# ID: svediakorp-per3377
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1928
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,475
# sentences: 437
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


FRIHANDEL av ANDERS ÖRNE Hemmen i den nya världen - Tänk, vad vi skulle kunna ha det bra, om v i arbetade båda!
Jag skulle ha ett arbete liksom du, det är många fruar som har ..
Det stundar val rill andra kam- maren, och om man får döma efter tidigare erfarenheter komma där d e gamla trollformlerna ånyo att prö- vas där det skall göras troligt, att invånarna i ett land kunna leva p i att beskatta varandras arbete.
J a g ber om ursäkt att j a g använ- der ett si vanvördigt språk.
Men j a g finner intet bättre.
Över hela världen h a r länge som en epidemi g å t t den ena protektionistiska ström- ningen efter den andra.
Epidemien har kulminerat efter kriget då Eu- ropa fått 11,000 km.
nya tullgränser och en mängd förhöjda tullsatser i olika länder, samt till på köpet stats- monopol p i utrikeshandeln i ett av vår världsdels största länder.
(Ryss- land).
- Pore kriget, då Europas folk in- nu hade friska krafter, förmådde de någorlunda uthärda de ständiga angreppen p i sitt välstånd från denna förvända handelspolitik och trots den gå framåt.
Men efter den stora åderlåtningen 1914-19 ha de blivit så försvagade att det fortsatta förvända ekonomiska levernet fram- kallat allvarliga farhågor för deras tillfrisknande Den hänsynslösa monopolism.
som genomgår näringslivet och de skrå- tendenser, som utmärka, vissa grup- per av industrirbetare i alla länder, utgöra avspeglingar p i ett annat - plan av den handelspolitiska utveck- utsäde och avelsdjur, varav d e skulle Nej I Jag vill ha ett hem.
Jag vill lingen.
kunna frambringa stora mängder ut- ha min fru hemma Det är inte nödvän- digt att du arbetar Hemmet är det för- I alla länder gå stora skaror ar- över de nuvarande.
betare utan sysselsättning eller ar- Vad är då orsaken till denna egen- nämsta.
beta på inskränkt tid.
Flera av de domlighet som påverkar allas våra inga Det barn.
var färdigt Hemmet med var det.
litet och De hade lätt- grundläggande industrierna, exem- livsvillkor?
J a g skall svara enkelt skött.
Frun hade inte mycket annat att pelvis kol-, järn- och stål- samt bom- och kort.
De kanaler, ge- göra i n att besluta vilka kläder hon skulle ullindustrierna visa starkt framträ- nom vilka utbytet av ta p i sig, om mannen någon enda gång dande sjukdomstecken, lönerna inom varor och tjänster sker tog henne med ut.
Det blev ett väljande.
Han hade Ofta ling kom arbetsdag han hem och sent var på sällan nat- dessa industrier äro i förhållande mellan köpare och säl- hemma.
till levnadskostnaderna och den all- jare, fungera icke på ten.
Men han var lugn i förvissningen männa utvecklingen låga I hela ett tillfredsställande om att hemtrevnaden var säkert befäst i världen klagar jordbruket och det sätt.
Handeln, vars uppgift det hans hus.
Ty han fick se sin fru i för- med full rätt över ett starkt be- är att sörja för cirkulationen av va- kläde var morgon innan han gick till tryck, hänförande s i g till låga pri- ror och kapital, är utsatt för alla arbetet.
Han föreställde sig hur hennes husliga ser på jordbrukets alster och höga slags konstlade inskränkningar i sin arbete under dagens lopp byggde upp priser Pi nästan allt vad jordbruka- rörelsefrihet och är delvis olämpligt den trygga, oersättliga, rika värld, som var hans hem.
Och så hade han glömt ren behöver köpa.
och ofullkomligt organiserad.
att det inte var mycket att bygga med.
Det besynnerliga förhållandet rå- Finge de riktigt äkta protektioni- Arbetsmöjligheterna var inte längre kvar der sålunda i Europa och andra sterna följa sina känslor då skulle I hemmet.
Han satte sin lit till matlag- världsdelar, att en stor mängd män- väl till sist aldrig något slag av ning och handaslöjd.
Och hur många gör niskor måste umbära även det nöd- varor få passera över de från ekono- inte det.
Någon väg som för kvinnan tillbaka vändiga i fråga om föda, kläder och misk synpunkt godtyckliga stats- till hemmet som enda arbetsplats kan husgeråd medan stora grupper an- gränserna.
Det är ur sådana stir- man inte hitta.
Men det är I n k så myc- dra människor, skickliga och villiga vanden, som v i r världsdels ekono- ket att vara ledsen för.
Ty just genom att frambringa dessa nödvändig- miska svaghetstillstånd väsentligen denna följd av utvecklingen på andra hetsvaror leva i betryck eller gå utan kan förklaras.
Själva världskriget, områden, tvingas man att se över och sysselsättning och nödgas ropa p i som man alltid talar om i detta sam- bakom det kvinnliga hemarbetet som för- e ' ' starkt och trygga hem offentliga allmosor.
I en stor del manhang, hade en av sina huvud- " ' villkor av vår världsdel sakna exempelvis rötter i den mångåriga ekonomiska jordbrukarna maskiner och ända- avgränsningspolitik.
som staterna skatter inom hembildningens konst kom- dagen, Och detta sker utan att det målsenliga redskap, under det ma- fört mat varandra.
Det var den gam- mer i värde.
skinnindustrien I andra länder arbetar la österrikiska dubbelmonarkiens be- gamla behöver förlora i med stora svårigheter a h jordbru- handling av Serbiens jordbruksex- karna i ett land som Sverige få be- port, som födde den hatstämning, värdefulla krafter, som får komma till trakta det som en nåd att få sälja (Forts. å sid.
4.)
heders - - - - ' ' ' kare öppnar si så oändligt mycket ri- Villkoren är inte längre så hårda.
Det TILL SAKEN frågan ännu kunde stå öppen.
Eller p i byggd 5- eller 6-årig högre sko- om - som departementschefen själv la föreslås nu.
att vid varje kommu- avsåg - frågan inträtt i nytt läge nal flickskola skall finnas möjlighet efter 1927 års beslut.
till anknytning till såväl folksko- - Solar släckas och försvinna lans 4:de som 6:te klass.
Den upp- världar grusas liksom gals åt avkortade linjen, motsvarande Bör man då så sällsamt finna sakkunnigförslagets 5-klassiga hög- att - en tallrik gick i kras?
re skola, är struken.
Återstår allt- Anna Maria Lenngrens älskvär- så en 6-klassig linje byggd p i 6- da epigram blir nästan för filoso- årig bottenskola, med 12-årig » läro- fiskt allvarligt i detta sammanhang gång » och en 7-klassig p i 4-årig Debatten hade snarast tycke med bottenskola med 11-årig lärogång.
vår tids adelsmöten på riddarhuset, Tidevarvet h a r ej förut upptagit då gammaldags vältalighet a h pa- frågan om anknytningen till botten- tos t i l l sist upptäcktes röra r i g om - skolan Den har synts oss av jäm- - en pension eller ett gravbrev!
förelsevis ringa vikt mot frågan om Dock, nog fanns allvar I d e b a t - smidigare system, som g a v ut- ten, allvar som vi kanske ej kunna rymme åt vars a h ens arbetsförmå- se allvarligt nog.
T y genom den och arbetstakt och ej fastlåste lyste bjärt i ögonen p a r t i h a n - obevekliga » läsår » d e I n bakom 1927 års skolbeslut, med ty åtföljande årslånga kvarsitt- vanskligheten i a t t Statsmak- ningar.
När denna fråga.
blir löst terna, som är en maktkamp mel- för både bottenskola och högre skola, lan partier, lägger sin tunga hand då är udden bruten i striden om hot- på detaljerna i den b y g g n a d som tenskolans längd och den högre sko- skall ge bästa möjliga Start för den lans anknytning, ena parten i vad H.
G. Wells kal- Det spelade föga roll om den hög- lar » kapplöpningen mellan uppfost- re betet skolan hela är vägen 6- eller ran och världskatastrofen ».
Men låt oss gå till den s. k. sa- praktiskt, att vars och ens borde måste tolkas som ett skall, k e n och se vad propositionen inne- fulla i n t r e s s e o c h a k t i - huruvida departementschefen av for- hiller, I stort sett detsamma som vitet tages i anspråk - och ej - i likhet sakkunnigförslaget om en avgiftsfri blott s. k .. » praktiskt arbete » nästan relsen ansett - och examensfri kommunalflicksola till övermått kommer in I d e sista vore bunden att bygga den kom- (Se Tidevarvet f.
1927 n:r 46, 49, klasserna, då till på köpet pubertets- munala flickskolan på 6-årig botten- 50).
Men mor sakkunniges förslag tiden för d e flesta är passerad, kan- till ske med redan grundade funktio- skola, eller am - i likhet med vad om genomgående anknytning (Forts. A rid.
4.)
1927 års Skolsakkunnige ansett - folkskolans högsta klass och en där- E n het remissdebatt utspana sig i riksdagen med anledning av rege- ringsförslaget om kommunala flick- skolor.
Varom?
Månne om princip- frågor - exempelvis om skolårens mängd och den högre skolans längd, om tidpunkten för de olika ämnenas inträde på schemat ur pedagogisk och hygienisk synpunkt?
Månne om den viktiga kompetensfrågan för en ny bildningslinje?
Eller möjligen om nödvändigheten att som försla- get gjort ställa lärarna i praktiska ämnen utan ordinarie anställning och följaktligen utan lönetursberäk- ning och pension.
Eller slutligen gällde kanske debatten den frågan, om nu på lyckligaste sätt vore ut- nyttjad den möjlighet som gavs, att på jämförelsevis fri grund skapa förutsättningar för ett uppfostrings- och undervisningssystem, som i viss mån kunde bli banbrytande för den n y a » arbetsskola » som talats om och tillstyrkts i den sista tidens skol- diskussioner, betänkanden och för- slag?
Ingalunda Debatten.
som dundrade om » s v e k, » upprivna be- slut » och en » omsadling som var otroligt », handlade om huruvida ett ga Där är t. ex. de unga självförsörjande flickornas lilla kula, där ingen är hemma under dagen, från tidig morgon till sent är värdefullt och väsentligt om man for- nekade ATT det var ett hem, uppbyggt på den bästa grund och med förmåga att ge igen dubbelt av vila och tillfredsstäl- lelse mot vad som blivit offrat på dess skapande Och där är de unga pojkarnas lilla hem, med en hängmatta för besökande brö- der och vänner.
en plats för gott kam- ratskap och duktigt arbete och rekrea- tion.
Ett hem som aktas noga i gengäld för den självständighet och frihet, som det ger.
Där är hemmet som tillhör den längre komna yrkeskvinnan, framgångsrik i sigg arbete och med större resurser.
En mö- tesplats för människor med levande idéer, fond av hemtravnad, ett fäste för fri- gjordhet, gästvänlighet och varmt män- niskointresse.
Och där är dubbletten, som delas av två kamarater, man och hustru, där han fortsätter sina studier medan hon har eget, självständigt arbete.
Inte är det huvud- saken att hon överger sin bana för att laga hans mat efter många och långa år, sedan han blivit färdig.
Men aktsamhet, fördragsamhet och en lägges så samarbete Att är luften dubblettens får vara frisk på god- sina ägare.
krav av lynthet och hemmets ande inte såras.
Casan
alltså även med rätta tillkommer Icke a h å andra sidan På g l i d?
det allmänna och arbetsförtjänst anser bör av och en oför- hjälp hjälp D.
A den » på glid » betecknar kränkt behållas Vilka summor, som före- — vars som ens man var enligt utan rätt En högermotion om förhöjda tullar å levande kreatur och kött har efter en livlig debatt avslagits av riksdagen.
Det var ganska naturligt, att en sådan motion skulle avger i år, när priserna på slaktdjur äro så ovan- ligt låga Ingen kan förneka, att jordbrukarna nu få för dåligt be- talt för sina djur, och för dem som i skyddsåtgärder se jordbrukets en- da hjälpmedel.
var en förhöjning av tullarna således den följdriktiga i t - gärden.
Ute i bygderna hör man, att prisfallet beror på, att Sverige översvämmas av import av levande djur, då exporten istället blivit min- skad genom den här a h var uppträ- dande mul- och klövsjukan.
1925 var det exportöverskott på kött 1926 däremot importöverskott och 1927 visserligen även importöver- skott, men väsentligt lägre Under ile första månaderna av 1928 har icke ett enda levande djur importe- rats Importen är i avtagande och den allmänna föreställningen om dess inverkan är således i hög grad överdriven Det anmärktes i riks- dagsdebatten att tullarna i Tyskland och Norge försvårade exporten.
Det är intet skäl för att vi skulle lägga oss t i l l med högre tulltaxor, det blir samma förhållande som med kapp- rustningarna länderna emellan Det fria utbytet av produkter och han- delsvaror måste vara det mål man inriktar sig p i både för uppehållan- det av fredlig samfärdsel och för inte driva upp levnadskostnader- na i onaturlig höjd.
Dessutom vad för, inga är tullar bevara jordbruket dåliga kan år.
att Och 1927 i, sällsynt dåliga skör- deresultat tvingar många att sälja sina djur.
Därför blir tillgången stor och priserna sjunka, inte minst när kronoskatten skulle ut i novem- ber-december och kommunalskatt ten i februari Därtill kommer för arrendatorerna i4 man, d i arrende skall betalar.
Det vore väl bra mycket bättre att ge jordbruket en rättvis beskattning istället för att å ena sidan ta ut för höga skatter å andra ge s. är k. tullskydd, vilket för sidan det första ganska ovisst, att det kommer jord- brukarna till godo för det andra höjer levnadskostnaderna överhu- vudtaget och därmed även för jord- brukarna.
Vår nuvarande taxering utgår från ett för högt jordvärde 1928 års taxering höjer detta ytter- ligare Vårt deklarationssystem be- främjar dålig skötsel och dåligt un- förbundet som en man stod bakom kravet p i höjd införseltull p i kött.
Till jämförelse anföra vi den resolu- tion, som år 1902 fattades a r samt- liga Själlands Husmands- (småbrukar) fö r e n i n g a r, den 5.
k. Kögere s 0 1 u t i 0 n e n.
Åtta år senare blev den antagen av samtliga Danmarks småbrukarför- eningar och är den lösen, rom för att citera en a v rörelsens ledande gående grundvärderingar b o r d e tillfalla det allmänna, om grundrän- tan uttages i stället för att tillfalla den enskilda spekulationen — sär- skilt gäller detta städerna och deras omgivningar medan avgifterna för jordbruksjord snarare kom mer a t t minskas — framgår av mo- tionens beräkningar av hur övriga — vas.
tullar a h skatter böra kunna avskri- Från den första april i år skulle starkare bekräftelse genom folkets bland annat råsockeravgiften bil- ofta dyrköpta erfarenheter. » skatten samt tredjedelen a~ samtliga tullskatter bortfalla.
Från första Ur Kögerresolutionen Husmandsstanden kræver ikke nogen april nästa år skulle inkomst- och Begunstigelse for sig ved Skattelovgiv- förmögenhetsskatten till staten bort ningen.
— — falla.
samt arvsskatten och den an- Husmandsstanden maa derimod kræve: tredjedelen av tullarna Och snarest mulig Ophævelse af enhver Told från första april 1930 bortfaller tul- og s ~ s _, beregnas * (eller i Forhold larnas sista tredjedel.
Grund * - til Förbrugsartikler, saasom Fode- beräknas efter nuvarande för- midler, Beklædning.
Möbler Bygning hållanden komma att utgöra 300 Besætning, Redskaber, Maskiner Raastof- milj.
kr., varav staten alltså skulle fer og Aebejdsfortjeneste, da alle deslige ha rätt till 180 milj. kr.
och kom- Byrder (ofte med Tillæg a f Toldbeskyt- munerna 120.
Av skatter skulle telse o. s. v.) hviler uretfærdig tyngende blott behöva kvarstå avgifter på al- kohol &amp; tobak, c:a 100 milj.
kr., p~ Arbejdet og de smaa Hjelm.
Husmandsstanden maa I Stedet derfor samt nöjesskatt och chokladskatt.
Förslaget innehåller ävenledes be- kræve at der til Dækning af de offent- lige opkropkræves Skat paa stämmelse om att statens tillskott till och invaliditetsförsäkringen den Jordværdi, som ikke skyldes Enkelt- ålderdoms- mands Arbejde, men som hidrörer fra ringen skall utgå med 75 procent Samfundets Vækst og Udvikling og som Som övergångs b e stäm- særlig a p sig i ~ Storbyerne ~ og utfor- melse föreslår motionärerna ut- tjent tilflyder uvedkommende Privarspe- krävande av en extra ordinär förmö- kulanter i Stedet for at inddrages i Sta- genhetsskatt vilken skall användas tens og Kommunens Kasse, Deslige Byr- till täckandet av den värdeminsk- der vil ikke tynge Arbejdet, men tvært- ning.
som grundräntans fullständi- imod göre Jorden billigere, og derved ga indragning kommer att medföra lette Adgangen for hver Mand til d faa på grundegendomar O m det berättigare i en sådan er- eget Hjem.
sättning t i l l grundägarna rider I Danmarks riksdag har i år av mvcket olika meningar bland Dan- marks förkämpar för övergång från Retspartiets representanter fram- skatt till jordvärdeavgift Motionen lagts ett förslag till rad Kögereso- åsyftar tydligen att härigenom kla- lutionen begär — övergång ra de tilltrasslade förhållanden, som från s k at ter till jord- de höga inteckningarna i jorden värdeavgift överallt vållar.
En successiv ned- Enligt detta skall en ny grund- gång i jordvärdet måste ju annars värdering genomföras — för att se- vara enbart av godo för att göra dan återupprepas varje år — varvid jorden åtkomlig ej blott för ka- jorden räntan taxeras den fulla år- pitalet!
liga på efter grundvärdet Efter Till sist ett observandum¨ till detta denna värdering som skall vara slut- lagförslag: en sådan övergång från förd till d.
1 april 1930, skall sta- skatt till jordvärdeavgift onödiggör ten ha rätt till tre femtedelar av hela på det mest radikala sätt självdekla- kommunerna och rationens faror och snaror, till för- grundräntan, landstingen skall ha var sin femte- mån för en offentlig värdering av del.
(De stora stadskommunerna få objektiva värden.
alltså två femtedelar.)
Meningen med detta att » övergå Grunnskyldsförbundet från skatt till jordvärdeavgift » är N o r s k a förbundet för » övergång alltså att radikalt skilja mellan de samhällsskapande jordvärdena, från-skatter till jordvärdeavgift som bero av folkmängden och det h a r hänvänt sig till Oslo stadsfull- med begäran om att grund- allmännas anläggningar och vilka mäktige värderingsexperten Dr. Julius Pick- let få en fast grundskatt, lägre än ler från Budapest måtte inkallas t i l l den nuvarande, och inkomstskatt Norge.
Oslo kvinnoparti har under- stött denna begäran som emellertid som utgår efter samma grundvärde blivit avslagen.
Dr. Pickler har dock med viss procent för olika år efter ställt sig till disposition, ifall för- rn i förhållande till medelskördere slaget i någon form skulle återkom- män — » år för år har fått en allt dra * Fornödenheder = " sultatet växlande skala Detta blir en förening av fastighets- och in- komstskatt.
Men ingen skatt på ny- byggnader och förbättringar.
Icke heller stadsunderstöd till den årliga driften eller tullskydd.
Det är inte derhåll vid jordbruket och uppmunt- hjälp utan rätt jordbruket behöver.
rar falska uppgifter.
Låt oss istäl- Dr. Pickler är en av de erkänt duktigaste a h mest erfarna i grund- värdering.
Han har själv varit över- ste värderingschef för Budapest kommunala statistiska kontor.
Han förfogar givetvis över ett rikhaltigt och värdefullt material angående grundvärdering och byggnadspoli- tik.
Dr. Pickler har av de kommu- nala myndigheterna i olika europe- iska städer varit tillkallad att assi- stera vid utarbetandet av lagformu- leringar och vid tekniska värde- ringsfrågor Wien.
Bremen.
Ham- burg Köpenhamn m. fl.
städer har sålunda haft besök av Dr. Pickler.
Den ungerska ä r en kommunala av de bästa, grund- som skattelagen existerar.
den anses mönstergill.
Åtta ungerska städer har genomfört kommunal grundskatt varför den praktiska erfarenheten i Ungern ä r tillförlitlig.
Vi kan endast hoppas att frågan också här snart börjar röra sig fram- a t men var står Sverige?
framtid Europas av E L I N WÄGNER Det bästa med Coudenhove- het i n naturens.
Den yttrade sig Kalergis bok, Hjälte e I- som lyckomoral i etiken och natura- l e r helgo-n, är icke dess kritiska lism i konsten.
Nu har vetenskapen del som refererades i förra numret som Coudenhove riktigt anmärker, av Tidevarvet.
Det partiet är kan- störtat den världsbild som utgavs ske rikare och fylligare i n det se- som vetenskaplig.
Den moderne eu- nare och det är nödvändigt som un- ropéen ser världen som ett system derlag for den positiva delen av bo- av strålar och vågor, krafter och ken.
M e n det är så modigt av för- rytmer, energier och harmonier.
Ma- fattaren att han icke stannar vid terien är bara en form av denna obe- Europas inte upplösning genom im- kanta kraft.
Den e n e r g i s k a fysi- moralitet Nan visar på de yttre fa- ken banar väg for en idealistisk me- ror som hota från amerikanism a h tafysik.
bolsjevism från de färgade rasernas Materialismens Mötesplatsen Smålandsförbundet av F. K.
R. hade söndagen den 26 feb.
sitt årsmöte sons kafé där samlades på skilda håll man i Småland hade infunnit sig och flera intresserade, som av olika skäl voro hind.
rade att kornma, hade sänt mötet sympa- tiska hälsningar.
Sedan fru Ingeborg Rosén lämnat en re- dogörelse för förbundet » tillkomst och interimstyrelsens arbete, företogs styrelse- val.
Till ordf. i förbundet valdes fru Ingeborg Rosén Nässjö.
Övriga styrelseledamöter blevo: fru Anna Kronbäck, Västervik fru Helga de Maré-Svensson, Eksjö, fröken Elsa P e h r s o n, Jönköping, fröken Hultsfred Lydia Stille, Tranås, Hel- Lösta problem av ELSA BJÖRKMAN-GOLDSCHMIDT Det är länge sedan den gamle fade de in på det amerikanska barn- bistre Jesper Svedberg ivrade för en mildare och faderligare anda i de på hans tid av gråt och stryk gen- ljudande skolklasserna: » Mångt är- lig mans barn hafver haft större tunga och bedöfveligare plågor in menniskors oskäli kreatur.
Är dock en menniska!
dock ett tarn!
Är dock ett Guds barn! » Det är länge sedan Rousseau skrev Emile, och över ett kvarts se- kel har förgått sedan Ellen Key förkunnade Barnen århundrade.
Vårt nu är, som väl aldrig förr, uppfyllt av problemet, barnet.
Genom psykoanalysen, som huvud- sakligen förlägger intresset till de tidigaste intrycken, har ögonen öpp- nats för alla faror som lurar och allt ont som kan åstadkommas un- der barndomen, och de vuxna stå ofta frågande och handfallna Man måste treva sig fram, ana den rätta vägen.
Det vimlar av reformer och nya uppslag.
av överdrifter och bak- slag.
Men det är en levande, vaken och sökande oro, en » Uro i Retning af Inderlighed ».
Och mitt i vimlet stöter vi på en- staka människor, som på ett överty- gande, konstnärligt sätt lyckats lösa den svåra frågan Är hemmet.
När Koltschak kom, sking- rades allt a h alla.
Han har tjänat på alla håll h a Koltschak, hos en pope och hos de röda ..
Han buras nu in, men kommis- sionen för » minderåriga lagbrytare hämtar ut honom ur fängelset och för honom till ett barnhem.
Här f i r barnen leka lekar klippa pap- persapplikationer, skriva uppsatser över » vad jag tycker mest om » och sjunga singer.
En gång för- svann en del sängkläder och man misstänkte Grischka och ett par an- dra pojkar, som alla förut stulit.
Såna idioter, varför skulle jag stjä- la, här är ju fullt med mat », var hans enda reflexion.
Sedan vir hjälte en tid vant sig vid att sova på kudde och fram- för allt ätit rig fullständigt m i t t blir han oregerlig, ställer till ofog och rymmer.
Den gosse, som en gång prövat på en vuxen männi- skas liv ett spännande spel med livhanken som insats kan inte återgå till barnjoller och oprudukti- va lekar.
Vagabondlivet börjar igen han tigger, handlar, svälter och stjäl.
En hop av dessa vilda barn slå rig tillsammans.
De ha skaffat sig ett nattlogis på en kyrkogård.
I ett hörn innanför muren är en grop dit den kalIa vinden inte når.
och här tyr de sig tätt tillsammans i söm- nen.
Ett par gånger, när månen lyste for kallt a h hemskt över gra- varna, hade de t. o. m. gjort upp en eld men det var riskabelt man kunde haffas!
Det händer också att de hör skott på natten, från skogs- brynet bakom muren.
En liten unge börjar grata.
kanske kvald av hem- sk minnen, men hon tystas genast ned.
Barnen förstå av ren självbe- varelsedrift att varje eftergift mot rädslan, som alltid står på lur, ögon- blickligen måste hedjdas.
Men när solen går upp a h förvandlar värl- den, då ha de glömt nattens fasor och leker guvermentstjeka och ar- kebusering.
En natt omringades kyrkogården man sökte efter farliga kontra- det äran att se V. U:s ordförande Dr. Ada Nilsson, Nyköpingskretsen välkom- - - - - period var också Lydia Åkesson, fröken oro och uppror.
Men han bekänner smakförskämningens Därför är det ga N o r d h o l m, Torne, fröken T h e a och begrundar sin tro på att Euro- ett tecken och ett löfte att smaken Larsson, Österkorsberga, fröken Ju- pa kan genomgå sin inre kris.
han blivit säkrare och renare.
Arkitek- dIt Gustafsson, Nässjö och fröken skisserar vägarna ut ur den, och han turen är tidssjälens spegling, där- Maja Bååth, Kalmar.
Till Central- letar fram de tecken som finnas till för inger den moderna byggnads- styrelserepresentanter valdes: fru Inge- ett begynnande tillfrisknande.
Han konsten rätt till förhoppningar för borg Rseén fru Anna Kronbäck och frö- är modig och kamplysten a h för- framtiden.
Alla dessa satser stå i framlagda stad- hoppningsfull, fast han gått till bot- fullt logiskt sammanhang till for- getförslaget diskuterades och blev med fattarens utgångstes att etiken är en några smärre förändringar godkänt.
ten med faror och svårigheter.
V. U:s cirkulär upptogs därefter till Det är inte alls så att en kultur underavdelning inom estetiken, det behöver gå under för att den är vill säga läran om den inre skön- behandling.
Tvenne värdefulla ah ori- enterande inledningsanförande höllos: gammal, en djup kultur ger bara heten.
det ena av Rektor Honorine Hermelin, större motståndskraft.
Ödet beror I sitt kapitel: m a n och k v i n - det andra av fröken Judit Gustafsson, som på själens tillstånd.
Europa måste na reder författaren lika klart a h belyste problemet lika rätt till arbete.
Ef- alltså göra sin själ fri, komma till kategoriskt upp det i denna över- ter ett givande tankeutbyte uttalade mötet Bland det nya Rysslands böcker medvetande om sin egenart och sin skrift förborgade problemet.
Han sin enhälliga anslutning till V. U:s för- slag med ett av fröken Åkesson föresla- finns det en liten berättelse av Ly- mission.
Det skall lära sig akta ser i man och kvinna de två stora dia Sejfullina.
som heter » Rymma- främmande kulturer men samtidigt motpolerna, fullkomnande varandra V i d a r e ren ».
E t t av de många » vilda » barnen l i r a förstå a h finna sig själv.
Eu- som tid a h rum, energi a h harmo- som arbetsutskottet skulle närmare utar- i Sovjetryssland häktas på en järn- ropa är genom sin rikedom a h rör- ni, rörelse a h vila.
J u större skill- beta.
Efter årsmötet hölls i Goodtemplarsa- vägstation.
där han drivit smyg- lighet skapat till medlare mellan naden ju större attraktionen, j u stör- len ett offentligt föredrag av Rektor handel.
En 13-års parvel, ett blekt.
Amerikas och Sovjet-Rysslands tra- re kärleken.
Genom uppställandet tärt, rynkigt barnansikte.
En lustig ditionsfattiga a h Asiens traditions- av ett gemensamt mänsklighetsideal, och rufsig pojke, med hår som av tyngda kultur.
Väl har det förlo- genom det gemensamma arbetet och draget blev för dem som voro med en smutsig halm och ett par stora grå- rat världsherraväldet man kan dock kamratskapet, genom kvinnorörel- verklig högtidsstund och bidrog till att blå ögon.
som lyser upp hans an- göra Smålandsförbundets första årsmöte sikte till ett barns.
när han skrattar sen med ett ord, hotas kärleken till än en gång bli världens ledare till.
Han tar häktningen lugnt och En moralisk förnyelse kan äga livet.
Man och kvinna skola icke till en upplevelse som förpliktar.
frågar, med en om sakkunskap vitt- M.
J. rum genom förnyelse av instinkter- stå i kamratlig eller syskonförhål- nande iver, vart det bär av den här Vid förhöret spottar han na, sederna och idealen.
v i måste lande till varann utan i kärleksför- Stockholmsförbundet av F.K.R.
gången?
återvända till lydnad för livets och hållande.
Endast den stora kärle- hade torsdagen den 1 mars sitt andra sam- manlighet i golvet och svarar bered- manträde med anledning av V. U:s cir- villigt på alla frågor: Fadern dag naturens egna bud.
Författaren for- ken kan hålla dem samman och för- kulär.
Fru Elin Wägner inledde en dis- i tyska kriget modern fick andra mulerar dem så här: vara frisk, var må dem a t t frivilligt ta på sig för- kussion om fredspunkten och framställde barn och for iväg nånstans med sin stark, var skön, var ren.
Dessa bud äldrauppgiften.
Kvinnan skall där- förslag med motivering till ny fomule- nya man, och honom, Grischka, skaf- gälla både kropp och själ.
Vore för emancipera sig från den manli- ring av denna.
fylldes t i l l trängsel före den utsatta tiden.
européen frisk i stället för att vara ga typen som hon närmat sig och Slutligen diskuterades programförsla- varför ett hundratal måste i brist på ut- gets punkt 5, frihandelsproblemet, med rymme avvisas.
För flera a v åhörar- nade sina gäster med förmiddagskaffe.
sjuk till kropp och själ skulle han lämna det manliga arbetsfältet.
Återseendets glädje var stor, och det visar na utgjorde - av mycket att döma Det vore ju lätt att här påvisa fröken Carin Hermelin som inledare.
självfallet underkasta sig dem.
När Med anledning av den stora förlust arbetslöshet en personlig erfarenhet.
Men sig alltmer, vilket starkt band av aktning han nu skall söka hälsa, bör han motsägelser hos författaren men det Stockholmsförbundet lidit genom att dess även för dem, som icke behövt genomgå och vänskap som förenar medlemmarna.
först ta itu med kroppen Därför är inte meningen med denna artikel vice ordförande, fru Anna Bugge-Wick- denna erfarenhet var föredraget lika rikt under förhandlingarna genomgingos års- är det nyvaknande intresset för att i detaljer polemisera mot ho- sell gått bort, uttalade ordf Dr. Ada p i innehåll.
» Finns det då nå ’ n jord åt a h revisionsberättelserna, vilka godkän- kroppskultur och skönket ett förta nom.
Skulle man sätta in kritik på Nilsson några ord av tacksamt för den folk ?.
framkastade en och annan bland des, och styrelsen beviljades ansvarsfrihet.
spirande tecken på Europas tillfrisk- någon väsentlig punkt så skulle det stora insats fru Wicksell gjort i förbun- åhörarna.
innan föredraget började.
Att Till styrelse under kommande arbetsår dets verksamhet a h gav uttryck åt för- så verkligen fanns och att Sveriges jord omvaldes den förutvarande med fröken nande.
Ur kroppskult uren, säger vara mot hans sätt att göra Jesu vissningen att fru Wicksells minne skulle kunde ge dess folk både trevnad och Elisabeth Tamm som ordförande och för författaren trosvisst, kommer själs- lira identisk med den kristendom sporra förbundet till fortsatt energiskt bärgning, visade fröken Tamm med flera övrigt endast med de förändringar.
som kulturen att utveckla sig.
En ren som så småningom lagt Sig som ett arbete för de gemensamma idéerna.
exempel.
» Det här var j u alldeles för flyttning eller sjukdom nödvändiggjorde och frisk kropp blir ' organ för en skymmande skal därom.
Vilket me- Södermanlands länsförbund kort », hörde man vid utgåendet ur salen Så valdes i s t.
f.
fru Ester Ekengren mer in en säga, som under det intressan- som flyttat från länet, fröken Ingrid ren och frisk själ.
nar han i sin polemik, skalet eller av F. K.
R. ta föredraget glömt, vad tiden led.
Örström, Nyköping, till v ordförande Författaren söker sedan en livs- kärnan?
Troligen menar han båda höll sitt årsmöte i Nyköping den 3 och 4 Efter föredraget samlades man å Stora och i stället för fru Ebba Nilsson, Katri- form som kan tänkas bli erkänd som delarna, men hans karaktäristik pas- mars.
Mötet inleddes med offenligt fö- Hotellet till tesupé och samspråk, då en neholm, som p i grund av klen hälsa un- allmänt europeiskt mönster och som sar mest in p i skalet och är därför redrag a~ fröken Elisabeth Tamm med hel del aktuella spörsmål behandlades.
danbett sig återval, rektor Honorine Am- &amp; &lt; egentliga årsmötet hölls ps sön- melin, Fogelstad.
Till styrelsesuppleanter passar för alla klasser och bekän- icke rättvis.
Det skulle emellertid ämne: » Arbetslösa skaror a h outnyttjade nelser.
Man måste ge honom rätt i föra för långt att deklarera stånd- tillgångar. » Lokalen, Folkets hus B-sal, dagen.
Som hedersgäst hade Länsförbun- nyvaldes fru Emmy Bosson, Nyköping, samt fru Evy Malm, Malmköping.
att en sedlig norm icke finns, likaväl punkt till varje hans tes, ty hans ligheten ser författaren den högre stort fosterland att älska och leva En telegrafisk hälsning sändes till fru som i att den är behövlig.
Vår när- bok består bara av teser.
enheten, i vilken de två motsättnin- for klarnat, där har också denna idé Ekengren med tack för hennes insats varande lösen: allt går an, leder ju Vad man i ham avsnitt om kvin- garna helgon och hjälte förena sig.
makt a t t väcka dess hänförelse inom länsförbundet.
Nästa årsmöte hålles till hopplös förvirring.
Han anser nan fullt och helt kan gilla är hans Vem skall begynna fälttåget mot Man skulle önska att denna bok i avslutats, intogs gemensam att gentlemannen bör vara den n o m.
övertygelse a t t kvinnans mission är den europeiska försumpningen och liksom den tidigare Paneuropa middag.
Fröken Tamm frambar länsför- efter vilken européen bildar rig.
Det att också i politiken emancipera sig rädda Europa?
När författaren sä- bleve kända i Sverige Båda äro kla- bundets tack till Nyköpingskretsen för är en stor men rättvis komplimang från mannen och införa en förnuf- ger att det är ungdomen, är det in- ra och lättillgängliga och lämpa sig dess gästfrihet och för allt arbete, som a t England, att det är en där utbil- tigare och mänskligare politik.
Om te som i andra varningsböcker ett som underlag för diskussion över den haft för mötet.
Fru Bosson tackade dad typ som sättes som mönster for kvinnan lyckas i det stora verket att plötsligt hopp ur pessimism i en frågor som ingen tänkande männi- styrelsen för dess arbete, och fröken Skog- lund ville från länsförbundet ha ett tack hela Europa.
Gentlemannen skapas skänka Europa fred, då har hon för obegrundad optimism.
Han skjuter ska i längden kan komma ifrån framfört till V. U. icke av den eleganta dräkten eller andra gången fött mänskligheten inte över en omöjlig uppgift på H.
J.
En till livet.
det fulländade uppträdandet.
ungdomen.
Han ställer sig i spetsen Det stora målet för alla européer för den ungdom som i verklig me- gentleman är uppriktig, ridderlig, hederlig och hövlig.
Arbetet måste är att pånyttfödda Europa.
Närings- ning är europeisk, med den lugna höra till gentlemannens attribut lik- livet har sin del i uppgiften genom självklarheten hos en som vet sig som en vid humanitet.
Så fattat kan att öka och organisera produktionen, skickad för den uppgiften.
Han sä- gentlemannaidealet tränga igenom så att den europeiska fattigdomen ger den rad den ska kämpa mot och alla samhällslager.
Varje gentle- må avskaffas.
Alla som arbeta mi- vad den ska kämpa för.
Han ger man behöver inte äga en frack, vad ste känna sig som soldater och be- dem ett nytt ideal: Europa.
De flesta ungdomar lira inte ha han däremot behöver är möjlighet fäl i den stora armé som g å r t i l l fått syn på der ännu.
Ungdomen att kunna Hålla rig ren.
strids mot fattigdomen.
Materialismen under 1800-talet Europas politiska mål är att bli är osjälvständig och står under sin tog död på den europeiska moralen.
ett enat Europa, dess sedliga mål omgivnings suggestion, det är inte Den skall återuppstå under 1900- att bekämpa barbariet, övervinna lätt att få den att frigöra sig från talet genom e n n y idealism.
För ma- kaos genom ordning, mörker genom förlegade ideal Men det har visat terialismen fanns det ingen annan ljus I Europas etik skall kristen rig att där ungdomen fått upp ögo- verklighet än materien intet annat domens humanism förena sig med nen för sin uppgift som européer värde än lusten, ingen annan skön- den urgamla hjälteläran.
I ridder- där begreppet Europa såsom ett Det av interimstyrelsen dryftades nykterhetsfrågan - - - - - - - ögonblick. » Det innehållsdigra före- - - - - - Gnesta I
T I D E VA RV E T - En annons TIDEVARVET träffar den publik Ni söker.
Annonsera I vår tidning Lördagen den 10 revolutionärer - men enda fångsten var en hop förvildade barn.
Grischka smiter undan.
hugges, rymmer igen och står slutligen Forts. fr. sid.
1.)
vilken kom de första skotten att F r i hand el poliskommissariat.
Man är förtviv- lad och vet sig ingen råd med dem barnhem i närheten är över- fullt.
Och i Moskwa lär det rara ännu mycket värre.
Det är i detta ögonblick, som smälla.
Nu har äntligen sent.
men dock få vi hoppar ej f ö r sent, m ny- orientering börjat ske.
Det är icke någon tillfällighet, a tt både den kraftig.
Inte ett ögonblick håller han sig stilla, det är som om varje led i hans kropp fordrade rörelse och arbete.
Det är ungefär allt, vad vi ii veta om honom.
Vi vet inte vad han är, inte varifrån han kommer.
Han är en av dessa underliga ryska gestal- ter som plötsligen dyker upp helt naturligt.
Han tittar sig omkring bland barnen.
» Varför ljuter du Baschkurdistan », ropar han till liten tartar, » vill d u ha Autonomi? » » Och du, varför är du så grön i ansiktet, fördrar du inte lite hung- er? » detta till vår Grischka.
» Vill neve och internationella handelskam- markongressen i Stockholm lade hu- vudvikten i sina ordinationer på handelsfriheten.
Ty det står, som.
jag redan antytt, obestridligen fast att det mer än allt annat är tillstop- pandet av varornas.
kapitalets a h arbetskraftens cirkulationskanaler, som bär skulden till de rubbnings- fenomen, som heta industriell ar- betslöshet och betryck för jordbruks- näringen.
Som ett av de m a t Iöf- tesgivande resultaten av den ekono- miska världskonferensens arbete be- tecknas i dess resolutioner » konfe- - vart lång näsa och tunna läppar,stor och ekonomiska världskonferensen i Ge- - - en - va i jorden? » Men på samma gång gör hans ansikte så lustiga grima- rensdeltagarnas ser, att barnen måste skratta.
Han förklarar sig villig att ta hand om tio barn, om ingen annan vill ta vill dem.
ge Fröken-kamrat-kommis- honom papper på dem sarien samstämmiga Ön- skan att konferensen måtte beteck- na inledningen till en ny epok under vilken den internationella handeln skall efter hand frigöras f r i n alla - pass och syndaregister - och er-?
hinder.
bjuder honom ett par man till bevak- ning.
Men härtill svarar Martynow bestämt nej.
Papperen kan kastas i att locka barnen att smita. » Vi har - vilka nu obehörigen står i dess väg. » Det var bland representanter för alla mer betydelsefulla länder i världen med undantag av Ryssland, represetanter för industri.
jordbruk, handel.
finansväsen, nationalekono- mi, fackföreningar a h konsument- kooperation, som denna samstämmi- mars 1928 på TIDEVARVET Prenumerera för valåret 1928 Pris 6 kr pr år.
N:r 10 ga önskan förefanns.
Den betyder därför en hel del mer än andra lik- nande önskningar.
Den rätta handelspolitiska vägen bör från synpunkten av jordbrukar- nas och arbetarnas liksom också f r i n flertalet företagares intresse gå mot en effektiv sänkning och slutligt borttagande av de ekonomiska skran- kor staterna rest mot varan dr^ Jord- brukarna kunna icke bidraga t i l l för.
verkligandet av den för dem gagne- liga utvecklingen genom att f: rtfa- rande gå till vaI på protektionistiska program.
Därigenom fördröja de blott genomförandet av det f r i n he- la världen lika mycket som från Sveriges synpunkt gagneliga ekono- miska samförståndet mellan folken och lägga stenar i vägen för utveck- lingen av sin egen näring.
De ständigt återkommande böner- na om skydd för det svenska nä- ringslivet och de skråtendenser som börja framträda här och där__ja, jag skulle vilja säga även den ten- dens, som jag nästan dagligen kom mer i beröring med, a t t pressa in varje verksamhet under stela para- grafer, som reglera varje detalj är icke allt detta yttringar av miss- - troende och rädsla för det friska pulserande livet och dess förmåga att förnya sig självt och anpassa sig efter skiftande förhållanden?
Skul- le det icke vara bättre med en liten smula mera självförtroende både hos industrien a h jordbrukets f ö r e t a - re och hor folket i dess hellret.
Jag tror att så skulle vara.
T i ll Forts. fr. sid.
1.)
följd.
rubbningar EN PARALLELL k s a en den norska arbetarregeringen störtades anföra ur vi Socialdemokraten ett steno- grafiskt kammaren, referat för några från franska dagar sedan, deputerade- med som kvardröjande Men tills dess till, vi brutit en redogörelse for kabinettet Herriots oss ut ur klass- och kvarsittningssy- störtande.
Vi citera med några förkortningar: stemet och ur vår tro på betydelsen I det ögonblick då finanslagen fram- av det rom inläres utan intresse.
ini- finns ste det att vara denna en fördel högre att skolas möjlighet under- lades, rättvisa, en påstodo lag som de präglades storfinansiella av vilja kret- till visningsplan fördelas p i 7 i stället sarna i detta land, att en politik på dessa för 6 år, samtidig rom skoltiden linjer undergrävde allmänhetens förtro- i sin helhet minskas med ett år.
På ende.
Chefen for den demokratiska rege- den punkten tycks ju också en flic- ringen uppvaktades av storfinansens ledande kornas » egenart » vara dokumente- män.
De bönföllo honom att besluta en ny rad, att d e äro tidigare mogna än sedelmission, som enligt deras mening vore lägg märke till gossarna.
Och skolmässig » läsning » oundviklig, ehuru de några dagar se- upp i 1 8 - 1 9 - 2 0 - å r s å l d e r n blirdär- detta, mina herrar för o m möjligt for dem ännu mera nare själva undveko den.
Hr Herriot!
Ni anhöll om uppskov.
Ni bad storbanks- onaturlig än för gossarna.
- - - rimlig och saklig anledning att inte ser er ännu med ansiktet fördrivet av rörelse.
hör skälvande hälsa med glädje varje ny valfrihet, som ingen behöver tvingar till.
Hur kan någon ram kämpar för en sak från vilket läger det vara må - v i l - ja denna sak så illa, att den genom att u bli d syndabock e r t r y c k för a en annan må- ste alla misskyc- kanden och olägenheter, som varje övergång f r i n teori till praktik mås- te medföra.
Vi gå vidare: De både högsta klassernas och en praktisk, linjedelning båda med i en » en teoretisk kär- - n na.
av de obligatoriska ämnena kris- tendom, modersmålet, historia med samhällslära och ett främmande språk har bibehållits från sakkun- nigas förslag.
Den förra linjen har Jag ännu er röst a h minns ännu huru ni under knappt återhållen gråt gjorde följande förtvivla- de uttalande, som jag nedskrev samma kväll: » Jag skulle vilja uttrycka hela min tankegång.
Som enskild person har jag aldrig riktat någon anhållan till banker- na.
Som borgmästare i Lyon h u jag städse varit absolut oberoende av dem.
Har måste jag uppträda som regeringens chef, att fortsätta därest mig dessa i en banker förödmjukande göra ett försök ställ- Det finns gränser.
Jag ber er underrätta edra huvudmän, att jag icke kommer att ge vika och att jag här talar i Frankrikes namn.
Jag skall vädja t i l l landet.
Jag kommer Icke att ge vika för ning.
och den senare två av ämnena söm- Och till endärefter vände ni er aqv edra ingen bevakning vem som vill får ge sig iväg.
Så mycket värre för nad, vävning, hushållsgöromål, bar- kabinettssekreterare och tillade: » Var snäll dem själva.
Den, som inte duger till navård och trädgårsskötsel.
Sak- och gör upp ett förslag till tvångslån eller kunnigförslagets handelslinje är kapitalbeskattning.
Jag är besluten att något, får sparken istället så står däremot slopad.
Och överhuvudta- om man v i l l ha strid vädja till hela na- Han lägger sin stora saken. » Huru beklagar jag icke, att hand på Grischkas huvud.
Det käns ett enda ord, eller rättare sagt: liten tid hade han etablerat sin sko- get framhålles att det föreliggande tionen ».
så tryggt och skönt.
» hm » - berömmande eller tadlande la i en barack och öppnar en in- förslaget icke går ut på att påtvinga ni icke riktade denna appell till natio- ledde Mar- dustri av korgvaror, hattar a h mat- någon enda kommun skyldigheten nen!
Vilken blixt skulle den inte utgjort Ingen av barnen gav sig iväg.
beroende på tonfallet Under en hel vecka sprang de med tynow det hela.
i ett runt.
ansvars- tor, allt under det han själv under- att vid sin skola upprätta en praktisk i det dunkel, d i r man kvävde ert Och ett Martynow omkring i byn för att få fullt, produktivt arbete räddades visade barnen.
linje, Och där den välja, har ve- huru skulle icke folkets hjärta såsom i ihop allt upptänkligt till en koloni.
barnen.
Han upphörde inte heller att ver- derbörande kommun rätt att fritt be- enda slag ha besvarat eder vädjan!
Men Den sista scenen, när kolonien UR- ka för s i n alltbehärskande tanke stämma i vilka praktiska ämnen den det kom till en uppgörelse.
Det anstånd H i n lagade klockor åt kommissa- rierna - fick papper på ett stycke der den ovanligt stränga vintern ho- freden.
Till de vuxna kände han anser att undervisning bör anord- ni begärde och som man först hårdnackat förvägrade er, det fick ni efter dessa ord.
jord utverkade ett par kor - tas att sprängas och barnen samlas ingen väg - han vinde sig t i l l bar- nas.
verktyg gammalt h u s e r å d omkring Martynow, tigga och för- nen.
Hans tankegång sar enkel: Ämnet kristendom, som sakkun- Det innebar emellertid bara ett uppskov a h till slut gav sig en glad skara säkra att de inte ska äta mer än var- Vad åtskiljer folken?
- språken.
nigförslaget blott givit e n obliga- med d o m c II.
Ty ni va r redan dömd.
iväg i två godsvagnar tillsammans annan dag.
om han bara vill lova Vad förenar dem?
- musiken.
torisk veckotimme.
har nu fått tvi.
Men begag nade sig av uppskovet far att med två magra kor och dito hastar.
att inte skicka bort dem » inte Han började sjunga med barnen L i t oss hoppar.
att i detta ämne som förbereda eder avrättning.
Barnen får lov att se till kritterna.
mer som » mindreåriga lagbrutare » och lärde dem sånger f r i n alla län- sig bör måtte ingå vad vi kallat Martynow arbetar med i ett kör och - är i all sin knapphet ovanligt gri- der a h på alla språk.
p r a k t i s k s j ä i s k u n s k U p. namast som en kompetens för hcm- skriker åt dem: » sov inte ungar ... » pande.
De, som har besökt denna skola - Sakkunnigs förslag om psyko- met.
Men vad ha utbildning och Under tågresan får de berätta för berättar: i) att där görs en massa or- logi som ett tillvalsämne tillstyrks hembildning med varann att göra?
honom om s i m öden och äventyr.
Hur länge skall vi fortsätta att göra Som ett bevis p i lagen om händel- dentligt utförda, obeskrivligt fula även i propositionen.
Han rfågar aldrig.
men barnen sernas återupprepning fick jag för och rörande hittar och korgarbeten; Med avseende p i lärarbesättning- skillnad mellan hemutbildning och » Hemmet » lika- slåss om.
vem som skall få berätta.
en tid sedan här nere i Wien höra 2) att där finns världens mest en kräver förslaget att minst hälv- yrkesutbildning?
Till Grischka sa han: » Jaså, du talas Om pacifisten och pedagogen sikaliska barnsångkörer, som sjung- ten av ordinarie antalet lärare skall väl rom » yrket » finge säkert Sitt har inga föräldar, du, ja, lika så Bakulé.
er på sexton språk och 3) att alla utgöras av kvinnor sakkunniges bästa underlag i en uppfostran och gott det, min vän.
De ha fött dig, Bakulé var Iärare vid en vanföre- barnen se upp till Bakule med en förslag fordrade ju tvi tredjedelar.
utbildning i den skola.
där alla som t. det är ju nog.
Lev själv!
Jaså, anstalt i Prag.
men under kriget blick rom vänder s i g mot en like A r det ej uppkonstruerade farhå- o p r a k t i s k a skrankor milissoldaterna skällde er för dynga blev han för sina fria och alltför pa- en blick full av obegränsat förtro- gor som dikterat dessa stränga ga.
ex. läsårs- och klassindelning, de- - j a dynga.
det är saker det!
Utan cifistiska åsikters skull avskedad ende, frimodighet och livsglädje.
rantier för att ej de kvinnliga lä- taljerade lärokurser och examina dynga får man inget gott bröd.
från sin befattning.
För en tid sedan gjorde Bakulé rarkrafterna skola bli alltför fåtali- vore genombrutna.
Där därför skill- Vid nästa station ska vi mjölka kor- Men nu hände det märkvärdiga.
med sin skola en sångturné genom ga vid dessa rena flickskolor.
Det niden mellan teoretiskt och prak- na d i dricker vi mjölk det är När han lämnade skolan.
följde Amerika.
Det blev en glänsande måste kännas som ett misstroende tiskt arbete ej blir så stor och avgö- något d e t.
.
. » barnen med honom.
Den ena grup- framgång.
Men vid sin avresa be- mot vår lärarinnekår, rom säkerli- rande.
Egentligen hade Martynow bara pen efter den andra av haltande och visade han sig som den fantast gen ej är berättigad.
Vägar man Och till sist vi återkomma till en princip: den som inte arbetar, hoppande små krymplingar lämnade idealist och profet som han är.
Han ej som i gymnasierna slippa lös vad Tidevarvet förut framhållit han skall inte heller äta.
Ramen be- anstalten och slog sig ner hos herr skänkte hela överskottet av resan till den helt fria tävlan, varför skall måtte även gossarna snart f å rätt grep varför korna miste mjölkas Bakulé.
Han var rådlös - bad och Amerikas fattiga barn.
Man skulle man behöva gå längre än t i l l kom- till såväl examensfri som praktisk men förgäves!
Hans inte få tro att hans barn jagat efter munala mellanskolans fordran på kompetens.
Förblir kompetenserna och potatisåkern grävas.
De arbeta- förklarade de a h stog i, växte a h lade ut.
lilla bostad var överfull, hur skulle den allhärskande dollarn man minst en kvinnlig lärare eller åt- olika gossar och flickar emellan Ögonen blevo klara och lugna, glada han kunna skaffa mat åt alla bar- fick lov att förstå, att de haft en minstone till Skolöverstyrelsens för- kommer detta för konkurrensens a h vänliga.
Det rar d e r a s koloni.
nen?
uppgift att fylla, ett budskap att slag för den kommunala flickskolan skull blott att tvinga ett onödigt Den växte, det g j o r d s förbättringar Nu började Bakulé som Martynow bringa.
om minst två.
J u mindre avvikel- stort antal ä v c n flickor att gå den och byggds.
Det kom flera barn en rundtur till alla ämbetsverk, till Detta är vad jag hört berättas här ser f r i n den fria tävlans princip teoretiska examensvägen.
och man samlade vinterförråd.
Med affärer och fabriker.
och efter en i Wien Själv har jag inte sett sko- dess bättre.
Annars ar man snart lan eller läst något om den.
Men inne i fastslagna manliga och kvinn man lär kunna få nämare uppgif- liga platser, som miste v a n olyck ter om man skriver till B a k u i é ligt, också ur Iönesynpunkt.
- - - - - - - - - mu- - - - - - - - - - - - -
