# ID: svediakorp-per3371
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1927
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,431
# sentences: 735
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Nr 52-53 24 December Nr 52-53 5 årg.
1927 Inför Nyåret 1928.
En skandal.
Det stundande året är för hela Europa betydelsefullt - som val- Det var en gång mig en författare som bjöd på teatern för att se en pjäs " id namn år.
Icke endast i vårt land utan Goethe, Med allvarlig förväntan satte v i i Frankrike, Tyskland och oss tillrätta på en av de främsta bänkarna.
likt även i England skall folkvil- En student skall tentera på Goethe a h jan träda fram och säga sitt ord, hans lilla fästmö förhör honom.
Studen- så gott den kan.
På vilka tales- ten är desperat Han hatar Goethe för att män den skickar fram som han levde så länge hade så mycket för erkänt främste beror åtminstone sig, skrev, älskade och slutade upp att inriktningen av världens älska så ofta, Då studenten slutligen trass- och ländernas politik, ävensom lar in sig i italienska resan, och det går förutsättningarna för de enskildas upp för honom att han troligen blir kug- liv.
g a d slänger han boken I golvet och ut Inför detta sätter Tidevarvet brister: må fan ta Goethe!
I detsamma som sin uppgift att försöka bide uppträder Goethe ur mörker och din i vit tyda de händelser, sin rullas upp, peruk och brun rock och frågar på bre- och därvid för sin del kämpa för daste frankfurterdialekt: varför det?
vissa riktlinjer och viss kurs.
De två ungdomarna sjunka på knä och Tidevarvet kan och vill ej skilja förklara situationen.
Goethe som tycker på utrikes och inrikes politik, lika att flickan är söt lovar att i studentens litet som på r a d som överhuvud- ställe låta tentera sig på Goethes liv och taget brukar kallas politik och r a d verk som rör det sociala och kulturella Så se vi då Goethe som alla ta för stu- livet och den enskildes del d ä r i denten, stå inför den stränge Goetheprofes- Utan uppdelning i o m r å d e n utan sorn och hans bistittare Han får fråga att hänvisa vissa människor till på fråga om sin släkt och om de intimaste vissa sidor ” att vistas på ”, vill v i data under sin barndom a h ungdom.
i de frågor, där det synes oss Ibland klarar han sig, ibland stakar han a t t viktiga avgöranden sker eller sig: det var väl inte sp viktigt säger han s t å r för dörren, ge plats för olika och får veta att i Goethes l i v är allting synpunkter, vilka föra frågorna lika viktigt framåt.
Medgörligare än förr blir - Vilken dag avreste Goethe till Wetz- v i knappast.
lar?
Men vi är glada för det arbetsår Varför bröt Goethe med Frederikke?
som gått och för den kontakt med Det angår ingen svarar Goethe brydd vår läsekrets som v i känt både - Ett oerhört svar, En ömklig undan- när den kunnat gå med oss och då flykt allt angår oss i Goethes liv.
den ställt oss mot väggen.
inte heller vet vem fru Och vi ser med hoppfullhet mot d e t nya året och dess arbetsuppgif- - I n.
det vet han, det var ju hans älska- ter därför - och endast därför rinna säger Goethe lite ömt och vemo- a t t vi vågar tro att v i just på delta digt.
samma sätt far möta vår läsekrets.
Men professorn flyger i luften: Goethe Vi vågar till sist till våra läsare skattade fru von Stein alldeles för högt rikta en vädjan, att de r i l l e Lo- för att göra henne t i l l sin älskarinna.
handla w s som andra sian goda (Vaktmästaren går nu och vänder Goethe- vänner, e j gå förbi oss vare sig bysten för att den store diktaren ska med uppmuntran eller opposition.
slippa höra mera.)
Stå inte där och små- och jämväl sammanföra oss med När anden flyr UP en farm den förstå vad julen egentligen är, deras hems och deras lands grän- IC.
cyniske, fördärvade, vansläktade yng- övriga vänner.
I övrigt bedja vi att få hänvisa bebott, sker det så stilla a t t ingen skulle ju finna att ingen regering ser.
Och i kriserna människor ling, säg i stället varför Goethe skrev till den inuti tidningen anförda märker det.
Ja, en annan ande, en i världen kan förbjuda gripenhe- emellan ha de ingen gemensam fått 200 prenumerationsanmälan till tid- främmande ande kan ta dess plats ten inför det under som insättan- högre instans att vädja till.
taler i förskott av förläggaren.
Extraposten, som 1792 och ha varit där länge innan nå- det av en ny kraft i historien io- Därför kan man säga att snara- Här hände något.
ningen Författaren vid min sida hade belönat skrevs av Carl Gustaf af Leopold gon upptäcker vaktbytet.
Och när nebär.
Och så skulle de kanske för re än julstämning härskar på jor- denna nya ande förvandlar även första gången i sitt liv uppleva ju- den en förjulstämning, en väntan varje replik i dramat med ett hjärtligt skratt.
Här steg det till katastrof.
Han formen, så att intet är kvar, varken len efter alla vackra, glada, äkt- medveten hos somliga, hos andra skrattade så att hela teatern råkade i upp- ren.
ande eller form, s i väcker inte hel- svenska och stämningsfulla jular.
blott förnummen som oro,som otill- lösning Skådespelarna skrattade så att de ler det något uppseende.
T y så Detta är icke sagt för att pressa fredsställelse med den patentmedi- inte kunde fortsätta, a h spelet stod stilla länge namnet är kvar från gam- fram vare sig någon herdarba-på- ein för kropp och själ, som de prö- en lång stund.
Det var en öppen skandal och jag både svettades och frös innan det la tider, fastslår man inte att nå- marken-stämning eller någon åter- vat och förkastat.
sanno- sina i - - von Stein var?
Kasper Kollwetz - E N N Y JUL Wilhelm Meisters Lehrjahre?
i form av en Dialog mellan Teckningen av Moder och barn, sida är gjord av de föraktades got har hänt.
gång till fädernas julseder.
Vad och armas tecknarinna, professor Hur skulle det bli om en revo- de senare angår anser jag a t t vi Käthe Kollwitz.
lutionär regering plötsligt förbjö- betungas alltför mycket av res- de a t t den 24 december hålla gläd- terna nu dem.
Förutsättningarna jefest med anledning av årsdagen för f o r m tiders julfirning och se- Då nr 52 a h 53 äro samman- av Kristi födelse, Egentligen ön- der: mörkret, torftigheten, tvån- slagna till ett, kommer nästa num- skar jag att så skulle ske, liksom get att lägga upp stora vinterför- mer - det första på nästa år det studom kan hända mig att råd av mat äro ju borta.
Och cad ej tillhanda önska a t t bibeln bleve förbjuden den djupare julstämningen angår, prenumeranterna förrän den 5 januari 1928. för att vi skulle få större vördnad tacksamheten över att frälsningen för den.
Vad bleve följden?
Rege- kommit till människorna, så skall ringens politiska motståndare den inte proklameras, när mänsk- Till tjänst för de ärade expedi- skulle slå alarm, och det bleve en ligheten icke känner den.
Männi- tionsprenumeranter, som ännu ej partisak a t t få gå i julotta, Men skorna känna inte någon sådan verkställt prenumeration för nästa de som inte brydde sig om parti- glädje och trygghet, framtiden år, medföljer även i detta nummer frågor, skulle märka a t t sedan or- oroar dem och de veta ganska li- en postgiroblankett.
och anhåller det jul komme bort, kunde man fi- tet om hur de skola gestalta eller expeditionen vördsamt, att om ra en midvinterfest med ljus mat förklara sitt eget liv.
De äro o- möjligt prenumerationen sker in- och presenter samt en del välgö- säkra på sig själva och osäkra på renhet som om ingenting h ä n t sina medvandrare p i vägen, både nan årets s l o t Och de som förstodo eller då l ä r d e som bo innanför och utanför - Och det skulle jag vilja tro, att denna väntan gäller icke en poli- tisk, ekonomisk eller personlig högkonjunktur.
Den gäller ett lyst- ringsord, en lösen, en vind över världen en visshet om vårt upp- hov och vår bestämmelse, en or- der.
Det är så gränslöst patetiskt och så betecknande för vår inner- sta längtan, att människornas to- go krigsförklaringarna för en så- dan order och gingo med glädje t i l l lidande och död, omsvepande råa och cyniska mål och motiv med hög och helig glans.
Ingenting mindre än en förbin- delse med det gudomliga kan mät- ta den omättliga äntligen kom så långt att professorn kunde återta den avbrutna tentamen - Nå vilket är Goethes förnämsta verk?
Färgläran, sade Goethe.
Så gick det vidare och han sjönk allt djupare i onåd till dess han slutligen fick sin dom: han var okunnig om Goethes liv och han hade inte fattat första stavelsen av samman- hanget mellan liv och verk.
Intet betyg Författaren hade hållit sig något så när lugn under senare delen av pjäsen, vilket kanske var min förtjänst Men i mellan- akten till nästa enaktare kom ett bud från skådespelarna med anhållan att herrn som skrattade godhetsfullt torde lämna Vad för något?
sade han, det gör jag visst inte.
- Jo sade jag de har rift.
låt oss gå.
Hur tycker ni del skulle bli, om en för- fattare finge skratta offentligt Devinez varelsen männi- skan, hon som " alltid plågas av de (Forts. å sid. 4.
Kristall bil igast hos
U r skolan i n i l i v e t.
Redacteuren och läsaren Dialogue.
Av Fredrika Bremer.
I biblioteket på Förenta stater- sikten om uttrycket hos dem: LÅSAREN: Hwad!
ännu et dag- blad!
Det är mycket.
Hwem skrif- nas Capitolium kan man alla da- ” huru obetydligt "!
ar se sittande i en fönstersmyg Dock är felet icke kvinnornas.
wer det?
framför e t t bord med papper och Det är deras uppfostrarnas fel.
som REDACTEUREN: Efter wanlig- böcker e t t fruntimmer av första även när den är bäst blott ger dem heten ett Sällskap.
- - - medelåldern, elegant figur, fint skolbildning men ingen högre LAS.
: Jag will förut wreta hvad ansikte, behagligt uttryck.
Hon världs- och sällskapsbildning.
De den kommer a t innehålla.
Ni gör tyckes alltid vara sysselsatt och få en mängd specialkunskaper wäl dertil något företal eller dy- vara i rapport till flera av kon- men intet system av dessa.
Så likt.
- - - gressens betydande män.
Hon sö- mycket latin.
så mycket matema- RED.
: Jag är e j så oförsigtig.
- ker också något hoa kongressen tik, så mycket fysik o. s. v., men och sitter där för a t t bevaka sitt ingen filosofisk medelpunkt för LAS.
: Ni lofwar då åtminstone, ärende.
Vad begär hon, vad vill dessa kunskaper.
ingen tillämp- i e t t för alt. at E r t blad skall i han1 Hon vill ha tio miljoner dal- ning av livet i dessa p i livet godhet öfwerträffa d e flesta öfri- lars till fond till årlig utdelning självt, och intet tillfälle a l t efter ga!
HED.
: Et sådant löfte wore kan- till asyl för vansinniga samt fat- skoltiden tillämpa dessa vetenska- tighus inom alla unionens stater.
per i levande handling.
Därför ske möjligare för an klok man a t Det är miss Dorothea Du.
som ralla de bort ur själen liksom rot- hålla än a t gifwa.
- - - säga folk och fä.
ofta gjordt, icke alle- nast i wåra dagpapper utan äfwen i wåra dagliga samqväm, lärer man e j fordra af oss a t wi ensam- ma skole lämna oberättat, hwad W i visserligen skola twingas at höra på tjugu serskilta ställen.
_ -- LAS.
: Det wet j a a wäl a t man på intet sätt kan göra.
- - - Skrif oss wackert något char- mant roligt.
RED.
: Wi äro altför olycklige.
LÄS.
: Och hwarföre?
RED.
: Nästan hela wårt sällskap skrifwer grundeligen.
Himlen har i sin wrede gjort oss nästan alle- sammans til djupsinniga män.
Wi sedan tio à tolv år genomrest de lösa blommor och löv.
ryckta från LAS: N i wördar e j Post-tidnin- bjude med s v e t t och möda förgäf- flesta av staterna, besökt dårhus grenarna av kunskapasträdet, när gen, som warit af begynnelsen.
Ic- wes til a t skrifwa lappri.
Alt ke Dagligt Allehanda som til hälf- och andra asyler för olyckliga och de unga lärjungarna ur skolan gå ten utgått af Post-Tidnimaen.
Icke hwad wi sätta på papperet hotar a t bevisa något.
Utgifwaren h a r verkat betydligt till deras för- in i livet.
Stockholms-Posten som til mer ä n sprungit j a a tror omkring hele bättring och i synnerhet till de - - - hälften utgått af Dagligt Allehan- Stockholm efter en författare, som vansinnigas bättre vård och be- När det kvinnliga medvetandet da.
Hi kommer sidst till werlden ingenting bevisade, han har haft handling.
Genom hennes inflytan- iv livet blir vad det i våra tider och delar med förmäten hand Ed- möda a t finns en sådan til någon de och da förträffliga memoria- kan bliva, huru välgörande bör ra syskons besittningar.
Och den sida.
då och då: och wi rfukta nog enda Inrikes Tidningen.
som hittils ler han skrivit och inlämnat till ej dess inflytande kunna bli på suttit trygg r i d sit inventarium ändå a t wårt blad dör af brist på flärd.
- - - styrelsen i åtskilliga stater hi fle- samhällets rådsförsamling.
- af eldswådor, slagregn, hagelsku- ra asyler blivit där så- Icke a t t j a a inbillar mig att en rar, åskfall, tingsterminer, lik- LAS.
: Alla stora företag böra dömmas efter utgången.
tornsplåster, concousmål,wägglus- dana förut saknats och de olyck- ny och bättre ordning skall fram- salvor och dessa högtideliga målti- liga varit överlämnade åt en- bringa fullkomlighet.
Ack, man der.
hwartil man dricker win och RED.
: Wisserligen.
Man måste, skilt godtycke eller At eländigaste kan e j ha hunnit till femtio år skjuter med löst krut7 som en grekisk wis säger, wänta för a t se genom hwilken tull den vanvård.
och av egna och andras brister bli- RED.
: Wi smickre oss e j at be- sker, Hon är e t t av de vackraste be- vit någorlunda hemmastadd med rätta dessa Baker med det fina be- vis på vad en kvinna, utan annat ofullkomligheterna i människan hag, som hon.
I denna lid al rät- LAS: För min del wäntar jag stöd än sin personliga vilja och och ännu tro a t t allt skall bli bra tigheters återgång och monopoli- at höra något angående E r t Dag- karaktär.
utan annan makt än sitt på jorden, men - något b ä t t r e ers uphörande, kunne w i wäl icke blad.
Af hwad slam ledamöter be- oss alla slags inländska står E r t omtalta Journal-sällskap!
mål och sin rätt och sin förmåga blir det nog ändå, när de som äro afsäja märkwärdigheter: men wi äro bil- a t t framställa dem kan uträtta i människosläktets mödrar och fost- lige: wi wilje dela någorlunda RED.
: Efter wanligheten af Phi- losopher.
Oratorer, Häfdatecknare.
sam häll e t rarinnor bli så goda och så vina jemt henne och oss emellan.
Naturkännare, Antiquarier, Sedo- Jag beundrar henne, beundrar som Ijuset av en vidgad livssfär LÄS.
: Hwad will Ni säga der.
lärare.
Litterateurer.
Critici och i synnerhet hennes mod och ihär- skall göra dem.
när den ljuskälla med?
(med Sw.
Academiens goda min- dighet.
Mindre märkvärdiga män- som Skaparen skänkt deras natur RED.
: W i öfwerlåta åt denna ne) äfwen Poeter - - - niskor kunde jag älska mer.
Men får obehindrat framvälla och spri- Tidning på des höga ålderdom LÄS.
: Dessa stare män äro de ej jag älskar hennes ämbete i mänsk- da sina livande floder inom hem; såsom en egen stadigwarande fond förut kände af Allmänheten1 för dess bestånd alt hwad wäggsal- ligheten, älskar hennes gestalt på met, samhällslivet och akten.
huscurer, ron- vor, benblåster, RED.
: Icke så mycket de tredje- Förenta staternas Forum i fön- jag kan ej se det annorlunda.
coursmål, tingsterminer m.m. kun- na.
- - - Wår större almänhet stersmygen på Capitolium.
där jag tror att denna frihetsutveck- na äga nyttigt och angenämt.
W i synes oss, om wi driste säga det, hon mitt under brinnade fejder ling är den yttersta och djupaste, lägga dertil såsom wänggåfwa de ännu tämmeligen fattig, på wissa tyat spinner till väven för de o- på vilken samhällets pånyttfödel- döde i Stockholm a h landsorter- begrepp, wissa små kunskaper.
hö- na, önskandes henne lycka til det rande til en slam jemlikhet med lyckligas asyl - en gudomlig se beror.
nöjet at deribland snart få pry- Tidehwarfwets upodling.
spinnerska för Guds hus.
- - (U r D e t u n g a A m e r i k a.)
das af wåra egna namn inrättade, ___ ~ ~ - På 304 numror af detta Dagblad LAS.
: Ingenting är billigare.
RED.
: Med så rannllm rätt- emottages i boklådan hos under- wisa 6 e n sidan.
~ frukta wi e j sä- tecknad deraf pränumeration med P å galleriet för åhörarna, som över senatorernas huvuden går Svenska Kvinnors Centralförbund för runt omkring rummet.
är främsta fysisk Kultur kommer att ha sitt årsmöte ga å den andra, a t wi e j finne raden för åhörarinnor.
(Ameri- den 15 januari.
Mötet äger rum i stock- hwarföre andra merkwärdigheter kansk artighet!)
Dagligen ser jag holm i Gymnastiska Centralinstitutets här- i naturen eller sammanlefnaden där eleganta toaletter och flera sal.
Utom stadgeenliga mötesförhandlin- som hos oss timma, skulle mindre rätt vackra ansikten, som tyckas gar kommer programmet bl.
a. att omfatta tilhöra wåra papper än andra ut- kommande dagblad.
Wi tro ej a t vara där - blott för a t t visa sig.
föredrag av den kända idrottsledaren med.
himmelen skickar t ex. ett merk- Åter och åter måste jag vid be- doktor Hede Bergman från Berlin.
wärdigt slagregn ondast för at dermed wattna Inrikes-Tidningen, traktandet av dessa vackra an- så starkt hon ork må lida af tor- ta.
Wi wete twertom a t han låter regna öfwer onds och goda bok.
lådor.
Och då wi ofta förmerkt huru ypperlig werkan ett starkt åskeslag, när det dödat sin man, eller e t t wattenflöd, som dränker 2 r:dr. Inskickads skrifter anta- gas til införande, så ofta b in- genting innehålla stridigt emot Kgl.
tryckfrihetsförordningen, an- ständigheten eller dessa blads än- damål.
Notificationer äfwenledes, och det til lindrigaste pris.
Stockholm den 1 Oktober 1792. u t g i fw a r e n.
TIDEVARVET Kvinnoförbundets O t i l l f r e d s s t ä l l a n d e s v a r Internationella €ör fred och frihet p i svira frågor.
Fjärde Upplysningskurs brott.
som bör träffas lika väl som Emellertid fick ju det bolsjevis- annan skadegörelse A annan per tiska Ryssland under tre års blo- Fru Elin Wägner!
inbördeskrig och försvar Skulle vi i Tidevarvet kunna er- Frågar man däremot huruvida mot de av ententen stödda hålla ett par kortfattade svar på den nu gällande lagens kontrarevolutionära trupperna följande: spörsmål: stämmelser äro ägnade a t t av- under Denikin.
Koltsjak och 1.
I vad mån måste man b e t r a k - och hålla efter skadegö- Wrangel en allt annat än pa- ta lagen om fosterfördrivning som rarna men tillåta det legitima av- cifistisk karaktär.
Dock fram- brytandet av havandeskapet.
mås- går väl av dess fortsatta historia en klasslag?
a t t Sovjet själv icke tror på möj- 2.
Anser Tidevarvet fosterför- te härpå svaras ett bestämt nej.
I vilken utsträckning fosterför- ligheten att med ryska¨ vapen stör- Föredragshållare: Excellensen Löfgren, fru Anna Bugge-Wicksell, professo- drivning i och för sia vara en ge- nom lag straffbar handling eller drivning bedrives och vilken fa- ta kapitalism och imperialism.
Del rerna Karlgren u h Nordenskjöld, pastor Sandegren, överrabbin Ehrenpreis, ra den utgör, framgår BY några övriga Europas stater däremot har docent Höj, yrkesinspektrisen Kerstin Hasselgren, miss Voysey, England ej?
siffror hämtade ur en artikel.
En väl knappast ännu botats från pastor Cseh, Rumänien, miss Sheepshanks, Genève m. fl.
3.
Anser Tidevarvet att Ryss- ny Folkesykdom, I den norske me- tron, a t t man med vapen kan stör- Kursavgift 5 kr.
Halvdagsbiljetter 75 öre.
Program och anmälningar: Int.
landa ombud i Genève hade all- tidskriften Aesculap.
I la Sovjet, som det betraktar som Kv-förbundets byrå, David Bagares gatan 9-11, kl. 12-4 e. m. Tel. N. v a r bakom sitt avrustningsför- Berlin var år 1921 antalet aborter ett ständigt hot mot freden och den 117 20 40 på 100 födslar och man beräk- bestående ordningen slag?
Med utmärkt högaktning nar a t t endast 5 proc.
voro miss Sovjet har ju överallt i alla län- gått fram med propaganda En grupp ivriga läsarinnor fall a v naturlig anledning.
I S t o r Redaktionen har till mig överlå- Berlin var år 1922 bland kvinnor och försökt vinna arbetarklassen, tit att besvara nr 1 och 2 av de till mellan 20 och 40 år dödligheten i dels genom att sätta upp för den tuberkulos blott tre gånger så stor bilden av ideallandet Ryssland.
Tidevarvet ställda frågorna.
Vad den första frågan beträffar som dödligheten efter kriminella dels genom a t t hetsa UPP den mot En revolution eller statsvälvning upp- hänsyn till såväl barnets som moderns ni) aborter.
Antalet dödsfall efter dy- dess egen styrelse Snarast torde står alltid ur missförhållanden.
Men när e j är önskvärt.
var det naturligtvis lagstiftarens ingrepp uppgick för hela det vara så att Sovjet känner sig den röjer plats far något nytt sopar din Varje havande kvinna får dessutom av kanske alltid bort något av det värdefulla, staden Wien ett rikligt och ordentligt till- mening a t t fosterfördrivningsstraf- till 80,000 under år ha spänt bågen för högt och fruk- taget paket med småbarnskläder som födel- fet skulle drabba fattig och rik, hög och låg lika.
Men även här 1922.
De som ådragit sig all- tar en aktiv europeisk antirysk enskilde att inte sepresent it det nyfödda barnet Sedan varliga sjukdomar eller blivit in- sammanslutning mot vilken den stanna vid att sörja över vad gott, som mars i år har 9,500 sådana paket utdelats för hela livet till 75,000 visserligen rustar, men sanno- eventuellt kan ha gått förlorat utan att Samtidigt meddelas mödrarna adresser på blir som i så många andra fall denna likhet inför lagen en villa år.
likt ej tror sig ha några utsikter med all makt förhjälp till.
att det blir din Rådfrågningsplats för mödrar dit de sått - och att dat blir m god sådd skola vända sig sedan barnet är fött.
Huru de här framhållna syn- a t t klara sig.
blott.
är ett stort tillfälle, när plats har blivit Det finns y sådana rådfrågningsplatser För det första har den fattige e j punkterna på ett lämpligt sätt sko- Därför skulle det ligga i Ryss- Det rajd till nya försök av det evigt gamla för mödrar i Wien, en eller flera i varje la kunna förenas och lagligen till- lands intresse med en europeisk problemet, - som Axel Oxenstierna tyck- distrikt (Berzirk.).
Barnen bruka¨ uppvi- godoses är just målet för den ut.
avrustning.
Samma eller liknande te vara i1 enkelt - » att regera länder ».
sas dir en gång i månaden Mödrarna Det var en ovanligt svår tid för dem uppmanas att så vitt möjligt amma sitt företaga de resor - inom eller redning av fosterfördrivningsfrå- förslag som nu i Genève har Ryss- utom landet - som möjliggöra e t t gan, som även Tidevarvet yrkat land gjort vid andra tillfällen, som skulle gripa sig verket an i Wien barn - det får levertran och kvartsbe- efter omvälvningen 1918.
DO var stora strålning - allt gratis och under uppsikt dylikt.
ingrepp.
samvetslöse abor- på.
Och som vi se är frågan brän- exempelvis vid Genuakonferensen Den okunnige, och skrämmande spöken, som det gällde av en läkare.
att upta kampen mot.
I större eller min- Det har varit det nya Wiens uppgift att nande.
1922. törer förorsakar lättare dödsfall.
När Litvinov talade för avrust- dre utsträckning ha vi alla varit med om avskaffa s. k. barnhusbarn.
De gamla Ada Nilsson.
saken kommer därigenom lättare ning i Genève den 30 november dem - de efterkrigstypiska företeelserna: känds hittebarnshemmen existera ej mer ..
Hungersnöd bostadsbrist valutasvängnn- Antingen får modern, gift eller ogift, un- till polisens kännedom och polisen detta år, lär han icke ha trott att derstöd, så att han själv har rid att ha gör sina razzior.
Tidevarvet kan inte rannsaa hans förslag.
utan vidare skulle allt b y g g t barnet hos sig: är detta ej utförbart läm- Skulle det då till äventyrs visa hjärtan och njurar hos ryska dele- antas av Nationernas¨ förbund.
Så Det var som om Wienarna fattat bostads- nas barnet till fostermödrar, För dessa sig, a t t abortören har en mera väl- gationen i Genève Men vissa tillvida kan man nog säga att för bristen som roten och upphovet till allt sistnämnda äro månadsbesöken på råd- situerad patientkrets, sträckande slutsatser borde man dock k u n n a mest var en taktisk åtgärd ont.
Och hin ha de väl ej så oräätt Men frågningsplatserna obligatoriska Under- sig kanske upp i samhällets högsta dra av läget och av en tillbaka- för att ställa imperialismen mot de h i även f i l t upp ögonen för ett annat stödshjälpen utbetalas först efter läkarens ont, som ligger till grund för mycken påskrift kretsar, har det överallt visat sig, blick p i Rysslands hållning gent- väggen.
» onödig » nöd, nämligen okunnigheten, ove- Sedan en kort tid har man även inrättat a t t Polisens undersökningar e j be- emot de europeiska staterna Men vi a n s e a t t d e t tenheten.
Och de ha därför a m sitt andra Rådfrågningsplatser för uppfostran, för drivas med samma hänsynslöshet, Den huvudpunkt på vilken bol- hade varit ett storar- motto satt: upplysning.
- För detta svåruppfostrade barn.
Här kunna föräldrar som då det gäller medellösa exi- sjevikerna från början trädde i tattIIt tillfälle att t a ändamål har i Wien upprättats en hel del hämta råd och hjälp av läkare, lärare, psyko- byråer, dir kostnadsfria upplysningar och loger, som särskilt ägnat sig i t » läkedoms- stenser.
I sina verkningar blir där- opposition mot mensjevikerna (so- Sovjet på orden.
Tänk råd lämnas av kompetenta personer; I. k. uppfostran » Kinderheilpädagogik).
Ofta för lagen mot fosterfördrivning en cialdemokraterna, Kerenskiparti- om man hade s l a g i t till och sagt Rådfrågningsplatser Beratungstellen.
Det ha föräldrarna barnen med sig - mycket klasslag.
et) var pacifism - på världsrevo- ig.
finns sådana rådfrågningsplatser för yr- ofta begära de blott allmänna riktlinjer för kesval, äktenskapsfrågor moderskap och barnuppfostran.
I svårare fall skaffas barnen Vad den andra frågan beträffar lutionens grund.
Medan mensjevi- uppfostringsfrågor I närmaste samman- ut p i landet i goda hem eller anvisas plats " Anser Tidevarvet fosterfördriv- kerna ville bygga den kommande hang med dessa rådfrågningsbyråer står vid särskilda barnsjukhus Även barndom- ning i och för sig vara en genom freden på en ” slutgiltig seger " sedan sådana institutioner som vid behov stolen vänder sig ofta med begäran om lag straffbar handling " torde den över do kapitalistiska motståndar- ingriper hjälpande.
råd till dessa rådfrågningsplatser för upp- inte kunna besvaras m e d ett enkelt na, utgick bolsjevikerna från den Stadens modershjälp t ex. uppmanar fostran mödrarna att komma i de första månader- Föreståndare för dessa sistnämnda råd- ja eller nej.
omedelbars förbrödringen och va- na av havandeskapet, blodprov tages och frågningsställen är m synerligen märk- sid fronterna.
Oomtvistligt torde vara, a t t det pennedläggningen 1928 vid konstaterande av venerisk sjukdom (hu- lig människa och pedagog, Aichhorn.
HU gives fall då avbrytande av ha- Det manifest, som bakom ryggen Till Redaktören i Stockholm den 7-11 januari 1928 Läkarsällskapets lokal 1 Rådfrågningsplatser.
Tyskland Dock gäller det för den under samma råd att betala den kunnige hjälpa- gar och arbetslöshet.
Prenumerera Tidevarvet för vandeskapet är nödvändigt och försvarligt, ja nästan brottsligt att underlåta.
Lika ofrånkomligt torde det ock vara att om ett sådant in- grepp företages av okunnig, vin- ningslysten hand.
som utsätter den den första Kerenskiregeringen utfärdades av Petrograds Sovjet till hela Europa den 14 mars 1917, slutade så: pi Vi räcka Er händer över berg av våra brö- Arbetare i alla länder!
våra vudsakligen syphilis) hänvisas modern till kostnadsfri behandling.
Denna byrå ingri- per även hjälpande för ogifta mödrar i samma riktning som våra baravårdsmän.
Det är meningen att sedan paragraf 144 (lagen mot fosterfördrivning) upphävts dessa byråer skall ingripa med råd och anvisningar i sådana fall där ett barn (av - Gynna Tidevarvets annonsörer har förut ägnat sig åt anstaltsuppfostran av s. k vanartiga barn, med förvånande metoder och förvånande resultat Jag hop- pas att få återkomma och för Tidevarvet berätta om ett besök hos Aichhorn.
Wien december 1927 Eka Björkman-Goldschmidt.
CEMENT Av FJODOR GLADKOV Pris 8:50.
Gladkovs bok är ett utomordentligt intressant doument dn verkar sann I Dascha har Gladkov tecknat bilden av Rysslands kvinna – Ett faktum är att Cement är en i många avseenden fängslande bok.
En arbetets lovsång en flammande predikan mot desorganisation och slöhet – en bok om handling – – – – – – Arnold Ljungdal i Kulturen i fara: Gladkovs bok har väckt uppmärksamhet långt utanför Rysslands gränser denna sällsynt rika bok – Cement är ett betydande litterärt verk.
– – – – – – Carl-August Bolander I D.
N.: Cement är en hymn t i l l arbetet, inte byråkraternas och pappersherrarnas men del verkliga produktiva¨ arbetet till arbetareklassens cement. – scener som man inte glöm- mer bilder.
skådade med en målares ögon, levande I Cement dominerar inte någon och övertygande bolsjeviktendens så att den förtar intrycket av diktverk och levande skildning.
– människoöden vävas in levande och intressant mad dess dagrar och SPARKASSERAKNINO Solidarisk Bank Grundad 1865 – – – – R e k v i r e r a från F R A M S FÖRLAG Torsgatan 10 D, S T O C K H O L M
Utan t i l l f l y k t s o r t Vera Figners öden ära kända för Ti- devarvets läsare genom en anmälan av hennes bok N a t t över R y s s l a n d i nr 16-17 detta år.
I dagarna har denna bok utkommit på svenska, prydd med flera vackra porträtt av Vera Fig- ner och hennes kamrater.
Den här följande lilla teckningen n uppdykande minnen gjordes för L a t r i b Y n e R Y s s e i december 1912, $6 Vera Figner efter frigivningen ur 22-årig fångenskap vistades i Paris.
Snön knarrar under mina fötter, - Nej.
svarade den unga flic- Antonowitsch?
Del är bra männi- skor.
Deras porl står alltid öppen.
kan, men i morgon reser jag.
- Vart?
De äro enkla och fattiga och leva - Till Odessa.
av rinn händers arbete.
Mannen är RA bra det föll sig.
Jag skulle snickare.
- Varför ha de alltid la- precis skriva til Odessa.
Vill Ni ta git emot mig så väl.
jag som varken är deras vän eller kamrat?
brevet med?
- Gärna.
Är det därför att med mig trän- Jag sätter mig vid bordet, och ger en ljusstråle ned genom deras under det jag skriver är jag i smyg gråa tillvaro?
vittne till en stum scen.
Den unge Gator.
Torg.
Mitt i en klump av mannen rycker av ett pappersblad, hos ligger ett gammalt litet hus.
skriver några ord på det och ger Det är där de ho dessa enkla män- det till Marie.
Hon gör en avvär- niskor.
Jag knackar på dörren.
.
jande eller ogillande rörelse ..
Sen Måtte de vara vikna!
skriver hon i sin tur.
.
Och sam- rna sak upprepar sig två eller tre -.
av Vera Figner.
hon mig god natt.
Det gästvänliga paret drar sig tillbaka till rummel bredvid.
Rummet där jag ligger är litet.
Fattigdom och enformighet andas allt.
Där jag ligger utsträckt i den främmande bädden.
med ögonen vidöppna ut i mörkret, far en brän- nande tanke genom mig ...
jag har kommit till dessa goda och enkla själar.
.
, och jag har ta- git emot gästvänskap.
Vem är jag för dessa präktiga människor?
De veta ingenting om mitt liv, de veta inte varifrån jag kommer eller vart jag går,,, De veta inte att polisen söker mig och begära inte mer än att få hålla sin hand över mig.
För övrigt är jag inte säker hos dem.
.
.
och om man arresterar mig i denna natt, äro de förlora- radet .., Varför?
Ha de varit del- aktiga i mina handlingar.
därför att de tagit emot mig i sitt hur?
Men säkert ha de samma åsikter som jag.
de veta att jag är en revo- lutionär.
.
De ha hört mina ord ingenting annat än detta !.
.
De dölja ingenting av sitt liv.
Men mitt liv döljer Sig under ett falskt namn ..
Jag spelar en mörk roll.
Utan att de veta del.
riskerar jag deras liv.
Det skulle vara deras ruin!
Han Vem är det?
i fängelse.
Hon och barnen utan b r ö d.
.
- Det är jag.
Sen blir del deportation Ah.
Godkväll.
Hur står det och fullständig tillintetgörelse av detta hem.
av detta arbetsamma liv.
till?
Varför kommer ni så sent?
Åh!
!Förbannelse!
Ta emot kärlek - Det föll sig så, i dag.
Det föll sig så, det föll sig så!
och återgällda del med döden .. på himlen lyser en ensam stjärna.
.
Runtomkring är den M e slätten mörk och frusen.
Jag är på väg gånger.
till Marie.
Marie är ett vackert och gott litet Jag har slutat milt brev, och jag barn med röda kinder.
Hon hor reser mig upp.
svart hår och stora, gada, djup?
Vad är det som händer?
Marie ögon.
Marie är rik.
och hon skall är alldeles röd.
Hon har ett förvir- bli det ännu mer, då hon blir gift, rat uttryck i ögonen.
tack vare sin hemgift.
Hon är god Stanna inte här i natt - hör- och intelligent.
Hon håller på art jar hon slammande.
Polisen kan - avsluta rinn studier, och hon har komma och göra husundersökning för avsikt att slå sig ner på landet och om man arresterar er här hos för att göra propaganda.
mig gå minn planer - - - edra Vi ha de bästa förbindelser med planer --- om intet.
varandra, och jag går för att till- - Är det så, då går jag.
Adjö.
- Åhnej, ha inte så brått nu.
bringa natten hos henne.
Stanna en stund till I två veckor har jag varit vaga- - Omöjligt.
Klockan är redan bond - om dagen här, om natten där.
Tröttheten kommer över mig.
halv elva.
Inte ett ord, inte en fråga mer men vad skall jag göra?
Sacha be- Vart skall jag gå?
Har jag någon hövde ett pass, och jag har givit stans att gå?
Nej.
henne mitt, jag står nu utan legi- timationsbevis och utan tak över Jag går ännu fortare.
Man skulle - kunna tro, att jag flydde .. Är jag huvudet.
rädd?
.
Lider jag ?.
Snön knar- Det är föga hugnande att gå en- rar ..
Varje steg tar ett tag om min som om natten över en öde slält.
.
, - Jag går framåt under stjärnornas strupe.
Runtomkring är natten.
.
Inte Klockan är över elva.
Del är lid blickar.
Snön knarrar .. Runt om.
att gå till sängs för länge sen.
Bara på himlen brinna I fängelset.
Det ä r n a t t och j a g kring mig är ensamheten och den en själ kalla natten.
stjänornas eldar.
Kvinnan tar fram rena lakan ur ligger utsträckt på min säng liksom Om skåpet, hämtar en örngottskudde då jag var hos dem.
Med ögonen Där är huset.
.
porten.
.
kloc- - Men vart ska jag gå?
jag vore man, kunde jag gå till en de två barnen få ha en tillsam öppna ut i mörkret överlämnar jag kon ..
Det är gott när man kommer bark och invänta morgonen på en nans för en gångs skull) och gör er mig 41 drömmen ..
Vad har bli- mproviserad bädd i ordning åt mig vit BY dessa godo själar7 Vad har från den fientliga yttervärlden att bänk och se på stjänorna.
befinna sig i ett varmt och ljust - Om jag skulle gå till Nicolas på en gammal soffa.
Sen önskar väl kunnat hända dem ?.
.
.
Man rum, omgiven av vänner.
God kväll!
Del är i grunden inte så dumt all h a mänskligheten om gott.
Det är inte bara vackert, som man gärna - God kväll.
Jag tänkte stan- brukar medge, utan till och med ganska vist.
Ty det goda är det sam skall segra, är det största och mäktigaste, na här i natt.
Men vad ser jag?
hur skrämmande det än kan se ut i världen.
Det är överväldigande, är regeln, och det onda undantaget.
DU- Ni ska resa bort?
Rummet är i oordning, skåpe: / &amp; talas alltid mest am detta.
Det väcker sensation.
Men inte det goda som träget och tåligt arbetar i det står vidöppet och reskofferten på fördolda och dag för dog gör människolivet möjligt, trots allt.
golvet, En klänning ligger utbredd Världen tillhör alltid de goda.
Beständigt, i alla tider, varje dag som går.
Det låter som ett grymt hån.
Och på sängen.
Marie står bredvid med en hög linne i handen.
Bredvid likväl vet vi till sist alla att det är sant.
Vårt liv vore inte möjligt om det inte ständigt vore sant.
henne, på knä på golvet, ligger en (Pär Lagerkvist: D e t b e s e g r a d e l i v e t ung student.
hennes fästman, upp- tagen med att ordna böckerna.
.
-.
-.
.
.
.
.
.
.
-.
.
.
...
.
...
-.
har arresterat mig och stängt mig inne ..
Sen har man dömt mig och kastat mig i fängelse.
.
.
.
Bakom dessa murar är jag avstängd från den levande världen.
Inte den min- sta underrättelse om del sam hän- der d ä r.
Fem år.
Tio år Femton år.
och längre.
Jag har aldrig mera hört något av dem.
Där jag ligger utsträckt på sän- gen liksom den gången hos dem tänker jag efter.
Om man å t e r gav mig friheten.
skulle jag genast skriva till d e m.
.
Jag skulle bedja dem förlåta mig .. Och som ett bevis på min tacksamhet skulle jag lämna ett litet minne åt var och en av dem.
Barnen äro nu vuxna.
Föräldrar- n i åldringar med vitt hår.
Kanske finns det små barnbarn.
Jag skall göra leksaker och sända dem.
Ro- liga leksaker " de små.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...
.
- - - Jag blev fri.
Jag söker och jag frågar.
.
.
Inte ett spår av mina vänner.
En säger, att de ha flyttat, en annan att de äro döda.
Jag återfinner ingen, varken gam- mal eller ung.
Och gåvan blev aldrig avsänd!
Men också i min själ finns det liksom på himlen stjärnor - stjär- nor som tänts vid varje gott möte jag gjort i mitt liv.
.
, Det är ljuset från en av dessa som talar till mig om dem.
.
.
-.
--- -.
.
.
.
.
.
Emy ER.
In billningens värld och verklighetens.
I sitt nyligen utkomna stora j a oss för lagar och tvång, där stå arbete, inbillningens värld, anför vi under kommando även om docenten Olle Holmberg ett av de kommenderande stundom f ö r Troels-Lunds målande drag ur sova air eller kommendera ga- forna tiders liv.
Det förekom.
b e lenskaper, såsom Shaw antyder rättar denne, under medeltiden i Heartbreak house, d ä r han här i norden, a t t hela familjer, talar om da druckna kapte- husfadern.
husmodern.
barn, släk- nerna, som sovo i sina kajuter tingar och gäster, lågo tillsam- och litade på Guds försyn, under man8 i en bred säng - så trångt, det a t t statsskeppen gingo rakt a t t alla individuella rörelser omöj- mot världskrigets fruktansvärda liggjordes.
Mitt i natten.
på signal skeppsbrott.
I verklighetens värld av husfadern.
vände sig alla på äro v i bundna, styrds.
tvungna a t t en ny s i d a Anekdoten illustrerar anpassa oss; i inbillningens, dröm- förträffligt skillnaden mellan mens och drömmeriets värld äro verklighetens värld och inbillnin- vi fria, suveräna, isolerade.
Ba- gens.
I verklighetens värld äro v i kom slutna ögonlock se vi, sovan- delar av ett samhälle, hopfogat de eller vakna.
bilder från själv- Bom en organism.
Där måste vi bö- skapade världar.
Urtypen för allt fantasiskapan- Olle Holmberg.
Inbillningens värld.
de är enligt doc. Holmbergs fram- Första.
.. - - delen.
Bonniers.
Pris 13: Y.
- - ställning drömmen, sam likt blom- marna föregyckla henne, a t t hon eljest icke synas, kunna där fram- mor.
sam slå ut om natten.
under redan är uppstigen, klädd och på träda och bära bud från barn- sömnen väver sin nyckfulla väv av arbetsplatsen - en illusion, sam domsupplevelser och - erfarenheter.
fritt och laglöst komponerade och snart på det obarmhärtigaste sön- Det som skiljer vår tids dröm- kombinemde bilder, vilka d e r r i v e s av verkligheten.
Hon forskning från äldre tiders är icke alla verklighetens lagar.
Freuds blandar icke gärna in i det vakna blott den psykologiska metoden bekanta verk Drömtydning som livet, där fakta stöta mot f a k t a utan också den klara insikten, a t t genom ett egendomligt samman- och där man alltid befinner sig på drömmen icke förråder, vad som träffande just nu utkommit i: akt efter det exakta, bilderna s k a l l s k e utan vad som svensk översättning med en för- från drömmarnas mer eller min- s k e r i drömmarens själ.
tjänstfull inledning av d r J. Land- dre kaotiska, mer eller mindre Från drömmen, där fantasi och quist, har givetvis varit av bety- dimmiga värld Det ä r emellertid känsla skapa, under det reflexio- delse för doc. Holmbergs fram- obestridligt, a t t det finns dröm- nens kontroll iii totalt upphävd, ställning.
Ingen drömforskare i mar, Bom äro av stort mykologiskt leder framställningen vidare till våra dagar kan gå förbi detta intresse, även am icke alla äro det.
illusionerna, d ä r fantasi och käns- verk, även am han icke accepterar En i det vakna livet tillbakaträngd la utfylla, färga eller undantränga dess åskådning helt.
vilket icke önskan kan i drömmen få sin upp- verklighetsiakttagelsen.
Våra före.
heller skett i föreliggande arbete.
fyllelse.
Soldaten.
som i den lätta ställningar om om själva och am Det man först reagerar mot hos slummern ännu är fylld av dags- andra människor äro i hög grad Freud synes mig vara den omfat- upplevelserna och drömmer om präglade av illusioner, villor, van.
tande betydelse.
han tillägger krigsschener, finner i den djupa tolkningar.
Den partiske och otå- drömlivet som ett komplement till sömnens drömmar gärna tillfreds- lige tror sig vara rättvis och med vårt vakenliv.
För en vanlig, hårt ställelse för den hemlängtan, han en ängels tålamod; den fege och srbelsode människa ä r drömmen under dagen kanske biter samman ynklige tror sig själv djärv och något, som hon endast i undan- tänderna för a t t icke förråda.
En modig.
Sympatiska medmänniskor tagsfall t a r notis om.
Hon bekla- hemlig fruktan eller motvilja.
en tillägger man allehanda goda gar, när hennes korta nattvila stö- undertryckt känsla eller böjelse egenskaper: osympatiska eller li- res av oroliga, kanske ångestfulla kan i drömmen komma till uttryck.
entliga utrustar man med ond.
drömmar eller när morgondröm- Själslivets tidigare årsringar, som och mindervärdiga egenskaper.
Ju -
Den n y a vreden.
En a v O S S.
Det var förfärligt vad det ekade av fönster piska och svära, bara piska och J e a n n a Oterdahl En av svordomar därutifrån gärdet dir del el- svära!
oss, Lindblads förlag.
4: 50. ini aldrig brukade höras annat i n några Skulle jag göra någonting » pedago- Det ger onekligen en särskilt kråkor ii här års D i r utrullades hela giskt »?
Onej, d u orkade jag i m.
Men när man massor av » ammunition« allt av djävligt jag blev inte fri från honom i mina slags tillfredsställelse, och fanstyg, som någonsin upptecknats i tankar Jag kunde inte arbeta – bara för finner sin egen tid och sina egna villkor igenkännligt skildrade i en ordlista och många fria fantasier di,.
Söderberg.
Och till sist gick jag ner på en bok.
Hos nästan alla människor finns en lust att i någon farm ” le- ka med ".
Om inta annat att få är Söderberg och ingen annan, som går min första tanke.
något opraktisk såsom känna igen något av sitt eget i en Vänlighet mot e n spädbarn H i n var nu bok.
Det bereder också ett visst där och dundersvär, medan han plöjer nöje.
när det vanliga och välkän- Och detta passade alldeles inte ihop med i allra bortersta ändan av gärdet Jag den Söderberg jag gjort upp för mig en traskade rid randen av den tunga, våta le- da av en sympatisk röst blir utlagt och man känner sig värdig att Söderberg i så förklarad dager, att han ran som låg där och glänste blåaktigt i kunnat stå sig mitt i en legend!
Här gick uppvälta rader Jag kände mig både blyg konstatera dess sanningsenlighet, Något av detta välkommet enk- han nu nersjunken i upplandsleran, slog och dum – isynnerhet för äpplenas skull.
Han tystnade, då han såg mig komma, la har alltid utmärkt Jeanna mer- den ena hästen ursinnigt svor och svor.
dahls böcker.
Det är också utmär- Det var inte längre borta än i våras, och vilade = stund på plogen medan jag som Söderbergs varelse tonade in i mitt trakterade hästarna Jag langade också kande för hennas sista E n a v utöver.
A m lät det, riktigt ilsket.
gärdet Jag måste ut ah Y vad som står på Jag hade några sockerbitar till hästar- Och häpen och ledsen blir jag.
För det na och ett par äpplen - » till flickan, var – minne med en helt annan själsklang över fram äpplena.
Och han tackade bekymrat.
o s s.
» Ja, jag förstår ju varför frun kom En ung kvinna har tillfrisknat sig.
Men jag ska säja hur dé är.
Jag lovte från en svår sjukdom.
Hon ligger Nog för att i l s sett honom någon gång dom här Anderssons att plöja åt dom, ifall under de långa dagarna som följa dessförinnan, både när hin plöjde och när de skaffade en häst till utom min egen.
han körde foror, duktig och skötsam som Och kan frun tro, det där satans öket de efter sjukdomen.
innan bon på han är Jag hade gett akt på att han ofta gett mig bara ställer sig och låter den nytt får börja arbeta och leva sitt liv, och upplever i tankarna de gångna åren.
De olika perioderna av hennes liv framträds i tydliga bilder.
Man lär känna den ena kretsen av människor efter den andra, bland vilka den lilla flic- kan, skolbarnet, studentskan lovat.
Man uplever tillsammans med Eva di^ var inte bara det att det var hans barndomen på den bohuslänska märr, nej, det var inte bara det.
ardden Rossvik, med sina under- Jag började vädra någonting väsentligt liga innevånare och snälla gamla i denna manliga vrede.
Svordomarna var jungfrur Så kommer inackorde- inga tomma agnar efter ett rus eller av- skräde efter en gammal harm.
De bar på ringshemmet med de snälla frök- narna och de få vänner.
som Eva ett ärende, famlade efter luft.
lyckas förvärva sig under skol- Plötsligt slog förklaringen ner i mig åren Man möter dem flyktigt som en blixt Vredestöcknet nu hade pre- cis samma ursprung som lyckoskimret den men lika verkligt och klart, så som det sker i minnet gången i skogen!
Och vem minna inte, hur sådana Det lilla barnet Eva utstår myc- bekymmer så småningom förblek- Han hade en egen liten enda tös.
Detta ket av barndomens skräck Hon nade och gåvo plats för glädjen röjde liksom nya vidder i det förfärande vid att » en liten märr », ens egen, kan få gå får reda sig utan ömhet och utan Över den första bjudningen, Rom Belysande för har besvärlig äktenskap och dra tunga lass alldeles ensam Där var don kärleksfullhet, som hon läng- man klarads utan att förstöra den lagen kan vara i sina ekonomiska konse- något universellt i hans reaktion det var tar efter.
För att lysa upp den för sia med blyghet När man upp- karga värld, som bestås henne av täckte att händer och fötter voro kvenser är ett fall som refereras i Ystads filosofi i svordomen A Il i han d a. jämförda Det kan gott vara att han såg för sig hennes kyliga fostermormor, trös- oändligt oväsentliga.
En kvinna var gift med en man som var bild efter bild av allt, som kan ligga fram- tar hon sig så gott hon kan med med det faktum.
att människor för en » liten märr » i den värld där ans en drömvärld, där människorna godtog en för ens egen skull.
vän- så oordentligt och supig, att barnavårds- äro ljuvligare och verkligare än i tade sig något av en.
tillät en att nämnden i kommunen måste omhändertaga senfödda skatt stigit in för att leva sitt liv Saker som är rent förbannade och det riktiga livet, Den unga flic- dela med sig av egenskaper, som barnen i hemmet, När mannen dog.
kunde kan Eva är blyg, självkoncentrerad, beredde dem glädje.
modern.
som visserligen var skötsam och aldrig borde få ske!
Evas liv är en trovärdig utveck- ordentlig, inte ensam försörja de många Nu hade emellertid hästarna mumsat högmodiga och ändå plågad av misstro till sin egen kraft Men lingshistoria.
Man läser boken barnen Hon träffade efter några år en slut.
Söderberg tog till plogen och gjorde hon växer.
Hon upptäcker män- med nöje.
Inte minst för Jeanna annan man, som han gifte sig med De honnör med piskan.
niskorna omkring sig och vad gi- Oterdahls älskvärda egenskap att voro båda sparsamma och flitiga och Jag gjorde också honnör.
el^ för rap- vandet och tagandet innebär av berätta om människor, som äro lyckades skaffa sig ett eget litet hem.
pen och svordomarna - de hade förres- befrielse och möjligheter till lycka nätta.
Emellertid hade den nye mannen enligt ten tystnat.
Vem kommer inte ihåg sorgen C.
H. lagen fått övertaga försörjningsplikten Men för det nya i vreden över stora fötter eller fula hiinder, även för hustruns barn i hennes föregå- E F. som var aktuell i mellanklasserna enda äktenskap.
hade en hel flock småttingar med sig i lilla märren ensammen dra allt lasset!
! » tomlassen, för jämnåriga och för många Hans röst darrade av harm Men » den at vara hans egna lilla märren » fick ett tonfall som liknande » De ha inga barn, » förklarade min klagan och ömhet.
Han gjorde sig ytter- grannfru.
» De hade ett dödfött för många ligare besvär att hämta mig in i sin vrede, år sén.
och nu lär de inte få några och låta mig förstå någonting djupt berät- mer » Detta var allt vad jag h ä l om Sö- tigat i den.
derberg.
Men en dag i våras, när jag gick genom fick jag se honom från långt håll!
skogen där han stod och högg en tall.
Jag vet inte vad det var som kom mig att stanna till ett särskilt sätt i hans närhet.
med en egendomligt och vördnadsfull förnim- melse N i r h i n hälsade sken hans anlete ra Han såg på något vis större och andligare ut i n eljest Hin var som m annan r o m människa.
Där var helgd omkring honom - något annat ord vet ira inte att ta till.
Vad kunde ha hänt honom?
n ä r var det för ny lycka, som bröt igenom var- dagsmasken i detta anlete?
Faderslyckan var du.
som jag sedan förstd.
En liten frisk dotter hade sett dagens ljus Man talar ofta om modersaligheten ef- ter födslostunden Men detta var samma slags fröjd.
ren och stor ah ljus i ordlöst vacker verklighet framtids- Jag hade just tvingats att se in i ett Ur- skilt slag av mänsklig nöd i de dagarna - nöden för små ovälkomna livslågor vilkas gnista blir släckt så förnumstigt, som nir det snoppas ljus Och synen i skogen blev därför bäddad av kontast glädje och lyste som en regnbåge över nö- den.
Men så blev jag också utom mig nu vid att se Söderberg gå dit utanför mina.
",,,, _ Svart på vitt.
mindre verifierade kunskaper man, den nyss hade gått ur skaparens gjort, Säger mitt minne; detta kan har o m s i g själv och andra, d e s t o Allt är förklarat och me- jag icke ha gjort, säger min stolthet; större frihet har den känslobeto- ningsfullt, allt är doftande och slutligen ger minnet efter. "
Min- nade fantasien att skapa Fantasi- ljust Det kan vara kärleken.
som net ä r plastiskt - känslorna.
kär- en skyr tomrummet och söker ut- åstadkommer detta under.
men det leken.
hatet, stoltheten.
bitterhe- fylla det.
liksom fantasibegåvade kan också vara själens segerglädje ten.
skulptera ständigt o m dess resenärer ständigt lockas BY kar- je, när den genombrutit mörker material.
Har drömmaren kanat- tans vits fläckar.
som beteckna o- och hinder och ser vägen, verket närlig gestaltningsförmåga så att känt land.
Den bild, vi görs oss av och målet Världen ligger ny och han kan fånga och i ord forma och vår värld, dess gestalter och hin- förändrad för vår syn.
men undret fixera drömmeriets bilder, skapas delser, ä r oftast till hälften en her skett icke utom oss utan inom en dikt, präglad av sin upphovs- mans väsen, som en konung låter frukt av iakttagelsen, till hälften OBS.
ett verk av känslobetonad inbill- Från illusionerna skrider fram- prägla mynt med sin bild Liksom ställningen vidare till de drömme- vi i sömnens drömmar och i va- ning Illusionen kan vara¨ farlig, men rier, som under dagens vakenliv kenlivets drömmerier skapa ge- den kan också vara ljuv.
skänka låta oss erfara något liknande som stalter, som vi se och höra.
skapar oss gåvor, mot vilka vi eljest för- i nattens drömmar: vi vandra i en diktaren gestalter, som för honom gäves skulle sträcka våra hiinder.
egen värld, avskuren från den öv- bli fullt verkliga Jag påminner I analysen av Kellgrens stora d i k t riga, reflexionens kontroll är obe- mig i detta sammanhang Fredri- Den nya skapelsan eller Inbillning tydlig, och fantasi och känsla byg- ka själens rädsla att gå u t under gens värld.
efter vilken hela före- ga av minnen, hopp och längtan den tid, hon sysslor med en ny liggande bok fått sitt namn, har en serie av bilder, som på en änd- roman.
Om någon olycka skulle författaren tillfälle att skildra den lös film.
DA författaren framhål- hända.
syntes det henne outhärd- skönaste illusion som gives, då ler.
h u m minnet.
som härvid är i ligt, att alla de drömda och a v människan, fylld av en stor och aktion.
icke är någon objektiv re- henne skapade gestalter som hon inom sig, skulle dödas.
Eller ren känsla, plötsligt ser världen ligga som i nytt ljus för hennes starkt känslobetonat, får han a n - man minns Balzac, som till sin blickar.
så vårligt uppståndelseny ledning att citera det klassiska dödsbädd ville ha endast e n lä- gistratur eller exakt fotografi utan gon läkareförteckning hans egna romaner men väl i Utrymmet förbjuder ett närmare ingående på bokens övriga kapitel.
Jaa har velat rikta uppmärksam- heten på den.
därför att den i en lätt förståelig och ofta gnistrande spirituell form behandlar frågor som äro lika mycket av allmänt psykologiskt som av rent estetiskt intresse.
“ Människan ” sade en gång en vis och fram man, " är lik en fågel, som flyger genom ett Ijust rum, kommande från mörkret och åter försvinnande i mörkret ".
Men människan bir med sig mycket av det mörker.
från vilket hon kom- mit, och anar föga av de hemlig- heter, mot vilka hon styr färden, Allt Rom kan skänka henne klar- het över själens liv, är henne on hjälp Och därmed är också vä- gen banad till en djupare förstå else av dikten den livsspeglande och livsförklarande.
som evigt ung, evigt ny stiger ur själarnas hav, som en gång den böljeskum- borna gudinnan steg ur vågorna de utgifter som barnavårdsnämnden ortsrätt i den kommun där de händertagna " - voro om- - hade under under vad de ägde.
Mannen, som var kommunalfullmäktig, skulle om han försattes i konkurs dessutom förlora sina te förlora aIlt kommunala förtroendeuppdrag.
O m kravet från barnavårdsnämnden si- da vidhölles skulle de båda makarna bli att begära skiljsmässa, för att tvungna mannen skulle befrias från försörjnings- plikten av hustruns barn.
Hustrun måste i sådant fall betecknas som medellös och bestrida kommunen fick fortfarande kost- naderna för barnen.
Familjens ställning kunde sålunda räddas om d e båda maka ' - levde tillsammans. ' '
- ' - Den andra utvägen vore att kommunen d i r barnen hade hemortsrätt ville ersätta vistelsekommunen dess utgifter.
Men den utvägen är mera oviss.
Felet med den supige för många barnen mannen kvarstår ju och de i varje fall.
E n ny j u l. måste ingå utplånande av all åt- skillnad och all fientlig inställ- ning mellan klasser och nationer.
Det är för honom självfallet att en kristen kyrka måste predika vapenvägran, och det säger han, fast han vet av erfarenhet att de fältpräster bahandlades som nev- klasser och kön?
rotiker, som kommo med den me- En sådan tid av förjulstämning, ningen ' n kriget.
av väntan på advent måste ha si- Kyrkan måste alltså ge sig ut na profeter och sina Johannes Dö- på ett farligt äventyr, det är pre- pare.
Det har den också.
cis samma tanke som den som låg En sådan har i höst uppträtt i till grund för Alf Ahlbergs bok England,och hans väckelserop har Statskyrka eller frikyrka.
Det är tagits upp till allmän begrundan.
det enda pris som är stort nog för Det är ju också oro i den engel- att räcka till att vinna respekt ska kristna menigheten nu ett och gehör hos folket.Detta folk som nytt bönboksförslag har icke längre det säger han gång och fallit, ärkebiskopen av Canter- på gång - bryr sig om kyrkan.
bury vill avgå och det talas om skilsmässa mellan stat och kyrka.
Det kom ett litet tag, säger han, strax efter kriget och såg efter Johannes Döparen heter Reve- om där fanns något i kyrkan för rend Sheppard och har tidigare deras hjärtas hunger, men det för- varit kyrkoherde i St. Mar- svann isen.
för där gavs ingen- tin-in-the-fields.
Titeln på hans bok: E n p r ä s t h a r m i s t Han tior att hade där bjudits t å I a m o d e t, (the impatience äkta kristendom.
så hade männi- of a parson) ör mycket betecknan- stannat.
Enligt hans me- de.
Efter 2.000 år bör ju en präst ning har världen intet annat val ha rätt att bli otålig att få se o m den vill leva.
Kristendom eller verklig kristendom Hans dom katastrof, i den satsen gamman- pressar han framtidsutsikterna.
över anglikanska kyrkan är för- krossande, och den är för en utom- Och han är inte den enda som gör (Forts. fr. sid. 1.1 gudomliga tingen ”.
Ingenting an- nat kan heller lösa de problem sam möta oss eller rättare det enda sto- ra problemet i alla dess detaljer: hur ska vi ordna sammanlevnaden på jorden mellan folk och raser, lagts fram - äkta skorna hans det stående svar att förlika med Hans meningsfränder äro alla de förhoppning att världens räddning skall kunna komma från den.
om som anse att Kristi uppenbarelse sanning och visdom är evigt blott den rätte mannen blir ärke- biskon av Canterbury.
Han på- giltig och icke kan överträffas.
De står grymt nog att hans kyrka som tro.
att den stund flammor- icke örar kristendom utan engelsk na slå upp igen, så som så många respektabilitet.
Den verkliga kris- gånger hänt i mänsklighetens hi- tendomens bud innefattas i två storia.
eller kanske rättare slå ner ord: “ följ mig! ” Hans bok är en igen, slå ner av höjden i mänsklig- enda passionerad bön till kyrkans hetens hjärta.
skall det vara sam- män: res er upp, lyd denna kallel- ma budskap som det nu 2000-åriga.
se, predika lydnad för den.
Offra Samma budskap men troligen alla världsliga privilegier, avsäg skall man då icke känna igen det.
er sambandet med staten.
avsäg er och det skall överraska alla även Till Tidevarvets Redaktion, Stock- dentskornas synpunkter.
Dessa voro i stort z Att även politiska fångar beläggas sett desamma, som framförts i Tidevar- med handbojor är nog riktigt, men de alla anspråk på att sitta inne det folk.
den ort, det redskap som holm.
Måhända skulle det för Tidevarvet vara vets ledare för föregående vecka.
Från » tunga kedjorna » och de » outsägliga lidan- med den rätta nyansen av kristen- det väljer.
av F r ån Ti d e v a r v e t s l ä s e k r e ts.
domen framför andra, och tilläm- pa tveklöst Kristi egen lära.
Däri den k r a t e r g r u n d, d ä r ett går på skall ske.
Inte visste innevånarna i Herculanum att de bodde invid eldsprutande ber^, och vem kunde ana att Mont Pelée skulle bryta Ut just A r 1902.
Av mänsk- ligheten liksom av den jord den bor på, kan man vänta sig vil- ka överraskningar som helat.
Att veta detta gör det uthärdligt att leva också i en föradventstid.
För mänskligt förnuft ser det inte ljust ut.
Man kan räkna ut när vår nu- varande utvecklingslinje ska föra oss in i det orimliga och outhärd- liga.
Men det gör ingenting, ty en vacker dag är allt kastat över- ända.
Något har hänt eller kun- skapen om att något för länge sen hänt i det tysta har nått oss.
Och vad var det?
En ny jul.
ett E l i n W ä g n e r.
=,,, ~~,, " - manligt håll uttalades till dena » under de korta f ä d e r n a till veder- börande deportationsort torde lungt kun- av intresse att il följande notis inlärd: Såsom framgått av dagspressen har dentskorna för att de trots att genom na förvisas till mytens värld.
» Dessa öar bebos av förbrytare som ut- Lunds studentkår på kårmöte den de- riksdagsbeslutet vissa platser vid statslä- cember avgett en resoluyion med anledning roverken reserverats för kvinnor, voro stötts ur samhället etc. » De italienska de-, av Skolöverstyrelsens skolfrågan.
.
senaste utredning Som bekant (... +,, villiga avstå dessa till förmån för den portationsöarne som ligga både utanför Torskanas och utanför Siciliens kust bebos dels av civil befolkning dels av m del för- brytare som d i r under relativ frihet av- Lund.
den 13 dec.
1927. tjäna sista perioden av del dem ådömda Greta Håkansson.
straffet och som sysselsättas med åker- bruksarbete.
» De eländiga kojor » Tidevar- vet talar om torde i själva verket vara Refeatet.
i Tidevarvet n:r 50 av vad baracker som efter mångstämmigt vittnes- att denna fria konkurrensen.
utredning.
att genom skolorganisationen antalet lediga tjänster rid statsläroverken väsentligt minskats.
för manliga sökande Resolutionen som avgavs enhällighet, omfat- tade följande punkter: I.
Krav på f r i kon- kurrens mellan manliga och kvinnliga i6 som i svenska tidningar offentliggjorts av börd i m både ljusa och luftiga, kanske kande om aIla platser, dock så att i skolor, den .k.
20-mannakommitténs undersök- möjligen litet väl luftiga, fy det blåser pi, gossar undervisas, minst en manlig ningar angående behandlingen av politiska de öarne.
De politiska fångarne äga rätt att röra sig fritt under d e timmar - från fångar bl.
a. i Italien, har givit anledning på morgonen till 5 på eftermiddagen - minst en kvinnlig lärare måste finnar.
t i l l ett värdefullt korrigerande, noggrannt som d i få vara ute.
De utföra intet ar- 2. principiell fordran på akademisk k o m p och dess mera upplysande !meddelande från bete och få en à två gånger i månaden mottaga besök av sina närmaste anhöriga.
tens, dock med tillbörlig hänsyn tagen till doktor Gunhild Bergh i Rom.
Det sammanlagda antalet av dylika depor- de lärare, som under den närmaste över- Undertecknat vore tacksam för publice- terade torde aldrig överskrida 400, de allra gångstiden på grund av omorganisationen randet av följande genmäle med anledning flesta ådömas nämligen en mycket k o n mista sin anställning.
av de i artikeln Mot diktatur och terror deportationstid och många benådas efter I den disk k u l ^; ^, som föregick resolu- ett par månader.
givna upplysningarna om politiska fångars Roma I I: 12 1927 tionen och som inletts med ett orienterande behandling i Italien.
Gunhild Bergh.
föredrag av rektor Sefve, Falun.
fram- där, lärare a h i skolor, d i r flickor undervisas, förde en kvinnlig filosofie magister stu- 1.
Att polisen uppgör en lista och att d i som stå på denna bliva dömda utan sitt Tidevarvets Rådfrågningsbyrå har bett hörande torde ej vara korrekt.
De som om plats för följande meddelande: I en artikel i nr 45 av Tidevarvet, En genom sin verksamhet dokumenterat sig fall för lagstiftare att beakta, vädjades som måtståndare till den fascistiska r si- men amii av polisen, d i t är däremot sant, och få underskriva en förklaring att de för framtiden skola avhålla sig från po- litisk propaganda.
Bryta de detta löfte förvandlas de till s. k. ammoniti, d. v. s. de ställas under polisens uppsikt - under det de förut fått röra sig fullkomligt fritt de få ej lämna sina bostäder före en viss tid på morgonen och skola vara hem- ma igen före kl. på aftonen, de få ej bättre.
De svåra anfallen ha f. n. försvun- nit.
Hon har lyckligen genomgått det nöd- vändiga operativa ingreppet, och vi hoppas hon efter jul med stärkta krafter skall kunna återvända till sin familj.
mottaga inbjudningar och ej själva mot- De insamlade medlen ha även räckt till taga besök annat än av anhöriga och ett kläder åt familjemedlemmarna och ett av -, exemplar av nycklarna till deras hem skall barnen som var vanför, har fått komma vara deponerat hos polisen.
De som trots till vanföranstalten för erhållande av lämp- dessa stränga regler fortfarande göra pro- lig skobeklädnad paganda och bekämpa fascismen bliva - bett oss vår skyddsling och hennes man ha tt oss att till alla givare, kända och o- deporterade.
kända framföra deras vördsamma tack.
efter vederbörlig rannsakan -
