# ID: svediakorp-per3378
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1928
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,102
# sentences: 715
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDEVARVET Steriliseringsfrågan samt Dr. Alma Sundquist: Är preventivlagen ett hin- der för sund sexuell upplysning?
FRAMTIDEN MOT N:r II: 1928 Sveriges socialdemokretiska kvinno- förbund hade måndagen den 12 mars anordnat ett opinionsmöte, vid vilket följande föredrag höllos inför en pub- lik, som till sista plats fyllde Konsert- husets stora sal: Professor Hjalmar Forssner om Fosterfördrivningsfrå- gan sedd ur medicinsk och social syn- punkt; Professor Alfred Petrén om Lida Gustava Heymann blir i &amp; - garna 60 år.
V i känner henne och konturerna av hennes väg, som vekligt följdriktigt tvingar henne ut ur den aristokratiska famil- jens traditioner, ned genom arbete för de mest föraktade att själv ta föraktet som ledare för Tysklands abolitionströrelse.
Vidare och till kamp för kvinnornas alltjämt frigörelse och medansvar överhu- för politisk fullmyndig- vudtaget het a h politiskt ansvar.
Kriget kom.
Hennes plats var gi- ven: oppositionens.
Vägen blev och frihet och landsförvisningen möjlighet att ge hjärta och krafter for den sak, som finns uttryckt i In- * - - - - - - - Ett farligt dröjsmål, vår ledande artikel, innehåller även i huvudsak de - synpunkter, som d ä r framfördes.
ternationella kvinnoförbundet för Majoren i generalstaben, K. A. Bratt f r e d och h f r i h e t, som blev till i 1915 " under det avlägsna har i Svensk Tidskrift publicerat en Haag artikel om Det europeiska krigets nya mullret av kanonerna vid flandriska skepnad.
Vi anföra artikeln i huvud- kusten ”.
Själv har L i d a Gustava Heymann vid en tillbakablick efter sak, så långt vårt utrymme medger.
tio år tolkat namnet s i: " Endast när friheten är borgad är fred möj- lig.
Om endast som fria personlig- Över en knivsegg är skriven med heter kan kvinnorna i sanning verka för freden.
Vårt namn är ett pro- anledning av major Bratts artikel.
gram. ” L ida O u s t a Hey m a n n Det var vid den tiden sedan landsförvisningen var slut och arbe- Om Henrik Ibsen skriver Dr. Emy betet upptaget i hemlandet och från freds- och frihetsförbundets årsmöte ” Dessa t v i voro redan förut mar- Ek.
hemlandet, på alla rättfärdighets- så beskrev sitt intryck av Lida Gu- kanta gestalter!
V i minnas dem ju frihets- och fredsfronter rom ett stava Heymann och hennes oskiljak- från rösträttsalliansens jämförelse- va - ögonvittne - Elin Wägner - efter Stockholm 1911.
Men om icke stor- men gått Över dem.
skulle de icke vara vad de äro i dag.
icke fatt en SA praktfull resning.
Under mötet jämförde j a g dem ofta med katedra- len i Reims, som är skönare nu, se- dan kriget gått över den och givit den nya.
djärva och fantastiska Dessa människor stå konturer som levande protester mot den rikt- ning i eget land a h i hela världen.
rom söker tillfälle att trampa på motsatta åsikter, klasser, kon Om grannfolk a h återställa eller uppe- hålla militär makt a h anda.
stå Ii- kaså ram protest mot de riktningar, som icke ha någon riktning ".
Kampen föres obevekligt vidare, nu speciellt genom tidskriften K v i n n a n i s a m h ä l l e t (Die Frau im Staat) som omedelbart ef- ter fredsslutet startades av de båda kamraterna.
Som motto däröver kan sättas ännu några ord från Lids Gustava Heymanns tioårshälsning till Internationella kvinnoförbundet för fred a h frihet: Kvinnor i he- la världen var trogna mot er själ- va.
Tro inte på edra regeringar a b tiga kamrat Anita Augspurg: - er press: vad säger er är ofta lögn.
Var icke med om att upprätthålla la- gar, som stödja orättfärdighet.
Sätt inte längre er lit till vald.
T r o vad er egen känsla säger.
Gör er själva fria och kämpa för frihet för andra.
v i s oskyldiga tid och kongressen i Upton Sinclairs bok, Kärlekens pa- grimsfärd r c e n av ~ Ellen ~ Mi- chelsen.
- ÖVER Svenska Eldbegängelse Ständigt lika överraskande äro de vägar på vilka de eviga rådslagen n i sin fullbordan.
För snart tio år sedan slöt historiens största krig Öppen 10-1, 2-4, lörd.
o. helgdags- med vapenstillestånd.
Mobiliserade aftnar 10-2 hade varit 66 millioner män, sårade 17 millioner, döda över 9 millioner.
Eldbegängelser Begravningsförsäkring Klorkorna ringde.
världen drog en suck ar lättnad, millioner svuro i si- från 150 kr.
na hjärtan: aldrig mera krig.
Män- nens erfarenheter av kriget.
kvin- nornas ångest, barnens hunger, blodsoffren, dödsoffren, allt detta skulle vara en pant för att något si- dant aldrig mera skulle upprepas.
Men det dröjde inte länge.
förr Herr- &amp; Dam- än minnet av kriget icke Iängre tjä- nade som varning f o r framtiden.
Skrädderi utför best.
av alla slag även då Det togs om hand på ett annat sätt.
Dels som bakgrund för rustningar tyg medföres, samt bakom vilka folken sökte trygghet mot upprepning.
dels som utgångs- punkt för fullkomnande av dessa rustningar.
Vem kunde tro att det röms skulle bli aviatörer och kemister, Vågf k k r i g f l y g a r e och giftgasblandare Baggensgatan 20.
(Gamla stan) som skulle förmå vad det väldiga NORR 285 32 kriget med sina blodsoffer icke för- matt, nämligen att väcka opp oss till Tillverkar och överläggning om v i icke miste vän- slags da om från den väg vi äro inne på.
Ref.: Tullverket, Stockholms stad m. fl.
Att de skulle hota kriget genom att - Föreningens Byrå Norrmalmstorg 2 A Stockholm - - - Wahlströms Nyst alla a brl VÅGAR Allt flera E N KNIVSEGG.
lyckas så alltför bra med att full- vilka skulle ratta Tyskland i stånd komna det.
att göra en eventuell fiende ramma Den kunskapen lär icke kunna un- tjänst.
danhållas samtiden.
att en revolu- När Röda korset diskuterar s k y d d tion har inträffat p i dessa efter- för civilbefolkningen i kommande krigsår.
som senast krig.
så rekommenderar det byggan- Krigsguden körde omkring I tanks, bestyckade det av gastrygga bostäder med d u b b med kulsprutor, har ritt vingar.
Det la dörrar och goda källare.
Det är vad som har hänt.
a h under hans tycks inte marka vilken grotesk pa- giftiga andedräkt kommer allt le- rodi p i hemmets idé det kommit till.
vande att vissna och dö.
Det är icke E n man bygger ett hem för att han längre fråga om strid mellan man vill ha arbetsplats a h viloplats, utan om mäns mord pi varandras skydd för kvinna och ungar.
till- kvinnor a h barn.
flykt under ålderdomen.
Ska han A v dessa framtidsutsikter kan tänka: det här miste byggas så, att man dra t v i diametralt motsatta det kan ge tillflykt under gasanfall, slutsatser.
När det i fjor under så bygger han inte något alls.
Klokt luftkrigsmanövern över London kon- av honom ty vad vore det for glädje staterades att millionstaden icke kun- med att rända åter från källaren till de försvaras med tillgängliga luft- jorden med skogar i lågor, byggna- stridskrafter sade man från ena si- der i ruiner, fält a h ängar förbrän- dan: vi miste bli en nation av fly.
da, vattendrag förgiftade och krea- gare.
V i måste omge oss med en tur infekterade.
V a d Röda korset borde ha sagt lufthär vilken intet fientligt anfall kan genomtränga.
h ä r tyska Mili- men inte sade finna det andra som tärwochenblatt nyligen förklarar, läsa ut: låt oss i stället för att in- att ” det i hela, Tyskland icke fin- rätta ME för krig.
kasta all vår ener- nes en plats, som icke vilket ögon- g i för att utrota kriget.
blick som helst i grund kan förstö- En engelsk luftexpert har sagt, rar genom eld.
och giftbomber ”, så att det varit bättre om människorna vill tidningen med detta visa på nöd- aldrig uppfunnit flygkonsten när de vändigheten luftrustningar, använda den till militära ändamål.
av köpa i Konsum Botande U V hud-defekter.
Massage, Manicure, Franska Skönhetsinstitutet Acad.
Scientif.
de Beauté i sunda butiker.
(Forts. å sid. 6) Alla assist.
äro gymn.-dir Principen är dir: sunda varor Detta uttalande belyses av det fat- tum att vi ha 11,600 militärluftskepp i världen, 2,000 övningsluftskepp a h endast 1,500 trafikluftskepp.
Majoren i generalstaben K. A. Bratt har genom sina artiklar om K r i g e t s n y a s k e p n a d kastat in en brandfackla i vår temligen lug- na diskussion om dagens händelser.
Han har sagt ifrån att krigstekni- kens revolution tvingar oss att sö- ka vårt försvar icke i rustningar utan i lösandet av det europeiska freds- a h trygghetsproblemet.
Ge- nom hans förmedling höra v i aukto- ritativa röster från hela världen stå för den satsen att kriget gjort sig själv omöjligt a h miste utrotas.
Medan i laboratorier a h militä- ra högkvarter kapplöpningen pågår mellan uppfinningarna av förstörel- semedel och skydd mot dem, så på- går alltså i världsdiskussionen en kapplöpning, en strid om männi- skorna mellan dessa två åskådnin- KONSUMTIONSFÖRENINGEN Stockholm 10 Hamngatan 10 Beställ tid.
Norr 42 44-
f lig i t d r o öj små l Ett ar visso svir.
En omredigerad foster- fördrivningslag är n ö d Y ä n d i g * - punkt lika ofrånkomliga som de Vi leva i en övergångstid.
På var- lan och å andra sidan fördöma med- dicinska, men sa ofantligt mycket je område är de [mycket gammalt, len som gör det möjligt för män- som är förgånget och mycket som är niskorna att handla ansvarsbetonat.
svårare att objektivt bedöma.
Det av professor Forssner framkastade för- nytt vordet.
Det hjälper oss icke att Och kunskapen en gång rövad slaget.? '
et ' par ” ansedda ” perso- det gamla ibland kan förefalla.
oss kan aldrig dödas.
aldrig undertryc- ner som avgörande instans har sina bättre, det nya är lika ofrånkomligt kar.
i l e n.
undandragen forskning sidor: Ett hjärtfel kan någorlunda för det.
Och vad än vår åsikt kan och kontroll, väl bedraga, förvanskas vara i jämförelsen mellan det gamla och utnyttjas ansvarslöst.
Därtill objektivt konstateras, men det soci- och det nya låt oss dock ena oss kommer att det sterila försöket att ala nödläget förflyttas genom be- om att det är nödvändigt göra det undanhålla denna kunskap gör blott traktarens ögon.
Den ofödda indivi- b ö r tidigt erkännas ett rätts- bästa möjliga av det nya.
Låt oss att människorna bli rom förhäxade avkorta övergångstiden med dess därav.
Sexuallivets moralbegrepp skydd.
Men även om det icke över- ensstämmer med ett biologiskt tän- förenklas till preventiv eller icke.
upplösande tendenser.
kesätt hålla v i dock före, att det är På intet område torde övergångs- Bryter man nu mot vad man fat- bättre att sätta en gräns för ett ' i ' ' - 6. tiden mellan gammalt och nytt inne- tar som ' ett förbud så är man också avbrytande av havandeskapet bära så stora risker rom på den obunden av annan vägledning pi vid en viss tidspriod av fosterut- mänskliga fortplantningens område.
området, Allt går a n!
Allt gör det- exempelvis ej e f - Tvenne typer för uppfattningen samma Eller också respekteras vecklingen ' te r subjektivt iakttagna förnim- härvidlag kämpa med varandra.
I förbudet som det enda viktiga mora- det växande lilla livet den gamla typens äktenskap kommo liska momentet och man gir efter in att förlägga avgörandet till aldrig 3 barnen till utan att föräldrarna ens den intellektuellt oredliga uppfatt- tänkte på att reglera deras antal.
Den ningen, sam lagen uppammar.
a n så socialt vederhäftiga men dock utomstående människors omdömen.
naturliga fruktsamheten satte grän- preventiva ” åtgärder ” äro tillåtna Alltid förutsatt att ingreppet sker sen.
Det blev för många kvinnor men ” medel ” omoraliska trots på sjukhus av sakkunnig läkare en oavbruten kedja av havandeskap att syftet med bådadera uppenbarli- der viss kont roll.
och amningsperioder, överstigande, gen är detsamma.
M e n d å åtgärder- Även på detta område är det far- om ej särskilt lyckliga omständighe- na ofta misslyckas, just på grund l i g t att " " motståndet far ter förelågo, de fysiska och ekono- av bristande kunskap.
tillgriper se- draget och för starkt mot en ändring miska tillgångarna.
O &amp; följden: dan ulan blänkande fosterfördiv- i bestämmelserna.
Det framkallar utarbetade mödrar (obs uttrycket: ning.
Och man är ändå på den här en fanatism i motsatt rikt- ” hon är så nedsatt med barn! ”) fat- rätta sidan.
Tillståndet blir kao- ning, ett fosterfördrivningsraseri.
tigdom och stark dödlighet, fram- tiskt i moraliskt av-de, demorali- De rimliga anspråkens undertryc- förallt spädbarnsdödlighet.
serande och intellektuellt oredligt.
kande framkallar ett orimligt poc- alla kulturfolk Men Sannerligen här behövdes en kraf- - - a - den.
a.
'?
- melser från: - - - un- - ' " ' - också - inom arbetar kande.
sig fram en ny typ för barnalstring, tig upprensning.
Och den snarare starkare växer opinionen, och detta först inom de övre sam- hindrar än stödes av lagen.
V i be- med preventivla- hällslagren.
M a n v i l l bestämma höva få ungdomen att förstå och som fordrar: gens hinder för en sund sexuell un- barnantalet efter rationella grunder.
uppskatta abstinensens stora bety- dervisning: mänskliga hänsyn i for- Sätta detta i ett visst förhållande till delse för den växande organismen, terfördrivningsparagrafen.
Måtte hälsa, krafter och ekonomisk möjlig- för karaktärens utbildning och för de rom makten hava väl besinna att het för uppfostran.
uppfostran till det monogama äkten- det är fara å färde.
Att varje dags Det moderna samhället stryker skapet.
Ty det är i alla fall därpå uppskjutande av de nödvändiga re- också kraftigt under kravet på an- som v i byggt vårt samhälle.
Men formerna föröder och försvårar det svarsbetonad barnalstring.
Lagstift- ställ ej upp f o r d r a n på abstinens uppbyggande arbetet, splittrar de go- ningen söker hindra att ärftligt be- inom lyckliga och friska människors da krafterna och förvillar synen på lastade barn eller barn med i moder- äktenskap.
Och komplettera äkten- livet förvärrade sjukdomar födas skapslagens förbud for v i s a indivi- den enskilde.
Må konsulerna se till att icke fal- Ett visst ekonomiskt underlag förut- der att ingå äktenskap med möjli i sättes också, ty föräldrarnas upp- het till sterilisering.
Låt oss vidare ket tar skada.
fostringsplikt utsträckes och utkrä- utgå ifrån att det är ett samhällsin- En god hjälp ves och Övervakar av samhället.
tresse icke endast att ett visst antal Allteftersom dit blir besvärligare och På ansvarskänslan hamrar man barn födas utan framförallt att de alltså oavlåtligt, men samtidigt barn som födas äro så friska som längre att komma ut till något land utan- för Stockholm, där det bjuds möjligheter stämplas de medel, som i stort sett möjligt och få den vård och utbild- möjliggör denna rationella begräns- ning som behöves för att de skola ning av barnantalet som omoraliska växa upp till samhällsdugliga med- och idrott inom själva staden.
och förbjudna.
Medel, som tiden lemmar.
Da återstår mycket för att Svenska Kvinnors Centralförbund I n har låtit upprätta en för- frambragt och som Överklassen i re- rätt tillvarataga det barnmaterial, Fysisk gel förstår att begagna sig av.
som gives.
Och hellre än att snålt teckning över i d r o t t s- och h g y m nastikmöjligheter f ö r Är det nu möjligt att hålla män- förfölja och straffa de kvinnor som k v i n n o r i s t o c k h o l m.
För niskorna kvar inom vad Grotjahn av en eller annan anledning icke vil- teckningen upptar alla nödvändiga kallar den " naiva fortplantningsty- ja ha barn även om v i icke alltid lysningar om tid, plats, kostnader och led- pen ”?
Även Om för många den gam- gilla deras motiv så låt oss gå ning för de olika gymnastikavdelningarna la lutherska ståndpunkten att låta fram på en positiv väg.
Låt oss la- och idrottsklubbarna och borde kunna va- Gud sörja för hur deras barn skola ga att de kvinnor, som vilja ha barn, kunna näras ” Gud låter barnen på olika rätt stödas och hjälpas a tion, Priset är s öre pr ex. I samband med gymnastikmöjligheter- komma.
han skall ock livnära dem ” samhället.
T a g vara på den längtan gjorde allt enklare och även gav efter barn som finnes men inte blir na kan det vara av intresse I I lärarin- kraft att bära livets bördor, för vilka tillfredsställd.
Förminska sterili- nor, gymnastikledare och andra, som ha sig ungdom anförtrodd att ta del av Cen- man då kände sig oansvarig, så är tetsprocenten 10 proc.
av alla äk- tralförbundets lilla skrift H Hälsoråd den tiden för de flesta ändå ohjälp- tenskap är icke sa litet.
Där spela ti ll u n g a k v i n n o r, som ger all- ligt förbi.
V i få tycka vad v i vill, könssjukdomar in.
Preventivlagen männa praktiska anvisningar om den det är ett faktum att så mycket är hindrar en intensiv uplysning om fö- personliga hygienen särskilt med hänsyn nytt vordet.
Och då går det icke att rebyggande medel.
Och sök efter till menstruationen.
å ena sidan trycka på ansvarskäns- medel mot sterilitet av andra grun- der.
tralförbundets expedition,, Slussplan 1- Varje förståndig husmoder läm Fosterfördrivningsfrågan är ' för- 3 I l, Stockholm tel. N.
282 43. nar sin tvätt till % ' att Kultur - upp- - tresse - - -
D e t europeiska krigets nya skepnad Ur en artikel av major Människan i luften!
Betydelsen av det fenomen, att människan i 20:e århundradets början plötsligt sprin- ger upp i och bemäktigar sig det fjärde elementet och snabbt och fritt kan röra sig i tre dimensioner, har visserligen insetts, men ändock stå knappast till fullo förståtts.
for nära undret för att kunna fatta som en sanning att denna händel- se, människan i luften, med nöd- vändighet måste medföra väldiga omvälvningar i olika riktningar och på ett flertal områden av mänskligt liv.
Först om man lyckas se per- spektiviskt, falla bindlarna från ögo- nen, och man förmås skymta.
vad som skall komma att hända, om den epok, som nu formas, får krigets signatur, om den som d e föregåen- de blir den krigande människans och man fattar, att denna utveckling måste leda till djupgående föränd- ringar jämväl i kriget och krigfö- ringen.
Allt tal till trots finnes i den militärhistoriska arsenalen ic- ke något jämförbart.
Men vidare.
Man får näppeligen en överblick över läget, om man icke samtidigt som man sålunda till sin innebörd och valens söker fatta begreppet människan i luften så att säga i en och samma hand kan samla kontentan av det tiksskede, som närmast skapat detta läge, Å ena sidan då den i våldsamt cres- cendo gående tekniska utvecklingen; å andra sidan och parallellt härmed en utveckling, som, född i den stora revolutionen och med den napoleon- ska æran, skapar ett politiskt-militärt system, vilket utvecklas främst p i ömse sidor om Rhen, ett system Ferrero diagnostiserar det som ” Eu- ropas militära elfantiasis ” som efter hand genomtränger så gott som alla folk, transformerande de praktiska resultaten till hjälpredskap i en eller annan form åt kriget; allt slutande i den ” toppunkt ”, då väs- vi - K. A. BRATT - med vilka medel kriget in arbetar - att bryta.
det fientliga landets vilja till fortsatt krig.
I framtiden nat i n denna vilja slutligen re- att - presenteras av folket självt förså- vitt det icke dukat under för ett av de cäsaristiska systemen i tiden bolsjevism, av dessa.
Kan fascism krigföringen eller varianter bryta folkets vilja är dess mål nått: Det nekande svret härpå skulle kräva en ingående motivering Hela den följande framställningen är i själva verket en dylik mi vara i in- direkt form.
Svaret även sägas ligga färdigt i den militära utveck- lingens eget väsen, och det brutala brytandet av mellanfolkliga bestäm- melser är en typisk del av denna ut- veckling själv De nya stridsmedlen (luft- och gasvapnen kunna icke i full utsträckning komma till an- vändning utan det folkrättsliga brottet, och den hederskodex som in- nehåller de krigiska rättsbegreppen, äger icke en paragraf eller e " rad som skulle påyrka brottets förhind- rande.
Tvärtom.
Såväl under världs- kriget som i Marocko och i Irak har detta brytande ägt rum, och den mi- litära tankegången har överallt be- härskat och väglett de politiska be- sluten.
Man behöver därför knap- past studera den militära litteratu- ren där för övrigt de direkta be- styrkandena vimla eller det po- kan eller en en här flotta ” in being " (!)
kunna föga eller intet ändra däri.
Det är skäl att minnas detta, ty de folkpsykologiska faktorernas domi- nerande inflytande I möjligheten att nu, genom ” omfattning i luften, fö- ra kriget direkt mot ett lands vitala delar drabbade folket självt, utan som förut behöva bana sig väg i strider mellan härar och flottor eller bryta från hav till hav och från att gräns till gräns gående fronter, i innelyckt.
Det är dess djupaste or- sak.
” Luftkriget har öppnat möj- ligheterna att angripa de stridande massornas moral i deras källa, som är hemortens styrka, ävensom att genom anfall mot krigsindustrien träffa grundvalen för den tekniska värnkraften ”.
Så uttrycker Ritter en har nu uppstått möjligheten att bortse från de inledande stiderna.
Luftmakten kan direkt tränga in i fallsmedel, som utvecklingen k ä n - Den slutsats, som av det nu sagda hjärtat av landet.
Såsom vid lös- ner ” ligger nog saken om man ser synes kunna dragas skall här p i ningen av ett Ibsenskt drama kunna den i stort, så till, att övervägande grund av dess räckvidd för säkerhets klarhet på denna punkt och för att de störta i n medias res ’ och börja skäl tala för, att i ett kommande krig skull givas frågeform: Är inför den ett lands vitala delar icke kunna utveckling, som nu synas inträda med en så formulerad sats som den där förut den krigiska akten följande i detta fall anse sig vara upphörde ”, säger Hogg.
General skyddas mot massinsatserna av ett lands försvar genom hittills ve- på den säkra sidan: Framtidens krig Douhet, förre chefen for det italien- bombmaskiner, även om ett synner- dertagna militära maktmedel längre kunna icke humaniseras.
Alla medel ska flygvapnet, håller före, ” att in- ligen omfattande markförsvar kan möjligt, och kan en sådan utveckling skola därunder utan hänsyn till mel- tet land kan motstå påfrestningarna komma att mildra effekten av des- undgå att leda till en nästan total lanfolkliga bestämmelser komma till vid upprepade flyganfall ”.
Denna sa anfall och åstadkomma stora för- omvärdering av de militära för- användning.
Skillnaden mellan krig- åsikt är så mycket märkligare, som luster för den anfallande.
Att den svarsmedlen eller till en fullständig härflyter från ett land.
styrt av anfallande med hänsyn till dessa omgruppering inom dessa?
Tillsvi- förande och icke-krigförande delar den ett system vars järnhårda maktut- förluster eller de stora kostnader dare må frågetecknet stå kvar.
Att av folket har i vad rör luft- och gas- övning i det inre måste betraktas som ett bombvapen kräver skulle av- saken i varje fall kräver en allvarlig kriget bortfallit.
Några motiv i form som det remedium, som folken stå från att använda ett medel, som och djupgående undersökning, lär av militära etablissement e.
d.
för exempelvis bombardering av öppna därest de icke föredraga konkurrren- snabbt kan framkalla ett avgöran- in en kunna förneka.
när mänskliga hänsyn nu premisserna i denna fram- städer m. m. komma icke längre att ten bolsjevismen - hava att obetin- de.
faller gat underkasta sig, om den komman- äro skjutna år sidan - på sin orim- ställning riktiga vissa invänd- sökas eller kvävas.
Det är den logis- ningar kunna säkerligen göras ka och oundvikliga följden av den de utvecklingen i Europa blir kri- lighet.
gisk.
Verkningarna av bombanfallen då lärer för Europas del längs den föregående militärpolitiska utveck- Nu ligger den invändningen nära (spring-, brand- och giftbombernas militära utvecklingslinjen icke fin.
lingen, som skapat och i verklighet omsatt tesen om ” folket i vapen ”.
att den här siktade utvecklingen verkan) kunna av utrymmesskäl här nas i stort sett mer in ett enda till Det är endast ett nytt steg, som den- slutligen är beroende p i luftangrep- icke beröras.
Beträffande dessa ha på syncs rationellt medel, det som fler- na utveckling tat på sin ödesdigra pens verkan; huruvida dessa an- sina hill överdrifter och fantasteri- talet av d e citerade författarna för- kunna beräknas åstadkomma er sett dagen.
Sådana äro icke be- ordar: nämligen skapandet av den väg.
Vad som i den följande fram- grepp verkligheten osminkad är förskräckande luftflottan samt för- en förstörelse av den vidd, att den hövliga terlandets folk i världskrigets guda- ställningen egentligen behöver be- krossar e t t folks vilja t i l l fortsatt tillräckligt förfärande.
Och när beredandet av storanfallen i luften skymning rasa mot sig själva i in- grundas är därför: vilka objekt som krig.
eller med andra ord am de nya man vill ” lugna folken med, att så mot en väntad fiendes alla värdeob- bördes förstörelse.
Redan då teckna komma att bliva de nya vapnens äro överlägsna för- farligt är det dock icke ”, har man jekt.
Att en dylik politik i Europa sig över slagfälten mot himlen i främsta och väsentligaste.
om de mot desamma Marskalken icke tacit i betraktande, att folken med en naturlags nödvändighet le- tätnande skaror, som ett varsel om kunna förväntas nå dessa objekt och svaret Hugh Trenchard, chef för Eng- torde vari mer an nöjda med vad der utvecklingen mot nästa kats- d, " kommande epoken, lufteskadrar- vilken verkan anfallen kunna vän- Sir lands luftförsvar, som av Ritter be- denna verklighet bjuder, och man strof, kan ingen, som förstått rust- nas lätta linjer.
Teknikens triumf!
tas medföra Det är även de frågor tecknas som den klaraste hjärna har icke i tillbörlig grad räknat med ningens och folkfruktans andel i det Och i triumfens ögonblick skymten vi här så långt möjligt skola söka som sysselsatt sig med dessa prob- de folkpsykologiska faktorerna.
Rus- senaste världskriget, ett ögonblick av undergången genom tekniken svar på.
Det betraktelsesätt på krigets och lem, anger exempelvis som sin åsikt, kins ord: " There is only one way of betvivla, men det nya är, att utveck- själv, genom den tekniskt krigan- krigföreingens förvandling.
varpå att den bombmassa som under kri- seeing a thing rightly and that is lingan därmed står definitivt för de människan i lufthavet!
get fälldes över London tillsam- seeing the whole ” har sin fulla till- oöverskådlig tid fastnitad vid den Endast från denna tvåfaldiga denna framställning bygger, kan representerande omkring 300 lämpning även i detta fall.
Liddell ömsesidiga och meningslösa förstö- aspekt, med dessa två strängar Iju- lämpligen tills vidare framställas i mans ton torde komma att understiga Hart anser, att en parallell mellan relsen av ofattliga värden.
Den ovan dande, synes det finnas möjlighet följande tre arbetshypoteser.
Ett den, som man i ett kommande krig luftanfallens desorganiserande och citerade överste Marsh sammanfat- att bedöma dagen och morgondagen lands ” luftgräns ” kan icke försva- under en dag har att räkna med, och demoraliserande verkan och skakan- tar de framtidsutsikter, inför vilka ras.
Luftstridkrafternas förnäm- någorlunda rätt.
att bombernas kraft naturligtvis ic- det av Japans hela Iiv genom den de västerländska folken nu synas stå Ett l-är man beträffande framti- sta objekt komma att utgöras av be- ke är att jämföra.
stora jordbävningen ligger nära t i l l i följande träffande ord: ” Och nu den kunna bli ense om, att det icke folkningscentra (framför allt stor- Enigheten bland de sakkunniga hands.
Han tillägger: ” Ett folks syncs ödets ironi skärpa utveckling- kan vara fråga om en blott upprep- städerna), de ekonomiska centra i synes vara tämligen fullständig nervsystem ligger numera blottat en därhän, att den ger folken oanade ning av kriget 1914-1918 ens i den övrigt (industriorterna), krigsindu- om, att ett skydd mot luftanfallen för anfall, och civilisationens fram- möjligheter att mörda varandra, form det mot sitt slut tog.
Det är strien samt järnvägsnätet, överhu- icke kan väntas genom luftstrids- steg gör detta mycket mera käns- samtidigt som den berövar dem möj- något nytt, som kommer.
Ingen kan vud taget de vitala delar av landet, krafterna.
Tron härpå är i stort sett ligt än under tidigare primitiva ske- ligheten att själva hålla mördarna undgå att inse, att kriget håller på genom vilkas förstöring helt eller för närvarande övergiven.
Huruvida den ".
” Det är klart ”, säger marskalk från livet ”, Det syncs vara den mili- att undergå djupa förändringar, och delvis ett våldsamt tryck kan utövas en ändring härutinnan kan inträda Foch, ” att luftangreppen i stor skala tära utvecklingens syntes.
Det är det man känner hur den gamla marken på befolkningen eller varigenom genom a t t jagarkonstruktionerna med sin förödande moraliska verkan europeiska kriget i dess nya ~ k e p - vacklar som vore den vulkanisk.
stridskrafternas verksamhet och det överflygla utvecklingen p i bomb- på folket kan bringa den offentliga nad.
Innan man då ger sig i " på de ekonomiska livet kunna förlamas.
maskinernas område liter sig icke meningen därhän, att regeringen Inför ovan skisserade utveckling, rent militära markerna, måste ett Dessa objekt kunna icke med någon överblickas.
Sir Hugh Trenchad tvingas att kapitulera, och härige- eller en som endast pekar i denna gränsområde något undersökas; säkerhet väntas bliva försvarade.
har i ett offentligt föredrag yttrat nom I a n luftvapnet bliva det för riktning, störtar kriget for det för- nämligen huruvida folkrättsliga be- Om den här uppställda första te- " att vi med alla krafter i luften ic- kriget avgörande vapnet ”.
Marskal- nuftiga mänskliga tänkandet slut- stämmelser eller mellanfolkliga sen råder knappast någon menings- ke kunna hindra dessa visiter ", och ken har har träffat frågans kärn- giltigt samman.
De skäl till dess överenskommelse i ett framtida skiljaktighet bland dem, som över " att under det flygvapnet har bli- punkt.
förmån som tillförne kunnat anföras krig med någon grad av säkerhet huvud tänkt sig in i frågan.
vit det verksammaste anfallsvapnet Beträffande giftgasernas använd- eller ägt någon bärkraft falla helt kunna väntas bliva respekterade, Krigföringens allmänna mål är är det ett förskräckande dåligt för- ning i förening med luftvapnet skall till marken.
Den oförnekliga nimbus svarsvapen ”.
Överste Marsh skärper i detta sammanhang endast noteras, och heroiska glans.
som varit för- omdömet och låter det omfatta alla att tala om det ” humana ” giftkri- bundna med ” svärdet ” och dess försvarsmedel: " Not ett välorgani- get endast blottar låt oss kalia det ” klang ” genom tiderna äro icke met.
serat luftanfall ”, säger han, ” finnes en intellektuell begränsning, när Kriget nu är det vämjeliga brottet, intet försvar ” och fortsätter: ” när man icke kommit att tänka på bety- En hel del av det man ser omkring na försvarsmedlen ’ faktiskt blivit så delsen av, att detta vapen, fört av sig, och som kan väcka erinringar långt efter förhoppningarna, måste luftstridkrafterna, nu kan riktas om forna tiders vapengång, har fö- man antaga att ett kommande krig mot den civila befolkningens massa, ga eller intet med kriget att göra.
mellan stormakterna skall taga for- och att slagfälten tendera till att Kommendör Kenworthy formulerar men av en kapplöpning om förstö- bliva storstäderna, industriorterna, i sin nyligen utkomna bok Will randet av det borgerliga livet.
varvid snart sagt hela landet Civilisation crash?
sammanhanget Genom det passiva skyddet av be- mellan kriget förvandling och den- varje makt förtvivlat skall anstränga sig att genom hotet om fullständig folkningen (utrymning, nedgräv- na nödvändighet så¨: När männi- undergång bryta viljan hos det fi- ning, gasskydd m.
m.)
kunna givet- skan satt rig i besittning av luften, entliga folket, innan det egna bry- vir rerultat nås hum stora är omöj- måste kriget besegra eller också ter samman ” Hogg säger: " Det ligt att avgöra Kanske människor- går civilisationen under ".
Vägarna finnes intet säkert medel att avvärja na t. o m. i stor utsträckning kunna och medlen till målet kunna har ic- flyganfall.
Med all sin förhärjan- räddas: mot den kulturella, den eko- ke tagas upp t i l l prövning.
Diskus- de moraliska och materiella verkan nomiska och den materiella förstö- sionen i Europa och västerlandet måste de betraktas som något ound- relsen i övrigt finnes intet verkligt har härom nyligen börjat Det är Hur den skall kunna givas.
min- striden om framtiden, som nu på all- vikligt ”.
försvarsmöjligheter- skydd.
skas därom kan ens icke besked var taget sin början for denna ge- Beträffande na mot ” det fruktansvärdaste an- Ty det finnes intet sådant.
neration.
- - nande skriftställeri, som vinna full nästan - - - Äro - - - anfallsmedlen - - - - - - -
EN TRUMPETSTÖT E t t m ä n s k l igt dokument stå på lerfötter, är Sinclair utan ..
Den nervösa, sön- dersplittrade mänskligheten har inte En av de sista till svenska över- längre någon livstro och ingen tröst.
Det är besynnerligt att Amerika icke avlivat Upton Sinclair.
Lust satta böckerna av Upton Sinclair den kalla (I o. il, Den rör sig, huttrande, i därtill saknar det utan tvivel icke.
Kärlekens pilgrimsfärd gryningen mellan natt och dag, Till Rosika Schwimmer rändes Men risken är för stor.
Tolstoy Axel Holmströms förlag, Sthlm), tvenne väldiga skeden i hi- p i hennes 50 levde ju också oantastad i det gam- torde vara en av hans allra bästa.
storien.
Den oroliga anden är på sedan en int la Ryssland.
Han var dock kristen, Den är historien om en ung diktare Kyrkan en ny med mening sina och döda en nes arbete fur freden och uppmana- a h trots att hans kristendom icke och hans älskades utveckling och spaning efter tro.
de henne att skriva en bok om hen- överensstämde med Den Heliga Sy- äktenskap.
- Man läser ju icke nodens, så torde detta sakförhållan- Sinclair för att erfara någon konst- formler och groteska legender har nes aktiva del i fredsrörelsens histo- de likväl medverkat till hans skydd.
njutning, åtminstone icke i vederta- dagarna har från Rosika Sinclair är icke kristen.
Alltså för- gen mening av detta ord.
Sinclair är håller på att födas men är ä ännu icke Schwimmer, som nu är bosatt i New- argligare.
Tills dato har man emel- tendens och medveten propaganda.
york, kommit ett brev t i l l fru A n n a Det är svårt att berätta händelse- Lenah Elgström som tog initiativet lertid icke hört något om, att han O m hjalten.
Thyrsis, heter det, att färdig.
till adressen och samlade namn på han spärrat in konstnären inom sig burats iii.
förloppet i dena bok.
Det finnes densamma.
och i stället blivit propagandist.
knappast något.
Det unga geniet, Brevet ger uttryck för Rosika Knuten handling, konflikt, drama Thy rsis, och Corydon hans älskade Schwimmers tacksamhet och är till- finnes icke i hans böcker.
Idyllerna, leva med sitt lilla barn ensamma i lika ett mänskligt dokument som ger de vackra och falla!
äro också bor- en inblick i metoderna för att socialt ta.
Men den breda livsfloden väller en liten stuga ute i skogen.
Trots oskadliggöra en misshaglig person.
skydd är de där omgivna av Man ser också de bittra verkningar- fram i den.
Ensamhetens och läng- livets alla stormar.
Det är inga dra- na därav på den dömda.
Slutsatsen tans stora vågar svepa fram, och de matiskt tillspetsade händelser.
Bara blir I alla fall den, att ett behjärtat eviga frågorna ställe upp sina evi- de böljande dagarna: nattsvart sorg.
ingripande av dem som vägra att ga frågetecken.
Thyrsis och Cory- Och sekundsnabba böja sig för en världsopinion kan ha kamp.
sin betydelse a t t vända densamma.
don leva och röra s i g i ljuset från blodröd dessa.
Bundna till livets egen stora stunder av överjordisk stillhet och Detta ä r glädjande och erinrar om att man aldrig bör boja sig för eller onämnbar lycka.
kamp i detta nu lida de, gå under Det ar socialism och materialistisk och födas åter på nytt.
Vem skul- av historiens gång.
le i denna tid kunna st anna kvar i uppfattning Det är icke till- klostercellen och makligen följa sina O c h religion.
fälligt att de två största och skö- egna:,, $, intressen, frågar Sinclair.
friluftsliv scenerna i denna hans sista bok Först: min älskade moders sista måna- l denna tid av yttersta nöd ” då kor- är födelseakten, uppstigandet från der blevo lyckligare i medvetandet att Sanatogen väcker ten äro märkta och tärningarna fal- lor, stärker nerverna, ökar kaos, och bedövningen på ett opera- mitt tidigare arbete fortfarande uppskat- verksamhetsbehovet, varigenom de dagli- ska och alla präster, professorer och redaktörer blivit valda därför att de tionsbord, nedstigandet dit tillbaka.
ga plikterna gå som en lek.
Sinclair erkänner Gud.
H a n är ministiska kretsarna.
I hennes ögon var Den ökning av styrke- och nervkraft, framställt lögnen som sanning och en a v de moderna diktare, sam lyft den inte överdriven.
som Sanatogen giver, är av största bety- sanningen som lögn ”.
Då domstolar Den andra verkningen visade sig i pres- delse och viktig för välbefinnandet, sär- och kongresser köpas och säljas.
Då upp klasskampen, eller låt oss hellre skilt nu i Hundratals notiser om hyllningen barn gå i fabriker och gruvor, och säga kampen för rättfärdighet, t i l l otaliga fotografier offentliggjordes religion.
Men dm Gud han tillbe- över hela U.
S A. och dessa åstadkom då och kvinnorna behandlas som slavinnor och männens leksaker.
Av nöd pis- der är så långt ifrån den kristna ett omslag i den direkt fientliga stäm- utan initiativ.
Sanatogens beståndsdelar, äggviteäm- kas de att sälja sina kroppar ....
Med kyrkans, rom det är långt från väs- ning som mött mig ända sedan Ford- nen och glycerofosfat, skapa blod och gammaltestamentlig profetstämma ter och t i l l öster.
Sinclairs gud ar expeditionen.
Tecken till en förändring rebell mot världsordningen, icke visade sig i okt.
1926. när jag ansökte om muskler och uppbygga nervsystemet dömer Sinclair en sådan värld.
Och dess tillskyndare.
Den är mänsklig- amerikanskt medborgarskap och några journalister använde mig som artikelma- utan att belasta kroppen med fettbild- liksom Amos, fåraherden från Te- ningar.
över koa förutsäger han vredens dag för hetens genius, ängeln med eldsvin- terial men på ett vänligt sätt.
Likaså mellan - " ' ria.
trädens liga uttrycken av erkännande och minska ner dem till rätta proportioner.
Men det som jag kan ta emot efter att ha dragit från det som kommer på medlidandets konto är ändå nog för att återge mig något av min tro på sammanhållningen hos dem som leva och arbeta för samma ideal.
Kanske kan mitt arbete alltjämt behö- vas någonstans i världen.
Och de som vilja ta min kraft i anspråk kunna göra det utan att frukta för allmänhetens ovilja.
När amerikanskt medborgarskap neka- dir mig emedan jag icke vill bära vapen kom en ny våg av välvilligt intresse i pressen.
Bortåt 600 ledare klandrade do- maren som nekade m &amp; medborgarskap mot 100 som prisade honom därför.
För närvarande arbetar jag på att komma i kontakt med mr Ford ii att i- måtte l a lin.
Fredsexpeditionens arkiv för den bok jag sill skriva.
- - naste och och pacifistiska och fe- och förvårens I 24,000 läkare utlåtanden erkän- styrke- och nervstärkningsmedlet Sanatogen skrivna samhälle säges vila som makterna till strid.
bok borgerliga äktenskapet är, framhål- ler han, en produkt av ett visst ske- de i människosläktets ekonomiska utveckling, intet annat.
Det har re- kupongen.
A.-B.
Sanatogen, Kungsgatan dan överlevt sin tid.
Sinclair skra- 59, Stockholm 1.
Tel. 12195. par bort förgyllningen och nämner ...... Sänd mig gratis och franko: det vid dess rätta namn: prostitu- Sanatogenprov broschyr.
Ordet är ohygg- Namn:.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
tionsäktenskapet.
ligt, så man ryser.
Men det får tå- Titel: .................................... las.
När det gäller gudarna, r o m Adress: ....................................... som raskt skänker Eder åter full vigör.
Fås på alla apotek samt I färg- och kem.
affärer från Kr.
1:75.
Önskas när- mare upplysningar så ifyll och insänd EMY.
EK: spela Björnson, så har detta onekligen sin l i l l a poäng.
Det påminner om den tyske herre.
som en gång trängde s i g fram till Ibsen och med skälvan- de röst tackade honom för hans no- veller: " Jag älskar dem.
J a g stiger upp med Synnöve och lägger mig med Arne ”.
Den tyske herrn kun- kunde aldrig begripa, varför Ibsens ansikte knöt sig I vrede och förakt.
I själva verket voro Ibsen och Björn- son frappanta motsatser: Ibsen en passiv livsbetraktare och ensam grubblare Björnsson en aktiv och intensivt medagerande i livet.
alltid att - utvecklande ett gläd särskilt efter Fords offentliga ur- säkt t i l l judarna, som avslöt hans antise- mitiska kampanj Om mig påstods att jag var orsaken till hans judehat.
Er födelsedagshyllning såsom ett inter- igen, Ingen har väl slungat det pösande dollarlandet så fräna sanningar i an nationellt vittnesbörd bildade den avgö- siktet som han.
Men han är icke rande vändpunkten.
Pressen uptog mig på förtvivlad om dess tillfrisknande nytt som en anständig människa.
Och Han behöver heller icke vara det detta betyder att folk k o m m a hädanef- Amerika skall väckas av en trum ter icke ii lätt att tro p i förtalet av TY den som pressen kallar djävul, petstöt, säger Sinclair, att inse sin mig.
kallar folket djävul, och är, man en ängel skam och sin förnedring.
i pressens ögon är man det i läsarnas.
Ellen Michelsen.
Den tredje effekten rör mig själv.
Jag - - förstår mycket väl att värdera de ståt- övermått av stor- mande kraft.
Björnsons väg går i sol och storm- Ibsens i skugga a h stillhet, även när ärans och rikedo- mens glans äntligen faller över ho- nom.
Ibsens natur ” vetter mot norr ”, mot skuggan och kölden.
Björnsons mot söder, mot sol och ljus och värme och livsöverflöd, och den saknar dock icke den nordiska vinterns sprakande friskhet.
När Ibsen berättar om sin barn- dom, påminner det om Strindberg, som aldrig kunde glömma sin barn.
doms bitterhet a h alltid p i nytt måste känna minnernas beska smak på tungan.
Då Ibsen föddes i Skien 1828 var hans far en rik man.
Åtta som brusade i hans själ, o c h han har Kæmpehöjen.
D e t är miss- I Hærmændene p i Helgeland givit har bl.
a. ofta så långa dem gestalt.
När han skrev detta repliker, alt personerna måste läg- drama, hade han i det verkliga livet ga sig eller ta stöd, medan de tala.
träffat en människa, som i sin na- Detta svaga verk blev emellertid en turs storskurenhet syntes honom på- framgång.
Elden och upproret i minna om ättesagornas karaktärer.
Catalina hade man ej förstått, men Det var Susanne Thoresen.
som han fraserna i Kæmpehöjen hade det lik- träffade i Bergen och som vid 19 års giltigas lätthet att bli tolererade.
Ib- ålder djärvt följde det kämpande ge- sen blev n u erbjuden plats rom tea- niet och blev hans hustru.
terledare i Bergen och fick där till- Sommaren 1857 lämnade Ibsen fälle att praktisk studera dramats Bergen för att tillträda en teater- teknik.
Här kommer också 1854 chefspost I Oslo.
Utifrån en stäm- hans dramatiska genombrott med ning av hat och h i n mot det borger- Fru Inger t i l l Östråt, som mark- liga och slentrianförgiftade Kristi- värdigt nog skrevs före Gildet på ania och i en lust att radikalt bryta Solhaug och Olaf Liljekrans, vilka sig loss, skrev Ibsen Kjærlighetens äro betydligt svagare.
I Fru Inger komedie.
Betydelsen av detta omdis- skapar han för första gången ett kuterade drama ligger i hävdandet stort drama, en väldig utsikt över av kärlekens idealitet och individens norsk medeltid.
med stolta kvinnor rätt att vara sig själv trots alla sam- och djärva män och l i v och död och fundlivets försök att sto pa alla i kärlek målat med djupa och starka samma tvångströja och alla färger, ett förspel till den medel- med samma fabriksmärke.
Det som tidsvision, som Sigrid Undset i våra utgives för kärlek, menar han, har dagar framkallat och med väldig ofta icke mycket mer med kärlek att kraft återgivit i episk form.
D e t göra än det exporterade, uppblanda- gick som vanligt Fru Inger, det d e teet har med förstlingskörden i stora verket.
v i l l e ingen trycka eller K i n a a t t göra.
D et som utgives för spela, men Gildet på Solhaug det äktenskap.
har ofta icke det ringaste obetydliga och ofta ytliga blev åt- med äktenskapets verkliga uppgift minstone i Bergen en stor fram- att göra.
Äktenskapet är för Ibsen gång.
I Bergen kom Ibsen att läsa en förening, d i r de båda kontrahen- en översättning av några irländska terna understödja varandras utveck- ättesagor och greps av hänförelse ling t i l l självständiga personlighe- for de storskurna starka personlighe- ter, frigörande alla de krafter, som ter, han där mötte.
De svarade mot ligga oförlösta i människsjälarna.
något som rörde s i g inom honom.
Ibsens egen hustru var en av de f å De passade till tolkar för den storm, som på den tiden uppskattade tur till en hökare och användes till gerstil, omslagspapper för sill och strutar lyckat och För pengarna fingo Ibsen och hans senare förlorade han sina pengar, vän Schulerud mat för några dagar.
och Henrik Ibsen kände, ehuru han Catalinas nederlag blev för Ibsen en var blott ett barn, huru atmosfären bitter besvikelse liksom Mäster Olof- plötsligt förändrades.
Man var fat- refusen för Strindberg.
Det satte tig, d. v. I.
föraktad, sedd över ax- märke i dem för livet.
När man fal- eln, utsatt för vilka förödmjukelser ler från ungdomsdrömmarnas svind- som helst.
Det är ett gripande drag, lande höjd, får man lätt i n r e ska- a t t Henrik Ibsen under skolåren i en dor.
Med en synerligen mager kassa billig och dålig skola i Skien bru- kade när han hade en slant, beta- lämnade Ibsen 1850 Grimstad för la sina kamrater, för att de i cke att i Kristiania taga studentexamen skulle gå i sällskap med honom.
En- och sedan försöka bryta sig en bann.
sam ville han vara med sin bitterhet H a n bodde tillsammans med Ole och sin skygga stolthet.
Sexton år Schulerud, och denne delade.
så gammal kom Ibsen till Grimstad och länge han kunde.
med sig av Sina tillbragte d i r 6 år som apotekarlär- pengar.
När de ej hade pengar, ling år av fattigdom och ” usle gingo d e i alla fall ut vid middags- tiden, för a t t man skulle tro, att de kår, som kuer åndens stræben ”.
Bland hans dikter under denna tid åto middag.
och när de kommo hem, finner man åtskilliga, som vittna drucko de k a f f e och åto litet bröd.
om.
att han började känna geniets Ibsen gick vid Heltbergs studentfa- eld inom sig, och han skriver till brik i Kristiania.
Där fanns den systern Hedvig.
att han är fast be- egendomligaste samling unga män, sluten att söka nå det högsta och som Norge den tiden hade att upp- fullkomligaste.
På nattliga stun- visa, bl.
a. Björnson, Ibsen, Vinje, der skrev han dramat Catalina.
När Jonas Lie och Garborg.
Bkörnson han hade fullbordat det, kände han har i en dikt tecknat åtskilliga av sig som Strindberg efter Mäster de intressanta typerna, och där- Olof han hade skrivit ut allt det ibland skymtar Ibsens frappanta an- rom stormade och brann i. hans själ.
sikte: a h han kunde icke tänka s i g annat, Anspænt och med farve än att alla människor skulle förnim- som gipsen ma elden och stormen.
Det blev bak et kulsort, umådeligt skæg icke si.
Catalina trycktes p i en väns Henrik Ibsen.
bekostnad i 250 ex., varav 40 såldes.
Under studietiden hos Heltberg teater i Stockholm redan år firat Ibsenminnet genom ar De övriga realiserades som makula- skrev Ibsen ett drama i Öhlenschlä- H E N R I K I B S E N När an - Det - - mager förse - - Kær-
ERINRINGAR FRÅN IBSENS DRAMER Ur slutscenen i första akten Kærlighetens Komedie lad farten gå for egne vingers flugt, så f i r det enten briste eller bære.
Papirets digtning hörer pulten til, og kun den levende er livets eje.
- - Ur av B:rand Svanhild: slutet av andra akten O, hvorfor siger De mig dette nu?
Brand: Det var så smukt, når vi i frihed mödtes, Stærke drömme, fagre drömme De skulde tiel; skal da lykken stöttes kom i flok som vilde svaner Nej, der er sejr hvor to går frem i enighed af löftets ord, for ej at gå itu!
löfted mig p i brede vinger Vi vil ej sogne mer til platheds krike, Nu har De talt, og nu er alt forbi Falk: mit syn har mörknet OK - Jert gjort barmen - - Falk: - - - hvor fast ingen evned mål - - Falk: Jeg ante længst, at Deres lod blev slig Jeg mindes grant, da första gang jeg si Dem, hvor lidt De tycktes mig de andre lig.
og - vover.
trang.
Ja, I den stille tanke?
Svanhild: Nej, i dåd.
Men så kom tanterne med gode råd - men det hele var et digt, det som jeg var kommen til sans og sam- har VI ligget og ventet; ling efter en forgiftelse Men jeg föler vi blev aldrig hentet kun et viddens glimmersyn, dol jeg kan blive ung og sund igen.
Gift i din (~ t r y ~ ~?
halvt i solblink, halvt i lyn - O, kom nærmere, - tættere omkring mig.
Peer Gynt: Vær kæk, vis De har mod at være fri!
Nu jeg står, hvor gråt det kvælder Kom, Betty!
Kom, Olaf, min gut!
og Gift i dig dit dumme stev!
Svanhild: længe förend dagen hælder - du, Marta, jeg har ikke set dig i alle Fik jeg tid til vers og væv?
(skyder A t være fri?
stå imellem urd og sund, disse år, synes jeg.
snarvej.)
Falk.
udeslængd fra verdensvrimlen.
Fröken Hessel: Nej det tror jeg gerne.
Duggdråber (drysser fra grenerne.)
Ja, det er netop frihed, med en strime kun af himlen - samfund er et samfund af pebersvend- vi er tårer, at göre heltud fyldest i sit kald; men jeg står på hjemmets grund sjæle; I ser ikke kvinden.
der ej blev fældte.
Og De, det ved jeg, blev af himlen viet Sunget er mit söndagsdikt, Fröken Bernick: Hvor himlen klarner.
Isbrod som sårer, til værn lor mig mod skönheds syndafald.
af må vinghesten sadles: Hvor det lyser over havet ” Parlametræt kunde vi smelte Jeg m i, som fuglen jeg blev opkoldt efter, men jeg ser et större har lykken med sig.
Nu sidder brodden mod vinden stige, skal jag höjden nå; end en dyst med ridderstål - Fröken Hessel: Og lykken ombord i bringen lodden; D e er den luftning, jeg kan vugges p i: slidets dagsværk, yrkets pligt, Konsul Bernick: Og vi, vi har en lang såret er lukket; ved Dem får först min vinge bærekræfter.
skal till söndagsgerning adles.
alvorlig arbejdsdag i vente; jeg mest.
vor magt er slukket.
Væs min, vær min, til De blir verdens eje Men lad den komme; slut Jer blot tæt om - når lövet falder, skilles vore veje Grant jeg ser at fej!
jeg tolked mig, I trofaste sanddru kvinder.
Det har Peer Gynt: Syng Deres sjælerigdom i mig ind, frelsens helsebord for folket.
jeg også lært i disse d a g e: det er I kvln- (griber sig sammen som i angst og går og jeg skal give digt for digt tillbage; Ingen bramfuld storværkshandling der, som er samfundets stötter.
dybere ind i tågerne; stilt en stund; da så kan De ældes under lampeskin, Fröken Hessel: Da har du lært en skrö- skriger han:) som træet gulner, under kval og klage.
forvandling; belig visdom, svoger, (lægger hånden Er der ingen, ingen i hele vrimlen -, böder ej dens sjælerevner.
vægtigt på hans skulder.)
Nej, du, sand- ingen i afgrunden, ingen i himlen -!
svanhild: Det er viljen, som dct gælder!
hedens og frihedens ånd.
det er sam- (kommer frem længre nede, kaster sin (löfter hovedet efter en kort taushed, Viljen frigör eller fælder, fundets stötter hat på vejen og river sig i håret.
Efter- ser fast på ham.)
viljen, hel, i alt det spredte, hånden falder der stilhed over ham.)
Nu vil jeg sige Dem et alvorsord i det tunge som de lette sjæl da gå t i l tak far frelsens h i n d.
De vilde rakt (vender sig indover bygden, hvor aften Ur sista akten av Peer Gynt Så usigelig fattig kan (Nat.
- Furumo.
En skogbrand har tilbage til intet i det tågede grå.
mig.
skyggerne begynder falde.)
hærjet Hvide tåger hist og her over skog- Du dejlige jord, var ikke vred, De brugte för et billed, som har vakt mig Kom da, mænd som vandrer slöve at jeg tramped dit græs til ingen nytte.
til klar forstand p i Deres ” flugt fra jord ” i min hjembygds lukte dale; bunden Peer Gynt löber over moen.)
Du dejlige sol, du har slöset med h ligned Dem med falken, der mi stævne sjæl mod sjæl i tomandstale Peer Gynt.
dine lysende stænk i folketom hytte m o d vinden, dersom den skal höjden nå; vil vort lutringsværk vi pröve Aske, skodde, stöv for vinden, Der sat ingen derinde at varme og jeg var den vift, der bar Dem mod d i t halvhed fælde, lögnen döve, her er nok at bygge af!
stemme; blå Stank og rådenskap for inden; vække viljens unge löve!
ejeren, siger de, var aldrig hjemme.
foruden m i g var maktlös Deres evne alt ihob en kalket grav.
Hånd om kakken, som om svædet, Dejlige sol og dejlige jord, Digt og dröm og dödfödt viden Hvor jæmmerligt!
Hvor småt i et og enes kan med mandeværdet; I var dumme, at I bar og lyste far min ja latterligt, som selv til slut De aned!
lægger fod om pyramiden; et er målet det at blive mor.
Jeg s i Dem, e j som falken, men som travler, hvorpå Gud kan skrive.
over den skal værket höjne drakten, sig med trappetrin af lögne Glugt lor alvor, sky for anger, som dikterdrake, dannet av papir.
Slutscenen I hvis eget jeg biting er og blir, som et * ill p i toppen pranger, Samfundets Stötter Fylder domsbasunen med sit: mens sejlgarnssnoren udgör hovedsaken.
Skibsbygger Aune: Hvorledes?
Skibet Petrus Gyntus Cæsar fecit!
Slig låg d e magtelös for mig og bad: sejler ikke iaften (lytter.)
” Å, sæt mig op i vester og i öster!
Konsul Bernick: Det sejler heller ikke Hvad lor gråd af barneröster?
A. lad tilvejrs mig gå med mine kvad, imorgen.
Jeg gav dem for knap frist.
Gråd, men halvt på vej til sang - Og for foden triller nöster - ' (sparker.)
selv om det koster skænd af mor og Det må ses grundigere efter Skibsbygger Aune: Skal ske, herr kon- væk!
I gör mig stien trang!
söster!
Rösterne (på jorden) Falk: sul - og det med de nye maskiner!
Ved Gud i himlen?
Konsul Bernick: Så skal det være.
Men V i er tanker; Svanhild grundigt og ærligt Her er mangt hos a, du skulde tænkt a; som trænger ti, en grund ig og ærlig re- pusselanker Nej, tro mit ord, paration Nå, godnat, Aune.
du skulde skænkt os!
t i l slig en börneleg er jeg lor stor: Peer Gynt: Men De, som födtes til en åndens dåd Fru Bernick: N u er de alle borte.
De nöjes med en flugt mod skyens kyster Konsul Bernick: Og vi er alene.
Mit Fåfængt var dog e j jar födsel; - navn lyser ikke i ildskrift længer, alle lys lmg jer stilt og tjen til gösel.
og hænger Deres digtiv i In tråd, Susning i luften som jeg kan slippe når och hvor jeg lyster!
er slukket i vinduerne.
Falk (raskt): Fröken Hessel: Vilde du önske dem V i er sange; du skulde sunget a!
tændt igen?
Hvad skriver vi idag?
Konsul Bernick: Ikke for nogen pris i Tusende gangs Svanhild: Se, det er smukt; verden.
Hvor har jag været henne!
I har du kuget og tvunget os.
Iad denne d a g en mærkedag Dem være; vil forfærdes, når i for vide det.
Nu er I din hjertegrube Nej, jeg har pregt på målet, sæt nu over, min stolte Svanhild - hvis De springet Svanhild Og tror De ikke smerten mangen gang Jeg ville bryde mine egne veje - - Falk: som Id av trivialitetens menighed.
Se, målet for personlighedens virke er dog at stå selvstændig.
sand og fri.
Det svigter ikke jeg og ikke De.
Et sjæleliv i Deres årer banker.
De ejer varme ord for stærke tanker.
De vil ej tile formens snörliv lagt om Deres hjerta frit må det pulsere; De fik ej stemme til at sekundere I fælleskoret efter vedtægts takt.
at forstå Dem, Om bordet sad det pyntelige lag.
passiaren surred.
hvor theen dufted mens frökner rödmed og mens herrer kurred, lig tamme duer på en lummer dag.
Religionens og moralens sag blev lilt av modne möer og matroner, og husligheden prist av unge koner.
mens De stod ensom lig en fugl på tag.
- --- Da nilked Deres moder over bordet: ” Drik, Svanhild, förend theen bliver kold ” OK de d r a k theen ud, den lunkne, vamle, som den blev nydt af unge og af gamle --- Nej, l e ej, Svanhild; bagved Deres spot der glitrer tårer O, jeg ser det godt.
Og jeg ser mer; er h i stövet trådt, og æltes til et ler, hvis form ej huskes, da skal af hver en tusenkunstner fuskes med modellekniv plumt og dumt og råt.
Vor Herres gerning verden plagierer, den skaber Dem ping - I eget billed; den æ d r e r, lægger til, tr fra, formerer.
Og er De slig på pstamentet stillet, da jubler den: Se n u er hun normal!
Men skal De åndligt dö, da lev forinden!
Vær min i Herrens vårlige natur; De kommer tidnok i det gyld´ne bur.
Lad andre få Dem I det nye hjem; men her, her sprang min förste livsår d- her sköd mit sangertræ d e förste skuld; her ilk jeg vingers f l u g t; hvis de ej svigter, jeg ved del.
Svanhild her, her blir jeg digter!
- - - - - vækkelsen af rige - - - - - - - - - aöt - - - - - - - - - mat är förlagt till dct religiösa områ- diga viljeförkunnelse är en eld, som man överallt ekot av Brands röst det, liar det dock kommit mera av vill bränna bort all halvhet, ljum- i Mäster Olofs lidelsefulla förkun- profetisk storhet över det.
Men det het och slapphet, själarnas fickfor- nelse såväl som i mindre märkliga viktigaste är, att dramat förkunnar mat och dussinmärke, en sprakande verk.
Ofta är efterbildningen lor- viljans helhet och allvar och kallets ström av kraft, som vill ingjuta all- ligt närgången som i Ann Charlott helgd och storhet.
Viljan är det avgö- var och kraft i viljan, väcka hänfö- Edgren-Lefflers novell Tvivel.
I böcker och rande i personligheten: ” Att e j du relse i kallet, intensitet och lidelse i tidningar, tidskrifter, kan, dig visst förlåtes, men aldrig hela personligheten och dess sätt att samtal blev den ett stående strids- att du icke vill. ” Viljan skall spännas reagera mot tillvaron.
Brand själv ämne, med ett o l d en andlig faktor hårt som en båge.
för att handlin- är en gestalt av eld och is, av ett av största betydelse, som naturligt- gens pil mi stiga högt.
Den som blott slags brännande köld eller kylig eld.
vis har hela sin inre kraft kvar, även sätter sig små krav o, lätt nådda mål Hans röst hör till dem, man inte kan om de Ibsenska slagorden icke ling- före, hans personlighet får aldrig undgå att lyssna till, dess styrka re äro moderne.
någon k r a f t.
Liksom Kierkegaard liksom mångdubblas av ekot från de Framgången med Brand gav Ib- Ibsen lidelsen.
hänförelsen, mörka fjällväggarna och får en näs- sen luft under vingarna.
Intet av som skall bära människan högre och tan övernaturlig styrka.
Som ljung- hans verk är så färgrikt, så festligt högre.
Kierkegaard utbrister: ” Å, eldar blixtrar det oupphörligt a V fantastiskt som Per Gynt.
Dct om jag finge se en trofasthet, som hänsynslösa krav på viljans styrka skrevs 1867, huvudsakligen under bestod varje prov en hänförelse, som själens lidelse och eld, personlighe- en vistelse på Ischia utanför Italiens bar allt, en försatte berg, tens helhet och förmåga att offra kust, i glödande sommarsol och i en omgivning av skönhet.
Per Gynt om jag förnamn en tanke som for- allt för kallet.
mådde slå.
bryggan mellan det änd- I Brand har Ibsen utvecklat hela bör till de djupa a h outtömliga ver- liga och det oändliga! ” Dct är den- sin inneboende eld och kraft.
Så myc- ken.
Ur samspelet av den skim- na den starka personligheten, i r k - ket svårare var det för honom att rande fantasileken och det gripande vädret, som går mot vinden, som vänta flera månader, innan den blev allvaret ljuda oupphörligt ord, som Ibsen velat skildra i Brand.
Han utgiven.
Hans förläggare Hegel skaka själen i dess innersta.
Att har gjort honom hård hårdare än vågade icke utge den till julen 1865. vara sig själv är att döda sig själv de flesta kunna sentera.
dels därför Han var rädd att den skulle störa säger knappstöparen med en pan- Dct var ju inte precis dox, vars innebörd är att endast den att hans läggning och livserfaren- julfriden.
heter satt sin prägel på verket.
dels några karamellverser a t t hänga I som förmår döda ’ sin själviskhet, sitt därför att han ville pröva honom i de För Ibsen var väntan uppgående i egna njutningar, sin situationer som voro aktuella för ho- fru tansvärd, dct var som att ha bekväma passivitet, och sitt fega, nom gällde även för ho- slungat blixtar, vilka stannat på vä- förljugna undvikande av personlig- nom själv vid denna tidpunkt om gen.
När Brand äntligen kom ut i hetens hårda prov, endast den skall han skulle kunna offra allt mar^ 1866, gjorde den sin verkan, verkligen kunna vara sig själv.
U r ” korstågsjubel ”.
av- kamp och skall hos Brand är enligt Ibsens egen upp- let.
Christoffer Bruun, som kände tände eldar av hänförelse gift icke närmast menat som ett re- honom väl under denna tid säger: s k y.
Få blevo ljumma inför den; spira det verkliga jaget, som ej flyr ligiöst drama.
I ett mcyket bekant ” Det är han själv, hans egna lidan- själv eld, slog den eld i andra.
Mån- prövningar och bördor, offer och an- brev framhåller han, att han skulle den och strider genom svält och nöd ga människor fingo av den avgöran- svar, och Em växer och härdas ge- ka under för ekonomiska bekymmer, kunna skapa samma drama lika in- för att nå fram till diktatre: hans de livsintryck Eftervärlden kan ju nom kampen, till dess viljan får den han frågade sig själv med stigande tensivt om en konstnär eller en politi- egen insats allt eller intet - som bäst se dess inverkan på litreraturen.
kraft, som likt en spänd bågsträng lighetens komedi.
Hon, som kände Ibsen bäst, förstod, vart han måtta- de sina slag, mot allt oblygt täl- lande av känslor inom eller utom äktenskapet, mot allt uppgående i äktenskapets materiella och trivala sidor, så att äktenskapets höga upp- gift a t t utveckla fullödiga person- ligheter äventyrades.
Ibsen hade i grund och botten Samma uppfatt- ning om äktenskapet som Nietzsche: Nicht nur fort, sondern hinauf sollt ihr euch pflanzen, d. v. s. äk- tenskap är icke blott fortplantning utan skapande av något högre än oss själva, i oss själva eller i barnen.
I Kjærlighetens komedi hör man tydliga preludier till Brand.
Falks frihetsbehov for sin personlighetsut- veckling, hans häftiga anfall mot samhällets lögn, som ofta klädes i sanningens glas och ram, mot må- aktighet och halvhet, hans hävdan- de av livets idella värden allt är förklara en till Brand, liksom dikten På vidderne, där skalden besjunger hur han lämnar sitt låglandsliv för att stiga upp på vidderna frihe- tens, klarhetens &amp; ensamhetens höjder med kall klar luft, där lin- jerna äro skarpa och klara som den absoluta sanningen Ett förspel till Brand a, också i viss mening Kongs- emnerne, som skrevs i Kristiania 1863 under den sista tiden av den bittraste perioden i Ibsens liv.
Han var förtvivlad och förbittrad över det mottagande Kjærlighetens ko- medi hade fått; han höll på att du- livskall?
Är det värt alla offer, allt lidande?
Skall det någonsin bära mig fram eller skall jag gå under?
När Kongsemnerne var färdig, var också Ibsen färdig med striden och tvivlet om sitt kall.
Striden var ge- nomkämpad och klarheten vunnen men nu inträffade något som jorden att gunga under honom Danmark blev överfallet av Tysk- land 1864, o c h Norge och Sverige ilade icke till hjälp, tan nöjde s i g med att sända sympatiadresser.
Ib- sen skrev rasande indignationsdik- ter, där han liksom Kerkegaard kommer till resultatet: att Iova är alltså att Ijuga.
Det var allt- så bara fraser och ludaskyssar, den skandinaviska hänförelse, som blom- strat alltsedan 1830-talet.
Ibsen kunde icke längre andas i kom - fordrar tro, som - - - julgranen.
själv.
Det för kal- lidanden eller - ångest: Är verkligen dikten mitt ker som om en prist.
Genom att dra- är stoffet i Brand ".
Dramats väl- I Sveriges 70-80- talslitteratur hör honom
Pris 6 kr.
pr år.
TIDEVARVET träffar den publik NI söker.
Annonsera vår tidning Lördagen den 17 mars 1928 N:r 11 set också överhöljas med glåpord liksom Föreningen för Stockholms fasta försvar, som skänker huvudsta- den varningssiréner på det att vi vid Skåneförbundet av P.
K.
R.
Frisinnade kvinnors ställning inför va- ten I höst och v. U:s förslag diskuterades och Socialdemokraten till vittgående luftanfall måtte hinna ila ner under jorden.
Och vilka klåpare miste hade den 11 mars årsmöte å Frimurare- länge och ingående Efter mötets slut slutsatser.
intogs gemensam middag Kl. 5 höll frö- Kristianstad under ordförande- ” Krig mot é g e t ”, säger Soci- icke Nationernas förbunds rapportö- hotellet i aldemokratens huvudredaktör, " blir i rer om det kommande kemiska kri- ett sådant läge den heligaste bland get ha varit.
och ansvarsfrihet beviljades drag om arbetslösa skaror o c h människoplikter.
Skola alla vänta på Vi Se alltså här en bild i smått av Till förbundets ordförande valdes fru outnyttjade t I I I g å n g a r. ” Föredraget f ö l j d a hela tiden med in- alla i avrustningsfrågan så kommer vad upplysningen om det maderna Elsa Nordlund Övriga styrelseledamöter aldrig någon avrustning till s t å n d kriget utlöser för verkan.
Det är ter blevo o hovrättsnotarien Elisabeth tensiv uppmärksamhet och belönades med Var och en får ta sin risk och sitt an- givet att upplysningen har stora Nilsson Malmö, f i l mag. Hulda Lundh.
ihållande applåder.
Vid utgången sa nå- Ystad fru Maria Benediotsson Hälsing- gon ” det var som om jorden själv talat ” svar.
Varje nation får göra vad på chanser att bringa oss till förnuft borg fröken Anna Jönsson, Lund, lin- Jag tror, att I dit uttrycket låg, att frå- den ankommer f ö r att driva militaris- och att motsidan har många chanser rinnan fröken Hildur Persson, Kristian- gan hade blivit framlagd för oss i all sin att hålla oss kvar i dårskap.
Man stad.
Suppleanter blevo fru Louise af storhet allvar och ofrånkom- men tillbaka. "
Och Dagens Nyheter i en ledare: kan alltid blanda bort korten för Ekenstam Lomma fru Emilia Jönsson, lighet — något som vi väl kan upp- ridhill, fröken rektor Florida Annie Holm.
Weibull, Trälleborg Lands- skjuta, men aldrig komma ifrån E.
N.
" Antingen är försvar möjligt, och den som inte vet vad han vill och vad krona, då måste försvarsväsendet i grund han tror.
Till ledamöter i centralstyrelsen valde Det är sant, att de som under des- fru Elsa Nordlund, e o hovrättsnotarie omläggas Eller också ä r kriget hädanefter endast ömsesidig förstö- ra år av experimenterade givit kri- Elisabeth Nilsson och fil.
mag. Hulda Blekinge länsförbund av F.K.R.
relse, och d i måste börjas ett krig get dess nya djävulska gestalt, mot Lundh.
Suppleanter blevo rektor Annie Weibull och fru Elin Mechelsen Kristi- höll söndagen den 4 mars årsmöte i mot kriget utan alla ackord, hänsyn sin vilja kunna bli ett medel till vår anstad, fröken Anna Jönsson, Lund, fru Ronneby under god tillslutning från de räddning, Men skall mänskligheten Stina Persson, Malmö, fröken Lisa Ljung- olika lokalavdelningar Ordf. fröken och halvmesyrer. ” sitt häls- Dessa yttranden äro märkliga.
gå över en knivsegg till en ny fram- gren, Trälleborg och fröken Agnes Sten- Ebba Holgersson, påminde i ningsanförande om den förlust F. K.
R. icke minst därför att de komma så rid av arbete och utveckling, då tror berg, Hälsingborg.
Till revisorer valdes fru Stina Pers- gjort genom fru Anna Bugge-Wicksells kort före valen.
O m det finns någon jag för min del att något annat än logik och någon vilja till handling fruktan måste till.
Stå vi på stånd- son, Malmö och fröken Anna Lundborg bortgång bakom orden, vilket man icke har punkten, a t t om vi ha utsikter att fröken Signe upplästs Sedan och års- godkänts och revisionsberättelserna samt val, omval, anledning betvivla, måste de påverka klara oss i ett krig.
så ska vi rusta, Årsmötet beslöt att utlysa ett stipendi- skett av ordf .. arbetsutskott och övriga v a l k a m p e n, kanske valresultaten, ha v i inga utsikter.
ska vi lita bli, um för Medborgarskolan å Fogelstad till funktionärer, vidtog dagens huvudsakliga kanske Sveriges ställning t i l l fram- d i äro vi byte för experter a v olika ansökan ledigt Sökandena skola vara förhandlingar: diskussion över V. U:s bosatta I Skåne Vidare beslöts att an- cirkulär.
Diskussioner blev både lång och vilja och därför olika mening.
tidens stora problem.
ordna föredragsturnéer i aktuella frågor livlig.
Önskvärdheten av att åt nykter- Så ter sig alltså upplysningens Vi miste därför gå emot kriget och uppdrogs åt styrelsen att träffa över- hetsfrågan även bereddes plats på pro- grammet framhölls av de närvarande, li- verkan på hjärnor som icke av för- såsom ett brott.
ett h i n mot förnuf- och uppdrogs med föredragshållarna Med anledning av e n stora förlust som kaså några smärre tillägg till ett par domar eller intressen förhindras att tet, en synd mot livet, en synd mot ta skäl och dra slutsatser För.
den helige a n d e När de bästa män- Riksförbundet lidit sedan skåneförbundets av punkterna I övrigt godkändes enhäl- sista årsmöte uttalade fru Elsa Nordlund ligt de olika punkterna svantidningarna ha en annan och niskorna de med eld, fantasi och några tacksamhetens minnesord för IN Efter gemensam middag avslöts Im- svårare ställning.
Deras artiklar bä- djup ansvarskänsla, kasta in sin per- Wicksells stora insats i arbetet för de II.
mötet med några allvarsord av ordf. om ra spår av vånda.
Det moderna kri- sonliga handling och sina liv i kri- berala idéerna och betonade att Skånes¨ tidens politiska läge.
Mötet.
som var ett get är förödande, därför böra vi i tid get mot kriget sker det icke med liv- frisinnade kvinnor alltid komma att be- av de mera stilla ett verkligt arbetsmöte rusta oss till försvar Men det mo- rädsla som motiv, Och till något hög- vara fru Wicksells minne i vördnad och utan yttre festivitas, var betydelsefullt och givande genom den starka tro på nöd- derna kriget är i n te så förödande re hos människorna måste de också Elsa Alkman, som med detta vändigheten av idéernas fasthållande i att det inte lönar s i g att rusta sig vädja.
än till fruktan för döden.
Vi år lämnat skåneförbundets styrelse genom dit politiska livet, i i vilken de närvaran- till försvar Det finns redan effek- miste Y något bättre framför oss än sin avflyttning till Norrköping avsändes de gåvo-uttryck tiva skyddsmedel mot maderna va- en fortsättning p i denna tillvaro med ett telegram med tack för värdefull insats förbundets arbete.
pen.
Det finns visserligen inte än allas krig mot alla, djupa klyftor i men komma säkert att uppfinnas.
Vi och djupa orättvisor, stor fattigdom den att stanna vid olika former av grannfolk i nöd.
Genom att våga vilja undvika krig.
därför skola vi och andlöst jäkt mot döden rusta oss.
Det blir säkert krig, där- Vlken djup trötthet måste det in- vägran.
De drivas till att söka göra denna invasion över ett grannlands insats i det uppbyggande arbetet gränser h a de visat sig vara värdiga for miste vi rusta oss.
När v i rusta te finnas hos massorna i Europa som arvtagarre av det folk som grundade är det ett värn för freden.
när an- låtit några få cyniker leda våra öden till att skapa ett nytt försvar.
Här skulle man kunna tala en hel Röda korset Mitt i denna hemska dra rusta, är det ett hot mot freden.
under dessa efterkrigsår!
De äro för del om Intern.
kvinnoförbundets diskussion om man skall kunna för- Allt har sagts utom ett: det försvar trötta att ens vara riktigt rädda gränsförsoningsarbete.
Men för att se Europas 600 millioner med gas- vi ha är modernt och tillräckligt för Det måste tro och förtröstan eld våra behov Det har ingen i detta och vilja till för att förvandla en ta ett aktuellt exempel Se på de masker och gastrygga bostäder gå sammanhang vågat säga.
vag obestämd avsmak mot kriget till tappra schweizarna.
ytterlighetspa- de ut med ett sprängämne, mot vil- Man har en stark känsla av att handling, till opposition mot dem cifister och vägrare.
som varit inne ket ännu intet skydd uppfunnits: Nu mobilisera de en liten kärleken.
major Bratt underkännes inte för som ha makten, till krigstjänstväg- för oavlönad tjänst I t ett sina åsikter om modern krigföring ran, till anslagsvägran.
utan för de slutsatser han diar u r Si mycket mer rom det j u inte gir dem.
Annars skulle väl Röda kor- för dem som viga sina liv för fre- Mötesplatsen O v e r en knivsegg Forts. fr. ro.
1.)
g a r: Vi måste ytterligare fullkomna krigets förödelse- och skyddsmedel.
och: vi måste utrota båda delarna För den som är intresserad a " ut- gången av denna strid är det nyttigt att ta del av och iakttaga den reak- tion major Bratt kommit åstad.
Den torde väl ra typisk för hur nutida människor av olika uppfattning rea- gera inför framläggandet av fakta Major Bratts framträdande är i sig ett tidens tecken Han har bru- tit sig ut ur den militära tankevärl- den och ser med en nykter, fördoms- fri människas syn och en invigd mi- litärs sakkunskap p i vad som sker.
Ett paralellfall till honom är do- centen Axel Höjer som från medi- cinsk utgångspunkt kommit t i l l ena- handa uppfattning om krigets nya skepnad och dragit samma slutsat- ser: det är nödvändigt att lägga bort kriget alldeles.
Våra läsare kunna själva ta del av major Bratts syn- punkter liksom av docenten Höjers och konstatera att de äro de samma som tidningen med monoman envis- het upprepat sedan 1923.
Men major Bratt ä r icke i den position att han kan ostraffat få hålla på med sin upplysningsverk- samhet.
Han måste offra sin karri- är och tåla hån och glåpord från for- na kamrater.
Han måste uthärda att kallas fredsfrälst och att han med alla sina utländska auktoriteter för.
klaras ingenting begripa.
(Afton- bladet den 12 man.)
Detta raseri är inte att undra på, ly redan har Bratts artiklar föran- lett tidningar rom Dagens Nyheter b i d a er karrig og naturen er ödsel Det er d y n at böde med livet for sin födsel.
— Jeg vil opad, höjt, PI den btatteste tinde; jeg vil endnu engang se solen rinde, stirre mig træt på det lovede land, Y at få snedyngen over mig kavet; de kan skrive derover: ” her er ingen begravet ”; og bagefter, — siden —!
Lad det gå, som det bo.
Kirkefolk (synger på skogstien): Velsignede¨ morgen, d i Gudsriges tunger traf jorden som flammende stå!
Fra J o r d a mot borgen nu arvingen sjunger på Gudsrigets tungemål skap Elsa Nordlund, Kristianstad fröken Elisabeth Tamm, Fogelstad Lund, till revisorssuppleant tacksamhet en oavbrutet!
När Ni behöver och högt kommit dan så pass nära, som an och av drömmen om det " tredje ri- Våren 1868 flyttade Ibsen från han tillbragt ett par månader till- ket ”.
Det var Ibsens intryck av sin Italien till Tyskland.
I Dresden sammans med dem.
Vid tredje ge- egen samtid som ett kaos, ur vilket skrev han De unges förbund, ett sa- nomarbetningen var han så förtro.
något nytt och bättre miste framgå tiriskt lustspel med något av tysk gen med dem, som an han levat ett som framkallade denna dröm an det ölborgerlighet över sig.
Dess en helt liv med dem - sett dem rodna tredje riket.
Redan 1864 då Ibsen smula chargendc teckning av Ib- blekna.
skälva.
fått dem till att blot: tyckte a t t si mycket sam- sens speciella strykpojke, den poli- t % i obevakade ögonblick, sett hu- man honom, hade han väntat en tiske frasmakaren.
som döljer sitt ru en utkastad tanke bitit sig fait i världsrevolution, rom skulle sopa hjärtas råhet och sin hänsynslösa deras sinnen — eller en känsla brett bort det närvarande och bana väg for strebernatur under blomstrande fra- ut sig i deras själ.
något nytt.
Så k a n fransk-tyska ser och religiösa talesätt gav upp Till det yttre anlade Ibsen från kriget 1 8 7 0 - 7 1 och kommunens hav till våldsamma angrepp mot Ib- denna tid en mask av aristokratisk uppror, Ibsen hoppades på nytt, att sen.
Han tog det lugnt.
Han bod- förnämhet.
Han tog m o t så min- nu skulle en ny värld gå fram ur de i Dresden och sedan i München ga ordnar, att han vid högtidliga kaos.
en värld.
där frihet under an- och var alltså utom skottlinjen.
tillfällen såg ut som en välbehängd svar skulle ersätta föråldrade moral- Hans umgänge var hustrun och julgran och var ytterst soignerad.
begrepp.
Hans drömmar ha hittills nen Sigurd.
varjämte hustruns sys- Det är ju ganska naturligt, att han, icke i någon anmärkningsvärd grad ter Marie Thoresen, till vilken dik- s a n en gång varit så fattig.
att han gått i uppfyllelse.
Vi ha haft ett ten En vandlilje är skriven, stad ho- mist uppbära hin för sin klädsel större kaos och ett häftigare andligt nom nara.
Annars drog han sig o. d., nu ville visa, att m a n ej längre jordskalv att genomgå än Ibsens ge- mest för sig själv och levde samman kunde trampa på den.
som Europas neration, och optimister b a n Wells med sina diktade figurer.
Under monarker och främste män delade ha karakteriserat världskriget som den oändligt långa påklädningen på om att hylla.
” den flammande födelsen BY något morgonen pratade han med dem.
P i Ar 1871 utgav Ibsen ett band dik- nytt " men ännu ser man det nya hans promenader voro de med, och ter och 1873 det stora dramat Kej- blott trevande ansatser.
Bety- när han satt p i kaféet och iakttog ser og Galileer.
Idén härtill hade delsen av dramat ligger kanske människorna, ramlade han drag.
till legat och grott inom honan redan främst däri.
att Ibsen under många dem.
De vänner, han då och då ta- före Brand.
Därigenom att Ibsen års genomträngande av t v i skilda lade med, kommo honom e j mycket icke har kunnat genomföra karak- livsåskådningar fick tillfälle att nara.
Men med sina diktade män- tärsteckningen av Julianos, dramats pröva sanningshalten av sin egen niskor levde han helt och fullt sam- centralfigur har verket icke blivit moraliska åskådning Djupare och man i en koncentration.
som knap- det storverk, s a n Ibsen drömde an.
djupare borrade han in mot sig själv past någon annan diktare.
I första Men det målar väldiga fresker av med frågan: är jag sann?
och hår- utkastet kände han dem så, som an kampen mellan hednisk livsnjutning dare och hårdare borrade han på varje punkt i samhällslivet, där han han mön dem på en resa, säger och skönhetskult I ena sidan han hade I andra utkastet hade han kristen försakelselära å den andra, fann lögn nå- hyckleri.
(Forts) för störtade en Vichy- Ring då Mineralvattenfabrik Thor TEL SÖDER 156 I I &amp; SÖDER 336 I I Hemsändes direkt efter order * som och det MODERNA Silverpolermedlet slit koppar na bordssilver mässing samt föremål av brons m. m. polerar och Pris pr flaska 3.50.
Liten fl.
1.25. i färg- Speceriaffärer m. fl och G Y L L I N G &amp; Co. N.
19876 Regeringsg.
