# ID: svediakorp-per3374
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1927
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,111
# sentences: 313
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Industriell demokrati.
Ett hem.
Ibland händer det underliga saker på re- Alldeles nyss regnade det ned Dess verklighet och innebörd, av Harry Hjörne.
daktionen tiskt taget överallt.
Är han det icke ett brev som inte var meningen till oss, j a, d å finnes det stora möjligheter men varur vi fick del av en tämligen för- för ett misslyckande I Göteborg legad tidningsartikel, som syntes oss var uppträdde alla verkcheferna mot det på olika sätt i högsta grad aktuell.
föreliggande förslaget till driftsnämn- Elsa Björkman-Goldschmidts artikel om der.
Även sådana verkchefer som Lilla Lisa (i Tidevarvet n:r 6) berättar själva varit med om att införa for- unga konstnärinnan, som med mer a " industriell demokrati som vo- om ro minst lika radikala som de före- glänsande ögon såg drömda skönhetsvär- slagna ehuru de givetvis voro speci- den.
fördolda för andra, vars starka ellt anpassade efter vederbörande känsla a h friska tro ryckte fariséer verk.
Detta att verkcheferna, som och klentrogna med sig, och som upptäck- här kunna jämföras med enskild fö- ställa sig avvisande, ökar te verklighetens rikedomar och tog dem i retagare, naturligtvis svårigheterna En annan besittning svaghet med den ordning, som nu an- Sydsvenska Dagbladet av den 11 april tagits i Göteborg är att man gått för- 1926 innehåller en skildring av det vackra framgångar för vem rom vill höra på hi det, som utgör den största svårig- och så föres tanken vidare Misslyc- heten med den industriella demokra- och underbara hem, som Lilla Lisa till- kas experimentet är det endast några tien, den att få a I l a i företaget an- sammans med sin man, den danske skulp- få.
som känner till det.
Det blir en ställda med.
Vid gas- och elektrici- tören Axel Poulsen, skapat åt sig vid sak, som icke angår någon.
Folk ta- tetsverket t. ex. gäller den industriel- Själlands östra kust.
Iar i allmänhet icke om sina misslyc- la demokratien för 304 arbetare, men Utan ett öre att börja med planlade da kanden Men med kommunen a r det icke för 276 tjänstemän Nu är det båda unga konstnärerna byggandet av ett in annan sak sak.
Usch, jag riktigt ry- visserligen mycket svårt att få fram ser vid tanken på de utläggningar en sidan ordning, men svårigheter hus, som i rymlighet skönhet och smak press äro till för att övervinnas.
Att låtsa skulle uppfylla alla deras anspråk på en rest som om de icke existerade är struts- god arbetsplats och ett verkligt hem För kas.
politik.
Om det varit frågan om att varje arbete de sålde lade &amp; undan likt hög göra en gest åt galleriet, kunde tills de hade nog för att låta upp- riell förstå denna politik.
Men så är icke demokrati.
fallet Meningen har ju varit föra tiden levde de Bäst vore förvisso om utvecklingen gripa sig an ett stort och betydelse- på det minsta möjliga Utom vägarna är allt i det vackra hemmet utfört av ma- ginge så att det allmänna till en bör- fullt problem.
jan höll sig borta och att det efter Jag h a r varit angelägen om a t t själva ” Huset ser ut som en me- hand bleve så, att en rad ” det prak- framhålla de svaga förutsättningarna tiska livets män kunde stå upp och för framgång, som förefinnas d e l t i d s k y r k a vita klostermurar, med röda säga: Jag har tillämpat den industri- den av Göteborgs stadsfullmäktige tegeltak, höga smårutiga blyinfattade ella demokratien I Den har medfört beslutade industriella demokratien på kyrkfönster inramade i stenskulptur. ” En ökad arbetsglädje m rekordartad a r - det att ett eventuellt misslyckande ic- förtjusande trädgård full av blommor om- betsintensitet högre löner och skall tagas som bevis för att i d é n det vackra huset och ökar det intryck kommer ett skal som gör bästa ver- är omöjlig och skrämma företagare, lugn och omhägnad avskildhet från kan billigare produktionskostna- arbetare och kapital från att experi- der.
Då bli företagare och arbetare mentera på detta område.
Ett som utströmmar från hela hem- ' * skadlig klassegoism De tidningar utanför Göteborg, rom kommenterat beslutet, ha djupt beklagat de arma göteborgarna Ja, beslutet om drifts- nämnder tycks rent av ha blivit ett tillhygge i årets valstrid i Stockholm.
Personligen tillhör jag dem som uppträtt emot det förslag till drifts- nämnder rum Göteborgs stadsfull- mäktige med knappaste möjliga majo- ritet beslutat Men detta beror icke på någon rädsla för industriell de- eller p i underskattning av dess förmåga att främja produktio- nen.
Det första jag gjorde sedan jag blev egen företagare, var att införa härlig kamratkänsla och sänkta produktionskostnader Egent- ligen är det just detta intresse detta att för mig problemet framstår som det betydelse full a s t c i tiden som gör mig betänk- sam så snart det blir tal om lag- stiftning på detta område och kom- riktigt man att – nu ke husets murar Under miss- ingripanden.
Staten och intresserade på ett naturligt sätt o c h lyckande kan visserligen icke h i n d r a Golv och tak ha lagts in av Axel kommunerna hunna lätt genom för- frågan löses av sig själv.
Om u t v e c k l i n g e n men del kan ligga ste- Poulsen själv, dörrar och trappräcken har hastade och olämpliga åtgärder göra dagen däremot skulle försöka tvångs- nar i dess väg.
Och det vore i san- han skulpterat, varenda liten sak ett ut- företagare och arbetare misstänksam- genomföra driftsnämnder blev den ning tråkigt Alldeles särskilt som sökt konstverk.
Väggarna äro prydda ma.
Politikema ha nu en gång en industriella demokratien mött experimentet gjorts I avsikt att gagna av Industriell demokrati är tidens sto- med Lilla Lisas målningar och salen ovanlig förmåga att kringla till i och misstroende¨ för sig enkla saker.
Under Det centrala i problemet är för ra fråga.
Det är otänkbart att för- smyckas av några av de vackra keramik- sionen kring den industriella demo- ögonblicket i en framtid kan hållandet mellan företagare arbetare saker, som hon gjort med motiv från s i l l munala diskus- — kratien vid de kommunala verken har man också visat en enastående förmåga att missförstå varandra Och värre blir d e t naturligtvis.
Just med tanke härpå är det trå- kilt att den industriella demokratien arbets- det bli annorlunda att företa- ' o c h kapital skall vara detsamma nu, Långasjö.
garen är intresserad för saken arbetarna ha åtta timmars hem, från det största till det och utgör själva drivkraften Är han dag samt en hög levnads- och bild- minsta ett konstverk skapat med kärlek verkligen intresserad och dessutom ningsstandard ram på den tiden, då har personliga förutsättningar kan de slavade i6 timmar, levde under och entusiasm, skulle aldrig kunnat industriell demokrati tillämpas (Forts a sid 2) 4 med på en pengar dag.
Till Men en de ' början byggdes utgjorde ' i n I heller m- der fyra år ett enda beboeligt — prak- ' - r u m hela hemmet Det rummet var kök, matsal, sovrum och atelier.
Där föddes makarnas två små söner och fingo sin barnkammare¨ där Utan att låta sig för- tröttas arbetade de två konstnärerna rida- re, tills de så småningom förverkligat sitt drömds hem.
Efter sju års trofast arbe- te är d u nu nästan färdigt ” ett kostbart smycke dir varje rikt arbetad detalj fly- ter samman t i l l ett fulländat a h harmo- niskt helt, en triumf över materiell fattig- dom och en apoteos över kärlekens, skön- hetens och arbetsglädjens rikedomar ” Lilla Lisas starka känsla och friska tro!
” Vi såg varthän hoa ville och anade nå- got ay vad hon kunde. ” Redaktionen
Utslagsröst en.
Ett oanat och ivrigt intresse har i dagarna kommit det s. k. samhället ti ll del och särskilt det samhälle, som benämnes Stockholm.
Det är hu- vudstadens stadsfullmäktige- och elektorsval, som framkallat tanken på de medborgerliga plikterna, och kom- mit de borgerliga partierna att gå fram under gemensam överbeteck- ning.
För högern, som vet sig göra ett gott kap. behöver den borgerliga ramlingen e j försvaras.
Annorlunda är det för kvarlevorna av den gamla Frisinnade Landsföreningen, och den häftighet, varmed man från detta håll förfäktar borgerlig samling.
låter ana hide att man vet att man under- ordnat sig sin idés motsats och mår " Det är helgerån " -.
Fem veckor återstå sedan utlö- Åbergsson redogjorde för kolonirö- per det kontrakt.
rom för m år sedan relsens utveckling i Sverige under de mellan Stockholms ko^ 22 är som gått, sedan idén först kom sförening och Stock- hit från Tyskland och Danmark.
Till en början hade s t a t e n till- och som hittills försäkrat - frambringat dem, eller om de måste offras för den växande staden.
krav på utrymme.
Delegerade från Stockholms Stads- planenämnd äro för närvarande sys- selsatta med att utarbeta en general- plan för Stockholm.
Frågan gäller nu.
hur man skall förfara med kolo- niträdgårdarna, om de skola få sin plats i stadsplanen eller undan för un- illa därav.
dan flyttas ut, allteftersom staden Borgerlig samling är det enda na- utvidgar.
För att visa sin vilja i denna frå- turliga - förkunnas i t a l och tryck.
Den är nödvändig för att bräcka so- ga hade Stockholmskretsen av Sveri- ges koloniträdgårdsförbund (rom om- cialdemokraternas majoritet, och inte nämndes i Tidevarvets förra n:r) an- nog härmed, det gäller att förhindra ordnat ett opinionsmöte i Viktoriasa- kommunisternas blodsvälde.
Man el- len i Stockholm den 8 febr.
Det dar upp sig, så att man till sist - var sannerligen en stark opinion.
åtminstone till en del - tror på sina Varenda plats i salen var upptagen i gångarna var det fullt och hela far- skräckbilder.
De s. k. arbetarna få stun fylldes av en packad människo- visserligen då och då en välmenande skara.
Många voro de, som måste tass, rom skall släta över, men så vanda om hem Den starka tillslut- återfaller man igen till den gamla t o ningen var ett gott bevis för, hur nen Det liberala valprogrammet har kvällens fråga låg dessa hundraden om hjärtat.
Och tålamodet med vil- ingenting annat att komma med, utom ket man timme efter timme härdade l i t e t sparsamhet, än front mot social- ut stående var övertygande.
demokrater och kommunister, man Inledningsföredraget till kvällens sätter t. o. m. in en annons ni att diskussion hölls av fröken Anna marsvalet 1927 gäller främst om Åbergsson, sereterare i Stockholms Fröken kommunisterna eller de liberala ska stads koloniträdgårdsråd.
få utslagsrösten i Stockholms Stads- Trots allt detta tal för a t t försva- fullmäktige.
Valmöten hållas, och ra och bortförklara borgerlig sam- det skrives om den bästa stämning ling.
framhålles ändå att samgåendet och lovande ungdomar.
A v refera- endast är en valteknisk åtgärd, som ten att döma synes de nya kandida- inte har någon annan betydelse än terna huvudsakligen intressera sig f ö r att ge ett rättvist valresultat.
Men i broar.
Huruvida byggandet av dessa så fall b o r d e alla partier gå ihop broar skall kunna nedbringa stadens skuldsumma, vilket även framhålles som ett (för socialdemokraterna obe- gripligt) önskemål, är svårt att för- fakta.
Bakom den borgerliga sam- stå.
' För den oangående finna det lingen ligger klassintresset.
Kanske andra intressen än broar, rom äro väl också ett löfte till högern, en ränte- lika viktiga.
Åtminstone för den, skuld för regeringsmakten.
Delvis ram inte har drägligt husrum, kanske även ren högeruppfattning i liberal bostadsfrågan är väl så betydande.
klädnad.
O c h därtill gammal ovilja Annars kanske d e n förslagsställare, mellan liberaler och frisinnade, som som utan samband med valet fram- gör, att d e egentligen hellre gå med kastat tanken på en hängbro mellan högern än med varandra och endast Kungsholmen och Söder, vore allra under högerns förklädesskap kunna bäst meriterad att komma i åtanke tänka sig ett samgående.
Om ej det vid kandidatnomineringen.
Beteck- sista skälet förelegat, hade det väl va- nande nog ser man.
att valtalarna ta- rit bra mycket naturligare, att frisin- ga ett visst avstånd från de liberala nade och liberaler slutit upp tillsam- idéerna.
De höra till en övervunnen mans.
Då hade de kunnat ” få kvin- ståndpunkt, vår tid skall inte syssla norna med sig ”.
Och måhända vun- med ” stjärnan i skyn ”, den måste äg- nit den plats, som behövdes för att få na sig i t praktiskt arbete.
Alldeles utslagsröst H u r oklokt att i stället riktigt!
S i säger man alltid.
när stöta bort kvinnorna!
man vill förneka de osynliga men Lå oss hoppas, att det nu blir kvin- eviga lagarna.
därför att man hand- nolistan, som får utslagsrösten!
lar i strid mot dem.
För ingen är fördelen Kapitalsamlingsräkning större än för den självförsörjande kvinnan Begär tabell och närmare upplysningar från vilket som helst av våra kontor SVENSKA HANDELSBANKEN.
kolonisterna veta vad de ha att räkna med.
Det riktigaste vore att ge rum för kolonierna i stadsplanen och sam- tidigt spara parkbälten som omgiv- ning för koloniträdgårdarna.
För nödvändiga trafikleder måste man naturligtvis höja sig.
i Tyrkland.
Österrike och Dan- mark skänker man frågan om koloni- trädgårdar ett helt annat beaktande än i Sverige.
Sachsens, Preussens och Bajerns socialdepartement ha särskilda, avdelningar för kolonirö- relsen.
Ett nytt lagförslag förelig- ger i Tyskland med krav på stor plats för såväl parker, lek- och sportplat- ser som kommunala skogar och kolo- niträdgårdar i Av- stånden till dessa från bostäderna få i n t e vara för stora om de riktigt sko- l a fylla sin uppgift att stärka hälsa och arbetskraft för stadsbefolknin- gen.
Medan vi I Stockholm h a 18 lotter på 1,000 invånare har Kiel 170, Bremen 110, Lybeck 130 och de fles- ta städer för övrigt omkring jo lot- ter per 1,000 invånare.
Men också den svenska koloniträd- gårdsrörelsen har lämnat goda resul- tat, fast den inte är så omfattande, som man kunde önska I Stockholm finnas 4,260 koloni- stugor t i l l ett värde av bortåt ' mill.
kronor C:a 14,000 äppelträd, 46,000 bärbusk träd och 2,700 kö terade i trädgård lig avkastning a kronor Antalet kolonister i Stockholm.
sa- stadsplanerna.
det är brukandet av jorden.
som lig ger till grund för besittningsrätten.
Hur mycket djupare är inte en sådan besittningsrätt grundad, som vilar på ett omsorgsfullt brukande av jorden.
än det döda ägandet, som k a n läm- na jorden outnyttjad!
I koloniträd- gårdarna ha vi tagit det första be- stämda steget mot den uppfattningen att b e s i t t n i n g s r ä t t skall vila p i b r u k a n d e t av jorden.
Ge- nom att förstöra detta lilla frö till vad som måste bli lösningen av hela jordfrågan, skulle vi begå ett dubbelt helgerån.
Det gäller att ta vara på den glimt av vad som borde genom- lysa allas gemensamma uppfattning och som visar oss utvägen ur de pro- blem, vilka vi överallt stöta ps.
I Tyskland finns sedan 1924 en lag.
som hindrar enskild jordägare att ta bort koloniträdgärdar på sin mark.
Ett ensidigt upprätthållande av det döda ägandet kan leda till förhållan- den, som illustreras av följande hi- storia från 1700-talets England (ur Stig Bendixen: Kommunernas historia): Den ekonomiske förfat- taren Arthur Young uppmanade i sin skrift.
Inquiry into Wasters, dem, som intresserade sig f ö r frågan om den tilltagande att gå t i l l en ölstu- ga och höra på vad som sades: ” Får jag väl r ä t t att bygga mig en stuga.
o m jag sköter mig förståndigt?
Får jag mark nog för en ko.
om jag är nykter?
H a r jag utsikt att få en halv acre potatisjord, om jag lever spar- samt?
N i ha ingenting att egga mig med, ingenting annat an en försam- lingstjänsteman och ett fattighus.
- Ge mig ett glas till! ” nöden Bliv medlem av föreningen Kvinnolistan!
Den sammanslutning, som bildats under namn av Fö r E n i n g e n R v i n n o- I i s t a n har till uppgift att arbeta för Vad skulle det innebära a t t riva att väl kvalificerade kvinnor i allt större riksdag, stads- och upp dessa blomstrande trädgårdar omfattning inväljas i och gång efter annan flytta " I områd- kommunalfullmäktige genom att rid var- ja bira efter många års vård, man har fått trädgården i ordning, den börjar giva något.
Men oavsett för- lusterna och besvikelsen a v att flyt- ta vad rom en gång är färdigt, börja på nytt på obrukad jord, gå omigen den tålamodsprövande vägen från re Henny Wifstrand Medlemsavgiften är minst 50 öre, som skräpmark till långsam fullkomning av odlingen, är det e t t h e l g e r å n bäst erlägges under adress Föreningen m o t a r h e t e t i ett sådant tillvä- kvinnolistan, postgirokonto 2081, Stock-.
holm.
Upplysningar lämnas dagligen 5-7 I upplåtelsen av jord till koloni- trädgårdar ligger uppfattningen, att 33 Fleminggatan.
Tel. K 15 10. gagångssätt.
e m.
Föreningen Årsta Den för rs imponerande till, Il förordnig Kvinnor.
nas ganska hus, i Stockholm är nu färdig D Den 14 febr.
öppnade nämligen föreningen Årsta sin i länge planerade klubblokal v id Smålands- gatan 20, där föreningen inrett en vacker våning till en särledes tilltalande samlings- och tillf !yktsort för kvinnor från både Stockholm och landsorten Initiativet till ett Kvinnornas Hus togs ursprungligen av Fredrika Bremerförbun- det som från början och sedan hela tiden stått som företagets stöd och hjälp I Den i Det är något galet med lag och förordning tanken Årsta bildades Pressen och brottmålsreferat.
samlingsplats.
där kvinnor oberoende av partier och verkningsfällt kunna få tillfäl- le att mötas till tankeutbyte.
förhandlin- gar, samfällt arbete och samfälld fest och där yrk yrkeskvinnan efter slutad arbetsdag och förströelse ” finna vila skola.
som föräldrarna ogilla.
då ä r M e n Sedan kvarstår fakta, att kan Lokalerna rymma dels fem klubbrum det n å g o t galet med lag och förord- myndigheterna i fr åga om häktning, av vilka ett inrett till hörsal och kan ning.
Vilka frukter skola spira tir rannsakan och dom endast följt la- uthyras som fest- och sammanträdes- När barn med r e g e r i n g s m a k t e n s sökan för Mölndalsbarnen, som enligt och f j ä r d i n g m a n s handräckning ryc- upplysningar ingivits av rättens egna kas från föräldrar för att sättas i medlemmar efter domens avkunnan- främmande hem och tvingas till en, de kommer att omedelbart bifallas.
I rikets andra dagen ovanstånde diskuterades härom viktiga spörsmål.
Den organisation som tagit upp frågan.
v a r G ö t e h o r g s K v i n n l i g a D i s- stad k hade n s s inbjudits i o n s k 1 såväl u b representanter h och t i l l debatten att i samma person uppträda för, i som sin makt rannsakare, anklagarr.
domare och presscn som andra.
vilkas inlägg kunde straffullbordande organ Den har själv vara av särskilt värde för debatten sista ordet.
De flesta människor hålla är det Här be- lokaler Några av klubbrummen som Föredragshållarinnan, fröken Virginia slitning mellan gens tydliga föreskrifter.
och för dem hövs otvivelaktigt en ändring a~ gäl-, kunna avskiljas helt för sig äro avsedda Dess- Raymond.
framhöll inledningsvis.
att tale- för medlemmar av Årstaklubben fiärnmande myndigheters maktspråk?
lande lag och ett avståndstagande utom finnas åtta gästrum som uthyras till sättet om att ett land har den press det som vi borde är inför.
ett memento, förtjänar, Det må nu vara oförnuftiga skäl eller från hyckleriet till förmån för för- kvinnliga resande, både medlemmar och något stanna Märk ett sådant ut- dessa barnasinnens föräldraauktoriteten tydlig moralisk skyldighet att med sin strilkastarr belysa händelsen och visa pu- bliken sammanhanget.
Då representanter pressen samhällets vakna samvete, den har icke mer än en tidning där för blir tid- ningens dom också samhällets dom den ' fruktas också med rätta i våra dagar me- ra i n den- dom.
som fälles av domaren i sittande ratt.
e j för föräldrarnas handlingssätt - nuftiga pedagogiska principer.
utomstånde.
Årsta ar YÅlunda ett före- talande som Harald Svanbergs: (i “ Glim- En tidning bör alltid kunna samarbeta O c h - i fråga om ungdom och sed- tag som inte bara angår Stockholm utan tar från Kina ”) “ Det japanska natursvär- med en vaken och samvetsgrann åklagare- tvångsåtgärden är dock grotesk i vå- lighet vem här ansvaret för ungdo- kan ha sitt intresse även för landet i sin meriet är ju världsbekant h u r myndighet.
Offentliggörandet av en rå- ra dar.
helhet.
Rummen betinga billiga pris och många ha gjort sig reda för vad det v i l l, nares eller mördares porträtt har den stör- Det är något på tok m e d lag och i mens handlande härvidlag?
Har e j komma säkert där för att uppskattas.
Vi- säga att ett helt folk ägnar samma lidel- sta betydelse så länge han eftersökes och förordning, när 1 5 - 1 6 - å r i g a barn samhället då det tagit sig r ä t t att dare finns matsal med servering hela da- sefulla intresse åt naturens skönhet som ännu befinner sig På fri fot.
Blir han dömas till straffarbete i nära 3 år.
bestämma över en så vidsträckt del gen.
huvudsakligen för klubbmedlemmar Spanien åt tjurfäktningarna, England åt gripen, har hans utseende och hans histo- av barnens uppfostran Som den sko- och dem åtföljande vänner.
också manli- kapplöpningarna och svenskarna åt ria intet som helst intresse för andra, än Vad som är r i m l i g t eller f ö r har hand om, också s k y l d i g- m samt för de resande.
Man kan få e l a k a t i d n i n g s a r t i k l a r ” dem.
som nu skola avgöra om hans skuld l i n d r i g t straff f ö r en vuxen för- h e t att i dessa skolor ge barnen den frukost, luch och middag för resp. o: 85 i Det finns alltför gott om läsare vars och straff.
brytare är orimligt och förfärande n Ö d v a n d i g a v a g l e d n i n- I-I: 50 samt I:75-2:25 kr.
Pressens ideliga sysslande med alla de- intressen ingalunda samlar i s e x u e l l h Y g i e n hårt n ä r det gäller barn.
H ä r är g e n Hela lokalen visar.
att ett intresserat sin i en ädel tävIan att bruka sin läskun- taljer, som röra brottslingen har en de- d o c k fråga om s; gott som jämnåriga o c h e t i k på ett för olika ålders- och sakkunnigt arhete blivit nedlagt på nighet till det bättre utan till det ande- praverande inverkan på de brottsliga ek- stadier lämpat sätt?
Denna vägled- dess inredning.
Hemtrevliga, herrgårds- fattigaste innehållet och för dem tillrätta- menten själva inge somliga en missriktad barn, som tillsammans övat sexuellt ning är efterlyst otta och länge; den aktiga, stoppade möber och mjuka mat- lägges texten spalt upp och spalt ned stolthet, men bli för de anhöriga ofta en umgänge om i oförstånd.
okynne.
har begärts av sammanslutningar och tor ge åt ett rum en gammaldags prägel, Rättegångsreferenter, karikatyrtecknare källa till stora lidanden Som det nu är.
lek eller lusta, eller f ö r att likna " de ' enskilda, av läkare och lekmän, frrån medan ett annat är helt modernt, prytt och rubrikexperter tävla om att tillreda annonseras förbrytelserna fullständigt ut.
stora ".
Det är i varje fall icke frå- snart sagt alla ansvarskännande håll.
med lampor med ljusa skärmar.
violetta anrättningarna efter alla konstens regler, " Det har visat sig att orsaken till min- gardiner för de höga fönstren och vackra ' Det hårt anlitade utrymmet är ett talesätt, ouppklarade brott är att söka i de upplys- ga om våld eller köp.
Skall m a n be- N ä r få vi den?
Till slut e 3 reflexion med anled-.
karmstolar i rödaktig färg.
Allting är med vilket man annars stänger sina spal- ningar pressen lämnar sin läsekrets ” sä- gära att dessa barn skola veta v a r, ning av förekommande agitation för smakfullt och tilltalande från de.praktiska ter men d~ det gäller sensationella de- ger en amerikansk domare.
gränsen går mellan " otukt " Och " tukt katekesläsning och utökat t i m a n- och bekväma gästrummen till det först- I taljer öppna sin spalterna beredvilligt f ö r kristendomsundervisningen i klassiga köket.
och ära ", mellan sedlighet och osed- t a l då undra om mordteknik och det rövare- i n g e n för dem skolorna^ bl.
a. som medel mot ung- Måtte nu detta vackra hem få tjäna man historier av allehanda slag blir med lighet, när h a n d l måste i båda fallen te sig lika, med domens förvildning: j a, gärna en vid- mycken lyckosam verksamhet och fyllas blossande intresse diskuterade ämnet den vetskap om sådana ting, som des- gad r e l i g i o n s k u n s k a p. gärna av den goda anda som tycks hus alla för- bland tidningens läsare, icke minst bland en vidgad kristendomskunskap, men utsättningar att bli bofast där, ungdomen som slokar tidningsspalterna sa barn ha tillfälle att förvärva?
Och k v a l i t a t i v t, e j k v a n t i t a- Sådant stoff fyller fantasien för att hos vidgad.
V i som e j l ev a några lagra sin i det undermedvetna till sinnesbeskaffenheten hos sig själva t i v t kunna de näppeligen urskilja som kristendomen kunna ej predika den kommande bruk.
A l I t o n t tycks vara s ä m r e eller s y n d i g a r e än hos med framgång, vart.
sig vi äro präs- g o t t tidningsstoff.
d e t g o d a motsva- de vuxna människor, om vilka de ter, skolråd, lärare eller föräldrar.
rande dåligt.
Gör en man en stor och nyt- Men den som l e v e r kristendomen tig gärning genom ett långt anspråkslöst En v e t a, att sådant som sexuellt um- predikar den aldrig förgäves.
och strävsamt liv, hur ofta blir det honom gänge förekommer och räknas för etiskt betonad människa kan dock stort mer förunnat, än en liten notis då både lovligt och riktigt!
utan att erkänna sig som kristen vara han fyller sina 70-80 å r eller vid hans en god och verklig själasörjare.
V a d grav Bryter samma man sin plikt, blir Det ä r en himmelsvid skillnad på ungdomen behöver, ar kanske e j m e - han strax biograferad.
fotograferad och dessa barns förvillelser och en vuxens r. a kristendomsundervisning utan en synnerligen intressant person.
Då blir våld eller förförelse av vare sig min- mera kristet ex.mpel bland de vux- det minsann ingen liten notis utan dub- derårig eller vuxen.
De ä r o inga na.
Men e j av den slags kristendom belspalt och feta överskrifter.
brottslingar, dessa barn, men samhäl- som Jör landaprästen företrädde när Alla äro ense om, att då det gäller det let kan göra dem till det genom att han ville beslaglägga fredsmärken offentliga livets renhet eller sidana saker, och ålägga läraren att upphöra med jämställa dem med brottslingar.
f r e d propaganda bland barnen.
som ha med affärslivets hederlighet att göra, då har pressexinte blottt rätt, utan Det är att hoppas, att den nådean- R u t Adler.
, lorna intellektuella ~ Kan!
När det är storflyttning få möb- ler och värdesaker ligga i lådor och magasin, medan den nya bostaden är under uppförande och det d r ö j e r in- nan de få igen sin rätta plats i den nya våningen.
På samma sätt är det bland andra n y s y n p å k v i n- n a n I: s t ä l l n i n g i familj och samhälle (T i l l liberalismens b e- g r ä n s n i n g a r härvidlag återkom- mer j a g).
Nu några ord om de be- varade och de nya värdena I Den klart hävdade personlighetsprin- cipen är en valör som - även utan klar insikt i de mellanliggande leden av andligt sammanhang verkar i parallell riktning.
Det är därför all- deles konsekvent, att en Spencer häv- dar monogamien som omistligt social- etiskt direktiv för äktenskapet.
Och sedan S t u a r t M i l l med flam- mande övertygelse hävdat kvinnans jämbördighet med mannen, följer den för oss alla bekanta raden av kvin- nor och m ä n som dels kräva rätt till utbildning och arbete för båda könen, med politiska dröjer längre Det ligger e t t i n n e r l i g t a m m a n h a n g m e l l a n m o- n o t e i s m o c h m o n o g a m i ett sammanhang, som ännu vän- tar på sin historiskt-psykologiska ut- redning.
Den oerhörda koncentration av själslivet.
som innebäres däri att “ all din håg och all din själ och alla dina krafter och allt ditt förstånd " i r i k t a s utifrån e t t enda stort dels lägga fram nya synpunkter på kärleksliv och äktenskap.
För Sve- riges del behöva vi endast nämna den första och sista kvinnan i ledet - F r e d r i k a B r e m e r, E l l e n K e y.
Den mellanliggande kultur- periodens idéskiftningar rulla då upp sig för vår inre syn, med R o h i n- s o n (, se art. " Robinson " av Karin Tegel i - Tidevarvet n:r 14 f.
1926.)
Emilia Fogelklou.
SIäktlivet och de politiska linjerna, III omvälvningar.
Det ibland förfärandr länge innan omistligvordna mänsk- liga värden återfinnas eller kunna igenkännas inom de nya sociala ra- m a r n a Och detta dröjsmål blir all- tid i viss mån till förfång f ö r den el- ler de generationer som leva under " storflytten ".
även om de f å kom- pensation i a n d r a avseenden.
Liberalismen rom i stort sett var närd av samma idéer som revolutio- livets past s - idéerna och härav föds den grund- läggande övertygelsen: " Den som utan kärlek ingår äkta förbund för- bryter sig mot det heliga i sitt vä- I detta sammanhang återvin- sen. "
nes inom protestantismen för den en- samma kvinnan i celibat något av samma aktning som hon haft inom I katolicismen.
Udden riktas mot den erotiska splittringen och det obesjäl- lade samlivets frätsår på personlig- hetsmedvetandet.
Askesen - för ett ändamåls skull ' - återfår i viss man sin plats som ett av medlen för " Dubbelmoralen " människofostran.
inom könslivet kräves upphävd Ro- binson anger just som önske- l i k s t ä l- målet ni a n n e n s l i g h e t m e d k v i n n a n i ä k t e n s k a p l i g t ansvar.
Hos Ellen Key b l i r hetonandet av själfullhet också i det erotiska livet så stark, att hon e j blott hävdar den religiöst härledda känslokoncentratio- sitt ' viktiga perspektiv, hävdat mo- derssynen på släktlivet och även gi- vit ord för det begrepp om s a m- h ii ll s m o d e r l i g h e t, som sannolikt måste få en ännu mera djupgående innebörd än hon själv la- de in i detta ord.
- För övrigt är det märkligt att finna, hur den nyare Fredrika-Bremerforskningen avslöjar mer och mer av det universalt poli- tiska intresse, som besjälade Fredri- ka, liksom Ellen Key och - vida ti- digare - Birgitta.
Men för d e m å n g a torde, så vitt jag kan för- stå Stuart Mills motivering för kvin- nornas rättsliga.
ekonomiska och po- litiska frihet vara den betydelseful- laste.
Han ansåg, att det f r a m- f Ö r a l l t s k u l l e i g o d r i k t n i n g f Ö r v a n d l a ä k- t e n s k a p s l i v O c h h e m m e d e n s å d,a n e r k ä n d j ä m h Ö r d i g h e t - en tanke,.
vartill j a g i annat sammanhang åter- b s e n som tankeställare nen såsom a n t i t e s mot all r å h e - kommer.
grundmotiv, verkar givetvis forman- och I Det är påfallande, hur mycket me- och hyckleriet på g e n t- och väckande krafter.
Robinson har ten.
splittringen, de också på h å l I,n i n g e n område.
Detta hängde dju- skärpning i Nya Testamentet med ka- hans namn med fetstil!
i g h å l I c k e det äkta ståndets ö m s e s i- stället samman med dess frambärande raktär just av a n d l l för religion.
över huvud sammanhänga med s l ä k t h e t.
.
Industriell demokrati.
(Forts. fr. sid I).
i primitiva förhållanden, ofta saknade Det kommunala arbetets demokratisering betyder mycket.
I sty- relser och nämnder få personer, kanske i sin dagliga girning äro bräd- arbetare eller tidningsbud Det är en verklig fröjd att se unga arbetarpojkar, hantverkare, butiks- biträden, för att nu nämna några yr- ken, leda idrottsföreningar, som ha en Erkännas måste, att statsmakterna och Men E tiderna ha dessbättre liga medel sökt åstadkomma en ändring till det bättre i de rådande dena - hittills dock, tyvärr, utan större resultat.
Frågan är om icke del bästa, tekniska omsättning som ett betydande a f - föränd- framstegen ha några exempel.
Man kan icke betrakta dessa eko- gängse för knappt ett halvt sekel se- nomiskt skolade, starkt ansvarskän- dan.
Samhället har genom skolor och nande och ofta mångsidigt bildade arbetare, vilka för övrigt leva på en på annat sätt skapat förutsättningar relativt hög levnadsstandard, som för alla medborgare att tillgodogöra en arbetstid, som icke är missförhållan- möjliggjort stort mer än hälften av den som var det enda medlet kommer att bli skapande i spetsen, tionseggande mot de rafflande och sensa- brottmålsreferaten.
och att pressen i sitt nyhetsreportage lade allt större vikt vid vad man vill kalla de vo.
sitiva nyheterna glädjande a h upp- muntrande meddelanden om det bästa som sker, framsteg som göras på alla områden jorden runt - något som kan utlösa mod och kraft hos människorna.
I en tid som vår.
då man kanske mer än annars talar - om att pessimism och dådlöshet förla- mar massorna, har pressen en väldig upp- gift att fylla - en uppgift ’ som alltför ofta ställes i skuggan av det negativa, det nedbrytande tidningsstoffet, som nu ty- värr intar en alltför dominerande plats i tidningarnas spalter såväl i ord som bild.
I den efterföljande debatten, som blev mycket livlig, framhölls bland annat vik- ten a v en bättre journalistutbildning, samt framför allt önskvärdheten a v att de an- svarskännande inom såväl pressen som allmänna opinionen gemensamt söka prak- tiskt framkomliga vågar till höjande av allmänhetens smak i fråga om tidnings- läsning.
K.C-Il sig kulturskatter av olika slag De stora folkrörel- serna ha också bidragit till att lyfta upp arbetarklassen och föra fram duktigt folk.
Särskilt framträ- begåvning Man talar om våra bort-.
miljoner i samband med dande är deras organisa- I rinnande tionsförmåga Det är in- vattenfallen Man skulle kunna an- tillfällighet att arbetarpar- samma talesätt med tanke på tiet är det bäst organiserade.
Sam- det intresse, den kraft och förmåga, tidigt som det inom industri, han- som finnas outnyttjade inom arbetar- del och sjöfart klagas över brist på lägret.
Om denna kraft ickc ledes organisatörer finns det bland arbe- in på riktiga banor blir den farlig.
En tarna överflöd på varan.
Den vana arbetare, som känner med sig att han at1 taga ansvar och organisera som duger någonting till och som fått sin alstras genom de olika folkrörelserna förmåga prövad på olika områden.
är betydande och borde i större ut- är en oroshärd i ett dåligt lett före- sträckning än som sker tillgodogöras tag.
Hans naturliga begåvning och för produktionen.
Farkföreningarna organisationssinne reagerar oupphör- ha sinn fel, och mot övergrepp a v di- ligt mot felaktiga dispositioner.
Men ka slag kan man icke reagera kraf- han kan ingenting göra Följderna tigt nog.
Men man må ickc endast av det dåliga systemet - arbetslös- se till felen.
Om man ser på fack- het, reducerad arbetstid försämrad föreningsrörelsen, men icke på sam- Iönestandard - får man däremot ma sätt som tjuren på det röda &amp;! ".
kännas vid.
Allt missnöje, berätti- ket, tvingas man oupphörligt till be- gat eller oberättigat, samlas kring misstrodda.
Just i förenklingen e n ges en undran för den solidaritet, offervil- dessa naturliga ledare och arbrtet blir!
a j a och disciplin som utvecklas och dåligt, hur många direktörer.
direk- möjlighet till förbilligad produktion ännu mera inför den organisations- törsassistenter, förnäm, basar och in- och högre löner.
Förbilligad produktion och högre förmåga de lokala fackföreningsle- spektörer man än har som överva- löner behöver icke stå i strid med darn:, icke minst de unga.
lägga i da- kare.
Den industriella demokratiens pro- varandra.
Själv har jag den erfa- gen En lokal fackförening är som bekant i många fall ett stort företag.
blem är till stor del problemet om pro- renheten att de mycket väl kunna Den kan ha flera tusen medlemmar duktionsapparatens förenkIing.
förenas Det gäller endast att för och en budget på åtskilliga hundratu- Där denna idé tillämpas i anda och produktionen rationellt utnyttja den sen.
De ledande inom sådana före- allmänna stegringen av Ievnads- och ningar få lira sig att snabbt och med bildningsstandarden.
Många av in- kläm.
säga både nej och ja, att hand- dustriens svårigheter äro att söka skas med folk av olika slag, att räk- däri, att företagen ha att dragas med na med konjunkturflukturationer och alla obehagen a v den stegrade lev- att förvalta pengar.
Och detta un- nads- och bildningsstandarden men der hänsynslösare kritik än vad en icke hunnit utnyttja de än större skilda företagare någonsin äro utsat- fördelarna.
ta för.
Hela vårt folk tränas fak- Industriell demokrati är en väg tiskt till en form av ekonomisk själv- därtill Det gäller nu att finna de verksamhet, som man aldrig skulle ha Iämpliga formerna.
Och de måste ex- kunnat tänka sig för ett halvsekel se- perimenteras fram inom de privata dan Fackföreningarna h a kanske känslan av att vara övervakade och företagen.
gen vända skaffenhet är ett betydelsefullt un- dan däremot de mot bevarandet, för- derlag e j blott för vissa politiska frå- nyandet eller omstörtandet av själva gor utan för hela det politiska syste- samhällslivet direkt inrikta met över huvud.
gäller det att gran- de partiprogrammen träda i förgrund- ska orsakerna till att de värdesyn- den.
punkter som härvidlag hört till mär- Och ändå borde den ju-I nu åt- gen i den liberala åskådningen än- ninger tar sig uttryck, för vilka man nu så föga gör sig gällande endast inom en viss gren av medel- Man kan med en viss rätt fram- tidslitteraturen finner motsvarighet.
hålla ” överklassdragen ” i inställnin- Denna brist på kamratkänsla har ju gen och en viss abstraktion från en myckenhet djupt liggande orsaker för övrigt, när alla som vill ” komma verkligheten.
Idealen stodo ofta för E n sida av bristen torde komma att me " springer antingen till första- högt ovan realiteternas värld för att klasskupén eller tredjeklasskupén, ännu röna tillräckligt av den motsträ- utan tillräcklig omsorg om den omist- vighet eller bittra fiendskap.
rom är liga princip.
utan vilken man kar idealens elddop till verkligheten.
konstruera, men ej organiskt skapa Man tog kanske på problemen väl det nya samfundet.
mycket med behandskade händer.
som växelverkan, i vilken han står till Jag kan inte förstå annal än att ladies and gentlemen ” ta på pro- samhälls- och gruppliv i övrigt.
Först den historiens tidpunkt.
då kvinnorna blem, vilkas brutalaste och i natur- när personlighetsprinsipen direkt och blivit inkallade till medarbetarskap in- tillståndet förvisso existerande for- påtagligt ställes i n mot ett nytt sam- om det politiska livet, I hög grad un- mer, de egentligen inte kunna fatta hällsideal, som kräver just den prin- derstryker ett krav på o&gt;.
att eller ens ana.
Därför fick själva de cipens genomfördhet rom grund för v e r k l i g e n sätta person- etiska principerna liksom för spröda rift realiserande - först då kan det l i g h e t s p r i n c i p e n i rela- skaft för nit bli gripbara i stort.
etiska kravet på individen verka di- tion t i l l ö m s e s i d i g h e - Man torde också haft för överdrivna rekt omgestaltande på familje- och tens princip.
Detta är en föreställningar om väsensolikheten i samhällsliv.
S I länge man bara låter nödvändighet för både familjeliv och mannens och kvinnans natur.
Därpå individen vara till som individ.
i tan- samhälle Men jag tror aldrig ge- berodde r ä l också utom på uråld- ke att allt det samhälleliga och fa- nomförbarheten i stort kan ha riga tankevanor den brist pi verk- miljala reder upp sig själv utan rikt- den ringaste utsikt att lyckas, så vida lig kamratkänsla för kvinnomänni- linjer, så länge måste liberalismen icke denna samhällsrelation först ge- skan, som än tog s i g uttryck i en över huvud ” sitta på undantag ", me- nomarbetas förhållande t i l l famil- - - av övervakning Vad som kan hända.
En man heter Tjernberg.
I Norrlands timmerskogar har han vuxit upp, men blev utan arbete.
Kom t i l l ett sågverk.
Eick styvt nattarbete för 35 öre i timmen.
När vintern kom a h sågen stannade, drevs han med 1000-tals andra sågverks- arbetare ut på landsvägen för att tigga sig fram eller söka tillfälligt arbete.
Han kom till Djursholm.
Fick se den stora sopstationen- och gav akt på all lump och skrot, dagligen vräktes ut, och fann en utväg till fri utkomst.
Han byggde sig ett litet hua vid sophögen, av brädlappar och plåtbitar, och blev en in- tresserad lumphandlare.
som förstod vad lump kunde duga till och vad folk kunde som vilja ha I fem år har han uppehållit sig på kr: Men icke en fotsbredd mark fick han rätt att använda bredvid sin kåk.
Och för tre år sen fick han befallning att riva ned den och ge sig i väg.
Då han ej lyd- de.
skickades manskap ut.
som rev ned hans hus och förde bort materialet Tjernberg klagade hos länsstyrelsen.
Han utverkade att få bygga upp en ny ko- ja på samma plats - sedan han fått ett muntlig löfte från markägaren.
Men år har lumpsamlaren Salomon Petter Tjernberg dömts att böta 50 kr.
för åver- kan å Rinkeby boställe i Danderyd.
Han hade å boställets mark huggit en del trad oktober 1926 nedriven på föranstaltande av landsfiskal Herbert Lilienborg.
Med anledning härav anmäl- de Tjernberg landsfiskalen hos k. m:t, Ärendet föranledde dock ej annan åtgärd än att Lilienborgs yttrande infodrades, varefter k m: t l ä m n a d e anmälan utan av- seende.
Det finns rebildas genom familjen utsätter, att något av utsätter, att några skydda och plågsamma figurer, som säljer Fädernes- landet M a n skäms for dem - därför Detta för- att det ar nöden som drivit dem till nå- aIImänan- sin prägel på familjens got, som de själva skäms för.
N u är dem.
Tjernberg e n bland - budget och övriga verkningssätt, som Månne han skäms eller månne hin, röjer dess relation till ett ännu större känner skadeglädje mot det samhälle, som samfund, men också att den inner- kostade på sig att ta avstånd från Fäder- lighet, utan vilken släktlivets neslandet, men som ej finner angeläget djupaste värden gå förlorade, får sitt vara att söka en praktisk formel för markens utnyttjande - värn, sin fria helgd och sin erkända uppmuntran av en företagsamhet, som e j betydelse.
rör sig i stora affärer, men som vill ha (Forts.) en koja och ett arbete.
Observator.
för
