# ID: svediakorp-per3385
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1928
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,179
# sentences: 390
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Framtidens välstånd överblommor Det är oförsiktigt av en allvarlig skri- bent att öppet tillstå när man spårat ur från ett ämne till ett annat, fallit från ett Den tvingande orsaken t i l l det ställa sina förbättringsförslag.
Ini- deras avhjälpande upp till gransk- högt uppsåt, ner p i marken I en blomster- liberala förslaget om industriellt ny- tiativet till den o f a t t a n d e utrednin- ning.
Och den omständigheten att säng Men är det överhuvud förlåtligt nå- byggande, som framlagts i England gen togs av kommittén för den libe- bakom förslaget stå nationalekono- gon gång på året, må det väl vara den i år, har varit de kännbara efter- rala sommarskolan.
Bland dem som miskt och politiskt högt erkända krigsbekymmer, som betungat och deltagit i utarbetandet av betänkan- namn ger det en betydelse, som kom- fortfarande tynga det engelska sam- det äro utom Lloyd George och an- mer dess inneboende kraft att kunna hället.
Man har slagits av nödvän- dra ledande liberala namn även kän- verka p i samtiden.
Det har redan digheten att grundligt undersöka da nationalekonomer såsom Keynes blivit en auktoritet, som i diskussio- och så vitt möjligt genomskåda det och Henderson samt industrimän, ner och föredrag från olika sidor ci- efter kriget uppkomna läget och ta fackföreningsrepresentanter och an- teras också has oss.
Vad det inne- ställning till det nya skedet p i EL- dra.
bär av livskraftiga möjligheter har väl industriens område som i fråga Man har velat formulera ett pro- därför till yttermera visso fått det om sociala och ekonomiska problem gram för framtidens ekonomiska goda anseendets hjälp vid starten.
i övrigt, handlande, ett program som utgår Den verkställande kommittén har Över en miljon av Englands ar- från liberal åskådning och avser att låtit göra grundliga undersökningar betarbefolkning har redan i åratal genom omedelbara åtgärder tillämpa av den ekonomiska utvecklingen i gått utan arbete Stora skaror få de liberala idéerma.
Det utmärkande England före, under och efter kri- samtidigt efter bästa förmåga dra för förslaget är emellertid, efter vad get Det framhålles a t t kriget inte sig fram med periodiskt arbete eller man kan finna, inte så mycket bär skulden till det inskränkt arbetstid.
Marknaden för konsekvent fasthållande rid vad man de olyckliga läget.
Men det har på- engelska varor är beskuren, och en blivit van att anse som liberala idéer, skyndat och framdrivit missförhål- av dess förnämsta industrier, kol- exempelvis individuell frihet fram- landena.
Det är ett kraftigt argu- industrien, beinner sig sedan många förallt och ohämmad komkurrens.
ment emot den rådande ekonomiska år i det mest betryckta läge.
Sam- Tvärtom göras i betänkandet för- ordningen att samhället är delat i tidigt saknar jordbruket arbetskraft slag, som bära tydlig färg av olika en liten besittande klass, som lever och är lämnat åt föråldrade metoder, från den erkända liberalismen vitt av att äga och en stor klass arbetan- med vilka man aldrig kan uppnå skilda tankeriktningar.
de.
som uppehåller sig genom att tillfredsställande avkasning Me- Vad som däremot är utmärkandde sälja sin arbetskraft och vilkens ar- dan de stora städernas slumkvarter för förslaget är en stark och ren op- bete endast ökar de besittandes rike- säger man knappast ha förbättrats och bostads- timism.
Där göras uttalanden s i dom, Liberalismen nöden trots de senaste årens bygg- förhoppningsfulla, som vore det för- har alltid hävdat den privata ägan- nadsverksamhet fortfarande trycker, sta gången någon kom med förslag derättens berättigande.
Den främ- betalas årligen omkring 120 miljo- till ändring i det bestående och som jar personlig frihet, självrespekt och ner pund för krigsrustningar.
d.
v. behövdes det blott att tydligt for- ansvar.
Men just därför skall den s. omkring 50 proc.
mer i n före kri- mulera det nya, för att redan vara inte begränsas till några få.
Möjlig- get.
Och medan skatterna tynga in- på väg att se det förverkligat.
Kan- heten att skapa sig en enskild för- dustrien, går omkring en tiondel av ske ligger der också djupare orsak mögenhet skulle tvärtom stå öppen dem åt till de krigspensioner, som att förhoppningsfullt se framtiden for alla, de mångas frihet framför bara am en del av betalningen för an in man i sin klentrogenhet vill allt skyddas och främjas.
det förra årtiondets fruktansvärda fatta.
I och för sig är det givetvis För att nå detta mål står oss ut- felsteg värdefullt att efter bästa förmåga vägen öppen att förbättra närings- Detta är bakgrunden mol vilken fördomsfritt och allsidigt ta sam- livets organisation.
Dess brister är de engelska liberalerna ha att fram- tidsbristerna och möjligheterna till (Forts. å sid.
4.)
nuvaran- ensamt - att läsa litteraturen omkring Amerikas förslag andra till fem världens stormakter att sluta ett fredsavtal, har jag varit ute och plockat vilda hyacinter.
Kelloggs för- slag och dess öden under vandrigen mel- nande studium alla dagar utom just i dag Om det gällt en annan blomma än hyacin- ten kunde kanske frestelsen övervunnits Men vilda hyacinter djupt inne i skogen i överflöd och blåhet utan like, det är oemotståndligt för nordbo som aldrig varit I Arcadien.
Man kan förstås ta sitt förnuft till- fånga så långt som till att gå in och slå sig ner vid skrivmaskinen.
Men utanför har man den surrande kvittrande, körs- bärsblomsnöande och doftande trädgården.
blomsterkvarteret, där primula tulpan lackviol och pensé blomma i vilt överflöd, utgår en förtrollningar, en dragning som förnimmes rent fysiskt.
ren och dra för gardinerna.
Nu ska det kanske bli något av, nu finns här en svag möjlighet för Kellogg, Chamberlain, Bri- and och Stresemann.
Ja, kanske skulle det varit så, om ej en skål med liljor stått på mitt bord.
Jag ger nu upp, jag spårar - De här blommorna ha för ögonblicket en större realitet än de herrar som sägas leda världens öden ty bakom dem ser och beundrar jag människoviljan som leder Människan är för teorien närvarande för egen del bunden vid om förvärvade egenskapers oöverförbarhet och tror inte på några spännande överraskningar eller nya fina varianter.
Amerika misströstar just nu om att ur folkens smältdegel få fram ny ras, ty man tycker sig märka att folken inte vilja smälta till den hetta som är nödvändig för en legering.
Det där kan ju ändra sig, det kan komma nya teorier, nya upptäckter och en starkare hetta in man drömt om.
Kanske också inte.
Man vet inte, och f i r heller inte veta, om man inte reinkarneras en gång om tusen år I en ny människa av en ny planetarisk ras, som flyger genom etern inte med flygmaskin utan med viljekraft.
Men vad man vet, är att intet är omöj- ligt med blommor.
I växtvärlden är män- niskan redan nu en trollkarl.
Av en van- lig blomma blygsam hyacint eller nar- ciss från sluttningen av en grekisk kulle, kan bli en överblomma av mångdubbel storlek.
Vill trollkarlen gifta en påsk- lilja och en pingstlilja så kan han av del lyckligaste äktenskap få se en lysande skara efterkomlingar.
Jag vet inte ett dugg om hur det går till, men a t t det kan ske, ser jag j u med mina egna ögon.
Jag behöver bara gå igenom de varianter som finnas i denna skål av blommor på mitt bord.
Fir fullständighets skull finns här ett par exemplar I den vanliga påsk liljan och pingstliljan, sådana de voro in nan människoviljan rörde vid dem.
Si dana skulle de förblivit till tidens slut, om det inte funnits människan som sagt: jag vill sätta en påskliljas gula kalk mitt i en pingstlilja, och sen gjorde så.
Och rem när det var gjort sade: nu rill jag färga vit pingstlilja svagt gul som en stjärna och jag vill göra henne stor som Venus en kväll p i en vårhimmel, och gjor- de så.
Kanske slog denne trollkarl vad med någon annan trollkarl som höll på att arbe- ta fram en liljekalk stor som en bägare att
” H e d er och sam vete " Hrr Björnsson, Åkerberg och Meddelande Längs horisonten från Tidevarvets Råd- frågningsbyrå för föräldrar Valen i Frankrike Resultatet av de franska valen ä r en kammare, vars tyngdpunkt ligger betyd- ligt längre åt höger än den gamlas.
Förlusterna äro vänsterns.
Men framför- Byrån började sin verksamhet år allt är den nya kammarens majoritet Po- 1925 under mycket blygsamma for- incarés anhängare.
Denne, som önskar mer.
Mottagning ägde rum en gång vara den nationella enhetens förespråkare redaktionen upplåtet hellre än en partibunden statsman, har iga utgifter bestreds alltså fått fria händer att efter bästa för- som till huvudsaklig måga fortsätta med den nationella enhe- stället för blommor till tens bevarande.
Emellertid tycks d i t inte rationsarbetet underlättades för de professor Knut Wicksells bår enligt bli så lätt att manövrera.
Såväl högern den avlidnes uttalade önskan samt som vänstern gör anspråk p i att få Po- skattskyldige.
Det framhålles sär- en anonym donation t i l l speciellt än- incarés stöd för sina program.
De för- skilt att många deklarationsskyldi- damål.
klara sig i båda sidor vara hans rättrogna ga som ha små inkomster likväl må- Men det framgick snart att by- anhängare, att v i l j a den ena eller den an- ste anlita hjälp mot betalning för råns verksamhet för att kunna fylla dra flygeln utan att samtidigt äventyra a t t kunna deklarera.
Det hela borde sitt mål måste utvidgas, mottag- sammanhållningen - det tycks vara en ningstiderna utsträckas och möjlig- balansgång d i r ett fast ögonmärkt är av kunna ske enklare.
het beredas att tillhandahålla de nöden.
Det är heller inte likgiltigt hur Alla äro säkert eniga om önsk- rådsökande ordinerade föremål.
valet utfaller.
Sådana frågor som Rhen- värdheten a r en sådan reform, men Samarbete etablerades under vå- landets utrymmande och återuppbyggan- det är inte nog med att förenkla de ren 1927 med det nybildade A.-B.
det av de krigsförstörda områdena stå på enklaste formulären utan även de SAMHÄLLSHYGIEN.
vars upp- dagordningen.
Man kan endast med spän- Örne ha i första kammaren motio- i nerat om.
a t t riksdagen skulle begä- ru mest invecklade.
Det är nästan otro- l i g t a t t det kunnat frambringas och påbjudas e t t sådant deklarationssy- stem, som vi nu ha för industri och jordbruk, vilket är så inrättat, att ning avvakta den slutliga formuleringen gien, havandeskap a h förlossning av Poincarés program.
samt spädbarnsvård, däri inbegripet Mr.
Kelloggs förslag.
artiklar i och för födelsekontroll.
Det är redan flera veckor sedan a l l t till så billiga priser som möjligt not avlämnades av Förenta Staternas en ut- rikesminister, mr.
Kellogg t i l l Frankrike, nella tvister.
De höga fördragsslutande makterna förklara, att lös ni^^.^ av alla konflikter, av vad slag de vara må, skall åstadkommas med fredliga medel.
Omkring detta fördrag hoppas man samla också de mindre staterna, sedan stormakterna föregått med det goda ex- emplet.
Frankrikes motförslag mot den förr.
slagna formuleringen av ett antikrigs- fördrag är märkt av stor tvekan.
Det upptar så många undantag, där krig skall vara tillåtet att det, som i engelska tid.
ningar anmärkes, är mycket svårt att förstå vilken sorts krig som inte på ett eller annat sätt skall kunna undgå för- budet.
Först och främst skall krig till tydligt självförsvar vara tillåtet.
Där- med har min kommit i n p i den kvistiga frågan att avgöra vilka krig som är att anse som rena förvarskrig.
Vidare vill Frankrike undantaga från förbudet såda- na kollektiva krig som Can företagas i N.
F:s namn eller för att genomföra i Genève erkända fördrag.
Från Tysklands sida har det franska förslaget upptagits med missräkning.
Tyskland förklarar sig villigt att utan förbehåll antaga det av Förenta Staterna framlagda fördraget.
Min det passar också på och mad full rätt att fram- hålla vikten av att fördraget blir allmänt antaget, som ett viktigt steg framåt i ar- betet på allmän avrustning.
England inväntar yttranden från sina dominions innan det avger sitt svar.
Man får tydligen ännu en gång ge sig till tåls innan något stort och avgörande vågar ske.
- - inte ens den hederligaste människa och Samhällshygiens av kontrollerade föreståndarinna kvalitéer.
Tyskland, Storbritannien, Italien a h Ja- kan fullgöra det till punkt och pric- har under den gångna tiden skött pan med förslag t i l l ett fördrag mot krig ha.
Icke heller kan det kontrolleras.
R å d g i v n i n g s b y r å n s expedition.
mellan makterna.
Staten inbjuder sina medborgare till R å d g i v n i n g s b y r å n s lokal har även De olika regeringarnas svar offentlig- att lämna falska uppgifter och gratis upplåtits av bolaget.
göras nu så småningom och det är av Då affärsrörelsen emellertid gott högsta intresse att ta del av deras olika Praktisk avrustningen.
Medan Europa och Amerika under- skulle de till äventyrs komma fast med förlust ha bolagets aktieägare uppfattning.
för att de antagit inbjudningen, bli beslutit nedlägga verksamheten och Forst en kort redogörelse för innebör- handlar om innebörden av » lagligt själv- de straffade.
Rådfrågningsbyrån ser sig sålunda don i det amerikanska förslaget.
M a n försvar » tillkännager president Calles Mexikos beslut att inskränka sin armé En annan sida av saken.
som är tvungen att ävenledes upphöra med föreslår a t t d i tillfrågade makarna skall icke mindre betänklig, är, att själva sin verksamhet, om e j det nödiga förklara sig vilja utdöma kriget som red- från 70,000 man t i l l mellan 35 och ekonomiska underlaget på annat sätt skap for nationell politik och ersätta det 40,000. beskattningen av jordbruket är i kan anskaffas.
Företag liknande med fredliga uppgörelser av internatio- Tydligen är dat inte bara ur sparsam högsta grad orättvis.
Det är således Tidevarvets R å d g i v n i n g s b y r å fi- hetssynpunkt, som nedrustningen beslu- inte bara deklarationsblanketterna nansieras i utlandet på flera ställen rån för erhållande av spädbarnsut- tits, fastän det utan tvivel blir en väl- som behövde ändras, utan själva be- genom kommunala anslag (Wien) styrslar etc. Ofta har råd begärts kommen minskning i utgifterna.
Av stör- skattningen, och detta kunde ske eller av enskilda sammanslutningar.
på flera olika områden på en gång.
re betydelse tycks det vara att ut land (London Cambridge.
På det sena- R å d g i v n i n g s b y r å n har även kun- som for inte länge sedan sönderslitits samtidigt, om man till grund för in- re stället, genom föreningar av de nat aktivt ingripa vid vissa sociala inre strider, vågar ta det viktiga steget.
Det är meningen att minskningen skall komstskatt f ö r jordbruk lade icke yngre universitetslärarna.)
nödlägen, tack vare bistånd från Tidevarvets läsekrets.
en deklarerad inkomst, utan en in- genomföras under loppet av ett år, med början redan från första mal i år.
komst utgående med viss procent på Samtidigt m e d meddelande sin taxeringsvärdet löpande efter en har Tidevarvets R å d g i v n i n g s b y r å har visserligen bedrivits i liten ska- Stipendier till Medborgar- graderad skala, olika för olika år.
lämnat heten under en redogörelse de gångna för vintermåna- verksam- l och kanske endast nått ett fåtal.
skolan Genom en sidan anordning skulle Skåneförbundet av Frisinnade vinnas både rättvisare beskattning Kvinnors Riksförbund samt Kristi- och en skälig inkomstskatt, rom lät födelsekontroll i de flesta fall varit samhet verkligen förefinnes.
anstads Frisinnade Kvinnors Dis- kussionsklubb ber Tidevarvet för- den driftige jordbrukaren behålla anledningen till besöken eller bre.
a r b e t a r e vändiga medla nedanstående tillkännagivan- den större avkastning han kunde ar- ven.
Det är anmärkningsvärt att med största beta fram, Skattesystemet skulle samtliga rådfrågande varit gifta el.
inom tuberkulos- framförallt och de som sinnes- ar- de, vilket Tidevarvet härigenom uppmuntra i stället för ler stått inför omedelbart äktenskap.
sjukvården, socialarbetare inom fat- glädje fullgör.
1.
E t t stipendium å 1 5 0 k r. är bestraffa intensivare drift och Rådfrågningsbyrån har alltså nått tigvård, dispensärverksamhet och just d i n klientel den önskat.
ga fram duglighet.
Dessutom skulle De flesta som begärt råd på by- hela detta besvärliga arbete med att rån har kommit p i grund av sjuk- A n s ö k n i n g a r ställas till ordf. i deklarera varje höna falla bort och Skåneförbundet a r F. K.
R.
fru El- » heder och samvete » inte komma i Alltför täta barnsängar ha också rande lagstiftningen på området sa Nordlund, Kristianstad.
frestelse.
varit anledningen til b besök på by- torde ännu så länge avhålla just 2.
E t t stipendium å 150 kr.
är Det är verkligen att hoppas, att rån.
I de f a l l där inte som orsak människor från en aktiv in- till ansökan ledigt för frisinnad el- kvinna inom den tid snart måtte vara kommen, till förfrågningen finns anförd vädja till affärsintresset el- ler socialdemokratisk Skåne.
&amp; man inser det orimliga i den sjukdom, utan fattigdom barnrikedom, eller har arbetslös- medel- l söka göra arbetet till en politisk ställas till ordf. i Ansökningar dagsfråga, som man nu tycks v i l j a varande beskattningsformen för varit 7,8 barn pr familj, göra från socialdemokratiskt håll, Frisinnade Kvinnors Diskussions- jordbruket och ej blott inskränker klubb.
fru E k a Nordlund, Kristi- Man har ock begärt r upplysningar i d för sjuk- har byrån intet intresse av.
s i g t i l l a t t ändra deklarationsblan- dom under graviditet, Vi drista oss ändå till att tro, att anstad.
Bida stipendierna avse årets som- o m lämpliga och ar dess verksamhet dock icke varit för- ketterna.
markurs, 2-23 juli 1928. sjuka barn.
man har vänt sig t i l l by- gäves.
av detta " om redogörel- sociala tvin- dessa - ~ ' ' ' till gång nu-: F. Att da siffran barnhem vård ~ ~
T I D E V A R V E T Nya ryska gestalter 3 hans liv, till vilket revolutionen blott varit den öppnade porten.
I. ILJA ERENBURG Om vi plötsligt i radio skulle få opponerar han mot det beståndande, höra sportresultaten från Mars, d i r men lyckas dock 1921 att få pass till det meddelades, att man hoppat 518 meter i stavhopp, s i skulle det inte ge oss någon som helst föreställ- ning om, har högt detta var.
för vi känner inte till normen för ett stav- hopp på Mars.
Det är någonting sådant man kän- ner inför de skildringar, uppgifter och siffror man får från det moder- na Ryssland.
Vår egen måttstock täcker inte.
Proportionerna har för- skjutits, Vi är oförmögna att bedö- Paris, där han sedan dess haft sin stadigvarande vistelse, då och då avbruten av besök i Ryssland.
- Han har gått i segerrus med de ut- valda.
delat skräck med de miss.
tänkta och hungrat med dem, som blott är tålda.
Dessa Erenburgs växelrika öden har givit anledning till mycket oli- ka omdömen.
Han har stämplats som » en ful fisk », som varken den gamla eller den nya regimen vill ma.
kännas vid och han har betecknas Det börjar redan på stationen i som en omutlig idedlist, som hos Polen.
d i r man stiger in i det ryska varje maktfullkomlighet ser svek tåget, som för en till Moskva.
Järn- mot idealen.
vägsvagnen bär skylten: » Warszawa J a g undrar om .man inte kommer — M a n d s c h u r i ».
Så som vi här på sanringen närmare, om man upp- centralstationen läser: » Stockholm fattar Erenburgs mission mera så- — Malmö », eller p i sin höjd: S t o c k - som rent konstnärlig.
Det finns in- holm-Berlin », står där: Warschau te mycket av vare sig verkligt etiskt M a n d s c h u r i e t » ett avstånd, som eller sosialt pathos hos honom.
Detta sträcker sig över två världsdelar.
kommer blott fram i hans berät- V i d studiet av det nya Rysslands telser så som något oundvikligt vid litteratur, är också den första känsla återgivandet av en tid och miljö, man får den, a t t man måste lämna som till bredden ä r fylld av Iiknan- sin gamla måttstock och med oförut- de problem.
fattade sinnen så mycket något Erenburgs första bok, som kom sådant är möjligt - närma sig det ut 1921 och heter » Märkliga upple- nya.
Så som man vid ett högt hopp velser av Julio Jarenito och hans kommer lättare ner på jorden, om lärjungar », har betecknats som » ett man låter sig falla motståndslöst, monument över världskrigets lögn som ett barn, på samma sätt måste och skam ».
Sedan följde tre böc- man ta hoppet ut i det stora nya.
ker: » Nicolai Kurbows liv och un- Utrustad med förutfattade mening- dergång », » Trust D.E. » och » Tret- ar och gamla principer bryts man ton pipor.
av vilka endast den sista sönder och krossas till kropp och finns översatt till svenska genom själ.
svensk-ryska föreningens i Göteborg försorg.
Dessa böcker miste be- I l j a Erenburg är en av det nya tecknas som ungdomsverk.
fulla av Rysslands författare.
Men hans sprudlande talang, ojämna.
obalan- böcker är ej propaganda, är ej en serade, exalterade.
Ungdomens bitt- predikan över kommunismen som ra skeptis vid sidan av en vek, rö- - Det är Michail, som väcker Olgas kärlek - » bourgeoi » kvinnan.
som svärmat för Dostojevski » och det är också Michail, som får behål- la den.
Trots att Olga ingår ett sov- jetäktenskap med Artjom, är det Michails barn hon föder och i detta barn lever hennes kärlek vidare.
Det är också Michail, som faller of- fer för » Sonjetschka » ett litet stycke, » vars själ bestod av silkes- mjukt, glän- strumpor och siden sande, skiftande riden.
och för a t t rädda henne begår Michail sin enda människovärdiga handling.
som bestod i det negativa, att han ej kunde förmås a t t förråda henne inför domstolen.
» Roffaren » är skriven med en tid- lös utförlighet.
med Rysdands ur- gamla vidd och bredd, men den har även ögonblicksbilder i blixtljus, filmaktiga, expressionistiska.
Som ingen annan har Erenburg skildrat den ryska revolutionen.
M e n det är inte de ledandes revolution, inte statsvälvningen han skildrar; det är revolutionen, som den tedde sig bland d e fåvettiga och enfaldiga skarorna - ovederhäftig och nyck- full, överspänd och fantatisk, kaotisk, men med drag grotesk och grym av mänsklig uppoffrande godhet.
Han beskriver en resa till Moskva strax efter revolutionens utbrott.
Det h a r lyckats Michail att komma in genom kupéfönstret, » Inne i vagnen låg hela berg av människo- kroppar upptornade.
De låg på gol- vet och på bänkarna.
Bakdelar gung- Bästa - - - - - gespäcknäten, benen hängde ner som druvklasar, under bänkarna stark huvuden fram som stora kur- bitsar.
Att röra sig var otänkbart: om benet somnat på någon, stönade och grälade hela vagnen.
Uppifrån nätet rann det ner salt från en säck och nerifrån sipprade det ur ruttna sillar.
Folk försökte att hålla fart det allena frälsande.
De kommunis- rande gråtmildhet.
- I en senare sina plånböcker.
men det gick inte: tiska drömmarna har blivit förverk- hok » Jeanne Ney ’ s kärlek », som har de måste klia sig.
Trots allt detta ligade, har blivit till det vardagliga, ställen av betagande charme, har Iyckades någon a t t stjäla tre teske- levande livet och i och med detta den sentimentala tonen kanske för dar.
Av misstag blev en annan misstänkt och utkastad genom fönst- även till ofullkomlighet och miss- mycket fått övertaget.
ret.
Den förmente tjuven föll t i l l räkning Sovjetryssland har numera inte bara bland sina leder glödande Främst av alla står hans sista döds.
Resan till Moskva varade sex anhängare.
som med apostlaiver kri- roman » Roffaren » (Rvatsch) och det dagar ».
När man kom fram t i l l Moskva tiklöst förkunnar dess läror; de har torde väl lända till Erenburgs rätt- även hunnit att få vanliga medbor- färdigande bland dem, som beskylla dånade kanonerna.
Först sedan de gare, för vilka undret blivit var- honom för att jaga med de makt.
resande vant Sig att gå på sina av- sedan de hoppande och dagsmat.
Livet synas i sömmarna ägande, att denna bok nekats att vanda och skildras med dess vank och brist.
tryckas i Ryssland utan kommit ut haltande började vackla mot sina ade med annan frukt.
Däremot inte med Jamaica-bananer.
De äro lät- tare att hantera.
De äro också lätta att äta både för späda barn och åldringar.
Äro de riktigt mogna.
behöver man knappt tugga dem för att de skola lätt upptagas av matsmältningen.
Det är därför de äro så bra för ömtåliga magar.
- E n kvinnlig nämndeman En ny händelse i kvinnans histo- ria som domare var valet av en kvinn- lig nämndeman inom Askims dom- saga.
Tidevarvet har med anledning av detta betydelsefulla val frågat häradshövdingen i den märkliga domsagan, K a r l Schlyter.
om några erfarenheter av kvinnors verksamhet på detta område.
ben Det ligger i Ilja Gregorjewitj- Erenburgs konstnärskap något fladdrande, ojämnt, så som över hela hans liv.
Han föddes 1891 i Mosk- va i en judisk familj.
Judiska drag förenas med rysk bildning och åskådning, insupna i rysk miljö.
Som ung satt han i tsaristiska poli- tiska fängelser, kom ut och for t i l l Paris.
1917 återvände han till Ryssland.
I södra Ryssland häkta- des han av de vita och undgick flera gånger döden blott genom den rys- sarnas nyckfulla, oberäkneliga gal- het.
som så ofta möter och slår en med häpnad i Ryssland.
Han lyc- kas undkomma t i l l Moskva, där han får göra bekantskap med Tsche- kans fängelser.
Tillföljd av oför- siktiga yttranden har han dragit misstankar på sig och man tar ho- nom för en vit spion, Han kom- mer åter ut och får plats.
med hung- erlön, som » litteraturlektor vid.
.
- - r k Återigen - - i Paris och Berlin.
Den har d i r fått mål, kom frågan fram.
hur man hade hon hållit tremansting och namn efter bokens hjälte - » Mi- ställde sig t i l l det.
som hände.
Någ- chail Lykow » - men det är en arm ra gladde Sig åt bolschevikernas framgång, andra förlitade sig på en om hon emellertid icke längre är en- och eländig hjälte Erenburg här har eller annan general.
Gumman med sam ens i denna domsaga, då ännu haft mod att framställa, en hjälte en kvinnlig notarie haft dylika för- som på allt rätt motsäger denna be- saltet önskade alla åt skogen, blott ordnanden h ä r Den rättsökande teckning.
» Roffaren » är historien hon kom fram till Sucharewa-torget allmänheten har alltså hunnit vänja om en liten, fåfänglig, fantastick människa, utan halt eller hämning- ar, som ryckts ur sin bana genom revolutionen och som inte mer kan vänja sig vid vardagens id utan- går under till kropp och själ.
Skild.
ringen av denna karaktär är ett psy- kologiskt mästerverk, som blott rys- sar kan skapa.
Vid sidan .av Michail, går brodern Artjom, ty- pen för den idealiske medborgaren i den nya staten, för vilken » partiet » ersätter religion och nöjen, samvete och hem.
Berättelsen om » Tjomkas » fattiga kärlekslycka.
» den vinglösa Eros », är betryckande och rörande.
Hans fullkomliga utplånande av den egna personligheten, uppgåndet i uppgiften för det allmänna hör till det nya Rysslands nya dygder.
Men en sådan revolutionäranda- ett mullvadsaktigt, underjordiskt ar- bete förbundet med lektyr rid lampan en fältgrå revolutionär anda arbete och uppoffring låg inte för Michail.
Möten och gatstrider tågresor och smyghan- del händelser och » tillfällen » var - - - - - - A.-B.
BANAN- KOMPANIET.
i - Liksom Gladkows » Cement, » är I l j a Erenburgs böcker varken befal- lande eller predikande.
De » måla blott » I detta ligger också Erenburgs styrka.
Det är som skildrare han fångar vårt intresse och också för- mår att hålla det fånget.
mat för magen: och fick byta ut sina varor mot fan- sig v i d kvinnor i ordförandestolen.
Att domsagans befolkning icke tastiska kvantiteter bomullstyg och den heligaste patriarken gratis på - såsom man på sina håll inom och köpet.
Envar tillgrep något parti - även om man inte var aktiv, så else, förskärpt med sträng isolering.
Denna varar bara en kort tid.
Un- yttrade man åtminstone någon me- ning » Revolutionen hade börjar sin der en promnad fängelsegården, hoppar Michail i någon sorts vild kurragömmalek: I stället för biljett- kontroll, blev det kontroll på hela frihetslängtan upp på brandstegen.
Klättrar som i ett rus allt högre och människan. » högre utan plan.
Ett pinnhål till!
Michail visste snart att undandra Ännu mer luft!
Den frostiga vin- sig denna kontroll.
Efter ett prov terluften berusar honom, stegens på tillfälligt hjältemod mera av pinnar är hala av is.
Han faller, en slump i n av övertygelse tas stöter huvudet i fallet och dör.
Michail upp i » partiets », men störs snart ut ur det igen såsom ovärdig.
Han blir fredlös och börjar att job- En österrikisk författarinna skrev ' ' - - - utom riksdagen befarade rid kvin- nornas framsläppande t i l l domarbor- det tagit anstöt härav, torde framgå av att Nya Varvets socken vid en uppkommen ledighet i nämn- den valde en kvinnlig nämndeman, säkerligen den första i Sverige Då i denna domsaga nämndemännen så- väl som allmänheten äro i hög grad intresserade av rättsförhandlingar- na i häradsrätten p i grund av vissa här genomförda åtgärder till vin- nande a r ökad muntlighet och kon- - centration, torde nämndemansupp- draget inom domsagan betraktas som ett särdeles hedrande förtro- endeuppdrag.
Så mycket mera glid- jande att männen i Nya Varvet ve- l a t släppa fram en kvinna.
Att det kommer att lända rättsskipningen till gagn, att även en erfaren kvinna får säte i nämnden, anser j a g ställt utom allt tvivel.
Den stora ambition.
som brukar utmärka kvinnor i af- femtliga förtroendeuppdrag kommer också säkerligen a t t leda till, att den kvinnliga nämndemannens plats icke utan laga f ö r f a l l kommer att stå tom och att hon kommer att konkur- rera med de allra bästa bland sina ä l d r e manliga kolleger i intresse för den betydelsefulla uppgiften.
nyligen i Tidevarvet över » Tendens och Propaganda .. J a g skulle sam avslutning citera hennes ord: » Ilja Erenburg verkar tendeiiriä genom sifl konstnärliga lidelse, med- ryckande genom sin kärlek till Ryss- land, men tämjd och hållen i bann genom ett skarpt förstånd.
Han är ej kommunist, Han häcklar och ploc- kar sönder, Och dock står allt vad han skriver om med lust eller olust, fart förankrat i den nya ryska jor- den. » Elsa Björkman-Goldschmidt. ' " '
' ba.
I riden.
Med Sonjetschka.
Om- kring honom samlas en underlig ska- ra av ljusskygga gestalter och det hela blir till trolska.
myllrande Breugheibilder, i ovädersmättad, olyckssiande belysning.
Katastrofen kommer.
Michail haffar och döms till döden.
Men » i betraktande av den anklagades proletäriska här- komst och hans revolutionsförtjäns- ter » ändras domen till tio års fäng- Rekommenderas R E P A R A T I O N E R UTFÖRAS
Framtidens välstånd Blommor och fr. överblommor hindret for en snabb Forts. Änkan i Pålshus sid. 1) det främsta utveckling.
Effektivitet i produk- tionen är det stora lösenordet.
Den främjas till a t t börja med genom ökade kunskaper i allt vad till det ekonomiska livet hör.
Och för un- derlättandet av dessa kunskapers förvärvande anbeffalles en noggrann statistik samt först och sist en så långt som möjligt genomförd öppen- het inom industrien och den finan- siella politiken.
» Där är mycken i Englands industri, bristfällighet som skulle gå att bota.
Idividua- lism i stället för samarbete, hemlig- het i stället för offentlighet, okun- nighet, likgiltighet och ofta rentav fientlighet mot systematiskt forsk- Forts. från sid. 1 korsa tomaten med potatisen .. pade för att hålla tankarna endast p i modern.
Polera fönstren i t henne skulle han också kunna göra.
- Och likaså Han hade råkat höra hur någon sagt, att detta komme att bli » den där änkan » ute i Pålshus en dyr hi- Hur har storia t y inte var det väl meningen, församlingen s k u l k påbördas ut- gifterna för barnens inackordering, och han hade begynt ängslas för att modern kanhända i n t e s k u l k förmå göra rätt för dem.
- De fingo för- söka hjälpa henne, förstod han.
Va- ra aktsamma om sina kläder och an- nat, så a t t det inte komme att bli för stora kostnader för henne.
Och det- blommor i lika många nyanser som det la tog han sig för att lägga brodern finns politiska partier, passar bättre för om hjärtat.
T y han kände behov av en parlamentariker.
Rosenföreningen pas- att anförtro sig åt någon, Men denne sar för en för detta skönhet som vill som ingen gång kunde motstå fres- glömma att hennes tid är förbi Då före- telsen, att efter hemkomsten från drar jag hellre för min del pioanoklubben skolan draga på s i g kängorna a h jag undrar om inte en gammal journalist blanda sig bland ungdomen och små- skulle känna sig hemma på en pionut- pysarna, som brukade ha sitt tillhåll om kvällarna, ställning och glädja sig åt en ny variant på järnvägsstationen ningsarbete. » så som fordom åt en fiffig rubrik eller fann sig inte i att bli mästrad Man vill under inga förhållanden » Man måste vara fin.
Men det förstatliga industrien.
Men i de fall fall säkert, och det är, begriper inte du, som bor hos en som där det allmänna redan har överta- att för å vitt man inte fullföljer bloms- bara är bonde », upplyste han.
Och den äldsta s y s t e m som också git driften, finnas stora möjligheter terodling som ett allvarligt yrke och bröd- förvärv, får man vänta tills livets egent- råkade vara närvarande.
skyndade att effektivt utbygga och förbättra liga arbete är slut för att kasta sig på sig at ' försäkra: organisationen.
» Ja Gunnar, d e har verkligen bli- trädgård eller specialisera sig på pingst- Som hjälp till en förnuftigt förd vit förfärligt skenhelig, sedan du ekonomisk politik föreslås ska- Grey av Falloden, den man som kom till Bergfelts. » - » Och det pandet av en ekonomisk general- bär det sista ansvaret för- att England kläder dig inte alls » tillade hon.
Både deras ord och deras ton IC- stab, vars uppgift skall vara förband sig så nära med Frankrike, att det måste gå med i världskriget är det tade honom, och han råkade I full- att oavlåtligt studera utvecklin- typiska exemplet på en statsman län- ständigt ursinne.
Han slog brodern gen inom handel och industri kare av öden som dragit sig tillbaka långt på kinden a h ruskade system i samt för övrigt de ekonomiska pro- från människorna och minnen i en ny håret.
De skulle lyda honom.
Det blem, som beröra den nationella po- värld, full av intresen.
upptäcker och litiken.
Generalstaben skall tillhan- äventyr.
Denne lord odlar inte blommor var han som hade rätten p i sin sida.
och han skriver inte romaner som andra Och han skulk vara deras över- dagå med statistiska uppgifter, fäs- gamla lorder, han har försvunnit: in i fåg- man.
Det var han som var den til regeringens uppmärksamhet p i larnas värld.
Hans intresse är nu inte äldste av dem.
Men på kvällen sedan han kom- viktiga händelser eller förändringar mera världspolitiken, det är fågelbona på av ekomomisk innebörd i In- och ut- hans ägor och dess innevånare Klockan mit i sang.
grät h a n Det gjorde landet och föreslå utvägar till lösan- 4 en vårmorgon kanske man möter honom honom så ont om modern.
Alla män- på en landsväg, då skall han träffa en få- niskor voro stygga mot henne.
Men de av sådana frågor som arbetslös- gel ur sin bekantskapskrets som bor i en han ville göra något riktigt, riktigt het, utvecklingen av nationens till- häck eller vid en bäck en mil från hans gott för henne, så att hon kunde ha gångar, näringslivets stabilisering.
slott, han skall gratulera den till repa- det bra.
Men vad skulk det väl Utöver dessa inreorganisationsfrå- rationen av det gamla nästet eller till dess vara, han kunde göra?
Han låg och tänkte.
Taga ut gor komma uttalanden av vidare in- nya ägg för säsongen ..
Efter år av förkrossande ansvar febril hästarna och köra fram något lass nebörd.
Särskilt vad de röra utrikes- verksamhet och tunga mödor har han va- red på söndagen, skulk han inte handeln kunna de äga tillämpning rit vis nog att fly in i en oskyldig och ge honom lov till.
det visste han.
Ty på vilket land som heist.
Grundprin- rolig ålderdom.
Somliga människor kun- då skulk hästarna vila.
Men lägga cipen i den internationella ekono- na i alla fall trolla även med sitt eget liv.
upp stengärdsgården.
som p i sina Devinez.
ställen rasat ned mellan Pålshus miska politiken måste vara den yt- ägor och de ägor, som gränsade in- tersta frihet i h a n d e l mellan olika till.
Det s k u l k han nog kunna gö- nationer.
Det första villkoret för ra.
Och när han tänkte efter, fann mellanfolklig handel är fred.
Och med en tedjedel, d. v. s. 40 miljoner han med tillfredsställelse, a t t dot en genomgående känsla av trygghet pund årligen s k u l k vara en verklig till och med var på tiden att detta är ofrånkomlig för dess utveckling.
och befogad åtgärd av sparsamhet.
blev gjort snart, om det skulle hinna I en följande artikel skola vi re- med att göras innan vårarbetet tog Det är därför vår plikt att stärka början Han skulle minsann bör- Nationernas förbund, inte bara för dogöra för den avdelning i förslaget sin ja p i med det nästa söndag.
Kanske att undvika krig utan för att uppnå som behandlar arbetslöshetspolitiken redan på lördagen.
H a n kände sig denna känsla av säkerhet.
Det är och förhållandet mellan arbetare och så stark och duktig till mods.
Så hade han känt s i g även den framförallt viktigt att göra klart arbetsgivare en sida av det industri- för sig, att det nuvarande otillfreds- ellea livet som ägnas stor plats i k gången han fått tanken att skänka sina gummibeslagna trä- ställande förhållandet mellan Ryss- tänkandet.
C.
H. tofflor.
- Nu kunde der säkert inte land och den övriga världen inte ba- hon halkade.
Han hade Britains Industrial Future, being the varit så fruktansvärt orolig över att ra hindrar England från att fullfölja affärsförbindelser, som i hög grad reult of the Liberal industrial Inquiry.
något dylikt skulle h ä n d a att han skulle hjälpa till att lyfta dess in- Ernest Benn Limited, 1928.
2 sh.
6 d.
inte haft tanke for annat i skolan.
dustri ur sitt betryck, utan det är också en av de främsta orsakerna till att Europa forrfarande saknar det gått?
Vill inte potatisen eller vill inte tomaten, eftersom underverket tycks drö- ja?
Eller är barnet redan fött i stillhet Om jag bodde i det här landet England.
skulle jag så småningom bli medlem av en blomsterförening.
Jag tror dock inte att det skulle bli luktärtföreninge eller ro- som Luktärtföreningen, med att framställa ärt- att experimenterar Ett är i alla Lord och - - - - hända att han sett dem genom en dimma.
Det gården brunnit upp.
Och så kom han på en helt ny la " - hade h i n t under en innanläsnings- timma, och det hade gått så galet, " ' som alldeles förfärlig för att han m i s t stå upp i bänken och honom.
Kanske att det var eldsvåda skämmas.
T y när läsaren kommit in I skolsalen efter samtalet med därhemma.
Kanske lågorna IC- bonden, hade det just varit hans tur slogo kanske högt, att högt ingen mot himmelen.
att läsa upp högt.
men han hade inte Och människa haft en aning om var kamraten nyss mer än han var vaken.
Modern slutat, utan börjat p i måfå på ett sov i huset, som brann och alla som ställe som råkade bli till a h med p i kunde hjälpa henne sovo.
Han jämrade sig högt.
Vad skul- fel sida.
Och inför detta överväldi- gande bevis på ouppmärksamhet le han taga sig till?
Han måste sti- dömdes han att stå upp medan tio ga upp och övertyga s i g om att ing- meningar lister.
Benen hade knap- e t eldsken syntes över hemmet.
Försiktigt gjorde han ögonen nätt Past förmått bära honom.
och han hade skakat som i frossa, när han och jämt så pass fria att han kunde äntligen fått sätta sig ner igen.
kika upp och låg sedan och kämpa- M e n nu kände han sig som sagt de med sig själv, tills oron för mo- tämligen trygg för att ingen olycka dern tog överhanden över skräcken s k u l k hända henne genom att hon för spöken och drev honom fram till halkade.
och det var en lugn känsla.
fönstret Men där syntes ju ingen- Bara han nu också kunde vara ting annat än mörkret.
Och med en riktigt raker p i att hon inte låg och känsla av befrielse kröp han i t e r ner oroade sig över barnen.
Fast han i sängen undrade då inte på, om hon gjorde M e n just som han drog samman det.
För det var ju förfärligt så sig för att lägga sig riktigt till ro, stygga d e börjat p i att bli, sedan de kom ångesten tillbaka.
kommo från hemmet.
Kanske lågorna inte hunnit f å Hans ögon slöto sig och vilan i riktig fart förrän just i det ögon- bädden kändes så skön.
H a n nästan blick han vände sig bort f r å n fönst- sov.
Men så spratt han till och satt ret.
Han borde nog stiga UPP och käpprak med dunkande hjärta och se efter ännu en gång.
Men det var vidöppna ögon, ram stirrade in i så kallt.
Vad var det?
Han kämpade tappert emot, ty på mörkret.
Men när han sansat sig, kröp han samma sätt hade det varit när han ner under täcket igen.
T y det var drogs med ängslan, att modern ri- ju ingenting.
Han hade bara drömt, kat m för någon olycka i skogen.
så som han brukade drömma nästan Det hade h i n t att han mist stiga varje natt, sedan han kom hit till) UPP sex-sju gånger samma natt för Bergfelts, Att han föll, eller att att övertyga sig om, att det verkli- något förfärligt kom för att fånga gen inte hördes några nödrop.
Men honom, eller att han måste skynda det hade ju inte hänt henne någon sig för att komma bort nånstans olycka.
Det hade endast varit in- Det var så hemskt.
billning alltsamman.
Och han viss- Han skulle försöka om det ginge te att det var s i nu också men at1 ligga vaken hela natten.
Om kanske ändå.
For man kunde ju in- han började tänka p i, vad han skulle te veta.
kunna göra mera för modern än läg- Ja han skulle re efter Men bara ga upp gärdesgårdarna i t henne, denna enda gången också.
Han sku] - slapp han kanske somna och erfara le bli stående vid fönstret medan detta förfärliga en gång till.
han räknade till hundra.
Men tänk om han aldrig finge Och han räknade.
något tillfälle att göra något mera En.
två, tre, fyra, fem nej, det för modern!
Tank om han komme gick kanske för fort sex sju hem och fann, att hon var död!
- åtta nio tio -.
Så fick Alldeles död, så som fadern varit.
det nog vara.
Hela vägen, ända Han drog skyndsamt täcket upp fram till hundra.
över huvudet.
T y skräcken, han er- Han skakade av köld när han änt- farit infer den orörliga kroppen ligen åter t o m i säng.
Men nu kän- med den amputerade armen, satt d e han sig tryggare till sinnes, och ännu kvar i honom.
Och han löste när han legat en stund somnade han försiktigt fingrarnas grepp om täck- lugnt och sov tills fru Bergfelt kom kanten och gömde även dem, s i att och väckte honom p i morgonen, inget kallt, dött skulle komma och Ruth Persson fatta om dem.
Sedan låg han och (Forts.) knep samman ögonlocken och k ä m - " ' - - dan - - - - - - - - -
