# ID: svediakorp-per3372
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1927
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 7,871
# sentences: 328
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Släktlivet och de politiska linjerna.
Av Emilia Fogelklou.
Lllla Llsa.
Jag var extraelev i akademiens etsings- blott naturliga beskaffenheter; de äro skola, när ” Lilla Lisa ” som hon mesta- sociala uppgifter &amp; bli därför till dels kallades &amp; igenom akademien Rasens regenerationsfrågor är skulle i stället en ny och djupt en- den grundval, varförutan övriga po- hetlig orientering uppenbara rip som litiska frågor till sist mista sitt exi- resultat.
Familjelivets helgd skulle stensvärde.
Nationer ha sällan gått krävas, men icke på patriarkalismen - - Hon målade, skulpterade, tecknade, ” gick i sist också politiska faktorer att räkna med.
oss för att göra en etsning Hon ville pröva under genom nederlag i krig; bakom grund.
Natur och frihet skulle krä- Vi stå i detta nu som medvetna allt och hade alltid, som begripligt var, undergången ligger en inre sönder- vas, men Icke med ekonomiska utan eller ofrivilliga deltagare i den pa- hört bråttom.
” Tycker du inte detta är lösning, ett improduktivt njutnings- med etiska lagar som medveten IC- friarkaliskt betonade fa- gränslöst vackert ”, brukade Lilla L i s liv, en skada i själva livsroten.
gulator.
Personlighetsprincipen skulle miljens sönderlösning, denna en- säga, när hon drog fram ett provtryck Vid kvinnornas inträde i politiskt hävdas, men icke själviskt isolerad het av blods- och rättsband, som medborgarskap äro släktets från samhällets krav utan riktad in sträckt sina verkningar genom årtu- falskt något om ” vacker fläckverkan ”. ’ Li- punkter de framför andra ansvars- mot en samfundstyp av djupare män- senden.
Sedan Bachofens dagar bör- sas ögon glänste.
De såg drömda skön- ställande.
Och det är psykologiskt niskovärdighet En sådan syntes av jar forskningen skymta ett där bakom hetsvärden, fördolda för oss andra.
Det sett djupt riktigt, att s i många av de synpunkter på släktlivet måste inver- liggande matriarkat, där e n d a s t henne inte mycket om ibland tek- kvinnor som halft motvilligt och oin- ka på inställningen till alla övriga blodsbandet m e d modern tresserat lånat sitt öra åt tullfrågor el- frågor (också tull- och är säkerställt.
Ett i primitiva kultu- fariséer och klentrogna med sig genom ler militärfrågor, med ens bli vakna, gor!)
Och de som möjligen frestats rer ända it i s i r tid å t e r s p e g l a t starka känsla och friska tro.
vi såg allvarliga och självständigt tänkande, till m ” frisinthet ” i blandningens tec- övergångsstadium, där fadern för varthän hon viIIe, och anade något av när det (just politiskt!)
gäller släktet ken, skulle nödgas att upptaga och förvärva sig rätten till sitt barn (f a - det hon kunde av sina plåtar.
Jag såg blott ett oändligt syn- niken lade krokben för inspirationen.
Och militärfrå- att hälsa och villkoren för dess liv och frånskilja utifrån klara, konsekvens- d e r s k a p i socialt erkänd mening) Ifall frågan om släktets regeneration linjer till den givna utgångspunkten, genomgår långvariga och smärtsam- po- skall släktets förnyelse och förädling.
Det ma riter (" couvade ") i analogi med Lisa då visa sig, att denna synpunkt havandeskapets mödor, är inte utan från mörkaste gjordes till utgångspunkt för ett litiskt program, skulk vi som klar konsekvens av denna utgångspunkt se en orientering längs andra riktlinjer än de nuvarande partiernas För ytlig åskådare skulle det programmet kunna te sig som en blandprodukt; men för de män och kvinnor, som konsekvent fasthölle utgångspunkten, ' Fa- Hon var mycket ung och mycket upp- så- gör i klädda ögon hade varit där, som såg Varför kaliar VI det dikt e m fantasi?
Verklig- Spelet om krig och fred.
Det pågår för närvarande en tve- kamp i England, en kamp, som håller hela världen i spänning.
De kämpan- de makterna heta krig och fred.
Under en hänförelse och munterhet, som tyckas kunna jämföras med den som rådde under världskrigets första tid, skeppas engelska trupper ut till pansarvagnar, alltmera Kirgsfartyg, ökade truppstyrkor göra si- Kina.
allvarlig.
En ljusning skymtar i benäm- ningen på dessa krigiska åtgär- der!
Engelska regeringen försäkrar äro avsedda endast som tuationen att de skydd för engelska u n d e r s å t a r s l i v och r i - kerhet, om de kinesiska myndig- heterna inte skulle förmå att upprätt- hålla ordningen på de kritiska plat- Och samtidigt som nya trup- per utrustas, skickar regeringen vän- skapliga noter till såväl Peking- som Kantonregeringen och förklaran att dess enda önskan är ett enigt och ett Kina.
I Peking-väldet.
Mörkskuggat: Kantonrörelsen.
serna.
och innebär att allmänheten drives till att tänka på och tala om krig. "
Om detta gäller för England, hur oändligt mycket svårare måste det in- te vara i Kina.
Kantonregeringens utrikesminister, Chen, har lovat att uppbjuda alla sina krafter för att vid- makthålla lugn och ordning, men han kan inte ansvara för att lyckas i ett land, där kriget redan är lössläppt, även om kineserna äro världens fred- ligaste folk.
Chen har vidare förklarat sig vil- lip att underhandla med de utländska makterna, dock endast med v a r och en för sip.
Han framhåller, att det inte rör sig om, vad England eller andra makter kunna vara villiga er- bjuda Kina, utan vad Kina som fullt likställd makt anser sig vilja medgiva England och de andra makterna sittning Lilla Lisas kunde det.
Strax efter akademien fick hon stipen- dium och for till Paris Det kom snart historier om henne därifrån: En rysk konstnär blev kär i Lilla Lisa a h ville kyssa henne.
” Det kunde han väl fått ”, förklarade han storsint efteråt ” men jag kom att tänka på, att det vore väl för- argligt, om den förste, som kysste mig skulle bli en ryss, a h inte någon från Långasjö. ” f.
Vi kom alla ut i världen.
Det blev krig, det ” hände ” så mycket och i hän- delsernas vimmel tappade man bort vän- ner a h kamrater.
Det sista jag hörde av Lilla Lisa var att hon gift sig med baka till krikgsfartygen för att undvi- dansk och var bosatt i Köpenhamn Regeringsbildning.
ka blodsutgjutelse.
Inom kort hade ” Låt de stora, enkla idéerna kom- den kinesiska polisen lyckats åter- upprätta ordningen i staden Affä- ma ut till folket, så kan det bli en och de stängda bankerna ha klar partipolitik och en stark rege- Bland hemifrån i år kom sedan så småningom tagit upp sin av- ring ”, sade borgmästar Lindhagen en bok, som hette ” Värendskvinnor ” av i Kina ha sedan års- brutna verksamhet.
Kantonregerin- vid årets remissdebatt.
Elisabeth Bergstrand-Poulsen Namnet Vad som hägrade för honom var skiftet genomgått flera olika skeden.
gens män lyckades i den svåra upp- I början av januari tillkännagav Kan- att upprätthålla lugnet i sin er- tonregeringen, den nationalistiska, övrade stad.
” Värendskvinnor från Långasjö socken ” framstegsvänliga regeringen i Sydki- Hankow har för tillfället spelat ut djup folkopinion som i en mäktig våg - Elisabeth Bergstrand-Poulsen Lisa na, att den ämnade skapa sig en hu- sin roll som händelsernas medelpunkt.
sköljer upp på sin topp m människa Bergstrand - Lilla Lisa!
Det kändes så vudstad i det komplex av städer vid Frågan gäller nu närmast Shanghai.
med ansvar och förpliktelse att föra konstigt ömt på något vis Yangtsefloden, i vilket även staden närma sig långsamt igenom de idéer som redan gjort Men inte bara det.
Jag läste och läste Hankow ingår.
Kantonregeringen denna stad, som är en ytterst viktig henne till en fana eller stötesten.
erövrade Hankow och besatte de p u n k t för England i Kina Det är för Detta är den parlamentariske pre- och blev tagen i besittning ” Den som elska områdena där.
Av fruktan a t t skydda sina landsmän i Shanghai karaktär, Ministären skriver med blod vill ej bliva l i s t utan lärd oroligheter lämnade utlänningarna i som trupperna nu sändas ut.
Men de- omkring honom är hans, enhetlig utantill. ” fill Den Jag är med har lärt mig den ” i det boken dagliga ”.
utan- massor staden.
Visserligen ringa omfattning är den bästa sä- och solidarisk.
engelska marintrupper till hands, kerheten för att de endast äro ämna- I Tyskland har just i dagarna Jag tänker på den på gatorna tänker med avslutats en sex veckors reglerings- hennes tankar.
Den griper en helt och men kantontrupperna ledning för- d e som skydd.
hållet, så som väl blott verklig konst kan klarade sip inte kunna ansvara för si- Så långt låter det sålunda fredligt.
kris.
(Se Tidevarvet n:r 52 f.
1926) na soldater, om det skulle komma till Men krigsandan är trots allt lössläppt.
Den solidariska har haft till Silt förfogande sto- det.
sammanstötning mellan folkmassan Mac Donald yttrar: ” De militära för- ra politiska idéer, som kunna I bilder och i ord målar hon sitt tern- domsland a h dess människor.
Tysta och den engelska militären.
De eng- beredelsernas inverkan @ den all- sammanfattas så: (Forts. å sid. 2).
stilla en smula oviga stiger de fram för elska marinsoldaterna drogo sig till- männa opinionen är redan uppenbar oss dessa hennes hembygds kvinnor.
Och Händelserna rerna giften Kantontrup erna funnos!
kom till Akademien direkt Småland.
vi hörde redan Lilla i vissa avseenden stiller oss inför sina jämförelsepunkter i fråga om då mycket om hennes Långasjö.
Men på krav och uppgifter, som förut kvinnornas slit långt senare för rät- den tiden hann hon inte ofta att se till- fattats såsom " privata " och icke ten till medborgarskap i staten.
som politiska och därmed ’ också derns föräldrarätt är ännu lika halv världen.
Jag minns, när Lilla Lisa en frågan om sambandet mellan etik och ' och osäker som kvinnornas medbor- gång i början varit bortbjuden hos en politik så aktuellt brännbar som möj- liga jämlikhet med män.
Först då kamrat a h morgonen därpå andlöst be- rättade om allt: ” Och människorna var ligt.
Moderskap och faderskap äro ej (Forts. å sid. 4).
i siden och i sammet Hennes julsändningen rismen ”.
äkta förutsätter en stor, sade mig ingenting, men när jag öppnade - mierministerns bakom ligger det svenska landskapet i
Militar r Is t f r rågan.
Alma Petri.
Fångar.
” Hör alla arma fångars suckan! ” Vid Alma Petris dal för kort tid sedan Ett samhällsproblem löses e j en- det ett trettioårigt, träget arbete inom bart genom riksdagsbeslut.
Och när utbrister den järnhårde Cromwell in- var den svenska frälsningsarmén, som avslu- den mycket omdebatterade försvars- för 1600-talets fyllda fängelser.
Det, tades.
Alma Petris namn.
som för många frågan vid 1925 års riksdag äntligen är inbördeskrigen och religionsförför- i tysthet betytt hjälp och ledning, ljuder utmynnade i stadfästandet a v ett nytt följelserna, som gjort skörden av po- nu hedrat över hela Sverige När Alma Petri 1897 skrevs in i Fräls- härordningsförslag, så var den där- litiska fångar så fruktansvärd.
Historiens väg är fylld av the ningsarmén och för första gången bar med ingalunda bragt ur världen.
De dess uniform, tog hon ett steg, som hon i s. k. försvarsvännerna eller molitaris- groan of poor prisoners, som Crom- nära tio år förberett sig fill.
Som skol- terna (hur man vill kalla dem) måste Well säger.
Vi sägas ha kommit flicka kom hon först i beröring med fräls- böja sig för majoriteten.
men UPP till ett humanare tidevarv.
Dock ningsarmén och blev gripen av dess anda gåvo ej för den skull att blåsa strids- är de politiska fångarnas antal och verksamhet.
Men hon strävade länge fanfarer och försöka på alla punkter just i våra dagar något oerhört.
Och emot sin håg att tillhöra armén.
Hon tyckte det var genant och besvärligt och (Forts. fr. sid. 1).
att förhindra och fördröja beslutets deras villkor är kanske inte mycket skämdes för sina släktingar a h vänner, genomförande.
Det duggar därför bättre än på 1600-talet.
Men vi vet som alla ” voro något i världen ” Mot- Å ena sidan: I.
Republiken befästad; 2.
Riksvärnets förvandling från nationalis- så l i t e t både om deras antal och vill- också motioner i alla möjliga rikt- gångar fick han också utstå Hon var ut- tiskt fill republikanskt demokratiskt; 3 ningar.
Än vill man höja skyttean- kor.
Blott d i och d i tränger ett stö- bildad till lärarinna, men hade svårt att fä slaget.
än är det indragningarna vid nande fram - från Italiens tusental plats, när hon talade om sin dragning 1 Monarki hälst; 2. kavalleriet, som skall uppskjutas, än av fängslade och deporterade, från till armén Efter flera års tvekan och motstånd, under vilka dock hennes intresse vill man ha ryttare och fältkanoner de hundratals hungerstrejkande i Po- för frälsningsarmén aldrig minskades, träf- v i d Östra brigaden och frivilliga kur- len och Litauen, från Rysslands gam- fade Alma Petri slutligen samman med ser för reservofficerare.
Värst a~ In kvalmättade politiska fängelser och dåvarande kommendör Oliphant Med Längs horisonten.
4 Kamp mot 8-timmarslag allt är dock, när man föreslår förbe- nya deportationsorter, från Ungern honom gjorde hon upp att i Stockholm I den regering, som avgick i tic- redande molitär utbildning vid skolor och Balkan, från Java och Sumatra, i i studera arméns verksamhet, för att se- cember, var c &lt;, " t I. r det största a m skickas fill.
England på studieresa partiet.
Dit hörde också rikskanslern och läroanstalter.
Den manliga ung- Mexiko och Nikaragua.
” Äntligen var något avgjort ”.
utropar Och ändå den största skaran domen behövde tvärtom fostras i en hon.
Om beslutet var svårt att fatta var anda, som reste deras håg mot allt går mitt ibland oss.
De arbetslösa.
dat i alla fall ett beslut, som höll fix livet.
vad krig heter.
Hela vår historieunder- Fånge är den.
som inte har eft ar- Från början kom Alma Petri till slum- visning behövde sannerligen omläggas bete för sin utkom-t.
Fånge hos den men.
Den svenska sl hm^ och räddnings- kraterns.
verksamheten hade grundlagts av fru över- tillfälliga barmhärtigheten eller hos Regeringsskiftets paroll var an sö- i sådan riktning.
ste Hedvig Lagercrantz, vars verk sedan ka få till stånd ” en stor koalition ”, Socialdemokraterna, som förut ha samhället.
Utan besvär med uppspå- " - varit det parti.
vilket mest gått in för avrustning, hålla icke längre sam- man, sedan Hjalmar Branting, vår siste statsman, är borta.
Det är flott- kommitténs förslag, som kommit den- na brytning att öppet framträda.
Ett kommittéförslag är ju merendels en frukt ar kompromisser, så även detta.
Men en hel F-båt har blivit det socialdemokratiska partiet i dess helhet för mycket att svälja och man ger sin mening tillkänna genom att fatta en resolution.
Allt detta visar hur svår avrust- ningens väg är, svår när man vim låt vara minskad.
Ty vilket kan kal- las fredligast, den ena båten eller den andra, den ena patrullen eller den andra?
Hur många soldater beteck- na krigsutrustning, hur många avrust- ning, vid vilken siffra går gränsen?
Kompromissernas väg är i längden ohållbar.
Den är visserligen bekvä- mare för tillfället, men den leder all- tid in på krokvägar, som sluta i en återvändsgränd.
Och även om det fordras ett visst mått av mod och styrka att intaga en självständig ställ- ning, blir den dock i längden lättare att upprätthålla.
Behandlingen av vår s. k. försvars- fråga, ansatserna an öka och a n min- ska fram och tillbaka, tala bäst för att om man är övertygad fredsvän, måste man helt enkelt gå in för av- rustning.
Därmed inte =@.
att man plötsligt och huvudlöst skall draga in alla anslag till armén.
Men avrust- ningen borde fritt och klart förkun- nas som slutmål inte bara i ord, utan i handling.
så att man från början gjorde upp ni plan.
hur denna mål- medvetet och successivt skulle ge- nomföras.
Och sedan skulle man följa den planen, borgerlig samling och flottkommittéer till trots.
Däri borde helst också ingå, ej blott pen- sionering utan beredande av andra försörjningsmöjligheter för officerare och manskap genom produktivt ar- bete.
Vi borde också övergå till att kalla försvarsfrågan för militaristfrågan.
Ty ordets makt över tanken är stor!
ring och fängsling, utan dom och rannsakning, har samhället dem varje dag till hands, skockade utanför ar- betets stängda portar.
De osynliga kedjorna tvinga dem varje dag den tröttrampade vägen till arbetsförmed- lingen.
Låt oss i n t e g l ö m m a d e t t a Att historiens fruktansvär- Vi ha en moral: att de arbetslösa skall ha det i alla avseenden s ä m- r e i n den fria marknadens ar- betare.
Motiven är ju lätt föesva- rade.
Ilet talas också förunderligt vid de avlägsna ni Samhället ter till doms över den andra, som är fången, begrunda Olaus Petri domar- regler: " Ty skall domaren så döma Guds folk, som han vill stå tin svars inför honom, som folket tillhörer.
All lag bör med beskedlighet driven varda: förty högsta rätt är största orätt. ” Dock till sist: lit oss aldrig för- tröttas att söka oss fram till g r u n- d e n för arbetslösheten själv.
Måtte aldrig nationalekonomien kunna över- tyga oss, att en s t ä n d i g t i x a d e del av arbetslösheten är " normal ".
Arbetslöshetssakkunnige ha i sin nyss avlämnade promemoria till so- cialministern - rom egentligen gäl- ler medel mot arbetslöshetens v e r k - n i n g a r, även tagit upp kravet på särskild undersökning av arbetslös- hetens orsaker och medlen för diss bekämpande.
Måtte problemet be- handlas s n a r t och rad i ka I t, d.
Y. s. förutsättningslöst och från grunden. "
" - fortsattes av överste Elisabeth Liljegren, som blev dess verkliga skapare Under henne lick Alma Petri arbeta.
När Elisabeth Liljegren, denna ” and- liga hjälte ”, gick bort, kunde Alma Petri inte förmå sig I f efterträda sin så högt älskade ledare.
Under sex år blev där- för överste Hulander kommenderad att ta ledningen av slumverksamheten 1920 övertogs dan emellertid helt och hållet av vari socialdemokraterna skulle förena sig med den övriga vänstern kring de förs I a angivna f y r a p u n k- terna.
Vad är nu resultatet?
D:r Mari.
vänsterpartiernas re- presentant vid presidentvalet 1925, ” den stora koalitionens ” idéförare, har återkommit i spetsen för en mi- nistär, där 4 av I I ministerposter in- Alma Petri nehar av de skarpaste representanter Hon var m utomordentlig personlighet.
för de tysknationella, som hävda de Hon var glad och varmhjärtad, ihärdig fyra s i s t nämnda punkterna.
Dess- och duktig a h sann.
Hennes förmåga som utom sitter d:r Gessler, som främst organisatör och affärskvinna var ena- var orsaken till regeringskrisen, kvar som riksvärnsminister.
Han har stående.
I Tidevarvet n:r 11 av 1924 framhålles måst gå ut ur sin gamla parti, demo- i en artikel, skriven med anledning av kraternas, och utgör nu " sitt eget par- ti ", som representerar det gamla riksvärnet och dess krigsmaterialim- p o r t från R y s s l a n d.
Stresemann ritter kvar som utri- män och kvinnor är möjligt, där bådas kesminister för an hävda Locarno- bästa egenskaper kunna tjäna det gemen- politiken.
De ' bida idélinjerna äro sålunda samma målet ” hopabragta inom samma regering, Det visar sig ofta, hur m i n i nya rörel- den enda ” regeringsdugliga ” man ser arbetar gemensamt utan åtskillnad på kunnat uppbringa!
man och kvinna.
Men så småningom fär- Vad göra de djups leden, som skul- gar den yttre världens uppfattning.
där l e svara på de stora idéernas appell?
mansstaten för närvarande råder, av sig Når den icke deras öron; eller kan på en sluten värld som frälsningsarmén.
deras svar icke göra sig hört?
Det visar sig nu att det även där är lättare att få höga platser för min.
Se- dan Hanna Ouchterlonys d a l finns ingen kvinnlig kommendör med ledarskap över ett land.
Å andra sidan tillsättes inte gärna en ogift man på ansvarsfull post.
Det kvinnliga inslaget kommer t i l l sin rätt i gestalt av hans hustru Och dock har frälsningsarmén till stor del skapats av kvinnor a h burits fram av dem.
Alma Petri var en av dessa, som med sitt arbete fullbordat en sådan ska- pargärning.
Om den kan användas hennes egna ord: ” Guds ande var på färde. ” Lösdrivarlagens öde.
Från socialdepartementet förspör- jes, a t t frågan om vidare behandling av förslaget om ny lösdrivarlag kam- mer att vila till efter riksdagens slut, då socialministern uppgives komma att tillkalla sakkunniga för ny be- handling av frågan.
Låt oss hoppas att denna behandling kommer an h- rakteriseras av vidsynthet och prak- tisk blick och innefatta ett särskil- jande av pratitutiarproblemet ur lösdrivar lagsf frågan.
Industriell demokrati.
Ett hem.
Ibland händer det underliga saker på re- Alldeles nyss regnade det ned Dess verklighet och innebörd, av Harry Hjörne.
daktionen tiskt taget överallt.
Är han det icke ett brev som inte var meningen till oss, j a, d å finnes det stora möjligheter men varur vi fick del av en tämligen för- för ett misslyckande I Göteborg legad tidningsartikel, som syntes oss var uppträdde alla verkcheferna mot det på olika sätt i högsta grad aktuell.
föreliggande förslaget till driftsnämn- Elsa Björkman-Goldschmidts artikel om der.
Även sådana verkchefer som Lilla Lisa (i Tidevarvet n:r 6) berättar själva varit med om att införa for- unga konstnärinnan, som med mer a " industriell demokrati som vo- om ro minst lika radikala som de före- glänsande ögon såg drömda skönhetsvär- slagna ehuru de givetvis voro speci- den.
fördolda för andra, vars starka ellt anpassade efter vederbörande känsla a h friska tro ryckte fariséer verk.
Detta att verkcheferna, som och klentrogna med sig, och som upptäck- här kunna jämföras med enskild fö- ställa sig avvisande, ökar te verklighetens rikedomar och tog dem i retagare, naturligtvis svårigheterna En annan besittning svaghet med den ordning, som nu an- Sydsvenska Dagbladet av den 11 april tagits i Göteborg är att man gått för- 1926 innehåller en skildring av det vackra framgångar för vem rom vill höra på hi det, som utgör den största svårig- och så föres tanken vidare Misslyc- heten med den industriella demokra- och underbara hem, som Lilla Lisa till- kas experimentet är det endast några tien, den att få a I l a i företaget an- sammans med sin man, den danske skulp- få.
som känner till det.
Det blir en ställda med.
Vid gas- och elektrici- tören Axel Poulsen, skapat åt sig vid sak, som icke angår någon.
Folk ta- tetsverket t. ex. gäller den industriel- Själlands östra kust.
Iar i allmänhet icke om sina misslyc- la demokratien för 304 arbetare, men Utan ett öre att börja med planlade da kanden Men med kommunen a r det icke för 276 tjänstemän Nu är det båda unga konstnärerna byggandet av ett in annan sak sak.
Usch, jag riktigt ry- visserligen mycket svårt att få fram ser vid tanken på de utläggningar en sidan ordning, men svårigheter hus, som i rymlighet skönhet och smak press äro till för att övervinnas.
Att låtsa skulle uppfylla alla deras anspråk på en rest som om de icke existerade är struts- god arbetsplats och ett verkligt hem För kas.
politik.
Om det varit frågan om att varje arbete de sålde lade &amp; undan likt hög göra en gest åt galleriet, kunde tills de hade nog för att låta upp- riell förstå denna politik.
Men så är icke demokrati.
fallet Meningen har ju varit föra tiden levde de Bäst vore förvisso om utvecklingen gripa sig an ett stort och betydelse- på det minsta möjliga Utom vägarna är allt i det vackra hemmet utfört av ma- ginge så att det allmänna till en bör- fullt problem.
jan höll sig borta och att det efter Jag h a r varit angelägen om a t t själva ” Huset ser ut som en me- hand bleve så, att en rad ” det prak- framhålla de svaga förutsättningarna tiska livets män kunde stå upp och för framgång, som förefinnas d e l t i d s k y r k a vita klostermurar, med röda säga: Jag har tillämpat den industri- den av Göteborgs stadsfullmäktige tegeltak, höga smårutiga blyinfattade ella demokratien I Den har medfört beslutade industriella demokratien på kyrkfönster inramade i stenskulptur. ” En ökad arbetsglädje m rekordartad a r - det att ett eventuellt misslyckande ic- förtjusande trädgård full av blommor om- betsintensitet högre löner och skall tagas som bevis för att i d é n det vackra huset och ökar det intryck kommer ett skal som gör bästa ver- är omöjlig och skrämma företagare, lugn och omhägnad avskildhet från kan billigare produktionskostna- arbetare och kapital från att experi- der.
Då bli företagare och arbetare mentera på detta område.
Ett som utströmmar från hela hem- ' * skadlig klassegoism De tidningar utanför Göteborg, rom kommenterat beslutet, ha djupt beklagat de arma göteborgarna Ja, beslutet om drifts- nämnder tycks rent av ha blivit ett tillhygge i årets valstrid i Stockholm.
Personligen tillhör jag dem som uppträtt emot det förslag till drifts- nämnder rum Göteborgs stadsfull- mäktige med knappaste möjliga majo- ritet beslutat Men detta beror icke på någon rädsla för industriell de- eller p i underskattning av dess förmåga att främja produktio- nen.
Det första jag gjorde sedan jag blev egen företagare, var att införa härlig kamratkänsla och sänkta produktionskostnader Egent- ligen är det just detta intresse detta att för mig problemet framstår som det betydelse full a s t c i tiden som gör mig betänk- sam så snart det blir tal om lag- stiftning på detta område och kom- riktigt man att – nu ke husets murar Under miss- ingripanden.
Staten och intresserade på ett naturligt sätt o c h lyckande kan visserligen icke h i n d r a Golv och tak ha lagts in av Axel kommunerna hunna lätt genom för- frågan löses av sig själv.
Om u t v e c k l i n g e n men del kan ligga ste- Poulsen själv, dörrar och trappräcken har hastade och olämpliga åtgärder göra dagen däremot skulle försöka tvångs- nar i dess väg.
Och det vore i san- han skulpterat, varenda liten sak ett ut- företagare och arbetare misstänksam- genomföra driftsnämnder blev den ning tråkigt Alldeles särskilt som sökt konstverk.
Väggarna äro prydda ma.
Politikema ha nu en gång en industriella demokratien mött experimentet gjorts I avsikt att gagna av Industriell demokrati är tidens sto- med Lilla Lisas målningar och salen ovanlig förmåga att kringla till i och misstroende¨ för sig enkla saker.
Under Det centrala i problemet är för ra fråga.
Det är otänkbart att för- smyckas av några av de vackra keramik- sionen kring den industriella demo- ögonblicket i en framtid kan hållandet mellan företagare arbetare saker, som hon gjort med motiv från s i l l munala diskus- — kratien vid de kommunala verken har man också visat en enastående förmåga att missförstå varandra Och värre blir d e t naturligtvis.
Just med tanke härpå är det trå- kilt att den industriella demokratien arbets- det bli annorlunda att företa- ' o c h kapital skall vara detsamma nu, Långasjö.
garen är intresserad för saken arbetarna ha åtta timmars hem, från det största till det och utgör själva drivkraften Är han dag samt en hög levnads- och bild- minsta ett konstverk skapat med kärlek verkligen intresserad och dessutom ningsstandard ram på den tiden, då har personliga förutsättningar kan de slavade i6 timmar, levde under och entusiasm, skulle aldrig kunnat industriell demokrati tillämpas (Forts a sid 2) 4 med på en pengar dag.
Till Men en de ' början byggdes utgjorde ' i n I heller m- der fyra år ett enda beboeligt — prak- ' - r u m hela hemmet Det rummet var kök, matsal, sovrum och atelier.
Där föddes makarnas två små söner och fingo sin barnkammare¨ där Utan att låta sig för- tröttas arbetade de två konstnärerna rida- re, tills de så småningom förverkligat sitt drömds hem.
Efter sju års trofast arbe- te är d u nu nästan färdigt ” ett kostbart smycke dir varje rikt arbetad detalj fly- ter samman t i l l ett fulländat a h harmo- niskt helt, en triumf över materiell fattig- dom och en apoteos över kärlekens, skön- hetens och arbetsglädjens rikedomar ” Lilla Lisas starka känsla och friska tro!
” Vi såg varthän hoa ville och anade nå- got ay vad hon kunde. ” Redaktionen
Släktlivet och de politiska linjerna.
(Forts. fr. sid 1) undrar jag, om det i Sverige finns möjlighet att studera de nya skolidé- erna, helst tillämpade på lågstadium.
enda medlet att bringa reda i det svå- ra kaos.
rom nu halvt förlamar arbe- tete i hjälpklasser.
Tillstånd att försöksvis tillämpa ett nytt arbetssätt inom ramen för sko- lans möjligheter tror jag nog ginge att utverka.
Och virade sig verkning- arna goda borde väl inga hinder möts att i fortsättningen få använda det.
Det kan möjligen synas pretentiöst, att hjälpskolan vill göra sig hörd bland de första, men då jag arbetat såväl i folkskoleklasser av normaltyp som i högre folkskola och hjälpklass, vet jag, att i inegen av dessa tre skol- former är den individuella undervis- ningen BY sådan primär betydelse rom i hjälpklass Det är deprimerande att känna.
hur ens friska redobogenhet nöts till miss- mod .i det ganska fruktlösa försöket att tillämpa en god idé i otjänliga former.
Men än mera tung är tan- k a, att man undanhåller barnen vad dem rätteligen tillkommer, om man inte gör varje m ö j l i g t f ö r - s ö k att av deras skolgång utvinna för var och e n värdefullaste re- rultat.
Jönköping d a i6 jan.
1927.
Dagmar Hedegård.
Till Tidvarvets redaktionen Jag har en dotter, som är 13 år och följaktligen skolpliktig.
Som vi äro bosatta i en mindre landsortsstad, och det är oss m ekonomisk omöjlig.
het att sända henne bort går hon i stadens enda " högre " läroverk en både man och kvinna fått erkänt för- samfund blivit mor är ärelös, utstött äldraskap kan en famiIj börja Upp ensam om ansvaret och länge ensam stå När brudköpet träder i stället om att sörja för barnet.
Vad kristendomen betytt för att för “ couvade ”, blir det pris som man ned betalar hans borgen för kvin- här giva nya åskådningar kan man nans e x k l u s i v i t e t och därmed ännu knappast överblicka.
Vad er- barnens härstamning från honom kännandet av kvinnans människovär- själv.
Säkerställandet av denna " ren- de beträffar ligger det i öppen dag blodighet ” förklarar ursprunget till att varje annan äktenskapstyp är många gamla reder i samband med den monogama måste falla utanför kvinnornas avstängdhet från världen dess andliga råmärken.
Men dels Kvinnan var inte från begynnelsen har den rättsliga avspeglingen av de exklusiv: men hon måste bli det kristna principerna ytterst långsamt Den oerhörda kulturvinst rom ligger kunnat börja göra sig gällande, dels i åtminstone endera föräldrarnas, här inbegriper varje rättsstat en stor myc- moderns, exklusivitet, är såsom varje kenhet individer, hos vilka de inre dylikt framsteg förvärvad med mot- förutsättningarna som de kristna svarande.kostnader, som så småning- principerna underförstå, icke ha nå- om bli hävdvunna seder och därmed gen som helst verklig realitet.
Där.
knappast längre föremål för reflek- till kommer så genomgripande för- tion.
Längre fram under ändrade ändringar i samhällsförhållandena kulturförhållanden blir familjens in- att r a m a r n a f ö r det g a m - bördes balans denna: Mannens för.
la f a m i l j e l i v e t i m y c k e t sörjningsplikt och hustruns exklusi- b I i v i t söndersprängda vitet svara emot varandra som pres- Det är detta och ännu mycket annat, tationer; hemmet utgör en hushålls- som gör äktenskapet till problem.
Jag vet nog, att det finns männi- och arbetsenhet.
där alla krafter kun- skor som härvidlag icke erkänna nå- na utnyttjas till gemensamt gagn.
och gen ny svårighet, som hålla före att varje nytt barn betyder meraegen- ett återvändande till den patriaka- dom mera rikedom, mera arbets- liskt betonade familjeformen är det hjälp.
Som hustrun ensam bär ha- enda behövliga, som gifta sig och vandeskapets naturgivna prestation, bortgiftas alldeles som om ingenting förefallit, såsom om familjeinstitu- så här mannen ensam upp famijens tionen vore ett hus, som stod kvar.
rättsliga förpliktelser utåt, även an- där det en gång byggdes, i stället för svar för hustruns rättsbrott, utom ett livsfenomen som förändrats med äktenskapsbrott.
Sam rättsbrottet människorna.
Själva det ursprung- liga vederlagsbegreppet är förvittrat.
ännu icke existerar för kvinnan, Sexuell förpliktelse mot försörjning existerar äktenskapsbrottet ännu ickre på livstid är en balans som både för mannen utom i förhållande till en kvinnors och mäns personlighetsmed- man, vars egendom kvinnan var.
(Del vetande mer och mer uppreser sig är egendomligt att därvidlag följa la- emot.
Också familjen som hushålls- garnas så småningom framträdande enhet och produktivt verksamhetsfält för kvinnorna har ju försvunnit med kurvor uppåt mot nya rättsbegrepp i den ändrade produktionsordningen.
den m a och den andra riktningen) Och barnen bli i det moderna sam- En man som ställt sig utanför sitt hällets ordning icke ökad rikedom, rättssamfund gir ärelös, värnlös utan ökade utgifter.
Det hem d i r fredlös och får slita sig fram genom praktiskt avgöra sig antingen i denna riktning: den som icke är egendom.
h e h ö v e r icke vara exkIusiv eller: då i n g e n m e r a är egendom, b ö r a båda — f ö r r a s e n s och för varandras och för sin egen skull — eftersträva exkIusi- Y i t e t e n s l i v s v ä r d e.
Så länge hustrun e j .kunde besitta arbetsin- komst eller medborgarskap, kunde ett krav p i mannens exklusivitet knappast göra sig allmänt gällande (där inte inre förutsättningar redan i och för sig innebure detta).
Men i och med det a t t kvinnan i staten ställes som mannens jämlike, följer en ny ton av ömsesidighet i förpliktelse eller i ansvarsfrihet.
In- — så Lilla Lisa.
(Forts. fr. sid. I).
bondflickan, som kommer från stigen in- ne i skogen!
" Hennes mjuka grå filt.
sjal föärsvinner nästan i skymningsljuset, men kjolen lyser lackröd mot den gröna vinterrågen, mot de vita snödrivorna och - hon möter mig bondfolk ha ju inte så lätt för att tala.
a h jag tror inte det plågar dem så värst.
Ilen bättre i n al- In dessa välsignade ord talar hela hennes väsen med i det tysta jublet från marken a h skogen a h åkern ” ... Och gamla Hanna med sitt tal av gammaltestamentlig flykt a h sin glada tapperhet inför ett då —.
.
.
Och bruden!
" Det var glans och höghet över henne, där hon stod i sin oblitt öde och den vita silke- sjaletten med de tunga fransarna, och nu svarta brudklänning nia det.
Den allmänna och oklara efteråt tycker jag, att alla brudar jag uppfattning som varit rådande ifråga minn5 från min barndom, hade hennes om " mannens natur ” och " kvinnans klara, ljuva anlete. ” skymta blott förbi oss, De — vi anar ett människoöde.
Det är långa, kraftiga märkta av arbrte De stora händerna ligga d ovana i vilande ställ- ning.
Det är en klarhet över pannan, en gestalter, - renhet i blicken a h en trygghet i hela ställningen som gör ett nästan konungs- ligt intryck en kvinna Lilla Lisas ögon kan se som ingen an- nans!
Läs om mjölkkammaren och läs som utanför famijens mer aldrig den nya skolan in.
T y och koncentrerat tankearbete.
För den skola som finns, är alltför för- hur skall den, som under sin barn- träfflig.
Men vem vet.
dom och första ungdom tvingats att Just i dagarna har offentligt för- dagligen inlära 5 svåra läxor i olika ämnen tvingats, för att med ett " god- kind ' rädda sin skolflicksheder, att lägga ned största arbetet och mesta ti- den på det, som minst intresserar, liga principer ".
plötsligt efter skolans slut kunna fin- Vad som drivit honom därtill är na ut vad hennes anlag egentligen dels hans mångårig skolarbete, dels gjort henne ämnad till.
hans egna gossar De stå nämligen Som jag satt i dystra funderingar just inför tvånget att börja skolan I över detta problem föll min blick på vanlig ordning.
Kravet har blivit de i Tidevarvet publicerade artiklar- ofrånkomligt.
na om den nyn skolan och den gamla.
Vilka utsikter öppnas ej, om många Och det for för mig, att alla verkliga lärare-fäder-mödrar inifrån tvingas mödrar måste gilla den nyn skolans t i l l detsamma, sedan även för oss idéer, som de där framställts.
A r ar- runtomkring vistas att vägar finns.
tiklarna i Tidevarvet framgår att i som är möjliga att gå!
vårt land redan finns 2 eller 3 skolor Herr Sundberg anser väsentligt, att av den nya typen.
Dessa ha en stor olan ligger på landet, att den har mission att fylla.
De visa att idé- rmaste kontakt med naturen.
Men erna äro praktiskt utförbara - vilket ns skola är avsedd för stockholms- tyvärr inte alltid är fallet med goda barn, och skall e j bli internatskola.
idéer.
Men varför ha de då inte Man måste söka en plats med lätt efterföljts av f l e n?
Varför ha inte spårvagnsförbindelse Kanske Haga- fria skolor växt upp över hela Sve- trakten rige?
D I f ö r s t a s k o l å r e n: så Jag tror inte det är bristande in- mycket hem och natur så litet tresse från pedagogernas sida.
Sna- skola och tvång som möjligt.
Så rare från mödrarnas.
Här.
som över- allt, gäller nog den nationalekonomis- mycket plats för håg och lust som ka satsen att tillgång bestämmes av möjligt.
Vem har sagt att barn mis- efterfrågan.
Om kravet p i fria sko- te lära läsa vid en bestämd ålder?
lor gjorde sig starkare pillande.
så Kanske går det sedan så mycket for- nog skulle de skapas fram alltid.
tare för dem, som dröjt någon tid.
L ä n g r e f r a m Daltonsy- Kunde inte alla vi mödrar, som önska uppfostra våra barn till människor i stem.
Möjlighet att nå fram till studenten, men inställning e m o t ordets djupa-te och bästa bemärkelse, gemensamt och av all kraft bära fram övertron p i studentexamen .. På högstadiet uppdelning i prak- kravet på bättre skolor för v i r a barn.
tisk och teoretisk linje.
Dock så, att undrar F r u Majken inom den praktiska linjen finns möj- lighet till teoretiska studier.
som kan Kanske k o m m e r det att växa vidgas och fördjupas hur långt som upp f r i a skolor över hela Sverige.
helst.
T. ex. levande språk Och Kanske finns det redan många — varför inte klassiska?
eller början därtill - last Tidevar- Alltså: Handens och hjärnans ar- vet blott känner några.
bete skall varken trängas med Visserligen har den dansk-ty-le varandra, avundas varandra eller skolskaparen och entusiasten för den f ö r a k t a varandra - men be- nya skolan, prof. Peter Petersen i frukta varandra!
Jena, sagt om Sverige att där kom- Redaktionen — om visthusboden skinkorna.
de med torkade vänskapsvärven och andra omvårdna- ekonomisk, social och pedag het med hustruns dirigerande.
som medelpunkt.
Fabriker, gästgivar- gårdar, skolor o.s.v. ha trätt i stäl- let.
- mörkbruna fårborgarna och De till malt.
Överallt är skapande arbete: linet skäk- tas, vävstolarna dunka.
Livet betyder ett verk, " antingen det nu är en mosse, som skall odlas upp eller en kyrka, som skall byggas ” — ett verk betyder arbete och ar- bete betyder glädje Det är denna starka tro p i den glädjefyllda mödan, den ska- pande verksamhetens fröjder, som ger henne förvissning om att det fanns lycka i hennes barndoms land.
ligt eller olyckligt, t i l l en ni Det patriarkat över hela linjen, som inom kyrkan sönderbröts av re- formationen, inom staten av fran- ska revolutionen, är nu genombrutet också inom familjen, ekonomiskt genom industrialismen, plitiskt ge^ nom kvinnornas medborgarrätt.
De gamla ätts- och blodsbandssynpunk- terna ha kommit helt i skymundan för andra synpunkter, personligt, so- cialt eller politiskt betonade.
Men det är t r i begrepp, som vid den pa- triarkaliska familjens framträdande vävdes samman och som i denna stund på nytt få en oerhörd betydelse: be- greppen om egendom och exku- i v i t e t Etiskt och även rasbiolo- giskt ligger här en avgörelsens vänd- punkt, d i r kvinnorna i stort kunna de stora mjölbin- garna och det gula kornet, som låg i en hög på golvet och väntade på att mältas stångriddarna i taket!
ras exklusivitet?
Jag vet nog att ideal sällan eller aldrig förverkligas i denna värld - ej blott för deras höghets skull utan också för deras mer eller mindre som verkligen se ett ideal, ’ som allt det bästa inom dem skulle kunna sä j a till — inte tiara deras upprorsan eller deras konservatism - kom konstruktiner t i l l flygmaskiner förde dem närmare veikligheten an de som utan vidare förklarade dessa redskap för omöjligheter!)
Men man kan inte dra några rikt- linjer om m i n inte klargör för sig den nuvarande situationen och huru vi kommit hit.
Det finns lyckliga människor, som trots alla svårigheter funnit sig till rätta; det finns andra som skuIIe ha gjort det om svå- righeterna och förvirringen i fråga om riktlinjer varit något mindre.
tort sett började till- il!
(Forts.) Mottot över denna bok är ur Hans Lars- sons Hemmabyarna: " lbland har jag Lyckt.
a t t vårt starkaste och innersta be- hov är att minnas och att all konstnärs- längtan just går ut på det.
Men ibland tror jag, att det behovet är bara melan- koli " Ju har ofta undrat, vad som kommit L i l l a Lisa att välja det mottot Vad det är, som vänt hennes blickar blott inåt mot minnena, uteslutande hemåt mot hembyg- den Var är hennes glada upptäckarsyn Men så för- p i allt det nya i livet?
står jag: " Kring pannan knöt jag för alltid bandet, en punkt på bandet är mörk, blott en: i mitten fattas en ädelsten det vita landet, det vita landet. ” Hemlängtan, I främmande land och bland främmande människor, i ensamhet och längtan har hon upptäckt " den enkla skönheten därhemma ” Den skönhet, som hon vill “ skulle låta som en klar a h en- kel liten visa bland all den invecklade och högljudda musiken nu för tiden ” Och d e t går henne som i folkvisan.
Hon tar upp de torra grenarna från den dam- miga allfarvägen, och i hennes händer sker undret - små svällande ljusa bladknoppar sprocker fram ur de svarta kvistarna Det är “ Livets djupa, vackra, heliga, friska via ".
Elsa¨ B j ö r k m a n G o l d s c h m i d t.
—
