# ID: svediakorp-per3368
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1927
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,303
# sentences: 649
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Peer Gynt på scenen.
- Ibsens Peer Den betecknar Gynt - Rörelser.
allt detta Gynt vill slåss - Böjgen viker un- tillsammans med fick ljus och verklighet och gjorde dan men är runt omkring hinom, är skriven 1867. dets förvandling i äkthet - Brand.
som fullbordades året förut scenen till en skapelse utan smak det suveräna genombrottet av ett ge- av skådespeleri.
ni, som vågade och kunde vad som Man saknade de troligtvis med helst.
nödvändighet strukna partierna i Peer Gynt sätter knappast " pro- de sista uppgörelse-scenerna.
Och man blem under debatt ”, liksom s i många saknade Solveig.
Kanske är andra av Ibsens darner.
De flesta av hon ytterst något för scenen oupp- dessa problem ha bleknat med tiden.
nåeligt, denna människa som bara är.
Men Peer Gynt söker rig in till ' Sam säger så lite, men av vilken grunden för samhällets och männi- man begär att v e r k l i g h e t e n skohjärtats problem.
Det ger knap- bakom all världens ve och villa skall tvingar istället framstråla.
Som utan vidare kan past rum för debatt in till självprövning, till uppgörelse säga om ” frälsningens ” mysterium: i ensamhet.
" O, den gåtan är lätt! ” Därför kan man fråga, an Peer Det ligger många dramer gömda i Gynt egentligen passar att spelas på Peer Gynt.
Där finns komik och scenen.
tragik, realism och vildaste fantasi, Våra båda kungl.
teatrar ha slagit nya namn och eviga verkligheter.
sig ihop för att visa att det går.
På Det är den norske bondpojken, ga- operan, där hovkapellet utför Griegs lenpannan, som skrävlar och leker musik, spelar Anders de Wahl be- och slåss, men ingenting gör och in- undransvärt Peer Gynts jätteroll och genting blir.
Men som går till sjöss Hilda Borgström desslikes mor Åse.
och vinner all världens härlighet.
Blir Solveigs roll delades av en dramatisk den rike Sir Peter Gynt, utan själ skådespelerska och en sångerska och utan hjärta Till sist lider han utanför scenen.
skeppsbrott vid Norges kust och dör Dekorationerna, ofta verkligt skö- bruten och eländig.
na, ha utförts av norrmannen Oliver Det är dramat om Peer Gynt och Neerland.
scenväxlingarna ske med ” den store Böjgen ”, Böjgen är då- beundrandsvärd snabbhet och villa sigheten, slöheten, oss knappast avbrott i spelet.
att fantisera om dåd men fly verk- Ja, nog ha våra kungl.
teatrar vi- ligheten Böjgen har ett enda rid in- sat att det går att spela stort drama för varje svårighet: gå utom- på detta sätt!
Det är en mäktig och k ring.
Böjgen har varit Peer Gynts märklig afton man upplever, och man vän i alla dar.
Men det är efter n a p tröttnar inte under de 4 ½ timmar, pataget med allt Dovrekungens troll- som skådespelet varar, trots många tyg, då han slitit sig lös för att inte bli strykningar.
märkt till troll för Iivet, som han Dock är d e nog så, att i de vi- möter Böjgen i töcknet - talande sentliga, avgörande scenerna måste och svarande och namngiven Peer ett uppförande låna mera ljus från - - - som kommer publikens föregående kunskap i dra- mat in tvärtom.
Men sagospelet i de norska fjällen, liksom de fantas- nytt ljus av scenframställningen.
Detsamma gäller om Åses död.
” vänlig ”.
” vinner allting med läm- per ”, och släpper honom aldrig.
Det är dramat om Peer Gynt, som vill vara sig själv.
Det lösenor- det har han fått av Dovregubben, som sätter upp det mot trollens valspråk: Troll, var dig själv nog, Peer Gynt känner igen att detta att vara s i g själv är vad han alltid sökt och gjort Därmed skall han och fort- sätta!
Och han fortsätter, tills han hamnar som Kejsare för alla dem som är sig själv nog.
Det är i dårhuset i Kairo.
Den lärde kän- naren Begriffenfeldt - ypperligt spelad av Gabriel Alw vårdar sina utsökta exemplar av självets dårar: ren-språk-vurmen kejsaren, profeten, pennskaftet ” Ingen har gråd for den andres veer; ingen har sans for den andres ideer.
Osselv, det er vi i tanken og tonen, os selv til springbroettets yderste rand og fölgelig, skal der m kejser på tronen, er det klart, at De er den rette mand. ” förklarar Begriffenfeldt för honom.
Dramat om Peer Gynt, som vill vara sig själv men blott lyckas vara sig själv n o g det räcker fram till mötet med knappstö- parn, som i sin blanka stöpslev skall smälta om hans själ ” som misslyckat gods ".
När Peer Gynt skådat hela den för- skräckande intigheten i sitt liv, kom- mer han fram till frågan: vad är det i grunden ” att vara sig själv ”.
Knapp- stöparn svarar: att vara sig själv är att döda sig själv eller att bli full- skriven ” med Mästers mening ”.
Peer Gynt: men den, som aldrig fick veta vad Mister menat med honom.
Knappstöparn: D e t - - - - - - Drömmaren.
varför varför - - a.
När jag är ensam, stråla minnenas eldskrift, som aldrig kan plånas av.
Aldrig blekna de.
aldrig slockna de.
Tack, o öde, för allt du gav!
År förbrunna och somrar falnade virvla spårlöst med tidens ström.
Minnen, heliga, ännu bär jag er stolt genom åren i vaka och dröm.
Går jag i vimlet bland andra vand- famnar rare, mig ensamhet, djup - och stum alltid bär jog er, stolta, strålande, djupast, djupast i hjärtats rum!
K e r s t i n Hed: på hjälp mot förödande nöjesliv.
Där pe- kades på hemmens, skolans och kyrkans ansvar, på pressens betydelse, på vikten av biografcensur och kontroll vid dansloka- lerna.
Där framhölls idrottens ofantliga uppgift att dra ungdomen från mindervär- nöjen och skänka den kroppens och sinnets hälsa, som motstår frestelserna.
Diskussionen blev inte särskilt lång.
men ordföranden hann inte avsluta den, förrän ungdomarna störtade på dörren för att skynda sig till dansen, som skulle bör- ja i en annan sal efter diskussionens slut.
Där såg man!
Den fullkomligaste makt- löshet gentemot denna * ' I ' betvingande längtan att få dansa!
Vart kommer man med en sådan ungdom?
Det är underligt med dans.
Ibland känns det, som om ingenting i världen vore så nödvändigt som att få dansa.
Det värsta är, att ingenting kan ersätta dansen.
Sport hjälper inte, trots allt.
Tvärtom känner man sig ofta efter en upplivande skid- eller skridskofärd, efter en ritt eller sim- tur alldeles särskilt upplagd för att dansa.
Inga lekar eller underhållningar kunna du- diga ga i dansens ställe, om det är just den ' * - om Allt det sköna Minnen U- ordnat rn diskussion, för att man tillsam- mans skulle försöka finna någon utväg att motarbeta farorna av det moderna e- jeslivet och ge det en sund riktning.
Dis- kussionen inleddes av fyra personer, som man skulle kunna kalla ledare.
De voro vidhjärtade och talade inte om, att olika förbud vore den enda räddningen.
Men där gåvos många andra goda anvisningar man sidan vid vill ha.
av dansen Allt sådant men omöjligt kan vara som roligt er- sättning.
Och den känslan i fötterna och ‘ kroppen, som den verkliga, utmärkta dansmusiken framkallar, lönar det sig in- ' &lt; * " försöka emot.
Det är svårt att bli förbjuden att dansa.
Men man kan ta hand om dansen.
Det skall förstås gå att finna en form för ge- mensamhetsarbete också när det gäller den Man kan ta dol som ett gott nöje, skaII han ana.
utan att låta sig nöja med vad som helst Slutligen är det ett drama Det är inte roligt, när det går för otrevligt äro dina blickar så för- Peer Gynt och Solveig.
Om den till eller dansas för fult.
Dansen skall drömda, Peer Gynt, som kunde se tvärs- inte behöva utlämnas till ytlighet, till hör du knappast på mig en i g e n o m bättre än någon annan, olämpliga former ab otrevliga lokaler det är far nor skada på den.
(Forts. B sid.
6.)
gång, Det hinds ibland att det uppstår en ser du liksom bortom och för- rörelse för något v i i s mål.
Det kan vara en ensam människa, som först sätter kraf- bi mig, Det ” Varför rörande och innerliga den sista ge- nomllysningen hos Peer Gynt av äkt- het och kärlek innan han försvinner i streber-väsendets öken; fantiseran- En stor ungdomsorganisation hade varför ler du åt ett något jag ej vet? ” ” Mina ögon endast törsta efter syner.
mina öron efter toner och sång, därför ser jag liksom bortom och för- Allt det sköna som framspringer ur Ditt väsens rika schakter, bi dig, därför In jag åt ett något du ej vet. ” allt det goda, Du mig giver, om ock stundom omedvetet - ” Varför låter du ej hägringarna lönlig pärleskatt förbliver i mitt inres djupsta gömma.
slockna, Blir till källsprång mitt i vintern varför finner du e j ro liksom vi, varför går du mot ett fjärran tomt och till ljus i mörka natten.
intet, Ingen makt i hela världen varför är du e j som andra, säg! ” kan den skatten från mig taga, ” Jag är en av de av drömmarna f i n - Ingen se ej heller ana dömda, eller mot min vilja nå den.
som blott synerna och sången gör fri, Oförstörbart såsom livet därför ser jog vad far dig är ett tomt är d o, min i alla öden.
Min i livet, min I döden.
intet, därför leder mot ett fjärran min väg. ” Min och Din i evighet.
E v a Årads.
Sara Bohlin.
- ter i gång, eller några slutar med, att i en större eller mindre grupp människor har skapats en gemensam längtan a h tanke, bäres fram en gemensam strävan efter samma sak.
En rörelse uppstår ofta, utan att man vet varifrån den f i r sin kraaft.
Några barn, som leka i m sandhög, pri- pas av m gemensam lust att göra något vackert och oöverträffat av sandhögen.
De längta sedan dit och veta tillsammans vad sig det gäller stora eller små uppgifter Där den kollektiva själen finns i arbeten eller företag av vad slag det vara må, bär den med sin styrka saken till fullbordan.
En rörelse bland ungdomen själv för att akta sina nöjen och hålla dem så högt, att de innerst inne kunna gilla d o n det är vad man får sätta sin lit till.
P i många håll har den redan börjat.
I ungdomsföre- ningar, diskussioner om nöjesliv lekaftnar och sammankomster - överallt skymta rörelser för att nå det goda målet av ett gott nöjesliv Vilken glädje och styrka som genom en sådan framväxande kollektiv själ slösas på dem, a m trätt in- nanför rörelsens ringar, det vet var och en, som upplevat gott kamratskap vare sig i arbete eller nöjen Den når mycket mycket längre än tvång och förbud - Abu Casem
Ur motionsfloden.
“ Samhället främst “.
“ Alla dylika brottmål “ Sådan är den paroll, som försva- Vid förra årets riksdag begagnade manlig innehavare av denna befatt- Åtskilliga av de personer som ha med Marsjömålet att skaffa ha nu rar liberalers och frisinnades samgå- sig riksdagens ledamöter såsom ald- ning.
rig tillförne av sin motionsrätt Icke No gäller det.
blivit intervjuade av tidningarna Så ende med högern vid de snart före- mindre än 524 motioner inlämnades.
I förra årets även domaren, som satt ordförande stående stadsfullmäktigevalen i Stock- år har det naturligtvis heller inte fat- Vad man alltsedan tinget, när bl.
domen holm.
Den borgerliga samlingen skall tats ämnen och önskemål att motione- riksdag fruktat har nu inträffat Hrr.
vid Han säger a. att fälldes ” man bör läg- här fira sina mest lysande triumfer, ra om, men när tiden för avgivande Öhman (s) och Lindberg (s) i ga märke till att hela historien hade när liberaler och frisinnade med var av motioner till de ständiga utskot- andra kammaren ha återkommit en annan karaktär 1919 än nu.
Den sin excellens i spetsen just i kraft ten nu utlupit, har det dock visat sig med sina motioner med begä- hade då inte fått den landsomfattan- att motionsflödet avtagit en smula.
ran om begränsning för de uppmärksamhet den nu har.
Mar- = s &amp; säger D.
N. sin liberala Årets motioner äro nämligen till an- gifta kvinnor att inne- sjömålet var då ett vanligt brottmål åskådning tåga genom huvudstadens talet 432. ha statstjänst och all- vid Oppundatinget och behandlades Var och en riksdagsledamot har sitt mänt uppdrag för ett bättre med den grad av grundlighet som till- gator fram till det samhällsbevarande högkvarteret för att där avlägga tro större eller mindre skötebarn att vär- tillgodoseende av ogifta kvinnors och kommer alla dylika brottmål ” na, och motionsfloden gömmer i sig mäns möjligheter att erhålla arbets- Den av rättvisan beroende laglydi- och huldhetsed.
som vanligt de mest olikartade ting.
utkomst Lägg märke till den för- ga allmänheten frågar sig ovillkorli- D.
N:s förklaring över denna be- Riksintressen blanda sig med orts- ståtliga formuleringen!
gen, vilka b r o t t m å l ä r o v a n l i g a?
synnerliga tiilldragelse är icke mindre och särintressen Ingen sprit före 25 år.
och vilka påkalla grundlighet i utred- besynnerlig.
Den är följande: Sak- Den viktigaste motionen i nykter- ningen för an säkra vårt rättstill- Dyrtidstilläggen vålla strid.
hetsfrågan, framlagd av flera social- stånd?
ligheten skall ersätta partipolitiken.
Men det är endast e t t parti, som är Regeringen förslag, att dyrtidstill- demokratiska och frisinnade ledamö- Arbetaren erinrar om ett annat läggen till statstjänstemännen under ter, går ut på en sådan ändring av nu mål, som på sin tid väckte stort upp- förkastligt och för samhället skad- nästa budgetår skola utgå efter in- gällande bestämmelser, att rusdryc- seende Det var 1915, då utvisade ligt, det socialdemokratiska.
Det är dextalet 168 samt dyrtidstilläggens ker icke må kunna utminuteras till ryssar transporterades genom landet endast från detta håll fara hotar, en- inarbetande i lönen, har på sins håll den, som icke fyllt 25 år.
Den före- I Ånge blev en f. d. länsman dömd dast där som klassintresset genom- väckt opposition.
En hel rad av mo- slagna åldersgränsen är för övrigt till 300 kr.
böter för att ha tagit m bryter samhällsintresset.
Det är det tioner i detta ämne har framkommit, densamma som Svenska Läkarsäll- fången upp ryska till sig över natten.
a. från högerhåll, att gällande skapets kommitterade redan 1912 Den som anmält honom hette enda parti, där risk föreligger, att bl.
grunder skola bibehållas, framlade förslag om.
Rönnqvist.
Mot denne igångsattes partiet dikterar åsikten, icke den inre Vidare har en Vår hälsa och sjukvård.
en förföljesekampanj, som lyckades del andra motioner övertygelsen.
Den borgerliga sam- framlagts med begäran om ändring driva Rönnqvist till konkurs Men vissa statstjänstemäns löneställ- På den sociala sjukvårdslagstigftnin- länsmannen fann honom Rönnqvist någ- lingen är blott den naturligaste sak i världen, en akt av ren självbevarelse.
ning.
Så t. ex. yrkas dels på en till- gens och därmed sammanhängande ra undantagna gamla möbler, värde- fällig löneförbättring för folkskollä- områden ha flera märkliga och delvis rade till 15 kr.
och häktade honom Och man hoppas, att kandidatnomi- under avvaktan p i en full- mycket radikala förslag väckts.
och hans hustru för konkursförbry- neringen skall visa med vilket allvar ständig lönereglering, och dels av Skattetungan för sjukvården är telse och mened.
De frikändes a- man sätter samhället främst Så fröken Berta Welin (h) med instäm- alltför tung och ojämn, anse hrr häradsrätten, men ordinarie landsfi- mande av fröken Keratin Hes- Kvarnzelius (f) och Eriksoon i skalen förde målet vidare till hovrät- långt D.
N. selgren - för vissa av postens tjän- Grängesberg (s), och yrka i anledning ten, som dömde både Rönnqvist och Frisinnade och liberaler ska ha ge- stemän Fröken Hesselgren har lika- därav i en motion på att staten om hustrun till vardera 4 års straffarbe- mensam underbeteckning och kan- motionerat om en flyttning möjligt skall lämna bidrag till även te samt ständig förlust av medbor- ske snart den inre övertygelsen, som av registratortjänsterna t i l l B:17 i andra allmänna sjukvårdsanstalter i n gerligt förtroende.
Domen fastställ- ser aver partigränserna, kommer att stället för till B:15, som regeringen de som avsetts för sinnessjuk- tuber- der av högsta domstolen Mannen kulos- eller epidemisjukvården.
dog i fängelset, men hustrun härdade åvägabringa en återförening mellan föreslagit Fröken Welin (h) har i andra ut och fick återvända till sina barn.
de bägge partierna, detta likaledes Ytterligare en motion i likartat öreligger av samma motionär, kammaren väckt en motion om att som mest fått lida för åklagarmak- ” av ren självbevarelse ”.
Nästa steg syfte som sköter för- särskilda specialkurser skola anord- tens förföljelse mot föräldrarna.
blir ett borgerligt block Socialde- sta tillsyningsmans befattning vid nas i ekonomisk och administrativ Man börjar snart undra, vilka som mokraterna ha förut tillsammans med manlig avdelning på hospital.
skall förvaltning för de läkare, som skola sättas i våra fängelser de 6 kommunisterna kunnat ernå v a n berättigad till samma lön som en såsom överläkare och chefer handha- va icke bara sjukvården utan även majoritet.
Nu ska de borgerliga eröv- Blott ej med socialdemokraterna, ty den ekonomiska förvaltningen vid na.
(se bl.
a.
Tidevarvet n:r 24 1926).
ra denna majoritet och genom enig- de kunna vilja vara med om att dela större sjukhus och anstalter Man Här hemma tillåter visserligen svensk het diktera besluten Därmed är man kapital och egendom kan nämligen icke förutsätta, att en domstol, att blodundersökning tiller- Så skall då huvudstaden gå fram läkare, han må v a n aldrig så skick- kännes rättslig beviskraft men Par- inne på den rena klasskampens väg.
Det är mycket genomskinligt, och när till val i klasskampens tecken!
Den lig såsom läkare, skall vara färdig terna ha ingen skyldighet att under- och kompetent för dessa stora upp- kasta sig en ddylik undersökning och man t. o. m. från liberalt eller frisin- borgerliga samlingens målsmän ha så gifter kunna därför efter eget gottfinnande nat håll kallar detta ” en akt av ren beslutat Och alla ” goda rättänkan- I samband med dessa motioner vägra.
I syfte att få till stand en självbevarelse ”, så kan det inte utta- de för samhället ömmande, foster- kunna även omnämnas en motion av ändring i detta förhållande har hr las tydligare.
Men det hade varit landsälskande ” kvinnor ska följa hrr Nothin (s), Sandler (s) och Wennerström (s) väckt en motion dem.
Och de ska säkert lönas för Engberg (s), om ändring av preven- om att en utredning må vidtagas och riktigare att säga rent ut, att i enlighet med ett under den förslag framläggas gående ut på att ämnar ta värvning i klasskampens sin trohet genom att få sina namn tivlagen förra regeringen utarbetat förslag faderskapsbevisning genom blodun- tjänst, i stället för att skydda sig un- tryckta på valsedlarna, ehuru på Detta förslag avser, att en allvarlig dersökning skall erhålla en men be- der samhällets täckmantel.
Och var- ovalbara platser.
- En sak hade d, även till formen oantastlig fram- stämd ställning i rätsskipningens för förebrå socialdemokraterna, det man likväl rätt att fordra.
Att be- ställning i dessa ämnen icke skall tjänst man själv anser sig ha rätt till!
Vi nämningen ” frisinnad ” avlades, libe- drabbas av ansvar, Motionärena Idrotten.
sin framställning med, att ha förut, när det gällde landstingsva- ralismens betydelse får ej förvanskas motivera man har anledning förmoda att den Idrotten har uppkallat flera för- len, beträffande borgerlig samling ” Samhället främst ” låter visserligen nu sittande regeringen icke slagsställare En motionär begär ett anfört, att den inte var att betrakta bra, men det är inte så vackert, när att framlägga förslag till den ifråga- anslag på 5,000 kr.
för understödjan- de av friluftsläger för skolbarn och en som en uteslutande valteknisk hand- därmed menas en stridssignal till att varande lagändringen.
hör även en motion av kommu- annan föreslår, att anslaget till gym- ling och att högern, såsom det stör- ställa klass mot klass i kamp för pen- nistiska partiets riksdagsgrupp, i vil- nastikinspektörerna skall ersättas med sta partiet, skulle komma att dra vin- ningen.
Den kampen kämpas av de ken hemställes att riksdagen mine ett anslag på 40,600 kr.
till 7 konsu- sten.
Vi ska inte upprepa detta, vi enskilda.
Men skall den nu uppta- i skrivelse till regeringen hemställa, lenter för undervisning i gymnastik förstå nu.
att sådana skäl ej inverka gas i samhällets namn och utgöra lö- att regeringen måtte skyndsamt låta med Irk och idrott Höger eller frisinnade, det är lika senordet för dess betrodda då är verkställa utredning om, under vilka En tredje motionär går i myc- villkor företagande av abort må vara ket reaktionär riktning.
Denne se- kärt så frisinnad har man blivit.
samhällsarbetet dömt.
tillåtet samt att förslag till sadan lag- narc är hr Anderson i Linkö- Frågan är blott, vilket utslag den stiftning och sådana ändringar av ping (h), som föreslår en utred- allmänna opinionen kommer an fäl- sstrafflagen må föreläggas riksdagen, ning om idrottslig och förberedande la.
Skall den godkänna denna form Faderskapsbevisning genom blod- militärutbildning vid läroanstalter och skolor.
Med andra ord uttryckt, ett av ” samhället främst ” såsom varande prov.
återinförande i skolorna av skjut- och ett uttryck för tiden, eller kan det I flera länder har blodundersökn- vapenövningarna.
föranleda m fanflykt från det bor- gen som bevismedel för fastställande gerliga baneret?
av faderskap godkänt av domstolar- Försvaret. "
- - - - av rarkåren - leder nämligen att kvinna, man kommer Hit - Försvaret intar som vanligt en stor plats i motionsfloden med yrkanden om bibehållanden av regementen, uppskov med regementsindragningar,
Det nya hemmet.
deras eget hem fullt färdigt och in- vigdes högtidligen den januari i närvaro av särskilt inbjudna Flera tal höllos av bl.
a. textilarbetarför- bundets förtroendeman Janzén frö- ken Kerstin Hesselgren samt kyrko- herde Thysell, och en myckenhet av vacker sång förekom vid den trev- l i p och stämmningsfulla högtidlighe- ten.
För någon tid sedan framställdes i naturligt att familjemedlemmarna Till hösten 1926 förhyrdes en lä- Socialdemokraten ett förslag som följdes åt hem.
Fröken Lindhagen genhet på tre rum och kök, för att i gick ut på, att det i Stockholm borde har själv startat ett studierum till vil- sig inhysa det nya hemmet.
vilket upprättas ett ungdomens hus med ut- ket staden ställt plats till förfogande, fick namnet ” Hemgården ”.
I mitten rymme hide för dans, samkväm och men där är inte rum för dans.
av oktober kunde man tack vare ai- studier.
Att de föreslagna lokaler- Fru Eva Hedén, lärarinna vid en av las gemensamma ansträngningar - na sedan betecknats med namnet Stockholms största folkskolor, har de snickarkunniga snickrade och de i kommunalt danspalats är missvisan- länge längtat efter att kunna göra övrigt handakunniga sydde, brodera- de, men inte det viktigaste.
Vad något för sina skolbarn, när de lämna de och vävde - flytta in i eget bo De konsekvenser som Dr. Litjhner kom- Frisinnade Kvinnors Diskussions- skolan, så att de skulle kunna få litet och därtill i ett synnerligen hemtrev- mer fram till i sin artikel, Tidevarvet 1-2, klubb i Kristianstad synes mig bero på fullständigt felaktiga roligt Det är svårt att åstadkomma ligt och förtjusande bo som följt, äro dagens försök att lösa på ett enkelt och trevligt ritt.
På En skolkökskurs för ett 20-tal utgångspunkter.
Så t. ex. utgår d:r L. den allvarliga, ständigt brännande andet kan man dansa på logen.
Men unga industriarbeterskor började i ifrån, att alla kvinnor skulle handla ren- hade torsdagen den 22 januari ordina- frågan om ungdomen och dess nöjen, var finns någon motsvarande plats Hemgården redan den 1 november lärigt och därmed befria oss ur nuvaran- rie klubbafton i fru Elin om de risker och frestelser.
som det för stadens ungdom?
och pågick under en månad.
Denna de missförhållanden, men förutsätter sam.
hem, under ordförandeskap av fru är svårt att finna någon väg ifrån.
Om dansen får en stor plats i en Hemgårdens första kurs omfattades tidigt mannens k v a r l e v n a d i en Elsa Nordlund.
Det beslöts att vid så som nöjeslivet för närvarande är sådan diskussion beror det väl på, att med ston intresse av leverna och efterbliven social miljö.
klubbens årsmöte anmoda advokat utformat.
dansen är kanske det mest omtyckta sedan hemmets föreståndarinna fro- Resultatet blir di.
mannen socialt hog.
Elisabeth Nilsson att tala om ” Gift I diskussionen över förslaget ha men också på många sätt det farligas- ken?
.
, de Vylder nu tillträtt krä- djur, kvinnan underbetald hemarbeterska, kvinnas anställning i samhällstjänst ”.
flera synpunkter kommit fram, som te nöjet Att det är mycket anlitat vande befattning har man börjat med vilket aldrig kan godtagas av kvinnorna äro värda att betänka.
Ungdomen kan man förvissa sig om genom att ta planerandet och ordnandet av vårens som rättvist.
Hur kan dessutom d:r L.
Under mars månad planerades ett fa- vill roa sig och ingen kan förtänka del av siffrorna för förra året.
Man kurser.
klubbar och cirklar.
gilla arv srätt och ogilla redrag om " Frihandel " och uppdrogs att det i Stockholm sålts D e t härta uttrycket för vad som familjerätten då båda uppvisa sam- i t ordf. att sätta sig i förbindelse det, säger för omkring en million kr.
dansbiljet- vackrast tänkts och drömts om hem^ ma resultat?
Att leva på föräldrakärlek, med Red.
H. Hjörne, Göteborg, f ö r förslaget om ungdomens hus.
Men ter.
Men dansen leder lätt till miss- gården och vad den skall bliva.
har en barnakärlek a h släktkärlek är väl inte att underhandla med honom om ett vart skall d a ta vägen?
Det ofta bruk, som kan ha sorgliga följder.
rättvisare och förenat med större själv- otillräckliga utrymmet i hemmen gör Den stora stegring i de veneriska av de unga industriarbeterskorna, aktning än att leva på kärleken mellan föredrag om ovannämnda ämne.
Den fröken Anna Rosén givit i följande 25 januari Skulle klubben tillsammans att ungdomen inte kan finna den trev- sjukdomarnas utbredning, som stati- vackra verser, som lästes upp rid in- man och kvinna?
Hustrun skulle gottgö- ras för barnafödande, min till skillnad med övriga kvinnoföreningar stå som stiken för fjolåret visar, kan till stor vigningen av det nya hemmet: från nu, endast d i kärleken kunde syn- inbjudare till ett föredrag av fru Es- skyllas p i dansbanornas dåliga kan den samlas till dans hemma, inflytande på ungdomen.
Det är all- bart bevisar Skulle tillståndet därigenom ter Lutteman.
Från barndomen äro de unga vana varligare saker än man vid första Ungdom.
träd in i din gård bli bättre?
Troligen än värre.
De fak- att känna den hemmets värme, tt gå ut ra gatan och leka.
Dans- tiska förhållandena har tydligen ej heller Efter klubbsammanträdet hölls som ränder till helig värd lokalerna bli eftersökta tillflyktsorter ögonkastet kan tycka.
räknats med i de frågor som återfinnas i överläggning med ombud från social- redan vid tidig ålder.
Särskilt gäl- Bland dem som yttrat sig i diskus- och för oss varandra närmre.
slutet på artikeln.
De lyder: ” Utgör ej demokratiska kvinnoklubben i Kristi- ler detta flickorna, rom inte sa helt sionen om dessa problem är borgar- Må vi med enande tankars glöd kvinnosakens m i l: en på eget arbete hili anstad om åtgärder för insamlandet gå upp i sporten som pojkarna i all- rådet Oscar Larsson, som anser att i förenad glädje och gamman grundad god och trygg ekonomi åt kvin- mänhet vid den åldern.
Men om de ungdomsorganisationer som redan bliva det bindande ljus och stöd, norna?
Står ej detta mål i diametral mot- av stipendium till Medborgarskolan som för det brustna och skingrade finna., böra understödjas i silt ar- mödrarna visste vilka ledsamma upp- sats till principen: hustrun följe man- vid Fogelstad.
Intresset för frågan samman.
levelser som d e n s döttrar m~~ på bete för ett sunt och mera kul- nens villkor och stånd?
Bör ej d i r - var synnerligen livligt bland deltagar- danslokalerna, skulle de vara mera på turellt betonat nöjesliv.
Instruk- för denna princips bekämpande vara en tör Rudolf Holme i A.
B. F. på- Hit skola vi samlas till arbetets id, av kvinnorörelsens förnämsta grundsat- ne och man beslöt att söka utverka sin vakt.
rättigheter att utlotta tvänne drape- till allvar.
rill lek och gamman ser? ” Nej, det vore en omöjlighet.
En Avsikten med fröken Lundgrens pekar bildningsarbetets betydelse att förnimma ur vardagens strid rier, en teduk, en kudde m. m. för för denna strävan.
De flesta äro ense på eget arbete helt grundad god och förslag om ett ungdomens hus är att den enhet, rom förer oss samman.
trygg ekonomi är kanske möjlig i fan- att insamla medel, eventuellt skulle den ungdom.
som eftersträvar dan- om att trångboddheten har eget värmande bo en stor skuld i att nöjeslivet tagit så- tasien.
I ett konkurrenssamhälle blir nod.
även insamling i listor bedrivas.
För sen som det största nöjet, skulle få skola vi nå varandra, vändigt spekulation enda medlet till god att sprida kännedom om Medborgar- tillfälle att dansa i god omgivning.
dana betänkliga former.
att i frihet och samlad ro ekonomi.
Även om ni slopar ” eget ar- skolans arbete och mål beslöts att an- Vid Kulturella ungdomsrörelsens Fröken Anna Lindhagen instäm- mot gemensamma vägar vandra.
bete ” si är g o d och t r y g g ekonomi i mer varmt i fröken Lundgrens för- samkväm på söndagen diskuterades moda fröken Ebba Holgersson att i slag.
Även om det som från några frågan om ungdomens hur.
Intres- Så mä vår hemgård för framtiden vår tid chimärisk.
Vad som är tryggt i februari hålla föredrag å Folkets Hus dag, är i morgon bortsopat, god ekonomi håll framhävts.
kan stöta p i svårig- set för saken var mycket stort bliva heter för staden att själv starta en alla tycktes eniga om att en sådan in- till samling från skilda och olika led i dag kan betyda-alltför ofta ruin i mor- härstädes.
gon G o d och t r y g g ekonomi tillhör danslokal kunde staden lämna anslag stitution väl skulle fylla sin plats.
I och enande tankar oss liva det patriakaliska samhället, vilket mil till kombinerade studie- och nöjeslo- Bromma har redan planerats en ung- fill kamp f ö r sanning och fred.
kaler, där också dans skulle fa före- domens gärd, som skulle komma till Mä stödjande händer oss räckas mannens villkor och stånd.
Detta visar stånd genom d e förenade ung- komma.
Fröken Lindhagen föreslår, fill seger för kommande år.
frågornas sammanhang, icke deras mot- att man skulle anordna f a m i I j e - domsorganisationernas att allt som är dött ’ kan väckas sats.
Frågorna sammanfaller sålunda på aftnar, dir syskon, vänner och arbete.
O m u n g d o m e n s j ä l v till levande nyfödd vår.
alla riff.
främst däri att de i dag är utan föräldrar, som själva äro roade av är med om att skapa sådana tillflykts- praktisk b e ty delse.
Kvinnosakens dans eller av att se på ungdomens orter för trevliga nöjen kan man nog När allt vad aningen drömde m i t kan ej utgöras av chimäriska företeel- ha gott hopp.
nöje, kunde deltaga Sedan blev det får bliva till levande ljus.
ser.
Enligt min mening är kvinnosakens,,; ' ' Hustrun följe mannens villkor och stånd “.
Mötesplatsen att detta förslag och den diskussion, Mechelsens &amp; den lärarinnan fröken An- An- beräknar nad hemma, som skulle kunna ersätta del - och skall dog.
som framtiden gömde, befrias i eget hus.
När värmande viljor sig givit i offrande helig håg.
då hor vår hemgård blivit, vad löftenas framtid såg.
medger samma rätt a h samma plikt för varje individ.
F o r - utsättningen ior detta m i l ar ett kon- kurrenslöst samhälle, där möjlighet att U " - dertrycka individer som k ö n och som ekonomisk faktor är utesluten.
I kampen för detta mål synes mig kvinnorörelsens förnämsta grundsats vara i första hand, bekämpandet av könsfördomarna och de företrädesrättigheter som männen innehar.
samt arbetet på juridisk a h moralisk lik- ställighet m i d männen.
Holmfrid Egenæs-Eriksson mål, ett system som
4 T I D E V A R V E T ' Sol, luft, vatten och ' idrott.
i Stockholm vanlottat.
Brist på enskilt initiativ och allmänanda.
man en s t o n e t I. i e ll e r dogörelse för vad som gjorts i främ- a t t betrakta tomterna såsom för dyra v m. p r i n n e v å n a r e mande Iänder för fysisk fostran.
Gör för dylika ändamål.
a n s l i s t i l I I e k- o c h jämförelse mellan vad som I detta avseende har Göteborg ro t t s p l a t s c r var konten- hitintills gjorts här hemma.
utfaller utan jämförelse virat sig äga den A t t m i n r e k b ö r i d tan av d e t anförande, med vilket direktör stadsträdgårdsmästaren Hammarberg, inledde söndagens dis- kussoinsmöte p i Wittlockska skolan i Stockholm.
Ämnet för diskussio- nen var Lek- och idrottsplatsfrågan och anordnare voro Svenska Kvin- nors Centralförbund för Fysisk Kul- tur (S.
K.
C. F.
K.
), som höll riks- möte.
Talaren gav till en början en all- män orientering av idrotten,dess ut- veckling och betydelse.
Vår tids ungdom behhöver mera fysisk trä- ning än forna tiders mera sol.
Ijus och luft för att kunna stärka sig till kampen, ty trångboddheten är större, jakten efter brödbiten är svårare och skolan kräver mer än förr.
Lek och idrott äro också betydelsefulla fakto- rer, när det gäller ungdomens morali- ska fostran.
Den befordrar vänlig- het och hänsynstagande för andra.
undertrycker oärlighet och egoism, stärker viljan och utvecklar den le- kande till en stark, trofast och nyttig samhällsmedlem.
I senare delen av sitt anförande lämnade direktör Hammarberg, en re- FÖRSÄKRING SKÄNKER denna förvisso icke till vår fördel.
största framsyntheten.
En utförlig För att börja med Amerika, som i redogörelse för de kommunala anord- detta liksom i så många andra avse- ningar, som i denna väg vidtagits i enden är föregångslandet, har man Göteborg, lämnades av gymnastikdi- där ifråga om stora parker med lek- rektör Elin Johansson.
I främsta platser, duscher, sol- och luftbadsan- ordningar m. m. kommit mycket läng- re än i Sverige.
Även i England har man gjort mycket för ungdomens fy- siska träning.
I de flesta landsorts- Livsförsäkring S '!
:!
!
:,!
!
fal s.
G a ranti- Bil-försäkring Kooperationens Försäk- rings-Anstalter Kungsgatan 5 - Stockholm Kvinnliga Medborgarskolan vid Fogelstad, rummet är det tack vare det enskilda initiativet, som kravet på lek- och idrottsplatser så väl tillvaratagits i Göteborg.
Stadsfullmäktige ha u p p dragit åt m enskild förening.
Sällska- hörjar sin 3 månaders långa Vårkurs den städer därstädes finnes liksom i själ- pet för friluftslekar, att utöva över- va London stora områden uttagna till inseendet över Göteborgs samtliga lek- och idrottsfält I för småbarn och lek- och idrottsplatser.
Dessa uppgå många av Eng- till närmare 30, därav ungefär hälften vuxen ungdom.
lands väldiga parker ha anordnats för småbarn och hälften för vuxen småbarnslekplatser med alla möjliga ungdom.
Tyvärr är ingen av dessa roande lekredskap, slänggungor, boc- speciellt avsedd för kvinnlig ungdom kar och ” plaskdammar ”.
Särskild och därför ämnar man inom den när vakt är anställd för att vaka Över de maste tiden försöka att få hyra en av små och för att till yttermera visso idrottsplatserna vissa timmar på da- trygga deras säkerhet släppas inga gen och under denna tid anställa äldre människor inom de inhängnade skilda ledare och instruktörer.
Ett annat mycket beaktansvärt områdena.
De engelska mödrarna be-.
hörn därför inte hysa skymten av uppslag, som man borde tillvarataga fruktan för att någon f a n skall hota och praktisera på de orter, där så ske barnen från närgångna och ofta rent kan, äro de s. k. Askimsresorna.
Al- av skurkaktiga människors Sida.
en la Göteborgsbarn, som vilja, få un- fara som ständigt lurar över våra der de vackra sommardagarna gratis svenska småttingar, d i dessa släppas resa ut till Askim, beläget vid väst- ut ensamma, åtminstone i Stockholms kusten med härliga sandstränder och stora, gröna ägnar.
Där få barnen parker.
vistas mellan kl. 10 till 5, naturligt- I Tyskland är däremot idrottsrö- vis under ledning och uppsikt få le- relsen och vad därmed sammanhän- ka, bada och lära sig simma ' ger icke så utbredd som i England mycket annat nyttigt och roligt.
och Amerika.
Men som ett ön- skemål har nu i Tyskland upp- Vad göra stadsfullmäktige?
stillts att varje innevånare skall hava minst 3 kvm.
sig anslagen till lek- Vad kan det d i bero på att dessa och idrottsplats För jämförelses krav, som äro nästan förstklassigt skull kunna vi i detta sammanhang tillgodosedda i rikets andra stad, bli- inskjuta, att Köpenhamn har 1.8kvm.
vit så fullständigt förbisedda i dess pr huvud, Göteborgs stad över 3 kvm.
huvudstad?
- En talare, kandidat medan S t o c k h o I m e n d a s t Lindhagen, ansåg det bero på b r i s- t e n p å k o m m u n a l a n d a i Stockholm och rädslan för att lägga a r tyranni.
ner pengar på saker.
som icke bära sig och förränta sig.
I Göteborg, Den diskussion som följde på di- där använder man sig av ett intensivt rektör brukningssätt, tar sikte på framtiden, rande, undevtrök särdeles kraftigt, här i Stockholm arbetar man däremot att lek- och idrottsplatsfrågan först extensivt.
och främst är en stadsplanefråga.
Vid Flera talare framhöll " med skärpa.
uppgörandet a~ nya stadsplaner du- att största skulden måste anses ligga ger det icke att som hittills skett byg- h a de kommunala myndigheterna ga ut det ena kvarteret efter det an- främst tadsfullmäktige, som visat en dra med stenhus och åter stenhus.
så ansvarslös brist p i intresse för Staden måste ha lungor, människor- frågan.
Bristen på intresse hos stads- na måste ha stora områden, där sol, fullmäktige för lek- och idrottsplats- Ijus och luft få fritt spelrum, och frågan behövde man för övrigt alls stora områden måste i folkhälsans inte betvivla.
Den illustrerades all- namn avsättas för barnens och ung- deles utmärkt därav, att samtliga le- domens lekar och idrott.
Det är fel- damöter inbjudits t i l l denna diskus- kalkylering och brist på förutseende sion, men ingen enda hade infunnit Begär prospekt hor Rektor Honorine Hermelin.
adr.
Triewaldsgränd 1-3, S I o c k h o i m sig.
Ett radikalt medel att få stads- fullmäktige på andra tankar ansåg man vara att rid det stundande stads- fullmäktigevalet underlåta an rösta på andra kandidater än de, som utlo- vade sitt biträde till ett snabbt avgö- rande av denna fråga.
Härvidlag får man dock icke helt bortse ifrån det värdefulla i det en- skilda initiativet Riktigaste och bäs- ta vägen är nog i alla fall densamma som i Göteborg: först det enskilda initiativet, sedan de kommunala myn- digheternas ingripande och kraftiga stöd.
jämte Förverka h 0,28 k v m.!
Hammarbergs inledningsanfö- icke allmänhetens för- troende.
Åtskilliga andra beaktansvärda syn- punkter på problemet framkommo under diskussionen, bl.
a. av arkitekt Torben Grut, som visade ett av ho- sol- luft-och vattenbad.
kombinerat tens och myndigheternas bristande intresse för många av idrottens krav kunde kanske till en del bero på sa- de talaren, att idrotten har allmänhetens förtroende genom att mera ägna sig åt tävlingar och täv- lingsplatser än att försöka få lek- och idrottsplatser för den stora allmän- heten.
Endast såtillvida ha tävlin- gar existensberättigande som de bi- draga till att sprida intresset för idrott bland den stora allmänheten och göra idrotten till en verklig f o I k r ö r c l s e, en synpunkt, som även Tidevarvet vill på det kraftiga- förverkat I Ada Nilsson: Vaccination - tvång eller icke För ovanlighetens skull tyckas icke först inför Kungl.
Medicinalstyrelsen de s.k vaccinationsvägarna låtit hö- kunna styrka.
att grundade skäl fin- ra av sig vid detta års riksdag.
Det nes till hans tro för vaccinationens föreligger inga motioner om lättnad i skadlighet.
Men något sådant kan vaccinationstvånget.
Medicinalstyrelsen aldrig gå med på Det finns nämligen icke endast och har under dessa år aldrig heller samvetsömma värnpliktsvägrare, det gjort, ty Medicinalstyrelsen är prin- finns även samvetsömma vaccina- cipiellt övertygad am att denna tro tionsvägrare.
Om viccinationens farlighet raknar De förra vägra att i någon form bi- faktiskt och vetenskapligt underlag.
Även om K.
Maj:t undantagsvis draga till att bringa död och fördärv över dem, som uppfattas som landets går emot sin högsta medicinska auk- fiender.
De senare vilja icke bringa toritet och medger undantag, miste död och fördärv över det käraste de man medge alt trots den lilla u p p äga, sina egna barn.
mjukning i samvetsklausujen, som Ty deras tro är, att vaccination skedde vid förra årets riksdag, möjlig- kan åstadkomma något sådant.
För heten att på laglig väg vinna vaccina- denna sin tro dömes de till böter, för tionsbefrielse för friskt barn är yt- denna sin tro gå de i fängelse.
Detta terst ringa.
Denna så k. samvetsklau- händer oftare här i landet än man sul är och förblir vad hr Rydén kal- tror.
laden den f ö r vid 1916 års riksdags Enligt 1916 års vaccinationslag debatt i frågan: E n g y c k e l p a r a- måste varje friskt barn vara vaccine- g r n f. rat före 7 års ålder.
Men befrielse A andra sidan måste det medges därifrån kan ges av Medicinalstyrel- att värnpliktsvägarne ha en fastare sen enligt den s. k. semvetsklausulen grund att stå pi.
Det de vägra att som det lyckades Andra kammaren göra, nämligen lära sig döda att efter häftiga strider få in i lagen.
människor, äro alla eniga om att det Vederbörande målsman måste då är värnpliktens uppgift att lära mars.
Ansökningar torde insändas snarast.
' " - TRYGGHET FOLKET I ste understryka.
Fröken Anna Åbergsson betonade alldeles särskilt denna frågas karak- tär av stadsplnefråga.
I all synner- het här i Stockholm, där kommunen lyckligtvis äger en stor del av jorden, bör kommunen kunna bestämma, att på lämpliga avstånd från varandra skall finnas områden som på inga villkor få bebyggas som skola utan användas till idrottsplatser, koloni- m.
En lekplatser för småbarn m. mycket viktig sak är ock- så framhöll talaren, att frivilliga krafter ställde sig till förfogande som instruktörer och Iekledare i all synnerhet på koloniområdena.
Bar- där äro nämligen mycket intres- serade för lek och idrott men hava hitintills åtminstone i Stockholm sak- nat ledare.
trädgår dar, nen Vi behöva en folkrörelse.
Ej A.
P. och andra stjärnor.
Sedan diskussionen om lek- och idrottsplatsfrågan avslutats, övergick mötesdeltagarna till en andra diskus- sion över ämnet Pressen och idrot- ten.
Inledningsanförandet och ett mycket spirituellt och klokt sådant hölls av gymnastikdirektör Karin Karling.
Vi plocka några synpunk- ter därur.
Skulle man döma människornas in- tressen efter det utrymme livets olika företeelser ha i pressen, skulle idrot- ten och vad därtill hörer komma som god etta.
S i stora utrymmen som m boxningsmatch eller ett större fat- bollsevenemang får till sitt förfogan- de kan endast jämföras med en sen- sationell mordaffär eller ett furste- bröllop.
Och det är naturligtvis in- gen slump.
Sådant bestämmes i) upplagornas storlek och kan registre- ras fullt affärsmässigt efter antalet sålda lösnummer.
Det finns onekli- gen en mycket stor publik, särskilt bland den studerande ungdomen och bland det yngre manliga släktet, som inte läser annat i tidningen an idrotts- spalterna och det sker med ett u p p den i idrotts- jargonen obevandrade läsaren äro des- slukande intresse.
För, ~ ' även om det kallas att försvara ritt vad vi ovedersägligen veta begränsar hand med den sjukes botande.
I n- fosterland.
ett avskiljande a v de sjuka smittans d i Y id e n s o c h s a m h ä ll c t s Men att undandraga sina barn spridande.
Och i samma mån den i n t r e s s e n I ö p a s å I u n d a vaccinationen är enligt myndigheter- sjukes vårdmöjligheter ej försämras h ä r f u l I s t i n d i g t i h o p. nas uppfattning icke blott att vägra genom avskiijandet torde ingen oppo- Här har tydligen den allmänna .pi- sin medverkan i den strid samhället sition kunna resas mot detta förfa- nionen och lagstiftarne varit eniga måste föra mot sin gemensamma fi- rande, även om den enskildes rörel- om en ganska väsentlig inskränkning ende - k o p p s j u sjukdomkdom en, utan sefrihet därigenom inskränktes.
i den personliga friheten.
Hur kan även att utsätta barnen för större Men samhället icke endast söker det d i komma sig att den tvångsåt- risk och fara än vaccinationen någon- hindra den skadegörelse som ligger i gärd vi namna vaccinationen och om sin kan medföra.
På grund av en smittas spridande.
Man har gått ett vars nytta läkarkåren praktiskt sett ” vanföreställning ”, sägs det, får lan- steg lägre i fråga om de smittosam- stått enig, kunnat uppväcka ett så det ej bringas i fara.
Myndigheternas ma veneriska sjukdomarna.
Deras frenetiskt motstånd i ena sidan och skyldighet är att tillse det ej okun- kroni-kr natur och dttdet sätt varpå envist fasthållande i den andra?
nipa och vilseledda föräldrar undan- smittan överföres utesluter, att smit- En blick på koppornas och vacci- hålla sinn barn det samhällsgoda, som tan kan begränsas medels avskiljan- nationens historia ger oss kanske en vaccinationen utgör.
de.
I vårt land har man i stället vägledning att förstå detta.
Även i denna fråga är det oväder- straffbelagt det medvetna smittoöver- Kopporna, kända i Indier och Kina ligt uppredande att åter och åter prö- förandet eller blotta utsättandet av långt före Kristi födelse, tycks först va den värld vi leva i från anarkis- annan person därför.
Därtill stagas i 6:te århundradet e.
K. uppträtt i mens synpunkt.
I en sådan här frå- tvångsbehandling, visserligen avgifts- Europa, men först längre fram ge- ga, där åsikterna synas stå oförmed- lade mot varandra är det nödvändigt I andra först närmare begrunda, hur långt eller samhällets rätt över in- divider sträcker sig vid bekämpande av de smittosamma sjukdomarne.
Samhället torde knappast kunna av- hända sig all rätt till tvång.
E n med epidemisk sjukdom behäftad sam- hällsmedlem vare sig det är fråga o m; difteri, pest eller koppsjuka kunna vi att statens dem, och ej gen, .om den vad smitto- träffar liknade men över- betydligt i d ö d l i g h e t.
siffrorna anslogos till.
sa spalter ganska litet givande En In- bolls- eller boxningsreferat avfat- tat på en besynnerlig svensk-engelsk rotvälska, som man behövde lexikon för att förstå.
Alla fotbollsspelare (Skriven av en kvinnlig Pariskorrespon- äro nämnda med för- eller öknamn dent till Wienertidningen Neue Freie och man förutsättes känna till deras Presse med anledning av två nyligen av- personliga karaktärsegenheter.
Det kunnade domar) övervägande utrymmet ägnas forboll, Alphonso Francis Smith, 37 år gammal, boxning och resultatlistor i allmän f. d. officer i brittiska armén har frikänts idrott.
Simning och cykelsport har från anklagelsen att hava uppsåtligt do- ett visst utrymme, det är sant, men dat li " vän och officerskamrat kapten endast när det gäller redordslående John Adam Derham, som han överraska- eller vad fenomenet Arne Borg har de i sin hustrus armar.
Han dömdes till för sig.
ett års tvångsarbete för bärande av för- Är denna smakriktning helt och bi:, hållet allmänhetens pockande krav?
Kunde inte i si fall en uppfostrings- TVÅ LIV.
bjudna vapen, men straffet ansågs sonat nom benådning.
En oöverskådlig männi- kampanj sättas i gång som lade lite skomassa mottog Smith med hurrarop mer till rätta i folks medvetande och viftningar.
Polisen måste inskrida idrottens m i l och medel?
Kunde och skingra mängden man inte få folk att förstå, att det inte är sekunderna och millimeterna Bonddrängen André Bérnard, 37 år gam- som äro idrottsresultatens viktigaste mal.
som i juni förra året förgrep sig på faktorer utan ett sunt, friskt släkte, a h mördade en fyraårig flicka, Yolande som har tillräckligt ungdomslynne att Férval, dömdes i sir av domstolen i Rouen leka och som i leken hämtar krafter till döden Han begärde icke nåd.
till vardagens arbete och möda?
Ut oss inte beskylla pressen för större synder än vad den tillkom- Alphonso Francis Smith, son till en stor industriman och dollarmillionär, föddes i mer.
Naturligtvis är det till stor del den hos människan inneboende pri- Kanada, åtnjöt i någraa år privatundervis- ning och kom sedan till Cambridge.
Vid mitiva kamplusten som får större til.
fredsställelse av att åse en boxnings- 20 år gick han in vid dragonerna.
När match än en uppvisning i konståkning han var 2l år uppgick hans skulder till 50,000 pund Hans fickpengar belöpte sig på skridskor.
Det är också lika tyd- ligt att det är denna slags sensations- lystnad som är den största orsaken rill boxningens obestridliga populari- komöten.
Men varför skall just tet och även till det stora utrymme idrotten vara så fruktansvärt illa be- den fått till förfogande i pressen.
handlad i detta avseende?
Hur skul- Hittilldags har den kvinnliga idrot- le det vara att släppa lite humor lös i ten i stort sett inte intagit så stort ut- idrottsspalterna och lite mera sinne rymme i idrottsspalterna.
Men kvin- för proportionen?
norna ha ju inte heller tills på sistone ägnat sig så mycket åt den egentliga Tidevarvet anser gymnastikdirek- tävlingsidrotten, d. v. s. allmän idrott.
tör Karlings ord så kloka, att de få En och annan har visserligen utmärkt utgöra både inledning och avslutning sig i simning, tennis och skidlöpning på diskussionen, t; mycket mer som och därför blivit omnämnd.
fotogra- de fingo stå så gott som oemotsagda.
ferad och avritad.
Redaktör Torsten Tegnér var ensam Hos kvinnorna i allmänhet är nog om att prestera ett försvar för inte kampinstinkten på långt när så ” stjärndyrkans ” berättigande och det framträdande och dominerande som är inte uteslutet, att Tidevarvet i si- hos mannen Och tänk om denna un- tid återkommer till hans illustra derlägsenhet rent av skulle kunna od- las i det allmänna medvetandet som inlägg.
en egenskap både sund och värd för- ståelse!
Tänk om svenska idrotts- flickor skulle få hoppa höjdhopp och löpa 100-meterslopp fill sitt hjärtas glädje och förnöjelse utan att stän- digt bli påminta om att i England eller Tjeckoslovakiet finns m flicka som hoppar 5 cm.
högre eller löper på 2 sek. kortare tid!
Lämnad i fred tror jag uppriktigt sagt att det skulle vara henne tämligen likgiltig Den svenska pressen är ju i allt an- nat så spirituell, den behandlar d e mest upphöjda personer och ämnen med en understundom välgörande re- spektlöshet och med en humoristisk glimt i ögat, vare sig det gäller Na- tionernas Förbund, Mussolini, bolsje- nom och 1700-talen ett sannskyldigt plågo- ris.
Något effektivt behandlingssätt kände man ej.
Men den erfarenhe- ren var gammal, att m genomgången smittkoppsjukdom medförde för framtiden s. k. immunitet.
D. v. s. lika litet som man f i r igen mässlingen fick man igen smittkopporna.
Det låg ju då nära till hands att om möj- ligt söka skaffa sig en Iindrig koppsjukdom.
Detta brukades även i Kina redan för 2,500 år sedan och kallades variolation Koppgift, taget från intorkade sårskorpor röktes, och sålunda försvagat inympades det i arm eller näsa.
Denna metod spred sig över de kaukasiska länderna även till Turkiet, där Karl XII:s livmedi- cus Skragge fick höra talas om me- toden och spred kunskapen därom i Tyskland.
Till England kom denna sed genom den därigenom ryktbara lady Montagu, ran gjorde stor och framgångsrik propaganda för denna behandlingsmetod Helt riskfri var den ej, dödligheten var omkring 2 %.
men det var ju i alla fall mycket mindre än de riktiga smittkopporna.
Även i vårt land företogs sådan be- handling, men torde knappast sträcka sig till folkets breda lager.
Behand- lingen var dyr och besvärlig och trängdes så småningom undan igen den betydligt ofarligare vaccinationen, till ungefär 2,000 pund årligen.
Med det arv han fick efter fadernws död stoppade han till munnen på sina fordringsägare, lämnade regementet och begav sig ut på resor.
André Bénard, son till ladugårdspigan Anne Bénard, fadern okänd, överlämna- des vid 10 års ålder till fattigvården Först kom han till en skomakare i Rouen, men rymde därifrån a h kom senare till en bondgård i närheten av Menerval An- dré gick blott då a h då i skolan.
Litet lärde han sig men stryk fick han och k a n dock aldrig länge än till kunna skriva sitt namn.
att net och ut i kulregnet, när signal gavs tin anfall Efter två år fick han tapperhetsmedalj.
Kamraterna skrattade, själv stirrade han häpet på det gröna a h röda bandet och den mattglänsande medaljen som om den varit julgransgrannlåt med nöd Under sina resor - det var i New lärde Alphonso Francis Smith känna Ruth Wynne dotter till generaldi- rektören i postverket i Förenta Staterna.
Faderns motstånd bekymrade man sig in.
te om; man ställde till med en låtsad en- York - Hemkomst, levering - och dansen ska en gång med fordringsägarna började ånyo.
A. F. Smith skyndade sig i väg till Kanada.
Där lärde han känna Betty, sökte skilsmässa från sin första gemål och gifte sig för andra gången.
Fruns hemgift räddade den förtvivlade ekonomiska ställningen för en kort tid.
Men sedan bara att gå Affären, som han före och undr sina resor hade invecklats i aktiespekulatio- ner a h hästinköp misslyckades Re- dan undo det a n han befann sig på re- sor lit han genom sin advokat inställa betalningarna a h när Inn om några må- nader återvände, var han för andra gån- vidare - avrustning - skam och blygsel frågade André Bénard den bruna Germaine, om hon ville bli hans hustru.
Först stirrade hon på honom alldeles bragt ur fattningen a h sedan brast hon i skratt.
I ett riktigt flat- skratt.
När han hade vänt sig om och börjat på hemåt, ropade hon efter honom: ” Gifta sej med dej du är ju inte män- vete av - - - en apa är vad du är! ” Under tre dagar gick det inte att André ned ur få ut kammaren.
Han hade grävt sitt lurviga huvud i höet, och när hus- bonden Maten, ' -.
vände han sig inte ens om.
ställde fram som ladugårdspigan lät han stå orörd.
Tre långa Han drack endast oerhörda mäng- åt honom, dagar samma liv!
middagar, häs- der med vatten På fjärde dagen - det var en fredag - tar, spel - må f-n regera världen!
Bet- gen År konkursmässig.
1915 anmälde han sig för tjänst balnd ty är oftast ensam hemma och Derham gick han upp framemot middagen.
Bon- dens hustru, som mötte honom, blev all- Tre års militärtjänst.
Två kommer till middagarna högländerna deles skräckslagen.
Det var inte mer ett av dessa år tillsammans med John Adam mänskligt ansikte, som hon såg.
Hon gick Derham André hade turen att flera gånger bliva ut på åkern för att berätta det för mannen sårad a h försatt ur stiden.
En gång Klockan tolv kom den lilla Yolande - lätt André Bénard, i fredstid förklarad sade regementsläkaren: ” Kanske han blir Férvaö från Kindergarten.
Vid Beuzots oduglig till militärtjänst - han var platt- klokare Han återvände som lada mötte hon André Först såg han fotad, hade en underlig, rultig och oer- ett djur till stallet vid Menerval men fick inte den lilla, men när han hörde henne hädanefter. ” mobiliserades 1914 verkligen plats som dräng hos Beuzots skratta, vände han sig om.
och stacks in i ett infanteriregemente.
Han arbetade lika bra som han sköt och Yolande Férvaö skrattade högt.
Min- Först tjänstgjorde han som kökspojke, se slogs!
Som ett kreatur, som lyder tyglar dan som passopp, ingenstans passade han, signaler.
Sin rultiga gång han skan där var ju mer drucken än gamle fortfarande Huvudet hängde långt ner fick rykte om sig att vara ” imbecile ”, ör- filades upp 20 gånger om dagen a h skickades på bröstet.
När han tittade på de stora slutligen med en trupp t i l l fronten flickorna, fnittrade de Och de små bör- a Flandern.
Där sköt han när man jade att gråta hört tröttsam gång - och hade kades kommenderade ” Eld ” och hoppade som jagad av onda andar upp på bröstvår- A. F. Smith hade länge uppmärksammat Derhams täta besök Men för f-n - han hade andra bekymmer!
Två av de bästa hästarna haltade och pokeraftonen hos Gabblets kostade honom modiga 5,000 Men vännerna De sade åt honom För katten, man är väl ingen gammal käring heller - men Derham, den staten!
På fredagsaftonen stoppade A. F. Smith pistolen på sig, han hade ordentligt ren- gjort a h laddat den.
På onsdagen kloc- kan elva på kvällen efter fem dagars spio- nerande a h telefonsamtal, efter fem da- gar, då som först föllo skotten som kos- tade kapten Derham livet Efter månadslånga marter och ett hel- som den engelska läkaren Jenner bör- lunda blott en fjärdedel av förra siff- jade bedriva i slutet av 1790-talet.
ran.
De närmaste 5-årsperioderna vi- Den gamla observationen att ladu- sa ytterligare sänkning, dock ej under gårdsskötare, som varit smittade av 300 dödsfall per l ~ Vissa.
år visa kokoppor, sedan vore immuna för de ökning upp till 8 och 900 dödsfall.
verkliga kopporna tog Jenner fasta Början av 1870-talet visar en bety- på och visade bur man sedan kunde dande stegring.
Över 1,500 dödsfall skulle skaffa m livslång immunitet.
ovaccinerade hem har på si- Men den erfarenheten gjordes snart na ställen stigit ända till 73,8 %.
I att skyddstiden var begränsad.
Denna staden Leicester finnes endast mi- omständighet bidrog nog att minska lan 3 och 4 % vaccinerade tilliten till vaccinationen.
Likaså den Har då smittkopporna ökats?
Nej.
hopade erfarenheten om dess vådor.
Den även i England 1870-71 rasan- Men de koppepidemier som då och de koppepidemien med sina 23 tusen överföra denna mildare kroppsjukdom på m väsentligt ökad befolkning.
då, särskilt som sagt i början av 70- dödsfall första året sammanföll med från arm till arm, utan att den för- Dödligheten sjunker sedan hastigt talet, kan ej sammanställa en mysket hög vaccinationsprocent lorade sin kraft och sin immuniseran- ner igen.
Är från början av 1 9 0 0 någon starkt sjunkande vaccina- ända upp till 85 %.
de förmåga.
Denna metod spreds knappast I per år på mer i n fördubb- tionsprocent.
70-talets epidemier stod Från 1906 och 1907 konstaterades en mycket raskt i hela Europa och Nya lad befolkning.
Många år intet alls.
däremot i ett otvetydigt sammanhang hastigt sjunkande siffra både för världen.
Det dröjde e j länge innan Hur mycket av detta nästan abso- med fransk-tyska kriget.
dödsfall och sjukdomsfall.
Detta av- vaccinationen på detta sätt utförd.
i luta försvinnande av icke blott döds- Franska hären härjades svårt.
tagande av smittkopporna kan e j gär- många länder blev obligatorisk.
I fallen utan även sjukdomen kan till- Krigsfångarna förde smittan till na p i något sätt ställas i samband Sverige infördes tvångsvaccinationen skrivas vaccinationen?
De ivrigaste Tyskland och smittan spreds vidare med vaccinationens vare sig av- eller 1816 för barn, som ej haft smittkop- anhängarna tillskriva vaccinationen till olika länder.
Sjukdomens för- tilltagande.
Staden Leicester med svinnande under de senaste decenni- sin ytterst låga vaccinationsprocent por före fyllda 2 år.
Kopporna var a l l heder, motståndarne ingen ju en utpräglad barnsjukdom, varför Det stora hoppet från 1700 per år erna går e j heller hand i hand med har ej haft ett enda koppdödsfall sen till 486 kring 1810-talet tillskrives ökade vaccinationsprocent.
Tvärtom 1904.
Däremot synes sammanhanget barnen först måste skyddas.
Vad effekt hade nu vaccinationen i synnerhet vaccinationen.
Men rätt- Den sjönk under detta sekels början med nya isoleringsinrättningar och på smittkopporna?
För att hålla oss visligen bör påpekas den starka sänk- ganska kraftigt I Jämtlands län 1912 bättre bostadshygien vara tydligt.
Söker man alltså begrunda dessa till vårt land hade smittkopporna ning av dödlighetssiffrorna som re- ända till 28,5 %.
Men den kunde kommit jämförelsevis sent in och rasa- den var i gång sedan 1750-talet.
Dess- också flyga upp till 141 % i Stock- siffror objektivt, liter sig av dem e j de häftigt under 1700-talet.
Vår stati- utom infördes tvångsvaccination först holm 1913 i samband med där inträf- med matematisk säkerhet bevisas, an vaccinationen varit den enda anled- stik, som börjar 1751 visar över sex- 1816, sålunda efter redan denna fade lilla koppepidemi.
Det är intressant an med dessa ningen till att smittkopporna prak- tusen dödsfall per år p i m innevå- sänkning ägt rum, a h folket var en- nareantal som var mindre in två mil- ligt alla vittnesbörd ganska trögt an svenska siffror sammanställa några tiskt taget försvunnit från dessa län- engelska siffror.
Det förut i Eng- der.
Men de kunna lika litet använ- lioner.
Men denna dödlighetssiffra låta vaccinera sig och sina barn.
sjönk under de följande 50 åren och Vaccinationsprocenten varierade, land rådande vaccinationstvånget lät- das som bevis m o t det påståendet, var vid 1800-talets början c:a 2,300 men man kom dock upp till 60-70- tades 1898 genom en s. k. samvets- an vaccinationen dock väsentligt klausul, som ytterligare utvidgades bidragit till koppornas försvinnande och under 5-årsperioden 1806-10 80. %.
Det går e j att från vaccinationens 1,700 per år.
Nästa period 1811-15 Från början trodde man vilket 1907.
Följden blev en hastigt sjun- kande vaccinationsprocent.
Antalet förtjänstsida taga bort, att den äro vi nere i siffrorna 486 per år, s i - Jenner gjorde - att - lorade sin - vaccinationen
Mathien.
När han kom fram emot hen- ne, långsamt, gungande, med stirrande ögon, började hon skrika Fyra timmar senare upptäckte jungfrun Yolandes lik.
Samma krill häktades An- dré Bénard Skolornas och hemmens Peer Gynt på scenen.
(Forts. fr. sid. ansvar.
I.)
Danmarks förre undervisningsminister, som i ett enda ögonkast visste a l I t Nina Bang, höll nyligen i radio- ett tal, i om Salveig, Som därför kunde för- vilket hon uppmanade kvinnorna att slå kasta all världens kvinnor utom en.
krets omkring skolan a h hjälpa till, att avstänga dr källor vilja förgifta våra Hon Som utan att blinka kunde möta all barns sinnen världens frestelser, allt vad han yttrade däri bl.
a.: drömt o m i Ingrids gestalt med Mina osynliga åhörare i Norge, Sverige de ord, som väl minst tycktes passa och Danmark!
Processen mot A. F. Smith varade fem dagar.
Till den sjätte dagen klockan 8 på aftonen hade Smith skickat ut tjugo in- bjudningar till hotell Westend.
Det åter- stod ju bara en formalitet.
När han träd- de in i somsalen - både första gången och alla de övriga reste sig de närva- rande viftade a h applåderade, Fordrings- I hans mun: " Har du salmebog i k l æ ägarna hade skrivit riktigt trevliga brev till honom.
Betty fick hela buntar av med- det?
- - Gik du till presten nu ivår modärna samfunden och som yttrar sig än lovprisande av krigen som det enda lidsamma a h kärleksfulla hälsningar a h da?
- - Har du blygsel over öjet?
i verkliga beviset för manlighet än i fram- bedyranden, a h åtta filmsällskap a h ett Kan d u nægte, när jeg ber?
- manandet av verkliga krig, lämnas det dussin olika varitéägare erbjödo henne Blir det helg, når en dig ser?
inte en gång ro (or våra barn.
Kriget svindlande gage.
Det är det ögonblicket, då han såg barnens fantasi.
Genom läro- Söndag, klockan 6.
Frikänd, Och som Solveig, som ” binder med sköraste föres in i plåster för den gamla fru Derham, som böckernas prosa a h poesi dryper det ned satt hopkrupen på vittnenas bänk formali- spindeltråd ” hans mörka liv ” vid en i barnasjälarna som en naturlig sak.
Vore tetsåret för bärande av förbjudna vapen stjärna ”.
Därför måste hela det det ändå krigen sådana dr verkligen äro, Gode God.
vilket väsen!
Hundratals månghövdade dramat sluta i en scen men det i t ett romantiserat krig, idealise- gånger fotograferades A. F. Smith, hissa- mellan Solveig och Peer Gybt.
Dit rat när det gäller det egna folkets krig, des under regn av blickar och blommor.
har han trängt sig fram med orden: nedsvärtat när det gäller fienders Och Betty!
Hon kunde knappast klara I skolorna lär sig barnen om krig och sig.
På bio visades ” När fängelsets por- ” Udenom, sa Böjgen!
Nej i denne åter krig men de lär sig aldrig något tar slås upp ”.
I alt åtta satt man a h i t gang tvers igennem, var vejen aldrig om de krig, som inte längre föres, de lär ostron.
Aderton ungherrar och Han och så trang! ” sig ingenting Om de områden, där det rå- Betty När han så får snälla sin fråga till der fred.
Det fanns en tid, då Själland med Jylland Danmark med Sve- Solveig: ” Kan du sige hvor Peer Gynt kämpade rige en lid då Nordfrankrike låg i strid En enda dag varade processen mot An- har været siden s i s t?
- Med be- med Sydfrankrike då engelsmän a h skot- dré Bénard, Han erkände alltsammans.
tar, nordtyskar och sydtyskar utkämpade Inför omständigheterna vid brottets begå- stemmelsens mærke på sin pande; ende kröp han ihop som ett djur i ett hörn været, som han sprang i Guds tanke blodiga slag inbördes Dessa krig ha för och förblev stum.
Klockan åtta ljöd ju- frem! ” - och Solveig svarar: " I min länge sedan upphört och i dessa områden råda nu fred, Det finns fortfarande om- ryns ” skyldig ”.
Inga förmildrande om- tro, i mitt håb og i min kælighet “, då råden i Europa, i vilka pacifismen är rätt ständigheter När domaren uttalade sitt sluts omkring dem krets av oge- ny, andra där den ännu inte vunnit in- ” -- huvudet.
till livets förlust ”, böjde B´nard på nomtränglig verklighet, dit knappstö- steg och Europa själv står min inne i en process.
” Har den anklagade uppfattat domen?
parns obeveklighet inte når.
Men för denna framåtskridande rörelse - Ni är dömd till döden. ” Dock är det knappstöparns " det med krigsentusiasm.
- I den lidelsefulla kamp, utkämpar mili- - - en öppnar skolan han vet inte mycket om har låtit företaga en undersökning om hur världskriget, dess upprinnelse, dess förlopp a h fredsslut har framställts i dr olika krigförande länderna speciellt i de böcker som användas i folkskolorna och dr högre skolorna Undersökningen fyller 450 sidor hos bägge de krigförande slöjar och av- huvud- parterna en propaganda, avsedd för bar- nen, av det fruktansvärdaste slag, upprö- rande i de bilder den framkallar för bar- naögonen, i den ensidiga nationalkänsla den predikar och väl ännu mera genom dess fullständiga brist på sanningsvärde Men till all tröst uppenbar också un- dersökningen hos bägge parter en helt an- nan tankegång En fransk lärare, som länge varit tysk krigsfånge, skriver i ett lärarblad: Jag ser en stor fara i denna undervisning, som endast talar om de fi- entliga nationernas ogärningar.
Var gång som det berättas om dessa barbariska handlingar, vet jag, vad som försiggår i barnens själ.
- " De odjuren, de borde dräpas! ” Och under uppmaningen ” glöm aldrig detta ” så vi dessa frön i barnens Vad som kan händ.
T. o. m. i något så storpolitiskt som en remissdebatt kan man då a h då fånga en liten glimt ur livet ute I bygderna och ibland en nog så sorglig liten glimt Ur en socialdemokratisk talares anförande i årets remissdebatt ha vi hämtat nedanstå- ende lilla skildring från en socken i Väst- manland.
Den visar, att det ibland gniss- lar betänkligt i de byråkratiska fogarna I en kall a h dragig liten stuga bodde en lungsjuk man med hustru a h flera barn.
Även hustrun var tuberkolossjuk och de båda makarna kunde omöjligt klara sinnen.
familjens uppehälle.
Då fick fattigvårds- styr Isen träda till a h hjälpte familjen framtiden tusenden av lik ånyo skola be- med jämt så mycket som räckte till föda täcka Europas jord, förvisso ha de då ett a h husrum Kläder a h skor fick däre- - lärarinnor, som så göra: om en gång Bénard ryste till, såg för första gången skall han ana ”, på vilket hela dra- mot familjen klara sig utan stort ansvar.
Fattigvårdsstyrelsens beslut överklagades ögonen: Ja, ins har begri- mat hänger.
Det är den käpp och de strävanden till fred.
som finnas om Det är hemmens och skolornas sak att den längtan efter fred, som går genom uppfostra barnen till ömseömsesidig hjälpsam- hos länsstyrelsen, och den 24 juli 1922 be- stav, så bräcklig och så omistlig, som folken t. o m. där blodet ännu rinner.
het och godhet, till hänsynstagande för slöt länsstyrelsen att familjen även skulle man får kvar i handen, sen man skilts krav ab att få lära känna andra, både människor, djur och växter erhålla understöd till kläder.
Fattigvårds- från Peer Gynt med samhällets och sanningen, förfalskad historieundervisning Historieundervisningen bör undervisa bar- styrelsen överklagade emellertid detta läns- sin egen förljugenhet blottad.
och romantisk dikt bör bort från skolan.
nen om arbetets gemenskap, om solida- styrelsens beslut hos kammarrätten, och Honorine Hermelin.
Förkämparna för fred och framåtskri- ritetskänsla och om det spirande freds- beslöt att vänta n e d verkställandet av det- samma, t i l l s kammarrättens utslag kommit tycks äntligen upp ögonen för oss ha vi redan börjat så smått I Åren gingo och intet utslag kom från de giftkällor for barnasinnet, som de skol- pit.
Jag vill inte ha nåd.
Ni kan hals böcker äro, vilka giva en falsk bild av li- de danska skolorna utdelas den dag, då de kammarrätten.
När det äntligen kom fat- d legerade samlas till Folkförbundsmötet tigvårdsstyrelsen tillhanda kunde man hugga mig.
Men m bön, hr domare, en vet a h historien.
skriva den 26 september 1926 Utslaget enda bön Carnegiefonden för internationell fred görelse i Genève, större barnen en redo- för till de de fredssträvanden, som fört innebar ett Stadfästande av länsstyrelsens ” Vad vill Ni?
- Ja, tala ut då! ” till skapandet av Nationernas Förbund, beslut närmare 4 år tidigare, ” När man har halshuggit mig, så var och undervisningsdepartementet har till var- Nå, äntligen skulle väl familjen få pen- snäll a h skicka huvudet t i l l en läkare och je skola i hela landet utskickat en historisk gar till skor a h kläder Ja, men inte förr- be honom se efter, vad som finns inuti.
framställning om fresrörelsen ah Na- i n alla återstående formaliteter uppfyllts En djävul eller en eld - men han kan nog tionernas Förbund Man skulle först invänta mannens begä- hitta det.
Och så får jag tacka hr doma- Om det finnes någon gemensam sak för ran, om den hjälp, som hade tilldömts ho- ren. ” vilken kvinnor av alla klasser a h av alla nom, beslöt fattigvårdsstyrelsen.
Och då nationer kunna a h böra strida gemensamt, mannen i sin okunnighet icke genast in- Fattighjonet Anne Bénard, sjuttio år så är det väl denna.
SIP vakt omkring kom med denna begäran, sröjde det till gammal, måste klaga hos föreståndarinnan skolan och var med i arbetet for att av- d o l 22 december 1926, innan familjen fick for att de andra hjonen hade skymfat stänga de tillflöden, som vilja förgifta en underrättelse om, att de skulle få sina henne och vägrat att äta vid samma bord våra barns sinnen med krigsentusiasm!
kläder och skor.
Det hade alltså dröjt pi som hon.
Och när hon ab söndagen skulle - Jag hälsar de kretsar i Norge, Sverige d a g e n 4 år och 5 månader, sedan gå till kyrkan, flög en sten alldeles förbi ah i mitt eget land, som vilja vara med i pannan p i henne och några stämmor skre- detta arbete ko: ” Djävulsmor mördaremor! ” domaren in i Men barnen ha dande fått hoppet - oemotsägligt lämnar en absolut, fast till tiden begränsad immunitet, Den gamla siffran 10 år är för högt tilltagen.
Allt för många vaccinerade ham under 10 år ha fått smittkoppor och till och med avli- trots vaccination!
dit därav Men frånsett den ytterst svårutred- da frågan om graden och varaktighe- ten av det skydd vaccinationen kan lämna, vad finnes då, som talar mot detta medels tvångsanvändning, fram- förallt mot barn?
Dess farlighet.
Intet mer och inte mindre.
M a n kan nästan förvåna sig över att ej större olyc- kor skett efter vaccination än vad fal- let är, när man betänker de hygie- niska förhållandena vid 1800-talets början Antiseptisk och aseptisk okända begrepp.
Den allmänna hygienen yt- terst bristfällig.
Koppsjukdomen till sin natur och sitt väsen ännu mer okänd än nu.
Kunde nätt och jämt skil- jas från mässlingen och förväxlades med vissa veneriska utslag.
Ingen för- klaring fanns över hur vaccinationen kunde en sådan verkan åstadkomma.
Och hur kunde man begära av karen-ymparen något förstånd på a t t bedöma vilka barn, som borde vänta med vaccination?
Eller vilka barn som lämpade sig till att förmedla koppgiftet?
Vaccinationen skedde iu - gien.
Animal vaccin.
Endast läkare nationens barndom.
Fördelen för som ympare.
Sjuka barn f r i t a g n a att vaccineras låg närmare och vaccinationsåldern uppskjuten p å t a g l i g a r e till hands så länge vi hade 2:dra till 6:te året, Statens ö v e r t a g a n d e ibland oss.
Den risk och gande av kostnaderna.
Vad vill man det obehag vaccinationen kan med- ligger nu omedelbart inför for- mer?
Och en samvetsklausul finnes ju i I äldrarnes ögon.
Koppfaran är av- ägsnad och starka skäl tala för att och besvärja vaccinationsmotståndar- alla fall.
Och ändå vägra människor isoleringskedjan håller.
Det fruktade ne att ej störta oss i fördärvet.
Par- att vaccinera sina barn, de gå i fän- Ryssland har ej ens efter fredsslutet tibanden äro lösta men alla sakkun- gelse och Mala böter, ty ingen kan dränkt oss i koppor.
Tiden kan därför vara inne att taga niga, alla auktoriteter, alla excel- med säkerhet säga att vaccinationen lenser av vad färg de vara må, för- trots alla dessa förbättrade meto- under övervägande om ej tvånget kan utvarande eller blivande finna var der är fullt ofarlig Det händer ännu andra i försvar för d e t välvaccine- att dö av vaccination.
Och det riskfri vaccination som möjligt även rade samhället, De djupa leden re- ligger intet orimligt i att vaccinatio- för barn.
Man har kallat d e långa vaccina- voltera mot tvånget, o f t a ovederhäf- nen, som är en infektion av ett eller tiga och fantastiska i sin motivering, f l e a dag, ty förutom koppgifter kan tionsstriderna i riksdage en drag- varbakterier eller rosbakterier smyga men siktande rätt.
En lika intressant företeelse är att, sig med, liksom varje enkel halsfluss, mellan t r o och vetande Men är se hur d e, som mest fanatiskt vilja eller annan infektion k a n medföra det icke en strid mellan tro och tro.
tvångsnyktra samhället med övertygel- för livet bestående sjukdomar.
ris- som på sin tid vågade utsätta sig sen3 bröstton tala mot vaccinations- ken därtill är kanske ringa det är själva och sina barn för den Jenner- tvånget.
Där tar frihetsbegäret ut sant men risken att barnet ifråga s i n rätt!
Men auktoriteterna ha ock- skall få smittkoppor är i vårt land f. nom bevis för vaccinationens bety- s i fått gott stöd i de senaste årtion- n också ringa, delse Är det icke så att i dessa tvångsåt- De som icke vilja utsätta små barn denas storartade naturvetenskapliga upptäcker.
Hur har ej världen j u b - som staten riktar icke mot vaccinationens risker utan lita till lat över Pasteur, Koch.
Behring d e sjuka, de smittoförande och så- na isolering därmed och k hygieniska o m m a att lämna åtgärder oveder- kun- Roux.
Hur många vapen ha ej ge- lunda samhällsfarliga utan mot de sägliga bevis för den vägens fram- komlighet i striden mot den fruktade nom dessa ” Mikrobjägarnes ” hjälte- friska och värnlösa, mot barnen fin- dater smitts mot sjukdom och död?
nes en stark intressemotsats sjukdomen Har icke den holländska regeringen Själva vaccinationen kommer i lju- sats mellan den enskildes ret BY immunitetsforskningen i en och det allmännas fördel.I.
helt annan dager.
Förbättrad hy- Det var säkerligen icke så i vacci- sak får tvång icke finnas.
serad lymfa.
Föga underligt om det Samvetsklausulen i England hade blåste upp en storm mot vaccinatio- givit så bedrövliga följder, Ökades nen, när man därtill kom underfund kopporna?
Nej, det kunde ingen sä- med skyddets tidsbegränsning.
ga, men d e vaccinerades antal mins- Tvångsvaccinationen räddades av kades.
Och t ä n k o m en koppepi- fransk-tyska kriget och de stora m- demi kom.
Vad den då skulle härja!
turvetenskapliga upptäckterna under Allt vad auktoriteter heter stå upp de sista decennierna som gav vacci- nationen det saknade vetenskapliga underlaget.
Tyskland, som vann 1870 års krig, lyckades även komma tillrätta med de franska smittkopprna, möjligen tack vare tvångsvaccinationen, sedan stadfästes i Tyskland.
Den allmänna utvecklingen där med vilken betydelse för vårt land veta vi alla gick i riktning mot det tvångsvis välordnade samhället.
Och det hinder här som på många an- dra områden, att målet börjar skym- mas av kärleken till medlet Målet blev ej längre koppsjukdomens av- skaffande det blev i stället d e t väl- som - - vaccinerade samhället!
I 1915-1916 års riksdagsdebatt i vaccinationsfrågan kommer detta tyd- kloc- ligt fram.
Den låga vaccinationspro- centen blev en skam!
Sverige kom näst efter Serbien!
Att vi ändå inga koppor hade, betydde ingenting, 1870 års krig spökade.
Ryska faran måla- des åter och åter upp på väggen.
Vad från arm till arm med s. k. humani- skulle ej hända efter fredsslutet!
och föra barn naturligtvis med bibehållande Man har också kallat den en strid De - ska ympningen vågade i sanning myc- för gott omdöme, då den tar
