# ID: svediakorp-per337
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1908
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,368
# sentences: 852
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N: r 13..
.
.
L ' renun~orntioaspris:.
~tockh~lr 9 n April l B O 8.
.
.
~ c d a k t i o n: ' 1, &amp; r ...
kr.
4: 60 ' / 2.
Br ... kr.
3: 50 3 I B s t e r s u e l s t 51, en tr. .3 /, D ... 3: mIll, .... J 1125.
Ldsnummer 10 6re. '
- prenumeration sker stlviu i .landsorten som i Stockholm tl nlirmaste postanstalt ellcr bok- handel.
_.
E L L E N K L E MAN.
Telefoner: 63 Riks- 12285.
' 3,.
~edakt&amp;r o. k v a r i g utgifvare:.
-.
Utgifningstid hrarje torsdag.
.
-.
+.
1-2..
-.
- -.
.
.
.
.
V.
- .- ' ' ~xpeditio;.
15 ore per mlly.
.
.
och Annonakontor: Enkel spaltbredd 50 mm.
%&amp;ters&amp;uelsgatan 51, en tr .. Marginalannons under- terten 15 mm: s hojd per ghng 10:.
.
Rabatt: 6 ggr 6 0 / 0, 10 ggr 10 01~, 20 ggr 20 Ole, 50 ggr 25 Ole.
.
Post- och telegramadress: Annone bor vara inlgmnad.
senast mhndag f: m.
D A C N Y, Stockholm.
-.
- - ieos, ~ftohblndeto trycker-i.
stoikhoh. '
vottegningstid ... -.
.
Sociala kvinnoo~ganisationer i ' Schweiz.
.
- a huru kvinnoraa i Schweiz .. arbetarehem, soln plbt.sligt genom husinoderns sjukdom tjckas &amp; ga f6ga offent- eller diid sth utan, ledning: ligt inflytande och endast en- '.
I 75 sektioner med om- staka kantoner tagit deras.
.
kring 9,000 medlemmar: ar- arl~etskraft ...
.
i.
aniprik i for- betar den stora w Schweize- valhingaina, ha de sedan rische gelneinniitzige Frauen.
hnge genoln krdftiga orga- vereiv~.
for hijjandet a£ yrkes- -.
nisationer utfort ' ett n~ Allned- .vetet socialt aibete.
SB ha utbildningen.
till.
alla.
spe; cifikt kvinnliga arb.etsom- de fbrberedt sig sjalfva till rAdeg, och .en mahgd s l d o r off eutlig verks&amp;~ltet Gch &amp; nil- far.
husmodrar och tjanste- ningom ijfvertygat veder- barn- .folk, tr~dg&amp;rdsskolor,~ barande om va.rdet af sin.
-.
Krinnoforeniilgens nfiir 1 \ 18ssigkeit und Volks \ \ rohb alkoholfria krubbor OCL s j u k ~ ~ r d s k u i - insats.
0fv ' er ' 5,000 fbrenin- kurhotell Ziirichberg.
.
.
ser.
aro dess.
v.erk .. .I Ziirich gar - i Scliweis for allman: ~ t storarhadt .sjukhus f6r kvini nyttiga och .filautropiika andamill bestii helt kller.
del- har f~reninbar u p p f ~ ett.
&amp;.
ett n foreningsband nor och barn, foieuadt med kurser for.
sjuksli6terskor, vis a£ kvinnliga medlem~ar.
~ laellan dessa c: a 100,000 socialt arbetande k ?idno; barnmorskor i n ~q.
Liikare- och sjukvkden samt vill ~ B u n d schwei~erischer Fraueavereine~ verka, och hela forvaltnjngen bestrides .af ' kvinnor, och klihiken dess Brssammankomster rkdsli deleg6radem elk.
ge- - har vunliit ett s&amp; stort ftirtroellde att en betydande.
.
utvidgning.
.
ar nl) dv&amp;ndig.
.
mensamma iitressen och ktgarder.- Direkt mot alkbholmi~sbruk~t och dess firljber.
kain-.
_ Af foreningar f tis social h j ' &amp; lprerksainhet komka i framsta - rbmniet de.
ko~nmunala ~Beiirks-a und- Ge- par sSchweizerischer Bupd abstiuenter Fraueq ..
O C ~ ineinde-Frauenvereilierauevereie fur k i n e n - Krauken- und flera d ' r&amp;envereine.
f&amp; MFssigkeit r k d V,olks~ohlb.
ftirsta verkar genom foredrag, skrifter oeh pet ' - Wochnerinnenpflege P, som omfatta i f ver 30,000 ined: lemmar.
De .l&amp;mna understird iWd6dsttillda ' och, stalls sonlig.
inverkan p&amp;.
ungdoqen.
Af.
de seqare finnas utbildade sjukskbt&amp;skor till disposition $anit b&amp; se: sjalfstiindiga organisationer i: flera ' storre st ad^, blikh nare tiden.
afven lampliga hushhllerskor, sarskildt for till uppkornst och arbetsmetader. '
' ' ', ' ', en
Om foreningen i Ziirich, hvkrs verksainl-let pd platsen studerats, torcle nSga nntyclniugnr vara af intresse.
Dess uppgift iir att bekfilnpn nlkohol- missbruket genom, ett praktiskt nykterlletsarbete, d. v. s. genoni konkurrem med viirdshusrbrelseu.
Genorn alkoholfria, men fiirstlrlassiga restnui.niiter vill.
man locka allmanheten fr8n- cle otaliga id- stugor och lyxkafeer, som grundn fortjiinst cn 123 ' alkoholE6rbruko ingen.
Bristen p3 goda mntloknler med aptitlig servering till mittligt pris ilr kiinn- bar i hela Scliweiz och siirekildt i Ziirich mecl dess standiga kontingent aF in ter~latioiiell ungdom.
Foreningen liar nktt sitt syfte genorn en klok oc11 opartislc taktik, som verkar l h g t mera sym- patisk ocli vinnande an teoretiska foredmg eller mdi- kala total£ orbud.
Dess namn 2fi.r RiIassigkei t uncl Volkswohl~ valdes just fiir att ej stiita bort vida kret- sar, och medleinrnarl~a aro ej bundna af ndgot nykter- lietslijfte utom lokaleraa.
Till dessa, soln alla iiro ljusa och hemtrefliga, stromma icke blott principiella nykterister, utan alla kategorier af olika arbetare, stu- cienter, tjiinstemiin ocli ej niiiist kviiinor aE olika s t h d och yrken.
Forellingen bildades 1894 af niigra darner, sorn med inkomsten af en bazar, 17,000 fr., fijrsiktigt biir- jade sin verksamhet genoin iurattanclet aE en liten 2kaff ehall)) nwd plats for eaclast 60 gaster.
Autalet restau- ranter ocli kafder ofversiiger nu 10 med en daglig frekvens af c: a 7,000 persouer.
De ledas alln af samlna direktioii jamte en ciriftltoinmission, bhda satlxnan- sattn a£ kvinnor.
S o ~ n passive rnecllemmrts niedverksl iifven nR.gra intresserade miill, i syiinerhet s o m finan- siella rhdgifrere.
Eudast genonl en rtfftirsrtjrolse i stor skala., diir forlusterq&amp; L: ett, h&amp;ll tiickas af vinsten A ett annat, kunde foretaget vinnn en slidan soliditet.
Det ar iclte stn,isummor, som af foreningen oinsattas, aktiva for Ar 1906 iifverstiga 1 million francs.
.
Ett cljarf t steg toga Ar 1991 genom uppfdmnd&amp; af ett stort, alkoliolfritt.
karhotell pb den vackraste punk- tea af Ziirichberg, hogt 6Ever stadcn ocli sjoa ...
Det ar ett sareget och storartadt foretag, so111 kanske icke rore o~nojligt att efterbilda i Srerige ocli diirftjr.
fortjanar nkgot utforligare beskrifvas.
Kostnadcn for uppforande t a£ den stora hotellbggg- naden nied inredning uppgick till c: a 500,000 francs och niiijliggjordes genom ett 3 % obligationsldu, teck- nadt af omkring 200 ' iutresserade privatpersoner.
staden Ziirich lamnade ett bidrag af 1-,000 francs och ofverlat dessutom ett jordoinrBde af liars 28,000 kvm.
till billigt pris.
Med fdrskott ur foreniagskas- san utfylldes den behofliga summan, och inom tvA Br var det stora etablissementet fiirdigt.
I kurhotellet ar plats for 80 gaster, och det tir Bret om upptaget af pensionarer, som i den rena hoga luften (640 m.
6.
h.)
sbka hvila eller idka ett starkaude sportlif.
Man kunde icke valja ett lampligare lage, sB latt till- gangligt och lilcval rned en storslagen utsikt 6fifver den vackra sjon och bergen och ett vidstrackt alp panorama, ' sorn stiindigt mxlar ined belysningen.
Sofrum 1 !1en enkla, men ytterst propra, ocl: ~ kosten sir 1.ik1.i~ och siircleles v#llagacl.
Och.
ej minst fbrvAuaiide Hr pri- set, 3-3: 50 francs per dag, d. v. s. halften mot ii c k ordiniira bergshotellen, och dessutom konstaut.
For ~ippassning debiteras 1: 50 per vecka, inen driclcspen- t gar Eire strangt forbjudaa.
Men storsta l ~ h a g e ligger i den vihllighct ocli outtrottliga oir~sorg, som iiguas gtisterna a£ forest&amp;~ldarinnai~ och hela tj~lstepersona- len, son1 stir p&amp; en IAngt h6gre nivA 211 nnaara in-.
om ho tellvarlden.
Icke ett sp&amp;r a f den r frtimliugsin- dustri *, soin frodas R andrzt kurorter, n ~ e n icke heller ett besv5irande intryck af viilgorenhet, ty hotellet bas.
sig och amorterar sm41ningom anlagguiilgskosLnacler~la.
Det har ocksh eu lielt aini~an karalrtiir iin de bekants hospizen, och det enda tvhng, sotn f6rekommer, 5ir forbudet att inedtaga alkoholhal tiga dryckcr.
I lfisrumi met finnas tidningar af alla fuger.
Att prjset kan siittas sA lBgt., beror pA den utmiirlita organisationen ocll staadiga Iiontrollen.
Man riiknar ocksh nAgot pB omsesidig lfirlsyn och principe1.1 B Hjalp dig sjalb.
~ n n u mern galler detta den med hotdlet forenade stora restauraqten, som till organisation motsvarar for- eningens oFriga serveriagslokaler nere i stad.;.].
Deli opfattar- en viildig matsal ocli en terrass med fri ut-.
sikt " h e r alperna, och bAda aro Btminstone under den.
varma., Arstiden 6lverfylld a, liksom f rilu ftsser veringen i parken.
Hit vaildra Ziirichborna under mckra son- dagar i tusental, oc1.l stgndig ktjbilclning rhder $id kassan, dtir all hetalning sker.
Man koper en polett fbr 50, 70 eller 120 centimer, gallande for olika matsedlar eller for 10 centilner till en kopp kaffe, tB eller ' annan al- koholfri dryck och uppsbker en plats, tills turen kom- mer.
Ihkor, frukt o. d. hhste man sjalf afhamta, och s&amp; a i det mojligt for personalen att samtidigt - betjana flera hundra hungriga och torstiga giister.
Alla foreningens, ofta ett helt hus omfattande, lo- kaler, skotas enhetligt, och genom en klok finansiell ledning &amp; r det mbjligt att med berakning a£ en l&amp;g profit pii hvarje enskild gast dock ern&amp; en betydande totalvinst.
h n u har densamma till strjrsta delen an- vaudts fbr utvidgningar, emedan man ansBg, att rii- relsen mkste drifvas i stor skala fdr att gdra verklig nytta, och fbrst nu hoppas frjreningen kunnn bsrja ainorteringariia med storre intensitet.
Man har icke.
begagnat sig af kooperntiva f o r m h e r eller direktn in- kop utan forsblzcr att genom anviiudning af olika le- ~iermtiirer intressera ~fftirsmannen.
FrBn restauratars- kretsar har I hturligtvis foreningens v e r k s ~ m h e utsatts t for kritik, pien allmiinhetel~s fortroeude bar den i hag- sta grad.
Framghngen mliste tillskrifvas den fasta cell tralledningen jgnlte den offervillighet och en tusi- a s m, som damcrna i d~ftltkornmissionen ilgna sakeo.
Men ej imindre betydelse liar det goda forhhllandat mellnn of verordnade och den till oinkring 300 perso- ner (uppgAende tj&amp;nstepersonslen.
Man har infort mdn- g a reformer, som for ko~lservrttiva husmodrnr synas revolu~ionflra.
Arbetstiden har best&amp;in !s till 9-10 tiin- mar (for kokerskor S), lililen a r hagre a n i privat- tjiinst (dar 30-50 francs iir ordinar mAnadsl6n).
Dess- utom Itimuas frilt vivre och arbetsklader, flera fri ' da- gar i inhnaden, goda bostader, 14-20 - .dagars semes- ter, bidrag till sjukkassa, sparbanksbok och olycksfalls~ f ors-.k a ling.
.- Men m a n fordrar ocks8, god utbildning och plikttroget arhete; och framfor allt s6ker m a n inge hela personalen en kansla a f solidaritet och intresse for ett gemensamt., allmal~uyttjgt arbete.
Ty forenin- gel1 fasthilller troget vid sitt mK1 att utan tvA.ng eller agitation verka hijjande p % restnurantvilsendet och upp- fostra folket till ett.
enklare ' och sun ' dare lefnadssatf.
N. SAHLBON.
- IYEDARBETARE I D A G N Y. '
Bland de framsthende kvinnliga pennor, som stallt sig till tidningens fhfogaude, miirkas bl.
a.: Gertrud AdeZbo~-y, Signe Bergman, Hilvna ~ o r e ~ i u s Emilia, B r o o d, Friiqga Carlberg, Lotten Da7zlg~cn, Ellen Haym, Kcv-stin Hesselyren, Ann-Mnv-gret Hokngrm, Eerstirn H h - d uf Segerstacl, Anna Hojsr, Sigrid Leijon- Izzdfv~d, G z Lilzder, ~ Anna Lindhage~z, IdZen Lzuzdbevy,.
f. - iiyblon~,, Agcla Montelizcs, Anna M. Boos; A m a Anna W7zitlock.
.
Ry7anc2ery H i k h Scic7~s, H i l m ~ Sodeel.
' berg, Bl91a Tenow, .. LycZZ ' C WalzIstrol~~$,.
.
.
sammanslutning mellan sjukskijterskorna .blifva till gagn for sjukv&amp;rden? '
tro vi oclr cztt en sfidan sltall bidraga att utveckla oss bkcle.som niKn,nislror och ~ljukskoters ' kor.
Och ' n&amp; vi ofv: mstAeride frfigs, just cliirfor att i sraret pi % denna frzga en storre iitveclzling som individer, sH hojes ocksil d8r- lrnn liommn, ntt ligga sjB1Eva existensberiittiPilclet fiir en nied hela vAr ltiir, och ingen lar val vilja forneka att slidan forening.
Blir svaret j: \ tande, mhte ' hvnrje mot- cletta skulle komma att blifva till gagn for sjukvArdea.
Vi fB dock ej mad en forening bland sjukskoterskorns stfind mot en dylik id6 tyatnn, blir clet iter aekt \ ndc, js, kastn.
in iinnu ett parti-intresse i sjukvbrdsfragan.
' Den cli Hr sjHIfvc2 ideen.
c ?#rmecl utclon~cl.
I YHTR dagar, d b fore11i11gsv8se11clet blonwtrar son1 Mr reclan nu inom vArt land splittrnd At allt for mHijga alclrig forr, Hr lilnrt ntt inom en SLL pass tnlrik kIir son1 1~511, ty fist511 vi mecl tacksamhet mdste erkannh, att dc fikolade sjukskijtcrskomn nu faktiskt iir, dct blott ii.r det,,, Hr myckct utrlittnclt pb detta omrbde, oeh at.t ett tio- en tidshfiga, niir CII fjirening cliirinom Iiominer till stincl.
verlrligt godt arbete ar ' utforclt under loppet nf i~ %grn Pijr den?, son1 mcd intressc cn~futtn sjuIi \ 7brclen, n~Kste tal 51-, I:: ~ttns clock^ i clessa strdfvnnden sammanhkllning och sninarl~cte.
Hade dett.a funnits, skulle resultatet varit ' dct ' vr7.m nf stor vikt a t t en dylil; fijrening frdn biirjnn konmicr i r5tt spKr.
Den f i r e j umrtn till en ekono- ett iinnu biittre.
DK vi tala om sjukv&amp;rcl, f A vi ej noja oss att darl misk facltfiirening.
Virt yrlic intar ocll in,S.ste lrommn att inta cn sRrstKllning.
Det knn nldrig fi !i placcras inom med omfatta endast en begriissad afdelning daraf, vi sammn .griinser son] t. cs.
dc Iivinliga l~ost- eller tele- mRste (13 SEL en for alla och d1a for en, och granserna grtxftjiinstcn~a.
Diirlor fhr clet blnncl oss sjuksl~iitersbor for clct onnPlcle, vfi.rt intresse &amp; all onlfattn, rnilste.
minst alclrig bli kal om en s: tumn~nnsluCnii~g ur enbnrt .ekono- s: gd t snm mallfidla ~ m c l vArt lands gr8nser.
- Men dettn ar en in6,jlighetY caclast om vi sjukskoterskor samlas.
inisk eller egoistiskc spnpunkt.
Men hur sltnll en sfidan sanding k u n i ~ a komma till .Nu har ciet emellerticl fl ' anntrKclt iblead 0.2s cn riirelsc f6r s m i m a i ~ s l u t i ~ i ~ g JXt.
.
oss clri se hvnd son] hKrmed st; " lncl, cl5 ri reclan fornt hn en del mindre foreningar?
Qsyftr~s ocli hvad son1 iir Bnc1amr " ilet inecl en clylilr snm- J n det beror enclust pil om skiiterskorna vilja,, och om d e ' mnnslutning.
.
Jag vill liimnn forkln.ringen hiirpb i fLPl ord: fi slut; ^ sig till en s~clnn nntionell forening.
Att en sadan vi ' lC5nna behoEvet ZE och vi vilijn stiiifva efter ntt uppaH af sliiiterslrornn, sjklfvcx bilclad.
.
och ledd forening sknll enighet, ~nmforsthnd och sa111nrb; ete.
Of vertygncle om ntt lruann existcrn jiimnsides mecl ' de redan befintliga, efter leclcla., Hr ~akcrt.
Naturligtvis n~Rste dock cletta.
vinlies genom en f6rening bland oss ekoterskor, anclrn pri~~ciper cflsg skulle vil jn in ledn ni.gra u ttnlanclen ijfver tanlien pA en san~monslotning blnncl sjuksliotcraltorna med 03 $r ' '
stadgarna for denna nationella sammanslutaing utarbetas med tanke harp&amp;.
Det galler framfor .allt att ena och samka, ej att splittra och skilja.
Det storeta mojliga gagn f %r den svenska sjukvhrden af en allman sjukskoterske- forening forst d %, nar denim arbetar i samforstbnd med forut inom sjukvkrden verka.nde krafter.
Att denna upp- fattning i saken iir den ofverviigande bland skoterskorna, tror jag rnig kunna forsakra, men dB desea utgora en- davt ena parten, blir frj.gan hlirom beroende af, huru den andra stiiller sig till saken.
Sjukv %rdsfr&amp;gans utveckling inorn England, Tyskland och- Danmark har att uppvisa ledsamrna exempel pb stridigheter emellan Kldre och yngre sjukskoterskeinstitu- tioner.
Det har just varit fruktan for att har framhhlla niigot dylikt, som gjort att, fastan vi lange nart en onskan att f % till st %nd en stor svensk sjukskoterskeforening, vi dock ej velat gora ett forsok i denna riktning, d % vi befarat att detta skulle uppfattas sorn en opp-osition mot det bestiende.
Nu har emellertid vissa tecken yppat sig, hvilka tyda pLS, att vi vid ett dylikt forsok ' skulle nilotas af en vidsynt forst&amp;else.
~ a c k s a m m a oEver den hjalp vi hiirigenom erhkllit, hoppas vi ntt en sammanslutning mellan oss sjukskoterskor har skall komma till sthnd utan de slitningar, sorn i en del andra lander varit ut- markande darfor; DEN SJUKSKOTERSKA.
8 Rostrattsrorelsens utveckling i England.
Fru Anna Palme-Dutts farsta f6rellisning i Stockholm; u Palme-Dutts foredrag i K. F. U.
M: s storg sal forra fredagen fick sitt st8ra intresse genom den klara utredningen af kvinnornas stallning i England anda sedan l %ngt tillbaka i tiden.
.
Det moter oss dar det sakerligen for de flesta 6fver; askande faktum att kvinnorna under medeltiden voro jiimnstalda rned miinnen s %val i rattigheter eom medborgareforpliktelser.
Politiskt rost- berattigade voro jordagare p % landet och, freemen % i stiiderna, oberoende af kSn.
Hotade fiende och staden skulle forsvaras var.
hvarje, freeman pliktig att installa sig for att darvid medverka och det hette att singen fri rnedborgare ntd undandraga sig, ddirf~i- att hon itr kvinna.
Flickan arfde sin far, forst lbngt senare intradde de forhkllanden, F; om gora att de stora engelska formogen- heterna och egendomarne kunna ijfverg&amp; till en lAngt afliigsen manlig sliikting.
.Kvinnornal agde samma ratt att rosta som mannen.
Emellertid gjorde de svkra sam- fardselsforhillandena att kvinnorna ofta drogo sig for de besvarliga resorna och begsgnade sig af sin rKtt att rosta genom ombud.
Efter hand gjorde detta system att kvin- norna kommo ifr %n valen och intresset diirfor, man upp- hijrde att begagna sig af ombud och s % smdningom rAkade rattigheten for kvinnan ntt rosta i glomska.
Vid den tid dS franska revolutionens frihetsidber sokte sig v8g ut i landerna framtriidde en engelsk kvinna, Mary Wollstonecraft, rned ett arbete om hafdandet a£ kvinnans rattigheter, hvilket gclf forsta impulsen till den modernn kvinnororelsen i England.
1832 ar dock det Ar, eom man kan beteckna sdeoin begynnelsen af sj8lfvn verksamheten, samtidigt sorn man benamner denna tid- punkt den morka tiden fiir ' kvinnororelsen.
I John Stuart Mill fingo hinnorna sin varma for- kampe p % 1860-talet.
Det var d % en rostriittspetition af 1,499 kvinnor framliimnades.
Ett par af dem bur0 sjalfva den stora rullen till parlarnentet men annu icke s % modiga sorn de nuvarande ~uffragetterna, sorn vandra om- kring rned sina % sandwich-boards, rned; votes for women)),)) ' Namnet Dagny - gomde de, generade a£ speglosorna och den uppmiirksam- het de vackte, den stora rullen hos en gumma i hennes .. frukt- och grousaksstbnd.
Men sA kom Stuart-Mill och frkgade, hvar de hade petitionen, rullen togs fram bakom gronsakerna och frukten och bars upp i parlamentet.
Vid andra lasningen, af billen fick den ' 33 rosters majoritet, men £011 igenom vid tredje lasningen.
Den senare tidens rostriittsrorelse i England och.den socialpolitiska foreningens nya taktik iiro genom fijre- g&amp;ende foredrag och redogorelser s % pass valbekantn, att vi, ej narmare anse oss bora ingk p&amp; den for ofrigt siirdeles liffulla och m~lnnde beskrifnini daraf, sorn fru Palme-Dutt gaf sina ' Ahorare.
Hvad sorn kan va.ra af noje att an- teckna ar det intresse rned hvilket en anordnad forsakelse- vecka omfattades af den studerande kvinnliga ungdomen i Cambridge.
Man anordnade bland annat en konsert p % slickpipa rned en penny i intriidesafgift - .och en penny till f o r dem sorn aflagsnade sig fore konsertens slut .. En ung studentska engagerade sig sHsom barnskoterska n&amp;gra timmar om dagen och gick och drog en professors D baby:) i en korgvagn.
- Nya upgklag for vhr egen forsakelsedag!
Fru Dutt slutade rned n %gra varma ord om den han- ' forelse och den glodande tro, som besjiilade de engelska rostriittskvinnorna, och det intressanta foredraget gaf till fullo det intrycket att om de engelska suffragetterna Eta tala om sig genom demonstrationer iir det darfor att (let ar deras endn medel att gora sig horda.
Ett ordsprilk siiger att for att f % John Bull att hora mAste man stalla sig ph huEvudet, och de engelska .kvinnorna hafva figurligt talat foljt den taktiken.
Nu andtligen hor John Bull dent, och hela varlden t d a r om dem, och p % ett %r hafva de nu utrattat mera for sin sak an fornt p % fyrtio %r.
Foredraget mottogs rned starka applider.
Det iir att antaga att de foljande f6rel&amp;sningirne blifva mera talrikt besokta, sedan foreiasarinnans liffulla framstallningssatt och intressanta foredrag blifvit mera allmant kanda.
symboliserar den avenska kvinnor6relsens mbl: Dag-ny eller Ny dag for den evenska kvinnan: fulla rned borgerliga rattigheter och fullt medborgerligt anevar.
Sociala sporsmM .i kristlig belysning.
I-VI.
-.
oreliggande skriftserie utgores af sex foredrag, hiillna i Uppsala forliden ' host p~~foranstaltal~de af Upp- sala kristliga studentforbund och behandlande, i allmanhet pH ett fortraBligt satt, olika mer eller mindre brannande nutidsfrhgor.
' Eyrkoherde Albin H O ~ utreder Z landtarbetar- frdgan, pastor 0.
Hedberg ger.
en pA erfarenhet grundad f ramstiillning af.
indzcstriarbetarens st&amp; Ening till lcyrkan, hvilken for honom ter sig betydligt mera hoppgifvande an man pH grund af tidnings- och motesuttalanden o. d. vant sig att anse den.
Bi.skop Billings foredrag om kyrka och .slat ar i hog grad intressant, djuptankt och form- fullandadt.
Efter en ijfversikt af de historiskt gifna for- merna for forhhllandet niellan stat och kyrka larnnas en fordomsfri utredning af frkgan, om en skilsmiissa dem emellan iir onskviird, och under hvilka forutsattningar.
den frAn kyrkans synpunkt kan anses nodviindig.
I frhga om, v %r svenska statskyrka iiro dessa forutsiittningar icke for handen, och man kan enligt talarens mening med frimodighet se kyrkans framtid an.
Vidare innehbller serien ett spiritnellt och iskhdligt foredrag om inllividualis~a oclz lcollelctivis~n d biskop E klund sa&amp;t ett af professor ~fakaemtill om kristendonen ocli ung- donzsrorelsen.
Det af foredragen, sorn ar niest iignat att intressera denna tidnings lasare, 5r emellertid n: r 11, Kristendomen ach kvinnan nf Anha 31.
Roos, och det skall diirfor n %got utforligare omnamnaa.
.
Forfattarinnan borjar med att pApeka, ' att kristen- domens ubpfattning af mannislian ' med nbdviindighet m&amp;ste medfora kvinnans befrielse frAn forakt och ' traldom.
Denna nya syn p i kvinnan var visserligen icke konse- kvent genomford i den aldsta, kristenheten, men kvinnan hade dock sin plats vid mannens sida i den kyrkliga verksamheten.
Kvinnor tyckas ha f %tt vara bide for- samlingsforestAndare och kringresande missionarer och upptriidt bade shorn predilianter och ' profeter.
Tamligen enart intriidde emellertid ett %terfall i den aldre, antika och judiska hskhdningen, och kvinnan uteetiangdes frAn de kyrkliga ambetena och blef %ter ett forema1 for ring- aktning och fortryck.
Skildringen af kvinnans sorg- liga lott under medeltiden och h d a fram till v %r tid och af hennes kringskurna stallning i v %ra dagar fore- faller nBgot ofverdrifven.
Om ocksB kvinnoslaktets histo- ria har morka sidor att uppvisa, s % finnes det val afven ljusare motbilder.
Och en kvinna, sorn i vhra dagar kanner sig kallad att offentligt upptrada sorn Guds ords forkunnare, behofver d % inte precis sakna tillfalle dartill.
Hon ' kan inte bli prast i svenska kyrkan, det ar sannt, men nog kan hon upptrada sorn talare eller predikant Vungefar hvar hon vill, afven i kyrkor.
Jag tviflar icke pB, att vi i en framtid 8ven f % kvinnliga praster, men jag vet icke, om det ar nlgot s % siirdeles efterstrafvansviirdt.
Troligen finnes ' det lika mhnga kvilinor sorn man, sorn hB de andliga och ' intel- ' lektuella forutsiittningarna for att kunna fylla prastens kall, men det behijfs afven ganska stora fysiska forut- ' -, sattningar ..
Det kunde tankas, att kvinnan ~ % s o m ~lekmans kunde f % anvandning for sins g %fvor i detta afseende p i platser, dar hennes svaga .fysik inte behofde hindra hen- nes arbete, sfisom d e n otvifvelaktigt i viss man skulle gora i prastkallet.
.
Det torde t. e. inte finnas ' mbngs kvinn.or med tillrackligt stark rost for att kunna gora sig horda i en stor kyrka och inte mHnga kvinnor, sorn kunna fylla de,.
kraf pA fysisk styrka och uthfillighet, som stallas p % prasten i en vidstriickt landsforsamling.
Anna Roos vantar mycket af kvinnans energi och.
formhga, nar hon fHtt riistratt och ratt att beklada praster- lig tjBnst.
: hon skall reformera kristendomsundervisnin- gen och i viss m %n afven missionsverksamheten, hon skall medverka till att kristendomsforkunnelsen fAr mera innerlighet och viirme, mera ' djup och lefvande tro, mera frihet frdn forhldrade dogmer och bekiinnelsetvhng.
Hvad den forsta punkten betraffar, tror jag reformer och for- battrade undervisningsplaner betyda jamforelsevis litet, lararens personliga forutsattningar niistan allt.
Har har ju ocks % kvinnan ett arbetsomrAde, sorii lange legat oppet for henne,.
och dar hon, trots mer eller mindre olampliga laroplaner, ofta arbetar rned mycket stor framg %ng.
An- g %ende hednamissionen behofs sakert i viss min en refor- mation af dess arbetssatt och ' det forefaller sannolikt, att bkad sjalfstiindighet for ' de kvinnliga arbetskraftema skulle medfora goda fiiljder i detta afseende.
Hvad slutligen.
kristendomsforkunnelsens reformering angAr, borde man ju ha i; itt.
' att a£ kvinnans inflytande vanta ett plus a£ innerlighet, och varme, ett minus.
i frbga om adogmatiuk formalism.
Kvinnan brukar hAlla pA lifvets ratt gent emot formerna.
Det forefaller sannolikt att, &amp; om for- fattarinnan sager, kvinnorna icke skola visa sig benagna af pietetshiinsyn mot teologer, sorn for Atskilliga hundra.
%r sedan uppsatte formlerna for sin tro, bibehalla dessa, afven d % de Bro till hinders.
Jag kan dock icke varja mig for den tanken; att det ar.
just shorn lekman kvin- norna bast kunna hafda denna friare, manskligare syn p % dogmer och bekannelser.
Nar de va1 fAtt sanima fackmassiga ut bildning sorn mannen, kommit i samma stallning som ' de, ho vet, om de inte Sven skola tillagna sig deras - mojligen pb djupare historisk forstblse beroende - uppfattning af dessa saker och bli lika for- siktiga sorn de i fr8gaom rubbningar af det frAn fadren arfda?
Att kvinnan bor.
f % storre plats och storre inflyt- ande i arbetet for Guds rike, darom ar jag fullt ehse med forfattarinnan, men.
mojligen.
skulle detta.
arbete gagnas battre, om hon toge del dari sAsom lekman.
V %r kyrka lider brist p % praster, men annu mer pA dugliga lekmannakrafter till att bitrada prasterna.
En kvinna, an~talld i en forsamlings tjanst, borde kunna gora en mycket stor insats b %de s %som predikant eller foredrags- halare; s %som ledare a£ ungdomsarbetet, s %som sondags- skolllrare och i enskild sja1avArd. '
Rumsrniilare.
Schering a Lindberg, Skylt-, Dekorations- o. Ko@adsfdrslag pi begziran.
.
- Jakobsbergsgatan 43.
* ~ l h tell 21700..
.
MGbellackering u - t f.
~.
r e tifven.
i o BS.!
Valgjordt arbete!
Moderata priser!
Om Mckors praktiska uppfostran.
Ett inliigg i fragan rned anledning af frbken Adelborgs artikel i Dagny.
Taet @ lir ju mojligt, att under .ett utvecklingsskede for- tjusningen ofver att en del s. k. manliga arbets- ornriiden oppnats for kvinnor ledde till den of verdrif ten att praktiskt kvinnligt nrbete icke tillrackligt hogt skat- tades och daremot en mycket underordnad och enkel verksamhet +anfir hemlifvets krets ansAgs sorn nigot rnera efterstriifvansviirdt for den unga flickan.
Men s&amp; har dh reaktionen mot den ofverdriften redan kommit.
Vi lefva ju i hushillsskolornas och skolkokens tid, for att icke tala om de annu icke forverkligade kvinnohs- idberna.
Men det ar and; icke nog.
Visserligen inne- hUer icke froken Gertrud Adelborg~ artikel %Om flickors praktiska uppfostian~ nhgot direkt forslag till ombild- ning af flickskolorna i mera praktisk riktning, men denna tanke torde niistan vara en foljd a£ den i artikeln uttryckta uppfattningen om onskvardheten af att flickor i allmanhet frAn tidigaste barndomen uppofvades i huslig duglighet.
Ty visserligen talar artikelforf.
om att flickorna i hemmet t. o. m. fore skolildern borde inlaras i prak- tiska goromhl, men dii hon samtidigt underkanner de nuvarande husmodrarnas formhga att skota sina hem rationelit - i allmanhet taget - sA ' kan man icke tiink&amp; ~ i g annan utvag att nA dit froken Adelborg vill nA, an genom en omlaggning af flickskolevasendet.
Denna tanke har ocksh ifrigt och rned stor sympati diskuterats p&amp; ett af Pedagogiska siillskapet i Stockholm anord- nadt mote.
DB vi nu emellertid .stR infor det faktum, att flickor sA val sorn gossar - har afses blott den ungdom, som genomghr elementarskolorna - redan nu aro all- deles for starkt betungade af sitt skolarbete, sh bor icke for ilickorna okad undervisning i praktiska ting inforas, utan att de erhhlla motsvarande lattnad i de vanliga skolamnena.
Man har darfor framkastat eventuellt borttagande af ett frammande spriik.
Under en forutsattning skulle jag vilja gh in pi % en dylik anordning att vi for v h a unga dottrars rakning htervande till gamla tidera sthdpunkt: giftermhl till hvad.
pris sorn helst, och att vi sorjde for att v&amp;rt land genom liimplig import starkte det manliga elementet i landet, sB att det verkligen fanns en man for hvarje kvinna.
Enligt den nu afslutade ~utredningenx, ar det ju namligen blott 57,7 % af landets kvinnor, sorn aro hustrur rned verksamhet forlagd uteslutande till hemmet.
DA nu sB ar forhillandet, ar det ju ren orattfkdighet att vilja berofva vAra flickor en ends brhkdel a£&gt; de kun- skaper, sorn de s % val behofva i kampen for sin existene, i konkurrenskampen.
Ty tillvaron k for flertalet en ganska hhrd kamp for brodet, diir kvinnorna ha deh svA- raste rollen, afven om de besitta lika god kompetens sorn konkurrerande manliga kamrater Froken Adelborg sager, att de flesta foriildrar helst onska se sina dottrar sorn gifta.
Mycket riktigt, men de flesta foraldrar vilja icke (bora Atminstone icke) se sina dottrar acceptera akten- skapet sorn en f orsorjningsanstalt, utan de.
vilja gora.
sina dottrar i sthnd att re.da sig sjalfva, sA att de endast. '
a£ verkligt fritt val gifta sig.
Under shdana forhillanden - och dB obestridligen aktenskapet Kr nAgot ovisst - mAste uppfostran bereda kompetens for anskaffande af uppehiillet.
Froken Adelborg sager, att afven frhn den synpunkten iir den praktiska vagen all ilri vard, ty ~ d e t.
torde vara lilt-tare att i Sverige pApeka kvinnor, hvilka genom praktiskt arbete vunnit formogenhet, an att finna dem bland lontagarna A teoretiska omrAden eller bland skriftstallare, mhlare o. s. v ~.
J a vi ha Fru Skog och kanske - jag hoppas, det - flera andra dugliga kvinnor, sorn skapat sig en stall- ning genom praktiskt arbete.
Men - for att exempelvi~l forvandla Grand H8tel frbn en dblig till en vinstgifvande d a r behofs det att vara ett i sitt slag skapande geni.
Och man kan icke draga nhgra allmangiltiga regler ur de skapande geniernas forhhllanden.
For det stora flertalet skulle brodfodsarbete pA den praktiska vagen betyda harnfrokenplatser, hushhllerske- bestallningar, att ha nBgra inackorderingar m. m. d.
Handen pA hjartat, mina ' darner!
Hvilket foredrager ni for edra dottrar - en barnfrokenplats rned ett par hundra i lon och den kvinnliga uppgiften att handhafva andras - kanske bortskamda - barn, utan bestam- manderatt ofver dern och rned tjanstgoringsskyldighet oftast dygnet om eller en, 1Ht vara trivial, bankplats rned begransad arbetstid, nAgorlunda hygglig afloning och, ofta ' Btminstone, pension pA gamla dagar.
Jag tror ni fore- drager bankplatsen.
' - tills vidare.
Om en g %ng i fram- tiden det praktiska arbetet inom familjerna blir omlagdt, sB att det blir.
mera tilldragande for arbetssokande, blir kanske svaret annorlunda.
Men annu 8 % lange ar icke det praktiska arbetet - som br,odfodsarbete betraktadt - efterstriifvansvardt for dem, sorn ha andra mojligheter.
LAt oss d % vara sA praktiska, att.
vi icke omlagga flickors uppfostran i allmiidzet i praktisk riktning.
Vi ha icke ratt att t. ex. dra in pA ett sprBlr och darmed minska flickornas mojligheter att slA sig fram i lifvet for att i stallet lara dem begagnande af den s. li.
holhdan for langkok o. a. d.
Det kan ju handa att erh %Ilande a£ den eller den platsen just beror af kunskap i spr %k, och att de daremot aldrig fh tillfalle att utofva nAgon namn- vard grad af husliga dygder.
Det motsatta h n visser- ligen ock&amp;i, vara forhdlandet, men jag pistir, att rned god vilja kan Atminstone en viss grad a£ huslig skicklig- het f8rvarfvas - om densamma behofves - afven om un- dervisningen icke borjat i barndomen, sA vida icke.
per- sonerna i frhga aro alldeles abnormt blottade p % formiga i den riktningen.
I s % fall hjalper nog ingen uppfost.rari. '
' sgsom Gall-Tv&amp;l och Quillaya-Tv&amp;l ha visat H E N RI K G A H S sig mycket god, f ~ borttagande r af fliickar ur sgval siden sorn bomulls- och ylletyger: -.
F1ack.-Tvalar Se vidare beskrifningen.
.
.
I.
Och utvecklingen g %r i alla fall i den riktningen, att maskiner mer9 och mer ersatta handkraften pH det husliga omrldet.
Vi ha redan disknings-, tvatt- vrid- och damm- uppsugningsmaskiner m. fl.
och darigenom uppsthr tids- besparing och det hela blir lattare att ordna.
.
Med ofvansthende Br alls icke meningen att forringa huslighetens betydelse blott att ' opponera mot en.eventuel1 andring i flickors uppfostran ' diirhan, att de skulle for uppnHende af storre fardighet i det praktiska bli berof- vade det vapen i kampen for tillvaron, sorn; tg6res af lika god utbildning i teoretiska kunskaper, sorn den goesar erhiilla.
Emellertid anser jag visst att for flickor - liksom for gossar --, om de saknaforutsattningm-for tillagnande af nHgot storre mhtt af bokliga kunskaper eller en bestiimd hhg for praktiskt arbete, skulle finnas utbildningsmojligheter i denna riktning.
Och naturligt- vis finnes intet att invanda mot forslaget .att flickorna under ferierna.
borde vanjas till en del arbete inom hem- met.
Men att t. ex. begara att barn under plgiende termin skola, innan de g&amp; i skolan om morgnarna, damm- torka salen och duka frukostbordet m. m., sorn jag vet, att ett litet 12-lrigt underverk gjorde, vore grymhet.
Arbete hela formiddagen i skolan, laxlasning och kan- ' ske spelning ph eftermiddagen ar sannerligen nog af plikter for barn.
Niigot Gfvermhtt sf frihetskiinsla bjuder icke skolflickstill.v~ron p %.
Och sB en sak, om flickorna under ferierna skola gora en del arbeten inom hemmet, R % l A t familjens pojkar f % sin andel ocksh.
Det iir sannerligen icke skiil att uppfostra dem i den tron, att de ha riitt att bli uppassade och deras systrar skyldig- het att passa upp.
Jag kan icke neka till, att jag fann nlgot en smula tragiskt i de ord, hvarmed en liten flicks motiverade sin Asikt, att det vore roligare att icke vara flicka: wpojkar ha det mycket friare, alltid f % de vara ute och l e k a ~.
AlltsA ingen inskrankning i flickors mojlighet att forvarfva teordtiska kunskaper eller omlaggning a£ sko- lorna i den riktningen.
Men garna huslig utbildning i hemmet under ferierna och genom sarskilda kurser for dem, som hafva hig och fallenhet for praktiska ting.
Frihet for individen att utveckla sig, hvar och en efter sin egenar t! '
s. -- A.
Minnets efterskord.
J ed mars mhnads utgkng stangde det stltliga Glypo- teket i Kopenhamn obevekligt sina portar efter den sista boljan af det miinniskohaf, sorn i dessa veckor i stigande flocl svallai och svammat Sfver i dess salar.
Det finns val knappt en svensk tidning, sorn icke bringat dlmanheten liinga artiklar om engelsk konst i allmanhet och om den engelska konst i synnerhet, sorn man med mycken moda och kostnad tvungit att taga den lilla omvagen ofver Kopenhamn p l vag frln Berlin till hem- val Dagny med tystnad forbigl en slidan landet.
tilldragelse i konstelis varld, son1 denna enastiende ut- stdlning i grannlandet a£ privata agares konstskntter.
Afven dess af allvarligare lifsfrhgor upptagna lkarinnor iiro icke nodvandigtvis blottade pA konstintresse.
Det skall har for ofrigt icke bli tal om en konstforstlndig varde- sattning a£ de olika matarnas alster - det ha vi haft nog af - clet blir endast en vandring pA mAfA gsnom sdarna i all gemytlighet med den gemytliga dan- ska publiken och ett for~jnnkande, niir kanslan bjuder o ~ s och trangseln sh tillMer, i en eller annan dub.
Har ni varit eforut i Glypotekets stora marmorsal, stannar ni genast vid intradet i stum forvhning, sH for- iindracl ter den sig.
Borta ar det harliga fondljuset, sorn eljest strommar valkomnande till motes mellan pelar- raderna, och afven takbelysningen ' k dampad.
Mellan sidopelarna en gron fondviigg, &amp; hvilken taflorna aro upp- hiingda p l valgijrande afst&amp;nd frhn hvarandra.
Rundt an ', Lungsot Ran botas.
golfvets midtmosaik, skyddad med ett behofligt.
stiingseI aro stillda lagertrad och soffor och p l de H omse sidor bredda tjocka mattorna st8 bekvama stolar, inbjudande att, oberoende af rnarmorgolfvets kjrla, hvila en stund for att sedan om och om igen g l ronden till alla favorittaflor.
Att sittande .fordjupa sig i deras beskHdande lhter sig icke gora, eftersom man har framfor sig en lefvande mur a£ manniskor i fyra- eller femdubbla led.
I sanning danskarna ha dokumenterat sig sorn ett konstalskande folk.
- 4nda till aex tusen besokande eller mer ha p&amp; en och samma dag cirkulerat i dessa trenne salarl Och man sag dar icke blott konstnars- och forfattaretyper, icke blott Kopenhamns hogaristokratiska kretsar utan afven dess smPborgare, de mest underlies uppenbarelaer och - kostymer!
Sakert ha alla Stockholmsbor hapnat ofver dessa pB fallande originella toaletter lika mycket sorn iifver de smnskyldiga dickensfigurer, sorn h a r och hvar uppdoko i vimlet.
En islandska vackte i sin egendomliga national- drakt en viss uppmarksamhet ofve~allt, men icke.mindre markliga voro htskilliga ungstudent- eller konstnarstyper, och nastan med rorilse mBste man betrakta alla de gamla froknar eller wmadam ' erw, som tycktes komna direkte frhn en lifsllng fortorkad tillvaro uppe pH ett eller annat wk~istvserelsew.
I sin urmodiga men basta stass ha de med gladje offrat sin enkrona, som, ack, sh val bade behefts till nyttigare iindamhl, for att an en gang liisa ' Fru Hedvig Lindholm-Eneroth, postadr., bostad och behandlingslokal: Birger Jarlsgat.
110, Stockholm, (A.
T.
115 29, R.
T.
102 19) emottager och behandlar diirstsdes och pB sitt sjukhem i Holmsjii (Blekinge) iungsiktigs enligt sin med hittills enastiende goda resultat pr6fvade meted .. - NBgra intyg om de af mig ' vunna resultaten till Sept.
1906 finnas att lasa i min bok ' Lungsot kan botas, hvilken sandes gratis mot porto.
- F6r de i landsorten boende patienterna ordnas behnndlingen ah, att ja.g tillsander dem min medicin och f6rhBllningsordinationer.
--.
.
' namnen pil de mastare, hvilka mhhanda forgyl1t niigra stunder af deras langesedan forbleknade uagdomstid.
Ocli de sitta nu och blunda p % sofferna och lbta denna ofor- gatliga tid Ater upprullas for sin inre syn.
.
.
Att vid en kopp te hvila i den svalrt palmtradglir- den och se alla dessa passera forbi ar soin att titta i .ett kaleidoskop, och .iir afven i och for sig ett godt tillfiille for en uppsvensk att studera denna niirbeeliiktade och dock for honom sb friimnlande nation.
Annorluncla k det rned sklningkn, son1 .i Kongens By har sin andra hufvudstad.
SkAningar formligen vimlar clet a£ frbn d l a hertigdomets.
stader, kopingar och herregArdar.
De ha inte forsummat tillfallet, det skdl sagas till derns heder.
Sarskildt har BebAdelsedagen varit deras stora dag pb ut- stiiuningen, och de ha skkert rned en icke ringa del bi- dra.git till dess goda ekonomiska resultat.
Vi ha emellertid infunnit .ass pA en hvardag och i tidiga morgonsti~nden, enda mojligheten att ostorda fb beskBda rnHsterverken och helt f&amp; fordjupa oss i deras fargprakt och stimning.
Det nobla, det lugna och ro- gifvande i form sorn farg ar kannetecknande for denna konst.
8 r ni trott, s&amp; siitt er ned framfor lady Raeburn, hon sorn sA oforlikneligt hvilande lagt de bara arniarna ofver hvarandra och i sin enkla bruna mantel med linne- duken knuten om huf vudet, fr %n sina husliga sysslor gktt ut till sin bank i tradgilrden for att en stund hiimta luft.
Hon ar fardig rned hvad hon haft for hander, det syns, och hon kan tillgta sig varn lat.
I hennes bus iir intet jiiktande, allt gAr sin egilla g h g afven i hennes frilnvaro.
Det iir en komplett hvila for &amp; lrbdaren blott att se ett sAdant sjalslugn, uttryckt nled s&amp; enkla kolo- ristiska medel.
En pendant till henne bildar den pigga ' fru Mnckenzie af Drumtochty rned de iippelroda kinderna och den tindrande blicken under det hvitnande hhret.
Hon sitter godt, hon med, men fardig att flyga upp niir sorn helst rned ett godt skamt pA lapparna, ty hon ser ut i t t vara lika humoristisk sorn sitt nanln.
Mellan dessa biida viirda damer af Sir Henry Rae- burns miisterliga pensel finna vi Reynolds allbekanta hert ig- inna af Dovonshire, lekande rned sitt barn.
Vi ha ju sett bilden sA ofta reproducerad, att vi tycka oss k " anna afven originalet, men efter en tyst strid rned det olag- ligt speglande glaset ofver denna oljemhlning f % vi till sist den riitta synpunkten och erkanna garna att fiirgerna aro oss fullstandigt obekanta.
Det purpurroda ar Reynolds favoritfond och kjolens svarta farg gijr sig bra daremot, ' liksom det pudrade h %ret pA shiil denna tafla sorn pA portrattet af, the Lady Caroliner.
Afven pil en tredje duk har han doppat penseln ' i sam.ma djuproda f L g - den beriimda och den fl6jtblAsande gossen.
I denna tafla, det f A vi ' bekanna,, ar det endast ett, son1 ftingslar oss - hvarken de harliga fargerna, gossen eller den nakna kroppen utan det ypperligt lyssnande uttryck, konstnaren iormAtt inliigga i gudinnans ansikte.
Hon hor met2 ogo- sten, kan man man saga, och man frestas att sjalf lyssna efter den .ton, sorn sA tjusar henne.
DBr bredvid hanger ett storre dubbelportratt a£ Raeburn, sorn har nligonting underbart tilldragande, ju oftare man Aterkommer till det. '
enu us.
I.Andelsbeuis An Walter Tempest rned sin hast?
Han liirnna; oss kall, liksoni cle flesta af Romney, utom~.lady PouZetts portratt.
Och miss Farren, Lawrence ' s masterverk, i milngas tanke utstallningens clou?
Superbt, utan gensa- gelse, alldeles 6fverdAdig ar hoi~, och likviil ' hor hon icke till de taflor vi skulle vilja ta med oss hem; Det ban ju ej doljas, i tanken blir man infor dessa konstverk tjuf, och minnet utfor stolden!, Forst och framst ~ t vi a ~ rned oss lady Raeburn och - for kon- tra.stens skull - mrs Mackenzie, vidare Gainsboroughs holass m n d den fina belysningen, tre af Turners land- skap, den soldisiga hafsviken och de tvii modernare mari- nerna, saint Constables grandiosa solglittrande landskap.
Ni hailer pb Reynolds hertiginna, och jag tar hans prak- tiga lord Mulgrave och de sofvande barnen i slrogen, - kanske ocksb hans rnrs Yayne ' Gallwey rned baraet pb ryggen.
Ett par a£ H.oppners barnportratt 1411 ni afven ha med?
Nkja, intet knussel!
Fargerna aro harliga, om lronstforst %sigp&amp;are an ha grava anmarkningar.
Vi kasta en drojande blick pA Raeburns unga,.
i fargen tju- sande, lady Maitland.
Men i denna smala sal iir trangseln obeskriflig, och valrtm astarna ingripa p Apassligt, hvar gAng nagon trader de dyrbara konstverke ' n for nara.
Det ar ej vardt vi ~ t mera a ~ har, utan vi kila och tranga oss fram forbi Gainsboroughs luftigt och lgtt dansande sig- nora Bacelli och radda oss in i gravyrsalen.
Hvilka pa.rlor finna vi icke afven har,, dew vi, i det vi sll ned viira pretentioner, bra giirna ville ha pb vAra vaggar.
Onekligen skulle de diir passa bgttre an en Pierpont Morgans dyrbara taflor!
Efter att i god ro ha hvilat vHra ogon p i dessa fina sv.artkonstblad, de flesta efter Reynolds ', Romneys, Hoppners och Lawrence ' s taf- lor, lockar oss .fiirgen ilter in i de andra salarna. '
GHng pA gang st&amp; vi dar annu en sista gbng framfor vbra favo- riter, sorn vi aldrig mern skola fA se, for att riktigt in- pragla dem i v5rt minne.
Och det har lyckats!
War helst en a£ dessa taflors namn namnes - och hvar talas icke nu om de engelska taflorna -, stilr den lidigt £ram for oss i all sin fornamhet i farg, i attityd, eller i gest.
Vid alla siidana diskussioner visar det sig emellertid, hur individuell konstuppfattningen ar, och me- ningarna brytas mot hvarandra.
Vi borde ju vara nojda med att ha rvhrt stulna * of.
£6 ' 08s sjiifva, och dock bli vi dubbelt glada, nar vi finna nAgon, sorn entusiasmeras a£ samma dukar som vi.
Ett sAdant enande band miin- niskor emellan ntgor konsten!
...
Denna lilla utstallning af summa 47 oljetaflo~, och ett sextiotal kopparstick, sorn iir en sb god exponent a£ Srikets saregna midarkonst, har for alla tide; forevigat namnen Thomas Gainsborough, Joshua Reynolds, George Romney, John Hoppner, Henry Raeburn, Thomas Law- rence, John Constable och Joseph Tilrner - har i kro- nologislk ordning uppraknade efter dodsgrets siffra - for dem, sorn aldrig haft tillfalle att lara kanna dem.
Och de, .som i Londons rika gallerier redan tjusats af dessa miistares fiirger, hafva hiir rned gliidje lagt nya intryck till de gamla a£ en s l fin och beharskad konst sorn den.
ST. GRAVE.
gammalbrittiska.
F~renfngen Dagny .erhillas ' ii tidningens expedition mot Aterstallande af interimskvitto.
.
v I.
Kvinnorna och det.
nuvarande politiska laget i Ryssland.
Bref f r h Madame L. Mirovitoh, Moskwa.
7-et tillst&amp;nd ai allmiin nedslagenhet och modloshet, som eftertradt den korta och fortviflade frihets- kampen, samt den vlildstaktik regeringen nu Hter till- lampar, aro faktorex,; som hogst ogyansamt inverka pH kvinnororelsen i Ryssland.
Det Ryskcc forburrtdet ffir kvirrz- rrzans riittigl~ete.r, eom under de tvB forsta Hren sf sin verk- samhet framtradde s % kraftigt och energiskt, hor man icke mycket talas om for narvarande.
Emellertid hoppas vi, att denna, sou?
det synes, afgjorda tillbakagiing af kvin.nororelsen endast iir tillfiillig, och att vAr sak icke ar forlorad.
Det finnes i Rysslnnd ofver 70 miljoner kvinnor och af dessa ar det icke mindre an 60 miljoner, som kampa under de forEiirligaste forhiillanden, hvad betriiffar deras arbete och existensvilkor.
Det ' Hr fullt tydligt, att alla la.gar, hvilka berora kvinnans stallning i Ryssland, rn %ste reformerns och dessa reformer komma icke att blifva gendmforda, forr an kvinnorna komma med shsom politiskt rostberattigade.
Att gijra propaganda for dessa idber och att vacka de ryska kvinnornas sjiilfkansla ar det m %l, for hvilket olika kretsar och sallskap, orga- niserade af medlemmar i Ryska forbundet for kvinnans rattigheter, arbeta.
Man soker nB detta mlil genom fore- las~zingar och diskussioner i ki) innofrdgan, genom utgifvandet af en nzbwnlskrift, w Kvinnofdrbundet w, och genom upprlit- tnlzdet af lcvi~z~zo7clubbar.
Jag sknll icke uppehilla mig vid de t,vH forsta medlen for propagandan, men skall dKremot lamna en nAgot utforligare redogorelse for kvinnoklub- barna, hvilka nu kommit till att utgora en viktig faktor i virt [sociala lif.
Kvinnoklubbarna, som redan 5x0 en gamma1 institution i Vast-Europn och Amerika, Go en nyhet i Ryssland.
De aro i sjalfva verket en a£ segrarm frdn den korta frihetstiden i Ryssland.
Endaat fo; nkgra fH &amp; r sedan ~kuile dylika ~ r ~ n i s a t i o n e p6 r intet &lt;is till- litits.
S % tidigt som %r 1896 beslijt en krets af kvin- nor i Moskwa att bilda ett ~vi~~nos~lls7cap for iinzsesidig I~jtiZp, hvilket skulle anordna moten, forelasningar och diskussioner.
Huru harmlost sallskapets program an var, s i uppvackte det starka misstankar hos.
regeringen.
Det utfardades icke oppet forbud mot stiftandet sf kvinno- sallhkapet, men man stallde alla slags svhrigheter i viigen.
Under 5tta %rs tid skickade medlemmarna af organi- sationskommitt6en upprepade petitioner till inrikesmi- nistern m.
fl., somliga sokte personliga sammantrij$an- den med honom for att erhilh tillstfind till stiftandet af ett kvinnosallskap for om~esidig hjalp.
Alla deras anstrang- ningar resulterade i att man stallde annu flera hinder i deras vag.
Iblaild andra fick jag for fen1 Br sedan i upp- drag att tala med Dournovo, som dH satt i inrikesmi- nisteriet, for att soka intressera honom for snken.
Jag fick foretrade och hade djadheten att friiga honom, om icke en kvinnoklubb finge .forekomma, nar manliga klub- bar existerade sedan flera Br tillbaka.
Dournovos svar var artigt, men bestarndt nekande.
Niir jag frdgade ho- @. '
nom om skalet dartill, svarade han, ntt saken i och for sig icke vore n %got dbligt, men att wtiden har iinnu icke koinmit d8rfBr.
Ni miste v8nt; a och hafva t&amp;lamod.))
- -)) Huru riidda ni mAste yarn fijr oss kvinnor)), sade jag, wdA ni icke vA.ga lktn oss bilda en klubb, hvilket miin af nlla klasser hafvn tillitelse att gora)).
- - ~iberalismens era, hvilken omjntetgjorde sB m Anga fordomar, bragte Hter fore frhgan om kvinnoklubbar.
Men: nu hade dessa stallt sitt mBl hogre, forkamparm for kvinnans ratt igh eter arbe tade gemensam t med den allmiinna demokratiskn rorelsen, de hade gjort klart for sig, att de mBste kanna sig solidariska med hela folket i dess kamp for rattvisa och frihet.
Denna nya stromning inom kvinnororelsen gjorde att kvinnoklubbarna utvidgade sitt program.
I mars 1907 bildades den foreta kvinnoklubben i Moskwa af medlem- mar i Ryska forbundet for kvinnans riittigheter.
Snart darefter bildades klubbar i flera andra stader.
I mot- satts mot cle exklusivt manliga klubbarna, inbjodo kvin.
' norna ifrAn borjan mannen att ingi som mecllemmar i deras klubbar och taga del i deras sociala arbete.
Den forsta kvinnoklubbens i Moskwa LndamHl i r att vid si ' clan a£ propagandan for kvinnans riittigheter sprida kunskap bland olika klasser.
.Till detta andamgl anordnas fore- lasningar och diskussioner ofver sociala och polit.iska Pri- gor for de bildnde klasserna &amp; mt litterLa aftnar for arbetare m. m.
Dessa senare aro Mgnade At studier af vAra stora forfattare - Tolstoy, Tourgenieff, Gogol, Tche- lroff.
Diskussioner till %tas icke pii dessa aftnar.
De aro mycket talrikt besokts.
Som klubbens organisatorer i allmjinhet talhora clet konstitutionelt clemokratiska partiet, iir dess verksamhet hillen inom moderat konstitutionella linier.
Icke dess mindre betraktas klubben rned stor misstanksamhet af myndigheterna, poliser aro: alltid narvarande vid motena.
Litteraturaftnarne fcSl icke hBllas utan sarskild tilllitelse, och det har ofta handt att klubbens medlernm.ar kom- mit dit endast for att fA hora ntt foreliisningen blifvit fiir- bjuden.
' Hvad betraffar diskuasioner, blif va de ph sista tiden systematiskt forbjudna, det behofves - en alldeles sarskild tillatelse for att fA anordna s %dana.
.
Liknande harnmaude Atgiirder tillampas i-if ven i andra afseenden.
Det ar icke tilltltet att utdela niigra broschy- rer i klubben under forelasningarna, afven om de iiro a£ det mest oskyldiga innehH11.
Nyligen, nar jag efter en forelasniag ofver kvinnororelsen gaf nagra af de narva- rande niigra kopior af)) Message of the Women of ~ u s t r a - lias och v %r tidning Kvinnoforbundet, fick jag mottaga allvarliga forestiillningar frAn polismastaren i ~ o s k w a.
Det varsta af allt ar, att vi icke kunna viidja till lagen, emedan Moskwa, liksom alla andra storre platser, aro forklarade i belagringstillstHnd och endaet krigslag- arna tillampae. '
Dagny srhilller.
med deeto mer * bemyodigande k m den f6ra den wensks hvmnordrelse&amp; talan ocb (Or deosamrna krllfva geh (lr.
Prenumerers t~ Dagnp oct verha tor spridningsn af den i Eder omgifning.
.
7,000 pund p a en afton till den engelska kvinnliga r~strtittsr~relsen.
.
id de engelska lrvil~nornas stora demonstra,tionsmote - det storsta som hitiills hallits - i Albert EInll den 19 mars agde en storurtacl ii~samling nf penningar for rostrattsrorelsen rum.
Ornlrriug 2,382 pund hede w och en clam, soin redan inkommit sbsom w f~rsnl~elsemcclel onslrnde vara ol&amp;~cl, hnde utlofvnt ett Srligt bidrag af 1,000 p n d, tills lwinnornn fingo rostriitt.
En mvisning ptl 250 pund Aifoljde .clen utlofvade forbinclelsea.
1,000 pund utlofvacles ytterlignre af sknttmkstaren sjBlf och henaes man.
Tolf personer gfif \ 7o hvardern 100 pund och frKn ills delar af d e n skickades kort meci p8sltrif- vet lofte on1 bidrag frzm till skattmiistnren.
Entnsinsnien sar allmiin och efter hand ' ion1 korten ijfverl~mi&amp;des upplbtes de ntlofvacle sunirnorna och uppslrrefvos pA en tafla.
Fyratusen, fenltusen, sestusen - sumwan v5xte hastigt under rop nf rcheerss.
Snnrt var clen uppe i 6,750 pun&amp; Mrd Bernard Shaw tcclrnde 100 puncl och aAgra mindre belopp rulldacle utaf summan till 7,000 p ~ m d.
.NKr man liiser.
beloppet pb deasa summor och be- tznker, ntt c k i svenslit mynt utgor ' a mera iin 127,000 kronor.
Mhste ihan lriinna den storsta beundran for de engelska livi~ll~or~ins offervillighet infor sin ~ a k, ty Bfven on1 i i h n man t q c r i betralrtnnde rikedomarne i Eng- land, eH betycler cn siclna summa.
iclre blott de berried-.
lades riks biclrag utnn de indngns vilja till att gora nHgot.
Hiir i Sverige har Landsf6reningen$ ~erksti-illande Ut- skott rilrtat ett upprop till Svenslrn kvinnor om penninge- insanding och de olika rostr5ttsforeningnrne aiistKlla f o ~ - salrelsec1a.gar.
Vi tilliigga detta i viidjan till den offer- ~ ' villighet., som visserligen finnes afven hos sveilslta k miior, om ocksB clerns nledel Bro vicla mera begransade i-in de eqplskns.
Penningbidragen till Verlrstiillnnde Utskottets insam- ling kunna insandas till Dngnys redaktion;)) forsnlrelse- &amp; gens# bidrag till de olika forel~ingsrnas skattimiistare.
For Stocl~holmsforeni~~gen till n: o 4 Artillerigcztan. '
sekretcrare; 3) Reclogorclse for vidtagna hlgiirder i en del fr5- gor, sorn behmdlades vid kretsmotet i Stockholm Ar 1907; 4) Wedogorelse for ltretsarnas och oinbudens ~~erlrsamhet; 5) Behandling af det vid kretslr~otet i Stockholma 1907 Kvii~llims Bktensk; ~psr " ll~lcr i Pinlr~~td.
Im-dtcl: ~gen .$ordlngda, nf fifalmB -- Lund kretsen v5clrta forslaget ro- har nu vicl nndra behnnclling F: ltt: lt bcslut om Irvin~inns rande vissa.
org: ~nisntionsf ' r, ' lgor (RInlm6 -- Lunclkretsen iiktcnslmpstilder.
Stora, utskotlets forelag var at t clen fiircsl: " 1r, att clessa frigor ylterligare borclliiggns); 6) Val nf lagutsliott cts tidigare tv8 medlemmnr i kretsn8mnclen i Stockholm.
(I detta skulk bestammas till 17 nr, 1~1edi~n val cleltagn cnclnst dc i 5 4 af arbetsorclningeu omniin~da.
afgifila f6rslng forordacle I S Rr.
Fr6knnrna.
Alcxnnch krctsreprcsen tan ter.)
Kl. 2 e.
112.
Ofletztligt ' fiir.edrcq nf f rii- Gripenberg och Lucinn EI: i.grnan f6rordnde laguteliottets ken Alnth i lcl: ~ Silow om Predrikn- Bre.1~bet.-1~iirZ,1~1zds stipcndie- forslag.
.Vicl onlrdstniag oin clc Mcle fijrslngen afgbF \ ros i~~st.itl&amp;iolz.
El .. 7 e.
111.
OIrfeiztligt f3-edrng nf fru M. An- for stora utskottets fiirs1a.g 140 riister, meclnn 25 roster holm om Kvindig grkesitq~elctiolz; event.
diskussion.
.
Z I ~ t n d dell 22 q w i l cfter f6ljaude program: A Wiesel- ufgfifvos f6r 1: yu tskot tets fiirslsg.
SBsom k v i n ~ ~ m iikt.eii- s grem ' milme, L i l h .Kungsg,ztnn n: o 7.
Eizskildt iniite for sknpsroLldcr godkiii~clc lnndttlagc~~ nlltsli.
17 81 ...
~ ~ ~ e i l l e ~ n a!
m n forljunclet r och cless l; ~ * ctsnr.
El.
5 e.
nr.
Di~kussion rornndc iinskwzil-Jltetm crf stpp1: ysnir~g fur lminnor.
oru n / ~1ir.sfo1~I~dZZn~zc7e11.
lnledarc: f r11 Anna Lejvenhagen.
Foreningsmeddelanden.
.
7 ' e.
I.
Poredrng: ~f fru Alidti Elrelund om Ndgrcc drag u r ~~~~g~lo~r~.sJ~kibbni.
) zas A islorin; event.
d iskussion.
B ~ c ~ I.
I * ~ ~ ~ L -) I ~ I ~ c I krctsr~~iitc.
I ~ c P - ~ J ~ Arets ~ ~ ~.
wd-) I I I ~ s Tiilfkllc giivcs clcn 22 april pb f. rn.
att tag;!
M: ~ln16 oc11 \ r; ~nlig: ~, mote mccl F.-J3: l~: s l~linl; ~fdcl:; i~~gi~ i 1n.ncl~ortcn LII I I ~ S ~cviircll~eter i betrak tande cnligt n5rmare uncler- Motiser.
- riittclscr, som 151nnas 1o1&amp; iiger r u m: I.
Md11@ (lea 21 cywil~ elter fii1,jandc program: ' A f ri- n~urarelogcns fcstvnr~ing Ienk Slditnregntnn 11: o 1 lit.
10,30 f. m. Euskildt liziite for n~edlemmar nf forbundrt och ' motesdagen.
R1otesbesty1: el- sen tordc fK forbch811; ~ sig r5tt att i programmet g6ra cle Kndring~r, eon1 nf omstii~digheterna kunna phksllns. '
cless kretsar.
1) 13~ !sningsorcl; 2) Val nf orclPiirnncle och tvK ' PI Vaksamhet, FiSsening for bekiimpmde a € den hvita slafhaiidelu, Stockholm, Goteborg, Tunnelgatan 2.5, Stel~Stwegntan 10, ~neddelar rbcl och v~rning,z.r 51 nnga kvinnor, so111 resa till ut- lanclet smit inskaffar kostnci~1sfiitt tillfiSrlitliga upplysningnr om d&amp;r- stiicles erbjudaa platser.
OBS.
!
Ej platsanskaffning.
piilitliga och viilrekommenderade, onskas for Dagny siival i landsot- Snickerifa brik,.
86 SliCinegatan 86.
Hnsrepsrationer, Icontors- och Butiksinredningar vcrkstiillas omsorgsfnllt till moderata DAGN EXPEDITION: priser.
MasfersamueZsg.
51, Stockholm C, OBS.
!
Paskettgolf lagas och boaas.
ten sorn hufvudstaden.
Anmalan ii YS r och en; " som inser vik~en af att .vi kvinnor just nu erhillla ett kraftigt sprhk- rUr far 1iSsningen af den just nu brlnnande frhgan, v i r politiska rasfriiff, bijr sjllf prenumerera pA Lj ' agny och sOka form&amp; minst en bland sina bekanta att gOra detsamma.
PLYMER, BOOR, Solfjadrar o. Aigretter - b3sf hos - Stochholms Plymfabrik Hilda Ahnfelt Smilandsgatan 30.
Rikstcl.
101 37.
Allm.
tel 50 11.
ORGLAR I: rBn en af oniimnd gifvnre stif- l: ~d s: ipcl~dicfond utclclns under fir 1905 ctt rcsestipcnilium ii 1,500 Ix.
for ntrikes studicres: a under ett halft: Sr.
Bcrnttipad att s o h stipcl~cliet Sr kvinaq som nflagt laedicinc licen- tintexnnicn.
Ansijklii~ignr, fitfijljda nf kompc- ten~int~yg, stuclieplan s s n ~ t prlist- och liiknrebetyg ekola imnn 15 April ir~kommn till Frsdrika-Rrenier-Furbundefs 6 fipendieniimnd.
fr5n Innclets f6laiimstn j- a.
, ~ i k c r siiljas rnot er- liiggnnde n£ 4 % n£ priset strax och och scdnn 12 % i hvnrje foljnncle kvartal nncler 2 BY snnit mot 4 % strax och S.
% - i hvnrje kvartal under 3 fir.
vid Skelderviken Kataloger och niirmnre npplys- ningar crlifillas mot 20 6rc i frim.
(BarkBkra station, \ ' li.stkust banan) for ben- ocli korteltuberkulos, rachitis o e h allm.
s v a g h e t, mot- tager barn och vuxna, dagafgift h8r s#kert och 4-6,50 la.
oppet liret om, central oskadligt nledel uppviinun ing, harligt llige i barr- Franska Parfymmagasinet, ~ k o g vicl 11af vet.
LBkaro: Dr Ernst Linclnhl \ .id Kronpr.
Victorias 21 DROTTL \ TJNG Gd ' l ' AN 21.
I&lt;ustsanntoritn~~, Barkhkra.
PI ANINON V e j b y strands S j u k h e m Mot grhtt Fiir resande till Kontor: Vasagatan 38..
Begagna danne sparbanlr f6r in-: Bttoing &amp; sparbanksriikning.
TCsa mv %nclasaf ven for h~sl~lillsriiki~ing.
htill 500 kr.
kunnn i regel utfRs rekon~mcnderns clet skandinnviskn pcnsionatet Y i l h Elsie i Sa,n Remo ltan uy ' psagning.
(Norclitalicn).
Pensionntet ftirestiis 6ppen hnlf 10 F. m.-7 e 111.
Rikstel.
73. nf en d; ~nsk cl: ~m.
20 rum och i111n.
tel. 9 17. triidghrcl med utsilit ofver JIeclel- Inlt~ingsriintn f. n.
5 ' /?
proc.
hnfvct.
Noclcrata priser.
Rivieran: Matlagningsskolan::; amgatas ZZ, StcckRo !m, A.
T.
109 05.
Upplysningar liilnnas af sko.laus 6restAnd.
froken Sehj~a Johansson Kemisk Tvitt.
7 AamBa Hyn Bla Band, - Stockholm.
- Undervisning i eagelska spriikets alla branscher.
Hogre Lararinneseminariet -.
Mottccger elevela p&amp; Zii~lgrc: 8c7h 7~ortcwe tic$.
Middagsser- &gt;ering hvardagar kl. 2-5.
~ici Stiftelsen Kjellbergska Flicksliolan i Goteborg.
~ntr&amp;dessijknnc~c till Fiirsta och Tredj?
afdelningarna, son1 borja sill verksnmhet mecl nrista Insfir, torcie fore den forstc instundnndc i k h j insiiuda sina anstikningar till S t y relsen for Iijellbergsks Flicksko.
Ian, ttdr.
Sodra vllgen 23.
Skolane f6rest !~ndsrinna mecldelar niinnare ~pplysnin~r.
(Xored.
A .-R.
3551;) GTYRET,SEN.
35 Brs praktik i utlandet.
C W.
0.
Fa N ~ ~ ~ c l e n a d l e v, ~ Extra fina Dorrskyltar, Stamplar och Sigill I lanciets alla postmistalter och bolrlhclor k m man bestiilla liuru mhnga ex. soln helst.
Skall man alltid arenumerera B dessa sfa / fen?
Ja, it ' nll man limknr endnst 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alltid gbrn det.
Hvad kosfar Dagny i postanstalter och bokliidor?
Dagnys post.prenumcrations- och bolilndspris iir kr.
4: 50 far I, /,, 2: 50 for I /, och 1: 25 f tir I /, Br Hvilka vilfkor erh Plfa prenumeran fsamlare ii Dagny?
Den, son1 samlar millst 5 prenumeranter, erhhller en provision nf kr.
1: - for hvarje IlelKrs-, 50 ore for hvarje.
.
l~alfkrs- och 20 om ftir hvarje kvnrtalsprenumerant.
Huru skall man fiirfara far denna provisions.
er- hillande - -?
Sednn man samlnt nzinst 5 prenumeranter, glir man tillvilga pK ett a£ fdljande satt: 1) Antingelz: Genom insiindnndet aP prenumerationsafgiften lnecl a f d r ~ g af provisionen bestaller man det behbfiigrt.
antnlet ex. (hur nibngn son1 helst, men alltid nzinsc 5) direkt friin Dagnys exp., Stockholm, soln under saml.aens adress i '.
ett och samins paket sander alla besti.llda ex. Samlaren har dK att ombestirja utdelningen till de samlade pre- numeran term.
2) Ellw: Mnn prenunlererar d niirmasto postkontor, (ej an- norstades) ftir de samlado prenumernnterna, detta under 11vnrs och ens ndress, begar postens kvitto % samtliga er- lngdn afgifter, tillstiiller oss detta kvitto, drP.
vi omghends pr postnnvisning sander san~lnren den stadgade provisionen.
Hvar, och $ill hvilkef nris kan man nurnmervis liisa Dagny - -?
' I stiidernns tidningskontor och cigarraffiirer sa&amp;t hos Cng- nys komn~issioniirer i lnndsorten.
Pris 10 6re pr nummcr.
Alla.
sliriivelaer riirande expeditionen adresseras: .. DAGNYS EXPEDITION; STOCKHOLM. '
sokas pa alla platser i landet &amp; h erhilla J) rottningholmsv&amp;ge11 12, 11 /, tr, Hvar kan man prenurnerera pd Dagny?
nederlag af Travaror, Laggkarl, Trappstegar m. m. Turistsangar fordelaktiga villkor.
.. Tillskrif Dagnys Expedition, Stockholm C. f r h 10 B 12 kr.
pr st. erhhllas alltid billigast frhn ~ U S T A V HAKANSSON Stockholm.
Box 173.
Masfersamuelsgafan 54.
M a r i a Rohldns SyateIj6 ~onsg&amp;rden.
Allt hvrtd son1 behofs for htins- $den, Littyxtur, Kycklingfoder, Rodens famska Hiinsfoder, Aggkl.-maskiner och 43 Thulegafan 43. mdrn Redskap fbrsiiljes af Hudiksvall.
Rekominendern.r sig for utforande Rosehill Fabrik, Nbrrkoping.
Sveriges Hiinstidning 1,50 pr br, usmoderskurs.
Skolkokslararinne- af nllt hvad till linnebraaschen hirrer.
porto 25 tire.
Specinlit6: Stiirkskjorfor.
ws.
Slojdlararinnekurs.
Slojd- 0th Hushillsskolan, - - NS PARFYMMAGASI~ R. t.
2226.
A. t.
4694
DAUNY.
.
sarskildt fruntimmer, har.
det lange varit et J onskningsmH1 att kunna ofverlamna vHrden a sina vardepapper och skotseln af sina affarer Hts nlgon person ellel institution, som med absolut sakerhet forenade punktlighet- och nog grannhet i utforandet af det anfortrodda uppdraget afvensom pris billighet.
En sHdan institution ar Ffir kapita] ister H U PETS S H ~ T ~ L K I SLLLSKA.
~GS IcUNG~RELSE.
Sedan / I3atssoknnde f&amp; sina annonser in / iirda ' Dagny for hnuua priset eller r l /, ore pr mm.,.
-.
- -.
-- -.
sJUKSK~TERSKA 6nskar plate att vlrdn Herre el.
Dam.
Tack sam fijr m a r till 335.
P.
24n, dkad Sjukhuset, Uppsala.
BATTR " 4 FLICICA, huslig, barn kill och med god8 rek., ijnska~ i hem $ lRndet plats som hiis ' mor, dlir shdan saknas.
Svsr.
ti]: ~Husmorn, NorrkiSping p. r..
UNGE, gebildete, cleutsche Dapc sucht fiir die Sommermonatc Platz in guter familie nls Gesell, schafterin oder.
i1.11 Deutscheren unterrichten BU.
RI.
D, NykiSping p. r.
FLICKA AF GOD FAMILJ, kyn nig i lnaskinskrifning och enk, lctre skrifgtiromhl, onskar plats, tillfallig eller stadigvarande.
Eva1 till r E-n~, under adress S.
G u mzelii AnnonsbyrB, Sthlm f. v. b Vasternorrlands l&amp;ns hushkllnings sii,llsknp beslutat anstiilla en kvinn lig undervisare i.
t r ~ d g b c l s - och fjLderfLskotse1 far 3 fir med 3 niQ naders timsesidig uppsagningstid Stoekholms Enskilda Banks.
Notariatafdelning och dartikl anslagit dels 600 kronor (Li / / a Nyga fan 2 7, expeddronstid 10-41, till hrlig afitining, dels 1,000 lrrono~ som under garanti af Stockholms Enskilda Bank: Htager sig vHrd o d till traktarnents- och reseersiittning, forvaltning af enskilda personers och kassors vardepapper.
kungorcs plat sen har~ned rill anso.
Exempel 1.
Om en person hos Notariatafdelningeh deponera knn leclig.
Tilltriide den 1: s instun obligationer, inkasserar Notariatafdelningen vid forfallotiderna kuponge dande mnj.
och tillhandahgller deponenten influtna medel.
Vidare efterser No Anstikan insiindes tillVasternorr.
tariatafdelningen-utlottningar af obligationer och underrattar deponenter landslans hush %llningss~lls~~ps f6r.
i god tid, ifall en denne tillhorig obligation blifvit utlottad, samt lam.
raltningautskott, HERNOSAND, nar forslag till ny placering af det ledigblifna kapiti$et.
fore 20 .instundande april.
Exernpel 2.
Om inteckningar deponeras hos ' Notariatafdelningen Hern6sand den 18 mars 1908. '
underrattar Notariatafdelningen galdenlren darom att raritorna % in.
A f6rv: dtningsutskottets vagnar: teckningarna skola tiI1 ' afdelningen inbetalas; hvarefter de medel, son - 0.
Hnnmnr.
inflyta, till deponenten redovisas.
Vidare tillser.
Notariatafdelningen .J.
Modin.
att inteckningarna blifva i vederborlig tid fornyade.
Om en hos af, AMSKOLAN I ENGELHOLM, delningen deponerad inteckning genom underliten fornyelse skullt soql lasLren 1908-10 tir fern.
forfalla, ersatter Stockholms Enskilda Bank diirigenom uppkomtner klassig, behofver for dessa lBsdr en skada.
Fiirvaringsafgift: 50 ore for Hr per 1,000 kronor af depositio e x t r a 1 % r a r i n n a i engelska, tyska och franska.
Sommaren 1910 be.
nens varde.
dock ei under.
tvH kronor.
sattes platsen med ordinarie inne haharinnn.
Till K. Ofverstyrelsen - for rikets allm.
1iLroverl; stiillda a n USFORESTK~ERSKE PT,ATE solrningar torde iasiindas till Re$ Bnskas af 23-Arig Norrliindukn torsiimbetet.
Liiroanslaltens uppgift ar att utbilda lgrarinnor for de htigre flick Koinpetent pi % egen hand ekots allt hiad till ett hem horer.
Svw S K ~.
C RS KEPI,BTSEN.
vicl epi.
erkolorna och hemmen.
Kursen trehig.
Redan forsta %ret rattighe demisjukhu~et i Ka~lskronn le.
ntt bortviilja vissa a ~ n n e n; fr. 0 .. m. andra Bret tvK linjer.
: en huma till nNorrlBnclska~, Handlanden P dig frln och nled 1 juni 1908.
Lon nistisk och en matematisk-naturvetenskaplig; tredje hret koncentratio~ Mickel ' sson, Arbr! ..
300 kronor pr Rr.
Ansiskningar ftire pit farre Ornnen.
Praktisk utbildning meddelas vid Hogre Elementar ARDINXEPL ATS sokes af bil.
I maj 1908 antingen personligen skolan i Lund f6r flickor.
Villkor for intriide: 1) att ha fyllt elle- dad medelfilders Dnm, kunnig eller ltfoljda nf 1Bkarebet.yg till under knlenderhet fylla 17 hr;.
2) att forete godkant a~gllngshet~yt fr %n hdgre elementarskola eller genom intradesprbvning Adagalaggt.
i .. allt i ett finare hems skotande.
staclslakriren, Karlskrona.
Ar $if ven villig att under ' sornmn.
EPIDEMISJUKSI&lt;OTE~~SKE- rnotsvarande kunskaper.
Far den hum.-linjen fordras betyg i 3 fram lnande spr&amp;k,.ftir den mat.-naturv.-linjen i 2, a€ vilka det enti rnistt ren Atftilja &amp; idre dam eller att un.
TJANSTEN i Stegeborgs e. pro- der foraldrars bortovaro tillse bar vinsiallRkaredistrilrt, Ostergotlpd, varn tyska.
Ar betyget aldre an tv8 Br, forbehhller sig styrelsen rat nen och he~nmet.
Saar till, 112 %r ledig att tilltradas 1 jnni.
Arlig att nvgora om intradespr6vning fordras eller ej.
Ans6kan om intrade ftidd engelska~, S6drrt Tidnings Ion GO0 kr.
Niirmare upplysningar %tfoljd av bstygsavskrifter jsmte frejde- och.lakarebetyg, bor inshda: till styrelsen senast den 10 juni.
Narmare meddelar llroanstalten: kontoret.
Iamnns af och anstikning och be- f8restbndarinna, froken Marie-Louise Lundstr6m.
NG LAR SRZNNA Zjnskar u n d e ~ tyg s t 8 h s till d: r ~ i l l l '.
Annell, Styrelsen.
.
.
.
.
sommarmllnaderna plats att Stegeborp.
lasa med barn eller ock som hus.
S M ~ S K O L L ~ I.
.
A R I ~ N ntt A, lass moders hjglp och slillskap.
Svar med ' och handl~rfva en 8-big inom 15 April till ~Elsa,, Askerbcl, gosse, erhiller plats i Goteborgs-, P- * - trakten.
f r h slutet af npril till kallas till ordinarie sammantrade tisdagen den 2 F hosten.
Svar till BM.
C. m, Nordiska UWERVISIIXGSVAA lirrarinna, Annonsbvrfin, Goteborn.
april kl. ' 7 e. '
m. Tillkannagifvande af lokal sker - som genomgntt Sklassigt Iilro.
S 7 YREL SEN.
0.
.LLRARINNA, undervis- nasta nu.mmer af Dagny.
verk och Nys Lgrarinne-Seminariet ningsskYldig bufvuclsak1igen i i Stockhlonl saint studerat ' sprlk biologi, fysik " och kemi, erfordras i utlandet, onskar plats.
, ' Fredfi-~&amp;rner-F * rbundet: Drottninggafan 54.
Svar till nH.
!I !.
1908n, ftir vidare nBstn l a s h irid statens salnskoln ~ i k s k l: 27 6 2.
Ftirbondets byrA 6ppen 1114.
Allm.
tbl: 48 16. befordran af S. Guhmlii Annons-, Morrti-ilje.
Ansakningctr insRndas.
jnnrast m6jligt till Rekfor.
.
by&amp;, Stockholm.
~ r ~ d r; ' k a - ~ ~ e ~6&amp;ndets.
r h e.
~ - ~juksk6 ferskebyr&amp; ~ " n n e l ~ a t a 2 n 5..
Rikstel.
68 98: ~ l l m tel..
82 11.
SCHWEIZ studersndc, viil orien- - - lerad svenska 6ns: nskar sli,lsksp for billiga resor eller fotvandring IIII 1 rum och kok filmes ntt hjrra.
for naturstudier.
.MedfOljer gitma, i6r ensam v8lrek.
person (helut fnmilj eller ungdom s o n ciceron.
?ens.
liirnrinna) uti villa, d&amp;r Eigaren Dagens nummer ' innehiller:.
ristas fi annan ort.
Hyra 50 kr.
Svar till ~ P r a k t i s k ~ Dagnys,.
Frkn Alfl~.
Eriksson, Bergaholm, Socinln kvi~inooi * gnnisationer i Schweiz.
Af N. Sahlbonz.
redaktion.
Volnbo.
Kan en s n l n r n s ~ ~ l ~ ~ t n mellan i n g sjukskiiterskorna blifva, ti1 S H seminariet ' i Lund V u Rndelsagalle i Fiireningen Dagny E * ' I Liten bosf ad " - - ~nneh&amp;lls~~t~akni Mot omhet och vark, ~VID SOLT TESBORGS f e ~ klassiga n ' tirorsakacle af tryck, fiirstrick- I I Sa~nskola Br ftir inst.
l a s h en liirarinneplats ledig.
Undervisnings- skyldighet hufvudsakl.
i sprlk och historia.
Statsskolornas undervis- ningsplan.
Lon 1,200 kr.
Fullt kom- petenta s6kande 3.ga att fore den 15 juni 1908 insanda sins af lakare- betyg och irfrigs erforderliga hand- lingar Htftiljda till skolans styrelse stilllda ansbkn.
till ordforanden Botgmlistaren Ph.
Humbla.
iingar m. m., ut6fvar Salubrin sB ynnsam inverkan, at t det blifvit n1 n6dvandigbetstutikel i alla hem, liir det forstikts.
Vid reumatisk ' ark och \ ?id svkarare yttre skador) 6ra ornslng med Salubrin och; urnmitaft enligt flireskrifterna i nksanvisningen anviindas.
Salu- win tillhandahAlles i Parfynl-, Spe- meri- &amp; F ' glrgaffltrer.
I parti hos ?e@ea * &amp; C: o, Stoc7cI~oZn~ gagn f i r sj ukvhden?
Riistriittsriirelsens utveckling i England.
F r u Anna Palme Dutts forsta forelasning.
i Stockholm.
Socinla spiirsmll i kristlig belysning.
I -- VI.
Af MG: Lagerheinz- Bjbrck.
Om.
flickors praktiska uppfostraa.
A£ S-a.
Dlinnets efterskiird.
Af St. Grave.
- Kvinnorncl och det m~varande politiska liiget i Ryssland Bref frhl Madame L. Mirovitch, Moskwa.
7,000 pulid ph en afton till den engelska kvilinliga riist riittsriirelsen.
Notiser.
EISroningsmeddelanden.
Prenumeration B Dagny sker narmaste postanstalt @ idL ningstaxa n: r 5) eller bokhandel.
I
