# ID: svediakorp-per338
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1908
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,576
# sentences: 954
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N: r 14.
Stockholm 1 6 April 1908 ' Lbrenumerntionsyris: ' I Redaktion:: I1 Ilr ... kr.
4: 50 ' I2 Br ... kr.
2: 60.
~1Bstersamuelsgt~tan 51, en tr. 1, n ... 3: W11 / 4 ... n 1: 25.
.
- Teletoner: - L6snummer ' I 0 6re; ' Prepumeration sker silvbl i landsorten som i Stockholm Il namaste postanstalt eller bok- handel.
.
.
.
.
Allm.
6353.
Riks- 12285.
- Utgifningstid hvarje torsdag.
I Redaktbr o. ansvarig utgifvare: I - - ELLEN KLEMAN.
.
.
Mottagningstid -.
- .. K1.
1 ' 2.
Stockholm 1008, Aftonblndets tryckerl. '
Expedition och dnnonskontor: &amp; l / Iilstersamuelsgatan 51, en tr. I - - Post- och telegramadress: D A Q 1 \ ' Y, Stockholm.
1: a Arg.
Annonsprls: 15 bre per mm.
Enkel spaltbredd 50 mm.
hlnrginalannons ulider texten 16 mm: s hbjd per ' g&amp;ng 10: Rabatt: 5 ggr 5 Ole, 10 ggr 10 Ole, 20 ggr 20 Ole, 50 ggr 25 OIw Annons bbr vara inlamnad senast mhndag m.
-.
, !.
Behofs- och likstallighetsprinciperna i afloningsfragan.
.
Herr Ssd6ns motion.
(?-igdi har i sitt forata nuinmer for Kret meddelatt- en af den finska landtdngsrepresilitanten fru Hedvig Gebhmd skrifven artikel, hvari hoq redogjorde firre de a86ningsprince, som landtdagen foljt vid faststiillandet af den finska folkskolelararek&amp;rens lone- regleridg.
Dessn principer innebara f d l likst allighet mellan man och kviana - 1ika.liSn for lika arbete - med.
den modifikationeri att hogre afloningsf 6rmAner beviljadks de lilrare, kvinnor sti~al sow many hvilka hade ban1 att forsorja och.
iiro.
sina familjers hfdvzcd- sakliya forso~jare.
Det - &amp; r ett rattfardigt och logiskt tillampande af s behofsprincipen~, som ' jamte likstalligheten mellan man och.
kvinnor ar nyheteli i, den ' finska reformen.
En uyhet, som riaturligtvis fiirefaller fullkoinligt revo- lutiontir for de talrika svenska anhangarne af de afl&amp; ningsprinciper, som i s i n beundrafisviirda logik och och lika beulidrausvarda rattfardighiit l ' eda till det for-: hhllandet, att den kvinnliga ' familjefdrborjaren har mindre.
betalt ah en ensamstAeude ' man for sainina arbete, emedan 2 kvinnorna behijfva mycket mindre.
.
mannen.
D.
.
Emellertid ha de forenade likstiillighets- ocll behofs- principerna &amp; h e n hiir skjutit ett skott, den Sxd6nska @ ' ' ' '.
.
motionen, for hvilken l&amp;innades en redogorelse i Dag- nys nulll~ner for den 27 februari.
Soil var ntt for- utse bar den.
svenska jord~nhi~en icke ' kunnat produ- cers det lilla utredningsblomster, son1 motionen h3y f ' tade.
Fredagen den 10 d: s afslogs herr Ssedhs motion i andra kainiuaren iiied 91 roster mot 37.
Andra karnmarem tred je tillfalligzl utskott, som halt motionen till ftlrberedande ' behandling hade i sitt utlhtande henlstallt - att Alidra kammaren ~ m h t t e be- sluta att i skrifvelse 110s Ihngl.
Majit anh: ~lla, deF.
Kungl.
Maj: t tacktes l %ta utreda, huruvida och i hvad mBn vid regleriug af statstjanarnes loneftkm~ner in 8 ifrhgakomma audrade gruridsatser i syfte att mera all ' hittills tillgodose det storre lefnadsbehof, soln de stats- tjanare, hvilka 81.0 famil jef orsorjare halva i jamforelse me&amp; dem, som icke &amp; ro familjeflirsirrjare.
i - Utskottet har ickc i sitt utlhtaride yttrat sig om det f8rhhllandet, att enligt i herr SzdBns g~otion .. fram- stallda sylipuukter den ogifta inanhen skulle jamn- st&amp;llL med den ogifta kviiinan och den kvinrilga familjef6rs6rjareny Zika vlil.
ssom den ' manlige, erhhlla fami1jeuuder.stlid.
TvQtoin synes utskottet j jut ur den nu befintliga afloningsgransen mellan m8n och lcvinnor (som ju lnotiveras med trossatsen om kvinnans lligre '
D A 1130 lefnadskostnader) draga ut den konsekvensen, .att &amp; m u en tredje aflirning~kate~ori torde slrapas for de mest.
behofvande mannea, d. v. s. fallliljeE6rsorjarne.
Att familjef orsorjare Bfven k u i n a vara kvinnor forbig&amp; under tystnad i utliitaudet, sorn suggererar fram bilden a£ en trefaldig loineskala, med inannen-f6rsor- j a r e n i det hbgsta planet, ungkarlen utgorande mellan- sorten och kvinnan l&amp;ngst ner.
I den debatt, s o u agde rum i aiidra kammaren, far- tjanax herr Viirner R y d h s inliigg kt#t nilinnas.
Enligt i tidningarna synligt referat yttrade herr R., att.
han v&amp; emot ifrhgavarande princip; ~faljdeu.
af d&amp;s till- lalnpning blefve att begynnelselonerna skulle tryckas ned till hvad eii ogift kvinna skulle kunna reda sig.
rned~.
~ e iir t oonkligen vackert af hers Ryden att; 11an vill skona mannen f r h db nedpressade begyn.
nelselseloner, som ogif ta kvinnor r slrulle kunna redR sig medo: En talare, h r Lindhagen, var framsynt nog, a N.
' Y.
att pApeki, att frhgm i nlla fall in5ste.
kornma upp m6d kvinnoproblemet om lika Ian for lika al-bete.
.
DB alltjarnt dogmen om kviunornas lagre lefuads; kostnader med okbbligt allvar f ranxtalles aE 111 a.nncn -- afver kvin- som i de flesta fall llafva b~st&amp;inmanderlitten n o r m s ekouomiska.va1fa.rd - s5 \ ?ore det onekligep syn- nerligen Gnskv&amp;rdt, att en liten utreduing I&amp;iroin ' verk-.
stalldes.
Gif ves det rerkligen hyresv&amp;rdar, ' lifsin~delsE6s- saljare, kopmiin, llandtverkare, restauratorer, soin hA1h lilgre priser for s i n i 7ciinniiga kunder &amp; n for de manliga?, G&amp;r mail uppfattuingen om kvinnans 1Sigre lefuads- ko.qtnader n&amp;rmare inp&amp; lifvet, sA mHste denna teoris forsvarare; om de aro iirliga, erkgnna, att det blobt Br ge- noin forsakande af f6rrnbnei: -.
itundoln a£ k. ntid-.
vandigheter - hvilka dera.s nlanliga knmrater anses be:.
...
rattigade att fordrn af lifvet, sorn kvinnorna lyckas pressa n ed sin3 lefnadskostnader i jiimnlkjd med sina loi~er.
s. '
.
:.
A. I&lt;.
Den internationella rostrattsalliansens kongress i Amsterdam. '
en - internationella rostriittsdliansens mote i Amster- omfatta den kvinnliga rostriittsrorelsen, kunna erhdlla in- dam hAlles 15-20 juni och lofvar att blifva my&amp; bjudnn att siiucla en represent.ant till kongressen, en s. k. ket intressant, bade genorn de frfigor, sorn d5r komma)) fraternal delegate,.
Vid kongressen i Kopenhainn voro ntt dhandlas, och genom de storartnde anordningarna.
endast representanter frAn de olika liindernas-~atidnalrkcl Till regeringarna i de lander, sorn beviljat kvinnorna riist- (hlr kalladt Svenska Rviyornas Nationalforbund) in- &amp; tt, (fyrs stater a£ Nordamerikas Forenta Stater, Austra- bjudna, men denna g %ng har Inan for afsikt att bjucln iien, Nyn Zeelnnd, Finlnnd och Norge) h k siindts ir&amp;ju- afven andra foreningar med ofvan nainndtt kvnlifikationer.
d m att deltaga i kongyessen genom en officiell represen- Fredrika-Bremer-Forbundet, Hvita bandet och Sveriges tant.
Mojligen komma ofriga anslutna staters regeringar kvinnliga fredsforeiling aro sjalfskrifna till dcnna utmar- kelse, dB de vid olika tillfiillen direkt samarbetat med att erhklla en liknande inbjudan.
Fr %n de tretfon anslutiia landerart (Australien, Canada,.
rbstrilttsf6reningama.
D$ssa rfraternal delegat; i)) h.afvh.
Dzznrnark, Finland, Forentn Staterna,.
Holland, Italien, samrna rsttigheter som suppleanterna men fa desskom i Norge, R,yssland, Storbritannien, Sverige,.
Tyskland och ett kort aaforande franifora en halsning frkn ' sitt land och Ungern) i tronne varl ' dsdelar komma delegerade.
Hvnrje sitt arbetsomrkde.
Till Svenska Kvinnornss Nationalffir-.
land ager 6 roster utan.
hansyn till folkmangden eller bund har inbjudan redan inghtt.
En del forandringar i miordningarna fr8n Kopenhamns-.
r6striitterijrelsens omfattning inom landet.
Biirnrnn af dessa rijster kunna vara sex delegerade, men om ett land kongressen ha vidtngits.
Dar arbetades ocb festades ofver.
.
- pH grund a£ afsthnd f r h platsen for kongressen eller ' vanliga maniiiskors mhtt, litminsto.ne gallde det arbetet,, a£ hndra orsaker - mAste inskranka antalet delegerade, ty ej mindre an trenne l h g a saminantraden hijllos, dag:.
inneher det niindre antalet delegerade landets sex roster, ligen.
Amsterdamkongressen forfogar ofver ett storre fordelade pA representanterna efter landets egen bestam- antal dagar, men har inskrankt de dagliga sammantra- melse.
~ e s s u t o m ager hvarje land att viilja sex supp- dena till tv %.
LikasA ar afsikten att inskranka festlig- letinter, hvilka hafva yttranderatt, men naturligtvis icke heterna till en mottagning forsta kongress ' dagens afton rostr8t.t ' .Eriskilda kvinnor, ' eom vilja blifva medlemmar och en afskedsmiddag sista dagen.
Dessutom ager en ' a£ kongressen med yttranderatt och riltt till alla nedsatt- ' officiell mottagning p % Amsterdams ridhus rum, liksom ningar pk jarnvagar, kngbhtar o. a. v., sorn kunna upp- - - det gifves tillfalle till en gemensam utflykt pA kanalerna.
Hvarje land fAr ratt att yttra sig tviinne .ginger -.
n&amp;s, samt kostnadsfritt tillsand ' ande af kongressens proto- ' koll m. fl.
trycksaker, kunna uppni detta genom att.
20 minuter och 5 minuter vid olika tillfallen - samt uppgifva namn och adress saint insanda (genom postan- en szrskild plats som ledare eller deltagare i en sformelb visning) 5 hollandska gulden ' (kr.
7: 50) till froken W. A. diskuasion (det vill saga .en pa forhand anordnad).
Vid de ~oformella~ fB landets representanter tala s i mycket.
Naber, 5 van.
' Eeghenstraat, Amsterdam.
De kvinnliga nationalforeningar, hvilka med syiripati de vilja.
Vid Kopenhamnskongressen togs mycken tid.
.
.
.
i ansprHk genom upplasande af .rapporter frhn rostriitts- arbetet inom hvnrje land.
Denna gAng soker man min- ' - ska tidsfiirlusten genom att den internationella sekrete- raren sammanfor de p i forhand afgifna rapporterna till en, utonz dA nAgot land anses hafva utriittat ett synner- ligen viirdefullt arbete i r~~trii.ttsr6relsens tjiinst.
Till denna utmiirkelse .iir Sverige sarskildt foreslagen.
- Med spanning motser man.
diskussionen a m mer an en landsorganisation frqn hvarje land kau vinna intrade i.
Alliansen.
For Holland, England o c l ~ Dnnmark.
ar denna frAga af aktuellt intresse, d % " dessa lander ha flera olika rostrattsorganisationer, af livilka hittills blott en (den forst bildade) haft ratt till upptagande i Alliansen.
en+ sidan fruktar man, att.
vidh~llande af denna praxis kan medfora skapandet af en ny internationell - -.
organisation, A andra sidnn ok6s faran fiir splittring inom de sarskilda landens rostrattsrorelse, om flera Kn en lands- organisation kan 11 %.
ratt till intrlide i Alliansen.
FrAgan iir svirlost; och vi kunna endast lyclronska oss till att den ej for niinrarande.
har nAgot nationellt intresse for oss, men fh liinder kunnn fernvisa en sh enig och pA samms gAng - 6 % omfatt.ande rostriittsrorelse som Sverige.
Vid kongressen skall Kfven den ' internationella tid- skriftens for, kvinnorostriitten, Jue Suffrdgii, ode bestam- mas.
Den skulle p i prof utgifvas mellan de bAcla kon- gresserna och forst i ~ m s t e r d i m skall beslutas om dess fortsatta utgifvande, redaktir&gt;i~, hur ofta den ' skall utkomma m. m.
DA erf,zrenheternn under ' dessa bkda hr ' i det ' '.
.
.
. '
'.
: M E D A R B E T A R E I DAGNY:.
.
.. Bland d e.
framstAende kviimliga, peaaor, som stallt sjg till tidningens forfogmde, markas bl.
a.;: G e r t n ~ d Br ?eZbo~g, S i p e ~ e ~ &amp; - m H, i h a B O T ~ ~ &amp;, Efizilia BroomL;, Fii,qga.
Cadberg, Lotten Dahlgren, Ellen Hcbgen, Ee9.stin &amp; sse7yren, Ann-Ilfiwyrct H o b n ~ r s n, Eerstin ZItird af Segerslud, A n ~ a Hdjw, Eigrid Leeon- hzbf~ud, GwrZi.
' Linda-, A m a Lirzdhnp, Ellen LuracZhery, f. Ni~blo~~z,.
Agda Montelius, Anna M. Roos, Anizu RylancZw, Hilda clSueju, .HiZulu SocZe~3erg, ~ h Tmow, c Lydiu, WuMsDr@~~z, Aanna Whitloek ...
, hela .ta.get varit gynneamma ar det antagligt, att den kommer att utgifvas 3 v e n efter 1908 %rs slut.
Vid.
de fyrn a.ftonmotena, hvilka i regel aro m,est besokta, komma viktiga allmilnna frhgor Satt diskuter;.
1 % tisdagens nfton tala representanterna fr %n de liinder, som iign, rostratt, ofver D Kvinnorostrattena resultat w, pl " ons- dagen diskuteras ~Hvarfor bora representantforsamlingarne git ' va kvinnorna rostriitt?
)), d % en delegerad frln.
hvarje land fbr yttrn, sig under fem minuter.
PA de bAdg fol- jande aftonmotena fAr hvarje lands representant hAlla ett 20 minuter l&amp;ngt firedrag ofveer.
ett sjiilfvaldt lirnne, vida ej ett flertal enas om, ett af de foreslagna amnena, hvilkn iiro valda sB, att cle kunna behandlas frAn olika synpunkter.
De delegerade fr %n lander, dar sprhket iir engelska, tyska eller franska, hafva det stora foretradet,.
htt de kunna y t t r a sig pA sitt modersmdl; vi andra kunna.
viilja xnellan de tre kulturspr~kek, men d l ordforanden, mrs Chtipman Catt, l e d ~ r forhandlingarna pb engelska, alla protokoll skrifvns pA detta sprik och flert.alet talare anviinda det, P nBgon vana att uppfatt.a engelska och - shvidt man vill taga del i dlskussionen - afven f6rmAga att; ttrycka sig pfiengelska niidviindiga f i r att.
man skall ha ga.gn och gladje af ett k~ngressbesok, Uppgift pb mojligen beviljade nedsattningar a € priset p i jiirnviigar och AsgbHtar samt bostadsanvisningar- skola medclelas i nHsta nummer.
DA Holland iir ett af Europas intressanta,ste och egendomligaste lander, torde ' kongress- deltagaraa giira.
lrlokt i ntt beriikna nhgon tid fore eller efter kongressen for r ~ t t fardas ' omkring i landet. '
,.
.
Kvinnliga polisbitraden i Stockholm., om bekpnt her Stockholms st adsf ullmiiktige Obeviljztt 5,100 kr.
shsom ans1: lwg for anstiillande af kvinnliga polisbitr&amp;den v i d ~tockbolms poliskiir.
Niir ofverstAthAllareiimbetet for polisiirenden behand- lade detta kende den ' 12 mars i Ar, beslots att a n s t a h tre - .kvinnliga polisbitriiden, soin hvnidera skulle i t n juta i t t - arvode a£.
1,500. kr.
for A r ralinadt.
.Vid,zre bestiim- des, att a £ de nya.
kvinnliga polisbitriidenn skdlk till- delas - att tj~ostgkra A detektiva afdelningen snmt hnfva.
.
efter af $orste.
.
.
.
polisintendenten.
utffirdade.
.
att.
ratta.
sig foreskrifter.
:,.
-.
.
.
.
.
,.
Shorn instruktion for de kvinnliga polisbitriidena meddelas foljande ' hufvudpunkter: att ornhindertaga barn, son1 inforts eller jnkomiit A polisstation af anledning att de ' icke liunnat Aterfinna.
.
sinn hem;.
att.
pK allmiinna platser.
ofvervnka och anhllla kvin- nor och barn, som bettla; samt att .bevakn ' och omhanc1ert.aga kvinnor och barn, som.
for forseelser intagits B vederborande polisstationer; att., d k e s t h kvinaa, aom intangits % polisstation,.
qmnlzt:.
.
ifriigakommer kroppsvi~itntion, forriit tn den,,. '
..
, att, d % sAdant ifrdgakommer, till vederborligt sjuk- .eller barnbordshus aff 6ra af polisen omhandertagen kvinna: att, d % fattiga eller hemlosa k.vinnor och barn inforas eller inkomma B polisstation, taga omviirdnad om dessa samt, sii vidt &amp; ijjligt, bereda dem erforderlig hjiilp; att i ofrigt stiilla sig till efterrattelse s h a l .i tillamp- liga delar de for polispersonalen i .stockholm giillande foreekrifter som ock de order ' och bestammelser, kunna dern varda af vederboraqde poliabefal rned delnde.
om Gent emot kvinnligt polisbitrade skall begagnas till- talsordet Y syster s.
* *, %: Det ar med gladje man halear den reform, som med- f6r anstiillande af kvinnliga polisbitriiden efter den plan, som har synes foreligga.
Kvinnorna hafva h ' arvidlag en verklig mission att fylla och det arbetsomrAde, sorn opp- nar sig for dem, iir icke ' .endast en ny r&amp;jlighet til1.for- tjanst utan ett verksamhetsfalt, dar de kunna gora en verklig insats i egenskap a f kvinnor till nytta for olyck- liga medsystrar. "
Om flickors ' praktiska uppfostran.
Af ingenior Hj.
Be~wald hnfvn vi mottagit foljande in-.
mhste blifva sin egen koksa, sommerska och modist.
ldgg i fhignn, Ilvilket vi dock pd grund af z~trymmesskiil Mllpga samverkande orsaker, s %som fabriksvasendets ut- bredning, arbetsklaisens hiijning och kvinnornas allt storre nzdste fdrdela pb lvd Izzcmnzer.
.
tillstromning till arbetsfaltet tillika med de samtidigt ar undertecknad vid det af pedagogiska si-illskapet stegrade kulturbehofven, gora det allt sviirare for den for nllgon tid sedan arrangerade motet yttrade sig obemedlade bildade mannen att skapa ett eget hem.
Ett i denna frhga, skedde det helt oforberedt och s %lunda bevis hiirfor lamnar det forslag till hushiillsplan.
for en ganska ofullstandigt.
Jag ber darfor, dB Dagny oppnat fsmilj i Stockholm rned 4,000 kronor8 inkomst, sorn i sina spalter fijr diskussion om: flickors praktiska upp- Idun erhiillit forsta priset.
E n sidan summa, som for fostran, att nhgot narmare f % berora denna for hela v %r fyrtio %r sedan ansetts ganska stor, visar sig nu endast kvinnliga ungdom a % ytterst viktiga sak.
SAsom froken rned yttersta " svArighet raclia for en familj af fern per-.
Adelborg i borjan af sin uppsats framholl, gora sig i ~oner. '
Och att en minskning i den forut ej hoga iikten- friiga om flickornas uppfostran tv % olika Asikter gallande, skapsfrekvensen inom den bildade klassen till foljd af hvilka s %val i teorien, son1 kanske iinnu mer i praktiken, kvinnornaa oform Aga att skota hemmets sysslor eller deras tyckas f % svkrt, att forlikas.
Hos den ena synes hufvud- obeniigenhet hirfor ' skulle vara en .. sto ' r olycka.
for.
hela syftet rned flickans uppfostran Atminstone inom medel- vArt land, ligger i oppen dag.
Men form %gan att vB1.
klassen, till hvilken jag vill inskriinka min undersokning, skota ett hem forvarfvas sakerligen ej genonl den for- vara att utbilda henne samtidigt ' till ett ~allmanbildadt~ lofvade: flickam vistelse ett par m %nader i ett priisthus sallrjkap At hennes blifvande man samt till en god hus- p i landet utau mAste sil att saga notas in under minga.
mor, hvaremot deii andra dsiktens forsvarare rned stod iir.
Ensamt det att vara sparsam pB ett klokt satt ar .. af det faktum, att en stor del kvinnor ~ilsom ogifta eller iitminstone for oss svenskar ett riktigt konststycke.
Mark- ankor aro hanvisade till att forsorja sig .sjalfva och Ater vardigt nog Br det just .kvinnor och dartill oftast de dug- andra fore sitt eventuella aktenslrap ofta ganska tidigt ligaste, sorn ptistl de husliga dygderna vara latta att for- Atminstone m %ste bidraga till sitt uppehiille, fordra ntt varfva.
Detta kan blott forklaras genom den egendom- - flickornas uppfo~tran i framsta rulninet bor, likasom gos- ligt Mga tnnke en del manniskor hafva ' om sin egen lifs- sarnas, vara riktad p l forvarf vandet af sHdana kunskaper, garning, helst nKr den rort sig p % praktiska omrAden.
Fom kunna tillforsiikra dern deras lefvebrod.
Enligt min Men om jag sAledes anser den praktiska uppfostran uppfattning mbste, huru svirt det 611 in&amp; blifva, dessa, alldeles oundgiinglig, s l synes mig for obemedlade flickor 9 8 '. '
' sorn det synea, vidt ekilda mhl biigge ovillkorligen Sam- a£ - medelklassen en tillriickligt grundlig ekolbildning ej tidigt efterstrafvas; det gRr i sji-ilfva verket ej a n.
a t t negligere nfigotdera.
Betriffande nodvandigheten af flickornas uppfostran till huslig duglighet torde det rara fA, som, teoretislrt sedt, bestrida denoamma, Jag vill.
dock i frhga om den formAga att organisera och med ~parsanlhet och tidsvinst leda det husliga arbetet, som friiken Adelborg fordrar af en husmor, tillagga, att en siidan formliga ytterst siillau torde finnas4 utom hos den, son1 nastnn i hvarje deta1.j sjiilf lagt hand vid verket Snda nedifrh och uppiit.
Fro- ken Adelborg sager, att niistan hvem sorn helst kan bstad- k.omma att lagn en eller annan ratt.
Darvid vill jag, om den skall lagas viil, stitta ett stort friigetecken.
Att rned smh medel laga viilsmakniicle m a t och vara viil kliidd aro tv&amp; konster, som hiigst fB kunna.
Och dock torde det vid tjanarnas stiindigt stegrnde nnsprAk allt oftare blifva fallet, att en ung flicka, sorn gifter sig, exempel- vis rned en yngre tjausteman utan formogenhet, bhde vara det i mindre hog grad ... Vkra forhkllanden i Stock- holm aro sbdana, sltt om husmoderfi annu ar vid full vigor, finiia dottrarna i hemmet ej tillracklig sysselsatt- ning for sin verksamhetslust.
Dessutom har i de flesta fall fadern ej heller medel att, nar de blifvit uppvaxta, ' vidare sorja for deras toilette och ofriga utgifter.
Hartill kom- mer, att den nyare tidens hogre Asikter.
om iiktenskapet hindrnr dern frBn att blott for att blifva forsorjda gifta sig rned den forsta basta man, som- narmar aig dern i denna afsikt.
Vidare ar annu en sak att beakta.
Nar kvinnan forst kom ut p&amp; arbetsfaltet, fick hon noja sig rned det blygaammaste, och otacksammaste arbetet.
Men alltefter som hon kant sins krafter vaxa, satt sig in i sin aya verksam hetssfar och funnit intresse for densamma, ar hon ej langre.
nojd med att endast vara en skrif- eller rliknemaskin, utan onskar att Atminstone till nigon del £5 arbeta p i eget ansvar.
dt alln sidor vidgas iif " en moj ligheterna af ett siidant arbete.
Men dartill fordras Lediga platser inom alla omrhden af for kvinnor liimpligt arbete annoneeras fordelaktigast i Dagny, hvilken, sorn tidning for svenska kvinnororelsen, torde erhsllla den mest vidstrackta epridning landet rundt. '
D A G NY .. storre kunskaper, och afven af detta s k g bor en flicka rned godt hufvud och ambitio ' o vid uttradet i arbets- varlden vara sA rustad, att hon ej for hela sin framtid ar till for ett gladjelost maskinarbete utan kan strafva efter, rnera sjalfstandiga.
och battre aflonade platser.
Harmed vill jag dock for eirigen del drifva flickoina till att all- mant taga studentkxamen.
Antalet kvinnliga studenter.
tilltager visserligen fortfarande och kommer sakerligen att annu lange gA i stigande;.
men for ' min del anser jag blott, att de.
mest begbfvade b.ora gA sB lAngt.
De ofriga kunna godt noja sig med.
den bildning, sorn en htta- klassig flickskola kan gifva, men denna f %r ej siinkas utan mAste hbllas sB hogt uppe, att den i de amnen, som galla hogst ute pA arbetsfaltet, ligger dels afgjordt ofver, dels Atminstone fullt i jamnhojd rned realskole- examen.
Problemet staller sig alltsh for mig sAlunda: flickor- nas praktiska utbildning bor ' i allmanhet okas och deras skolbildning Atminstone ej minskas, men dessutom fAr deras storsta kapital, namligen halsan, ej aagripas, utan m&amp;ste skotas battre, an hvad nu vanligen ar fallet.
Detta problem Kr viest ej lgtt att losa, d&amp; det kan synas, som om fordringarna pA flickorna i liisvag blefvo desamma sorn for gosaarna, hvilka trots sin betydligt mindre skolambition hafva ett sB anstrangande arbete, att flickornas.
nzindre starka fysik rned all siikerhet ej skulle utharda darm.ed.
Och dartill skulle dock for flic- korna komma hela den praktiska utbildningen!
.
- Vid forsoket att losa denna uppgift gaHer det att upp- soka de hj~lpvigar, sorn rnojligen kunna existera, och vi finna d % strax den lyckligs omstiindigheten, att.
flicksko- lan ej ar sA bunden sorn gosskolan.
SA lange staten ej lagger ett olampligt tryck pA flickornas studier, kunna de darfiir arrangeras sA, att just de amnen, Eom hufvud- sakligen efterfrAgas pB arbetsfatet, sattas framst: Dessa aro, u t o m de a h a vanligaste kunskaper i historia, geo- grafi och naturlara, en .god f6rmAga ntt i skrift reda slg rned svenska sprbket, saker fardighet i vanlig, praktisk rakning saint skicklighet i framnzande sprAk.
Det ar nogsamt bekant, att dessa senare.
gro en nagel i ogat p i en .vim riktnibg inom de pedagogiska krets- hrna, och sallan torde vid ett allmant mote undervis- ningsfrhgan dryftats, utan att en eller annan larare pAyr- kat de frammande eprhkens betydliga inskriinkning.
Lar- arna aro emellertid - pA samma sBtt son1 ofriga, strangt af sitt kall upptagna manniskor - i allmanhet ganska obekanta rned forhAllandem ute i den ofriga varlden bland praktiskt arbetande folk och hafva en tamligen stor be- nagenhet.
att tro ' stallningen vara sAdan, son1 de enligt sina hemmagjorda teorier anse den bora vara.
Sallan ' 193 - ten, att flickans undervisning i huslig ekonomi, sarskildt i begynnelsen, bor.
odeladt forlaggas till hemmen och .endast mojligen afslutas genom en vid laroverken efter 8: de klassen lost phhangd matlagningskurs.
.
Enligt min mening bor forhAllandet.
vara alldeles motsatt.
Skalen, hartill aro mAnga: Inrangeras ej denna ' undervisliing i ' skolans plan, sA kommer flickan att Atminstone under lasterminerna ej £A nilgon tid dartill.
Till och rned, om stlsom foreslagits, skolan skulle lamna en dag fri for in- ofning i hemmet a£ husliga sysslor, sB kan en sadan anordning blott ytterst siillnn lampligen inbassas i hem- mets ganska svkrhandterlign maskineri, som minst af all ' t tbl rubbningar, och i 99 fall af 100 blefve dagen anvand.
till utforahdet af skolans hemarbeten, till sport m. m., men ej till en sammanhangande utbildningskurs i hus- hAllet.
Atersth somrnarferiernzt, men dh dessa sAval for barnen sorn ej minst for modern afse en hvila, sA aro db foga llmpliga for en metodisk ' forsta undervisning i det heta koket.
Dessutom ar stallningen inom hemmet vanligen en af foljande tvenne: antingen finnes en koksa, och husmodern sysslar ej direkt med.
hushlllsgoromblen, eller, ock &amp; r hon sjalf verksam i koket och i sadant fall vanligen mycket upptagen och anstriingd af sina mAng- faldiga Aligganden.
I det forra fallet blefve hon ofta nog.
en ganska skral 1Larinna i matlagningskonsten, och; skulle koksan leda, undervisningen, ed reducerades den ' .i hogst dartill, att flickan aE gunst och n&amp;d .finge st$ och: j se p&amp;, medan mat&amp; lagades, och mojligen finge hjalpa I till rned att baka hiibrod etc. I det senare fallet Hter] forst&amp;r moderd.
i grupd.
sin.
sak, men har hvarken i tid eller h u s h ~ l l s p e n ~ a a t i t slosa bort pA iniifvandet a t, j de forsta greppen hos sin fumliga dotter.
.En ovanligt: dugande husmor xttrade.
harom: Skulle jag lara rnin flicka laga ' mat, s&amp; ginge allting dubbelt sh lbngsamt.
j Jag .flnge stA hela:: .aagen i koket: och min man blefve. / missnojd, om maten andock blefve b.ortskamd.
Till ett sAdaot dubbelt arbete .riicka ej rnina krafter.~ For ofrigt: galler afven bar den regeln,.
att man iir samst shsom; larare.
for sins egna barn.
TAlamodet tar latt slut, och.
; det.
blir aldrig nAgon bestamd ordning ' med arbetet.
He16 i annorlunda staller hig saken, om flickan i skolan meto: diskt och i detalj ihda f r h borjan fbtt lara sig grun-.i derna:: DA bor hen /,: sedan i hemmet £A.
o£va.ip allt deita., mhngahanda, horanhe till hush$llet, hvilken en sko1.a!
aldrig kan gifva, bch hvilket dessutom nastah ar dike ', '!
for hvartenda hemi DA kunna ock sommarferierna, fs sin ratta anvandning.
Det ar rent ' af bedrofligt stt e$,-; hvilken slapphet just.
i detlta,.afseende mod&amp;rri.a~: v$a.,: d~ I de af missforstildd omhet mot sina uppvaxtadottrar l&amp;ta deesa hela sommrarna gh sysslolosa elier hogst damma i ' ' 8)).
(; ' eller aldrig hor man den praktiske mannen beklaga sig gitt rum eller brodera litet.
of ver sina ringa kunskaper i siidana iimnen sorn t. ex. historia eller botanik,; men dliremot iiro klagomill ofver bristande kannedom.
a£ '.
f rammande spr %k mer an vanliga, och fiir,.
en ung flcka, sorn iimnar sig ut att soka plats, ar sprhkkunskap vid niinga tillfallen alldeles .nodvandig och alltid en god rekommendation.
Innan ' vi vidare inlAta dss pA skolans~ lasamne?, vilja bi upptaga frilgan om hennes ' forhAllanden till den prak- tiska utbildningen.
Undertecknad fAr dA.
att borja rned forklara sig sorn en bestamd motsthndare till den Bsik- zinnan timmes arbete i koket och vid symaskinen skada halsan vida mindre an att t b t a l s ligga i.
hlngnmttan och lgsa erotiska romaner.
' Dessutom finnes under.
som- maren flern tillfallen, dii dottern rned fordel kan o£,ver:.
taga moderns eller tjanarinnans arbete i koket, s&amp;som t. ex., om den.
forra reser bort pB nAgra dagar eller, d+ familjen 60r pB sornmarr~oje, om tjiinaren iir i: &amp; den i:.
.
.
.
I,., och for rengoring, vid tvatt o. s.
.v.
. '
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.-,.
.
.
.
.
.
.
.
1 Andelsbevis.
.
.
.
SBkerligen skulle en eller '.
.
.
I '.
.
.
..........
.
,.
.
.
.
.
(Forts. i ngsta nutpgm,r ..) .......
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
., ....
.
.
........ i F o r e n i n g e m Dagny erhillas i tidn,ingens expedition mot iterstallande af interimskvitto. '
FOrbud mot kvinnors nattarbete.
Den vantade k. propositionen med forslag till forord- ning angAende forbud mot kvinnors anvandande till arbete nattetid i vissa industriella foretag ar nu aflamnad till riksdagen.
I propositionen foreslAs Stt kvinna, sorn syssel- siittes i bergverks-, bruks- eller fabriksriiielse, handtverk eller dilrmed j51nf6rlig handtering eller mnan industriell verkeamhet, skall komma i Atnjutande a£ minst 11 timmars oafbruten ledighet frHn arbetet, och skall hari inraknaa.
-- tiden frbn kl. 10 pb aftonen till 5 pA morgonen.
Vid ' sasongarbete mii den Wreskrifna odbrutna ledigheten in- skrankas till minst 10 tiinma; under hogst 60 dagar.
Denna for kvinnorna viktiga fkga narrnar sig shledea sitt afgbrande.
Vi afvakta utskottets utlhtande far .att en artikel Aterkomma till frAgan.
Nagot om vara konstnarinnor.
11.
Anna Norst edt, fodd Munthe.
: Det ges ett ut- tryck, betecknan- de en gren af m k lerikonsten, son1 ljuder sB olefvan- de och trist, som hade det icke niigot son1 helst med skapande och lif att skaffa.
Det ar det, af- ven hos oss an- v b d a, frauska uttrycket: natzae morte.
I det uttryc- ket.
inbegriper man i allmanhet ett mBleri, fraln- stdlande icke blott doda acces- soarer, utan affven frukter och blominor; iiyss plockade, daggfriska druf vor och persikor och nyutslagna blom- mor, dessa sena.re - sb utomordentligt kfinsliga och indi- viduella ' vasen, hvilka lefva sitt intensiva .om ock efe- mara lif.
VArt sprbk ' iiger intet speciellt ' uttryck for denna konstart ..
Vi ~ndste diirfor noja oss ined ' att lhna frbn andra lander, och vi stanna dh, antingen vid det franska, nyss niiniidk uttrycket, el ' ler vid det mera betecknande och afven vackrare tyska: Stilleben.
Men vare sig man ngmner orden nature morte eller stilleben, viicker det i alllnanhet ingen starkare anklang hos den publik, som sager sig Blska konst.
Den orili- tiga uppfattningen har blifvit tamligen gangse, att denna gren af rnAleri skulle ligga liksom p&amp; ett under- ordnadt plan, iiga allt for diminutiva proportioner for att ens fii raknas med till astor konstr; begriinsas af.
.
en for trhag ram for att f&amp; intaga nBgon.
som helst hedersplats bredvid m &amp; r i af annat slag.
Det .iir allt for sannt, att denna gren af mbleriet blifvit i hogsta grad missbrukad.
I den tro, att hvem som helst skulle kuniza dstadkom~na ett stilleben, ha iifven dillettanter med oforskrackt mod kastat sig p % denna konstart och ofta ~stadkolnmit nhgot allt annat an vardefullt.
SB sm8ningoin har diirfor denna fina och intima konst rbkat i misskredit hos oss, och det Br icke utan, att miinga med en viss ofverlagsenhet namna ordet r blomstermiilare r shsom betecknande en konstnar, st&amp;- ende pA ett lagre stadium af utveckling.
Detta hindrar lyckligtvis icke, att hvnd som ar verklig konst, # r och forblir konst, i hvad form den an uppenbarar sig, och att den sant konstforstkende med intresse stannar infor och glades At en vacker stilleben- eller blomster~nhlning, sb saart den kan gora anspriik pB epitetet konstverk.
Stilleben- och blomstermAleriet har dock i alla tider spelat sin roll inom konsten.
Redan under den an- tika tiden brukades stilleben- och b1omstermAlningar i dekorativt syfte.
Livias hus pb.
Palatinen i Rom, ~ i v i a s villa utan: for Rom m.
A. antika byggnadsfragment, bara annu i dag vittnesbord dkom.
Och den .betydelse, denna konstart iigde i Nederlanderna under 15-1 600-talet, ar allmant bekant.
Det var ofta utmarkta konstnarer, som uteslutande agnade sig darBt, och mBnga af deras priiktiga alster kunna vi annu i dag gladja oss At och beundra.
I vArt nationalmuseuin t. ex. mota vi namn s$dana som van Beijeren, representerad af ett utmarkt stille- ben, - vinglas och drufvor pb en sammetsduk, - fyldt af ett poetiskt ljusdunkel och gifvet med en raffi- nerad s&amp;erhet, - som rojer mastaren; vidare S. Verelst, hvars fortjusande blommor mot dunkel grund lysa s&amp; eteriska och d inti&amp; utformade, att man rned stort ' '
valbehag driijer info; deras pA en gdng flyktiga och besthende skijnhet.
.
Ett par goda dukar af J.
D. v. Heem och flera andra kunna afven ' namnas.
Den fina, intima interiorstamning, sorn m h g a af dessa taflor ge oss, den delikata och intagande situa- tionsbild, sorn rniiter oss i m b g a af-de gamla neder- landska konstverken, ar ganska marklig.
I syilnerhet niir lnan betanker, att ofta endast ett tenastop, nLgra frukter, en vackert svangd glaspokal och nBgra kans-, ligt m&amp;lade blommor utgora whufvudpersonerna~ i tailan.
MAnga af dessa - jag skulle vilja kalla dem skildringm, aga ' en belt personlig och om stark individualitet vittnmde karaktiir.
Man ha.r icke kansla af, att de enskilda foremillen aro pb mAfL hopplockade, allt tycks ha ett visst sammanhang, vara uttryck for mi " tlareiis eller agarens kynne och lefnadsvanor, smak och fargsinne.
Mag kan erfara ett nastan personligt va-lbehag af en dylik bild, diir ett par ostron, en citron, ett gnist- rande geiiolnskialigt glas, fyldt med guldgult rhenvin, jamte en tillskrynklad, spetsprydd serviett och izhgra blolnrnor beratta en he1 liten historia.
Det ljusdunkel, sorn ofta ligger ofver en sLdan bild, ger liksom &amp; mo- sfaren; ja, sjiilfva lukten i rummet, och uttrycket stilleben kommer har vhl till pass for att beteckna det wstilla lif W, sorn kan ge sig tillkanna a h e n i dessa till utseendet liflosa foremhl.
Nederliinderna har sedan lange tillbaka varit plat- sen for stillebenkonstens mastare.
I Italien t. ex: rAkar man mera sallan denna konst.
DL ocli db agnar sig tillfdligtvis en figurml~lare diirAt.
Man l&amp;er bl.
a. om, huru Lorenzo Lotto, d ' h: an var i penningeforlagenhet och icke hade rdd att hiilla sig mecl niodell ', mhlade stilleben - af de ma.tvaror hall erhiillit soin honorar for nhgot portriitt.
Den stackam Lotto fick allt soln oftast under sina sista &amp; r n6ja sig med att utfh betalningen for sina mhlningar in natwa.
Men i ett fall son1 detta galler uttrycket nod en har ingen lagw; och resultatet blef kanhanda darefte;.
~ f v e n i v h tid ar stilleben och bloinstermdleriet.
bade uppskattadt och ut6fvadt i andra lander.
Den belgiska mglaren Alfred Stevens, den elegante och kgnsliga virtuosen, sorn ' hufvudsakligen i sitt mUeri skildmt den inondana pariserdamen, shger pii ett stalle i sin lillsl bok: Impressions szcr la peinture: On pezct jtbger de la s k b i l i t 6 d ' un artiste par ome $mr p ' il a peintes; ett uttryck, sorn jag tror ar gan- ska berattigadt.
Stevens har sjalf ofta mdlat blom- mor och lar iifven ha tillrLdt sina elever att borja sin studiedag med att milla nAgra blommor for att infor deras fina former och nyanser sB att saga justera sitt fargsinne.
Stevens ar k n g t ifrAn den enda.
Konstnarer s L dana sorn Duez, Aublet, Jeannin m.
.A.
ha ofta gifvit prof p&amp; en kanslig och koloristiskt tjusande blomster-.
.. mklningskonst.
Det !.r om en af Alfred Stevens elever jag ' nu CL ville tala; om vhr .egentligen enda verkligt framstd- ende konstnariima pL stilleben- och blomstermhleriets omriide, fru Anna Norstedt, fodcl Mmthe.
Fru Norstedt-Munthe fiiddes i en smAstad i Tjust, dar fadern var apotekare.
Redan som liten bijrjade hon teckna, siixskildt bloni- mor, och fadern, sorn var en forstbende man, sorn uppfat tade dotterns gry ende anlag, brukade iblMd jamte sin uppmuntran skanka heme ett litet honorar, besthende af sex eller tolf skilling for en eller annkn.
liten teckning hau.
bedt heme utfora.
Han gillade och eberiimde hennes arbete, nar han var beliiten och forstod hennes ungdomliga langtan efter att f6 full- anda sig i koiisten.
Vid f emton Ar koih Aims Muntlie till Stockholm.
och borjade besijka slojdskolan, dar hon kvarstannad-e och.
studerade n %gon tid.
Frhn slojdskolan sokte hon intrade i konstakademien, men fastan hou utfort sina profritningar och hyste goat hopp om att f&amp; intrade, blef denna forhoppning aldrig realiserad.
Fru Munthe, Anna Munthes.
' mor, - bade aainligen; sin dotter ovetaude, upps6kt dhvarande direktoren.
for konstakademien, professor.
Boklulid; och bgdt honom afrBda dottern f r h att soka illtrade:: Den.
tiden vofo.
annu Bsikterna om kvinnaus arbktsftilt ' t h l i g e n .bornei rade, och dessutom hade.
ett: par unga kolistnarinnor; genom att allt for ifrigt.
liasta: sik iu p %: den .veEk: - samhet de langta ' t efter, ofverans.tfangt .sib hiilsa .. F61j.- den blef, att Anna ' Munthe- intilades att.
afst % frhn akademien, och de f&amp; &amp; r hon soiri: agift: ' studefatie i ' Stockholm, var professor .Winge.
Bennes Ilkrap-.
'.
.
: Men redan vid tjugoett drs .Alder gifte.
hofi: sig .m&amp;4 den f ramsthende.
konstn5il; en: Reinho; ld: Norstedt;.
okh de bAda unga begitlvo sig ganska shart li8 ' studieresa.
: t~ill.
.
,.
.
...
.
.
.
.
Paris.
.
, -.
. '.! ..
.
.. - I tre dr studerade: Aulia Norstedt i Paris; forst f&amp; vhr svenska millare H. Sallnsoxi ... Af.
.bans - unde~~.i&amp; visning har fru Norstedt.
det basta minilei-: Hank halls: liga teckning och disk ' reta.
f arg killtalade: herine lilis mycket som ham siitt att lbta sina mbl ' eriska-&amp;farill \ - heter komma sina elever till godo.
Senare blef fru Norstedt elev af Alfred Stevens.
Denna intagande och spirituella konst&amp;r f orstod att i ovanlig grad fangsla sina elever.
Alltid intres- serad f6r deras minsta arbete, tilln16tesgAende och kamratlik, lat han eleverna till och med biira h&amp; till honom de studier, de fullbordat p i egen hand, och ha.n tog aldrig illa upy eller forefall besvarad a£ derks bnner om rdd och anviiningar, nfv&amp; utaifor det.
.
ordinarie atelier-arbetet.
Vacker och alskvard, raf fineradt skicklig och be: ghfvad just med den subtila kanslighet, sorn fordras for det sannt konstnarliga blomstermkleriet, var han en utmarkt larare och salnlade kring sig ' niiLnga in: tresserade och intressanta elever.
Till hans elever raknade sig afven.
privat Sarah d: Bernhard, soni tycks ha itgt god begdfning f6r i iing, energisk och ' framghngsrik sorn hon visat sig i ' " '.
.
a a ' ', '
DAGNY alla sina fiiritag.
~ l f r e d Stevens tecknade oft&amp; Sarhhs teaterkostymer ocli lat iljland sina elever fB ana.
en skymt a£ den utsbktn konstnarligllet och fantastiska lyx, som h m koinbinerade i dessn dyrbara driikter.
Hos Alfred Stevens larde sig Anna Norstedt mBli., - ~fveli-modell - men hufvudsakligen blommor och stilleben.
Hennes kansliga och sjalfulla nat.ur gladde sig At, att med ingl~ende intresse och karlak lam sig uppfatta de olika blommornas personlighet ocli vasen, deras ssttt ntt spira och vaxa, slA ut och vissna, deras elegrins, och vekhet, sproda eller kraftfulla former.
Och med oforfalskad, konstnarlig syn p&amp; naturen Btergaf .lion s i m intryck.
Fru Norsteclt har aldrig ledt.
sitt blomstermlileri till clekorativt mueri.
Hon.
hdller.
sig nlltid inom &amp; %ngt begransade proportioner, och hel~nes blick pB de foremhl lion kfbildar iir, 1Bngt ifrlin att yarn gene- raliserande, starkt indiaidualiserande.
Hon ager oaek- ligen en gnista af de gamla hollandarnes forlliA.ga, att lefvandegora de s. k. doda tingen.
Hennes p i en g h g ~ibrerande och fint utformade sm8 bilder aro, trots de knaplia mktt inom hvilka de rora sig, fyllda a€ ett lif och en friskhet, som tjusar Bskhdaren, och den yietetfulla mognad, som riljer sig i behandlingen, ger ett vkraktigt och starkt personligt intryck.
Hon kaaner sitt material - och sina modeller till grunden, - och med eftertanke parad med eutusiasm for naturen, ikrider lion till verket.
Heilnes bjlder ha dkfijr nldrig nkgot s~agt eller vacklande ofver sig.
13 ' 011 vil.1 frhn borjnii ge en viss stamniiig, skildra.
en varm eller dunkel eller liylig liten vrii af ett rum, d k en burk prastkragar eller e n blomluandk appil@xm eller en bukett hirstblommor ' och abgra frukter beratta AskBdaren n&amp;got sarskildt f.&amp;rggladt, vBrfriskt, lifaktigt eller vemodigt.
.
.
Det ligger ' alllid eh viss miming under ' de sm % ding hon Aterger, och dB: det ar en verklig konstuar, sorn Bterger dem, ar det idiir verkliga konstverk vi sti, nar vi iiroja vid en af Anha Norstedts stillebea- .eller blom s t.er taflor.
..
Det ges ju mitnniskor, till livilka icke heller lef- ' ~ a n e ~ernandt-Claine: hTiir sjan &amp; r hag.
~ n d r upplagan.
i Stockholm.
Wahlstroms S: Widstrands .f or1 ag:.
Bland de pA nyAret utkomna bockerna var denna Jane Gernandt-Claines bok i sin andra uppla.ga en bland de forsta.
D.et iir sgledes in,gen nyhet, sorn foreligger, inen val en gamma1 bekantskap, sorn, man gor ratt i att fornya.
Det hvilar ofver denna bok nhgot a£ ungt, loc- kande iifventyr, som ger den en sarskild tjusping, hvilken drojer kvar .afven sedan jifventyrets glans slocknat i de ohyggligheter, sorn agde rum; nar sjon gick hog under sroligheterna i Baku.
Det 5r den ubga - &amp; kin, ~ i; Troili, qmkring htrilken det strAlsr ' a£ ungdom.ens- a£ventyrsd~ommar ...
F %r.
henne ligger ' det en glans .a£ blott anade.
mtijligheter 6fver ' ' ?mde ' bloiumor och frukter, &amp; I solstrale genorn ett slipadt glas mot en dunkel bakgruad, eller en sval- bl&amp; ' halfbelysuing talar 11 % nigot s&amp;tt - de se d ~ t icke och njuta det allts&amp; icke.
- For detta slag af manniskor betyda naturligtvis liknande .foreteelser inom konsten icke det minsta.
-.
.
Men sh knni det dock i gengald s&amp; mBnga, f6r hvilka just ett s&amp;da.nt litet mlileri, bildande en inten- siv eller dunkel .eller ljus sflack, p&amp; vBr viigg, ' bidrar till att gladja och upplifva, att riled sin syrnpatiska klung stammn ' ett ' f argkansligt sime.
Det iir ' detta slags imturer, som njuta fru Anna ' Norstedts koast: Anna Norstedt 1~ar i vArt nationalruuseunl tvh stilleben-bilder; den ena af den1 n&amp;got utiifver de fijr henne vanliga ~ril~tben.
Hon tir dock icke dar representerad af nAgot blomsterlnBleri.
I sex Br har f ru Norstedt inneha$t ett konsti~~rsargocle af konst- a.kademien med skyldighet att privat mottaga elever.
Dot vore gltidjaide, 0111 nSgon af dessa.
ville komma att visa sig iiga nhgot ' elf sin lii,rarinnas fina blick och kansliga sinne just ' for denna vackra, gren sf mfdare- konsten:.
.
, - 0 c h till sist ' ett ord, riktadt.
till konstniirinuan sja.lf!
Anna Norstedt ger - oss allt for l$et af sin konst.
E n sB rik, och ' i sitt slag ensamstfieude for- ' m8ga skulle kunna, synes mig, vinna annu nya ter- ranger inom det omrBde hon valt till xitt, skapa sb mycket merit ' nf snmma.
slags iilskviirdn, intimn, in- tagande konst.
Just darfor, att i v l r t land blommorna under lhnga tider af Bret existera snart sagdt blott sorn ett nlinne, ha s&amp; mBnga af oss hehof af att pBminnas om deras .farg och form och fagring, och.darfor &amp; ro ~i s&amp; tack- samma mot den konstnar, som p9 ett sjalfullt-och poetiskt satt form&amp;r Btervacka de stiimniagar och sen- sationer, sorn blommbrna under sin flyktigst tillyaro utofvat p&amp; v&amp;rt sinne.
.
0.
.
.
framtiden obh hemis.
fantabi gAr ut att ' k f r i viirlden.
' Liisten dartill ligger henne i blodet, den ' hir.
hou arft af fadern, Johan Troili, fantasimafiniskan, ' geniet, iifventyra- r.en,- som)) kastar sig in i nya f6retag lika .ledigt, sorn h.an hoppar upp i .en droska~,, och som rest ofver, hela varlden, vaskat guld i Klondyke.
och borrat efter petro- leum i Baku, ' sorn alltid tior pA sitt fiiretag, tills ett nytt lockar honom, db ' han kastar bort det foregaende.
utan en tanke pb att det misslyckats, detta, som.
allt annat.
.
Hos Johan Troili ar.
deh fantasien, sorn ' bib, denna egenskap i det svenska .lynnet, s m oftast tamjes ned till ett ' slags drommande- .placiditet under det lilla ' landets sm&amp; och hvardagsorailade forhiilladen, men.
sorn - hos vissa, naturer dock vaxer sig stor just i d e gr&amp;a: dai~rnas.
enshanda, i .de.
Mnga; ' vintterskymningmna - och '.
', i: \; - Ar- och '
.. sommarnatternas ljusdunkel, tills det ordnade, upplinjerade grad forandradt och gjort mera forstBende.
Henne har arbetet blir dem en omojlighet, och de bryta sig ut, och trottheten, ofvergifvenheten, Angesten drifvit i hamn.
o k a.
raden af dessa afventyrsexistenser pR hvilka den Hur mycket har hennes inre jag blifvit forandradt?
Den stora tragedi; sorn heter den armeniska frAgal.1, arbets~arnrna svenska pliktmannisksn ser ned med en blandning af omkan och forakt, E ' orf.
har pS, ett lyck- skymtar fram bakom Siv Troilis och Ivar Bruuns lefnads- ligt siitt framstiilldt dessn tv % olika svenska typer i Johan dden., och det var en.
a£ de mfinga sorgliga akterna i det Troilis d ena sidan och Ivdr Bruuns.
och ingenior Hede- adramat, sorn spelades ut under upprorsdagnrna i Baku.
mans gestalter A den andra.
Det 6r ocksh p % denna Nen ur de forvirrade forhAllanden, sorn endast flyktigt lynnesmotsats konflikten i boken ar byggd mellan Siv, skisserats, kan man ej dragu, upp nkgra fnsta konturer, sin faders fullblodiga dotter, och.
den lugne, det utmfor och det har viil ocksH nappeligen varit forf: s mening att gora.
nAgot ~ o r t s opinionsuttalande for eller emot armeniernn.
det regelratt fastslagna, oforsti.ende Ivar Bruun.
Emellertid gAr det i boken son1 i lifvet, afventyret Om ett sadant ekulle ligga till grund for skildringen a£ dirar oc11 lockar, och iifventyrsmanniskorna f % sina vingar Nikita dJArtemieff, sorn till en visa grad viil star sorn en klippta, ooh bar Br det den lugna, solida, bottenarliga Ivar representant for eitt folk, vill jag lamna d a r h h - i den Bruun, sorn raddar sin lycka p % det torrs, ur sjon, sorn forhoppnjng att detta ej varit forf: s afsikt.
.
Det iir underbar$ vaclrra bilder forfattarinnan upp- g %tt hog.
Man mkste kanna en stark sympat.i for honom, han ar allt det, sorn vi vkdera och benndra, och hail I r rullar for ose, dar vi fA folja Siv Troili pii hennes Medel- en stark och god man, sorn en kvinna dltid, i heln sitt hafsfiird, put emob vidder, dar sjiilfva klarheten kunnat lif, s k d l k u n m lita p %.
Men iindock ror det sig innerat jubla evoes.
Skildringen nf mHnskensnatten ofver Akro- inne en liten omoralisk kgnsla af saknad ofver att nilgot polis ger oss hela dess skonhet - och dess forodelse - skimrande brustit for Siv -- m % vara att det.
blott.
man ser fulltniinens genomskinligs ljus falla ofver pro- var en shpbubbla - men det var ' dock aningar och drom- pyl&amp;ernas pelarrad och Segerns tempel, medan himlen mar om nigot stort och harligt, iifventyret., sorn inneslot tindrar af etjhnor.
Jane Gernnndt-Claine har en.siirskild.
formHgn.
att i ett sceneris fortrollande ram gifva oss af hela den lockande vida varlden.
Fullt tillfredsstallande jir kanske icke den sistn blic- sin egen hiinforda naturs kiinsla infor hvad lifvet har att ken mall.
f %r a£ Siv; man fiir vetn att ' hon iir sA trott., bj ' uda.
I&lt;anske 5r det just dari den ' ligger, den saregna charmen ofver hennes bocker, hvilken drojer kvar.
Bfveri N trott till kropp och sjiil~, och det forstar man,.
.efter hvad hon sett och upplefvat., men sedan - ar hon sedan redo sedan tankarna slutat s y ~ s l a med bokens handling och for 1var Bruun?
Honom hafva de forfarliga dagarna och personerna dari.
~okandet efter Siv, sorn ban trodde dod, dock till en viss E. H-N.
. '
' Kvinnans deltagande i Englands politiska lif.
Fru Anna Palme-Dutts andra fareliisning i Stockholm.
.BJ ed sin sedan det forsta foredra.get kBnda, lifliga och underhAllande framstallning gaf fru Palme-Dutt i sin andra forelasning en ' skildring af den aktiva del den en- gelska kvinnnn tager i den politiska agitationen och det lefvande, energiska intresse hon diirvid utvecklar.
JXedan for ett trettiotd Br sedan bildades The Prinzrose League, en foreding, sorn till stijrsta delen riiknar sinn medlem- mar bland de hogsta kretsarnes och aristokratiens darner.
Den har troget utgjort en af torypnrtiets stottepinnar och stijder shledes konservatismen.
Dess medlemsantal upp- g&amp;r till omkring 1,900,000.
For omkring tjugo Br sedan bildades Women ' s Liberal Federation, hvars ' medlemmar aro anhangare aE allmiinna frisinnade principer ' och arbetnr for reformer i olika riktningar sisom t. ex. Irlands sjiilf- styrelse, afskaffmdet af ststskyrkan i Wales, skBrpt nyk- terhetslagstiftning m. m.
Den har sitt huf vucikvarter i London och rgknar bland ' sina medlemmar de forn&amp;mstiz kvinnliga talarne.
Medlemsantnlet up pg %r till ijf ver 100,000.
PA dess kongresser upptagas all&amp; dagens czktuella frAgor till behandling och understundom har det varit The Women ' s liberal federation, sorn forst fort fram en fri.ga, shsom fallet var med den obligatoriska lalrsre-.
undersokningen i skolan.
Bland de frigor, son1 st % ph foreningens program kunna anforas, fiirst och friirnst aa- turligtvis rostrjittsfrkgan, vidare nykterhetsfrilgan, den fysiska rasf6rciirnringen, irliindska forhf~llanden, indiska.
.. .- forh&amp;Ilanden, frRgan om minimilon m. m.
Man kan af detta sluta till de engelska kvinnornas omfattande poli- tiska intressen.
Diirefter of vergick f oredragshilllarinnan till en s kild- ring iif.
valkampanjer och wl&amp;ten.
Siirdeles egendom- ligt ter det sig ' fiir oss att hora talas om.
de sblandnde~ moten, sorn aranger *, dar lnan roar valjaremqssan med musiknurn.mer, humorietiska ~Hager, cleBlamation och midt upp i clettn ett politiskt tal, kiirnfullt och innebdllsrikt, hvarefter ' Aterigen musik nl.
m. forekommer.
Engels-.
.
mannen vill blifva road, nKr han gAr pB politiska moten.
Men n %r tidpunkten.
for valen narmar sig fA mijtena en tnera allvarlig och uteslu tande politisk- karaktiir, och kvinnorna deltaga ofortrottadt i det forberedande ialar- betet, son1 bestfir i att bearbeta viiljarne.
De g % ur hus och i hus i byarne och tala for sin kandidat.
Om kval- larne mellan 6-8 traffas arbetarne i allmanhet hemma, om formiddsgarne bearbet.as deras hustrur.
SB, kommer valdagen.
For att f i sb mRnga vliljare sorn mojligt, skickar man ekipager oah hamtar d e b, och spiinningen Br oerhord.
&gt;Ian foljer med p % vallistor~a for hvarje man som komnler, nmn finner att mr .Den och den har icke ihfuunit sig, nian ~ k i c k a r bud till honom, han svnrar att han icke kommer, om man icke hamtar honom i automo- bil.
Naturligtvis skickar man 6gonbliokligt en automobil och hall, infinner sig dR och afger godhetsfullt sin rost.
,
- - Vid t i ~ -; elfvatiden pll kviillen iir vanligtvis valet afgjort.
liga riistriitten pii sitt program.
Hon uttalade emeliertid Alla sarnlas utanfor rhdhuset, diir stadens maire upplaser Born sin.
Asikt att det af opportuniteteskiil antagligen resultakt med den lgcklige kandidaten pll ena eidan och kommer att blifva tvunget att mart gora det.
Man ' kan komnla att stK infor det forhHllandet, ntt de liollservativa den, som fallit igenom, pB den andra sidan om sig.
O C ~ i mingn fall iir det kvinnornas kandidat, som t a g n upp frfigan, och de skulle d ~.
diirigonom fd ett iir dell lycklige, det iir deras energiska agitation, som.
afvertag Gfver liberalerna.
.
Som man.ser iir den kvinn- forhjalpt honom in i parlnmentet.
~ B som I annorstades i det ~ t o r a hela lign rostriit.tsEriIqgan.
Till sist framholl fru Palme-Dutt det lranda faktum, blott opportunitetspolitik.
Det intressanta foredraget applhderades lifligt.
att det liberala regeringspartiet icke upptagit den kvinn-, ' Notiser.
putt och Trisse, har for iret anslagit 2,000 kr.
att utgh af namnda publikationers forsiiljning~medel sistlidne.
5r.
Ellen Fries ' stipendiefond for kvinizliga historic- A£ detta belopp utdelas 1,400 kr, i olika poster till vid forsknre.
Kort efter doktor lCllen Fries ' dod, den 31 folk- och smhskolor inom Gotdand nnstallda larare och.
mars 1900 ofverliimnade fru ' A.
Hierta-Retzius till Sven- ljirarinnor, som Emna bevista sommarkurserna i Lund ska Kvinnornas Nationalforbund ett tugen lzronor son1 eller Goteborg, och 600 kr.
eom understod fit sjuka smC grundplAt till en stipendiefond, afsedd d t hugfiista min-.
skoleliirwinnor.
Blda sti pendierlla sokas fore den 1 5 net a£ Sverjges forsta kvinnliga filosofie doktor, hvilken nmj hos redaktionen af Folkskolans Barntidning, Stock- afven varit en af nationdforbui~dets stiftare, och att tjiina ' holm .. Aneokning till det forra ltfol jes af tjiinstebetyg.
till nnderstod och.
uppmuntrnn gt kvinnor, hvilka ville och till det senare a£ ' tjanstebetyg jlimte ILkarintyg.
gK i hennes fotspar och Hgna sig At historisk forskning.
Ansiik~dngar om innckordering i GWeborgs Liirarin- For vidare insamling bildndes en Iion~mittb, bestlende ~~ollenl bora insandas till froken Eva Rodhe, adr.
Gote- dels a£ medlenimar af Nationalforbundet, dels af andrn borg.
Efter d e n ' l juni till froken 0.
~ ~ r e l adr.
l, Bingsbo,.
vanner till d: r Fries.
Xullen.
P r i s pr dng 1: 50; for deladt rum 1: 25.
I samarbete med en senare utsedd subkomnlitte ut- arbetades stadgar och beslots att fiist a stipendiefonden vid Uppsala universitet, dar Ellen Fries studerat och varit den forsta kvinna, som vunnit den fil~eofiska graden; Foreningsmeddelanden.
Ponden uppgick vicl ofverliimriandet till 6,302: 61 lrr., ...
uigorande insamlade medel s a n ~ t influtna rantor.
Den Fiimaingcr Ihr.gnys ordinarie enmmantrade hllles ko~nnler att bKrn nam net D Ellefz .Pries3 sti&amp;x$iefond for - k~innlifjc~ historiefomkare~ och forvaltas af Uppsaln uai- tisdagen den 28 npril kl. 7 e. nl.
d I&lt;.
F. U.
K: s stora sal, Brunnsgatan.
3, Stockholm.
versitet.
Stipendier .slrola iirligen utdelas fr&amp;n fonden, dB clenna Piiioning fiir k v i ~ a n n s politiska riistrPtt 6r bildad vuxit till di stort belopp, att tre fjiirdedelar af %rsriintan i (Ixnered eftar foredrag af froken Signe Wollter frAn uppgii till minst 300 krojlor (den AterstKende fjiirdedelen Trollhiittan.
Foreningen - har anelutit eig till Landsfor- tilliigges lrapitalet for dess okancie).
enjngen.
.
Stipendierna eko1,z enligt stadgarna uf gh dieurn under- stod till bedrifvnnde nf vete~ukq~lig I,,i.storisk forslcaing vicl Riksdagen.
... u~ziver,s.itet, nrlciv ellel.
bibliotclu, inla~zdskn eller z~tldndskci.
Beriittignd ntt erhA.lla stipendiuni 5r s~enslc, limi ?21za, som nntingen r7fl: igt filoevfie k: indicl: ~t- eller licen ' tint-examen I; itl ?iirsiil~rii~gs tryggande tit fiuni1; jen.
Mecl anlecl- rned ofverbetyg i historin eller son1 genom utgil ' v: ~adeaf nfigot ning a£ hr Wavrinskys i Stockholm motion hhr lagut- historjskt.
arbete vieat sin duglighet far veten~ka~plig histo- skottet foreslagit en skrifvelee till If.
m: t med begiiran risk forekning.
.
om utreclning, huruvida och under hvillzn villlror !iffor- Stipendiet utdelas af Storre Akademielra Konsietoriet eiikringsaftnl till formAn f6r maka och .barn mH kuaaa i Uppe: iIa 115 forslng at ' profeeeorn i historin, Eon1 fir inedfom den verkin, ntt den p&amp; grund diiraf.
utfallancle clei~nn stipeudiel ' onds inspe1; tor.
fi51~~5kringssumn1nn kommer, de efterlefvnnde till godo,.
Folkskolnns I3; irntiilniags stipcnilicr.
Frokeu Stinn utnn i n t r h g frHn den aflidnes horgeniirer.
.
.
Quint, utgifvare af Folkekolms Burntidning jtimte ' de Rdda knmrarna l~nfvn utan debatt bifallit utskottets kiinda julpublikationerna Jolklappen, ~uldelottet~, Lille- forslag. '
I .. --- - Vaksamhet, Forening for bek&amp;mpfinde a£ den hvita slnfhm~deln, Stockholm, Goteborg, Tunnelgatan 25, Sten S turegatan 10, medclelar rRcl och vnrningar At unga kvinnor, s a n resa till ut- lmdet samt a n ~ k a f f a kostnadsfritt r tillforlitliga upplysningnr om d#r- stades erbjudna platser.
OBS.
!
Ej platsanskaffning.
Anrmsne~6~nned %are.
.
piilitliga och valrekommenderade, 86 Skanegatan 86.
Ilusreparationer, Kontors- och h s k a s fQr Dagny s ' iival i landsor.
~ u t i k s i n r e d n i n ~ a verkst %llas r omsorgsf~llli till moderati ten som hufvudstaden.
Anmalan &amp; -.
priser.
DAGN YS EXPEDITION, 0138.!
Parkettgolf lagas och bonas.
Mtisfersarnuelsg.
5 I, Sfockholm C, JACOBSONS, .2 Hamgatan, ' midt fBr Berzelii pnr.k.
VALSORTERAD.
Fir,man etabl.
1832.
PLY ' MER, BOOR - -- FRAGOR o m SVAR.
Frhn en af oniimnd gifvare sti: tad stipendiefond utdelas under fi - basf hos - 1905 ett resestipendipm cS.
1,5O kr.
for litrikes studieresa unde ett halft BY.
Berattigad att stilra hipendiet a Nvar kan man prenumerera pd Dagny?
Hiltla ~ h n f e l t ' kvinna, sorn aflngt ~nedicino licer I landets alla postanstalter och boklhdor kan man bestalla SmBlandsgatan 30. tintexamen.
huru m h g a ex. sorn helst.
Ans6kningnr, Itfoljda nf kompc Rikstel.
101 37.
Allm.
tel 5011 tensintyg, studieplan samt pr#s1 Skall man aJlfid prenurnerera t dessa sfiillen?
och 1al; arebetyg skola innnn 1 Ja, ifall man bnskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall mnn frbn landets forniimstr April inkomtna till alltid gora det.
Fabriker siiljas mot er Fredriko-Bremer-Fo~bundefs laggnnde af 4 % af yriset strax ocl s fipendienamnd.
Hvad kosfar Dagny i postansfalter och boklddor?
och sedan 12 % i llvarje fdljandt kvartal under 2 &amp; r snmt Dagnys postprenumerations- &amp; h boklldspris &amp; r kr.
4: 50 for I /,, 2: 50 far I /, och 1: 26 far 1 ', Ir mot 4 % strnx ocl 8 - % - i hvnrje Lvarttt Nvilka villkor erhdlla prenumeran fsamlare d Dagky?
under 3 lr.
Rednktionen nf Follisliolm = ICnta10,ger och n4irmar.e upply8 Den, sorn samlar minst 5 prenumerantor, erhlller en ningar erh,5llas mot 20 ore i frim Barnticlning jiimte de kancla jul provision af kr.
1: - for hvarje 11elArs-, 50 6re for hvarje.
publikationerns .l ulklappen, Guld halfhrs- och 20 ore for hvarje kvartalsprenumerant.
P.
0.
Strornsbro slottet, Lilleput t o. Trisse, ha for Aret anslagit 2,000 kr.
at Huru skall man farfara far denna provisions er- liar sckert ocl: ulgQ af niimnda julpublikations f61 hdllande 3 oskadligt mede stiljningsmedel sistlidne l r.
A Sedan man samlat m i n d 5 prenumeranter, ghr man tillviiga, Franska Parfyrnmagasinet, Jet ta belopp u tdelas 1,400 kr.
~likn poster till vid folk- och sm4 21 DROTTNINGGATAN 21. p l ett af Pbljande satt: skolor inom Gotaland anstallda lii 1) Antingen: Genom insandandet a£ prenumerationsafgiften tare och lgrarinnor, 80111 Bmnn be med afdrag af provisionen best8ller man det behoflig~ vista somnarkurserna i Luncl elle antalet ex. (hur mBnga som helst, men alltid rrcimt 5) direkt Goteborg, och 600 kr.
soln undel: frAn Dagnys exp., Stockholm, som under samla- ens adress Kontor: Vasagatan 38.
3tod At sjukn smfiskolellirarin~~o~ i ett och samma paket sander alla bestallda ex. Samlaren Begngna denna sparbank f6r in B@ge stipendierua s o k ~ s f61.e li har d l att ornbestirja utdelningen till de samlade pre- slittnigg % sparbanksriikning.
Tiar Maj 110s red.
af Folkskolans Earn numeranterna.
anvaIidasaf ven for hushMlsr8kning tidning, Stockholm.
Ansijkning.
ti1 2) E l k: Man prenumererar l ngrmaete postkontor (ej an- Intill 500 kr.
liunnn i regel utfkr let form Atfijljes sf tjanstebety: norstades) f6r de srrmlade prenumeranterna, detta under ut ?n uppsilgning.
~ c h till det senare af tjanstebetyl hvare och ens adress, begar postens kvitto % snrntliga er- Oppen half 10 f. 111.-7 e .. in.
.
jiimte IWknreintyg.
lngda afgifter, tillstaller oss detta kvitto, d l vi omghende Allm.
tel. 917.
- Rikstel.
73 pr postanvianing stlnder samlaren den stadgade provisionen.
Inllnfngsranta f.
n.
5 ' 1, proc.
Solfjadrar o. Aigretter Stochholms PLgmfahriR ORGLAR Folkskolans Barn- tidnings stipendier l 1 PI ANINON AKERLUND.
Mot grdtt -- Wejbystrands nkhen vid Skeldervike 1:: Matlagningsskolan:: BnrkAkra fitntion, VLstkustbanall Hamngatan 22, Stockholm, A.
T.
10905 for ben- och korteltwberkwlos Plottageva elever pc ' i l u 9 2 y r v rachitis och allm.
svaghet, mot dngafgif~ och 7coa1tcwe t.icZ.
Middagsser ager barn .och \ Tu,~na, vering hvardagar kl. 2-5.
Upplysninqar llimnas af skolanf forestlnd.
froken, Selma Jolaansson 1-6,50 kr.
Oppet Kret om, centra ~ppvSr~nning, h8rligt liige i barr lkog vid haf vet.
Ltikare: Dr Ernsl Lindahl vid Kronpr.
Victorias Kustsanatorium.
BarkAkra.
Kemisk ~ v a &amp; AamB.
Nyd BIB Hnnd, - Stockholm.
- Undervisning i engelska sprdkets alla branscher.
35 grs p.raktik i utlandet.
l3.u C.
0.
F. Nordenadder, Drottningholmsvagen 12, Ill, tr..
Extra fina .. Dorrskyltar, Starnplar och Sigill.
erhlllas alltid billigast f r l n GUSTAV HAKANSSON Stockholm.
Box 173.
Mas fersamuelsga.fan 5&amp; Rodens famska SIBjd- och Hudiksvall.
LshllssRolan, Husmoderskurs.
Skolkokslararinne- kurs.
Slojdlararinnekurs.
Hvar, och fill hvilkef pris kan man nummervis l6sa ~ a - g n? '
y - I sttidernas tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag- ngs kommissi~ntiror i landsorten.
Pris 10 ore pr nummer.
Alla slirifvelser rbrande expeditionen adresseras: DAGNYS EXPEDITION,.
.. STOCKHOLM.
till * ekornmenderns clet slrandinavisk~) ensionstet Villa Elsie i San Remc Xorditalien).
Pen sionatet f6restQ~ d en clansk dam.
20 rum och, rlidgKrd.
med utsikt tifver Medel, ~afvet.
Moderata priser.
S.
A. Bllrjessons nederlag a£ rravaror, Laggkarl, Trappstegar m. m.
Tu ristsangar frAn 10 B 12 kr.
pr st. Prenumertmtsnmlare- a. DAGNY sokas p L a l l a platser i landet och erhPlla fordelaktiga villkor.
Tillskrif Dagnys Expedition, Sfockholtn - C. iogre Lararinneseminariet --: a v lU Stiftelsen Kjellbergska ~liekskolan - I I anseArden- Allt hvsd som behbfs far h h s Littqatur, ~ ~ c k l i n ~ f o d e r ghrden ' Hbnsfoder, Annkhnaskiner ocl andra ~edskaf ?6rsiiljes af I Rosehill Fabrik, Norrkbping.
i Gbteborg.
.. Sveriges Hbnstidning 1,50 pr hr - Allm.
telefon 66 12.
- Intraderlsokande till Fiirsta och port0 25 the- ' redje afdelningarna, som bbrja sin M a r i a ~ o h l b n s erksamhet med nlsta lashr, Iorde M Ot gr&amp;tt h ore den fbrste instundande Maj S y a t e l j 6 .. nsSnda sins ansokningar till 8t.y- f d l t oskadligt medel, SO^ lter- stLller gr %tt h l r till dess natur: 43 Thulekafan 43. elsen for I (ie] lbergrska k 23.
Skolans 11 liga Rekommenderar sig ftir utfarande an, adr.
~ 6 d vtiain f allt hvad tilllinnebranschen htirer.
6restIndarinna meddelar narmare FANNY GELINS PARFYMMAGASIN,: ppl y sningar.
5 Malmtorflsg.
R. t.
2225.
A. t.
4694.
Specialit6: Sfiirkskjorf or.
Cord.
A,-R.
8580) STYR ELSEN.
Dobelnsgatan 73.
I I I I - 7 - Ar
I; PiF.
kapitalistbr PLA TSSQKANDE.
sarskildt fruntimmer, har det lange .varit t af onskningsmil att kunna 6fyerJamna - v&amp;rden sina vardepapper och skotseln af sina affarer.
i t bigon person ell er institution, som med absolut sakerhet forenade punktlighet-och no 8- grannhet i utforandet af det anfortrodda uppdraget afyensom pri IS- billighet.
En sHdan institution ar.
Stookholms Enskilda ~ a n k Notariatafdelnin s g (Liffa Nyga fan 27, expeditionstid 10-4),.
.
som under garanti af Stockholms Enskilda Bank atager sig va+d o, ch.
forvaltning af enskilda personers .och .kassors vardepapper.
Exempel 1.
Om en person hos Notariatafdelningen deponer ar obligationer, inkasserar Notariatafddningen vid forfallotiderna kupong er och tillhandahiller deponenten.
influtna medel.
Vidare efterser ' N 0- tariatafdelningen utlottningar af obligationer och underrattar deponentc En i god tid, .ifall en denne tillhorig obligation blifvitutlottad, samt lar n- nar forslag till ny placering af det ledigblifna kapitalet.
.
Exempel 2.
Om inteckningar dkponeras: hos Notariatafdelninge n, underrattar Notariatafdelningen galdenaren darom att rantorna 2 i n- teckningarna skola till afdelningen inbetalas, hvarefter de medel, so m inflyta, till deponenten redovisas.
- Vidare tillser Notariatafdelninge n, att inteckningarna blifva i vederborlig tid fornyade.
Om en hos a lf- delningen deponerad in ' teckning genom underliten foryyelse.
sku1 le forfalla, ersitter Stockholms Enskiida Bank darigenom uppkommt: n 1.
.
skada.
Fiirvaringsafgift: 50 ore for i r per 1,000 ' kronor af depositic 0-.
...
nens varde, dock ej under tv.i kronor.
j Platsforrnedli-ng .. YAMIN ERA11 kvilinlig gymnnst ' Vid biarnkrubba i Stockholm Llii L e d FlerArig praktik (Inskar an- platsen soln forestfindare ledig I stOllning i familj eller vid bad.
Svm Sept.
i hr.
DB vid krubban afver till, Van gymnast^, Jungfrugatan spada barn mottagas, b6r.sokander 33, 1 tr., Stockholm.
aga utbildning i barnavfird sand SJUKSKOTERSK A (inskar plats forrnhga att dari handleda de ele att vfirda Herre el.
Darn.
Tack- ver, soin komma.
att emottagas.
Villkor.
: fri bostad, fritt vivrc sam for svar till DM.
P.
24r, Akad.
och 60 kr.
i mhnaden.
Sjukhuset, Uppsala.
.
Sokande torcle vanda sig til: BATTRE PLICKA, hnslig, barn- 8venska l~attigv: Plrilsf6rbundet, t kar och mecl.
godn relc., oliskar IJ !lslmakaregatan, Stockholm, exp i hem p t lanclet plats so111 hiis- 11-3, dBr viclare upplysn, meclclelns mor, diLr sBclan saknas.
8var till K v I N N ~, kunnip i triLdgArdssk6t ~ ' Husin,qr r, Norrkoping p. r. sel, kan genorn ntt ge sitt arbek UHGE, gebildete, deutsche Dame vid sktitnndet af villatr8dgtc1, dele sucht fiir die Somu~ermonate 1n6j ligen iLfven hiSnsgfird, fH clela Platx in guter familie als Gesell- inkomsten ined agnrinnan af treb schafterin oder im Deutscheren lig villa mecl tr8dgtcl niira stad, unterrichten r U.
M.
D, Nyktiping p. r.
Annan uppgorelse kan esentnellt LICKA AF GOD FAMILJ, kun- traffas.
Svar till ~Trlidgtlrd 1 9 0 8 ~ ~ nig i maskinskrifning och enk- Annonskontoret Sve,n, Norrkoping.
lare skrifgthomlil, onskar, plats, AMSKOLAN I ESGELHOLM, tillfillig eller stadigvarande.
Srax son1 llisllren 1908-10 # r fem- till BE-an, under adress S. Gu- klassig, behiS£ \ ler ftir dessx 1iisIlr en liiro&amp;sl&amp;ens uppgift iir a t t utbilcla lararinnor fiir de l !ijgre flic ' k - mzelii Annonsbvrh, Stthlin f. v. b. e x t r a l i i r a r i n n a i engelska, tyska lskolorna och hernrnen.
Kursen trearig.
Redan forsta Bret riittighc et U S F O R E S T ~ D E R S K E P L A ~ ~ och S franska.
Somtnaren 1910 be- ~ t bortvdja t vissa hnnen; fr. o. m. andra Bret tyb linjer: en hum a- onskas af 23-Brig NorrliLndska.
sattes platgen med ordinarie inne- nislisk och en matematisk: naturvetenskaplig; tredje Bret koncentratic In I&lt;.
Ofverstyrelsen hafvarinna.
Till Kompetent pEt egen hand ' 8kot.a pfi farre arnneli.
Praktisk utbildning meddelas vid Hogre Elementa P allt hvad till ett hem lither.
Svar for rikets a h.
liiroverk stBllcla an- skolan i Lund for flickor.
Villkor for intrade: 1) att ha fyllt ellt 3r sokningar torde insandas till Rek- till ~~orrlBndsliar, Handlanden P. under knlendergret fylla 17 Ar; 2) att forete godkant avgtingshetj ' g torsambetet.
Mickelsson, ArbrK .. £ran hogre elenlentarskola eller genom intri~desprovning Bdagaliigl: a L iicl epi- nlotsvnrande kunskziper.
Far den hum.-linjen fordras betyg i 3 fr&amp;n n- VARDI~~SEPL ATS sakes af bil- S K ~ T TRSKEPLATSEN dem~sjukhuset i Karlskrona le- lnande spsilk,.Por den mat.-naturv.-linjen i 2, af vilka det ena mBsl te dad medelslders Dalp, kunnig f r h och nled 1 juni 1908.
Lon varn tyska.
Ar betyget aldre an tvA Br, forbehsller sig styrelsen rB t t i .. allt i ett finare hems skotande.
dig Ar Bfven villig att under somma- 300 kronor pr Hr.
AnsSkningar fore att avgtira on1 intriidesprtivning fordrss eller ej.
Ansokan om intriid e, ren Atfolja aidre dam eller att un- 1 maj 1908 antingen personligen %tftiljci R V betggsavskrifter jamte frejde- ' och lakarebetyg, btir insand: t s der foraldrars.
bortovaro tillse bar- eller Btfliljda nf lakarebetyg till till styrelsen senast den 10 juni.
Parmare meddelar lliroanstalter 1s foi-esthdarinna, fr6ken Marie-Louise Lundstrom.
nen och hemmet.
Svnr till ~ 1 n - stadsliikmen.
Knrlskrona.
Styrelsen.
fodd engelska~, Strdra l ' idnings- P I D E M I S J U K S KOTERSICE- kontoret.
T J A N S ~ E N i Stegeborgs e. yro- TG LARARINMA onskar under vinsialliikaredistrikt, Ostergotland, sommar~~~Bnaderna plats att iir ledig att tilltradas 1 juni.
h i g lass med barn eller ock som hus- 16n 600 kr.
Narmare upplysningar moders hjalp och sllllskap.
Svar liirnnas a€ och anstrkning och be- kallas till ordinarie samrnantrade tisdagen den 21 B inom 15 April till * Elsa,, Askerod, tyg stiillas till d: r Wilh.
Annell, april kl. 7 e. m.
A K. F. U.
K; s stora sal, Brunns i Steneborer.
P. r. '
3 7 YRELSEN.
0.
LARARINNA, undervis- gatan 3, Stockholm.
NDERVISNINGSVAN larminna,.
.
.
, som genomghtt Sklassigt laro- E e ningsskyldig hufviidsakligen i Fredrika-Bremer-FiiFbundet: Drottninggatan 54. verk och Nya Lararinne-Seminariet biologi, fysik och Iremi, erfordras i Stockhlom samt studerat sprBk nasta lBsfir vid statens samskola Rikstel.
27 62.
Fisrbundets byrB tippen 11-4. '
Allm.
tel. 48 16. i Norrtalje.
Anstikningar insandas i utlandet, onskar plats.
Fredrika- Bremer- Forbunde#s Sjukskoterskeb r i: Tunnelgatan 2 5.
Svar till DH.
1 '.
1908~, for vid.are snarast m6jligt till Rektor.
- befordran a£ S. Gumzelii Annons- Rikstel.
68 98.
Allm.
tel. 82 11. byrB, Stockholm.
SCHWEIZ studerande, vhl orien- om 1 rum och ktik finnes att hyra terad svenska tinskar sallsktip for ensam viilrek.
person (helst f6r billign resor eller fotvandring pens.
liirarinns) uti villa, dar agaren Dagens nummer innehiller: ftir naturstudier.
Medftiljer garnrt vistas % mnan ort.
Hyra 50 kr.
fnmilj ' eller ungdom som ciceron.
Frlrn Alfh.
Eriksson, Bergaholm, Behofs- och likstiillighetsprinciperna i .. aflaningsfrlgan.
A£ A.
1 1.
Svar till DPra.ktiskD, Dagnge Molnbo.
Den internationella riistrattsalliansens kongress i Amsterdam.
P 1 £ ' -- J ' F - S - Privata hiigre lararinne- seminariet i Luna r.
H uh E ' I Inrlelsigare i Foreningtn Dagny - I Liten bostad I I LED1G; CI PLATSER.
Anna W7iitloclc.
Mot omhet Kvinnliga polisbitriiden i Stockholm.
och vWk, Om flickors praktiska uppfostran.
111.
1.
VID SOLVESBORGS femlclassiga fororsakade a£ tryck, fiirstrlck- Sainskola Br for inst.
l a s h en 1: irarinneplats ledig.
Undervisnings- skyldighet hufvudsakl.
i sprlk och historid.
Statsskolornas undervis- ningsplan.
Lon 1,200 kr.
Fullt kom- petenta sokande aga att ftire den 15 juni 1908 insanda sina af lakare- betyg och ofriga erforderliga hand- Iingar Atfoljda till skolaus styrelse stallda ans6kn.
till ordforanden BorgmBstaren Ph.
Hurnbla.
.
ningar m. m., utofvar Salubrin sli FSrbud mot kvinnors nattarbete.
gynnsam inverkan, att det blifvit Nlgot om vira konstnirinnor.
11.
Anna Norstedt.
Af Ell e n en ntidviindighetsartikel i alla hem, Lundberg.
dar det f6rsokts.
Vid reumatlsk Jane aernandt-Clalne: Niir s j h g l r h6g.
A£ 3.
K-n.
vlrk och rid sv %rarare yttre skador barn omslag rned Salubrin och Kvinnans deltagande i Englands politiska lif.
Fru Anlla Palm e- .. Dutts andra fiirelasning i Stockholm.
.
gummitaft enligt ftrreskrifterna i bruksanvisningen anvandas.
Salw Notiser.
brin tillhandahBlles i Parfym-, Spe.
Fareningsmeddelanden.
.
ceri- &amp; Fargaffarer.
I parti hoe Ri ksdagen.
8e.Ijei.
&amp; C: o, Stockholm.
.
,: Prenumeration &amp; Dagny sker h a r m a s t e postanstalt (Tid- -.
- ningstaxa n: r 5) eller ' bokhandel.
-
