# ID: svediakorp-per3367
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1927
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,366
# sentences: 472
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Landskronamärket En ung flicka.
som avtjänat a de.
men den framhäver på det skar- månaders tvångsarbete på Lands- paste bristerna i vårt gamla system: krona för lösdriveri.
blev några få faran av godtycke från polisens sids dagar efter sin återkomst till Stock- och rättslösheten från de anhållnas holm anhållen på nytt och av över- Och verkligheten står klar att en ståthållarämbetet ånyo ådömd Landskronavistelse blott är en så- tvångsarbete, denne gång på ett år.
dan utväg som man tillgriper, när Som bekant måste varje frän en tidsfrist är allt vad man begär i Landskrona frigiven under en lid en svår konflikt.
Vore den en hjälp av två år efter utskrivningen regel- till ett nytt liv, skulle ju den straf- bundet på vissa tider anmäla sig fade just eller utskrivningen vara polisen.
Den ifrågavarande flickan bäst rustad att möta svårigheterna i tillvaron.
försummade delta.
Genom sitt uppträdande p i ga- Den unga flicka, a m det här ä r lan, där hon – efter allt att döma fråga om.
yttrade till polisen, att något berusad tilltalade alika eftersom hon nysa kommil ut från män, fäste hon den patrullerande Landskrona, kunde han ingenting poliskonstapelns uppmärksamhet göra henne.
Man betraktar alltså på sig.
Efter att ha förmanat hen- Landskronavistelsen i och för sig ne följde han henne till del hotell i som en säkerhet för att man blivit Klars, där hon bodde, och såg till kvitt i sina mellanhavanden med alt hon gick in.
Men när konstapeln samhället kom tillbaka till Drottninggatan Della särskilda fall var sorgligt där han anhållit flickan, var hon därigenom, att de förberedelser redan där igen, uppträdande på som föreståndarinnan för sociala samma säll.
Följden av denna olyd- rådets räddningsarbete i Stockholm, nad samt den försummade anmäl- vidtagit för all ordna förhållandena ningsplikten blev ett nytt år av för den unga flickan och skaffa tvångsarbete på Landskrona.
Om en henne arbete och utkomstmöjlighe- överförfriskad mansperson på mot- ter.
gjordes om intet.
De nio dagar- svarande sätt stört den allmänna na.
som förflöto mellan frigivningen ordningen, skulle det möjligen kos- och anhållandet voro otillräckliga tat honom ett tillfälligt anhållande för all hinna ordna allt.
helst som och böter flickan också varit sjuk.
Det visar Del är säkert mera en tillfällighet även polisens ringa hänsyn t i den att det allmänna intresset kommil enskilda hjälpverksamheten, vilken alt uppmärksamma denna händelse.
heller inte har stora medel alt röra Den är kanske en av hundra liknan- sig med.
Som bekant avslog en – motion av fröken Hesselgren o m anslag till hjälpverksamhet bland de från Landskrona frigivna.
Det ligger i öppen dag att återsändan- det av frigivna på helår till Lands- krona i längden drar mycket större kostnader.
Revisionssekreterare von Koch har framhållit den givna olämpligheten av att skicka de frigivna tillbaka till den ort, där de anhöllos och där al- l a förutsättningar finnas för åter- fall, i stället för all skicka dem till deras hem på landet eller någon ort, där d ras rykte ej blivit för- stört.
Hr von Koch påpekar också med fog.
att om hans förslag till ny lös- drivarlag antagits, hade den vansk- liga maktfullkomligheten hos poli- sen i ett fall som delta varit bruten.
DA emellertid välgrundade invändningar mol hr von Kochs förslag föranlett en ytterligare ut- redning.
skulle dock icke denna händelse ha behövt ske, om den tillfälliga förbättring i lösdrivarla- gen.
som Frisinnade Kvinnors V. U. föreslog i skrivelse till K.
M. kommit till stånd.
Denna gick som bekant ut på all hr son Kochs för- slag om offentlighet vid förhören, möjlighet till rättegångsbiträde, möj- lighet till villkorligt anstånd med verkställande av ådömt tvångsarbe- le skulle omedelbart inarbetas i gamla Ingen – detta i förväntan på del nya förslaget där.
sam ock av E l i n W ä g n e r s n y a bok, Av Emy Ek.
När Almqvist en gång drömde om att skrivs en poetisk världshi- storia speglande färden från lider- nas morgon till världsskymningens afton, när tidens och rummels skrankor slutligen brisla, slitna och pressade till sin yttersta gräns, dik- tade han en skapelsemyt, d ä r jorden framgick ur mötet mellan skönhe- len och ondskan, kärleken och li- dandet E n skön nymf förföljer av en ondskefull demon.
H i n sårar hennes ögonlock, och de tårar, hon fäller, äro hälften blod.
Av en så- dan droppe, hälften det klaraste, renaste vatten hälften mörkt, tungt blod.
skapas jorden, ett hemvist för kärleken och smärtan, godheten och ondskan.
själens renhet och blodets lunga drifter Denna skapel- semyt gled fram för mitt minne, när jag läste Elin Wägners nyn bok.
De fem pärlorna Även de pärlor- na Kro av klart, rent vallen och av rött, dunkelt blod.
De äro symboler av en värld.
där kampen mellan ont och gott, högt och lågt, rent och o- rent ständigt kämpas men aldrig stått fram med skarpare konturer än i den intensiva belysning, världs- kar kriget skänkte.
Elin Wägners nya bok är en bok om en värld och dess drama.
De enskilda människorna, ha intresse därigenom.
att deras liv i sig rym- mer ett extrakt i lunga droppar av tårar och blod av hela världens dra- ma.
Några av dessa gestalter träda starkare fram ur mängden, belysas oupphörligt av skarpa strålkastare och glida åter in i mörkret, andra skymla blott vid ett eller annat ljus- svep, men det händer, att man minns deras ansikte, deras uttryck, med en sällsam skärpa.
Bland de förstnämnda är en man vars natur är att synas, riksföreståndaren Se bastian Martius Han har kämpat tappert i kriget men blivit besegrad.
I hans land, Vinland, har utbrutit revolution.
En rå pöbel kommer till makten.
och Sebastian Martius måste fly ur sitt land.
Omgiven av sina trogna väntar han otåligt på den stund när han skall återvända till sitt land, landet med de blåa bergen.
I skildringen BY pöbelns, representant Cark, och hans hejdu- får man en känsla av den mänskliga smuts, kriget och dess ef- terdyningar rörde upp.
Sebastian Martius segrar till sist – men icke genom sitt liv utan genom sin död.
Träffad av en kula från en av Carks d ö r han och fö- res, som en hjälte och segrare till sitt land och sin huvudstad, följd a " skaror, vilka lättrörda som barn sjunga: Hem till bergen!
Såsom döden kan förenkla och förklara en människas ansikte, sa är Sebastian Martius skönast som död.
Döden kommer den själ, som han en smula vårdslöst slarvat med under sitt liv, att träda fram ur sitt gömsle, och den scen, där han dör hos den kvinna han älskar, har en gripande storhet och enkelhet Det banala, som lätt vidlåter en man, mot vilken alla kvinnor tända som stickor mot lådans plån är borta Del andra ansiktet som oftast belyses, är ett ungt och rent halft barnsligt.
halft kvinnligt.
Del till- hör en ung amerikanska miss Ne- vinson, som kommil till Europa (Forts. å IM.
4.1 hovrättsrådet Petrèn antytts, dessa krav naturligtvis komma att åter- upptagas.
Vi vilja slutligen citera två utta- landen, som båda beröra frågan om de kvinnliga lösdrivarnas behand- ling.
Det första är hämtat ur N.
D.
A. och handlar om den ovan om- talade unga flickans öde: » Kvinnan i fråga har visserligen återförts till arbetsanstalten i Landskrona, men där går ingen m- nen nöd på henne än alt hon hålles till ordenlligt arbete och alt hon berövas en frihet, som hon erhållit åter, men varav hon icke visat sig kunna göra ett rätt bruk, utan som hon i stället missbrukat på ett nögst betänkligt sätt. » Emot N.
U.
A. ställa vi de ord, som uttalades i en inlaga till K.
M. av från från Landskrona frigiven kvinna och som citerades i nr 14 av Tidevarvet 1926: » Utslaget (bort- dömande till Landskrona på åtta månader) bottnar tydligen i den BY den gamla reglementeringen gyn- nade uppfattningen, att mäns u p p trädande i sexuellt avseende icke är angripbart under andra förutsätt- ningar än att det faller under straff- lagens bestämmelser, men all däre- mul kvinnors uppträdande skall läggas under en särskild måttstock och anses i och för sig mer stö- tande, förförande och förledande.
även om yttringarna äro betydligt blygsammare än den manlige kon- trahentens.
Del tycks sannerligen finnas en särskild ordning för män och kvinnor med välordnad ekono- mi och en särskild ordning för oss stackare, som ho Landskronamär- ket. » Vi måste instämma i den kraftiga slutklämmen i en Arbetarens arti- kel över ämnet: » Önskar polisen och den Ord- ningsälokande allmänheten ta i tu med utluftningen av ruttenheten på allvar.
så måste den först garantera alla människor arbete, därtill en avlöning, som motsvarar ett verk- ligt existensminimum.
Men del är inte nog med detta.
Krogkulturen måste luftas ut, del raffinerade lyx- och parasitlivet måste bannly- sas.
Nödga lyxkvinnorna och krog- brackorna, som verka demoralise- rande på alla lika fattiga som ka- raktärssvaga slackare, att deltaga i samhällsnyttigt arbete Ge alla människor en rymlig.
ljus och trev- lig bostad.
Reducera alla tomt- och husjobbares inkomst till den nivå d i r den högsta murarlönen befin- ner sig, så kommer nog prostitutio- nen att reduceras betydligt.
Skulle det ändock finnas en och annan kvinnojägare så nödga denne att knacka A.
K:s berömda makadam och denna marknad måhända skall dö ut. » ..
Fredrika Bremers Något har hänt, I strid mot behörighets= lagens anda.
Genom lag av den 22 juni 1923, vilken trädde i kraft 1 juli 1925 är stadgat, all ifråga om behörighet att staty.
nella sade Rösträttsalliansens man sig, man freds-studiekon- rid Internatio- då ferens i Amilrrdim återsåg Mrs.
Chapman a h hörde henne 1 1.
.
världens kvinnor har hon stått som ledaren av Guds nåde.
Vid kongresserna har hon liknat en general.
För många a ' försöka Det är inte min aYsikl att bedöma Fredrika Bremers staty ur konstnärlig synpunkt, inte heller att göra något uttalande i avseende på om densamma är karakteristik sina trupper a h genom sin stimulera!
dem till kamp 16, det eller inte.
Därtill är jag lika litet målet: kvinnornas frigörelse, AlariC kompetent, som flertalet a r dem.
innehava statsjänst kvinna skall som mönstrat med vissa i lagen angivna undan- tag vara likställd med man.
En del närvaro stora nämndes Anck ett ord om freden.
redan förut för kvinnor reserverade Ännu ha ej alla länders kvinnor fått befattningar ha bibehållits som ab&lt;- medborgarskap.
Deras forna ledare har dana, Bestämmelsen om särskilda ej heller upphört att kämpa härför: som för kvinnor avsedda tjänster vid det forna målet har nu blivt en etapp på vägen mot ett större mål: freden.
skolor, där även flickor undervisas, » Jag vädjar till eder kvinnor från olika i 1927 års riksdagsbeslut angående länder » yttrade hon vid sitt första uppträ- omorganisation av det högre skol- dande, » att liksom jag viga edert återstå väsendet där värd att skärskådas ende liv åt a r h i r för freden ».
Hon tyck- mot bakgrund av behiirie; hetrlugcn.
es oss oss ej längre vara härföraren utan snarare modern med det stora varma Behörighetslagen syner böra in- hjärtat.
nebära al1 efter dess tillkomst inga Vad hade då bragt henne.
som andn manliga eller kvinnliga tjänster ej världskriget deltog i Förenta alilenini utan lagändring kunna skapas.
Men krigsberdskap, att nu vilja ägna sig helt är icke detta nya tjänster?
åt freden?
Svaret skymtade i hennes sto- vi förstå finnes det f.n. inga verk- den första dagens afton.
Under en ra tal privat konferens i Honolulu mellan vilka yttrat sig i diskussionen om Fredrika Bremers staty.
när denna konsert av mer eller mindre ostämda instrument aldrig vill tyst na, vädjar jag till Tidevarvet at1 öppna sina spalter för några ord i väckt henne för den inre sidan av Märk dock a11 här äro alla ämnes- folkens relationer och givit henne själv en inställning till de internationella st, problemen.
Med något a. profetisk inspi- en manlig tjänst.
det nya be- ration talade hon nu om folkens framtid.
Hennes tro på kvinnorna tycktes större slutet innebär stora förändringar in förr.
Vid ett tillfälle syftade hon på annan Men från detta.
Man kallar nu manliga ämneslärare för adjunkler och kvinnliga för ämneslärarinnor och låter de senare befnttningarna sö- kas endast, av kvinnor, de förra av män och kvinnor, Kan detta stäm- drottning Esters roll i judarnas gamla historia.
» Gå in till konungen », sade Mor- dekai till henne.
Vem vet?
Kanske blev du just skapad för denna nödens tid. » Det är vad jag 1101 om kvinnorna », sade hon » Genom politiskt mirakel fingo ett 20-tal länders kvinnor sin rösträtt a m i .ma med behörighelrlagen?
Vore del kriget.
Var det månne 16. att bringa fred mera oriktigt a l l också reservera en till en söndersliten värld? » del tjänster för män?
Man har sagt Hennes sista nid.
då hon efter 4 dagars oss all behörighrlslagen medför vistelse skulle 8tem~ad.
till Amerika, vo- inrättande av 1jBnsier reserverade Far ej hem för att 1 * 1i om den ange- för kvinnor men ej för män.
näma konferensen.
Nej börja genast att skaffa Er kunskap för att kunna arhdi Trots noggrant studium a v freden.
Må längtan därefter bli som § 28 regeringsformen och av en eld i ert inre.
tills vi nått målet.
behörighetslagen ha vi ej förstått De flesta av oss gåvo säkert ett tyst att detta sägs i lagen.
Men om 6 löfte att följa hennes maning.
Med vemod ett - skaffa är synes det högeligen av nöden att sågo vi henne lämna oss.
Vi frågade oss ändra behörighelslagen och eventu- henne och ellt grundlagen.
Vi avvakta med spänning den närmare utredning av lagens mening i fråga om manliga berörda fråga.
Den förföljelse, som kommit sta- tyn till del, och som air ut aver bdde Fredrika Bremer och konst- närinnan, är i sanning ovärdig.
Den saknar alja proportioner.
Försmäd- liga notiser och artiklar dugga och hagla.
Man nekar sig ingenting.
Att en tidning 90m Stockholms re- Dagblad tilllåter nia 311 ta in de liga kvinnliga ämnestjänster vid presentanter för Östern och Västern tyc- statens samskolor ehuru det är gäl- kas hennes agon ha 6ppnili.
Orientalens lande praxis att ett visst antal BF uppvaknande till självmedvetande hans tjänsterna annonseras lediga för förkastelse av Västerns kristendom, hans kvinnor, ett visst BnlBI för män vördnad och 1lngl.n efter religion synes ha Men eldas av hennes ord.
E.Å.
B.
Man kunde möjligen också så och kvinnliga tjänster som nu mär- som övergångsbestämmelse fast- te göras.
ställa, alt i skolor med samunder- Två behiärimsvärda önskemål ha visning ett mindre anlal tjänster förestavat denna speciallagstiftning skola vara appnu endast för män.
Man har » velat skapa garanti för resp. endast för kvinnor, under del a l vid skola där ' flickor undervisa- atl flertalet hållas öppna.
för fri den, alltid funnes ett anld kvinnliga.
tävlan.
Dock att alla lärare i sam- tarvliga och förvirrade an- grepp är förvånande, ehuru lik- giltigt.
Men upprörande är, att nå- gon svensk kvinna vill delta i a sådan kampanj.
Här talas om vit- ket helgerån det Ar att misspryda 51adCn ' Finns där då ingen annan 5LR1y ' som måste bort av sådan Or- sak?
Och vore det da inte förr an- ledning 111 riva ned riksdagshuset.
rådhuset, polishuset m.fl. byggna- der?
Ja, det kunde ifrågasättas, om inte ljusreklamerna om » herrgårds- växt » och » vademecum etc. borde mest borttagas.
Det påstås, 811 ett verkligt konst- verk inte kunnat väcka sådant Biüjei.
Som om det inte just vore löjets vapen, som städse brukats mot all1 äkta!
Det är ett lågt va- pen, men likväl bland de starkaste Och de, som känna skadeglädje över detta åtlöje, borde ej förhasta sia.
Ty där ligger något av ett ju- bel över, 311 denna storm väcktes av kvinnor mot ' kvinnor kring den kvinna.
som den dag idag är borde samla alls svenska kvinnor.
Förödmjukande och skärande vemodig är livets gång!
Den min- nesvård vår lid skulle givit Fredri- ka Bremer ha v i knappast lagt qrunden till ann '.
Lång och mödo- 5am blir vägen till förverkligandet av vår kvinnliga medborgarrätt.
Vi förråda varandra och utlämna var- andra och stjälpa vår egen sak.
Svmbolirk är striden am Fredrika lärrare » och bian har velat bereda ma tjänsteställning benämnes lika arbete åt de seminarieulbildade lä- - Brenters staty – Jag lägger en adjunkt eller vad man vill.
löshetens känsla men med orubblig rarinnor, 6om komma att frigöras Visserligen skulle man ju alltid i tro på rättfärdigheten 8 ' den sak, från flickskolor.
skolor.
där flickar finnar men ingen hon kämpade för.
Vi anse., all man hade kunnat kvinnlig lärare, ha en kvinnlig pe- til godose tillgodose dessa behjärtansvärda ön- dagogisk sakkunnig.
För gymnasi- utan a l l som nu skett hand- ernas räkning har man verkligen la i strid med behörighelsiagens an.
också nöjt sig med .denna garanti da.
Först borde rent principiellt och genomfört principen om fastlås, 911 när staten övertager f r i tävlan.
Om man emellertid hela den högre undervisningen, så anser att fri tävlan ej inne-.
skall lärarplatserna i huvudsak bär tillräcklig säkerhet för att besat &amp; genom fri tävlan mel- flickor får undervisning delvis av lan män och kvinnor.
För kvinnor vilket även vi finna all möjliggöra delta borde man önskvärt så skulle ovannämda ridare fastslå, a l l hädanefter 1 ä r n ~ övergångsbestämmelse ge denna så- utbildningen skall vara enhetlig för kerhet medan man vinner ökad er- män och kvinnor.
Detta är en klar farenhet.
och enkel linje.
som håller för fram- De särskilda för kvinnor avdda tiden och utgör ett fullföljande av tjänsterna strida mot behöri,,he131n.
den tendens till jämlikhet i sam- acnr anda även däri att de 1ämiio hällansvar mellan män och kvin- kvinnorna ett slags extra skydd.
nor, som behörighetslagen innebär.
Icke minst därigenom äro de oss Härtill måste fogas den över.
motbjudande.
Vi önska förvisso atl - - gångsbestämmelsen, rieutbildad lärarinna all semina- binnorntt skola komma fram så med vissa långt och i så stort antal som de äro värda, men heller inte längre.
års väl vitsordad tjänstgöring skall äga rätt all betraktas såsom adjunktskompetent och således även uppbära adjunkts lön.
Vi upp- Och så till sist: Timeo danaos et dona ferreutes.
blta kan aldrig stå rätt till.
Här ar särkilda tjän- repa a t t detta förutsätter, a11 dua- ster ah särskilda namn.
Blir det lismen i utbildning mellan män och inte också i 1i11 evighet särskild 1Un7 kvinnor finge hädanefter bortfalla.
Elisabeth Tamm.
En ny värld.
- Tag upp jordfrågan i hela dess vidd!
Det är en berömlig gärning frö- ducenten som har sin gärning i di- knappt nomkorsat från norr till söder frän ken Elisabeth Tamm utför med rekt kontakt med jorden, måste femton Ar gammal.
- - Solen var öster till vänster och genompejlat av, strävan a t t hålla jordlfrågan känna att hans förfoganderätt ic- Bin bakom lätta moln, vinden teg stilla.
med öppna ögon och öron och ett levande i våra sinnen.
I det före- ke ä r tidsbegränsad och även i öv.
DA vi stodo en stund väntande vid makalöst förstånd.
drag hon nyligen höll i ” Fritt Fo- rigt oinskränkt med förebehåll en- färjstället vid Brooklyn för att fara rum ” och som fanns avtryckt i Ti- dast för påtagligt m i s s b r u k.
Hon kan göra en på personliga Munkåret.
devarvet nr 48 har hon framfört Hor skall då allas rätt till andel över till Newyork, stod där en kvä- bekantskaper grundad skarp och åtskilliga synpunkter, som visa a l t på lika villkor i landets jord kun- kerska, näsan romersk, ansiktet red- levande jämförelse mellan Nya Advent, Advent!
hon också är beredd a t t gå till bot- na förenas med den enskildes be- En dörr som står på glänt ligt och allvarligt.
Jag s @ på Englands puritaner och kväkare.
till allt, &amp;,; ett jordeliv som lång- ten med denna stora sak.
" Ensta- hor av P r a k t i s k t t a l a t ka detaljer lösa inte problemet i oinskränkt förfoganderätt över ett henne och hon på mig.
På en gång Hon har sett Emerson - i sin stor- tan mig har bränt, dess helhet ”, säger hon.
" Det bör visst område, en viss del av befint- lystes- hennes ansikte UPP som av het och sin begränsning - vandra Nu är det jul.
från grunden tagas upp i hela dess liga naturtillgångar för produk- ett solsken.
» Du är miss Bremer ».
sin egen väg förbi dem Bägge.
Hon En brinnande och gul vidd.
Vår tid måste i Lag ta ställ- tivt arbete eller för bostad?
sade hon.
» Yes », sade jag, » och har blivit personlig vän med slav- och sällsam stjärna står på vakt vid Detta är den stora jordfrågan, ning till jordäganderättens natur: ' du »?
Hon nämnde sitt namn och ägare liksom med glödande slaveri- gudabarnets skjul.
Trots allvaret i de citerade orden vid sidan av vilken alla detaljer är dock fröken Tamm ganska peri- som man i riksdagen kallar jord.
vi skakade händer hjärtligt.
Det bekämpare.
Hon har bevittnat en O fastelag terisk såväl när det gäller a t t fast- frågor äro småsaker.
» inre ljuset » hade upplyst henne på slavauktion och hört andarna Min ande är så svag mer i n ett sätt.
och på en sådan drabba samman i Kongressen kring och efter hetvägg trängtar den var- slå a t t problemets anvisa utvägar till natur dess som lös- gen Saken enkel.
är principiellt Det ekonomiska sett tämli- livet morgon känner jag mig » du » med den samma fråga, som efter blott enda fettisdag.
ning.
tillhandlahåller själv rent automa- hela världen - - » ett par år skulle slita sönder Ame O Påskatid!
När hon talar om ” jord ” tänker tiskt en ordning.
som, om vi blott hon, såvitt man kan se, uteslutan- förstå a t t ta den i bruk.
löser pro- En morgon, moln sol och vindar; rika i del blodiga inbördeskriget.
Vad luften kännes blid, jordbruksjord, möjligen blemet.
I sitt berömda brev till en människa oeh ett möte, så som Inför en upprörande slaveri- nu uppstår allt, som fjättrat låg i även på pli skogsmark.
Men en av paven Leo Xlll (På svenska: " Den dödens boja nid.
man möts då man är » du » med dom t. o. m. i Nordstaterna, utbris- förutsättningarna för att förstå sociala grundorätten “) använder del är de två sidor ter hon: hela världen jordfrågan ” i hela dess vidd ” är Henry George en talande parallell: O Pingstafest I som starkast strålar ur den lilla un- att man i begreppet jord innefat- I samma stund barnet födes och Mammon och människofruktan!
Fader.
tar hela landets yta - den odlade beliiiver föda har naturen sörjt för derbarn Frdrika-Bremer- bok, som och oodlade jorden.
skogsmarksmi- att moderns bröst fylles med den Klam Johansson gett oss genom ur- Men då vi ivra för slaveriets av- jorden är vår gäst.
neraltält, vattenkraft, fiskevatten nödvändiga närigen.
Det ekono- v a l oeh sammanställning, » snarast skaffande - - låt oss icke glömma bostads- och industritomter miska livet sörjer på samma s i t t en antologi », av de tre svåråtkom- hur det ännu står till i Europa kort sagt allt som n a t u r e n för a t t så snart ett samhälle kom- liga volymerna Hemmen i Nya oeh även i vårt land för de ringare ställt till vårt förfogande för liv mer till stånd och flera individer BY vårt arbetsfolk.
Ar icke deras Det skiner en sol och det blåser en och uppehälle.
efterfråga samma jordstycke får världen av år 1854.
När fröken Tamm talar om rätt, dylik jord ett värde.
d. v. s. j o r d - Dessa båda sidor - vi kan helt betsliv ofta nog likt hart slaveri, i på där jag går.
u p p s t ä r.
Denna Är Jag är en gammal och lustig pan, ” rätt att äga jord .. tänker bon sna- ä n t a enkelt kalla dem gemenskap och synnerhet för kvinnorna?
- som vankat i många år.
rare på jorden än på människor.
jordränta är den individ som, med ensamhet, höra säkerligen till sam- det e j vanligt att höra stathustrurna orden: ” Ansvarskänslan för jor- ett s t y c k e jord ma kärna hos denna förvånande på våra lantegendomar klaga som Vad är det för grå förfallen gård, som ligger öde och låst?
Den allenast erlägga till det allmänna, d. v. s. personlighet.
Över dem båda kun- över ett Guds straff d &amp; de ånyo sko- den måste väckas.
till alls de like berättigade indivi- la föda ett stackars barn till värl- Vad min, båtar ett hem!
Hela jorden är de skrivas ordet suvenäritet, ger rätt att besitta jord ': Natur- det, som för hans skull blivit ute- ligtvis ligger det något i detta.
Fredrika Bremer har en gång den - - Sant är alt vårt arbets- där jag vandrar i sol och i blåst.
prisat lyckan alt ha uppnått de 40 folk kan förkovra sig, andligen och I skogen bland drärilande röda löv var gemensam, var själva allmänning, årens suveränitet över människo- lekamligen, att var och en hos oss har vinden gått till ro; m ii n n i s k o r n a s.
Vi förvil- kräves numera att jordräntan blir behagsamhet och människohänsyn.
kan bli sin lyckas smed.
Men ofta det gliser sol mellan stammarna, där ckorrungarna gno.
la endast bort vad saken gäl- allmän egendom.
Det är inte jor- - Hon är nära de 50 gren.
då hon äro omständigheterna så bindande Hela da ' n har det ljudit en flöjt- ler, om vi blanda in som en den som sådan som skall socialise- melodi, på ångaren Canada styr ut över At- att denna frihet ej hjälper stort.
ras - det skulle helt visst innebä- lanten för all se en ny värld: » Nå- Hon har hört kväkerskan Lucre- densamma igen och igen; turligtvis vid problemet, då hon återfall till e t t lägre kulturplan säger att äganderätt till jord in-, det är jordräntan som måste so- go!
av vikingalust och - liv var tia Moll tala en timmes tid, rutan den i blåst, men i alltid i mig, d ä r del även nu ».
Hon att Jag kände annan önskan än att kan bättre jag höra den.
tar en särställning.
och när hon står och går hela timmar ensam på hon måtte fortfara », för fred.
i c k e Det är en lustig dur-melodi, omedelbart därpå påvisar och den kultur, som vi i och för skors beroende av jorden.
däck.
- Men böljor och solstrålar slaveri och kvinnans medbor- men den spelas i klagande moll sig äro mäktiga.
och vandrande moln äro sällskap garrätt men kritiserar ett anföran- av en ensam vandrande höstlig pan furmuleringen är.
k a r a k t ä r i s k: " Man k a n i n t e h i n d r a Vad är jordränta?
nog, därtill egna tankar.
Inget är de av Lucy Stone i liknande äm- eller fann eller annat troll.
människorna att ha fötterna på Vad är egentligen jordränta?
hon längre rädd för - t. o. m. dem ne, ty » hon upprepade blott vad jorden och att andas luften, m a n k a n i n t e h i n d r a solen att frågar kanske en och annan läsa- mörka ungdomens minnen får män redan ha sagt, och vad de sagt Det lyser grönt och ångar skina på dem, även om de inte ha re.
Ett per ord till förklaring tar- komma med.
På Årsta, då där var bättre och kraftigare än hon; hon från alla strån och blad; räknar ju inom national- mycket folk, brukade hon slänga förfelade hell och hållet sin kallel- en g å för a t t känna s i g g l a d.
måste förflytta sig “ o. s.
~, ekonomin med tre produktionsfak- sig inne i den lilla mörka nyckel- se rom kvinnlig talare. » torer: jord.
kapital och arbete.
skrubben, bara iör att känna sig Hon har arbetat i kökslaget i den Vad det ändå finns mycket på.
Nej, dat fattas bara att de s k u l - Produktionens resultat fördelas så- ensam.
d a g erfor där hell allena sista Fourier ' ska falangstären - jorden i e hindras.
Jorden är allas mo- ledes att jorden gottgöres med der, grunden för all existens.
själ- i del djupa mörkret en underlig och med glatt hjärta dragit sig där- som en inte har aning känsla.
en känsla som om jag hade ur till sin ensamhet!
Hon har vand- och nog minns en de gamla orden Va källan för vårt livsupphälle.
vingar och lyftades av dem utan rat i Georgiens skogar och under om den glädje, som aldrig kom.
m F ä ö r n h n å i l s l k a o n r d n e a t o m E e h l j l o a r- n mitt tillgörande - och den ar timmar och dagar suttit stilla och o Gud!
Vad det ändå är sorgeligt, d e n o r d n a s a 1 d r i g t i l i- f r e d s s t ä l l a n d 0 m e d min i denna dag; den gör min hem- indruckit himmelens ljus och blom- att del aldrig blir något av, m i n d r e v i e r k ä n n a o c h liga, underliga glädje här där jag mornas färg över den oskärade prä- och vårt leverne varder i d ärligt t i l l ä m p a d e n li- borgerligt står d ensam ibland främlingar, rien omkring den punkt.
där Chi- milt i världshavet, låter mig känna cago bitit sig fast mött vackra, och vi mätta &amp; själ med drav.
äro rättigade delägare i den jord den mig fri och lätt som fågel pipå kvist. » vänliga mänskor.
» och allt i Chi.
enskilde jordägaren no kallar sin.
Hon får öga p i m liten uttröt- cago blev solsken för mig ..
Man hade väntat a t t fröken tad fågel, som söker vila på relin- Hon har förtjusats av negrernas I I varje bullrande staden mig gathörn jag var mötte en väl.
själ, Tamm skulle slagit fast detta i gen, men som jagas och hetsas av skratt och sång och godlynthet och som kämpat en komp med livet.
klara ordalag.
några » grymma barn i männers har gästat den svenska » kaffe- All det rann det rödaste hjärteblod, skepnad. » Hon gör sig löjlig med gumman » Petterson, satt iiv i hen- att en låga det brann i var själ, del Den stora jordfrågan.
stod a l l försöka hindra dem.
Och hon nes gäster med sång och dans » Luften kändes hell ung innersta de - Gud Son och Helgeand @ en, ar- - slätten r i över icke för dess egen skull utan för vilisationsstadier, turen Fröken Tamm snuddas na- skogens lä inte förflyttas,men människorna om, -: &amp; sett vi::: a lika - beslutar: N är jag kommer till Ame- rika skall ett av mina första besök bli till kväkarna, t y jag vet att - i deras religion är barmhärtighet - mot djur.
» bjöd upp den hederliga svenska i frostiga anleten skrivet.
Men jorden kan ju icke brukas smeden och anförde med honom eller bebos som on allmänning.
nigarpolskan, vilken tog med sig väckelse som utgår av denna lilla Endast på vildestadiet eller i öv- gamla och unga och elektricerade resebok från nya världen.
Radikal.
på Iägre civilisationsstadier det vill säga en till grunden gående är detta möjligt.
Om man undan- rigt alla - -. » -.
, I bokens företal säger sig Klara Det är så oerhört mycket av Johansson ha fått stöten till den genom en amerikansk förkortad intresse, av skönhet, spänning och upplaga av Hemmen i nya världen, rolighet på var sids.
att kanske är det otacksamt att säga, att detta genom vilken m proffessor vid Yale universitetet velat låta sin Iärjunge- ändock inte är del väsentliga.
Det generation få känna Amerikas pi- väsentliga är allestädes Fredrika onjärtid och guldålder genom des- Bremer själv.
Det är suveräniteten.
sa de yppersta skildringar.
Klara att alltid möta var och en och det Johansson hoppas, att Det nya hela, människorna och da stora Amerika skall vara lika läsbar för samhällsfrågorna, och dock alltid svensk publik, som o o v a n ä m n d a ensam.
A l t av intet låta sig dupera.
- » Jag skulle ej en gång arbete varit för amerikansk.
Och sannerligen ger den en » klas- vilja komma till denne stolte stjärn- sisk » bild den unga och stora tydare Emerson om igs e j hade min Västern, som Fredrika Bremer ge- egen himmel med stjärnor och sol uppå, vilkas härlighet han torde, " Det unga Amerika, skildringar av Fre menterade av Klara Johansson.
Wahl- ström och Widstrand.
8: - kr.
föga ana. » Du underbara Fredrika Bremer.
Ogripbar för ord är den verkan av vederkvickelse, av rensning och jorden ra Men moni i samhällslivet, det välstånd ska - skyldig tar vägar, gator, parker etc. får och fördomsfri syn ville vi önska man räkna med den enskildes r i t t oss som utgångspunkt för byggan- a t t med andras uteslutande f ö r - f o g a över ett visst område.
Vi de av en ny värld.
Dig var given en sådan syn i djupaste mått.
SI väl på hand.
En förutsättning härför är att du finns.
H.
L.
H. trygghet och åter trygghet.
Pro- möjliga produktivitet varje Man
jordränta, kapitalet med kapital- ränta eller kapitalvinst och arbetet med lön.
I myrket avsides beläg- na orter, där jord står gratis till förfogande fördelas det mycket blygsamma produktionsresultatet endast mellan arbetet och kapitalet (kapitalet utgör väl i så fall föga mer iiii enkla redskap.)
Jämför nu denna ytterlighet med det faktum att man i storstadens centrum får betala 1000-ink kronor för tillträ- de till en enda kvadratmeter.
Här- om dagen omtalande en a v Tidevar- vets läsare att ett obetydligt tomt- område i Vasastaden utbytts mot ett skogsområde på 1000 tunnland i Jämtland.
Det senare represente- rade mer ä n 12000 gånger större yta iiii stockholmsmarken.
Detta innebär j u i själva verket a t t jord- räntan var 12,000 gånger högre pr ytenhet i det ena fallet än i det andra.
Den lilla fläck r i d Gustav Adolfs torg, i i vilken Skandinavis- ka bankens hus är uppfört, repre- senterar högre jordränta iiii d e flesta storgods i landet Jordränta ä r alltså uttrycket för det värde, det årliga belopp, marknaden åsät- ter varje särskilt område eller na- turtillgång.
Jordräntan kommer genom att noggrant följa jordbe- hovets gradering, a t t variera mel-!
: iii 0 och svindlande belopp.
Ju mer man tränger in i detta förhållande, dess mer under h a r vi- sar sig den ordning, som det eko- nomiska livet själv skapar, dess mer naturligt framstår också kra- vet på a t t denna ofantliga gemen- samma fond tillföres det allmänna för tillgodoseendet a v gemensam- ma behov.
jordränteinkomster.
Emellertid är detta en mycket lång och på grund a v den mänskliga trögheten svår väg.
Elin Wägners Svart på vitt.
Mötesplatsen.
nya bok.
EN SEGER.
Föreningen Frisinna- På många håll liar m a n under senare år börjat tvivla på, j a be- (F o r t s.
f r.
s i d.
1.)
I Oslo finnes sedan tre år ett Mödre- stämt bestrida, a t t målet k a n nås hygienkontor.
Det är upprättat av den på detta sätt.
Den livliga och med den amerikanska hjälpaktio- kända föregångskvinnan fru Katti Anker- s t a r k t växande danska Rättsstats- nen.
Iion träffar Sebastian Martius Möller.
Tidevarvets Rådfrågningsbyrå för rörelsen tycks numera ha samlat i landsflykt, blir hans sekreterare föräldrar har i detta företag sett sin före- sig om kravet på jordräntans so- och är räddningslöst prisgiven åt bild.
cialisering pa en gång.
Detta skul- Verksamheten är inriktad på a l l med le dock icke ske helt utan vederlag.
den bestickande tjusning, denne man råd och upplysningar bistå mödrar såväl utövar.
Han har rasdjurets ädla Man tänker sig a t t allförmö- före som efter barnets ankomst.
A l l t som g e n h e t i landet likställes och skönhet, barnets friska glädje och kan bidraga till att göra ett barn friskt a t t innehavarna i form a v skuld- strålande leende och den handlings- och sunt vill man lära föräldrarna.
Utan bevis överlåtes en viss procent a v och stridbare m a n n e s tvivel en positivt samhällsnyttig verksam- av densamma på det allmänna, kraftige drift att nå sitt mål.
hel.
som i sin tur använder skuldbevi- hänsynslösa sen till ersättning åt jordägarna.
kronor eller kvinnor, genom att dö-, Men denna vördnad för det friska och starka livet kan e j förenas med att barn da eller älska.
Själv tjusas han av hus ansvarslöst som helst kastas in i en U n d v i k onaturliga åtgärder!
den unga amerikanskans rena, obe- bekymmersam värld.
Jag skall icke här inlåta mig på rörda väsen.
För hennes tro på rätt T y det gives otvivelaktigt tillfällen då de båda metodernas för- eller och sanning och barmhärtighet och ett par äkta makar måste anse som sin nackdelar.
Jag har velat begränsa andra otidsenliga ideal, kallar han skyldighet a l l undvika familjeförökning, mig till ett försök att klargöra, henne Credo.
Hon älskar honom att en nödvändig mellantid må för- vad soni enligt min mening är det iii mellan barnens ankomst, för att mo- centrala i den stora jordfrågan.
med sin själs hela hängivenhet.
Men derns hälsotillstånd på det hela taget för- genom livets irrationella och för bjuder det, eller för a l l sjukliga anlag ej Att denna ä r en angelägenhet, som icke blott berör den mindre dolda spel av orsaker och verknin- nå föras vidare.
Och till sist måste barn- del av befolkningen som ä g n a r sig gar, kommer just hon att driva ho- antalet stå i ett visst förhållande till in- direkt å t jordbruk, torde v a r a miljens utkomstmöjligheter.
klart för alla.
I själva verket rör nom i döden.
Hon har bett honom Det säger sig självt, att sexuell arhåll- den i minst lika hög grad den an- att skona sin fiende Cark ännu någ- samhet är det säkraste medlet härtill och dra övervägande delen av befolk- ra dagar - men dessa dagar an- låter sig ork i många fall ett sådant lev- ningen, soni ä g n a r sig At helt and- vänder Cark just till att låta en av nadssätt väl genomföras utan skadliga ra näringnr och levnadskall.
Det sina lönnmördare döda Martius.
För följder.
Men han fullständig avhållsam- är när vi förlora detta faktum ur het icke iakttagas, måste befruktnings- sikte, som v i komma på sned i vå- Credo lir det, som om universum hämmande metoder tillgripas, o m e j mo- i n diskussioner i jordfrågan.
Det störtade samman.
Iion får göra den derns eller barnens hälsa skall ärenlyras.
ä r sålunda i e k e i intyecknings- bittra erfarenhet, vars frätande Meddelandet om vederhäftig kunskap i väsendet som något egentligt miss- spets väl mången a v oss känt in hithörande frågor förekommer även där- förhållande är a t t söka.
För min del mot sina hjärtfibrer, så att de vitnat för genom Mödrehygienkontoret.
Många kan jag icke med bästa vilja se utslitna och sjuka mödrar ha med tack- vad väsentligt som skulle vinnas av smärta - den erfarenheten, att samhet mottagit hjälp under de gångna Metoden.
å t e r s t å r den stora frågan: Hur på a t t staten övertoge bankernas en handling, som göres av renaste tre åren.
skall denna omläggning ske?
Hur roll som långivare.
Och a t t å and- uppsåt och utifrån det bästa i vårt Men nu kom i höst ett lömskt angrepp.
kan med andra ord jordräntan so- r a sidan, som fröken Tamm antyd- väsen, ofta drager över oss det dju- På ett prästmöte i Trondhjem diskutera- cialiseras?
Det hittills vanligen de, förbjuda inteckning utöver en paste lidandet: des barnreglering.
Inledaren, en läkare gräns ä r minst sagt e t t tve- viss förordade tillvägagångssättet, det Förhållandet mellan Martius prof. Holst, fördömde ej all folk begränsa- soni Henry George och många eggat svärd.
Människor skulle, &amp; - de sitt barnantal.
Sjukdom och ekono- och Credo är skildrat med den som de alltid gjort när lagstift- med honom anvisat, är ju a t t efter miska vanskligheter gjorde sådant nödvän separat taxering av jordvärdet på- ii ingen sätter god tyckliga gränser finaste känslighet.
Mannen, för vil- digt.
Han fördömde tydligen e j heller att lägga detta en avgift, som höjes för i och för s i g legitim verksam- ken intet är nytt men för vilken preventivmedel användas.
Men kunskap successivt för a t t åstadkomma en het, på omvägar söka komma till älskogsleken aldrig förlorar lekens, härom borde endast lämnas privat - ej Det ä r svårt a t t förstå a t t lugnare övergång.
Genom de så- rätta.
» slike kontor », som i prästernas fantasi stridens och segerns tjusning och å lunda inflytande inkomsterna någon liberalt sinnad, som upple- vat det stora fiaskot a v kristids- erövringens fest - och den unga bleva till » lastens verste buler ».
Något skulle nu utgående skatter på kon-, måste göras.
Moralvärnföreningen ingrep.
sumtion (tullar), byggnader, jord- regleringen, kan tänka sig a t t på kvinnan, för viken allt i kärleken Den sovande preventivlagen, l y även Nor- förbättringar, a r v etc. bortfalla.
längden något gott kan komma ur är så nytt och daggfriskt som en ge har en sådan (§ 377 norsk straffkov) Små steg i denna riktning ha ju en dylik åtgärd.
Den senaste danska jordlagstift- vårmorgon - deras känslor löpa i måste väckns upp och åtal anställas icke tagits på åtskilliga håll i världen, direkt mot Mödrehygienkontoret, dock så på sistone även i Danmark.
Det ningen beträffande upplåtandet helt olika kurvor av åtrå och öm- att det indirekt kunde drabbas.
En an- av i '.
d. fideikommissjord visar i het, av lust och längtan.
Först vid finns stora städer, exempelvis nonsör av gummivaror a v bakgatornas Sydney i Australien, som vad smått det resultat vi skulle kom- hans dödsbädd känner Iion den ful- typ, anklagades, icke för att han för snöd indroges.
kommunen beträffar äro så gott m a till om jordräntan la sammansmältningen, samtidighe- vinning sålde smutslitteratur och osedliga som skattefria, tack vare sinn Jordbrukaren köper s i t t jordstyc- ten och enheten av en känsla utan vykort, utan för annonsering om preven- ke, erhåller vanlig lagfart, men tivmedel.
betalar ingen köpeskilling blott en gräns.
årlig ränta.
Denna är icke god- .iv ansikten, som skymta och för- Fru Katti Anker-Möller, professor Otto m. fl.
blevo tycklig, den utgår med en viss pro- svinna.
minns man kanske helst Mohr, fru B e t z y Kjelsberg inkallade att yttra sig o m saken.
cent på det värde som den allmän- na taxeringen åsatt marken.
Den- Kristoffer, den store, gode och vän- Mannen blev frikänd och angreppet som na taxering skiljer på det rena lige bonden, som är Martius ’ och var riktat mol mödrehygienkontoret, så- jordvärdet och påtagliga jordför- Credos vän och hjälpare.
Som en lunda tillbakavisat.
Ett märkligt prejudi- hiittringar s a m t naturligtvis bygg- gång Christophoros, bär han en kat är vunnit, ty härmed är fastslaget, all nadsvärden.
Räntebeloppet stiger dyrbar börda på sina axlar, vittnes- preventivmedlens användning i och för sig och faller med ändringarna i taxe- icke kan betraktas som något osedligt.
ringsvärdet.
I köpebrevet före- bördet om att det goda trots allt Fru Katti Anker-Möller är a l l lyckön- kommer en klausul beträffande ännu går sin tysta, ljusa och stilla ska till att hennes modiga försök att lyfta missbruk, men i övrigt har denne gång bland människor, som famla h In denna fråga ut ur lastens hålor till jordbrukare alldeles samma rättig- i en värld a v mörker.
Om man vill en renare omgivning krönts med fram- heter som en vanlig jordigare.
Han kan sälja, b y t a och testamen- eller ej.
minns man ett annat av gång.
bokens ansikten - Letitia.
kvinnan, tera bort sin jordrätt.
Ilen tomträtt på vilken samhäl- s o m Martius älskat och förbrukat MANNEN U T A N MINNE.
len som Äppelviken, Enskede m.fl. och kastat bort som en halvrökt bygga, är också i någon mån e n cigarett.
Det ligger ett helt kvinno- ordning av det slag soni skulle in- Porträtt!
Fet stil!
Mannen utan minne träda o m jordräntan indroges.
Fe- öde i de ord, Iion en gång yttrar till talar i radio kl. 9.
Radioevenemang i let med det nuvarande tomträtts- Martius: » Först din mun, sen din kväll.
- Och så slutar en notis med att institutet är dock dels att tiden är fot — » ” Man kan vara fullt förvissad om.
att den brgränsad och dels a t t avgälden I en bok, som likt denna tecknar ä r fixerad för generationer fram- en värld i gungning och strid.
mås- märklige översten inte kommer a t t sak- åt.
Detta senare har j u dock va- na lyssnare ”.
rit s: ~ gott som nödvändigt, efter- te ej blott individerna framträda Vår samtid Ar så jäklad.
den har inte som v i i Sverige i motsats till vad utan även massan.
Det är också ett tid att fördjupa sig i tillvarons gåtor.
V i fallet numera ä r i Danmark sakna a v bokens originellaste drag, att vilja därför lära utan att arbeta och en allmän, rationell separat jord- förstå utan att tänka.
Vi vilja veta, vad vi värdering.
Det ä r ingen överdrift a t t knap- suggestiv kraft.
Folkmassan, som ska ha för åsikter.
Det ä r tidsbesparande.
past något rationellt steg den ena dagen är likgiltig för Mar- Och tekniken hjälper oss.
Radio och bio- inom hela komplexet a v jordfrå- tius, flammar nästa dag upp i en grafer, r a d behöva vi mer.
Och i tidning- gor kan tagas så länge en dylik våldsam eld av hänförelse för den jordvärdering saknas.
Vi behöva döde hövdingen, som göres t i l l mar- arna står, vad man bör tycka.
Medan man går över Stureplan vrålar en högsta- den för expropriation, v i behöva den för åborätt, för arrendelag- tyr och helgon.
Åter några dagar Inre ut dagsnyheterna.
Man kan omöjligt stiftning, för vattenrätt, för tomt- - och entusiasmen ebbar ut i kri- hinna med a11 intressera sig för allt, man rätt o.s.v. tisk torka och grälsjukt bakrus.
måste till en viss grad förbli likgiltig för Jordvärdets taxering är det för- Det ansikte, som till sist löser sina medmänniskor.
Men någon gång be- s t a nödvändiga.
Om detta förbere- sig ut ur denna egendomliga bok.
är höva också vi förströelse.
Någon gång dande steg torde också alla för jordfrågan intresserade kunna tidens ansikte, märkt av blod och måste även våra själar eldas a v hänförel- enas.
Gå v i den vägen, se v i också tårar, strid och smärta, lust och li- se.
Eli av dessa tillfällen var när klarare jordfrågan i hela dess delse, och dock genomlyst a r en " mannen utan minne " talade i radio.
vidd; då ljusna också utsikterna stråle av tro och hopp.
Ingenting.
som kunde antränga oss.
Men för en samling k r i n g dess grundli- Emy Ek.
sensationellt!
ga lösning.
J o h a n Hansson.
— de K v i n n o r i E s k i l s t u - na hade d.
9 nov.
e t t sammanträ- de, vid vilket fröken Elisabeth T a m m, Fogelstad, talade över ämnet N å g r a i n t r y c k från d e senaste årens politiska utveckling.
Vi anföra i s a m m a n d r a g avslut- ningen a v fröken T a m m s föredrag: ” Två makter på sida vid sida, majori-, tetens och penningens.
Det är majorite- tens, som styr till del yttre, den segrar vid val, den avgör besluten, den rår all- tid till synes.
Visserligen lämnar den ifrån sig den verkställande makten till byråkratin, till ämbetsverk och nya äm- betsverk, Där mötas höger och socialde- mokrater.
Socialdemokraterna finna i b y - råkratin sakkunskap ulan a l l behöva hålla sig inom partigränserna, högern lämnar hellre makten till tjänstemän än till socialdemokrater.
Majoriteten är sä- ker på sin rak.
Under liden går penning- ens makt sin väg fram.
Den låter de po- litiska parlirrna tro, alt de ha bestäm- manderätten.
Den ger dem till och med förlagskapital, lånar ut till allt och alla.
Stat, kommuner, enskilda företag och fö- retagare låna.
Och vad är det, som sker.
Kapitalet snmlas på allt färre och färre händer, banker, bolag och ett fåtal en- skilda.
Och får det fortgå, säger penning- ens makt en vacker dag till majoritetens: betala.
Vad har den då att betala med?
Med sina fri- och rättigheter.
Kom- mer majoriteten att betala det dyra priset Det blir ulan strid?
Antagligen inte.
klasskampens avgörande skede, det ske- de, som inletts genom den borgerli- g a s a m l i n g e n.
i så fall endast Kan detta undvikas!
demokrati.
Inte genom en förverkligad bara ett genombrott, som visar oss på demokratin och gör några framlande och oformliga försök, som få namn av demo- krati.
Utan en sann och upplyst demokra- ti.
Som skapar och g e r rum för ledare från alla partier och samhällslager!
Som gör det delade ansvaret - inte som nu till ingens -- ulan så starkt, all det bry- ter väg genom formerna för del levande livet.
En demokrati, som gör rättvisa Pi var enskild så att samhällets danas d ä r - efter. ” E f t e r ' föredraget följde diskus- sion i fredsfrågan.
Vid mötet, som präglades a v den bästa stämning förekom ä v e n so- losång a r fröken E l n a Fernström s a m t körsång av e n damkör.
Med anledning a v artikeln ” Ett fall för lagstiftare a t t beakta " i n r 45 av Tidevarvet företogs e n in- samling till förmån för den s j u k a hustrun.
S u m m a n översändes till Tidevarvets Rådfrågningsbyrå i Stockholm.
E.G.
