# ID: svediakorp-per3384
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1928
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,148
# sentences: 410
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


P åven oc h fas c is m e n s s k o 1 a.
, Det märkvärdiga med d a här lilla historien var egentligen bara att den hän- inte var på minsta sätt viktig eller makt- påliggande, som j u annars det mesta, som en.
Och på samma gång var den Överhuvud ä r kvinnans ställning in- händer II.
s En svinaherde Vad som emellertid i än högre grad än » fascistiseringen » av själ- va skolorna oroar de kyrkliga myn- digheterna i Italien är den institu- tion som här namnet Balilla, och den a någon historia av,att man alldeles om det fascistiska partiet f. n. ofant- ligt oklar.
Under fascismens första å är fingo kvinnor i alla åldrar aktivt deltaga i partiets liv och begagnade sig också i stor utsträckning av den- na rättighet.
Men d i den nuvarande generalsekreteraren i fascistpartiet for två år redan tog dess tyglar i sin hand, fick det kvinnliga ele- mentet alltmer draga sig tillbaka.
Att kvinnorna ej längre fingo till.
e omständigheten att för dess skull nu- den tid italiensk ungdom ä r f r i från.
mera alla hitintills befintliga barn- sina skolor omhändertaga den.
och blivit upp- d e l s öva den i allsköns idrott, dels lösta.
komplettera skolans mer eller mindre Balilla v a r e t t öknamn rom bars indirekta påverkan med ett direkt bö- av en femtonårig genuesare rom 1746 jande a v de unga efter de typiskt.
genom sitt resoluta ingripande gav fascistiska idealen och principerna.
g signalen t i l l det uppror, varigenom Inskriven i Balilla blir man i re- hans födelsestad sedan lyckades be- gel då man fyllt åtta år, men är man fria sig från sina dåvarande herrar, Romano Mussolini blir man det då österrikarne, och benämningen kom man föder, och är man son t i l l en a t t tillhöra de unga fascisterna på a h annan högre fascist händer det grund a r a t t några unga milano- också att man kan bli det innan pojkar under striderna mellan kom- man nått den ovannämnda ålderns munister a h fascister själva liknade om balilla kvarstår se- sig vid denne yngling.
rom för ge- vne tills fjorton år då nerationer ar italiensk ungdom stått fråga om en gosse som en frihetens och tapperhetens att bli avanguardist, heros.
På våren 1922 var balilla och varefter han så till sist rid fyllda gossfascist synonymt över hela lan- aderton får sin musköt och med av- det, och från den tiden stammar ock- läggande av eden: » Jag svär a t t utan så de första försöken till far: orga- diskussion följa II Duces order och niserande av dessa blivande soldater att med all min kraft, u h am det för fascismens sak.
vilka dock emel- behövs också med mitt blod, tjäna lertid först i april 1926 och i januari den fascistiska revolutionens sak ».
1927 fingo sin sammanslutning lag- Är man flicka uppflyttas ligt erkänd och slutgiltligt bildad.
vid samma ålder - fjorton » Nationalstiftelsen Balilla för från att ha varit » piccola ita- ungdomens fysisks och moraliska hi- liena » till a t t bliva » giovane ita- stånd och uppfostran det är liena » och rid aderton blir man med- och ungdomsföreningar - träde till några som helst ledarplat- ser, faller av sig självt, men de blevo även - och det förminskade ögon- blickligt antalet inträdessökningar förbjudna a t t bära svart skjorta a h a t t deltaga i fester, processioner - ntat och plötsligt fick se in i vad som var mycket viktigt for en annan man- niska.
vi skulle besöka svinhuset på gården.
utan ytterkläder halmtussarna och solen kommer jorden spillts att dofta och som utanför lagård och svinhus trampas ner t vårsmörjan.
För den som äntligen har fått resa ifrån staden är det just oför- likneligt.
förrum med mjöllårarna och potatisbasen kom just Karlsson ut från d o inre med en mathink i handen och hans träskor smällde mot stengolvet.
Han såg ivrigt och allvarsamt på oss och gick nästan tri- umferande bort och satte ifrån sig hinken, De skulle just få mat nu, men det är bäst att vänta litet, annars skriker de.
Nu har emellertid igen en ändring Karlsson har liksom de flat.
människor undgått att på ett visst obestämbart skett framförallt i fråga om de allra yngsta flickfascisterna, men exakt sätt ta intryck av sitt yrke.
Fastän han är mager och inte alls slarvig eller smut- angiva dessas olika rättigheter och sig, skulle man nästan kunna gissa sig skyldigheter, det tycks d u k ingen I I att han är svinskötare.
Hans sätt att vara i stånd till.
I varje fall har det titta upp med små vänliga ögon, själva sista halvåret antalet av dem betyd- hans tal förråder att han ägnat ett liva ligt ökats, förra året i april voro de hängivna, trogna och framgångsrika ' I- blott 87,013 och nu.
ett år därefter.
- - etc. inte - uppgå de till 288,083.
Varvid emel- lertid bör framhävas a t t ökningen av de manliga balillorna varit än stör- från 430,000 ha de ökats till 1,020,000.
Medges bör det j u också a t t det är bra mycket mer som lockar en pojkbalilla.
Flickorna, de få dra sig den titel den sedan dess k r i t t e r.
lem i de fascistiska fascistförbunden, med för dem » lämpliga » idrottsöv- och genom den förstås klart dess men några särskilda privilegier in- ningar och f.
ö. lära sig att laga mat syfte.
Balilla är till för a t t under nebära jurt ej d e n s förändringar.
(Forts. å sid.
4.)
I re: - arbetsblus bär han sina svin .. Till:: form, som är vanlig bland dem som arbe- ta ute.
Till a h med godsägarns hatt antar efter någon tid den formen, om nämligen är en sann -.
SE- - jordbrukare och förstå hur en vanlig filthatt kan bli så till den grad platt och rund och låg, som om den aldrig haft någon riktig kulle, men sådana bli de a h Karlssons att hatt är intet undantag.
bra med smågri- sarna år, har fått många.
Om i vi några veckor väntar jag 22 suggor till.
men det finns b i n I7 rum i hela huset.
Han skrattar nästan skadeglatt.
Det är ett rikligt stort svineri det här m e n så är det också stor avel.
- Han visar oss - - F R I L U F T S VÅ R D av sugga.Vi frågar och han berättar hur de tycker om vasslen, sedan man gjort vass- lesmör av den och hur väl d i behöver en snygg rasteplan nu när det är så smut- sigt på våren.
ELIN FALK Svinens egenskaper och tycken stiger allt klarare fram for oss.
Och när vi efter att gå igen står Karlsson i dörren, tar Särskilt i alla storstäder pågår ningarna kräva sjävfallet något oerhört) eller med grästorv.
som e j tål de nutida friluftsövningarnas adjö och säger: Ja, det gick ju bra, det sedan flere år ett intensivt.
målmed- mindre markområde.
En som påfrestande nötning, utan fort blir har.
De var alldeles tysta.
Men det var vetet arbete för att skaffa medbor- storstadsbefolkning garna, ej minst kvinnorna, tillräck- Stockholms med vana, sedan långli- utsliten, lerig.
dammande och för också några minuter före tiden.
Hade de ligt många och välordnade platser ga tider, rid otillräckligt eller intet resten - varken under våren eller fått vänta längre hade de nog skrikit.
- andra tider vid regnig väderlek får Och han tar mathinken och går in igen.
för kroppsvård i det fria.
u. s.
A. friluftsliv alls, behöver s å s m i- Casan.
är utan tvivel föregångslandet i n i n g o u p p f o s t r a s till användas, för a t t ej gräsväxten skall denna rörelse.
Gymnastik, lek.
idrott att erfara friluftsvårdens oerhörda hindras; 3) sakna inhägnad och till- samt sol-luft-vattenbad bli allt betydelse för hälsa, arbetskraft och räcklig vakt, en brist som avskräc- medborgarna.
Strömbadet var förra liksom tidigare (skall det mera erkända som nödvändiga hjälp- livsglädje.
På de ställen, där fri.
ker särskilt kvinnor från att använ- medel i arbetet för den kroppsliga luftslivet är väl ordnat.
har man da dem; 4) äro alltför avlägset be- bli bättre i sommar!!)
oanvändbart för människor med utvecklat renlig som andliga folkhälsans förbättran- följt taktiken: först gymnastik-lek- lägna.
de.
, idrotts- samt sol-luft-vattenbadplat- Stockholms friluftsbadanstalter hetssinne; Tranebergs- och Smed- Av sakkunniga anses ett markom- ser, sedan kraftig, uthållig agita- äro ej heller vidare lockande för slättsbaden bjuda kanske något bätt- re ratten.
Eriksdalsbadet borde ha råde på 3 kvm, per individ för fri- tion för dessas användning.
Denna Asfaltbeläggning, noggrant r e n - det minst orma.
luftsgymnastik, lek och idrott vara taktik har visat sig vara utomor- ett minimikrav.
(Avståndet mellan dentligt effektiv.
hållen, kommer utomlands till allt Kvinnorna i Stockholm äro mest bostads- och friluftsövningsplats Säkerligen är det ett riktigt på- större användning.
Som exempel kan vanlottade ifråga om friluftsanord- bör helst ej örerstiga 500 met.).
För stående, att de friluftsgymnastik- anföras, att staden Birmingham har 12 ningar.
Kvinnorna ha ingen gym- jämförelses skull må nämnas a t t ef- lek-idrottsplatser, som f.
".
finnas större asfalterade lek- och idrottsplatser nastik- lek- och idrottsplats i det På ter denna beräkning h a r Köpenhamn i Stockholm, ej äro nog frekvente- samt planerar nya sådana.
Englands fria, intet sol-luft-vattenbad.
1.8 kvm.
friluftsgymnastik-lek- rade.
Men detta torde bero på: i) månghundraåriga grästorv, som ofta fors- Östermalms idrottsplats få de virra omkläd- idrottsplatser, Göteborg över 3 och a t t de sakna lämpliga omklädnads- las lång väg för att inplanteras å större, tider i b i a n d vistas S!
o c k h l m b I o t t 0,28 rum, dusch och tvättanordningar a för enbart tävlingar avsedda stadier, kan nadsmöjligheterna m. m.
äro emel- Sol-luft-vattenbadanord- d.: 2) äro belagda med grus (s a n blott medelst den omständigaste och dyr- lertid dar under all kritik.
De ovan- kv m.
* * År 1927, enligt Direktör M. Ham- nöter skodon i hög grad, dessutom baraste skötsel bevaras i gott skick för nämnda badanstalterna skänka ej ens den lämpliga avskildhet, som vid torr och blåsig väderlek dammar dessa marberg.
skulle kunna locka den större kvinn- liga allmänheten till livlig En av de viktigaste samhälleliga uppgifterna i vår stad f. n. synes (Forts. 4 sid.
4.)
m sommaren - - " - frekvens.
Liksom en familjelön skulle ge din li- juni 1924 av undertecknad g j o r d kortfat- tad redogörelse for familjelönen i indu- ka lönen det berättigande den utan detta strin, i Fackföreningsrörelsen.
komplement i hög grad saknar.
komme d i n att, förnuftigt genomförd, kunna ge Många a h allvarliga invändningar kunna göras mot denna löneform bi.
a. de gifta kvinnorna en begynnande liten ur befolknings- a h rasbiologiska syn- ansats till det ekonomiska oberoende fler- punkter och man kan knappast kalla fa- talet av dem också i hög grad saknar.
miljelönen ett arbetarekrav.
Snarare skul- Inga olösliga komplikationer behövde upp- n:r 16 av Tidevarvet finner man p i le m i n kunna kalla din ett närmande till stå för att båda makarna ha förvärvsar- Bevillningsutskottet I har föresla- git en utredning rörande omlägg- ledareplats en artikel » Allmosa eller ar- rent kommunistiska krav p i lön efter k- bete, a h där bidragen till barnen verkli- betslön ».
som nog förefallit åtskilliga av hov.
Den har emellertid fått många före- gen hindrade de gifta kvinnorna från för- ning a&lt; ' rusdryckslagstiftningen och tidningens läsare överraskande både till språkare bland nationalekonomer såväl värvsarbete, bleve det antagligen, där en därmed sammanhängande under- innehåll och formulering.
Det gäller som bland arbetare ah arbetsgivare.
Inte kvinnans arbete bäst behövs i hemmen.
och » Norges kvinders » gillande av arbetare.
minst ha kvinnorna väntat sig mycket a v där hon nu l a k a r ut antingen fur att hålla sökning angående restriktionssy- partiets i Oslo begäran vid lönesättning en löneform.
som mera anpassades efter nöden borta eller för att skaffa sig det stemets verkningar i nykterhetshän- för kommunala tjänstemän om utredning behoven a h med rätta eftersom den inte oberoende hon finner lika nödvändigt som bröd.
seende samt en jämförelse mellan av s k familjelön for de lägsta lönegra- bara lovar en bättre behovstillfredsstäl- Jag måste citera på nytt, trots längden.
derna.
Norges Kvinder tror, att kvinnor lelse f o r familjerna utan också skulle un- detta system och andra länders, sär- av alla partier komma att hälsa detta för- derlätta såväl ett genomförande av det » Man kan undra vad det t i l l sist skall bli för sorts människor i världen!
De Och gamla kvinnokravet lika lon för m i n och Norges och Eng- slag med glädje och förhoppning.
skilt Danmarks, Tidevarvets ledare kommenterar: » Dithän kvinnor i samma arbete som möjliggöra ska födas med lön, och när d i sedan växt skulle vi alltså ha kommit efter alla stri- » hustru-lönen » i en acceptabel form Från upp bli de sjukförsäkrade, olycksfallsför- förslag hälsas säkert från der om mäns a h kvinnors löner, att in.
vilken synpunkt man i n kan angripa fa- säkrade, arbetslöshetsförsäkrade, ålder- håll med tillfredsställelse.
förandet av familjelön vore lösningen a h miljerna, så kan man inte mad skäl anse domsförsäkrade, försäkrade för eldsvåda, om städerna, kanske särskilt därtill en lösning som v i skulle hälsa med den som ett hinder för den liks lönen el- stöld och förskingring m. m. sådant.
De Äv en glädje.
Det är i sanning att hoppas, att ler att din innrbär ett hot mot den g i f t a behöva över huvud taget inte alls sörja kvinnans ekonomiska ställning, även om för sig själva.
Det fattas bara, att man Stockholm.
anse sig kunna påvisa en så i c k e b l i r förhållandet. » förbättring i nykterhetshänseende Artikelförfattaren är tydligen inte när- den kanske komme att något motverka d i också kunde försäkra sig mot oduglighet.
genom d, s. k. Brattsystemet, har mare bekant med familjelönens syften och gifta kvinnornas förvärvsarbete utom elakhet och dumhet.
Då vore livet full- komligt! » dess praktiska utformning att döma av föl- hemmen.
Tvärtom har min utan d i n svårt Men är d i inte hela vårt fria närings- landsbygden t i l l övervägande del jande frågor: » Skulle endast statens av- att finna en l i k a lön för män ah kvinnor haft motsatt uppfattning.
Med rät- löningsförhållanden ordnas efter detta sy- mer rättvis än det nuvarande lönesyste- liv byggt upp just på denna individens strävan att trygga sig a h sin familj mot stem.
skulle staten bestämma grunderna met, som ger alla m i n familjeförsörjare- ta har man anfört mot fördelningen för enskilda arbetsgivares lönevillkor el- löner a h alla kvinnor löner avsedda för risker?
Och även om d i n nye världsmed- borgaren bleve så försäkrad, att hans an- av viss kvantitet, att den framkallar ler skulle staten betala familjelön både ensamma.
O m inte familjeförsörjningen en viss ökning i spritåtgången t i l l statsanställda och arbetstagare hos en- lättas för familjeförsörjarna, blir den li- komst till världen inte behövde vålla hans skilda?
Det sistnämnda vore väl det en- ka lönen en lika schablonmässig lösning av föräldrar olösliga ekonomiska svårigheter, som de nuvarande finns det inte risker nog i livet att härda nian vill försäkra sig om att ta u t så da möjliga.
Annars skulle barnrika fa- försörjningsproblemet mycket man har rätt t i l l.
I varje miljer a l d r i g få någon plats vid privata lönerna, och anpassningen av lönen d r a r honom för den utan tvivel hårda kamp o m företag. » I Oslo gällde undersökningen behoven sämre, eftersom männen ha större levebrödet, han en gång ska ta upp, trots alla tänkbara försäkringar.
ja också om fall skulle man önska e t t system, att döma av referatet endast vissa grupper försörjningsplikter.
Visst kan man säga, att lön och barn.
den visst inte obehövliga försäkringen som vore inriktat mera på att f r ä m- av kommunalanställda.
Såvitt jag- vet, j a n y k t e r h e t och inte inskränk- har inte på något håll systemet införts för antal inte ha något med varandra att gö- mot dumhet vore möjlig?
Eva Wigforss.
statsanställda annat än genom mycket ra, men med lika stor rätt kan man säga, Redaktionen har icke k u n n a t te s i g t i l l att räka f O r e k o m m a blygsamma bidrag mest under kristiden a t t det är ett civiliserat samhälles skyl- därigenom kan till familjeförsörjare.
Däremot är på dighet att se till, att den uppväxande ge- na a t t ovanstående inlägg bestrider f y l l e r i.
Blott man tänka sig e n varaktig grund att många håll familjebidrag genomförda för nerationen beredes den bästa möjliga vård, de skäl, som i Tidevarvets artikel an- V i äro icke kommunala tjänstemän &amp;, främst i och att inte föräldrarna straffas med eko- förts emot familjelönen.
arbeta på.
Och det är att önska, att Frankrike a h Belgien, för arbetare i in- nomisk misär för den tjänst de göra sam- okunniga om.
a t t arbetsgivarnas bi- aII omsorg ägnas en fråga av så all- dustrin.
Arbetarna ha ofta mött arbets- hället.
Kan inte industrin och arbetsgi- drag ska betalas till gemensamma re- vare över huvud betala löner, som räcka kassor.
vilka sedan ha att utbetala givarnas önskan att införa systemet i varlig och genomgripande betydelse.
gel förorsakad av hopp att leva på för en genomsnittsfamilj, får beloppen.
det är i f u l l överensstäm- Samtidigt kan man icke underlåta men ibland i rent filantropiskt syfte, med det allmänna på ett eller annat sätt träda melse med vår tids byråkratiska in- att nämna och det är särskilt på- på en statlig mera försäkringsmäs- emellan.
Om detta sen sker genom någon rättningar.
men då systemet ännu e j mot familj eller ge- är genomfört i Sverige, torde man sigt genomförd reform av lönen.
Ofta form av försäkring kallat nu inför valrörelsen att har arbetarnas hållning emellertid varit nom en ändamålsenligare fördelning av ha skäl att yttra sig angående olika nykterhetsfrågans etiska innebörd rent avvisande med ungefär samma moti- tillgängliga medel på annat sätt, familje- eventualiteter.
I själva principen vering som Tidevarvets.
att man inte ska bidrag i form av fria nyttigheter såsom ligger onekligen e t t oerhört förmyn- e j bör dragas ner genom att g ö r a blanda samman lön och försörjning.
Det skolor, läkarevård mjölkdroppar, kolonier, derskap både för arbetsgivare och den till en politisk partifråga.
Det förefaller emellertid om under de si- moderskapshjälp, konsulentverksamhet etc. befattningshavare.
Och väl genom- ar en skyldighet att ta avstånd från sta åren denna avvisande h å l l n i n g måst eller genom en b ä t t r e fördelning skatte- förd skulle familjelönen helt säkert d. s .k.
nykterhetsrörelsen, som an- vika för de påtagliga goda resultat denna vägen t. ex. skattelättnader för familje- veta at!
undanskjuta de barnrika fa- löneform visat, där den genomförts på försörjare, spelar ju inte så stor roll.
Det miljerna.
Och den skulle f ö r s ä m- ränder nykterheten som slagord för ett ändamålsenligt sätt ena som det andra är a t t » ta av den enas r a kvinnornas ställning.
De gifta Det får e j för- Allmosa eller ar e t s b vanskas tidskriften l ön Detta de flesta - fin- om besparingar - krav - som kvinnorna skulle hindras i förvärvs- arbete och man kom mycket snart att anse.
att de o g i f t a kvinnorna be- agitationen för att vinna mandat.
hövde lägre lön an de ogifta män- I n g e n t i n g Lan mera skada själva sa- oberoende av¨ om deras arbetare äro gifta kan hålla fast vid.
Det är bara d i n skill- nen.
Ty det vore icke längre arbetet, ken och dess intressen, och det är eller ogifta och betalas till stora gemen- naden, att sker e n sådan utjämning skatte- som rar värt sin lön, utan förmå- ovärdigt, att sådant får ostört pågå.
samma kassor, som betala ut den del vägen, är det inte bara arbetsförtjänster- gan till utgifter, som skulle under- av lönen, som är barnbidrag, till familjer- na man delar ut bland andras barn utan lättas.
Vilket resultat man än kommer till, na ofta till mödrarna.
Göras kassorna till- också något litet av d i arbetsfria förtjän- - och vilket system man inför.
har räckligt omfattande, blir del för arbets- sterna.
MÖTESPLATSEN » Vem ska betala kostnaderna? » frågas nykterhetsarbetet ingen framtid, så- givarna likgiltigt, om de anställa gifta el- att vinna röster och rom brukar den inom den politiska till språngbräda Problemet om de barnrika familjefäder- arbetsförtjänst till den andras barn », som nas svårighet att få anställning har lösts Tidevarvet finner » i hög grad orättvist på ett som det tycks fullt tillfredsställan- och oegentligt », en synpunkt som tidning- de sätt.
Arbetsgivarnas bidrag göras en väl knappast vid närmare eftertanke, ~ " det.
Ja, ett av de tilltalande vida man ej v i l l f r i g ö r a det från po- de tekniska svårigheterna.
Det litiskt lycksökeri och b y g g a på den finns för den intresserade en rik litteratur ärliga övertygelse och den alle- i ämnet Eleonor Rathbones arbeten bl.
a. nast ur vilken det svenska folkets a h 1924 har International Labour Office i sin serie undersökningar av löner och vördnadsbjudande nykterhetsrörelse arbetstider en grundlig utredning av Fa- en gång växt fram.
mily allowances.
På svenska finns en i - - dragen har Nässjö-Solberga kretsen av F.K.
ett familjelönen är just, att kostnaderna för hide torsdagen den 19 april anordnat det allmänna, d i r arbetsgivarna själva be- offentligt föredrag a Godtemplarsalen i tala bidragen, bara bli kostnaderna för Nässjö med fröken Elisabeth Tamm som kassornas förvaltning som äro mycket små.
Tänker man sig en statlig utbyggnad av socialförsäkringen, som skulle omfatta en familjeförsäkring, bleve kostnaderna utan tvivel stora, Om bidragen skulle b l i effek- tiva, men då komme liksom i fråga om ålderdomsförsäkringen besparingar på andra håll att uppväga en stor del av ut- läggen, minskad fattig och sjukvård etc., och i ett fysiskt bättre släkte, som för- skonats från fattigdomens värsta följder, finge man förmodligen tillbaka d i t ut- lagda kapitalet med ränta.
Att man skulle kalla vårt samhälle ritt vi it, for att det inte passivt finner sig i hela den nuva- rande ojämna inkomstfördelningens slöse- ri och grymhet, menar nog ändå inte Ti- devarvet.
o talarinna.
V. ordf. fru Ingeborg Rosén hälsade Frisinnade Kvinnors vägnar de närva- rande välkomna a h först a h främst kväl- lens talarinna, som så älskvärt ställt sig till förfogande Fröken Tamm talade över ämnet » Arbetslösa skaror och outnyttjade tillgångar ».
Det sakliga, intressanta och medryckande föredraget avlyssnades av en talrik publik från olika politiska läger.
Där sågos m i n och kvinnor från arbetar- partiet, flera medlemmar ur den dagen förut bildade » Nössjö-traktens moderata a kvinnoklubb » samt våra egna.
Föredraget var sedan återgivet in extenso i ortstid- ningarna Före och efter föredraget ut- fördes pianomusik av fröken Renée Spo- lén.
M.
Ö.
Ungdomens I Aniane noterar man med stolt- het att d e bästa arbetare uppdragas De halvvuxna bland vilka en hel del är s. k.
» svåra falla » dömda för mord och sedlighetsförbrytelser, står un- der en järnhård disciplin så järn- Av Elisabeth Janstein hård att den förmodligen är string.
are än arméns.
» Hjonen » arbeta 8 slappa i knäet.
Hon kände äckel 1. timmar om dagen.
Maximalarbete och leda, när hon tänkte på arbetet EUSTACHE.
belönas med en » galon », en brokig och ångest och osäkerhet inför bar- Vid ett besök i Rosny, en liten snodd som innebär extra portioner nen.
Och mest inför denne äldste.
bortglömd by.
genom viiken Seine och ett glas rödvin till söndagsmid- Ty att det fanns något slags sam- band mellan förändringen i hans flyter, bred och grå, såg j a g Eus- dagen.
Roubaud fick » g a l o n och utseende och hans ständiga hem- tache för första g å n g e n N a n stod behöll den ett helt år.
komster genom skogen, var hon stödd på en spade.
Han j a g gick för- Denna drill.
under vilken de unga övertygad om.
Och det var tydligt bi smedjan, mitt i solen, smal, brun människorna hållas, denna förfärli- att detta samband var sådant, att med all makt sökte dölja det för och smutsig.
I den vilda gosseblic- ga mekanisering av dagen, som fö- enne genom tystnad och manning- ken låg förundran och förakt, när reskriver varje gest, varje ord, varje ar.
Hon önskade att något måtte den följde min ljusa sweater och den handgrepp.
avbryts under två dagar hända som kunde bringa henne klar- veckade kjolen och han stötte ner av året, I det att hjonen två gånger het.
- Och morgonen efteråt hän- spaden i jorden som Om han spottat tjugufyra timmar hyrs ut till vinod- de det.
Halv åtta, när hon satt vid sin ett kraftigt tag.
Provet var illa be- lande bönder.
frukost, kom han springande och stått Genom dessa två dagar delas de- sjönk flämtande ner på en stol vid På kvällen, i värdshuset » Gyllene ras tillvaro m i t i t u.
Allt vad som dörren.
Bergfelt skulle till Hagslöv efter Oxen », dök han plötsligt upp, sker ligger före eller efter vinskör- sträckte utan ett ord fram sin kanna den, som blir till ett själsligt alma- timmer, berättade han.
Och när han få skjuts så nära in p i dör- kunde som fylldes med vin, och försvann.
nacksbegrepp.
363 dagar väggar, rarna hos henne, tyckte han det var Frun vid disken pekade med hakan maskinrassel, uppsyningsmän.
363 skam att inte följa med och se hur mot gestalten som sögs Upp av mörk- dagar kommando, verkstadsluft, för- hon hade det.
Men han fick visst ret och sade: » Assistance publique » ödmjukelse Och plötsligt en som- gå med detsamma igen om han Och = ungefär detsamma ram » barnhus- marmorgon, vars luft är het och söt inte skulle komma försent!
barn » av druvlukten, faller murarna och borta var han.
» Assistancen » alla halvvuxnas solen träffar blicken, De unga s t i r b o r t mot Det skräck och alla vuxnas skam, är en med blottad överkropp, molnen över halt och isigt.
och han halkade flera av de institutioner, som kanske va- sig och jorden under sig, mellan re- gånger och föll riktigt omkull en rit välmenta men som blivit till van- vor och slingor får de sluka i sig gång.
Hon tänkte: Bara han inte heder för ett civiliserat land.
E f t e r så mycket druvor de vill, tills den springer och bryter benen av sig.
gammaldags metoder och med otill- söta saften rinner över bröstet.
De börja d a g s a r b e t e.
hästarna räckliga medel regeras här tusen är tokiga av ljus, tokiga av luft.
Men när hon kom i förstugan och och hundratusen övergivna föräldra- druckna av druvor, av flickors när- skulle ha tag i sina trätofflor - ty, for arbetet i lösa och vanvårdade barn under en het, av friheten, av sina sjutton år.
annan fotbeklädnad hård militärisk exercis.
De är ut- Uppsyningsmännen i Aniane kal- skogen hade hon inte råd att hålla lämnade till organisationer som till lar dessa vinskördens dagar för de s t o d pojkens där en del består av utopister, som ser farliga dagarna.
De vet a t t det kan fått bottnarna nybeslagna med res- svart eller grått, himmelsblått eller hända, a t t det bland d e trehundra terna av ett cykeldäck.
som gjorde rosenrött allteftersom de behagar att pojkarna - unga, krafitga och för- det omöjligt att halka med dem, och Visst ville han.
Hon såg inten se till en del av ett par verkliga tryckta pojkar bryter ut ett sorts lädret över vristen var uppskuret i Förintelse fanns inte.
Han f ö r levande men vanmäktiga människor, ursinne, vars gränser är svårt a t t ett ningen l i t e t började hack.
långsamt såg hon.
gå Och upp ran- för nam hon hade evigheten behövt i barnen den stunden att ge och av annan över förtroendeuppdraget känsla hos honom i n och stolthet när Resten, ett antal inspektörer, har för överblicka.
De vet, att det brukar fe- henne.
det övermått känslor och tankar, som hon å måndagsmorgonen ånyo såg sitt kall att vara vanvårdades lärare las elever vid samlingssignalen att Han bar inte på någon varken fyllde henne.
Men d e funnos inte dem bege sig åstad mat skolan, mås- och vän, för sin » låten barnen kom- andra under veckor efteråt blir svår- brottslig eller skamlig hemlighet till hands och s k u l k inte komma i te hon nästan le vid minnet av hur och ligg nu ma t i l l mig » - uppgift, inte någon an- hanterliga och halstarriga och att en Nu förstod hon det.
Han fruktade hennes närhet på ännu många da- han förmanar henne: endast att någon olycka kunde hän- gar.
Tigande måste hon gå f o r att inte vaken om nätterna och tank.
aft nan kvalifikation, inget annat betyg eller annan börjar gråta om natten da henne i skogen.
Därför kom han fordra, vattna, gödsla ut och rykta.
det kanhända h a r h i n t glyttarna nå- in en trettioårig oklanderlig mili- tills grannens träsko bringar honom skogsvägen.
Och därför hade han medan tankar och känslor kuvades got ont.
För det är inte så farligt tärtjänst eller en krigsmedalj.
Och till tystnad.
som du tror, gått runt hela den stora Svärtan, utan att ha fått utlopp.
» Glyttarna » hade hon sagt och vid tillfällen då helst läkarvård va På en sådan d a g bröt sig Eus- for att övertyga sig, att hon inte låg Den befrielse hon erfor vid upp- rit av nöden, har de inte något an- tache ut.
Tio timmar i sträck hade nånstans med brutna armar eller ben.
täckten att Pojken inte hotades av hans tonfall hade varit så beskyd- Och därför hade han nu, så snart någon moralisk fara, var så stor, att dande.
Hennes starke duktige påg.
nat att ta till än en gammal under- han druckit sol, druvsaft och flic- han fått sina tofflor beslagna skyn- det föll henne helt ur minnet att det hurudan präktig karl s k u l k det inte officers skarpa drill.
kors närhet.
Innan mörkret hade dat hem för a t t byta ut dem mot från början var en förändring i hans komma att bli av honom en gång.
En sak måste medges: » assistan- han försvunnit med en av dem bak- hennes gamla slätslitna.
utseende, som orsakat all hennes oro Men pojken Gunnar hette han Hennes modige präktige påg.
och hon blev helt förskräckt när hon - gick med tunga steg över gårds- cen » tål ingen l ä t t j a Med van blick om en häck.
Han kom försent till Och honom hade hon misstrott.
- på lördagskvällen återsåg honom och planen.
Han hade känt sig hedrad tio minuter försent.
delar den in 14-15 och 16-åringar, appellen Till och med lädret över vristerna på nytt igen blev uppmärksam på av moderns förtroende.
En våg av Uppsyningsmannen, som fick fatt fördelar dem på bondgårdar, i verk- han tänkt p i att skära upp i t hur olik sig han var mot förr.
ömhet hade fyllt honom, och han städer, låter dessa pojkar bära de på honom, när han försökte slinka enne.
Ty hennes vrister voro hög- Var han sjuk?
hade talat stora manliga ord med vuxnas ok med den påföljd att de, in obemärkt genom matsalsdörren, re än hans.
annars hade d e lika långa Nejdå, han var riktigt frisk.
på- löften i.
Men när det igen blev frå- stod han och hon såg.
att han själv ga om a t t ta adjö satt gråten i hal- som kunnat passera Kalvarienberget trodde a t t han hade samma Eusta- fötter.
sen, hur mycket han i n sökte verka All hennes oro och bitterhet för- trodde på vad han sade.
utan att taga skada, trader ut i värl- che Roubaud framför sig, så som Hon hade aldrig förr känt Men när hon tog honom i förhör oberörd.
Han vände sig om och såg den som skolade, eftersökta arbe- han sett honom hela föregående år, svann.
en själslättnad så stor, som den hon riktigt angående hans befinnande rig tillbaka när han hunnit ett styc- tare.
foglig, pryglad, stum.
Röt åt ho- kände denna morgon, där hon stod och öppet sade till honom, att hon ke bortåt vägen, och när han fick Denne Eustache, med tillnamnet nom.
Såg inte a t t det var en u n g på strumpsockorna i förstugan mitt s å g att något fattades honom, be- re modern stå kvar på trappan br- Roubaud hade inte råkat i » assistan- man, som stod framför honom, en bland sörjan som följt med från gynte han tänka efter, och till sist fallde han: Vinken i t mor!
Och sys- cens » vård genom personligt förvål- man emot en annan.
Gick närmare gårdsplan och stallar, och höll poj- kom det fram h u r trög hans tarm- konen vände rig om a h vinkade de trätofflor en I vardera handen.
verksamhet var och hur stora svårig- också.
lande, utan genom den opersonliga honom och - när Roubaud ännu kens Det blev.
kiv den veckan.
Font Hon kände hur mod och styrka heter och » rysligt ont » den vållade förbrytelsen att vara ett utomäkten- ej velat framstamma den föreskriv- vände åter och hur makten att giva honom.
Annars var han precis lika mellan honom och den äldsta systern, skapligt barn, i vilket såväl fadern na bönen om förlåtelse - tog han steg och fyllde henne.
Det blev åter frisk som förr.
försäkrade han.
som kom och b e r ä t t d e, att hon inte Han tänkte, att det j u visst och s k u l k följa med hem på lördagen som modern givit blanka katten.
Vid rag i hans arm och rev av honom mening och innebörd i den kamp hon Vid denna förde för bo och barn.
Hon var sant kunde vara ett plågsamt obe- emedan nämndemannens flicka på tio års ålder skickades han ut p i hans utmärkelsetecken.
skymfad a h tillbakaslagen av över- hag, som nog kunde lämna märken söndagen skulle ha bjudning för si- landet att vakta får, sedan till att beröring förvred sig Roubauds an- makten, men inte föraktlig och inte efter sig i dragen.
n~~~ det var en n= väninnor och hon som var med- göra rent i stall och ladugårdar sikte Han vek tillbaka, fäste den besegrad.
Hon kände.
som tusende bagatell, menade hon.
Det var stil- lem av familjen skulle vara med.
Du skall väl ändå tanka på och efter en del förflyttningar vilda blicken på det grå mustasch- sinom tusende kvinnor före henne lasittandet p i träbänken som var or- känt och erfarit.
hurusom samhället.
saken.
Det var ingen fara alls.
Hon hur ledsen mor blir om du inte kom- två ganger för att bonden slagit ho- ansiktet och rusade p i honom.
nom bade grön a h blå hamnade H a n tog sin motståndare om livet, sådant mannen format u t det i t sig kände till så många huskurer och mer, begynte han förmana.
Du som var blivet hemmets och barnets medel, och till yttermera visso skulle aldrig går hem till henne mitt i vec- han hos Hahusseau, smeden.
Här lyfte upp honom och kastade honom rekta f i e n d e liksom det också blev hon rådfråga sig hos sköterskan.
kan, utan hellre går och driver arm Det är sopade han verkstaden, bar vatten som ett bylte mot väggen.
Stod en kvinnans i samma stund hon på all- Hon kände sig åter helt l u g n a d För i arm med stationsflickorna sekund kvar framför den livlöst var hävdade, att hon icke var njut- honom behövde hon inte hysa oro precis.
som du inte tyckte om mor och skötte om hästen eller ett an- längre i ett hänseende varken En marsdag, j a g fick höra ihopsjunkna kroppen stirrade p i ningsmedel utan levande liv.
Flickan försvarade sig skarpt.
Och Hennes sak var rättfärdig.
Hen- nat.
olyckshändelsen vid ett senare be- den och störtade sedan förbi de Men han kände sig vara skyldig det blev en stor träta dem emellan.
ner kamp berättigad.
Det var på sök, sparkade hästen sönder hans förstenade kamraterna ut i natten.
sannfärdighet, inte på färdigheter, honom någon slags upprättelse för Sedan kom han i delo också med skenben.
På lasarettet i närmaste Tre dagar sökte gendarmerna ef- människans livslycka kom an.
Och den misstro, hon hyst mot honom.
brodern.
Ruth Persson stad blev han någotsånär ihoplap- ter honom.
Fann honom på den till livslycka s k u l k hennes barn växa Hon tyckte, hon borde låta honom (Forts.) veta, huru kär han var henne, a h pad.
Men en viss svaghet i vänstra fjärde, förvildad, hungrig och så ut- upp.
benet fick han behålla, vilket gjorde mattad, att han l i t s i g tagas utan Hon stod d ä r åter stark och s t o l t hur obetingat hon litade och trodde Blicken gled hän över hemmets på honom.
Det skulle vara honom honom oduglig för tyngre lantar- motstånd.
Det tycktes henne som var e n glädje, och på samma g å n g skulle En vecka före vinskörden hade mark.
bete.
källan till liv och förnyelse outsinnlig, det bli honom ett stöd, menade hon.
Man skickade barnhusbarnet Rou- Eustache uppnått sitt adertonde år.
Och s i anförtrodde hon honom de baud till Aniane, mönsterkolonien Och si dömdes han efter de vuxnas som han var f y r a ungdomar a v vil- bekymmer, som d e yngres berättel- ka två begått mord och två mordför- ser, om det leverne de nödgades föra bland alla förbättringsanstalter.
Hit lag.
sök.
A v dessa fem var f y r a barn- med stationssamhällets skickas såväl kriminella som ö v e r g i - Man dömde honom till döden.
na barn.
Vid denna tid var Eustache Presidentens nåd skickade honom till husbarn under offentliga barnavår- » assistance publique ».
16 år gammal.
Guyana, Pi livstid I samma cell den om dem.
Änkan i väg - Pålshus satt hon sysslolös med händerna han - banvaktsstugan.
var sitt och stället - - åt - - - - hade - - - - - di- om - - tillsammans - - Ville han hjälpa henne ta hand
Friluftsvård Påven och fr. sid.
1.)
fascismens skola mig vara att bereda dess kvinnor goda möjligheter att idka frilufts- liv, Det är sannerligen på tiden, att Stockholm kvinnor få erfara det livets härligheter!
Kvinnornas hö- jande i detta avseende skulle säker- ligen komma att betyda mycket ock- så för barnens och ungdomens ut- veckling efter mera sunda linjer.
Doktor A d a Nilsson, ordf. i F. K.C.F.K.
har inom dess styrelse framkastat tanken p i huruvida inte årets avkastning (400,000 kr.)
av Daneliifonden skulle kunna an- vändas till en friluftsgymnastik-lek- idrottsplats för kvinnor inklusive med varm- och friluftssimbassäng kallduschar, sal-luft-bad samt här- för erforderliga byggnader.
En utmärkt idé!
Skulle ifrågavarande summa ej räcka till för samtliga dessa anord- ningar.
kunde en komplettering av dem efter hand följa med under- stöd av Daneliifondens avkastning också senare!
Lämpligast vare kan- a r under dylika förhållanden, att simbassängens byggande uppskötes, men att plats reserverades för dess senare anslutning till sol-luftbadom- rådet a h duscharna.
Som lämplig plats för ifrågava- rande anläggning kan tänkas » Gär- det » (väster om Värtavägen och sö- der om » teatermagasinet ») eller om- rådet norr om Östermalms idrotts- plats.
.
F.n. finns särskilt en kvinnoor- ganisationen Svenska Kvinnors Cen- tralförbund för Fysisk kultur (S. K.C.F.K), som kunde biträda vid berörda anläggningars planerande och fullföljande.
Säkerligen skulle också många andra kvinnoorganisa- tioner kamma att med glädje sluta upp kring detta projekts förverk- ligande.
Självfallet är den föreslagna fri- blott ett första luftsanläggningen steg framåt.
Den bör efter hand kompletteras med mindre anlägg- ningar av samma art i stadens olika delar och i dess närhet.
Det är för Övrigt också p i tiden.
att hela Stockholms friluftsliv for- tast möjligt a h klokt planeras efter nutida hygieniska krav.
Re- tydelsefulla markområdens använd- ning äro oupphörligt under diskus- sion.
Alltjämt växa även nya bo- stadskvarter upp i dika delar av sta- den, synbarligen utan att de sty- rande tänkt p i att till ett hygieniskt sådant hör i våra dagar en mindre lekplats för småbarnen.
Dessa mås- te nu oftast hålla t i l l på snuskiga gårdar, på gator eller gränder!
N y a skolor och andra läroanstalter upp- föras utan lämpliga friluftsanord- ningar, stora industrianläggningar o. d. likaså.
F.n. är det exmpelvis oerhört viktigt, att » Gärdet » med närlig- gande skogsområden, ett av de f å tet återkommer han s i ofta till som ännu obebyggda, mera centrala till brännmärkandet av vad han kal.
markområdena i Stockholm reser- lar » obehärskad nationalism » och t i l l veras i största möjliga utsträck- påminnandet om att kyrkan mot n i n g för framtida parkanläggnin- Cesarernas förklaring: den som vill freden skall rusta för kriget allt- gar, flera friluftsgymnastik-lek- idrottsplatser och sol-luft-badan- jämt sätter sin gamla sats: den som stalter.
Redan nu är » Gärdet » en vill freden skall rusta för freden.
Men en av de unga balillornas för.
omtyckt rekreationsplats för äldre och yngre medborgare.
Särskilt nämsta bud lyder: minns att du al- sommarkvällarna myllrar det av drig får tro p i d e n eviga freden.
Forts. - - idrottande gossar och män.
Skulle inte stadens styrande till- sammans med statens markmyndig- heter, ovan alla partipolitiska stri- der, kunna inrikta sig p i att, med även senare avkastning av Danelii- ordna hela Stockholms fri- luftsliv på ett tillfredställande rätt?
En bättre användning av ifrågava- rande donation.
d i det gäller stadens förskönande och hygienens befräm- jande, liter näppeligen tanka sig^.
fobden, Plats för kvinn- lig idrott!
Tidevarvet har med anledning av frö ken Falks artikel hört sig för hos stads- sekreterare HiIdebrand om möjligheterna att kunna använda Danelii fonden till en idrottsplats för kvinnor.
H Hildebrand bekräftar att det i Danelii fondens bestämmelser står bl.
a. att d a skall används t i l l huvudstadens förskö- nande, till befolkningens höjande i intel- lektuellt avseende samt förbättrande av dess hygiea.
Så att nog går det.
För övrigt kan man emellertid ännu inte veta något om hur fondens avkastning kommer att användas.
Det är Inte ens bestämt vil- ket borgarråd som får saken till behand ling, eftersom d många olika områden be- röras i bestämmelserna.
Det är första gången i år som någon utdelning skall ske, avkastningen har nämligen i år för första gången uppgått till 400,000 kr.
se dan som bekant fondens medel förut an- vänts t i l l uppförande av hus, t i l l konst verk, bibliotek m.m.
Därefter förfråga vi oss hos några kända idrottsintresserade.
Nog behöver kvinnorna en idrottsplats säger fru Ragnvi Torslow-Lund- gren.
Och det får inte dröja för länge Efter uppsvinget inom den kvinnliga idrotten under åren 1914 a h 1916 har vi varit nere i en vågdal.
M e n nu börjar de gå framåt igen.
Det går inte an att intres- set skall slockna p i nytt, bara därför att det inte finns en plats att vara på.
Själv har jag hållit p i sedan 1915 a h alltid varit bortjagad.
Den enda plats, som ju egentligen kunnat komma ifråga är Ös- termalms idrottsplats, där man får passa på under middagstiden och andra omöjliga tider, när det inte är alldeles överfullt.
Som önskemål skulle man vilja upp- ställa en plats som rymde allra minst 2, helst 4 handbollsplaner, löpbana samt minst 2 längdhoppsgropar a h en plates för höjdhopp.
Storleken f. I. finge väl bli beroende av hur pass kostsamt ett iord- ningställande av marken skulle bli.
Idrottrintresset är för övrigt ganska stort i d i mest skilda samhällsregler, bland affärsanställda a h i verken inte minst.
Kom vi bara igång skulle det nog på fort.
Huvudsaken är just att det inte är för långt till idrottsplatsen.
Det brukar svaras att flickorna kan gå ut och gå, om de vill h i motion.
Men det är långt t i l l några skogar att gå i. dit går man kanske en gång a h inte mer Det blir en helt annan sak när man har sina sportgrejor och klubbrum, d i r man klär om si^, till hands.
Då kan det bli av var dag Och det blir allt nödvändigare allt eftersom arbetet för d i flesta människor blir allt mera forcerat.
DI behövas särskilt il vila lekplatser r i d skolorna.
Flickskolorna är genom omväxling.
särskilt illa lottade, do ha i allmänhet bara Det är otroligt att människor ännu inte en liten stengård eller m liten sandgrop eller ingenting alls.
som hans » helgon » uppsättas de unga krigarna från Curtatone och Montanara och » de oräkneliga som Direktör Erik BergwaII pi Sta- från 1915 till 1918 lämnade skol- salarne för skyttegravarne och gingo na får egna idrottsplatser.
D e l s eftersom deras läggning av naturen är si olika till storms under ropet: Ita- leve männens Deras kroppsövningar måster liten », som första paragraf i hans därför läggas pi ett annat sätt och i stort katekes står » A l l t for Italien, Italien sett bli mera lekbetonade.
Detta kräver över allt annat », hela hans utbild- en annan indelning av idrottsfälten och ning g i r ut på att göra honom be- utrymmena för övrigt Dessutom är det otrevligt för flickorna redd till » nästa gång. » Å rna sidan stolen upphöjd t i l l att öva samtidigt med män.
Deras idrotts- övningar är ännu ofullkomliga, låt oss » gudomlig institution », statsborga- säga dilettantmässiga.
De utsättas därför ren som visserligen erkänner de re- för h i n a h åtlöje av jämnåriga manliga ligiösa Iagarnes berättigande men åskådare eller av de ynglingar som övar betraktar dem som gällande ej för samtidigt, och som inte gjort klart för sig denna tillvaro utan för någon o k - att det är alldeles naturligt att flickorna inte kan t. ex. hoppa så bra som pojkarna.
stämd därefter, I den andra ett kyr- Alla sådana omständigheter verkar i hög- koöverhuvud som härdar sin kyrkas sta grad störande på da kvinnliga idrotts- uteslutande rätt till andlig uppfost- övningarna.
Härtill kommer att de inte har al myc- ran och förnekar att de borgerliga lagarne, lagbuden kunna slällas över ket som ett eget avklädningsrum.
De får gå kanske genom halva staden i sina vad han kallar de gudomliga sportkläder med en kappa örer och efter motsatsställningen kan ej gärna va- övningarna finns dit inte möjlighet till - ra skarpare.
Farligare kan ej heller någon op- position rara än den rom nu inletts från påvestolen, ty for det första plägar den institutionen, d i den en- gång börjat, ej ge tappt, för det an- dra har den med striden mot fascis- tisk syn på uppfostran och fascistis- ka statsideal begynt striden mot far- cismens teoriöverhuvud Pier Gudro en dusch, när de är varma och svettiga, utan d i får gå hem eller till sina skolor för att klä om sig.
M a n kan j u inte Ix.
gära att de ska duscha a h byta om mitt ibland pojkarna.
När vi är överens om att idrott är lika viktig för kvinnor som för män — och inte minst ur det uppväxande släktes syn- punkt måste vi också Y till att ordna deras idrott under hyggliga former och framförallt anpassad efter deras särskilda krav.
- Som bekant komer Sverige att i år för första gången skicka en kvinnlig trupp a t t deltaga i Olympiska spelen.
vi frå- gar Dr Andrea Andreen-Svedberg om träningsarbetet.
Sedan i höstas är den k v i n n l i g i d r o t - Idrotts- förbundet.
För själva organisationsarbe- tet är tillsatt en kommitté med represen- tanter från Scenska idrottsförbundet, Svenska Kvinnors centralförbund för Fysisk Kultur samt förutvarande Kvinn- liga idrottsförbundet, som nu skall upp- höra.
Dr.
Svedberg är tillkallad som medicinsk expert att deltaga i organisa- tionsarbetet För att skaffa sig erfaren- het på friskundersökningarnas område — som i stor utsträckning är genomförda I Tyskland och Norge har Dr.
Svedberg undersökt de tränande flickorna.
Vi h i dock ännu inte kommit längre än till friskbetyg enligt vissa formulär för del- tagare i Olympiska Spelen eller svenska ten omhändertagen av Svenska - mästerskapstävlingarna.
Ett 3o-tal flickor har sedan februari tränat i Stockholm, försrt med gymnastik- program a h vidare med allmän idrott omfattande 5 grenar, löpning I M m. och 800 m., häcklöpning, höjdhopp samt di .. kuskastning.
Troligen kommer en 8 — 10 deltagare att skickas från Sverige.
Ännu vet man inte mycket utan får avvakta uttagnings- tävlingarna i slutet av maj De svenska rekorden är p i alla punkter lägre än världsrekorden Men eftersom vår kvinn- liga idrott är så ny faller rekorden has- tigt.
Möjliga utsikter skulle vara i 800- meterslöpning a h höjdhopp.
Vi har alltså vissa förpliktelser gent- emot den kvinnliga idrotten.
Finns det bara några möjligheter a t t få mark upp- låten till en idrottsplats, slutar Dr. Sved- berg.
det må vara i Hagaparken vid hundutställningsområdet, pi Djurgården eller mera centralt, skall vi nog se till att skaffa pengar till dess iståndsättande.
