# ID: svediakorp-per3369
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1927
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 7,873
# sentences: 400
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


K v i n n l i g a ungdomens egenart.
Det är farligt med slagord.
I all ter politiska höger- och vänsterlin- seende fastslagits som mål, men fort- synnerhet när de som officiellt an- jer är lika begripligt som beklag- farande utan utredning vari den be- vända dem, underlåta att lämna nå- ligt, ävensom att utgången blev står och vad den därför fordrar.
gon definition på ordens innebörd, kompromisser och reservationer.
I den redogörelse, som fröken och när man dessutom vet hur me- Men i en mellansats är kommirrio Gunhild Almén lämnade över för.
ningarna därom brytas.
nen enig.
Där fastlås, att i alla skol- slaget, var även hennes slutpunkt.
Skolförslagens slagord om » Kvinn- former skall speciell hänsyn lagas att » det är utomordentligt glädjan- liga ungdomens egenart » har sin till den kvinnliga ungdomens egen- de, att denna lyckligtvis examens- upprinnelse i statsrådsprotokollet art i andligt och kroppsligt hän- fria utbildning verkligen avpassats av nyårsafton 1918, där den nytill- seende.
efter flickornas särskilda behov .. satta stora skolkommissonens ena Men den frågan, vari denna egen- Hur förhåller del sig nu i verk- huvuduppdrag fixeras vara att till- art består ha alla de ändlösa ut- ligheten med allt detta?
se, del staten tar sig av flickornas redningarna förhigitt med tystnad, Vilka äro dessa särskilda behov.
utbildning i somma utsträckning nöjande sig med dagoidel.
Den siila och är del nu föreliggande förslaget sladgefönlaget lill kommunala därefter?
Eller äro icke en del av som gownrnas.
Doek ulan att en- sidigl omrkspn flickskolan efter flickskolor uppger i sin förda d e reformkrav, som del förelig- mi&gt;nrler BY gosrkoin.
paragraf a l l densa skolors m4I äi gande förslaget tillgodoser.
av lika Kommissionen anger redan flick.
nll lämna rell h i i p mält av all- stor betydelse för den manliga som skoleundervisnipgenr mAl y ~ m, att män medborgerlig bildning med för den kvinnliga ungdomen, som meddela allmänl medborgerlig bild- hänsyn lagen lill den kvinnliga ung- t.ex. examensfrihet, ämneskoncen- ning och skänka kvalifikationer för domens egenarl.
och alt * förbereda tration, hemarbete, om det före- vissa levnorl~aiällningar .. Vida- Iärjiingarna för priklisk verksam.
kommer dagligen endast i ett fåtal IC ih6r denna underv / rning inrik- hel.
särskilt inom hemmela om- ämnen, läxfria måndagar, självsty- tas på utbildning för hemmets råde. » relse, individuellt arbete och grupp- uppgifter och krav .. » Kvalifikationer för vissa levnads- arbete?
Förvissa.
Som bekant blev det sedan en ställningar, » den uppgift för flick.
Det praktiska arbetets sidostäl- dragkamp mellan dem.
som i första skoleundervisningen, som vänster- lande med det teoretiska och möj- hand ville tillgodose kvalifikationer halvan i skolkommissionen kämpa.
lighet lill praktisk kompetens, är för vissa levnadsställningar,d.v.s.
de för.
är mindre betonad.
Den får det att tillgodose ett speciellt kvinn- utkomstmöjligheter på snabbaste väl för övrigt anses vara fylld g e ligt behov?
Förvisso icke.
Behovet sätt, och dem rom mera tänkte på nom realskolorna och genom Bro- finns nog hos gossarna också, och a l l underrisningen borde särskilt verkens öppnande flickar -- K.Skolöverstyrelsen lär ha fått upp.
drag att framlägga förslag till så- inriktas på utbildning för hemmets med eller utan hänsynstagande.
uppgifter och krav.
I den kommunala flickskolan dan gosskolform.
All denna uppdelning skedde ef- däremot har » egenartens » tillgodo (Forts. å sid. 4.
- - - När mötas de båda världarna?
De är tre mycket alika böcker utan vi företagit oss nll här sätta under samma rubrik.
De hörs i alla fall på ett visst sätt ihop.
i alla tre ut- vecklas för våra ögon fastän in- om helt olika ram den stora kampen och det skiftande spelet mellan de två världar.
som kallats med så många namn: fattiga och rika, underklass och överklass, ar- betare och kapitalister.
ord.
som al- la är för trånga och klumpiga för att på allvar kunna sättas som namn p i något så outgrundat, över- väldigande rikt och mångskiftande som en människovärld.
Vi är alla medvetna om, att det är något myc- ket väsentligt, som betecknas med de vanmäktiga och av allehanda van- och biföreställningar förvan- skade orden.
Just i vår lid är kam- pen så hård och på samma gång strävandena fastän kanske mera enstaka - så medvetna att uppnå ett rikare samspel och fastare som- förstånd mellan de båda världarna, att det är mycket naturligt, att man att röka länge finner tre böc- flutna ker, som alla ägnats denna tvingas- de sida av livet.
Mon måste finns verkligheten bakom de bristfälliga elden.
Och den måste sökas från olika utgångspunkter.
Maria Sandels bok, Mannen som reste sig, skildrar ett arbetarhem i Stockholm.
Gustav Frejtorp är en ung timmerman, som tillsammans med sin mor och syster bor i en av d e fjorton lägenheterna i en envå- ningslänga ute i stadskanten, där bergknallarna tar vid och spårske- norna blänker mot gatan.
Med sitt goda och vanliga sätt,sin duktighet och sina allvarlig intressen utöver arbetet är han omtyckt och upp- skattad av de andra familjerna i en- våningslängorna.
Men Gustav träffar på en flicka som heter Ulla.
Hon är oemot- ståndig.
Det är alltid någon ska- vank med hennes kläder, ett par uppsluppna maskar i strumpan, en knapp borta ur kappan, ett ciga- rettbränt hål på blusen.
Men hon är vacker och glad och har en stor Maria Sandel: Mannen som reste sig.
fömåga att svänga sig.
Med sin Tidens förslag.
5: -.
godlynthet och starka tjuskraft be- Signe Lindegren: Malin Burmans som- härskar han männen.
Gustav blir marferier.
Bonniers.
3: 75.
Sigrid Gillner: Ur cirkeln.
Tidens för- motståndslöst intagen.
Trots allt vad han får höra om hennes för- lag.
5: -.
- - - gifler han sig med henne.
Det hela ulvecklar sig så som de trasiga strumporna antytt.
Ulla går ut med andra om nätterna, hon försummar hemmet och sina två små pojkar, han vanvårdar Gustavs sjuka mor och slösar bort hans ar- betsförtjänst.
Hon driver honom lill förtvivlan, samtidigt som han full- ständigt behärskar honom med sin kärlekshunger och sin vackra kropp.
Han känner sig bli mer och mer dragen ner av sin ovärdiga hustru.
Efter en väldig ansträng- ning och självövervinnelse skiljer han henne från Sig.
Han vill för- söka återfinna sig själv och arbeta sig fram på den utvecklingsväg av ar bete, studier och ansvar för bar- nen, som väntar.
I hans hem kom- mer som hushållerska en ung kvin- na, majorsdotter och fint bildad, men träffad av många olyckor.
Hos Gustav gör hon hemmet ljust och gott och tillsammans med honom tar hon hand om de rörande, ovårdade små grabbar, som Ulla lämnat ef- ter sig.
Efter allt vad de bida g e mensamt fått upleva av bekymmer för barnen och för Ulla.
som gång efter annan dyker fram ur sill även- tyrligs, alltmera försumpade liv.
bli de kamrater för livet.
Och Eva Allhel gonadagsafton, Mörka liggs markerna.
Har medeltiden stigit upp ur sin grav och med släpande gått fram över dem?
Stigen synes knappast, dir den buktar sig fram mellan låga buskar och förrädiska stenar.
Gatorna och de elektriska lamporna har jag långt bakom mig.
Framför mig har jag bara svårt mark med fantastiska en- svart mantel buskar.
Himmeln tyckes född ur jordens eget mörker, din hänger lågt a h stjärnorna förmå ej lysa upp den.
Den gula månskä- ran står ochså lågt a h dess himmelsk.
klarhet är blandad med en röd och jor.
disk glans.
Himmeln sänkt mal jorden och jorden buktande sig upp mol himmeln en slu- len rymd.
en sal, ett hem för människor.
Jag ser inte milt mal havet - men jag hör det och jag trevar mig fram med månskäran som ledfyr.
Havet sorlar och sjunger och fyller den ödsliga ensamheten med liv.
Allhelgonadagsafton o alla helgon.
o alla själar, jag möter er i kväll!
Ty - inte sant?
I levden så nära jorden som jag nu gör, när jag måste långsamt söka mig fram över en tuvig mark, mörk som me- deltiden själv!
Och i levden så nära him- meln som jag lever nu, när jag måste söka det enda ljus som kan leda mini steg hos de stjärnor som brinna svagt däruppe i mörkret och hos den månskära som står över de svallande vattnen!
Mitt hjärta är hos er a h jag är icke ensam.
Sekler ha blivit till minuter och långa vägar ha slutits inne i en av hav och jord begränsad rymd.
Ansikten och skilda tungomål finnas ej Blott själar finnas i mörkret, och de förnimma var- andra som levande värme i en rymd, där allt är tyst och stilla som mörkret själv.
- - - - Clara Wigforss.
stannar i hustru.
hemmet som Gustavs Mannen som reste sig är inte så obönhörlig som Maria Sandels ti- digare böcker.
Fastän där är myc- kel rom skildras med hennes van- liga oförskräckthet.
är del på sam- ma gång något mildare över hän- delserna, man skulle kunna säga Ii- tet mera romanaktigt.
Men där finns nog av verklighet för att den skall ha något att lära ut, och bilderna som Maria Sandel målar tål gott a t t betraktas och begrundas.
Signe Lindegrens bok är skriven för ungdom.
Malin Burman är en trevlig flickskoleflicka i Stockholm.
Hon kommer genom ett obräknat sammanfogande av omständigheter att tillbringa sina sommarferier som arbeterska på en textilfabrik, istäl- let för att efter det vanliga sorglösa programmet f i n tre månader som omhuldad gäst och vän ute i sin kusins vackra lanthem.
Han fin- ner hur hennes värld vidgar sig med del allvarliga och fullvuxna ar- betet hon fått att sköta.
Hon får go- da vänner bland sina bussiga, o- konstlat vänskapliga kamrater på fabriken.
Allt är nytt för Malin.
som just inte haft några föreställ- ningar om, vad som kunde rym- mas inom en sådan tillvaro, Det är (Forts. 1 sid. 4 ..
Svar tiff Redak= tör Hansson.
MOT DIKTATUR OCH TERROR.
Europa Svart på vitt.
skrattar.
Redaktör Hansson har bemött mitt föredrag i jordfrågan Stadsbor och jordbrukare se givetvis olika på jorden.
Herr Hansson säger att «jorden får icke missbrukas lock icke för dess egen skull ulan för m ä n n i s k o r n a Della är den gängse Uppfattningen (utom hos dem Socialistiska Arbetarinternationalen har, som vilja missbruka jorden).
Del undergräva andra staters säkerhet!
som redan förut omnämnts i Tidevarvet är del.
som är felet.
Man skall ut- Ryssland uppträder plötsligt i Ge- tillsatt en 20-mannakommitté med uppgift gå från jorden.
hur den blir bäst nève och föreslår fullständig av- skött a h ger största avkastning rustning för fredens vidmakthållan- Den rapport som delegationen avgivit Det blir till människornas fördel har hittills berört Sovjet-Ryssland, Italien och,för den som det vill, för man- de, samt förebrår det övriga Euro- och Lithauen och ger en bild av åsikts- niskornas ikull.
Men man skall in- pa dess bristande fredsvilja.
Det frihetens hänsynslösa förtrampande i des- te utgå från människorna.
de taga stater.
övriga Europa förvånas, harmas I Sovjet-Ryssland försmäkta tusentals alltid gestalt av jordägare.
arrenda- och ler!
Förhandlingarna avbrytas.
fångar i de från rzarregimens dagar så torer, bolagsherrar, konsumenter o. Och när de återupptagas är del in- sorgligt kända fängelserna och deporte- dyl., och genast är del personliga gen, som vill begära ordet.
Det blir ringsorterna Deras brott betå i att d i hänsyn och intressen, som bli av- representera andra riktningar inom arbe- Körande.
Della är fel.
Jorden, som Paul Boncour, världsmannen och tarrörelsen än kommunismen.
Av den icke är ett «livlöst ting », skall be- taktikern, som slutligen befriar de allsmäktiga institutionen.
Statens poli- församlade och avfärdar Litvinov tiska byrå, stämplas de som kontrarevolu- dömmas opersonligt.
opartiskt.
tionära häktas och dömas Domen avkun- Milt uttryck att » man kan inte med några fraser, Men om nu del nas i den häktades frånvaro och lyder hindra människorna att ha fötter- på fängelse eller deportation.
För den på jorden .... » uppfattar Herr ryska uppträdandet endast var en som en gång blivit dömd är coda utvägen na Hansson som ett beklagande.
som » b o l s j e v i k b l u f f », pressen kallar flykt eller döden.
Eller det den ådömda äkta godsägarspråk.
Jag använde strafftiden utlöpt, blir din fångne ej fri- det som ett tydligt bevis för, all det, var den då inte lätt att bemöta?
given, utan sedan h i n sonat sitt brott i jorden intar en särställning som fö- Påtagligen inte.
TY m i n hade för fängelset, blir han förvisad till Nord-Ryss remål för äganderätt.
Och därvid- dåligt samvete, man blev tagen på lands ogästvänliga områden.
lag behöves en tydlig argumente- ring.
Jag vidhåller att där finns två bar gärning.
Avrustning är förvisso så slag av rätt till jord, en allmän, som ett svårt och allvarsamt spörsmål vansinne eller söka befrielse genom själv- tillkommer att bevaka skötsel och Det tar tid att lägga om.
Men vilken mord.
fördelning en enskild, som är de.
fredsvilja besjälar statsmakterna?
Många av dem, som nu äro offer för ras vilka genom att förvärva ett Man ackorderar om att nedrusta.
den kommunistiska diktaturen ha redan stycke jord åtagit sig att svara för Ingen vill börja.
» Nedrustning är en under tzarregimen lärt känna fängelseli- brukandet Den allmänna rätten till vets fasor på grund av sin strävan för jord hi lika för alla, men icke den ekonomisk lämplighetsåtgärd, det frihet och demokrati.
enskilda.
Den tillhör brukaren.
han är sannt, men något egentligt ut- Det fascistiska Italien¨ står ej Ryssland ma kallas ägare eller åbo Jag tryck för fredsvilja, är det knap- efter i omänsklig behandling av sina po- kan inte fastslå något som jag inte menar past.
Det gäller bara att till billi- litiska fångar.
Jag har sagt att del är betingel- gaste pris ha möjligheten att för- serna till rätten att besitta jord.
som göra varandra.
Under liden uppe- motståndare l i n d ^ ^ och fogar till varje namn för närvarande gör jordfrågan sk- håller man skenet, och bedrager dess bärares svarta gärningar.
Denna lista tuell.
Del är icke detsamma som redliga och godhjärtade medborga- förelägges en kommitté som ålägger att alla missförhållanden bero på r e i alla länder, att man arbetar för straff utan att d i n dömde blivit hörd.
inteckningsväsendet Men alt däri Fjättrad i tunga bojor, som icke ens ligger en missförhållande är otvi- fredens sak.
Och man har gott sam- avtagas vid måltiderna, föres den häktade velaktigt, ett missförhållande.
som vete, ty man är med i Nationernas under obeskrivliga lidanden t i l l någon av hindrar jordbrukets runda utveck- förbund.
Allt är gott och väl, Bara de förvisningsöar, som äro belägna utan- ling och dessutom ger bankerna jordmonopol.
Att det vore onatur- där inte kommer en I. k. bolsje- för Sicilien.
Dessa öar bebos av förbrytare som ut- ligt att inskränka inteckningsrätten vikbluf ikbluffl Vad menade Ryssland?
Det är stötts ur samhället För deras behov äro kan jag icke finna.
då det ju är nu- uppförda eländiga kojor d i r det knappast turligt att jorden inte kan bära in- strängt laget inte det väsentligaste.
finnes luft och ljus, Smuts, ohyra och teckningar över en viss grad.
Och Men att hela det övriga Europa så eländig kost hör till ordningen för dagen jordbrukare med dåliga affärer kunna e j kosta på jorden.
vad den fullständigt skulle komma av sig, Ingen läkarhjälp eller medicin kan fås PA dessa öar leva hundratals advokater, behöver för att vara i god kultur.
var i sanning betecknande.
Om Om staten övertog bankernas inteck- man nu visste, att Ryssland inte: ~ ~ ~ j l i ~ ~ ~ ~ k ~ ~ ~; ningar.
finge staten därmed rätt och hade något allvar bakom sina ord, misshag eller varit någon fascistisk kollega möjlighet att reglera både kreditvä- varför inte driva dem till att bevisa i vägen sen och jordfördelning.
Vi behöva inte bara teoretiska re- sitt allvar i handling.
Man vågade I Lithauen härskar liksom i Italien den TO,,^, om det till äventyrs fascistiska diktaturen.
Makten ligger i former utan även praktiska.
inte.
Elisabeth Tamm skulle gå.
Tanken på avrustning är så främmande.
att man över huvud dömda sitta i fängelserna och otaliga taget inle kan ta den på allvar.
Man dödsdomar ha verkställts Blott en angi- avfärdar den med h å n Större de- velse av en fascist är nog för att bringa misshagliga i fängelse len BY den europeiska pressen far ut i hån och smädelser, Man blot- tar nästan oförsiktigt sin rustnings- irer.
T. o. m. här i Sverge är man så liberal att man vill rusta inte bara för att upprätthålla den yttre freden ulan även den inre.
Med va- pen i hand skall man bekämpa d. s. k. bolsjevikfaran.
Att istället gö- ra detta genom att försöka få bort de anledningar, .som ge bolsjevis- men jordmån har man däremot ic- ke lust till arbelslöshet, orätt- visa och nöd.
.Egenrättfärdiga.
skenheliga Eu- ropa som för folken bakom ljuset med nedrustningskonferenser och diskussioner i Geneve´,samtidigt som man i hemlighet med all makt för- bereder sig till ett nytt krig!
Med vad rätt bryter man staven över Ryssland?
Att mörda, plundra.
spio- nera.
bedraga - är del icke rank- tionerade och vedertagna former för den civiliserade världens upp- trädande!
Man skrattar åt Ryssland!
Ryss- land skrattar i tysthet åt Nationer- nas Förbund Hela Europa skrattar huset Vid I ett söndags, stort protestmöte som anordnats på av Konsert- Stock- holms arbetarekomun där jämte parti- har talat!
Ryssland, sekreterare Möller talade georgiern Tse- som mer än något annat land är retelli, antogs en kraftig resolution mot europeiska våldets hemvist Ryssland som de reaktionära diktaturerna i länder (Italien, Spanien, Ungern, Rumä- med hänsynslös grymhet våldför nien Bulgarien, Litauen och Polen) samt sig på den personliga friheten inom mot den bolsjevikiska diktaturens terror landet och genom sina ränker söker i Ryssland och Georgien Ryssland - att undersöka de politiska fångarnas läge '.
Detta system ödelägger småningom - nen varje som genom sin åsikt händerna -
Inre Skolreform.
. "
ny Då vi här i landet rid genomfö- som möjligt genom blommor tav- randet den viktiga inre skolre- lor, aqvarier m. m., vilket barnen formen, helt säkert och helt natur- själva till slörsta delen sörjde för.
Baron Joseph Hermelin berättar Man började med 21 barn (14 i sina nyutkomna Släktsägner och ligt, komma att behöva ganska gossar och 7 flickor) av alla begåv- minnen om en sommargäst från mycken hjälp av dem, som hunnit ningsgrader och barnen fördelades Stockholm som besökte hans f ö r längre än vi på detta område, så på 4 grupper (1-4 skolåret) med äldrahem, den småländska h e r r e skulle jag vilja rikta uppmärksam- en lärare.
Nu omfattar skolan 250 gården Gripenberg.
i sin egenskap heten på mycket framgångsrika barn, gossar och flickor från alla av väninna till en av h u s e t döttrar.
samhällsklasser.
De äro delade i Efter några dar på Gripenberg utlät tyska försök.
sju eller åtta grupper istället för i sig den unga stockholmskan sålun- proffessorn i pedagogik vid uni- klasser, och inom varje grupp äro da: » Tänk vad man vet litet om all versitetet i Jena dr P. Petersen har eleverna uv olika ålder och olika utgivit en hel del arbeten behand- begåvning, varje grupp har sill underliga människor som finnar lande moderna skolproblem.
På klassrum.
Barnen ha full rö- till!
Om någon hade sagt mig för Hermann Böhlaus förlag.
Weimar, relsefrihet, men man övar sport- blott I 4 dagar sedan att på en vac- mässigt stillsamma rörelser vid ker herrgård i Småland satt en ha sålunda utkommit: De nya yr- öppnande och strängande av sträng gammal herre, som var mid- kesskolorna (Die Aufgaben des dörrar, gående i rummel samt vid dag talade blott om ' de lätte och de neuen Berufschulwesens und die omflyttning av bord och stolar.
För lagiske ’ - man hade helt enkelt Berufschulgemeinde).
Inre skolre- ordning och snygghet i skolrummet inte trott del ..
När nu femtio är senare en gäst form och ny uppfostran (Innere sörja barnen själva med stor iver och förtjusning.
- Boken redogör kommer frän Stockholm in i den Schulreform und neue Erziehung).
för det första läsåret dag för dag Hermelinska familjen på Gripen- En bottenskola (Eine Grundschule under de tre första veckorna, där- berg blir förvåningen densamma.
nach den Grundsätzen der Arbeits- efter för varje vecka rom ett helt Det talas väl inte mera om de lätte und Lebensgemeinschafsschule) och sammanlagt för 38 veckor.
Er- och de lagiske som under de stora ter 3 veckor hade en viss arbets- väckelsetiderna på 60-70-talet.
Och samt Den nyeuropeiska uppfost- rytm hunnit utbildas, som fastställ- den nuvarande herren till Gripen- ringrörelsen (Die neueuropäische des i den första timplanen, som berg är inte sträng utan mild och älskvärd till sitt väsen.
Men fort- Erziehungsbewegung). '
emellertid icke på något säll fick hindra arbetets rörlighet och liv.
farande är Gripenberg en värld för Den tredje av dessa arbeten » En Det grundläggande för det nya ar- sig i världen.
och jag har ofta sagt har utgivits under hetssättet är just att barnen i så mig att familjelivet där i sin sär- bottenskola » medverkan av en tysk folks kollär^ stor utsträckning som möjligt själ- egenhet och charm trotsar all be- re, Hans Wolff, vilken haft själva va få bidraga med sloffet.
Allt vad skrivning.
Denna uppfattning står skolarbetet om hand och fört den som från det dem omgivande livet kvar, oberörd a v baron Hermelins strömmar in över dem får behand bok, eftersom den inte är någon b e journal, som återgives i boken.
Sko- las och utredas i skulan.
Prof. P skrivning av del hermelinska vä- Ian ifråga är övningsskolan rid påpekar särskilt vikten av att sko- sendet ulan ett uttryck, en glimt universiteten i Jena, vilken grund- lan under de första skolåren hjälper därav så långt det kan fångas inom, Iades redan ar 1844, men där un- barnen med detta, som annars lätt pärm och bevaras på papper.
År 1813 förenade släkten Herme- dervisningen naturligtvis bedrivits bli dem svårt och oroande.
Under- &amp;,, många olika rätt innan man vid visningen får ju dessutom härige- lin sina öden med den gamla går- nom mycket större intresse för den Gripenberg.
Men som släkten påsktiden 1923 (del tyska skolåret dem, då den tillmötesgår ett behov haft många andra svenska gods och börjar efter påsk) började använda i stället för att tvinga på dem si- gårdar, gör skildringen utvikningar moderna metoder m~ individuell dant som kanske inte alls intresse och stannar mest vid Ulfåsa, Birgit- rar dem just då.
Skolträdgården, tas Ulfåsa där författaren bodde.
undervisning.
vandringar i hemtrakten torgbesök, till dess han för omkring tio Ar Professor Petersen som förut besök i vissa affärer m.m., allt ger sedan övertog Gripenberg.
Skildringen har för så vill den denna ljuslek och under del milda medverkat rid nydaningsarbetet i uppslag, rom noga utnyttjas.
Sko- Hamburgs skolor fick efter tillträ- och även hemmens tillgångar muntliga berättelsens karaktär, att gäckeriet ligger allvaret och hängi- dandet av professuren i ena ett I bokväg komma till flitig använd- den tämligen fritt följer de uppdy- venheten för den skapande gärning- kande idéförbindelserna.
oberoende gen.
ännu större fält för Sin verksamhet.
Det är en ståtlig rad av livsverk som ett luftskepp av lid och rum.
I Tyskland fordra nämligen nume- ning.
målning, modellering och Men läsaren som följer med på den- som stiga fram med herrarnas och na minnets färd får till sist en rik fruarnas till Gripenberg gestalter.
ra alla stater utom två (Bayern och klistring.
Würtemberg) studentexamen som Att göra något särskilt ut- och rolig totalbild a v en märklig Att fostra nya släkten, att bereda och originell släkts historia under arbete, bröd och kunskap, att sätta förbildning för folkskollärarna och drag ur journalen vore rfestande, ett tiotal, däribland Thüringen, men skulle ta för stort utrymme, mer än ett århundrade.
Tidernas i stånd och sätta i gång, att göra och påverkan kan inte en skön park av en » gallstrand » jag ber emellertid att på det livli- skiftning fordra akademisk utbildning även gaste få rekommendera själva bo- fräta släktfärgen så myckel.
när och bärande åkerjord av en mad för folkskollärarna.
Vid man strä- ken som en god hjälp för alla, som boplatsen liksom ock uppgiften all att bryta mark.
dika och bevattna del är det slags gärning författaren var att få är ju en sammanhängan- förr eller senare måste sätta sig in arbeta för den svenska jorden.
ett har alt framvisa och all med rätta från generation till generation.
de skolutbildning för hela folket i ett nytt arbetssätt även för de arv vara stolt över.
utan störande avbrott med över- första skolåren.
Man kan ju inte är bestående.
När man vill klargöra vad del Men liksom sina föregångare så tänka sig eller begära att svenska ska finna sig i sämre är ur sitt förråd av släktdokument har också den tredje innehavaren av gångar o. d. en verklig enhetsskola föräldrar alltså, omfattande minst 7 helst 10 skolmetoder för sina barn än vad och personliga minnen som berät- Gripenbergs fideikomiss haft intres- år eller mera, och då vill man själv- andra länder bjuda på.
Och i an- taren utvalt all ta med, så sen utöver sill yrke och sina råmär- hans privata jag har del väl fallet från början ha lärarutbildnin- slutning till riksdagsbeslutet om in- säger man sig först, all del är så- ken.För dividuell undervisning kommer dant som tilltalat hans sinne för mest varit musiken, för hans sociala Ren så god som möjligt.
man att begära sådan över hela l i n det kostliga, del oskyldig groteska jag nykterhetsrörelsen.
Skildringen Den i den ovannämnda boken skild.
jen frän småskolan till och med eller del romantiska.
Humor är ett av hans aktiva arbete som nykter- rade undervisningen har emellertid gymnasiet så snart som möjligt d. så oklart och missbrukat ord, alla hetstalare är ett av de roligaste ka- haft till ledare en lärare med endast v. s. med början vad förberedelsen människor tro ju att de ha humor.
pitlen i boken.
seminarieutbildning, vilken under beträffar ofördröjligen.
När föräld- utom de som ho del.
Men del som Till sist får man författaren livs fyra år förut undervisat i en rarna genom sina skatter bekosta je^ för min dal menar med humor lovandelo-mde framför sig: en human och vanlig tysk byskola.
Nyare metoder landets undervisningsväsen, ha de finns i denna bok: en brytning av kultiverad.
lätt självironisk.
god och kände han endast till genom litte- a l l rätt att fordra all detta skall livets dager i ögonlinsen, så att alla erfaren och ändå oerfaren 70-Ars- ratur och en åtta dagars studieresa hållas tidsenligt och för barnen spektrums färger falla L e r tillva- man en särdeles produkt av här- stamning och miljö och ett roligt ron och göra den brokig och rik.
till Leipzig Dresden och Berlin.
lämplig.
Emellertid, när mon är färdig och mödosamt, ett avundsvärt liv.
Aven för honom var uppgiften si- E. W. med boken, känner man all under Karin Hammar.
ledes alldeles ny.
och han hade icke mera förberedelse för densamma än vad vilken lärare som helst kan för- skaffa sig genom böcker.
föredrag o. d.
Också barnens föräldrar voro medvetna om skolans försökskarak- lär, men de hyste så mycket för- hoppningar och förtroende för sa- ken, att detta ansågs som skolans bästa stöd.
Skolutrustningen, endast be stående av bord och stolar, några skåp, en bokhylla o c h ett mindre bord för läraren samt 4 väggtavlor (3 för barnen och 1 för läraren).
gjordes så billig som möjligt, så att försöktes upprepande pil andra orter icke skulle vara beroende av något annat än den goda viljan att upp- fostra.
Därför fasthölls också vid ett annat villkor: man skulle icke använda annan undervisnings eller åskådningsmateriel än den varje någorlunda välrustad folkskola re- dan kunde tänkas ha.
D i själva skollivet i moderna pedagogen ögon är av minst lika stor om icke större betydelse än kunskapsinhäm- tandet och i alla fall inverkar ofant- ligt på detta, så var man mycket angelägen om an göra skolrummet i övrigt så tilldragande och trevligt lans också till skrivning,räkning,teck- - Till Tidevarvets Redaktion.
Var god bered plats för detta ut- talande i Eder ärade tidning.
Porjus socialdemokratiska arbe- tarkommun samlade till möte lör- dagen den 26 november beslöt en- hälligt instämma i de synpunkter som advokaten Eva Andén, i den frisinnade tidskriften Tidevarvet framhållit beträffande lagen om fosterfördrivning.
Arbetarkommunen anser alt den- na lag är en utpräglad klasslag a m endast drabbar de kvinnor som har del sämst ställt i socialt hänseende.
Vi uppmana liktänkande arbetar- kommuner.
klubbar och kvinno- föreningar diskutera denna fråga och göra sina uttanlanden för att därmed resa en opinion över hela vårt land mol denna utpräglade klasslag som ställer de i socialt hän- seende sämst ställda kvinnorna vid skampålen för all brännmärkas, då däremot de kvinnor som har del bättre ställt skyddas av en sorts social skyddsmur.
Porjus soc.-dem arbetarkommun.
S I y r e I s n. e
De två värl- Kvinnliga ung- Mötesplatsen.
darna.
domen.
Kristian Kristianstads stads Frisinnade Kvin- nors Diskussionsklubb hade ons- (Forts. fr. sid.
1.)
(Forts. fr. sid.
1.)
dagen den 23 nov.
anordnat ett mö- Är det månne vissa före- möte å Industrihotellet, i Kristianstad, saker, som man inte ofta tänker rid vilket redaktör Harry Hjörne på De ligger v i d sidan om det van- skrifter i stadgan som äro sär- från Göteborg höll föredrag om sonalklubb där arbetarna varje kvartal finge en inblick I företagets ställning Detta hade endast givit gott resultat Det land som först löser frågan om Indu- striell demokrati, får därmed ett stort för språng på industriens område.
R O. Det var den 30:de november 1915 som - Redaktör Hjörnes föredrag blevo det första Ro - Lidingö-Ro invigdes Det var som då och öppnade sina portar för några av den liberalismen var ung och hade sin svenska lärarinnekårens äldsta däribland tro på fred och människolycka i skilt avpassad för flickorna?
Frihandel samt Arbetsfredslagstift- behåll Så demokratiska Och verk- flera av dem, som arbetat ett liv men utan Iönetursberäkning och utan någon Den gamla Iäraverkrstadgans ning och industriell demokrati.
ligt liberala vindar var det längese- tanke på pension.
, ord att » lärjunge utan gensägelse Frihandeln är en synnerligen riklig fak- dan det blåste i Kristianstad.
Den 30:de november i år invigdes fogligt skall mottaga lärarens före- tor i arbetet på mellanfolkligt samför- E.
N. Stockholms-Ro i Kristinebergsområdets skrifter, förmaningar och bestraff- stånd yttrade redaktör Hjörne.
Dess stör å bortre Kungsholmen vackra komplex av en högtidsstund liga man möter i sitt skolflicksliv, I början grips hon ibland med brännande kinder av fruktan att möta bekanta ut sin östermalms- sta målsmän ha också varit ivriga freds- värld.
Och Tyra, den bästa vän- nen på fabriken, blir besviken och ningar: rimmar illa med den i nästa vänner.
Skyddstullsystemet bygger endast sårad när hon upptäcker, att det är paragraf anbeställda självstyrelsen murar mellan folken och är ett hinder för men kanske bättre med den där samförståndet.
en repensentant för den andra sidan Tullarna medföra heller inte de mate- hon så vänligt och utan missan- på följande föreskriften om att sko- lan skall göra lärjungen förtrogen sig, fördelar man ar vad att föreställa kar tagit emot i sin krets.
Men kvinnans ställning och upp sig utan verka tvärtom hämmande.
Det industriella uppsving som tullmurarnas ra- missförstånd och misstänksamhet rasering medförde i England är ett exempel röjs ur vägen.
Den förmenta olik.
gift i hemmet.
Fortsättningen av denna paragraf på frihandelns fördelar medan vi i Sve- heten blir inte skrämmande eller skulle kunna lydas så.
att den inverkan t. ex. genom majstullens förlamade avskräckande längre.
Vad som står kvinnlig e g e n a r t e n i stöp inverkan på vår fläskproduktion * " bevis på tullarnas skadliga verkningar.
kvar som verklighet är ett vann som bygger re nöjesIystnad.
benägenhet för En strävan i riktning mot frihandel har vänskapsförhållande en bro mellan de världar där Ma- nattlig dans, brytande B Y familje- emellertid under de sista 15 åren gjort sig lin och Tyra förut levat ovetande banden, slöseri och oekonomiskt gällande så att av de gamla tullarna nu sinne även med sina egna kraft- inte återstår omkring 40 proc.
H.
S.
B:s (Hyresgästernas Sparkasse- och Byggnadsförening bostäder.
Ro-styrelsens ordförande, fröken Augusta Lithner talade rid denna invigningshög- Föreningen Frisinnade Kvinnor tidlighet om hur det första Ha kommit i Uppsala föreslog för en tid sedan till som genom ett under.
Man stod blott några andra kvinnoföreningar i sta.
förvånad inför den fond av intresse o. sym- den att tillsammans inbjuda dr pati för lärarekåren som.
fanns till hands Alfhild Tamm att tala o m Psyko- att så fort tanken var väckt på otrolig analys och barnuppfostran, ett om- kort Lid räcka t i l l för tomt, hus och nöd där hon ju har stor erfaren- vändiga understöds- och underhållsfonder samt inte minst till omhändertagande tan- het, var för övrigt tredje @, -, gen i år som ett sådant samarbete kar och arbete.
En sak hade alltid för- skett och de inbjudande förenin- förnummits: det vilar välsignelse over Ro.
Så kom ifjol tanken upp på ett Stock- garna voro Frisinnade Kvinnor Moderata och Socialdemokratiska holms.Ro och att förbinda detta med H. ges ekonomiska ställning är trots detta Husmoderföreningen, K, F. U.
K., S.
B. vars arkitekt Sven Wallander.
hade tillgångar.
starkare i n förut Vita Bandet Folkskollärnrinne- och en grund till hindi att erbjuda.
Men det I den mån som dylika varningar gällde att fatta beslut inom 8 dagar.
D i hr Hjörne övergick reser en kortare äro berättigade i en skolstadga och paus till det andra ämnet » Arbetsfreds- den, Det gick av stapeln lördagen fanns ännu inga pengar.
Fröken Anna icke ha sin naturliga plats i hälso- ngddinning och industriell demokrati » vi att 26 nov.
och blev en stor fram- Whitlock en av initiativtagarna, lade ock- läran är det knappast möjligt att oss I. n. vid ett vägskäl på väg gång.
Lokalen till trängsel fylld och så en ekonomisk grundplåt i botten - visarens ena arm står » Arbetsfredslagstift- ett mycket stort intresse från åhö- till vilken sedan kom fröken Rosali Sjö- någon åtskillnad på könen.
De in^ *.
p i den andra » Industriel demo- åhörarnas sida Att referera en dylik bergs testamente p i 100,000 kr.
Och inom individuella olikheterna torde vara koli .. I en sådan fråga som arbetsfreden sak i några få ord är omöjligt, mer fyra månader var det nya Ro under lik.
större, och jämlikheten även i nö- skall icke lagstiftas, ty då åstadkommes huvudintrycket blev, att alla upp Fröken Lithners tack för dan utomor- jeslivet pojkar och flickor emellan endast mera oro.
Man skall i stället fostrare domare, präster läkare m dentliga omtanke och älskvärda villighet är helt annorlunda nu än förr.
Den bygga på förtoende mellan arbetsgivare fl, som få att göra med barn och att rätta i i i efter Ro-styrelsens önskning- kapital och arbetare.
Situtionen nu är ungdom eller med s. k, nervösa el- gar och ändringsförslag riktades till ar- Vägledning.
kunskap och fostran.
densamma som före den politiska demo- ler förbrytare m. fl skulle ha gott arkitekt Wallander, till ingenjörer och verk- som skolan kan ge hör nog ställas kratiens genomförande.
Denna möttes av av att veta något om vad psykoana- mästare och t i l l arbetarstaben, (det koope- lika till båda parterna i dansen.
stor!
motstånd, men det har visat sig att lysen har uppdagat om människor rativa byggnadsgille Fackföreningarnas icke svikit förtroendet Ansva- Byggnadsproduktion som måste nämnas I fråga om kvinnorr och män arbetarna ret har nämligen höjt människorna och och intet minst barnens själsliv Då skulle många misstag och många en elitkår.
spela som doktor Svedberg i Tide- I do vackra gemensamhetsrummen, mat- lärt dem att rätt handskas med sina upp.
olycksöden kunna undvikas.
Det varvet redan påpekat, uppfostran gifter, På samma satt måste det bli inom borde vara ett obligatoriskt under.
sal och sällskapsrum, lyste överallt kär- tradition och suggestion en viss Industrien och det ä r de enskilda företa- visningsämne vid alla universitet leksgåvor Stommen till linneförådet hade roll.
Och anlagsskillnaden mellan gen, som skola experimentera med den Fördelen med en sammanslut- kommit från pensionärerna på Lidingö- genomsnittsmannen och genom- indusriella demokratien.
Ty det måste ning av flera inhjudare är bl.
a. den Ro.
den lilla vackra kristallkronan från snittkvinnan hänför sig mera till experimenteras för att den rätta formen att bredare lager ay publiken får Östergötlands flickskolor etc. skall nås.
Vad som lämpar sig för det Och lägenheternas I I dubletter och de speciella fortpantningsuppgifter- ena företaget lämpar sig nämligen icke förtroende för vad som skall kom- II enkelrum - med sin.
vackert pro- ma och vågar sig dit.
na.
men skapar ej en olikhet i var.
för det andra.
Arbetarna intaga numera portionerade rum sina härliga » utrym- je punkt.
— Men det är kanske just en sådan ställning beträffande bildning, M. T — g mini, duschrum och kokvråar, med sina nya väggar och gamla möbler te sig i till dessa speciella fortplantnings- levnadsstandard och duglighet, att det icke sanning som hem » det är det fästet, uppgifter som det föreliggande för- att tillämpa vi rest med murar trygga, vår egen värld slaget vill taga hänsyn och anpassa Arbetarna borde istället får en inblick den enda vi mitt i världen bygga » sig.
Men då kommer den omstän- i det företags ställning, vari de arbetade Föreningen Frisinnade Kvinnor i Och låt oss med tanke på Ro igenkänna digheten, att människans sexualliv Därmed skulle intresset stegras och pro- Stockholm hade måndagen den 5 ännu en verklighet som också av Hei- — även kvinnans ej är beroende duktionen ökas, samtidigt som arbetarnas dec.
möte på Årstaklubben.
Det blev denstam uttryckts i ord: att » intet mil är av hennes anlag för övrigt, om hon liv finge mera innehåll.
Som ett exempel en avskedsfest för föreningens hit- för högt i samma stund som det kan härpå nämnde hr hjörne sitt eget företag, tillsvarande vice ordförande fru täkas ».
- med " ' om varandra Malin Burmans sommarferier är en nätt och naturlig bok.
Signe Lin degren har mycket tillgivenhet för både Malin o c h Tyra och har för stått förlusten för dem båda i at aldrig få fatt på varandra, Hon vi- sar, att deras vägar kuna mötas.
Och hon visar nödvändigheten av mötet och välsignelsen som kom- mer därav.
Ett möte mellan världarna.
men mera medvetet, mera tillkämpat fullt av ansvar och bävan är också grunden för Sigrid Gillners bok, Ur cirkeln.
Det är en ung svensk stu- dentska, som slitit sig loss från Upsala och vännerna där och den idyll, som väntar vid slutet av varje arbetsväg, en anställning.
kärlek.
man och hem.
Hon är uppfylld av längtan an finna vägen som för uppåt som leder ut ur den eviga kretsgången, där de som stiga upp få sin framgång betalad av dem som störtar ner och förtryckas Hon klippte sill hår som ett offer den dag då underrättelsen om den rys- ka revolutionen nådde hennes lugna värld i Upsala Hon såg den - Det Flick- Samskolelärarinneförbunden befinna göra — går kommandotonen.
—.
— som löftet om det nya som skulle t. er är särskilt studiebegåvad eller Göteborgs-Posten, med driftsråd och per- komma.
lagd för praktisk verksamhet.
Vad Hon reser till Paris för att mitt vet den flicka.
som av en eller an- i den stora världen söka vägen ur nan anledning tar studenten eller Förblir kompetensen olika Kassar cirkeln, som hon vet måste finnas flickskolekompetens, vilka krav på och flickor emellan, kommer detta för konkurrensens skull blott att Redan på tåget träffar hon en man, kunskaper i hemvård eller barna- en rysk greve.
som ägnar sina kraf- vård ram livet engång kommer att tvinga ett onödigt stort antal även ler åt arbete för det vita Ryssland.
ställa på henne.
Alt t. er.
under två flickor att gå examensvägen.
Måtte praktiskt arbete i belydelse som av det röda Ryssland plundras år ha 6 timmar i veckan av barna- handens arbete på ett mångsidigt och fördrives.
Del gäller för den vård ger lngen ulbildning till barn- befruktande sätt sidoställas unga studentskan att hålla stånd in^ sköterska.
och den blivande mo- och för hans argument, som tyckas be- dern är säkerligen vid en annan med det teoretiska arbetet hela skol- visade av så mycket som sker i den tidpunkt, när frågan är mer aktu- tiden igenom.
Men må icke » praktiskt arbete » tröga världen, Överallt möter hon ell för henne, mera mottaglig för tiskt arbetes blott vara Iiktydigt med hemskötsel slöjd och barnavård, cirkeln.
undervisningen, utan måtte studierna för den all- De läkare som varit vid olika till- mänt medborgerliga bildningen ord- I Paris där hon arbetar med en bok, får den stora lyckas att fällen inkallade som sakkunnige vid nas så praktiskt, att flickors och leva efter sin tro, fattig mycket en^ skolutredningarna, ha framhållit gossars intressen, individuella egen- ram, hjälpt och stödd av da enkla betydelsen av att pubertetsåren e j art och aktivitet verkligen tillvara- människor.
som leva henne nära.
pressas för hårt av teoretiskt arbe- tages på mest effektivt sätt.
En gammal portvaktsfru och hen- le.
D I puberteten för flickorna.
nes underliga men älskliga värnner visserligen med stora individuella bli hennes krets.
medan hon befäs- variationer, inträffar vid 14-15 ler sin tro på a l l samhörigheten är årsåldern, kommer det praktiska ett mål, som är värt a l l offra livet arbete man hälsat med tillfredstäl- för.
Icke för sent in på schemat.
Linje- Resonnemangen i Sigrid Gillners delningen inträder först efter fyrs bok blir ibland litet lunga och lån- års ganska hoppressade teoretiska långa Men man känner igen sig.
Det studier Alltså de mesta teoretiska är inga främmande problem eller studierna just under pubertetsåren.
konstiga människor Vem som helst Förslaget synes sålunda icke till- han ur sin värld la fram exmpel godose den unga flickans fysiolo- på liknande upplevelser som d unga studentskans.
Och del är kert ett mycket ärligt och allvarligt försök att säga sitt självupplevda förslaget otvivelaktigt äro givna ord i den ofrånkomliga fråga som upptagas och utnyttjas av den all- v måste se i ögonen och rom var männa opinionen och av livaktiga och en hor makt alt föra en bit pedagoger.
Men måtte reformkra- mot sin lösning.
ven nä även gossarna och måtte C.
H.
dessa få möjlighet till såväl exa- mensfri som praktisk kompetens.
,,, område Gertrud Rodhe, vilken som bekant snart skall lämna Stockholm för a l l bosätta sig i Visby Ur Nilsson tackade i ett hjärtligt anförande fru Rodhe för gott samarbete under de gångna ningen och gemensamma överlämnade åren rn i bu!
före- ett nejlikor.
Därefter följde ett föredrag av dr Hanna Rydh om Strövtåg bland egyptiska fornminnen, åtföljt av vackra skioptikonbilder.
Fru Ellen Hagen framförde sinn lyckönskningar till fröken Frida Härner för den hedrande utnämn- ningen till överlärare, som kommit henne till del.
Fröken Härner kade men svarade att denna utn ning inte vore märkvärdigare när vilken som helst av de m i n överlärarna blivit utnämnd.
Kvällen avslutades med tesupé musik och en visa gemensamt sjun- pen till fru Rodhes ära.
