# ID: svediakorp-per3382
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1928
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,303
# sentences: 388
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Amazoner, N u n n o r och Vestaler utvalda av översteprästen.
I trettio år måste de ägna sitt liv a t gud- innan och helgade It henne sin jungfrulighet.
hetslö väntade Bröto en de gruvlig emot kysk- död levande piskades begravning till döds.
Under a h förföraren de 1100 år vestalinstitutionen fanns skall 20 vestaler på detta sitt ha straffats.
Vestalerna bodde i ett särskilt hus bredvid templet, dock ingalunda i fattigdom och enkelhet.
De levde tvärtom i överflöd och lyx, voro an- av g i v i t av talrika tjänare a h bevisa- Studiet av mödravårdens historia civiliserade tidsskedena upphör åter- des allehanda hedersbevisningar.
På uppenbarar i hög grad det olika vir- hållsamheten att betraktas eller id- teatrar och circus hade de särskilda de som i religiöst och moraliskt av- kas som en hygienisk åtgärd.
Den hedersplatser och de saknade ej hel- politiskt inflytande.
Efter tret- seende under olika kulturepoker till- blir i stället förbunden med vissa år kunde de som " @ få lämna mätes å ena sidan barnafödandet, å sekters och filosofiska systems lä- sin tjänst och gifta sig, men det andra sidan kyskheten, askesen.
rosatser och utövad av dess anhäng- Även om kristendomen kraftigare are, vanligen samlade i klosterlik- såga ej gärna och troddes bringa olycka.
i n någonsin förut skett kommit att nande inrättningar.
Sålunda finna Vestalernas kyskhet blev sålunda stämpla all världens lust av ondo, vi i Egypten guden Serapis speci- så är det orätt att tro att kyskheten ella dyrkare boende i avskildhet och en torn ceremoni.
Den var som den helige Ambrosius med rätta säger och återhållsamheten icke förut upp- i renlevnad långt före kristendomen.
skattats och övats.
De buddhistiska klostren i Tibet äro » betlad, begränsad till en viss tid ASIATISK AMAZON och omgiven med ståt ».
Man for- Det torde v a n ett faktum att alla även av uråldrigt ursprung.
sorts religioner eller moralsystem der olika tidsskeden syncs s. k. gy- Man påträffar även hos skiIda står, att befattingarne med tiden p i olika sätt strukit under kyskhe- nekokratier eller kvinnostater ham kulturfolk den seden att särskilt bliva mindre lockande, och att det svårt att uppbringa dessa sex tens betydelse.
Hos många vilda existerat och givit upphov till väx- kvinnor oftast redan som barn av- folkslag värderas återhållsamheten lande berättelser om amazoner.
Forn- skiljes från det vanliga livet, inne- jungfrur, som ville leva detta lam- ina liv i lyx och överflöd men utan icke som i senare tider såsom en tidens sägner förlade deras bonings- slutes och uppfostras i tempel eller dygd i och för sig att alla könsli- orter till Kappadocien, de kaukasis- kloster och förberedes för att under mål och utan mening sedan inne- hållet och betydelsen i deras tempel- vets yttringar undertryckes utan ka bergstrakterna och i Libyen i hela sin livstid d y g d d e gudom- såsom ett medel för att nå ett visst Afrika.
vid världens gräns liga.
De förbinda s i g därmed till tjänst förvittrat.
Det romerska riket fick i stället mil.
Enligt medeltida utsagor funnos livstids kyskhet och straffas vanli- skåda.
hur vid samma tid tusentals Ungdomen övas i att uthärda sådana kvinnoriken i Böhmen och gen grymt om löftet brytes De för- kristna kvinnor, drivna av sin tro, kroppsliga plågor och fysisk an- vid kusterna av Baltiska havet.
rätta tempeltjänst vare sig med sång.
från tillfredsställandet av var- strängning som förberedelse till li- Ävenledes finnes berättelser från dans eller orakelförkunnande.
Van- j e jordisk Just och till och med glatt vets kamp.
Övning i självbehärsk- Kina och andra ställen.
Nyare tiden ligen ånjöto de ett mycket stort an- offra sitt liv på den blodia arenan ning på könslivets område går in har också sina amazonberrättelser seende och intogo en socialt aktad för att undgå att bryta det löfte om från Sydamerika.
vilket ju namnet ställning.
som ett led i denna uppfostran.
Både i det gamla Mexiko och Pe- kyskhet, de givit sin himmelske De vuxnes förberedelse till krig, amazonfloden även anger.
brudgum.
jakt eller andra ansträngande expe- De nordiska fokens sköldmör och ru funnos sådana soljungfrur, Genom kristendomen infördes i dittioner innefattade även sexuell valkyrior äro även i släkt med ama- Egypten och Babyloniens gudar ha- flera avseenden nya synpunkter på återhållsamhet.
Även om de motiv.
zonerna, fast kanske mera med de de sina tempeljungfrur, men fram- släktlivets område, såtillvida som som föreburos härför icke av oss beväpnade kvinnliga livgarden som for andra äro de romerska vestaler- äktenskap och barnalstring blevo kunna godkännas, måste man erkän- vissa furstar i Indien, Kina och Da- na oss välbekanta.
på det hela taget och för alla männi- na att det innebar en förnuftig eko- homey långt upp i tiderna hållit sig Vesta var i Ram icke b r a den skor betraktade som något icke nomisering av energiförrådet.
Ett med och som icke äro att betrakta enskilda husliga härdens utan fram- önskvärt utan tvärtom ett hin- förhållande som den moderna som verkliga amazoner och vilka ej för allt statshärdens gudinna för själens utveckling, Ingingos idrottsrörelsen förstått att taga va- heller bildat nigra kvinnostater.
Vestas tempel, vars ruiner ännu ändå äktenskap måste de betraktas Berättelserna ursprung torde va- återfinnas p i Forum Romanum, som oupplösliga, och kravet på tro- ra p i.
Även de vilda folkslagen upp- ra olika.
Gemensamma drag uppvi- brann den eviga elden och fick ald- het utsträcktes även till mannen.
skattar abstinensens, fastans och sa de dock.
Dessa krigiska kvinnor rig slockna.
Det tillhörde Vestas Kravet på renhet och återhåll- prästinnor, de sex vestalerna, att isoleringen stora betydelse för ut- skildras alltid lika sköna, tappra och samhet framträder under den första vecklandet av andlig kraft Men välförfarna i vapnens ’ bruk som träget vårda den, slocknade elden kristna tiden under tvenne former.
Bilden av bristande omsorg straffades den samtidigt kan man säga, existerar grymma och även listiga.
Den ena riktningen representeras av kanppast det ogifta ståndet.
Gif- härovan är en asiatisk amazon, som försumliga vestalen med kroppslig eremiterna, som for att komma till aga av översteprästen pontifex maxi- termål och vanligen vid tidig ålder listigt vikit tillbaka för att genom rätta med sina s y n d i g begärelser är snarare en plikt eller något själv- en snabb stöt döda den förföljande.
mus.
Vestalerna utsågos genom lott- måste draga ut i öknen och okunni- Men vad som närmast intresserar dragning bland 20 unga patricier- fallet.
Men undantag givas om » det gäckande bemödandets döttrar i en ålder mellan 6-10 år, På många ställen på jorden un- oss är deras förhållande till släkt- lag », trots fasta, köld a h andra livet.
Barnalstring se de icke som späkningar ändå voro ran besatta av sin huvuduppgift.
De leva avskilda sexuella bilder och fantasier.
Abba från män men inlåta sig dock på Issac plånar ut fotspåren på vägen tillfälliga könsförbindelser.
Vissa av en kvinna » Om en broder får IC berättelser uppger, att de först m i - dem kan han falla ... » Till nunnor- ste ha dödat en man innan de få till- na i Arles fingo manliga klädesper- stånd därtill.
De föda även barn, sedlar ej skickas till tvätt eller lag- men aminingens betydelse sakna de ning för att ej förleda till syndiga hjärta för.
Ty nästan alla berättel- tankar.
ser förmäla, att de, för att ej hind- O m den asketism som eremiterna ras i vapnens bruk borttagit båda och sedermera munkar och nunnor eller det ena bröstet, varför greker- övade ej i princip skilde sig från na kallat dem amazoner, som lär andra religioners och moralsystems betyda utan bröst.
Återhållsamhe- fordran p i återhållsamhet, så var som sålunda endast är temporär, det desto mera förhållandet med den är mera betingad av deras yrke än andra formen under vilken abstinen- ansedd som en dygd i och för sig sen utövades av de första kristna.
Lämna vi de vilda folkslagen och Det var den romantiska sammanlev- g å över till de s. k. barbariska och VESTAL naden som bröder och systrar, häl- KATARINA AV SIENA sande varandra med broderskyssen och gemensamt blottande s i g i det heliga dopa utan varje sinnligt be- ADA NILSSON ler " ' var - - avstå der ga ten, gär.
(Forts. å sid.
4.)
T I D E V A R V E Allmosa, a r bets T eller avrustning för En antagen lag och en lön olöst fråga Regeringens förslag till ny arvslag har antagits av riksdagen.
De farhågor, som framfördes från en del högerrepresen- det förslag, som framlagts av Oslo tanter att de nya inskränkningarna ifråga löneregleringskommitté för Lom- om skyldemäns arvsrätt skulle betyda en » Norges Kvinder » av d.
11 / 4 artikel med anledning av står en 4 En opinionsgrupp Riksdagen Ärade redaktion!
Ehuru icke ” inflytelserik ” dock " av- rystningsvänlig ” ber undertecknad för att en röst må bli hörd även från ex- tremet vänsterhåll - få hälsa hr Fr. An- cherts up pr la^ om en o P I n i o n * gr U p P förf1 ' 7 avru stnin g med uppriktigt bifall, försåvitt den kan blå d- got annat i n en platonisk filial till den pla- toniska officiella pacifismen.
Härför fordras såvitt jag förstår tre förutsätt- - munala tjänstemän.
Kommittén fö- uppluckring av rättsmedvetandet medfö- ra ett osäkerhetstillstånd och därmed far- reslår enhälligt nedsättning, höger liga konsekvenser p i lagstiftingens om- och frisinnade ay samtliga löner, ar- råde fingo sålunda inte bli avgörande betarpartiet av alla utom de två läg- bekant gäller inskränkningen kusi- sta löneklasserna.
Dessutom före- ners arvsrätt, medan i övrigt arv på ningar: I.
den nya sammanslutningen måste bli slår arbetarpartiet tillsättandet av grund av släktskap tillkommer i första en kanmitté för att utreda frågan hand avkomlingar, i andra hand föräld- en fast organiserad kärna, verkligen byg- rar, syskon och syskons avkomlingar och ga på de pacifistiskt kännande kretsarnas om s. k. familjelön för de Iägsta lö- i tredje hand far- och morföräldrar a h materiella intressen a h livsåskådningar, negraderna.
föräldrars syskon, m i n icke avlägsnare icke p i endast tillfälliga, av pressen lätt » Kvinnor av alla partier komma släktingar.
Dessutom innehåller Iagen en ledda känslor; säkert att hälsa detta forslag med utvidgning av makes arvsrätt.
Saknas 2. sammanslutningen måste se fullt glädje och förhoppning », skriver ar- brostarvingar tillfaller hela kvarlåtenska- nyktert p i problemet: samling gärna pen den efterlevande miken kring kampen mot rustringarna som " kri.
tikelförfattaren.
Dithän skulle v i Beträffande arvsfonden hade, som Ti- gets närmaste orsak ” men också och fram- alltså ha kommit efter alla strider devarvet förut omnämnt, utskottet före.
för allt utgångspunkt från krigen eko- om mäns och kvinnors löner, a t t i n - slagit att medlen skulle användas till nomiska grundval, och främst syssla med förandet av familjelön vore lösning- sides av gamla a h kroninskt sjuka jäm- upplysning om problemets realiteter: 3 sammanslutningen måste ha mod att sides med barna- och ungdmsvård.
Riks- en och därtill en Iösning, som vi dagen följde da * regeringens förslag, konsekvent i handling följa sin fredsvilja, skulle hälsa med glädje.
Det är i som innefattade endast barna- och ung- d. v. s. från början vara fullt på det &amp; m- sanning att hoppas, att så i c k c blir domsvård Detta var utan tvivel den rik- ra med att fosterlandet en ipso e j i r det Som förhållandet.
, tiga vägen.
högsta av alla värden.
Någon avgörande förbättring ifråga Utan dessa förutsättningar tror jag Hur skulle det gå till?
Skulle om de utomäktenskapliga barnens arvsrätt inte mycket på, att en ny fredssammanslut- endast statens avlöningsförhållan- medför emellertid den nya lagen icke In- ning kan ge någon egentligt nytt utöver den ordnas efter detta system, skulle om utskottet hade avgivits en reservation de redan förefintliga pacifistorganisatio- staten bestämma grunderna för en- med begäran om utredning angående ut- skilda arbetsgivares lönevillkor eller sträckning av de utomäktenskapliga bar- nens rätt till arv efter fadern.
En av skulle staten betala familjelön både reservanterna, herr Klefbeck, framhöll i till statsanställda och arbetstagare debatten att de utomäktenskapliga fäder- kas för en allvarlig pacifistisk rörelse, hos enskilda?
Det sistnämnda vore nas likgiltighet för sina barn inte borde Även medelklassen och de intellaktuella väl d e t enda möjliga.
Annars skulle vara något skäl att beröva barnen deras börjar ju frätas sönder ekonomiskt och barnrika familjer aldrig få någon rätt Dessa barn, som j u äro utan skuld socialt och därmed fundera över ekono- till sin tillblivelse ha också i de flesta miska a h sociala frågor Förefinnes plats vid privata företag.
Men vi fall en ställning, som är svårade i n an- denna möjlighet så kan en kommunist va- kunna inte bära obegränsat stora dra barns, och böra icke undanhållas de n med försåvitt han anses önskvärd.
skatter.
Familjelönen skulle betalas möjligheter till hjälp som fädernearvet Undertecknad avvaktar med nöje ev. kal- ut till hustrurna, till mödrarna säger kan medföra.
Vidare framhölls kravet pi lelse från Tidevarvets redaktion eller vem man.
Men hur blir det, om både man mäns och kvinnors lika ansvar inför bar- som eljes tar upp hr Ancherts värdefulla BI.
a. yttrade sig fru Nordgren, uppslag.
och hustru ha förvärvsarbete?
Ut- ju avgivit en motion t i l l förmån Stockholm den 8 april 1928., går då ingen familjelön eller endast för de utomäktenskapliga barnens arvs- Med utmärkt högaktning t i l l den ena parten.
Då blir det gi- rätt.
Fru Nordgren framhöll att införan- Ture Nerman.
vetvis på mannens län, fast det skall de av exceptio plurium inte ofrånkomligt er d i » uegte » barns stilling blevet me- betalas till hustrun.
I vilket fall som måste följa av en sådan ändring För denna gång har frågan fallit.
Det get bedre.
helst kunna vi vara förvissade Om, står dock klart att den måste återkomma, Först og fremst hvad selve ernæringen att det skullle användas som medel tills de utomäktenskapliga barnens arvs- og pleien angaar, men ogsaa deres so- att försöka driva ut de gifta kvin- rätt blivit efter rättvisa princi- ciale stilling i sin almindelighed.
Der norna ur förvärvsarbetet.
Om fa- per a h P genomförd.
Det har, staar meget tilbake at önske hvad övrig- lösningen av denna hedens inddrivning av bidragen angaar, miljelönen blev införd, hur skulle medan vi det då inte klagas över, att de gifta svårighet, se att ta del av d i vi maa huske paa at af administration erfarenheter man gjort i Norge, där som fremledes er i mændenes eie og de er alle kvinnorna tog brödet ur munnen på bekant de utomäktenskapliga barnen se- medlemmer av deres fælles kjönsorgani- de arbetslösa, de som ändå ha det dan 1915 h i rätt till namn och arv efter sation, hvorved de instinkt mæssig bærer så bra ställt.
fadern.
over med forseelser av deres eget kjön vi måste göra klart för oss vad De farhågor, som vid lagens genomfö- og betrakter kvinderne som dem de skall Det är betalning för uttalades, att äktenskapen skulle beskytte sig imod - saa v i har langt arbetslön är.
sönderbrytas de utomäktenskapliga fö- igjen endnu.
Men vi kan glæde os over arbete.
Vad har det med barnantalet delserna ökas i ohejdad grad och att kvin.
at mange barn nu har det bedre og faar att göra?
Ingenting.
Och rätten norna skulle affärsmässigt utnyttja sina lov til av vokse op og at skammen for att arbeta bör icke undanhållas nå- rättigheter har inte besannats.
Tvärtom mödrerne muligvis ikke er fuldt saa over- gon.
lcke heller Iönen för arbetet.
har antalet ingångna äktenskap okats bå- vældigende.
- Naar man tæker paa vi ska inte blanda ihop två skilda absolut ocg i förhållande till folkmäng- hvor letvindt mændene slipper fra hele den samtidigt som antalet utomäktenskap- kjönsforholdet men hvor byrderne er saker.
Det beviljas avdrag vid be- liga födelser samt för barnamord straf- svære for kvindderne, kan man ikke andet skattningen för hemmavarande fade nedgått.
Däremot får man själv- end undra sig over, af d i ikke gjern e gri barn, som måste försörjas, det kan fallet inte vänta att lagen skulle medföra ber anledning til socialt at væere saa che- vara riktigt, men att ta av den enas en omedelbar och genomgripande förbätt- valereske, at de faldfald ikke gjör vrövl ring i uppfattningen eller att den i alla hvad det ökonomiske angaar.
arbetsförtjänst till den andras barn detaljer skulle verka absolut tillfredsstäl- Men da vi ikke sidder i kommiteer eller är i hög grad orättvist och oegent- lande.
De framgångar som vunnits kun- regjering eller storting har vi ikke an- ligt.
na dock till stor del tillskrivas opinionens ledning till att fremholde vore grunde, og Man Lan undra vad det till sist långsamma svängning till förmån för lik- vore intresser blir overset.
skall bli för sorts människor i värl- ställighet mellan fadern och modern i an- Men det gaar da fremover, og naar i i tænker p i hvor dybtgaaende de forand- den!
De ska födas med lön, och när Tidevarvet de sedan växt upp bli de sjukför- i denna fråga av fru Katti Anker Möl- -.
vilken sönder den Vi anföra ett uttalande för Vi har ikke i Norge havt en eneste op- vækkende historie angående et uden- n,KkrkaIi födt barns ret til navn og riter sin l i r.
- Der har været stil- hed saan som för Det kan vel fremdeles dant.
De behöva över huvud taget i n t e alls sörja för sig själva.
Det ha sin grund i at rike familjer ordner saa- fattar bara, att man också kunde danne affærer med större bidragsbelöp en försäkra sig mot oduglighet, elak- gang for alle og at vedkommende mor fiender sig tilfreds dermed.
- Men en het och dumhet.
Då vore livet full- ting kan man iandfald sige i Norge, at komligt!
antallet av barn utenfor egteskab gaar Men v C m skall betala kostnader- langsomt men sikkert nedover Det kan ha flere aarsaker, men man maa ha grund na?
61 at tro a t ansvarsfölelsen ogsaa har gjort sit o g er i tiltagende hvad barneavil angaar, Og derom er der ialdfald ing- i n ueighed i Norge at efter barnelovene -,
av E L S A C A R L S S O N ' De försök som gjorts från olika sakkunniges arbete yttrade s i g skol.
håll a t t f å undervisning i sexual- överstyrelsen år 1921 a h uttalade h y g i e n upptagen bland skolornas lä- som sin mening.
att sexualundervis- Inte faller det nu för tiden någon barn- något sådant tänkte han sannerligen inte roämnen ha varit både ståndaktiga ningen ej borde vara obligatorisk, och målmedvetna.
Detta är Tidevar- men » det vore ej försvarligt av en vets läsare välbekant.
Emellertid ha samhällsinstitution att undandraga försöken endast efter lång väntan s i g all medverkan under hänvisning lektionerna, disciplinens band voro upp- lösta, och barnen gåvo P i pin kiv tokiga svar.
På rasterna lurade man omisstänk- samma lärare a h kamrater helst lä- rare - med fantastiska påhitt.
Lögnens ande regerade de unga, de ljögo glatt och fräckt och straff-fritt.
År 1894 inföll den första april på en söndag.
Vad var det nu också för en ord- ning!
Maria kände sig själv lurad av ett I småsnålt öde.
skolan var det otroligt spännande med den första april men i hemmet var operationsfältet för Där voro alla på helspänn, och ingen föll i och d ä r t i l l högst ofullständigt belö- t i l l praktiska svårigheter och vansk- nats med framgång särskilt vad ligheter ».
Som synes har man dock gossarnas undervisning beträffar.
trots allt låtit vanskligheterna vara Fredrika Bremer Förbundet tog avgörande vid frågans vidare be- därför v i d sitt årsmöte i förra vec- handling.
kan åter upp I frågan.
Rektor Maria den diskussion om lösdrivarla- Aspman gav därvid en överblick gen som fördes vid Fredrika Bre- över dess nuvarande läge mot mer Förbundets årsmöte 1927 i bakgrund av de sista årtiondenas Ystad framkom att skolans lärjung- ihärdiga arbete att få den fram.
ar, framförallt pojkarna gingo ut Redan från början ha pojkarna va- utan kunskap om de lagar och för- r i t sämre lottade när det gällt un- ordningar på släktlivets område, som dervisning på hithörande områden.
mötte dem ute i livet.
Det är belysande att medan under- En del manliga och kvinnliga lä- visning i hälsolära meddelades i kare, lärare och jurister samt en Högre lärarinneseminariet a l l t i f r å n präst ingingo då med begäran om storiska höjdlägen och typer " ger dess stiftande år 1861 och sålunda medtagande vid undervisningen i förf.
en kort överblick av vissa gång- na kulturers kärleksideal, såsom PIa- efterhand kom t i l l stånd inom f l i c k - hälsolära av lagar och förordningar, tons, trubadurpoesins, judendomens, skolorna, infördes undervisning i som kunna ha avseende på olika de- evangeliets, romantikens.
H a n ger hälsolära överhuvudtaget först så lar av detta ämne, bland annat även fina a h träffande karakteristiker, sent som 1906 i gossläroverken.
Den den del som benämnes sexuell hy- linjen har också konsekvent full- gien.
En begäran som synbarligen följts i fortsättningen.
Frågan om haft effekt i den mån den berör sexualundervisning togs upp till flickorna.
Kungl.
propositionen som diskussion r i d 1901 års flickskole- stöder sig på 1927 års sakkunnig- möte.
Och därefter togs sexualun- yttrande upptar nämligen d dervisningen med u t i hälsoläran v i d nen för de kommunala flicks den ena högre flickskolan efter den Men sedan var det slut.
andra, så a t t när sakkunniga angåen- Skolöverstyrelsen har enligt vad de åtgärder för spridande av kun- man av K. propositionen kan förstå skap om de smittosamma könssjuk- låtit sakkunniges förslag passera domarnas natur och smittofarlighet utan anmärkning.
år 1921 t i l l rikets högre läroanstal- Men i den undervisningsplan som ter utfärdade en rundfråga om och i skolöverstyrelsen uppgjort for.
samt- vilken utsträckning sexualundervis- liga rikets läroverk finnes varken n i n g meddelades, svarade 74 av 85 föreskrifter om sexuell undervis- högre flickskolor ja, men endast 1 2 ning, ännu mindre om undervisning av 47 högre läroverk för gossar med- om lagar och förordningar.
D ä r a v delade att sådan undervisning med- följer att all den manliga ungdom delats » i någon mån », » i förbigåen- som undervisas i statsläroverken de » o. d.
Av de 35, som svarade nej, ävensom flickorna i dessa läroverk ansågo dock 28 att en sådan under- kommer att sakna sådan undervis- v i r n i n g vore önskvärd.
ning.
Detta är så mycket mer för- Med anledning av ovannämnda vånande som ju skolöverstyrelsen i a h med sitt gillande av sakkunni- ges förslag visat s i g vara överens med d e principer åt vilka petitionen när givit uttryck.
För a t t ytterligare understryka sin mening fattade Fredrika Bre- mer Förhundet vid det nu avslutade Ett 40-tal motioner har avlämnats i riksdagens kamrar med årsmötet en resolution av följande anledning av kungl.
maj:ts förslag t i l l lydelse: ringer er og lignende paa samme omraa- der og som forestaar, saa faar vi næsten sige det er godt det ikke gaar for fort. » Det återstår att Y. frågan blir löst också i Sverige.
sam- lat t i l l årsmöte den i I och I2 april dem motion vilken går ut på avslag av rege- 1928, uttalar såsom sin mening.
att ringsförslaget och begär ny utredning.
I a l l skolungdom.
såväl manlig som motionen framhålles att medan den kom- kvinnlig, bör komma i åtnjutande av kommunalskattelag.
munala skattebördan blir allt tyngre och framkallar ständigt ökade klagomål från olika orter a h befolkningsgrupper.
k- icke något väsent- kommunalskatter- nas höjd eller fördelning utan i stort sett endast skattelagarnas formella avfattning a h taxeringsväsendets organisation.
Tidevarvet återkommer till motionen och till andra med anledning av proposi- rör regeringens förslag ligt av spörsmålet om tionen väckta motioner » Fredrika-Bremerförbundet.
undervisning i sexuell hygien, samt betonar, att en nödvändig förutsätt- n i n g härvid är a t t fortplantnings- organens anatomi och fysiologi ge- nom hela djurserien upp t i l l männi- skan u t i skolans läroböcker behand- las i samma utsträckning som övriga organs anatomi och fysiologi. » unge in i hemmen eller skolorna att lura pi.
Farsgubbens kyrkstorm och svarta syskon och kamrater och lärare april.
Men handskar tog han också fram och ett par för en tjugo, trettio år sen var det en rik- galoscher, som sågo alldeles nya ut.
tig sport att ställa till med de galnaste Om ett par timmar skulle han få träffa spratt.
I skolan var det ingen reda med henne.
Bara mjölkningen var över skulle - - litet.
snaran.
Klockan var nio på morgonen, och Maria stod ensam ute på gårdsplanen, en mager, långbent, femtonårs tös med liv- liga ögon ah en stram, röd fläta i nacken.
Hon hade en hel lång, f r i söndag fram- för sig.
Solen sken välsignat varm, men luften var ändå uppiggande kylig.
Hon kände sig hungrig på upptåg och pojk- streck.
Hur skulle hon få t i g i någon, som han kunde lura april riktigt grund- han ge sig i väg - - - Att hon i alla fall hade ångrat sig och börjat tänka på honom!
Han blundade och försökte se henne framför Grann var hon, stark och stöddig och och brun i skinnet mot det blanka, svarta håret.
röd Snäll mot honom hade hon alltid varit, hon hade blivit arg, när de andra pi- gorna gäckats med honom.
Men när han velat ta i henne, hade hon sprungit un- dan med en fnysning.
hon som de andra.
Och nej, hårdnackat nej, hade hon sva- rat, när han äntligen kommit sig för med att fria.
Men inte långt efteråt, när han varit lite krasslig i bröstet, hade hon kommit ned till honom med en sup, som hon tiggt av frun.
Och när hon flyttat från gården till det stora godset i sin hemsocken, så hade hon skänkt honom tu sådant vackert blomsterkort med en upp- höjd guldfågel över röda rosor, vita liljor och blåklint och med en orimligt grann vers Kortet därbredvid.
låg nu på bottnen av kistan, han vågade bara ta fram det i smyg, för pi- gorna a h d e andra drängarna flinade all- tid åt honom och slängde ur sig några glåpord, när de fingo se honom sitta a h hålla det i näven.
Han steg upp och såg åt fönstret, att ingen iakttog honom.
Bar- nen hade för längesedan tröttnat och läm- nat snickarbodens ruta.
Så letade han i kistan reda p i kortet.
Fågelns stjärt ha- de lossnat en d a från papperet.
han blötte p i fingret ab försökte sätta fast heter.
- Ola, ropade Maria, men så hejdade den igen, men det ville inte lyckas.
Men han höll den troget nedtryckt med¨ sin hon sig.
breda¨ tumme, medan han om och om igen Va va de öm?
- Äsch, tänkte hon, det gör väl inget.
läste R versen: i d.
som rosen kärlek är.
Det är ju första april.
oskuld liljefärgen bär, Hör nu Ola, fortsatte hon och blå är trohets blomma.
sprang fram till honom, jag mötte Augus- Så guldfågeln talar, ta Ottosson i går ista ’ n.
Hon var im sänd från himlens salar.
där i ett ärende.
A vet Ola, va hon u?
Korna voro mjölkade och Ola hade i Maria, sa hon, hon ska säja te Ola, att en fart slängt i sig middagsmaten.
Både ja ha ångra mej, å ä dä så, att han fort- mjölkningen och ätandet skötte han an- farande vell ve mej, så kan han möta mej nars med och grundlighet, och det i plantaset ve Östergrens hörne klocka brukade ligga en väldig hag av potatis- fyra i môra ättermedda.
skal bredvid hans talrik pi Flickan såg upp på drängen med spe- lande ögon.
Han stod kav stilla och sva- Nu gapade köksan förvånad, när han steg upp fri " bordet först av alla.
rade inte ett ord.
Ola gjorde en grundlig toalett.
Visst - Naturligtvis förstår han, att jag hade han lördagstvättat sig kvällen förut, bara skojar, tänkte Maria.
Med några språng var hon uppe på men så himla noga brukade han ju aldrig förstukvisten, d i r hon mötte ett par av vara med ansiktet skrymslen och rynkor, att inte det fanns ett a h annat kvar Yl syskonen.
Hon anförtrodde dem sitt spratt.
och de störtade fnissande ut i skrubba bort.
Nu stod h i n dubbelvikt vid upp på köksbordet vid fönstret.
pumpen och lät det iskalla vattnet spola över nacke och hals, medan han frustan- Därifrån iakttago d e med nyfikna ögon de och fnysande, gned ansikte och öron drängen, som stod orörlig kvar därute på illröda med en hal tvålbit, som ideligen gården och kliade sig i den gula rättar- g i d ut mellan hans styva fingrar och ned kransen under hakan.
Tror du han är d dun.
så han ger på backen.
si skulle han raka sig.
Det skedde an- sig av in till sta ’ n?
frågade Kils.
- Inte, svarade Maria en smula osä- nars bara till de stora helgerna.
Vanliga kert, och småsystrarna sågo på henne, lördagar klippte han stubben med en sax, utom rättarkransen förstås.
Han satt på halvt beundrande, halvt ängsliga.
- Nu går han, viskade Elin och knep trebeningen framför hyvelbänken, där han hade placerat ett emaljerat tvättfat med Maria i armen.
och klämt fast en spegelbit.
Ola hade verkligen börjat röra p i sig var rostig och slö, och Ola gav sig och barnen hade aldrig förr sett en sådan inte tid att slipa den: han karvade och fart i honom, när han nu väl satte i gång.
det och skar Og, och resultatet blev lite Han halvsprang med huvudet före a h d e tunga fötterna, vilka alltid liksom ojämnt och tuvigt, som när en rågåker mejats av en ovan hand.
klibbat fast vid jorden, långt bakefter.
V i d uppfartsvägens början stodo Barnen smögo sig på tå efter honom med ungdomens grymma lust efter även- drängar och pigor och barnungar uppställ- da for att åskåda Olas avfärd.
Alla tyr.
Genom fönstret i snickareverkstaden, låg bredvid drängkammarn, stulo utom husmodern hade reda på saken.
Bar- de sig d, och d &amp; och i tur och ordning nen hade inte kunnat tiga, men t i l l mor till en liten titt.
Ola låg pi knä p i gol- hade de inte vågat säga något.
De veko vet framför en fyrkantig träkista.
Ur sig dubbla i sina försök att hålla sig all- den halade han upp en gammal bonjour varsamma.
Men Ola rätade pi sin böj- All- samt byxor och väst, som tillhört hans da nacke, när han fick se pigorna.
far, den myndiga hemmansägaren pi tid hade kvinnfolken, d e unga kvinnofol- skaraslätten.
Ola hade aldrig använt k l i - ken, gäckats med honom, men nu skulle ¨ och visste inte om d e passade, men d i få se på annat.
ligt?
Då kom Ola, gammeldrängen, ut på förstukvisten.
Han var inte mer än fyr- tio år, men för barnen pi gården hade han på grund av sin tröga gång och sitt tröga sinne alltid varit en gubbe, oför- änderligt lika gammal.
Han hade ett fromt barns uttryck och blick, men siktet var fårat av rynkor, rynkor, orsa- kade av hans klena hjärnas grubbel att II någon rätsida pi livets vedervärdig- ~~.
- - ' " * ' köksbordet.
köket och - rakvatten Kniven - som I
- Vänta, Ola.
ropade den vackra hu- san a h vinkade med den flaska som hon hade i beredskap.
Du ska få lite ärke- lång i skägget, så smakar kyssen bättre för Aupusta.
Äsch, svarade Ola förläget, men han stannade i alla fall, ah vårdslöst stänkte hon av flaskans innehåll över hans ansikte, hår och rock.
Så där ja, nu doftar du änna som en brudbukett, sade hon och knixade kokett framför honom, Hälsa Augusta, att hon bjur oss allihop p i bröllopet.
Ola nickade tafatt till tack med en lyck- lig glimt i de vänliga, dumma torskögo- - AMAZONER, NUNNOR OCH VESTALER Forts. fr. sid.
1.)
Den renom var allting rent och man någonsin önskat sig söner » o. det var samtidigt den skarpaste pro- s.v.
Med sådana åsikter är det för- testen mot den omgivande antikens allt dominerande uppskattning av klarligt att varje födelse snarare var en anledning till sorg och ej till sinnenas lust.
glädje och att intet åtgjordes vare Men de kristna protesterade även sig till barnaföderskornas hjälp eller det officiellt påbjudna äkten- omhändertagande av barnen.
Det och barnalstringen, som uppges också att det är påfallande nen och gav sig så i väg.
statsmakterna genom flera lagpåbud hur sällan barn omnämnes i andra Klockan var bara två, och det var inte och tredje århundradets kristna heliga Tekla, vars skrifter.
åminnelse vi ännu återfinna i vår Även om kyrkofäderna aldrig så han ville inte vara den som försummade almanack den 23 september, kastad mycket anslöto sig till åsikten att de vilda djuren, då hon e j ville äktenskapet var i lyckligaste f a l l en sig.
Dagsmejans sol speglade sig i den a påtvinga sig äktenskap.
Men last (Jerome).
äktenskapet orent slickade hennes fot och för- och oheligt (Origines) och att » en svarade henne med sitt eget l i v s för- man som förlorat sin hustru doftar att han kände det ända in i hjärtat.
Han mot ust de andra vilddjuren.
Och av andlighet » (Tertullianus) gick gick och byggde luftslott.
Augusta var Tekla fick fly Iångt bort och för- det naturligtvis ej i längden att hål- inte så alldeles barskrapad, det visste han.
enade sig med Paul som hon äl- la människorna.
under sådan hög och de levde tillsammans som spänning.
I all synnerhet redan det roder och syster, tills de blevo yttre trycket i form av förföljelse fars hemman, som han inte hade kunnat upphört.
Äktenskapets enda mål och behålla.
Se, har hade inte haft något äro, de heliga berättelser- ursäkt är barnalstring och hust- na om erotisk kyskhet under mer run får ej se i sin man något eller mindre romaniska förhållan- annat än barnets fader.
Kvinnorna gusta, hon var inte dum, hon.
Två rum den.
tillhållas med oändliga variationer En berättelse (Den indiska bruden a t t ej förleda männen.
och brudgummen: Judas Thomas De fria förhållanden som rått det skulle de nog fiffa upp.
Augusta ha- acta) talar om hur Judas Thomas bland de första kristna ledde tydli- de byrå och kista, och själv hade han ju såldes till en indisk köpman och kom gen t i l l missbruk a h allt var kvin- fars gamla utdragssoffa, som han haft därigenom att närvara vid en indisk nans fel.
Hon får också en massa med sig till Carlslund.
Det var den, som konungadotters bröllop.
På grund fula tillmälen, en förskräcklig natt- a \ ' sin skönhet sändes han av ko- uggla, vägen till otukt, skorpionens nungen till brudgemaket att välsigna g a d d, ett onyttigt släkte.
» Vet du säng med sparlakan.
Hur det skulle vara att klappa Au- det unga paret.
När brudgummen ej », säger Tertullianus till kvinno- inträder, finner han honom ännu släktet.
a t t var och en av Eder är gusta?
Han hade aldrig kommit en kvinna där talande med bruden.
Men det en Ewa.
Gudi mening med ditt så nära; de hade alltid sprungit undan.
var Vår Herre själv som undervi- kön ligger i detta uttryck, även syn- Ola blev blyg för sig själv, när han för- sade dem att de skule avhålla sig den måste med nödvändighet finnas.
sökte tänka sig, hur det skulle kännas nu var Ola framme vid mötesplatsen från kroppslig sammanlevnad och Du är djävulens inkörsport.
DU tog därigenom hålla sina tempel rena av den förbjudna frukten och bröt och satte sig stilla och förväntansfullt och på så sätt räddas från många- mot den gudomliga lagen på närmaste soffa.
Söndagslediga stads- handa sorger samt från den tunga Denna förfärliga varelse en fres- bor, som promenerade i plantaget, titta- bördan av barn, som endast åstad- telse och snara för männens dygd de skrattande på den underliga figuren i bonjouren och stormhatten.
Man kände kommer sorg.
För deras skull kunnen måste stängas inne a h berövas alla Men trots alla förma- igen honom: hela staden kände Ola från I bliva förtryckare och rövare och prydnader.
Ty ningar sörjer kyrkan ändå ständigt Carlslund, som körde omkring mjölken plågas av deras ogärningar.
barn äro en källa t i l l många bekym- över sina jungfrur a h kvinnornas till kunderna med sin lata häst.
ola blev förlägen av allt tittandet han mer som närmare uppräknas.
icke människovärde sjunker ned t i l l den endast sjukdomar utan varjehanda år 585 uppkastade frågan Har kvin- satte sig stelt rätt upp och ned lade brott och ogärningar.
nan en själ?
de behandskade händerna med spretande Tomas av Aqui ’ no kommer med Det unga brudparet lät sig över- fingrar över knäna.
tygas och levde, sedan föräldrarnas det orginella påståendet att kvin- Han hade så gärna velat ta fram blom- motstånd övervunnits, på detta sätt nan är en abnormitet beroende på en sterkortet, som han stoppt på sig i en lyckliga till sin död.
felaktighet i groddämnet.
Det är ficka, men han vågade Inte för människor- Detta avståndstagande från bar- denna felaktighet vi nämna i dag na.
I ett papper hade han något invirat, nafödande kommer även fram hos den dubbla x-kromosomen.
det var en svart och rödrutig liten frans- Men nu har kyrkan löpt linan ut.
schal av mjukt fint ylle, som han köpt till kyrkofäderna som t i l l ex. Tertullia- Augusta för längesen men ej kommit sig nus: » De ytterligare skäl för äkten- Kvinnan kan ej pressas ned längre.
för med att ge henne.
Nu skulle hon få skapet.
som bruka andragas.
härleda De nykristnade germanska folkens sig från omtanken om det komman- urgamla uppfattning om kvinnan den.
Tiden gick långsamt.
Kyrkklockan de släktet och den bittra, bittra gläd- låter sig ej väl förenar med detta alldeles Intill honom slog kvartar och je, som barnen skänka.
För oss är bottenlösa förakt.
Vågskålen slår halvtimmar.
Äntligen slog hon fyra.
detta ett meningslöst tal. » Han be- om.
Kvinnan höjes igen t i l l skyar- Hjärtat bankade i honom, och han såg sig tecknar barn .som » bördor, som äro na.
Trubadurer och riddare, sjunga försiktigt omkring, men inte såg han till för oss i högsta grad olägliga.
så- hennes lov, lyfta henne högt UPP som e t t ouppnåeligt inspirerande någon Auqusta.
Han steg upp och gick rom varande farliga för tron, men bara ett par famnars väg ifrån mö- » må det kända besväret med barn.
väsen.
Kyrkan skapar Maria kul- ten.
jungfru Maria gudsmodern, tesplatsen och vände sig om vid vart- särskilt i vårt läge vara tillräckligt annat steg.
Så satte han sig igen med skäl att tillråda änkestånd - barn, som fött utan synd.
himlarnas drott- händerna på knäna.
och såg stelt fram- som människor genom lagar tvingas ning, omgiven av alla helgonen.
blir att skaffa sig emedan ingen vis föremål för de troendes tillbedjan.
för sig.
- - skapet mer än en halvtimmes väg till staden, sökte främja.
inför blanka stormhatten och den lejonet Kanske skulle de kunna knoga och spara skade, ” fenansgeni ” till att hanskas med pap- gamla.
utom storstugan,gam- nu stod i drängstugan.Men när de fingo - - och - Kyrkklockan slog kvart och halvtimme och trekvart och den fulla femte timmen, gon har hittat på och ännu satt han kvar, men nu kände mötet - - Nu begrep Ola.
han att han frös, det var skuggigt i plan- - - - det där om Men han såg e j p i flickan.
och han sade inte ett ord.
taget.
Barnen på Carlslund hade skrattat åt Ola, så att det vräkte i magmusklerna.
Karlen kunde ju rent av sitta och frysa ihjäl, han hade ju ingen Men allteftersom timmarna gingo, var det inte så roligt längre, och de började rent En polis hade länge stått och sett på honom i smyg.
överrock.
Polisen gick fram och satte sig bred- vid honom och hälsade.
Då kände han den starka doften av eaudeclonge.
- Va in i helskota satt karln här för?
Och han stank ju som ett helt apotek.
Ä de te å vänta på någon?
böjade han försikligt.
- Ja, svarade Ola troskyldigt.
Han kunde omöjligt förställa sig, fastän han kände sig skamsen och inte begrep ett dugg av alltsammans.
- Dä ä förste april i dag, sade på lisen, men han log inte, han kände pi sig.
att han kanske inte borde göra det just - nu Ola begrep ännu ingenting, det var all- deles svart därinne i hans själ.
Han stirrade dumt på polisen.
- Han vet väl, Ola att d ä i förste april i dag.
upprepade polisen.
Kanske, att någon har velat skämta, att att nå- - De av känna sig lite kusliga till mods sprungo upp på landsvägen och halvvägs Pigan sprang vettskrämd på dörren.
På måndags morgon var Ola, som van- ligt uppe för att köra barnen till skolan och mjölken till kunderna.
Det hade fru- sit under natten a h snöat p i det frusna. '
Barnen, som annars brukade stoja och leva, då det bar i väg på morgnarna, sto- da nu tysta och snopna och väntade på - t i l l staden för att titta efter Ola, men d i vilie inte möta honom.
Vid sextiden kom han långsamt hem- knallande.
Barnen vågade inte visa sig, men de stodo på lur bakom brygghushör- skjutsen.
Jag drog allt fram bona igen, ja, tyngd över nacken, Drängarna och pi- gorna, som glammade på bakgården, tyst- nade, när de fingo se honom.
Han gick direkt in i drängstugan och lade sig på klädd med galoscher och handskar.
R i t - tarn, som ej varit hemma.
när Ola gått, men fått höra talas om saken, tvang husan att gå In till Ola med en kask.
- Han kunde ju rakt gå och få lung- inflammation i din tunna rocken, Ola slog till glaset med knytnäven, så att brännvinet skvatt långt ut åt golvet.
vädjande Ja vet nock dä, svarade han endast och nickade, medan han stoppade ned e t t täcke i bonan för Frejs räkning.
Hu sulle ente va så nakoter um halsen hu Marja.
tillade han och tog upp en röd-svart, mjuk ylleschal ur fickan och knöt den om hennes hals.
Aprelsola ä ente te lite på.
Maria ville t i g a något, men hon kunde inte.
Hon skämdes, skämdes.
fast vi hade kärra på docktitt i natt, ride Ola stillsamt.
Å i går va net för att se, hur han såg ut.
Ola gick med snubblande steg och med Maria hastigt och - - - - Dä ha fröse fast dä ä annre april, i lordas.
de förste april, inföll såg på Ola försiktigt Klosterväsendet utvecklas ytterliga- re.
Vilken förtätad laddning av energi, mod och inflytande över manniskor möter oss ej i 11-1300- talets nunnegestalter sådana som Hildegard av Bingen, Katarina av Siena och Birgitta, sedan hon skilts från make och barn.
Och hur domi- nerande äro de ej i sitt tidevarvs historia såväl i andligt som politiskt hänseende.
Äktenskapet förklaras vid denna tid f ö r e t t sakrament med starkt un- derstrykande a v dess barnalstrande syfte.
Äktenskapligt samhand utan detta syfte stämplas som dödssynd.
Hur stor betydelse den romantis- ka kvinnodyrkan och Mariakulten än kan ha haft i att höj, kvinnans ställning på det hela taget, har den ej lämnat några spår efter sig på mödra- och förlossningsvårdens om- råde.
Förnyelsen här kom genom den vid nyare tidens inbrott pånytt- födda vetenskapen.
Klosterns innevånare upphörde att vara renlevnads män och kvin- Kyskhetslöftena upprätthöllos vände sig därför mot det påtvungna fordra kyskheten, men uppställde inga andra kyskhetsideal i stället.
Äktenskapet anses fortfarande som en gudomlig institution, barn- alstring dess mål och kvinnans upp- gift att föda och uppfostra barn i n - om dess ram.
Vilket icke utesluter att en viss syndfullhet fortfarande vidlåder barnafödandet så att en särskild reningscermoni fordras ef- t e r å t d. s.k. kyrkotagningen.
På alla utom äktenskap stående kvinnor ställes fordran på sexuell oberördhet i rent yttre måtto.
Man förstår att Vestalerna med tiden funno sin dygd värdelös.
Man kan förstå, a t t nutidens .kvinnor förlorat respekten för sin tomma dygd, även den utan mål och me- ning när den ej är förenad med nå- gon fordran p i själens kyskhet el- ler utövad i och för ett högre ända- mål.
Det är de positiva idealen på området vår ungdom behöver.
Man förstår även, ' att med de uppfatt- ningar som rått de hygieniska strä- vanderna på mödra och förlossnings- vårdens område ofta stött på ett starkt motstånd, som bottnar i gam- mal tradition.
Kvinnans inställning i samhället a t t hon egentligen blott då fvller en uppgift, hon föder barn och det på ett visst av samhället utpekat sätt, har l e t t fram t i l l det moderna slagordet kvinnans biologiska trage- di.
Man forstår den historiska ut- verklingsgången men den bioiogis- ka nodvändigheten är dämed ej fastslagen.
Men det är en annan historia.
även när
