# ID: svediakorp-per3379
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1928
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,756
# sentences: 462
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Gamla stjärnor s l oc slockna na icke e ic Ett t t g i v a k t ledande artikel, med anledning av ett beslut vid Fri- sinnade Kvinnors Riksförbunds cen- centra sty l re s l möte styrelsemöte I i v e t k r æ I e r, av yrkesin- i e A r e n h o i t. yrkesinspektrisen fru J u l ger lysande synpunkler besk vad beskyddet över kvinnoarbetet egentligen på innebär D o k t o r E m y E k fortsätter under rubriken C a m i a s t j ä r- nor s l o c k n a i c k e över Henrik Ibsen sin studie Efter uppförandet av Ernst Tol- lers skådespel: Hoppla vi lever!
på dramatiska teatern kan man förvå- n i s i g över både hur mycket och hur litet man reagerat därför, D c v i- n e 2 söker uttolka denna företeelse i artikeln H e t g r ö t.
a v E M Y E K var i fkttade Rom.
dir från han München i september det var det viktigaste för Ibsen att sanningen.
Och vad tjänade det he- ber Det 1878 få fram skillnaden mellan ursprung.
l a till?
Vem visste, om någon nytta som Ibsen utarbetade Et dukkehjem.
ligheten och den naturliga känslan verkligen blev gjord därmed.
och Den upfattades ju på sin tid som ett hos Nora.
och det konventionella kanske människorna voro lyckligare, inlägg I krinnofrågan.
och Ibsen sy- bornerade och fega hos Helmer som om de Iämnades ostörda med sin nes vid denna tid ha varit mycket in- frågar V a d skall folk säga? '
N ä r Ibgn?
l Vildanden har han i Gre- tresserad av problemet om kvinnans Et dukkehjem kom u t blev man gers Werle tecknat en som med si- ställning i samhället.
Det var icke våldsamt chockerad att Nora na.
ideala fordringar på människorna blott Asta Hansteen.
som riktat hans bröt äktenskapet och Iämnade barnen.
och med sin sanningsförkunnelse uppmärksamhet på kvinnosaken utan Ibsen visade därför i sitt näst drama.
blott åstadkommer olycka.
M a n mås- framförallt Norges mest kända kvin- hur det kunde gå om man stannade te dock komma ihåg att Gregers kvinnosakskvinna Camilla Collett.
hade kvar i ett ovärdigt äktenskap.
för Werle framställes opratisk.
väckt hans och hans hustrur intresse att barnen officiellt skulle stå under lite dum person med svagt omdöme för kvinnoproblemet I skandinaviska den obrutna famiIjens hägn alltså och absolut brist på sykologisk slag- ka föreningen i Rom höll Ibsen 1879 om man hellre lät sig brytas av äk- ruta och människokännedom.
Det två tal.
där han drog i härnad for äktenskapet i,: man vågade bryta det.
är därför.
han är olämplig som san- kvinnan.
I det första hävdade han Han visade det i Gengangere där sanningsförkunnare Vildanden har i att bibliotekarieposten inom för- han också starkare än förut uppdrog eminent grad de stora Ibsenverkens eningen skulle kunna besättas med ärftlighetsmotivet.
Gengangere mot- förmåga att väcka till eftertanke.
en kvinna vilket på den tiden an- togs över hela Norden med en storm Med utomordentligt raffinerad konst sågs ligga rida över hennes fatt- av avsky.
Ibsen var rubbad eller kastas här snabba ljus in över män- fattningsförmåga Det andra talet gäll- forsupen; han måtte skriva i deli- niskosjälarna.
Var och en, som vill de kvinnors rösträtt inom för- rium sade man.
Endast enstaka komma till rätta med sitt liv.
skall eningen.
och även i denna fråga röster försvarade Gengangere så aldrig upphöra att tänka över för- uppträdde han mycket kraftigt för Amalie Skram.
som därigenom för- hållandet mellan sanningen, som kvinnorna.
H a n framhöll att kvin- störde sitt rykte i Norge, samt Ge- slår och kärleken, som skonar.
mel- norna ofta.
nar de följa sin instinkt, ar^ Brandes i Danmark.
vilken icke lan kravet p i sanning och nödvän- genialt träffa det rätta och att de ej hade något " gott rykte ” att forstöra.
digheten att fara varligt fram med hindrar av männens många kloka I Kristiania ville ingen teater spels människorna.
så att man icke berö- hänsyn och gammalmansförnuftighet stycket, men August Lindberg kom var dem det enda lilla lamm.
de äga.
het.
Det är i själva verket den dju- över från Sverige 1883 och spelade deras lilla vardagslycka.
som icke djupa grunden till Ibsens höga upp- det.
vilket ansågs oerhört djärvt.
I skadar någon d e n s lilla hel helgdags- skattning av kvinnan: hans tro på sina brev visar Ibsen, huru upprörd dröm.
som icke tager något någon hennes instinktiva rättskänsla.
ur- han ' a r över Gengangeres motta- gon.
sprunglighet och oberonde av små- gande, och i sitt nästa drama En fol- Sommaren 1885 reste I b, se- aktiga hänsyn.
Ibsen har flera gånger folkefiende gör han våldsamt utfall din han tillbragt 20 är i utlandet ger framhållit.
att han icke deltog mot det samhälle.
vars kompakta åter till Norge.
driven av längtan i den politiska och sociala sidan av majoritet är oemottaglig för varje efter fjällen Om havet.
I början kvinnorörelsen utan såg den helt och ny sanning.
Den hinner icke fatta njöt han av att vara hemma.
men av hållet från helt mänsklig synpunkt: den förrän den redan är gammal och en till synes obetydiig anledning kvinnan skulle betraktas som man- skinntorr och kanske på väg att bli bier han indragen i en strid.
varun- niska, få lov att utvekla sina anlag en lögn; den låter de friska hugskotten der de konservativa tidningarna med och sin egendomlighet fritt och obe- ten bli härskna.
förrän den befattar besinningslöst raseri angrepo Ibsen, hindrat och härigenom tillföra sam- sig med dem.
kallade honom för fritänkare och samhällslivet nya värden.
Han yttrade Efter de våldsamma urladdnin- uppställde slagordet Kristus eller en g å n g " Jag vet icke ens vad garna i E n folkefiende tycks ha Ibsen ungefär i betydelsen Kristus kvinnosaken egentligen är.
För r följt en tid av självironisk reaktion eller Antikrist.
Full av förbittring det pöbelaktiga stridssättet, t i d s t i t t för Ibsen.
Han har liksom fått syn m i g h a r d e n a i l p i sig själv, där han står och angri- Iämnade Ibien åter Norge.
Han I o m e n m ä n n i s k o I a k. "
Av d e förberedande anteckningar.
per samhället och funnit sig en smu- säger i sina brev, att minnet av na till Et dukkehjem ser man.
att la löjlig i sin ständiga predikan om denna händelse aldrig upphörde att över som en helgdagsdröm ett i förra numret av Tidevarvet om- nämnes i korthet det försonings- och återuppbyggnadsarbete som ut- föres av en fredsarmé t i l l vars mo- bilisering man tagit i " itialir i Schweiz.
V i införa i veckans num- mer under rubriken N y C i y i I- t j ä n st några närmare detaljer från arbetet över ORDETS m nna medvetandet detta - genom - - - och.
MAKT skandal aktade bärare av Danmark hade åt sina representan- att länge förgäves ha väntat på namn inom ett ögonblick till ter.
som utsetts att förhandla med hjälp ur sitt svåra betryck försökt en " luffarhär ", en skara människor regeringen givits i uppdrag att ut- ta saken i egna händer genom att utanför samhällets erkända gränser verka arbete.
understöd eller ordnade personligen komma till tals med re- vilka kunna avspisa med något möjligheter till emigration.
Inrikes- geringen.
Det stora tåget av arbets- medlidande och lämpligast mötas ministern yttrade vid sitt mottag- Iösa som vandrat med Köpenhamn med en mot här av poliser, Ett stort ningstal för demonstranterna b l a. som mål har också ägnats ganska mb djupt förakt för det av j, att statsbidrag i vissa fall kunde på- mycken uppmärksamhet, även i sven- l ö j l i g i sitt elände talar ur tid- räknas för de mest förtjänta som ska tidningar.
Man kan ha rätt att tidningsrubrikerna kanske omed- hjälp till utvandring.
Alltså hjälp vetet — — i ord sådana som " 700 poliser att för alltid avlägsna sig från plat- vänta det.
sen.
Meddelandet fick ett kyligt Tusentals människor, berövade poliser vakta på luffarhären ” mottagande från de församlade.
det livets fotfäste s om arbetet inne Det blandar s i g väl också räd- bär göra ett förtvivlat försök att sla i samhällen behandling av de ar- Åter och åter måste vi se den en samfälld handling skaffa betslösa.
E n anspråkslös demon- verkligheten I ögonen Det gäller sig l u f t a h göra sin röst hörd.
Det stration i Stockholm mötes med blåa att vi inte ge oss någon ro förrän vi är en händelse, som man icke går battonger från en fulltalig polis- finna en framkomlig väg ur arbets förbi.
Men i skildringarna av den.
styrka p i Norrbro.
Det är inte lätt löshetens fördärv.
I och med att vi na revolt mot nöden avslöjar sig en att komma till tals man skjutes börja tala om en permanent arbets- underlig syn p i det hårda öde, som undan av de mäktige och blir om- löshet f å v i v a n beredda på att ock- heter arbetslöshet bedd att avlägsna sig som bästa ra räkna med en permanent " luffar- Vi ha snart kommit därhän att alla lösning.
Försvinna Om l ä t s bli att här ".
Det blir inte lätt att då finna vägen tillbaka t i l l en rättvis värde- v i j a kallas arbetare som heden- göra sig påmind.
De demonstrerande arbetslösa i ring av människor.
namn.
Men hur förvandlas inte i all- De arbetslösa i Danmark ha efter plåga honom.
E n av huvudtankar- na i hans följande drama Rosmersholm holm blir också Rormers idé att söka göra människorna till adelsmänni- skor som även i inbördes strider be- hålla sinnets förnämhet.
Rosmer själv är en sådan sällsynt adelsmän.
niska.
och det ligger en bittert ve- modig symbolik i att han icke för.
mår uthärda livet.
Med själslig adel förenas ofta denna sensibilitet som skälver för varje beröring av livets hårda händer för varje disharmo- niskt ljud.
röster ur det närvarande eller det förflutna.
M e d ett ljusare ackord slutar nästa drama, där Fru- en fra havet Ellida Wangel finner personlighetens frigörelse adel d i hon utan tving får välja sin I ~ ~ v i g i frihet under ansvar.
Ibsens kvinnogestalter äro ju i all.
mänhet sympatiska.
Även i Rebecka West och Ellida Wangel finnes nå- got gott utvecklingmöjligt nå- got som låter sig förädlas fram till den verkliga personligheten.
Men i Hedda Gabler har han tecknat en kvinnotyp, rom är ett fullkomligt skadedjur.
Han har tagit denna typ under iskallt objektiv besiktning och blottat hennes inre tomhet och hjär- teråhet Hon är en steril natur utan utvecklings- och förädlingsmöjlig- heter förtorkad av egoism och konst- lad esteticism När Ibsen hade av.
slutat Hedda Gabler.
kände han lätt.
nad.
Annars hade han älskat sina diktade figurer, men Hedda irrite- rade honom.
gjorde honom nervös, även därför att han var en illustra- tion t i l l den till det yttersta driven estetiska livsbetraktelsen som Ibsen alltid bekämpat hos sig ' själv, den livsbetraktelse.
som de romerska kej- sarna företrädde.
när de studerade de plastiska r ö r e l s e r, de k r i s t n a de.
när de vredo sig för elden eller kämpade mot vilda djur.
Den este- tiska livssynen avnjuter sorgen och glädjen, såsom man njuter cham- pagne eller cigarrer eller tavlor.
Den ser aldrig efter, vad något är utan hur det tar sig ut, Heddas este- esteticism är innerst inne f e g konven- tionalism feg rädsla för vad folk sin egen själ till andras.
1 psykolo- giskt avseende är teckningen av hen- ne genomförd med lysande konse- konsekvens och måhända icke utan In- flytande a " Strindbergs syn " kvin- Sommaren s ' ' ' 1891 fattade I &amp; äntligen beslutet att flytta från München hem till Norge.
Han bo- sig i Kristiania efter at ' först h n gjort en resa upp t i l l Nordkap.
I Kristiania fortsatte han omedelbart et arbete.
lom nu upptog hela hans s j ä l Bygmester Solness, som speg- speglar diktarens fruktan för ålderns av- mattning och hans känsla av att icke kunna stiga så högt som han själv byggt, d. V. s. icke kunna färverkli- ga de höga ideal, hon själv körkun- nat I Bygmester S o l n e s s k n a c k a r Kristania (Forts. d sid.
4.)
~
Ett giv akt!
Mötesplatsen sen N Asiens frihetskamp i olika belysning Fririnnade Kvinnors Riksförbund har h å l l i t årsmöte i Stockholm.
Där- Under den sista tiden ha två ytterst in.
vid antog förbundet ett valprogram tressanta föredrag hållits i Uppsala om och uttalade sig med anledning av olika sidor a v Asiens frihetskamp.
näm- den aktuella situationen mot bor- ligen av Ingeborg Wikander om Kinas moderna kvinna p i inbjudan av Förenin- gerIig samling.
Det varden gen Frisinnde Kvinnor samt av Elin följdriktiga slutsatsen efter Frisin- Wägner om Gandhi p i inbjudan av Kvin- nade Kvinnors arbete och utveckling nornas Fredsförbund, Frisinnade Kvin- nor och Samfundet för Kristet Samhälls- under de gångna åren.
liv.
Mest förbluffande ny var kanske Det betyder e t t g i v akt t i l l dags- skildringen av den kinesiska kvinnan av i politiken.
Att F.K.
R. är en förhål- dag.
en rakvuxen, fysiskt väl utbildad va- landevis liten grupp minskar inte relse med krav på f u l l likställighet med betydelsen av detta beslut.
Det är mannen och en internationell syn p i pro- som kan komma en europé ett alltid fåtalet, som har t i l l uppgift blemen, blygas.
Det gemensamma intrycket av att säga g i v a k t, när händelserna de båda sins emellan så olika men så fas- tid efter annan påkalla det.
Och cinerande fördragen var, att vi skulle otvivelaktigt stå Y, nu inför en så- göra klokt i att bättre följa med vad dan tidpunkt.
när det gäller om som sker utom vår världsdel, ty det rör svenska folket vid andrakammarva- oss inte så litet a h kommer att angå oss ännu mer i framtiden.
len I928 skall dela upp sig i två sto- M.T.-G.
13 ra klasspartier, rom ska kämpa om makten.
D e t är inte längre grund- Föreningen Frisinnade Kvinn- riktningarna.
som spela huvudrollen nor i Göteborg i det politiska livet.
utan klassmot- höll sitt årsmöte den 8 mars å Iduns satserna.
Detta fastlås genom den Klubblokal.
Sedan års- a h rev.-berättel- borgerliga ramlingen.
Hur kunna serna föredragits ah ansvarsfrihet bevil- mellan partierna påtaga sig ett så- jats, företogs val av styrelse Härvid om- dant ansvar?
Hur kan något så- valdes fru Bertha Durran-Andersson t i l l dant ske med bibehållande av föreningens ordförande, även övriga sty- relseledamöter omvaldes.
gammal liberal åskådning?
Jo, Därefter höll fröken Nanny Lindström man har funnit ett slagord, vil- ett inledningsanförande i anslutning till den av V. U.
sända cirkulärskrivelsen, man med fördel kan an- t vända såsom frisinnad - den bol- varpå följde en livlig diskussion Ett an- genämt samkväm avslutande mötet.
sjevikiska faran.
E t t f ö r t r ä f f l i g t med A v årsberättelsen framgick, att för- i slagord!
I bolsjevismen represente- eningen under det gångna året bl.
a. dir- ras våldet, d i k t a t u r e m brott mot kuterat ” Bör äktenskapet medföra in- allas frihet i n f ö r lag, frihetsfient- skränkning i gift kvinna rätt t i l l arbete ”, ligheten!
Men man talar inte om, till vilken fråga advokaten Elisabeth Nilsson Malmö, höll inledningsföredra- att det är konservatismen, just kon- get.
Fröken Tyra Kullgren, Göteborg.
servatismen sam skapat och alltjämt vilken såsom sakkunnig deltagit i den av banar väg för bolsjevismen.
Det är K.
M:t tillsatta kommittén för skolfrå- högern.
som bereder jordmån där- gans beredning, har redogjort för " Skol.
för, och går man fram för frågan och dess behandling vid årets riksdag ' ' och om ” Frisinnade kvinnor och b o r g e l i g r a m l i n g går man fram för nuvarande partibildningar ” har fröken bolsjevismen, samtidigt som man Ebba Holgersson från Medborgarskolan tjänar t i l l i ä l l i g a reaktionära intres- å Fogelstad hållit inledningsföredrag.
- ket sen.
Ingendera av dessa båda syften är förenligt med Fririnnade K v i n - Detta har dikterat beslutet.
Hur F. K.
R. sedan kam- mer a t t bära fram s i t t valprogram lär visa sig.
Framgången härav be- ror inte på antalet.
Flertalet består nors program.
av ett fåtal, som med en efter en ökats t i l l ett flertal.
Den är inte hel- ler a t t söka i mandat utan kommer civiltjänst återuppbyggnadsarbete efter de väldiga översvämningar, som ödelagt stora områ- din i Lichtenstein och Schweiz.
Uppro- pet är undertecknat av bl.
a. en mängd kända pacifister, det märkliga är att det stödes också av namn.
som tillhöra schweiziska stadsråd, ministrar och pre- sidenter, vilka alls inte äro pacifister och a t t Iedaren far d i t planerade hjälparbetet är översten Ernest Ceresole.
Det är märkligt därför att hjälpaktionen i den form man givit din är avsedd att bidraga t i l l skapandet av en förbinelse av ömse- sidig hjälp mellan folken, vilken skall gö- ra det till en moralisk omöjlighet att ett folk angripes av sina grannar.
I uppro- pet ges uttryck åt den förhoppningen att i en snar framtid dylika mellanfolkliga tjänster skola vara de enda uppgifter, som krävas av oliks länders nationella för- men svar.
Frivilligt återuppbyggnadsarbete har redan tidigare bedrivits i Schweiz.
Men detta är första gången som e t t sådant sät- tes i gång inom ett främmande lands grän- ser.
Uppropet vänder sig t i l l alla linden innevånare oberoende av religion, parti eller några slags åsikter.
Det enda för- behåll som göres är att ingen måtte an- mäla sig till arbetet av äventyrslystnad och utan an bestämd önskan att hjälpa till också under besvärliga förhållanden.
De frivilliga hjälparbetarna få ingen lön, en- dast mat, bostad, verktyg och helt eller delvis fria resor.
I en artikel som skrivits av en av uppropets undertecknade, Dr Pierre Cere- sole, utvecklas utförligt de synpunkter som varit ledande r i d planerandet av des- sa internationella hjälparbeten.
Man har undvikit att ge rörel- sen någon bestämd färg, för att inte dir. igenom skrämma bort de oliktänkande, som annars skulle vilja sälla sig till ar- betet.
Därför kallas inte detta ” civil- tjänst ”, ett ord.
som för många har en förhatlig klang.
Därför ges inte heller Schweiziska centralen för fredsarbete äran av förslaget.
M a n är däremot övertygad om, att verkligheten själv skall ha kraft att för alla dessa oliktänkande göra klart den oerhörda betydelsen av ett självupp- offrande hjälparbete inom ett främmande land.
Här skall ges ett tillfälle för alla som K.E.
vilja, att på ett nytt sätt få visa det mod, den hängivenhet och tapperhet som så Eksjö Frisinnade Kvinnoklubb länge slösats på slagfälten.
Det sinnelag, som kommer alla tappra hjärtan att med och medlemmar av F.K.
R:s Nässjökrets hänförelse hjälpa dem som i m i nöd, samlades den 12 mars till samkväm i Lä- skall vändas till ett nytt sätt att ” för- roverksadjunkt och fru Sjöstrands gäst- svara s i r ".
fria hem.
V i hade den stora glädjen att som he- Efter diskussionen med anledning av dersgäst ha fröken Elisabeth Tamm.
ovannämnda skrivelse beslöt föreningen Efter kaffe och pianosolo av fru S.Hof- att i huvudsak ansluta sig till häri fram- rén, höll fröken Tamm ett utredande, in- nehållsrikt föredrag om jordfrågan och lagda förslag och uttalanden.
Häruti in- arbetslöshetsproblemet.
Förrdaget som stämde även Sävastföreningen a v F.
K.
R.
åhördes med stort intresse, gav ett starkt som antagit inbjudan till detta möte.
genom inre styrka.
Vår t i d har velat, fast den icke intryck av hur djupt de berörda frågorna kunnat, förverkliga demokratin.
ingripa i samhällslivet.
Det gav anled- Skall det kunna ske i en kommande ning till ett livligt tankeutbyte, som dock tid.
och den gamla liberalismens idé- tyvärr på grund av tidens knapphet mås- er en gång uppstå i förnyad gestalt te avbrytas.
En klubbmedlem gav uttryck åt den kanske helt annorlunda än vad v i varma tacksamhet vi känna för fröken tänkt och drömt, men ändå med häv- Tamm och hennes insats i samhällsarbe- dande av den enskildes rätt och plikt tet, och fru Rosén, Nässjö framförde gäs- gent emot det hela då måste v i ternas tack t i l l värdfolket för den inne- känna ansvaret.
Och handla där- hållsrika och givande samvaron, efter!
y Ett upprop har sänts ut till ” vänner i alla länder " med begäran om hjälp vid M.J.
Bodenkretsen av F. K.
R. hade den 13 mars möte för dryftande av respektive punkter i det av V.U.
utsän- da valcirkuläret.
Fröken Ebba Holgerson var mötets ta- larinna.
och vi kunna e j nog varmt uttala vår glädje a h tacksamhet över att ha fått göra hennes bekantskap.
noga Boden den 17mars 1928.
H.A.
Stockholmskretsen av F.K.R.
höll torsdagen den 1 5 mars sitt tredje sammanträde med anledning av V. U:s skrivelse.
Rektor Honorine Hermelin in- ledde med ett mycket intressant föredrog diskussionen om Jorden och ar- betslösheten.
Föredraget följdes av en intresserad diskussion.
Frisinnade Kvinnors Riks- förbunds Centralstyrelse sammanträdde i Stockholm söndagen den 18 mars.
Mötet utgjorde en fyllig re- presentation av Riksförbundets länsorga- nisationer över hela landet Centralstyrel- sen antog ett valprogram och beslöt med anledning av den aktuella situationen att Riksförbundet icke skall ansluta sig till borgerlig samling.
Mot detta beslut an- mälde tvenne centralstyrelseledamöter sin reservation.
Centralstyrelsen företog val av funk- tionärer, varvid omvaldes: till Riksför- bundets Ordf. fröken Kerstin Hesselgren och vice ordf. fru Ellen Hagen.
Till vice ordf. efter fru Anna Bugge-Wicksell ny- valdes advokat Elisabeth Nilsson Malmö.
Vidare omvalds t i l l verkställande utskott- tets ordf. doktor Ada Nilsson, Stock- holm och till V. U:s övriga ledamöter fröken Kerstin Hesselgren, fröken Eli- sabeth Tamm Fogelstad, rektor Honorine Hermelin, Fogelstad, doktor Andrea An- dreen Svedberg, Stockholm samt till suppleantar advokat Eva Andén, Stock- holm, advokat Elisabeth Nilsson, Malmö, fru Gertrud Rodhe, Visby, och fröken Hanna Landberg, Gevle.
Till revisorer fröken Gertrud Sjöberg och rektor Frida Härner, Stockholm.
Leksaken och ädelstenen e r, författaren film, scenbyggnaden, belysningen till Hoppla, w i r leben!
har den disputerar om Toller är en dik E i n s t Tol I djärvheten att söka innefatta dagens liv inom ramen a v e t t skådespel.
Han skickar in e t t myller av folk p i sce- nen, men de bilda ingen massa, var och en är representant för något tids- typiskt: för en samhällsklass, in åsiktsgrupp, en åldersgrupp, för en last, en dårskap, en tro eller en för- hoppning i sin speciella nyans av år 1927.
Ingen är något i sig själv, den enskilde påverkas a v andra och återverkar på dem.
Icke själens dol- da processer utan brytningen mellan dessa dagens representanter bilda dramat.
För a t t placera dessa män- niskor, har han måst ställa upp flera scener på scenen, bredvid varandra, över varandra, där der samtidigt tare av första, andra eller tredje r a n gen och om hans människor äro av kött och blod.
Den fördjupar sig spörsmålet om regissören uppfatta påminna de oss om ett Himlen var full av stjärnor och frosten Paa Fredskonferencen i Paris været af den Störste ökonomiske Be- stod kall och hård över staden Bakom 1919 nedsattes en Kommission til at tydning för Hjemmenes Oprethol- mig slöt portiären hotellets dörr och udarbejde et Udkast t i l en » Konven- delse, men for dette Arbejde havde framför mig hade jag stadens vackraste tion om Oprettelse af en permanent de ikke modtaget Lön i form af Organisation til Fremme a f interna- Penge.
De var derfor ikke vant til tional Regulering a f Arbejdernes at vurdere deres Arbejde i Kontan- Kaar ».
Dette Udkast blev enstem- ter, og derfor lod de sig til en Re- tio dess högst taxerade medlemmar.
Dir m i g t vedtaget og gik over i Freds- gyndelse byde Sultlönninger.
Her- hade varit en hug och glad och ljus traktaten i Versailles; Resultatet t i l kom at Kvinders Arbejde i den stämning Alla de Cirka 300 kvinnopar- blev Oprettelse af Den Internatio- almindelige Opinionen og ogsaa i tisterna voro naturligtvis moderna kvin- nale Arbejdsorganisation med Sæde deres egen vurderedes lavere end nor De flesta voro gifta, naturligtvis i Genève, Det Maal man skal stræve Mænds.
med den de älskade och icke med en efter er i Fredstraktaten udtrykt For at böde paa den lave Lön främmande karl.
Några frånskilda fanns saaledes: maatte Kvinderne saa skaffe sig saa yttrande av Piscator.
Tollers regissör i Berlin ” Av brist på fantasi uppleva de fles- ta människor icke sitt eget liv, myc- ket mindre världens ”.
Här bjude diktaren dem på att uppleva värl- den; fantasi behöver ej medta d i r och de beklagade att de icke varit lika gas.
den har han: Men de förnuftiga.
De övriga hade icke funnit uppleva inte världen ändå, ty den rätte, men d i skrattade rätt gott de vilja inte.
Och det är in åt världens medlidande med deras lidan- des bitterhet.
De voro vi isser erligen så gott genting människorna är så tränade som a t t tala om annat.
Därför kasta som utestängda från manligt umgänge, ty släkt och vänner bjödo dem aldrig samman med Begrænsning af Arbejdstiden; mange Arbejdstimmer som muligt Maximalarbejdsdag a h - Uge; Fore- - 12-14-16 timer i Dögnet - for byggelse af Arbejdslöshed; Regule- ring af Tilbudet af Arbejdskraft; Betryggelse af en tilstrækkelig Le- velin; Beskyttelse af Arbejderne t i l l - mod Sygdom og Skade som Fölge derefter at vende hjem til forskel- ligt husligt Arbejde.
Virkningerne af den lave Lön.
af den lange Arbejdstid i Fabrikken og det paafölgende Arbejde H j e m - met gjorde selvfölgelig, a t Kvinder- nes Helbred undergravedes.
I de historiske Beretning f r a den Tid læser man: ” Man saa det sære syn at Moderen gik paa Fabrikken me.
dens Manden sat hjemme kogte M a - den.
lappede Töjet o~ passede Bor- nerne.
Den moralske Oplösning var derfor frygtelig. ” Vi har i vore Dage lidt vanskeligt ved at forstaa de umoralske Fölger af at den ar- bejdslös Mand laver Mad og ser efter herrar utan bara när fruar.
af Arbejdet.
na voro ensamma, så de voro i samma I d e t I e A r b e j d e t s ag- situation som de haremsdamer som äro i n a C a r t a i n d g a a r i k e onåd.
Men de hade sitt arbete, sitt brink- e I o r d o m S a r b e s k y t t e l- konto, sitt lilla trevliga hem och de flesta s e f o r K v i n d e r. lkke d e m dem någon anhörig eller fattig vän mindre har det Intern.
Arbejdsby- förborgerligad minister korruptions- I två små celler sitta två kritiker.
av middag hor en judisk bankir.
I ene är kritikern som har trå- som de delade med sig titt.
när det var reau og dets aarlige internationale nen till höger planerar en hans forna kigt, den andre kritikern som har möjlighet.
Ty arbetet var stort tilltaget och Konferencer ligefra dets förste MU- lönen mycket smått staten har alltid de i Washington 1919 agiteret for, kamrat p i barrikaderna att mörda roligt.
dåliga finanser och likaså truster och honom rom avfälling.
Scenen ovan- Den som har tråkigt tycker inte dra arbetsgivare, när det gäller kvinnor.
a t de forskellige Landes Regeringer för visar hur ledaren för en fascist- skulde fremsætte Forslag om Sær- dramat har något väsentligt att att Dir hade varit slag och musik, roliga regler for Kvinder: Forbud mod organisation ger order till en edsvu- ren om att mörda ministern såsom säga.
Det ställer upp världsåskåd- historier hade lockat fram skrattsalvor Natarbejde for Kvinder og Börn; Börnerne.
ningar mot varandra: demokrati mot som rullade ut genom dörrarna och in i Forbud mod Kvinders og Börns an- Man k o n s t a t e r e d e altsaa proletariatets diktatur, samhällsom- en annan sal, där en ungkarlsklubb var vandlingen mot samhällsrevolutio- samlad kring spelbord.
Jag levde ännu vendelse i Sundhetsfarlige virksom- de triste Virkningerne af Kvinder- heder samt endelig Barselshvilen, nes Erhvervsarbejde de udslidte nen.
Den ställer upp ungdomen, för i festens vänliga och muntra stämning (vila för barnsängskvinnor), der Kvinder, de forsömte Börn, de öde- v vilken kriget blivit historieläxa, mot och gladde mig åt promenaden utefter dog indtager en Særstilling.
Kon- lagde Hjem, de arbejdslöse Mænd.
som r a r med om kriget och flodens av de tusen elektriska ljusens ventionen angaaende Kvinders Nat- Men Aarsagen gjorde man sig ikke inte kan få den blödande Männi- återsken glänsande yta arbejde er ratificeret i 16 Lande, klar.
M a n saa kun det, at da Kvin- skans skri från slagfälten ur Men varför kommo mina steg att le- Barselshvilen i 8 Lande, og mange derne forlod Hjemmene saa gik det nen, den ställer upp frågan: rem är das in i en smal, mörk gränd?
Varför Lande har forelagt og gennemfört galt og derfor mente man at kun- sig tillrätta fortsatte m i n i fötter på denna smutsiga, endnu mere vidtgaende Særbestem- ne helbrede det Onde ved at f a a mo: det?
ojämna stenläggning?
Det var också en melser for kvindelige Arbejdere.
d e m h j e m i g e n eller jalfald be- mitt i natten.
Men a l l t detta är tråkigt och det viss risk a t t gå där I de Skandinaviske Lande naar grense deres Erhvervsarbejde for att den rätte mördaren är upptäckt.
Se där.
undtages Nararbejdsforbundet i Sver- derved at bevare dem for Hjemme- Det är grova och nästan plumpa är inte väsentligt.
Vad angår det en Jaa låg framstupa över e t t illaluktande rige og Barselshvilen i alle de Skan- modern intellektuell, han har allvar- effekter men därmed uppnås dock klädbyten, men det rörde på sig och i n dinaviske Lande - har vi hidtil ligare ting a t t syssla med.
skrovlig röst sade: " Din förbannade lus- M k sce- Den - an- - - - - mannen öro- - - ne.
käring!
Va synp har du på mej å g göre ” fa jag i Danmark i ett vilt raseri.
” Ditt fördömda kräk, tänker d u dra åt helsike med min enda egendom.
Din tjyv- stryker.
Bort mä tassarna ... ” na och cokainisterna.
\ lan får veta hur revolutionären ser p i fienderna inom arbetarnas egna led: de spets- borgerliga spararna, efter inflatio- nen, kunder hos totalisatorn och lot- terikollektören, sportfånarna, rene- gaterne, angivarna, skosuleslickarna, slöfockarna och skökorna.
Men i denna satir på ett samhälle, som efter en kort period a r omda- ning sjunkit in under gamla herrar och gamla f o n e r, finnes en stark avsikt a h viljespänning.
Slutrepli- ken, visserligen struken vid det sven- ska uppförandet, sammanfattar styc- kets mening i en programförklaring och ett löfte.
Den lyder: d i e W e l t m u s s g e ä n d e r t w e r d e n. Tollers taktik kunde fresta t i l l a t t följa hans exempel.
Låt oss göra ett försök att ruta in dagens scen sådan den ter sig för oss placera Tollers pjäs i en av dessa och omkring den sådana samtidiga skeenden som ge relief åt pjäsen eller som utlösts av densamma.
Bredvid den avdel- ning där den Tollerska pjäsen på- går, skulle man då flytta in den Nej, så här heter det: " det här är Då kom hon att se p i mig och nyktra- väl inte hela världen, det finns väl de t i l l vid upptäckten av min parisercape.
andra människor och andra krafter i ” He he ”, rosslade det ur hennes svarta Tyskland ”, (vilket ingen torde ha seniga gamhals.
” He he ... Sånt har jag förnekat).
" Det här är ju dräggen, minsann också hatt på mej ” och vi den som provocerar och gör revolu- blevo så goda vinner att hon kommen- tioner.
D e t här är j u snusk, det är derade mig att öppna det kära skrinet i n t e värdigt vår svenska standard.
och visa upp för henne de reliker det den högsta i världen. ' '
gömde: trasar av siden och spetsar, ett ett cigarettmun- I själva verket har Toller förlänat par uniformsknappar sin hjälte tre dygder, rom även enligt stycke m. m. och slutligen ett brev.
svensk standard anses våra av högt ” Dä ska du läsa.
Dä feck jag åv den värde: ståndsaktighet, medkänsla, allra grannaste iv mina gossar å det offervilja.
Men han har inte gett var för det breves skull jag ble en sån honom de dygder ram balansera här fördömd sköka.
Ja.
fina damen har dem: besinning.
reda, handlings- vilan allri hört ett sånt simpelt ord.
Men kraft.
Därför slutar hans iii i tir nu. ” kramp.
hans gärning blir fjasko och Min älskade lilla rosenknopp.
själva hans död e t t missförstånd.
Jag skall just u t på en manöver och Man kan vara antibolsjevik, och; in- hinner inte ta adjö.
Men här har du då se det tragiska i denna mänskli- några ord av en stor man att fundera på ga bana, detta liv som icke höll mot Han heter Nietzche och du kan fråga den d i r söndagsskollärarinnan som sprin- påfrestningen.
Men o m bolsjevikerna voro män- ger hos dig, vem han är.
Men de här niskor, voro figuranter på l i r e t s orden ska vara din religion.
" En leksak scen som vi, då måste man j u ta en skall kvinnan vara, ren och fin.
ädelste- annan taktik mot dem, och det till nen lik, bestrålad av dygder från en värld vilken ännu icke är till.
En stjärnas strå- franske dramatikern Geraldys pjäs man inte.
le glänse i eder kärlek. ” Ä l s k a, eftersom dessa stycken gi- Ha alla scenrutorna blivit belysta?
vits samtidigt p i Dramatiska teatern Säkert inte, många ligga för alltid i ” Var ni gift med honom? ” ” Å jäkla dumsnut!
Kyss mej!
Mä mörkret.
Ett ögonblick snuddar dock d e n!
Dä va grosshandlarens hoppetossa strålkastaren mot riksdagens korri- fekt.
I är det som tre dorer, där ett par farbröder stuckit som tog en t r i mej.
Å så geck dä mä människor: mannen, hustrun, älska- sina huvud tillhopa och diskutera dom alla. "
ren, som agera mot varandra under möjligheten att ta från Dramaten ” Vad var er far? ” en glaskupa.
De äro så upptagna av dess underhåll, därför att det upp- " Dis, asch, han va bonne i släpte å slet hele dan å velle ja sulle gefte mej mä tina attraktioner och repulsioner, att fört en så opassande pjäs.
en bonne i gå d i r å slite.
Tycker ho di de i n t e ens märka att de äro fångar faller ridån och när den nästa inom jagets osynliga men ogenom- gången går upp är något helt annat ä som leksaker å ädelstenar dom där bonnajäntorna, he? ” trängliga väggar.
Tollers dödsdöm- i centrum av scenen.
” Men d i hade ni fått ett hem. ” da revolutionärer i cellen bredvid äro det blir kunna vi icke förut- ” Hem.
Tror ho inte ja t u t t hem.
Jo icke mera beklagansvärda.
I en an- nan scenruta sitta åskådarna av Tol- saga.
Men är det ett brännbart äm- n säker.
Men då karlen gir sej å så, ne komma v i att gå omkring den som h e.
.
.
” lers drama.
som åskådare av åskå- het gröt.
Och när gröten svalnat ” Men genom arbete .... ” darna se vi, att också publiken age- bäres den ut som icke mera aktuell.
” Arbete!
Har ho försökt.
Ja har stått - rutor Älska bekant Så Vad rar¨ i ett stycke som inte är utan sina poänger.
Dess repliker äro vär- da att lyssna till.
Den diskuterar sammankopplingen av drama och - Devinez.
ikke er helt - - - - om skydd mej ar.
för mej, så ja hade bara te ge för da sulle va en karl d i r som kunne r i k e om nätterna.
Se då va ja an- ständig men sen.
Få arbete!
Då d?
kör m ut frå arbetet. ” Sömnen övermannade henne och hon snarkade redan på lumphögen Jag tog min elektriska ficklampa som lyst på den- na skändade ädelsten och dess infattning Det var ändå en mening med att jag kom dit.
I spårvagnen låg ett bortkastat bol&lt;- vardblad Jag ögnade igenom en ledare om överkvinnan, som skövlar hemmen och driver bort mannen från lin och ve diskbaljan hela nätterna men te slut lycka.
Vilka äro de stora skövlarna: hi- feck ja d i bra, men d i kam di förban- ten eller fliten, orättvisan eller rättvisan?
Jenny Richter Velander.
nade slynglarna å sa att dä Lon lag en u upartisk ke.
begge Gange afvær- Det framhæves bl.
a. at Statistiken takket være et Samarbejde mel- fra Sygekasser og Sygeforsikringer lem Kvindesagsorganisationerne og viser, a t Dödeligheten blandt de ar- de kvindelige Arbeiderskes organi- bejdende Kvinder er större en blandt sationer.
Det er f r a disse blevet dem, der ikke arbejder ogsaa in- fremhævet at man som politisk myn- tellektuellt Arbejde faar Dödelighets dige Borgere maatte kræve fuld Li- procenten bland Kvinder at stige.
gestilling paa Arbejdsmarkedet og Mon man ikke vilde komme til det samme Selvbestæmmelseret som de samme Resultat for Mændens Ved- kommene?
Men der undersöger man.
manlige Arbejdere.
ar- Por a t forstaa de store Anstreng- det ikke, fordi Mændene s k a l M e n naturligtvis, hvis vi elser for denne Særlovgivning for bejde.
Kvinder maa vi k a r a et Tillbage- alla laa paa Landet hele Aaret, sov blick over Cdriklingen.
og vilede - ja.
saa döde vi maaske Da det med Maskineindustriens aldrig.
men har det noget Intresse?
Opstaaen gik med Kvindernes Ar- V i m s a.
og s k a l - og vi vil jo bejde i Hjemmene som det gik med arbejde.
Erfaringerne fra Krigsaaren Mandens i Verkstederne - de over- toges av Fabrikkerne, og Tusinder har dog bragt nogen Usikkerhed ini af Kvindeænder blev ledige.
Saa disse Betragtninger.
T i da konsta- skedte det at Fabrikkerne kaldte paa terede man at sunde Kvinder, an- de ledige Kvinder.
Fabrikkens ring- bragt under I r b e j d s m e s s i g t ere Fordring til Faguddannelse g u n s t i g e F o r h o l d meden gjorde at Kvinderne k u n d e an- g o d L ö n havde en lige saa stor vendes; og da man saa at man kun- om ikke större Tilpasningsevne til de faa Kvinderne for en betydelig Arbejdet som Mænderne.
En Un- In v e r e L ö n end Mænderne saa dersögelse foretaget indenfor Kera- var Kapitalen selvfölgelig interesse- ret af a t bruge Kvinderne.
Og saa skedte det skæbnesvangere at Mænderne trængtes ud t i l Fordel for Kninderne.
Det var skæbnes- vangert fordi Lönnen derved t r y k k e d e s n e d og Hjemmene undergravedes ökonomisk.
Kvin- dernes Hjemmeproduktion havde get kvinnan -
underbara Gamla stjärnor Den grytan mikindustrien i Amerika konstaterer, at Kvinderna er fire gange saa mange utsat for Forgiftning som Mænderne men det bifoges: Det Forts. från sid. 1 skyldes deres daarlige Ernærings- leken p i dörren hos den åldrade tilstand deres daarlige Boligfor- mannen och i Lille Eyolf är kärle- För en tid sedan hörde jag av en E- hold.
deres daarlige Levekaar i det ken skildrad i hela sin våldsamma kare en sedelärande berättelse om M m- hele, O g det tillföies: Hvor d e kraft.
Men ett litet barn.
lille Eyolf, kar.
som båda lågo på lasarettet för all.
lär genom sitt liv och sin död sina varliga magsjukdomar.
D e h a d e levt på ö k o n o m i s k e og hygienis- k e Levevilkaar varens var föräldrar att övervinna sin egoism kaffe och smörgås, tills den ene fick mag- Hyppigheden av forgiftninger stör- och finna den kärlek, som icke söker sår och den andre tarmkatarr, för ingen sitt.
Det är ett drama om ” den be- av dem kunde röra till en pannkaka ens.
re hos Mænd end hos Kvinder.
Strax därefter började jag p i en s. k. Naar man hörer og læser om alt friade kärleken ”.
PA ett helt annat ställer Ibsen hushållskusrs, ty jag vill inte ha varken det Kvinderne ikke kan taale om al- le frygtelige Fölger Fabriksarbej- sig till kärleken i sina båda sista min egen eller nå ’ n annans mage p i mitt det har for Kvinderne, skulde man verk John Gabriel Borkman och Når samvete.
Nu håller jag p i att rulla köttbullar jo nesten tro at Kvinderne aldrig vi döde våkner.
I båda dessa är det för i Tiderne hadde bestillt noget en synd mot den heliga ande, den om förmiddagarna.
Dom ska vara rys- aldrig hævde været udsatt for haardt enda oförlåtliga synden att dräpa ligt små a h följaktligen rysligt m i n e.
Arbejde - skjönt Historien jo har kärleken.
Särskilt i det sista dramat d man hinner tänka p i en hel del medan lært os noget andet.
At bære tunge får motivet en gripande utformning.
man rullar.
Tankarna bli visserligen in- Byrder, at grave og dyrke Jorden, at Ibsen, som annars icke älskade att te så vim vittsträvande, men kommer staa over kogende Vedsker og Vas- alltför tydligt blotta sig själv.
" all man med oförvillade ögon huvudstupa in köksarbetet, d kan även köttbullar ge kekedler at passe Ovnene i ophedede gå med fräckt dekolleterad själ ”, i luftlöse Rum ved Madlavning, Bag- gör här en djupt personlig, skakan- anledning till en del enkla reflexioner.
Del är hemskt med kvinnor som ideli- ning.
Strygning og Vask var alltid de bikt om konstnären, som offrat Kvinders Lod, Saalænge deres haar- allt fur verket och därför, när det gen häcklar sitt eget kön, Men jag kan de og grove Arbejde udförtes uden skymmer mot döden och mörkret, ur inte för mån samvetsfrid påstå annat än Lön da tænkte ingen paa at be- ensamheten sträcker sina händer mol att vi äro bra lite uppfinningsrika, vi skytte dem.
Ingen fandt paa at det- det liv och den kärlekslycka, han fruntimmer, Här står nu jag och million- te oversteg deres Kræfter, ödelagde icke unnat sig.
Diktarkallet krävde, tals kvinnor med mig och skär sillsallat deres Helbred, Jeg vil hævde at syntes det honom, en landsflykt och rullar köttbullar dag ut och dag in.
från livet Han måste spara sin eld En ofantlig tid tar det och kletigt är det, Overgangen for Kvinderne Hjemmenes forskellige produktions och sitt blod för att kunna gjuta men ändå ha vi inte hittat p i något enk- metoder til Industriarbejdet p a in- dem i verket.
h a n kunde göra Palu- lare sätt att anrätta de där ingredienserna Tänk om vi hade litet av männens ned- gen Maade var större, end for Mæn- dan Müllers ord rill sina!
ärvda indolens ändå!
Jag försäkrar att dene overgangen fra Haandtverket Förunderligt!
Var det väl liv, jag en karl skulle för ett sekel sedan h i slängt til Industrien hela smeten i ugnen p i en gång.
Det sökte?
Konklusionen af dette er at Kvin- dernes Arbejde under de nye Ar- Fast i mig själv mig trollkretsen sistnämnda är ett mycket bra sätt och kallas köfftärs men det är betydligt enk- band.
bejdsformer ikke gör det mere nöd- vendigt at beskytte dem end Mæn- blott upp och utår längtade min själ, lare att göra och användes därför inte d dene - og at Kvinderne i Aar- och i ett ensamt djup blott ned jag ofta av oss kvinnor.
- Och tror ni, att vi hade haft n ’ t sånt som fiskfärs eller störtade.
hundreder har udfört det tungeste fläskkorv, om männen skött köket!
- Arbejde uden at Samfundet i den I detta djup bröt han sig fram Aldrig, men nu har vi både det och mer Anledning fik hysteriske Anfægtel- ser.
De kom först da Kvinderne for- med sin gnistrande hammare.
Ingen till, som tar minst en hel förmiddag att lod Hjemmene, blev Mandens kon- av hans dikter malar bättre i n Berg- framställa.
Tänker man sig allvarligt in i saken, kurrenter og fik Pengelön.
Men manden hans sätt att arbeta som dik- Kvinderne k a n ikke blive i Hjem- tare, inträngande mot själslivets d är detta ett för kvinnornas framtid men.
de maa tjene deres Bröd al- djupaste hemligheter.
Hans verk synnerligen viktigt problem.
Betänk vil- le Bestræbelser for at hindre dette välver sig som en båge over livets ken oändlig ström av kvinnokraft som er m Kamp mod en Overmagt, der förunderligaste motsatser och kom- väller fram i vartenda kök världen över.
kvinnor, att vi ska hålla på i timtal och att det skulle kunna ligga inom möjlig- plikationer.
I Brand hade han i ord Men nog bär den kraften alltför ofta gin puddingar, som om de bli lyckade heternas gräns att exempelvis hitta på ikke lader sig overvinde.
A t forbyde en Kvinde at Arbejde av nästan övernaturlig kraft, ljung- förspilld oCh nog skulle den delvis kunna försvinna på tio minuter och när de fir.
bleckburkar t i l l konserver, som ginge lätt fordi hun er en Kvinde, fordi hun ande som blixtar, talat om kallets sparas för andra ändamål.
Det kan väl svunnit, d är det bara att börja om igen.
att öppna.
Var säker om att den uppfin- er gift fordi hun er gravid fordi höghet, lyckan att få offra allt för ändå aldrig v a n den ursprungliga me- Jag längtar visst inte efter den dag, då ningen skulle hälsas med glädje av alla hun er Moder eller maaske kan bli- kallet, och i Når vi döde våkner ningen med oss människor, även om vi äro man riskerar att bli bjuden till Peterssons som nu skär och klämmer sig på konstga ve det er ikke Beskyttelse men en finner han skakande uttryck for kal- på ” ett litet enkelt näringspiller ” men konservburksöppnare!
Det är just små jag längtar intensivt efter den dag, då enkla knepiga saker vi borde uppfinna Hemning ov hvor det gjelder at tje- lets tragik.
I sina tidigare dramer ne sit Bröd en meget alvorlig Hem- hade han förkunnat sanningens re- psykologisk betoning från Vildan- vi förenklat v i r livsföring högst betyd- En förnuftig vispanordníng som skötte ning.
nande, alltgenomträngande kraft, den.
Det är ett egendomligt faktum, tis och därmed lättat på kögsgöromålen sig själv skulle frigöra en högst avse- Vi er alle enige om at Fabrikks- och i Vildanden skildrade han san- att han i dessa dramer så gärna väl- för kvinnorna Då först tror jag att värd kraftmängd från sockerkakor och arbejdet kræver lovfæstede Regler ningens tragik, när den icke beled- jer människor, som leva i instängda de skulle kunna göra den insats för vårt efterrätter, til Beskyttelse af Arbejdernes Liv og sagas av kärlekens mildhet och den förhållanden, mest småstadsliv.
De gemensamma stora hem, samhället som Det skulle f i r den stora allmänheten Helbred.
Men v i kræver disse Reg- psykologiska intuitionens slagruta.
gå i ett ständigt monotont liv, in- många vänta a h hoppas p i.
Men som vara mycket mer revolutionerande än sto- ler avpasset efter Arbejdets art i Kjærlighetens komedie och andra gen andlig stimulans eggar dem, in- det nu är går den mesta kraften till i la ra isskåp, som kosta så mycket pengar att ikke efter Arbejdernens Kön Vi be- verk fram till Lille Eyolf, hade han tet finns som rycker dem ifrån de- dauberna ah färsarna.
ingen kan köpa dem.
nægter at en saadan Beskyttelse ef- visat, huru jordisk kärlek och lust ras sjuka och ömtåliga samveten.
Det behövs naturligtvis en hel del upp- Vi ha kommit ett stycke på väg, det är ter Kön er den beste Beskyttelse far måste offras för den stora gärning- De samla minnen och kval.
De finningar.
Dem måste kvinnorna gin glädjande och sant.
Häromdagen pro- Kvinden og for Slægten som efter en.
men i Borkman och Når vi döde sakna förmåga att p i lätta fötter själva, ah inte överlämna åt männen.
vi vade vi på hushållskursen en gryta, i vor Mening best beskyttes vedordent- våkner sträcker han sina händer mot fly från der förflutnas gengångare.
ha ju bevars väl redan en del maskiner vilken grönsaker kokade på 7 minuter, lige Lönninger og fri Adgang t i l kärleken som livets djupaste värde Wan säger, att människorna i Ibsens påhittade av män, men sannerligen När morötterna och rödbetorna voro fär- friskaste som läser källåder.
för att få något för sista arbeten äro döda, sjuka.
Det mi jag kan påstå att de mana till efterföljd.
digkokta, gav den till en liten pigg ah Erhververne.
Indgreberne tvinger och Den dem blot over i daarligere betalt of- vara men gå icke även i vår verk- De se rysligt behändiga ut allesammans ilsken vissling.
Det låter som en saga te usundere Arbejde og hemmer dem sin själ, han skall aldrig bli besvi- liga värld, även i storstadslivets jäkt, - när de demonstreras.
Men man men är faktiskt sant.
Måtte jag f &amp; upp- den frie Vej til at klare sig selv- ken hos Ibsen.
Hans tema är väl många omkring med del bästa inom sedan tar dem i bruk i sin ensamhet, så leva den dag, då de grytorna kosta 4,75 stændigt - hvad Livet dog kræver ständigt ett och detsamma per- sig dräpt eller sårat eller förfruset, är det alltid något tokigt med dem.
Ibland allra högst!
Då ska jag gå ut i köket sonlighetens utveckling och frigö- D af dem.
Vi hævder at enhver Form for Ar- relse, men den dolda lidelsen i för- bejderbeskyttelse maa gælde a I l e kunnelsen är så stark, att den måste sinne kunna få f u l l realitet, och det maskinen så tung att dra att man blir mar.
Det är I alla fall en stor tröst voksne Arbejder inden- gripa och fängsla.
I de första ver- kan kanske stundom skänka den me uttröttad i n om man arbetat degen att se hur nya behov skapa nya utvägar.
forsamme Fag da först bli- ken, framförallt Brand, är intensi- bittra men starka hälsodryck de be- eller vad dit nu är med alla de tio.
- När jag provade grytan tänkte jag med ver det en retfærdig og virkelig Be- teten oerhörd.
Man förstår, att Ib- höva.
I vår tid, när den ena männi- Nej, jag tror inte männen duger till upp- fröjd p i hur underbart denna kommit skyttelse sen verkligen drömde om, som han skan icke har tid med den andra, finnare av hushållsapparater De be- salig greve Sparres farhågor på skam Julie Arenholt.
sade, att åstadkomma människo- kan det vara värdefullt att I diktens traktar färsen lite for mycket von oben Det var han som en gång I tiden å riks- andens revoltering.
De se- land finna vänner och bröder, som och har inte riktigt kläm på hur arbetet dagen inte ville ge kvinnorna rösträtt av nare dramerna ha en allt starkare ur sin värld av grubbel och frågor går till in i minsta detalj i varje enskilt fruktan för vidbränd mat och grytor som dock ändå alltid peka mot verklig- hem.
De goda idéerna de som ska frigöra kokte över.
Ut oss samfällt försöka ska- hetens värld och dess uppgifter: kvinnokraften måste komma från de pa fler underbara grytor för att d- personlighetsutvecklingen själsväx- gamla erfarna husmödrarna som under komma ive " våra dagars olycksprofeter ten under arbetets dagliga möda.
ett helt liv i köket måste hava konstaterat på skam!
Den sista repliken i Ibsens dramatik att just här behövs det en liten enkel ap- Rita är i alla fall det jublande: Jag är parat eller just där skulle man göra en fri.
Friheten är målet, den inre fri- avsevärd förenkling.
Nog tycker man heten, som nås genom personlighe- tens fördjupning och växt.
De gamla Ibsen-orden ha del ge- nialas outtömlighet.
Sådana ord som ” Evigt äges blott del förlorade ” kunna släpas längs banaliseringens allfartsväg, så att man drar sig för att använda dem, men en dag kunna de genom en stark upplevelse stiga fram i ny klarhet och friskhet och bli för oss en sanning, som vi levat oss till.
Nya litteraraturriktningar uppstå, mänskligheten söker nya uttryck för sina erfarenheter, men de gamla stärnorna slockna icke, därför att nya tändas Emy Ek.
sätt - fra - - -.
;, - - om värld finna den Ibsenska diktens ter andra eller tredje gången, ibland är timmen i stället för som nu ett par tim-
