska, i vilken om preventivmedel, dels genom att ordning tänderna kommer fram och inrikta ungdomen pi- höga andliga andra roliga och lärorika saker, som ideal.
Jazzen och andra moderna jag sedermera skall återkomma till.
danser är som bekant av redliga När jag besökte utställningen visa- skäl förbjudna i Sovjetunionen, då des just ett tiotal ryska kvinnor om- dylikt anses uppmuntra en osund erotik.
kring av en kvinnlig läkare.
H ä r meddelades också undervis- Det finns i Sovjetryssland ingen ning om preventivmedel.
klan re- skillnad på barn ” utom ” och " inom " sonerar så: Friska unga männi- äktenskap.
Det finns inga barn " vid skor vill komma tillsamman och v i l l sidan " eller " till vänster ” eller vad också ha barn: det vore dåraktigt det allt kallar i andra länder.
En av staten att röka hindra dem.
Men förbindelse är en förbindelse och det kan finnas ekonomiska eller an- därmed punkt.
den ä r ingenting att dra orsaker, som gör det omöjligt förneka a h skämmas för e f t e å t.
for två människor att vid en viss Tvi människor som har barn till- tidpunkt åta sig omsorgen om ett samman anses för äkta makar.
och barn.
Skall man då hindra dem an t v i människor som lever tillsam- vara tillsamman?
Nej.
t y följden man likad, antingen rna " har låtit av detta skulle antagligen bara bli registrera sig eller inte.
den att mannen rökte upp någon På tal om detta berättade jag vid prostituerad.
och prostitutionen för- ett tillfälle för Alexandra Kollon- söker man utrota med alla medel tay, an det i Sverige är en synner- som något av det smutsigaste och ligen vanlig företeelse att en ung- f ö r kvinnorna mest förnedrande som karl eller änkeman tar en hushåll- existerar.
Skall man d i låta d e n lerska, som han lever tillsamman vara tillsamman och låta kvinnan med, men som han antingen av bära följderna och farorna av en högmod eller andra grunder vägrar fosterfördrivning, vilken kanske för att erkänna som något mer än tjä- alltid ådrar henne sjuklighet och narinna.
Dör han.
har hon inte rätt underlivslidanden?
Nej.
det bästa till något som helst av hans kvarlå- sättet är att upplysa båda parterna tenskap.
om preventivmedlens uppgift och Något sådant är otänkbart hos oss, Det kvinnliga inflytandet är stör- re i Ryssland än i någon annan stat.
Kvinnorna har lika stor lön som männen för lika arbete och samma rätt som männen att välja och bli valda till alla betydande pos- EMY EK: Röster ur den sv ar ad^ världens första kvinnliga diplomat.
Vi erkänner våra förbin- delser, vi har ingen orsak att förtiga dem.
Avrätten är.
som n i vet.
hos oss mycket begränsad, ända till femtio procent tillfaller staten, men om det kan bevisas att två männi- skor bott tillsammans minst t r i år och därunder varit som makar för varandra, även om de inte låtit re- gistrera sig, så har den efterlevande arvsrätt och har de fått barn till.
denn ” naturligtvis in- te som ” utomäktenskapligt ”.
För att bilda mig en uppfattning om hur det såg ut p i de allmänna barnbördshusen och barnhemmen i samman anses - - Människorna äro som bärvilliga ner klart och stiger rakt upp det kameler, som knäböjande låta sig nietzscheanska levnadsklimatet.
Man påläggas de tyngsta bördor, säger ser tillämpade de båda kärva och understundom Nietzsche-Zarathust- kyska budorden: var hård och var ra.
Det är icke bärandet av bördor, ren - hård mot dig själv, så att han hånar, ty den starka, fria män- själen härdas till spänstig, stålljus niska, han älskar,bär ofta själv- kraft, och ren, så a t t intet lågt be- mant större bördor, än hon behöver, sudlar dess rymd.
Typisk för an- men det är själens gest att som ett dan i dessa dikter är ” I rörelse ”, av - so och Ryssland, vilka jag hört prisas i så höga toner, att jag ställde mig litet tvivlande inför allt berömmet tog jag en dag i Moskva en väninna med mig och sökte mig i hennes sällskap ut till ett kombinerat barn- och förlossningshem beläget inte långt från Arbetarpalatset.
Huset, som blivit byggt under Katarina i i: s tid hade för inte längre sedan blivit reparerat och inred- ningen var överallt förstklassig.
Byggnaden bestod av två väldiga längor i r i t vinkel mot varandra.
Den ena Iängan upptogs av förloss- ningsanstalten, med studierum för att hon är oåtkomlig, besjunges i några av dessa dikter " mannen utan nid ", med klara a h hårda ögon, som icke se kärleken.
och fina och hårda händer, som icke själva synar märka.
alt de gripa kring ett kvinnohjärta.
Detta led- motiv är starkast utformat i den diktcykel, som inleder samlingen, intensivast kanske i sången: Hela min själ har jag knutit till en tanke, hårt, hårt, så jag kände den med lastdjur av slaveri o c h monotoni.
såsom s e g l e t r i s t e r f ö r h å r d havs- hela m i luften n själ har jag slungat genom Bördan skall komma själen att kän- vind: längt bort till dig.
na sin styrka och resa sig för att De n mätta dagen, den är aldrig Ser du den ligga som en stjärnsten trots allt bevara sin frihet.
Själen störst.
fallen, skall vara skönare som pelaren, som hårdare blir fi- Den bästa dagen är en dag av törst.
ännu efter flykten glödande i san- nare och men också den, och bärkraftigare, ju högre han sti- Nog finns det mål och mening i vår vandrar du förbi den i din svingande ger.
Varje människas djupaste pro- färd rytm.
blem är i själva verket detta frihets- men det är vägen, som är mödan så tänker d u nog inte på mig.
problem.
i de tre diktsamlingar, värd.
jag här skall beröra.
är också kam- pen för själens frihet och styrka det Det bästa målet är nattlång rast, Hela min själ har jag knutit till en centrala.
där elden tänds och brödet bryts i tanke, hast.
Karin Boye är en ung lyriker, hela min själ ligger tung för dina som redan förut gjort sig känd ge- fötter.
nom två diktsamlingar, Moln &amp; " ställen, där man sover blott m Själv är jag så tom, så det svider och Gömda land.
Den nu utkomna voly- gång.
värker.
men.
Härdarna, kännetecknas av en blir sömnen trygg och drömmen full Du, du, min vän!
av sång.
hird, spänstig kraft.
I många dik- Märker du inte.
eller vill du inte märka ter tycker man sig höra den hårda Bryt upp, bryt upp!
nya dagen bågklangen, när diktens pil susar tinget som är ryckt från sina skäl- vande rätter?
mot skyn.
Det finns ingen löst pi- är vårt stora äventyr.
hängd nietzcheanism i dessa dik- Har du inget bruk för min fattiga ter, men man tycker sig andas klar, Liksom männen besjunga " da- själ?
kylig, ren bergsluft, där elden brin- men utan nid ", den enda, värd att Ar jag bara i vägen igen?
- Den Oändligt, rar eller - äga, därför lyriska kören.
Under de svåraste åren efter kri- blivande gynekologer, den andra längan inrymde spädbarnsupptag- get och revolutionen, då det var ont ningsanstalt för barn utan föräld- om mat gick allt det vita brödet till med föräldrar som Inte barnen.
Vid förlossningsanstalten behö- kunde försörja dem.
vidare hem för barn mellan ett a h tre år, tre a h ver ingen betala.
För välsituerade, fem år o. s. v. Ytterligare barnsjuk- som vill bestå sig lyxen av enskilt hus för klena barn och en särskild rum och andra privata förmåner barnsjukavdelning f o r sy filitiska erlägges en avgift, men även den är barn, där åven dessas mödrar och låg.
Anstalten är liten och intim, anhöriga gratis vårdades, samt slut- den har endast 148 sängplatser, men ligen en barnkrubba eller rättare det finns hundratals liknande an- lekrum för de barn, som tillhörde stalter i Moskva.
Man försöker över- huvudtaget kvinna förlossas driva det i dithän sitt hem art utan ing- den vid etablissemanget anställda en personalen.
Vi stannar i ett rum hos de sist att var och en lagar så hon kommer till dylikt barnbördshus med kom- nämnda, de anställdas barn.
Rar- petenta likare.
och man visar med nen upp till tre år - lämnas in på morgonen och får anstaltens klä- siffror a n dödligheten i senare fal- der på sig, ingen enhetlig uniform let är försvinnande liten, men vid något högre på utan vanliga trevliga barnkläder.
hemförlossningar otillräklig vila, sämre Där finns sovrum för d u n som ännu grund behöva sova någon timme och det genomförd hygien och andra orsa- lustigaste lekrum bredvid.
Innanför ker.
Alla arbetetskor och anställda lekrummet finns badrummet med at fy fyrkantigt porslinsbadkar för bar- kvinnor erhåller två månader le- nen, och sedan en hel rad små lågt digt före förlossningen Om två må- sittande vattenledningar vid väggen nader efter med full lön.
Dessutom med porslinsfat till där varje barn erhåller varje mar f u l l Utrustning i har sin tvål.
sina handdukar och sin kläder till barnet.
När hon åter- vänder till fabriken har hon tre tandborste.
I matsalen får barnen gratis äta timmars fritid for digivning var frukost och middag, kvällsvarden dag i nio månader fortfarande med får de också gratis med sig full lön, Om dessutom bar hon i nio hem, när de hämtas på eftermidda- månader mjölkpengar för barnet för den händelse hon inte skulle kunna gen.
amma det själv.
Ammar hon det får Vad man genomgående fäster sig hon i alla fall ut mjölkpengarna, vid ä r att här liksom förövrigt i he- det ingår i propagandan få la anstalten är ingenting uniforme- amma Mjölkbidraget stort.
9-10 rubler i månaden där alla den moderna hygienens inte (omkr. 20 kronor), men heller inte krav ä r tillgodosedda och där all för knappt tilltaget.
Vid varje fa- möda lägges ner på att utveckla de- ras kropps- och själskrafter.
Endast brik finnas barnkrubbor, kindergar- sköterskorna i sina rena vita rockar ten och lekplatser där de arbetandes och antalet sängar i sovrummen på- barn övervakas, de små av utbildade sköterskor, de äldre av lektanter.
minner om att vi inte är på besök Pi Krim, Rysslands Riviera finns hos någon rik godsägares arvtagare utan hos barn, som är helt och hål- ståtliga barnhem.
dit årligen tusen- let försöjda av ryska staten hos tals barn skickas från städerna för arvtagarna till Sovjetunionen.
När alt hämta hälsa och krafter.
Man att sunda man, som ofta händer, hör talas om anser i Sovjetryssland, att ryssarna gör så mycken propa- mödrar och sunda barn är en av de ganda, kan man inte låta bli att tän- första betingelserna för a n ni fram ka på att den effektivaste propa- till idealet: ett sunt och lyckligt gandan för sitt system gör de bland folk.
sina egna barn och det uppväxande släktet inom Ryssland.
- för att sina barn.
lever som hemma i ett förmöget hus, är - H a r du bruk för min själ?
Det Kort före skymningen är den nya kvinnliga mentaliteten; den köper ingenting med kroppens teckenspråk - den frågar: Har du bruk för min kämpande själ?
Din hand skulle kunna lösa dess tunga och hopbundna vingar.
till gemen- sam frihet.
gemensam seger.
Den kamp för personlighetens frigörelse, för själens styrka och frihet.
som kännetecknar Karin Boyes dikter, är också det bärande motivet i Erik Blombergs nya dikt- samling.
Den fångne guden.
Tan- kegången f å r här en starkare reli- giös färg.
genom att själens fri- hetskamp göres liktydigt med det gudomligas befrielse.
Gud är fing.
en, fjättrad i sin värld.
Endast den kämpande människan kan göra ho- nom f r i och låta det gudomliga strömma genom livet: blir allting ljust -, Blad vid blad som stilla stå, hav och höjder ljusna då, böljan lägger sig så klar.
som om gjord a r l u f t hon var, varje tuva, varje sten får ett genomskinligt sken, som om någon stod a h såg rakt igenom berg och våg.
Det är du som böjt dig ner och kring jorden ser.
- Så du bara ser och ser, tills den trötta jorden ler, lyckligt som ett barn i dröm utan att den vet för vad, och den lyfter blad vid blad all sin längtan ljus och öm.
redo till att sväva bort ifrån träden inom kort.
, Han har skapat oss alla att lida, men han lider och längtar som vi: ett hänryckt ögonblick den Gud.
som skall frälsa oss alla, häves marken mot din blick, kan blott genom oss bliva fri.
och av inga skuggor skymd I vårt bröst är hans ande förborgad i ditt ögas djupa rymd ligger jorden uppenbar.
som i gruvan en ädelsten, och v i måste ur djupet förlösa d a, strålande och klar.
vita, gudomliga sken.
Herre du som allting ser, Ja, Guds tanke vilja vi slipa, må vår varför se vi aldrig dig?
hand bli av glöden förtärd.
blott det segrande ljuset får stiga Erik Blombergs nya samling rym- som en eld genom skuggornas mer också kärleksdikter av en säll- värld.
synt fördjupad och besjälad art. t.
Denna religiösa livssyn får ett ex. Blicken.
Stor är din själ, Den underbart uttryck också i dikten: stumma lyckan.
Herre, du som allting ser, Från d e diktare, j a g nu nämnt,,
R även h trettondagstjärnan och Prästgårdens två yngsta, tvillingpoj- det glädja dem?
lika som två mjölsäc- -- - de godartat hade nu nått nio år, och de karna med trettondagsstjärnan.
De ute Pi förmiddagen och kun- gjort det för arrendatorns och för Lars- sons i Mogården, och till innevånarne i fattigstugan hade di sagt så försik- tigt rom sant, att slantar ville de visst inb ha.
och kaffe ville de inte ha, de skulle komma ändå, alla skulle få Y på dem, och ingen skulle behöva betala nå- got.
Sedan fanns d a just inga fler att kungöra tilldragelsen för.
Prästgår- den, som låg i Västergötland, vid kyrkan, hade ingen samlad by omkring sig.
Det var komministergården och tre gårdar till, det var det hela; socknens övriga hus skulle gå hade varit -- och gårdar hade sin tillvaro enstaka vid vägen här och d ä r eller uppe i hagarna.
Från prästgårdssalen, d ä r symaskinen och sybordet stod vid fönstret som vette mot landvägen, såg prästfrun heller al- drig någon färdträngsel framför sig på vägen här, Ibland gick en d a g utan att där kom vare sig bil eller skjuts eller en vandrare ut ur skogsöppningen, ibland gick det två.
Prästfrun, som haft sin syplats vid salsfönstret sedan sjutton år, hon var så road av att sy, och hon sydde alltid.
Kom- ministern hennes man, som var ganska mycket äldre i n hon, en bokmal, en vilja for sig själv och en inbunden a h Ii- ordig man, upptäckte det någon gång.
Någon gång med jämna mellanrum bru- kade han säga: - Det är väl ändå bra, att d u har symaskin!
Och det var det Ju.
En gång hade hustrun också hört ho- nom säga i all vänlighet, till landsfiska- lens: En vurm bar jag, det är tyst- naden mellan mitt skrivbord och bokhyl- bo.
Två vurmer har min hustru, de; är trädgården d broderandet; jag tycker, vi borde ha en oräknelig mångfald av bärburkar och broderier i prästgården nu.
Hustrun smålog då och svarade: Bärburkarne tar slut, broderierna bli al- d r i g färdiga.
- När pastorn ofta fä hela eftermidda- garnas längd försjunkit In i önsketyst- naden.
satt hon vid syhörnet i salen a h Intensivt som en arbeterska broderade på m atelier.
Det kan hända, att hennes arbetstimmar om dagen också voro lika många, men hon räknade dem ju icke.
Nu sydde hon till de två yngsta tret- tondagsstjärnan.
Att bäras stolt på stån- gen med ett skinade ljus uti Kunde - - - - - Av barnbjudningar, - julfester, feriernas muntra glam kam In- tet till deras helger b i r.
Handelsmans nere vid stationen kunde ha en julbjud- ning f o r familjerna någon gång, vartan- nat år i år var det inte - Tre pojkar växte upp i komminister- gården, men den äldste, Esaias, som gick i läroverket i staden, var endast hemma under skollovet, och även d i var han en sysselsatt man; tun liknade modern, steg inte arbete och sysselsättning obligato- riskt i hans väs, tog han det.
N u i jul- ferierna gick han på jakt.
Han gled ut tidigt var morgon i gryningen med bös- san, han vaktade på en räv, som länge stuckit sina spår utmed gärdsgårdarne.
Han var sexton år.
Förra julferierna gick han efter grå vinterekorrar, PÖ!
tio - ville skjuta hundra t i l l en pälsjacka till moderns födelsedag, sade han, men d i förbjöd hon dit.
det var synd pi d i fagra små djuren.
och det kunde ju också väcka anslöt i socknen.
själv värjde ban det med verklig förskräc- kelse.
Men nu fick pojken hållas II: söka - - - - mössorna på tvillingarna.
- ljus: - Att få det förstört alltsammans.
Det här alldeles ovanligt fina skinnet.
Hur ska man sen kunna sälja det t i l l en NI skall bli pälsaffär?
Fyrtio kronor annars.
- - - - - - - - - - - - - - - bodde i flygeln, arrendatorn följde med honom tillbaka in i salen.
Vi måste se t i l l att vi får av skinnet medsamma och att vi får av det felfritt!
sade Esaias gammalklokt.
- Det får göras i dag, helgdag i morn.
Arrendatorn rekommenderade Jon i Mogata som den skickligaste hudavdra- garen i socknen.
- - Det var en halv mil till Mogata, men Esaias svarade strax: Jag går dit ned genast Om jag får bit middag all- deles medsamma, mamma, så går jag sen.
Hon gick till köket a h ordnade t i l l hans middag, men medan hon g i d ut och in, fogade hon Ihop invändningarna: Halvmilen till Mogata, pappa pastorn skall vara hemma strax och vet om intet.
Mörkret faller om en timme.
De små skulle ut med stjärnan, Esaias skulle väl hjälpa dem, som han lovat Y till att stången kom rätt a h hjälpa bära en bit var han än för stor att gå i papphätta a h skjorta?
Han brukade väl vara hjälpsam mot småbröderna eljest, men nu svarade han från ljuset och provade d e spetsiga papp- ivrigt, snäsigt: De kan väl reda sig - - vilka båda stå på höjden av sin ska- blir Gud Faders stenhjärta aldrig parkraft och mitt i sin rikaste ska- så mjukt partid, går tanken till en som tidigt att han lyssnar i nid till min träng- skördats av döden men lever så tan?
starkt, som konstnären kan leva i Jag har inte kraft att begära, sitt verk, Harriet Lövenhjelm.
Hen- j a g äger ej rätt till att få, nes verk är fragmentariskt, ofull- För din sons, Herren Jesu Christi skull bordat, men det b a r det ursprungli- gas och personligas märke.
Den giv mig.
ack g i v mig ändå!
själens frihet, som andra söka nå under Ramp och kval, synes hon i Du milde Jesu, som står så skön början ha realiserat liksom på lek.
och blek på din faders sida.
Hon var sig själv så helt och suve- bed för mig, bed att han hör min ränt, som människor sällan ha möj- bön, lighet eller mod att vara det.
Hon du, som ömmar för alla rom lida!
ritade och målade och skrev vers Jag har inte kraft att begära, allt med samma skälmska, graciösa, jag äger ej rätt till alt få.
- en smula nonchalanta frihet och Bed för mig, bed hos din Fader, överlägsenhet.
Hon skapade s i g bed att jag får ändå!
- - - - uttryck: Min själ är fridlös, mitt sinne sjukt Tag mig.
av en hemlig och syndig längtan.
- Håll mig.
- Smek mig sakta.
och mäktigt skickade ut småpojkarna i barnkamma- ren att börja k l i om sig till stjärnan.
Orden kunde inte vederläggas, ty so- nen var stundom hennes affärsombud i staden och lyfte de arbetslöner, som man- nen inte visste om.
Nu övervägde den skyldiga arbeterskan.
- - - Jag syr och säljer och syltar och säljer medgav hon.
Jag har gjort det i tio år och jag har satt in litet pengar i sparbanken, och pappa vet inte om det.
Men jag gör det inte för pengarnas skull, nu, - inte för glädjen att samla pengar det skall du inte tro!
och inte gör jag det för min egen skull jo, kanske om man räknar så, att Jag tycker om att arbeta och ha ett mål att få hi den myckna ti- - den här på landet utnyttjad.
Han var avväpnad redan: samlar väl för oss tre!
- - - - Mamma Hon stod rak och hög vid nen, där hon tänt brasan, Esaias tyckte aldrig att han sett henne så högrest och ung pi samma gång och allvar- sam.
- Jag har inte börjat för dem, - - de t v i små, än, sade hon.
Jag skall göra det sedan.
NU samlar j a g för dig.
Jag broderar tyget till en salongsmöbel till ett slott.
Det får jag sexhundra kronor för, j a g har sexhundra kronor förut.
Du skall få dem en gång.
Han hade blivit litet röd: H u mam- ma tyckt, att det har varit roligt att bro- dera det då?
- Och samla pengarna.
Eljest d vill jag inte ha dem.
- - - - - - - Ja, jag har tyckt det varit roligt, sade hon de långa tysta vinterkvällar- - åsyftad verkan, eldbegängelsetan- ken bäres där fram av en mäktig folkrörelse.
Men vad göra d e svenska kvin- norna?
De som arbeta för eldbe- gängelsens stora idé, såge gärna att kvinnorna verkade litet mera än de göra för att hjälpa dem.
De tänka.
att alla kvinnor hava en viss plikt att utsträckta sitt intresse för det liv, de burit vid sitt hjärta, till att även omfatta de döda.
Det kan icke tänkas, att man i alla tider fortfar att nedlägga de döda i gravar.
Jordbegravningen är ett mitt i civilisationen kvarglömt barbari.
Den ger en förgiftad udd åt döden, som annars icke finns i den.
Döden kommer till människor- na och låter dem se en skymt av evigheten, Ingen av livets tragedier nalkas oss i större majestät än han.
Men allt annat än majestätiskt är nedgrävandet av den döde i jorden.
Det vittnar om förtvivlan och ger sedan näring åt ännu mera förtviv- lan.
Men över eldbegängelsen vilar en storslagenhet, som är släkt icke alls med förtvivlan utan med min- ne, tro och hopp.
Här är ” en salt utan tadel ”, en stor idé att arbeta för.
vilken inga andra fiender har än felaktig syn p i l i v och död eller endast rena trögheten eller okunnigheten.
Den är en allas angelägenheter.
” Bären elsbegängelsens tanke in i Edert hus.
och Edert hem!
Förkunnen studenten - Jag ville d u skulle ha en möjlighet d i till att välja din väg framför dig.
Pappa talar om att d u en gång skulle kunna bli adjunkt hos - kyrkoherden här.
- - - L ä g g din älskade hand på min na med tredjeklassisterna i stan, därför jag ville skjuta rävarna härute, kapa ihop panna.
vad jag kunde.
-- Jag ville inte ha det An en liten stund ä r vi t r i.
så ödsligt, så ensamt som vi haft det härute.
När j a g tagit studenten, vill i natt skall jag dö.
Det flämtar Jag bli informator, resa med ett rikt folk utomlands en låga.
Det sitter en vän och håller min Hon smålog litet åt den framtida livs- linjen, så barnsligt uppdragen, men högt hand.
I natt skall jag dö, Vem, vem sade hon: Ingen vet, vad tiden ger.
men jag syr slottsmöbeln färdig till din skall jag fråga, studentexamen, Esaias, tolvhundra kronor vart jag skall resa- till vilket land?
skall jag h i i ordning till dig då.
[natt skall j a g do.
Och hur skall Han hade slutat sin middag och reste - - - -.
- - jag våga?
Berlin, insjuknat UPPSKJUTES S.
K.
C. F. K:s (svenska kvinnors Centralförbund för Fysisk Kultur) Riksmöte till Söndagen den 5 februari 1928 Samma lokal och tider.
- sig från bordet, han klappade, henne litet på axeln till tack för maten.
Stora, fasta framtidslöften tackar man inte för.
Han tänkte säga: - Mamma skall hi dem själv att resa en enda gång härifrån ut i världen Men en pojke säger inte nå- got sådant.
Lågt och litet tafatt sade han: Det är väl en miljon stygn Mam- ma har sytt d i.
Jag får läsa med många mer tredjeklassister.
- Skjuta många mer rävar.
Men bara jag blir student, ska jag tala om det för pappa pastorn.
Det hade förstås Mamma tänkt göra i alla fall.
Till dess kan vi nu sluta vårt svarta förbind.
Mamma - - nirkar, rom ännu s t a kalla och lik- giltiga för Vår sk! "
Oscar Övden.
- Men jag tycker så bekant med dig nu att jag vet, Famna mig varligt en liten stund.
att härute skulle d u inte trivas, sade hon Gråt ett grand-för så trista fakta.
med ett litet leende.
För tyst far d i g Se m i g med ömhet sova en blund.
är förstås släkt med mamma Gå ej från mig.
- Du vill j u stanna, då!
sade han.
Var till samma jag ville stanna tills själv jag måste g å börja samla, jag!
Därför jag läste läxor- I morgon finns det en ömkansvärd obegränsade ” låtsdomäner ”, fantasi- världar, där hon förde spiran med O Christe.
När du på jorden gick a h bittert hjälplös stackars kropp, oinskränkt makt och gäckande lek- bland oss, som i skuggor vandra; som bäres ut på sin sista färd fullhet.
Hon kunde allt vad hon Säg.
m du ville.
vad inte du fick?
att slukas av jorden opp.
ville, men hon slapp tvånget att vil- Bar du lust och kval som vi andra?
ja strängare, hårdare, intill dess Jag har inte kraft att begära.
- - sjukdomen kom och kastade sin jag äger ej rätt till att få.
På grund av telegrafiskt med- skugga över hennes liv.
Åren 1914 Du milde a h nådige Christe, delande att Dr. Hede Bergman, - 1918 voro en ständig kamp mot kan du, säg, kan du först &amp;?
E j mindre gripande äro de sista dikterna.
samlingen innehåller.
Många kunna väl redan utantill: " Är jag intill döden trött. ' '
Och inför den näst sista dikten i sam- lingen har man en känsla som in- för ett helgat rum.
Man säger ing- enting om den.
man tager den blott in till sitt hjärta.
- - ett ” I kvinnor, allvarsord!
Bären eldbegängelsens tanke in i Edert hur och Edert hem!
Fär- kunnen den i Eder vänkrets, vin- nen för densamma dem av Edra medmänniskor, som ännu stå kalla och ointresserade för vår sak.
Om Ni med Edra varma hjärtan, Eder vältalighet, taktkänsla och energi uppträdde som värvare och medhjäl- - - ropade småpojkarna i ett brinnande rop.
Pojken.
i vadmalsrock och med mössan kvar.
på huvudet, med rimfrost och snö över axlarna, bar framför sig p i sina ut- sträckta armar en stor vintergul rävhane.
Obekymrad om snöklackar och bloddropp slängde han sitt byte ned p i golvet.
Tvillingarna stodo stumma, överväldiga- de, tryckta till varandra.
Esaias sköt ut hunden genom dörren t i l l köket och be- skrev jaktens bragd.
Lyste pojkens ögon av den vilda jaktglädjen och fröj.
Men modern som sydde t i d salsfönst- ret såg d i och d i väntande ut p i den över bytet?
sade prästfrun sig.
Nej, gårdsplanen och tänkte på sextonåringen han var ganska lugn.
Det är bra, att och hans strävan far det stora fina räv- jag har fått en, men jag borde ha fyra skinnet.
till!
sade hin.
Han lämnade räven där Stridde hin för penningar och den låg och gick in till arrendatorns, som penningars värde?
frågade hon sig.
Hur mycket får man för ett stort, oberett rävskinn?
hörde hon honom fri.
ga arrendatorn dag inne i köket.
Tror pappa att vi har så mycket som fem rävar här på prästgårdens ägor?
fråga- de han denna morgon, innan fadern for bort till tordagsexpeditionen i annexför- samlingen.
Det tror jag tyvärr ingenting be- stämt om alls!
svarade pastorn, som re- dan stod uppe i släden och svepte fällen om sig, min det kan allt hindi, och skju- ter du fem stycken, lille Esaias, så bli vi d i g så tacksamma härhemma!
Ja, jag vill lika så gärna h i dem.
jag, svarade pojken.
Om jag finge fem!
D ä r brann en iver i hans ögon.
Nu var trettondagsstjärnan färdig, sydd av gammalt linnetyg, stor sjuuddig, överströdd med guldstjärnor, omkring dem konturer och snirklar.
utsydda med guldtråd, den var finare a h mer välsöm- mad än någonsin en trettondagsstjärna brukar vara.
Prästfrun spände noggrant fast ståltråden inuti för att hålla tyget Eldbe- g än g e l se över ärmarna.
ma syr j u och säljer och kokar sylt och Dessa ord ha för femton är sedan DA flög dörren upp utifrån den kalla säljer pengar måste ju alla ha.
skrivits av Else Dormitzer Dorn i och mörks förstugan, luftström av Modern lade bordssilvret som hon höll vinter a h kyla bröt in I salen.
Esaias!
i handen ifrån sig p i middagsbordet och Tyskland.
Där ha de säkert haft ra guldpappersstjärnor jag är sjukdomen.
Känslan av att stå in- för det ofrånkomliga, döden, gav i t hennes själ ett starkare tvång att söka kraft och frihet gentemot ödet, och hon fann det dels i en tapper hu- mor, dels i en egenartad, halvt tra- ditionsbestämd och nedärvd, halvt fantasipräglad religiositet, för vil- ken hon funnit sällsamt gripande stod - - - - - - rolus i fattigstugan skall bli storögd.
Varför har d u blivit så mån om Glöm inte, att ni ska bjuds allesammans pengar?
Att få pengar?
hit på kaffe i morgon.
Di ska vi Det är väl alla!
Måna om pengar!
spela på pianot för Carolus.
Och mamma med!
- Orden slungades De vet ingenting om glammande fram korr.
vresigt, han rev sin frostiga julbjudningar a h trettondagsfester, tänk- rock upp från stolen, där han kastat den, te hon.
Det är dem glädje tillfyllest med Modern hann dock inte svara, förrän han stjärnan Hon lade upp två bländ- å vita skjortor p i bordet och började klist- rävarna.
- - morgon Ja, eller men i övermorgon om de tog likaväl.
skinnet av i Han flammade upp o m ett blossande d fina.
så fina, små pysslingar, små- Modern lämnade dukningen och pratade hon mad pojkarna.
- Vad Ca- stilla framför honom: - Pastorn - är väl viktigare med - av E V A SCHMIDT kar - Det ensamma!
räven.
- - - - -.
Äntligen ett viktigt steg framåt Steriliseringsfrågan har glädjan- de nog förts ett steg närmare Sin lösning.
Socialministern har näm- ligen tillkallat fyra sakkunniga med uppdrag att verkställa utredning och utarbeta förslag till lagstift- ning angående sterilisering i vissa fall av sinnesslöa, sinnessjuka a h fallandesjuka.
I de riktlinjer.
som socialminis- tern anvisat för utredningsarbetet, framhåller, att lagstiftningen i far- sta hand kan tänkas gälla de grup- per av människor, som enligt nuva- rande lagstiftning drabbas av äk- tenskapsförbud.
Frågan om i vilken utsträckning ett ingripande bör vila på frivillig grund eller kunna framtvingas ge- nom lag och vilka garantier, som i så fall skola uppställas, kommer gi- vetvis a t t klarläggas genom utred- ningen De nu tillkallade sakkunniga äro häradshövding Lindstedt samt pro- fessorerna Essen-Möller, Sjöwall och Wigert.
att randan.
Över gårdsplanen drog ett ljus- sken förbi, två små vitklädda skepnader lyfte den upplysta stjärnan högt uppåt på st stången och sjöngo ljudligt ut i mörk- ret: Ingen dager SIW än, Fast Eder WkCr så Lm är den ljusa njimm, som före dagen piägar ----- ri.
i Ett försök.
- England har slutligen efter alla försök och trevare under 11 / 2 år en inbjudan till en konferens angående samarbete mellan företa- gare och anställda inom industrien, utfärdad av 24 ledande arbetsgivare, antagits av Fackföreningskongres- sens verkställande utskott.
Dock tycks koldistrikten, där frå- gorna fortfarande äro mest brännan- - de, stå utanför.
söker.
Annonsera I vår tidning.
Lördagen den 14 januari 1928 N y a former f ö r Forts.fr.sid.1.
mindre olämpliga bostadsvåningar.
Med avseende på renligheten till- lämpas förbättrade metoder.
Ventila- tionen blir bättre tillgodosedd.
Dammsugning kan nu göras på ett helt annat sätt effektiv.
För inte så länge sedan kunde man t.ex. i ett ett linspinneri par meter ofta framför inte se sig längre för det än täta lindammets skull.
Nu är där rent och luftigt.
Förståelsen för hy- gienens krav har allt mer trängt ige- nom även om här mycket återstår att göra.
Men - där är ännu ett stort men.
det finns svårigheter a h olägnhe- ter, som följa det industriella arbe- tet, som inte kunna klaras av med bestämmelser om skydd mot olycks- fall och ohälsa.
Det är de vägar man här håller på att treva sig fram till som jag skulle tala om.
Behovet att finna dessa vägar har framträtt i samband med behovet att arbetarskydd - tropi får nu en rent arbetsekono- misk betydelse.
Härav följer vilar på personalkonsulenterna och p i en del arbetsplatser har man också he- Beprövad skicklighet När försvardepartementet för åt- skilliga år redan fick civila repre- sentanter vid konungens rådsbord.
betraktades denna s. k. reform med mycken misstro av millitärerna själ- lighet, om man skall nå det bästa va, och d e göra det kanske alltfort.
resultatet.
Detta gör man ej blott ge- Läkarna vill heller inte ha en Iai- nom att med skyddsanordningar cus, en lekman.
i spetsen för den me- bra som det förvaltningen.
ar.
Det hat A både l l t är ME så skydda henne för olycksfall och ge- dicinska nom hygieniska anordningar för dicinalstyrelsen a h Sveriges All- ohälsa.
Man måste angripa svårig- männa Läkarförbund sagt.
och att heterna in i själva roten d. v. s. be- apotekare och veterinärer icke insett kämpa även den industriella trött- den sekellånga fördelen av att ha heten, För detta fordras ett ratio- läkare över sig är ju en svart ofack- samhet.
De sjuka äro ej tillfrågade.
nellare ordiiandc av arbetet i alla De sakna fackförening.
De kunde dess detaljer men också ett tillgodo- kanske annars falla på den idén, att seende av människan såsom männi- medicinalverket är till för deras skull, för den allmänna folkhälsans skull och läkarna en grupp av arbe- tare i den stora vingården.
Men där gives också många andra viktiga har drivit grupper med helt andra utgångs- fram sin motsats, och liksom löpt punkter, arbetssätt och traditioner, linan ut.
Till arbetarskyddet i sina Lösaktighet är träldom, men frihet yttersta konsekvenser hör sålunda är att lyda samvetets lagar som är långt ungdomens uppfostran, led- mera bjudande ah stränga än någon striella tröttheten och en helt ny la personalavdelningar.
vetenskap, arbetsvetenskapen, såg Det gäller att ge den individuella dagen.
Sålunda ha de flesta indu- människan rum och utvecklingsmöj- striella länder upprättat vetenskap- liga institut.
där arbetrundersöknin- gar företagas med olika metoder.
Att dessa undersökningar mången gång arbetarnas från kan mötas sida med har misstroende nog berott p å att man till att börja med an- vänt olämpliga metoder.
Sålunda har den taylorska tidstagningen betare väckt mycken Gilbrette ovilja.
använde Hans sig medar- istället av kinematografen för sina rörelse- studier.
Genom sådana rörelseu- dier kan man studera icke blott de rörelser, man utför vid ett arbete, utan även påvisa tröttande och opraktiskt arbetande maskiner, dåli- ga Genom sittplatser att olika sakers o.s.v. och förhållandens inverkan på ar- betsresultat = the output, har man öka sin brist på arbetskraft började, fått uppmärksamheten riktad på be- ska.Man måste återge henne intres- Själva mekaniseringen också ningens skolning, arbetarnas med- mänsklig lag och långt mera nogräkna- först) rörelsen.
men kriget med dess krav p i en oer- väggar.
tvättade fönster, god tem- Men alla dessa olika saker har hörd produktion, där man måste peratur, lämpliga raster m. m. vid sidan av sin verkan till skydd driva upp den mänskliga uthållighe- Från detta har man kommit till för individen och till höjande av ten och arbetsprestationen till det yttersta, blev läromästaren som tvingade fram studiet av den mänsk- liga arbetsmekanismen.
Det visade sig då, att det var inte blott de påtagliga farorna eller kraftansträngningarna, som verkade slitande och förstörande på denna mekanism utan mycket subtilare och svåråtkomligare saker.
Si uppkom det nya studiet av den s.k. indu- N; r 2 vad som kallats 24 timmars-sinia- tionen, d. v. s. lust- och olustkäns- lors inverkan på arbetskapaciteten.
ett erkännande av att den mänskliga arbetsmekanismen är beroende av människans individuella förhållan- den.
Här träder erkännandet in av de produktionen också sin indirekta in- verkan på den industriella freden.
Slitningar på arbetsmarknaden ha ofta ekonomiska orsaker, men bottna också ofta i sådana olustkänslor, som kunna bekämpas genom alla dessa olika former av arbetarskydd.
Ar- - mest - - - - - - - - - walls, som nämnts i samband med chefsbyte i medicinalstyrelsen.
vara höjt över tävlan.
Men icke på grund av den medicinska graden eller den suggererande professorstiteln.
utan därför att social kunnighet, ansvars- känsla och vidsynthet förenas med admintstrativ skicklighet hos en me- dicinskt bildad man.
V i hålla därför med byråchefen i medicinalstyrelsen.
von Dardel, som anser att styrelsens chef skall ha ådagalagt beprövad skicklighet inom området for styrelsens verk- samhet.
X-Ray.
mänskliga krav, som ofrånkomligt mås- te genomtränga de rent primitiva kraven.
Det är relativt lätt för m brandsoldat, s o m är uppfostrad till sitt yrkes kultur, - - hon u p manniskor, som jag får med att göra, och såvitt möjligt ä r ersätta vad som blivit försummat i deras barn- dom Och eftersom ungdomen är böjlig och mottaglig för intryck har det lyckas mig över förväntan.
rösten finna den i en öppen och ärlig kärlek för- till Denver ah kom upp till mig.
Då mellan kroppsligt ab andligt # u &amp; jag föreslog henne att anförtro sig åt äldrar, vare sig de är lagligt vigda eller ej.
sin fri blev hon alldeles ifrån sig.
Och eftersom detta är sant, borde vi Några citat ur Ben Lindsey ‘ s bok Han är ortodox jude, sade hon, han kom- mer att förbanna mig och driva mlg ut komma bart från de lagar som fördömer För en tid sedan kom a ung flicka glömma det förstående sätt, på vilket ur huset.
Han kommer att spotta var sådana föräldrar och hindrar dom att få från en av stadens bästa skolor upp till jag tog upp saken.
gång mitt namn nämnes och förbjuda barn mig för att begära råd.
Hon sade, in Detsamma kan sägas om de lagar, som mor och småsyskonen att ens tänka på hon Inte kunde vända sig till sina föräld- Jag är lika bekymrad som de flesta mig, Det är omöjligt.
Nåväl Sonja, förbjuder födelsekontroll och därför be- rar, ty de skulle alldeles säkert bli från andra människor över den lösaktighets- sade jag, då blir du en av de första, på fordrar avkomma från degenererande män vettet, om hon bara antydde den sak hon ström ” som sköljer över oss Men det vilken jag får tillämpa Colorados nya ah kvinnor, som varken önskar att få ville tala med mlg om.
Hennes far hade som oroar mig är orsakerna till den lag.
som bemyndigar min domstol att barn eller är i stånd att sörja för dun.
Dessa lagar går ut ifrån att avhåll- varit förmögen men hade förlorat sina och det svåra botemedlet.
Orsakerna må- försträckta en mot pengar både före och samhet är det enda tillåtliga medlet mot pengar, och hon hade blivit tvungen att ste sökes i din äldre generationens grund- efter barnets födelse sluta skolan för att ta en plats.
Hon murade övertygelse, att vissa nedärvda Jag har aldrig sett ett ungt människo- för många barn.
Som om avhållsamhet hade emellertid sagt OPP sig från den, vanor och sedvänjor inte är männskopå- barn bli så nedbruten av sorg a h för- någonsin kommer att kunna tjäna detta och nu var det en förmögen man, som fund utan eviga sanningar.
Alla oberät- tvivlan, som Sonja bliv under de följan- ändamål eller någonsin har gjort det.
För någon tid sedan väckte familjen hade föreslagit henne att bli hans älskar- tigande försök att sätta ungdomen under de månaderna.
Hon fick sitt barn och vi inna.
Hon frågade mig, vad jag tyckte.
en föregående tids förmynderskap har måste ta det ifrån henne för att rädda Smiths historia stor uppmärksamhet i Denver.
Fadern var en ovanligt sam- Skulle hon gå in på förslaget eller skulle förorsakat att tusental av unga männi- henne från upptäckt.
hon söka en annan plats?
skor skjuter över målet i sin blinda iver De pengar hon fick från staten räckte vetsgrann man, men utan större självstän- Allt talade hon om lika lungt, som om att befria sig.
Låt oss ge våra unga män inte till barnets underhåll, och en dag dig tankeförmåga.
H u r själasörjare ha- hon hade rådgjort med sin mor Om valet a h flickor rätt till att handla fritt under upptäckte jag, att hon hade funnit en de sagt honom att födelsekontroll var av en klänning.
förstående vägledning, så att da Inte få metod att ta pengar ur sin fars affärs- syndig och dit enda hederliga medlet mot Ni förstår väl, sade hon, att Jag inte någon känsla av band och bojor, så bli kassa utan att bli upptäckt.
Dithän ha- för många barn var avhållsamhet.
Det kan tala med föräldrarna om detta.
De de måttliga; de kommer att vänja sig att de skräcken för fadern a h för social kom ett barn om året 1 familjen och d u skulle bara störta upp och bli rasande.
bruka sitt förstånd a h väga varje ny idé fördömelse drivit henne!
blev snart för mycket.
Det gick inte att Och det skulle aldrig bli tal om att dryfta med ansvarskänsla.
På den punkten står Sonjas sak för effektivt praktiska avhållsamhet och saken, och d e är just d e Jag vill.
Jag ögonblicket.
Vad som kommer att ske därför kom Smith upp till oss för att tycker, att det är mycket som talar för, Samhällets.
organiserade makter är kan jag inte förutse.
Jag vet bara att få upplysning om preventiva medel.
Det hade vi icke rätt att ge honom utan jag att jag skulle kunna ta emot detta anbud, konservativa.
Det är deras uppgift.
Att jag kommer att värna.
Sonja mot sam- utan att jag därför behövde bli sämre än upprätthålla det bestående berättigar de- hällets förföljelser d länge jag kan och skickade honom till en läkare, som av jag är.
ras existens, och det gör ingen skillnad han skall ha all tänkbar hjälp som jag fruktan för lagen avböjde att hjälpa ho- Jag svarade henne, att hon hade all om det bestående händelsevis vilar på en kan skaffa henne.
nom Varpå Smith själv löste spörsmå- rätt att få drryfta saken a h sedan själv lögn.
Det är Inte längre sedan än I går, som let genom att begå självmord.
besluta, men att jag, eftersom hon var Sanningen raserar alltid dit bestående.
hon helt ödmjukt kom hit upp och bad att Det viktigaste argumentet mot födelse- minderårig, i kraft av mitt ämbete kunde Allt vad v i kallar fastslaget a h säkert få tala med mig i enrum.
kontroll är att gift folk kommer att vilja förbjuda henne en sådan förbindelse.
Det fejar den undan som spånor i universums Vad önskar du barn?
sade jag.
ha för få barn av bekvämlighet, och att ville jag emellertid inte göra, men jag ström.
Inte något särskilt, svarade hon de ogifta hälst vill undgå att få några lyckte att vi skulle granska litet närmare Att våra dagars ungdom gör misstag a h ögonen blev fulla av tårar.
Men jag alls.
vad hon tänkte inlåta sig på.
oroar mig men inte i särskilt hög grad.
var så förtvivlad och ville bara gärna VI talade om saken och jag visade hen- Att den är ärlig stärker och gläder mig.
höra Er säga ännu en gång att jag inte Varför misslyckas så många i mate- ne faran i en sådan förbindelse.
Gör D U kommer den med sina automobiler, är fördärvad a h att alltsammans kan bli riellt avseende fullkomliga hem att ge inte något oöverlagt sade jag till slut sina telefoner, sina galenskaper, sina nö- bra igen.
de barn, som dir satts in i världen, väg- men gå hem och tänk på saken.
Kom jen och sitt oförblommerade förakt för ledande ljus och smak med i livet.
Sä- så igen till mig, när du har beslutat dig.
våra gamla lergudar, och del inger mlg Varför har jag så mycket mera att keriligen därför att da ä g allt utom den och om du mot mitt råd håller fast vid hopp.
göra med flickor ii med pojkar?
Bort- kultur som de anse sig äga.
Vid ha dessa mannen, så lita på att jag skall knäcka sett från det faktum att flickans andel i konventionella hem att ge sina barn?
Vil.
halsen på honom, om han Inte behandlar Sonja var en ovanligt begåvad flicka, sådana frågor som det gäller vid min ken andlig mat och dryck ha de bjudit dig väl, tog studenten bara sexton år gammal och domstol alltid är mera dramatisk och dem?
Vilka heliga gemensamhetsmålti- Hon tackade mig och gick, och efter nå- kom därefter till universitetet i en annan intressant, d är det ett faktum att poj- der för fritt utbyte ha vårdats inom hem- gon tid kom hon tillbaka och berättade, stad.
kar jämförelsevis föga spenderar någon mets heliga frihetsvärld?
att hon avslagit hans anbud.
Nu är han Helt kort sedan hon hade börjat sina eftertanke på dessa saker.
Med flickor- V i d vi behöver är en kultur, som skulle en lycklig hustru och mor.
studier blev hon sjuk och fick söka läkar- na är det annorlunda.
En flickas beslut komma de enskilda människorna att se, Jag har fått brev ifrån henne, där hon hjälp.
En läkare sade henne a t t hon är av betydelse både för henne själv och fast och klart som vid ett inre ljus, hur tackar mig för den gång jag förde henne skulle få ett barn.
Sonja blev utom för släktet, och det vet hon alldeles in.
nödvändigt, möjligt, praktiskt utförbart på rätt väg och säger, att hon aldrig skall sig och med första tåg för hon tillbaka stinktivt.
och även, lätt det vore att bli trogen de - - liksom hunger behärskas och reguleras av ur en brinnande byggnad.
Han uppfost- människan själv, icke av juridiska lagar.
ran har givit honom denna kultur, denna Jag kommer att försöka att bevisa att inre syn, som kommer honom att Inte ett sådan självtukt människor emellan icke ögonblick tveka om den rätta handlingen, är omöjlig.
Det ii mitt stora mål som gör det möjligt och ofrånkomligt i livet att såvitt möjligt väcka den inre att g a n saker, som går stick i stäv mot Intet äktenskap i dess nuvarande form s. k. välfärdsanordninganas bety- betarskydd i dess vidaste bemärkelse garanterar åt barnen föräldrarnas be- delse i produktionen.
Vad som har blir därför ett fredsarbete.
skydd.
Det ligger ingen sådan trollfor- ansetts som pjåsk och onödig filan- mel i kontrakt eller ceremonier.
Däremot Ungdomens uppror Många socialhygieniska problem torna upp sig vid horisonten.
Och säga vad man säga vill om Sveri- ges Iäkarkår de ha många ut- märkta egenskaper men socialt tankande, socialt kännande, det är icke deras starka sida.
A t t det gives lysande undantag av förnekar de läkarnamn, ingen.
Förvisso professor skulle Sjö- ett hans primitiva självbevarelsedrift.
Och ändå är brandsoldater alldeles vanliga människor med alla vanliga svagheter på de områden, där deras uppfostan har varit mindre noggrann.
När Kung Lear sade om Cornelia: ” Hennes röst var alltid mjuk, mild och låg ”, så gav han mitt under stundens fruktansvärda kval uttryck för en outrot- lig personlig vana ohc smak.
Och säker- ligen talade Cornella just som hon gjorde just av samma anledning!
Det är * dana små ' in &amp; som smycka livet i alla dess förhållanden, På samma sätt skulle en verklig uppfostran kunna göra släkt- livet till en den skönaste av livets sidor Människorna skulle kunna utveckla sin smak att välja rätt väg då lagar och sedvänjor upphört att förvränga.
Men vilken säkerhet gives att det är - - - den högsta måttstocken som man kom- mer att mäta efter, den ädlaste hållning- en, som blir vana?
Är den enskildes fria omdöme nog?
Nej, det tror jag icke.
Någon fastslagen, frivilligt antagen form måste utarbetas, som en kompromiss mel- lan individens uppriktiga, orädda och obundna omdöme å ena sidan och å den andra viljan att fördomsfritt överväga och respektera vad som av de många kan bli accepterat som det bästa, mognaste och sundaste.
som framgått av släktets erfarenheter och tankar.
U r detta skulle kunna framgå en fastare inre moralisk nerv hos släktet och den grund för släktlivets samhälleliga si- da, som nu så bittert saknas.
Ben Lindsey: The Revolt of Modern Youth.
Boni &amp; Liveright, New York 1925.
Något förkortad dansk upplaga: Moderne Ungdoms Oprör.
E. Jespersons Frolag, Köpenhamn.
-
