# ID: svediakorp-per3366
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1927
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,677
# sentences: 709
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Tidevarvet N:r 48 W i I h e I m Vår ledande artikel Det gäl- l Der livet sammanställer ögon- blicksbilder från det engelska par- lamentet och stadsfullmäktige i Stockholm.
Fröken EIisabeth T a m m har i klubben Fritt Forum hållit en diskussionsinledning om Rätt a t t besitta jord, återges i Tidevarvet.
som I frågan om Tomträtt och äganderätt som åter är brännande ger Åbergsson fröken Anna en orientering.
S t e n h a.m m a r.
Till minne.
Det sjöng och spelade den av en be- rusad vår i Sverges tonkonst dag 21-åringen Wilhelm Stenham- mar lyfte ungdomens vingår till flykt i världen och med sin bru- sande friska första pianokonsert både gav och infriade musikaliska löften av sällsynt glans.
Och slag i slag följde det nya: körverk, opera, kvartetter, ballader och visor.
I dem alla susade ungdomens över- rika hänförelse och värme, en ly- risk idealitet, så svärmiskt ljus och nordisk.
Så betaget melodiskt skim- rande som lövskogens blonda vår.
Det var något nytt och okänt i vårt karga l a n d o. dess mörka tonkonst.
Det gick också som det skulle: den Om Grazia Deleddas nya elden slog gnistor ur sten och sista bok skriver från Italien folk.
och folket svarade med en doktor Gunhild d B e r g h.
hänförelse, som icke gav den unge tondiktarens egen efter i värme.
Med tonsättaren Wilhelm Stenham- förenades därtill en lysande bok pianist och en allmänt musikalisk begåvning av största vidsträckthet.
Som dirigent, solist vid flygeln, kammarmusikspelare och ackom- r unge mu- Under rubriken Guds röst pagnatör m knappast och människors skriver sikern Ellen Michelsen an- mar Marika Stjernstedts R e s n i n g i målet.
mäler mörknande, an- vårhimlen mörknade, och sekelskiftet e n nan Wilhelm Stenhammar vi möta.
Den nya utvecklingsetappen be- tecknas åter av en pianokonsert.
Men den är ett stridens, grubblets och brottningens verk.
I den tiden mognande dock mannen inom konst- nären.
Seklets första år sågo skön- hetsdyrkarna från 90-talet - och Wilhelm Stenhammar hade av an- lag, böjelse och nödvändighet säl- lat sig till den kulturkrets, som i korta ord kan belysas med nam- nen Levertin och Heidenstam byta sin sydländska håg mot nor- diskt allvar.
Det v a r den svenska samlingens tider, och starkare to- nade icke denna av både personligt och folkligt patos burna samlings- känsla än i Heidenstam-Stenham- mars Ett folk, Som en av rinn dyr- Men gnola så vemo- som i öga den kan brin- na som i FyI- gia, dö viskande bort som i Ada- gio - eller leka som i Lycklands- resan.
Den äger alltid den ridder- folktonens liga nobless.
Idealite- ten, skönheten lyser därigenom.
- Och baraste ägodelar bevarar också lan- det från den stunden och för alltid den lilla enkla, innerliga hymnen Sverige.
Hur mycket den bundit samman av stridiga, kämpande svenska viljor, kunna vi nog icke räkna eller i fattiga ord beskriva.
Det är den diktande sångens stora jordmån, och hemlighetsfulla gåva.
B j ö r k m a n - G o l d - förut v det blonda, Med melodiens innerliga troll- schmidt om svenska ordspråk charmen och den österrikiske sallads- vårliga, en smula dénfant gaté, be- makt är det Wilhelm Stenham- mars konst betager oss.
Den kan tog oss alla.
hunden ».
Elsa Stjärn- dessa vä- sensdrag förblek- na eller slockna aldrig i Wilhelm Stenhammars musikaliska dikt- ning, ty de levde rotfästa i hans ädelt mänsklig personlighet.
V möta dem åter fördjupade, i G moll-symfonien, i Serenaden, i de sista stråkkvar- tetterna, där nordiskt lynne och hesperisk, klassisk skönhetsläng- tan ingå en så gripande före- ning.
Vi möta dem.
fulltonligt bru- sande, i det sista stora verket.
kan- taten Sägnen, denna hymn till mu- sikens älska makt, som endast kunde bli till ton under den själ- fulle mästarens händer.
Idealitetens vida syn och vilja är - R ä t t a t t b e s i t t a jord.
når den aldrig a till stöd de i många.
världen, Hans eljes praktiska idealism var oförliknelig.
Med ljus, betvingande energi och klaraste tanke ledde han den sven.
Av Elisabeth Tamm.
annan vanhävdslagen, förbud för bolag skall ge hela folket hem och föda.
sätt förvärvat ett stycke jord.
stör- att förvärva jordbruk, skogslag- Samhället har skyldighet att vaka re eller mindre, och därmed åta- stiftningen, egnahemsrörelsen o.s.
att denna rätt till jorden blir git sig att svara för brukandet.
v. ha kommit t i l l i sådant syfte.
tillvaratagen av d e m som ha sig M a n her således att utgå M e n vilka fördelar det än medfört, anförtrott att sköta jorden.
Men ifrån, att det finns två slag av rätt målet har man inte vunnit.
Ensta- var går gränsen mellan dessa bå- till jord, vilkas inbördes förhållan- ka detaljer lösa inte problemet i da parters rätt?
Som det nu är, de måste regleras.
dess helhet.
Det bör från grun- har samhället alldeles tydligt en Återstår då under vilka former den tagas upp i hela sin vidd.
Vår känsla av att dess rättigheter in- den enskilda rätten bör besittas.
tid måste i lag ta ställning till te äro tillgodosedda.
Och jordägar- ” I svenska folkmedvetandet lärer jordäganderättens natur.
na!
V i ha också en känsla av, att finnas en djupt rotad övertygelse Som föremål för äganderätt är vår rätt gång på gång trädes för om äganderättens ovillkorliga fö- det uppenbart, att jord intar en nära, Alla vänta på skiljedom.
reträde framför varje annan upp- särställning.
M a n kan inte hindra Förklaringen ligger i jord- låtelseform ”, yttrar lagrådet.
Det människor att ha fötterna på jor- äganderättens natur, Där ges kan inte förnekas, att en sådan den och att andas luften, man kan skiljedomen.
Kanske kunde v i folkmening finns, I äganderätten inte hindra solen att skina på dem, få in i vår jordabalk som nu en- ligger en viss borgen för jordens även om de inte ha lagfart och dast talar om laga fång, en para- skötsel så tiiivida som det måste fastebrev.
Jorden kan inte förflyt- graf om jordäganderättens natur.
vara med ägarens fördel förenat tas, men människorna måste för- Den skulle fastslå att där finns inte bara att erhålla största möj- flytta sig.
Äganderätten kan inte t v å slag av rätt till jorden.
en liga avkastning utan också - just hejda samfärdseln och låta utveek- allmän och en enskild.
Den allmän- därför att han äger jorden att lingen stanna av.
Vi tala också om na tillhör alla landets innebygga- hålla den i stånd för framtiden.
- ” I Förhållandet mellan jorden och människorna ändrar sig under ut- vecklingens gång.
Men när det för- hållandet inte håller jämna steg med utvecklingen, när det inte svarar mot det allmänna rättsmed- vetandet i tiden.
blir jordfrågan, som man säger, aktuell.
Att tala om jordfrågans lösning är vilse- ledande.
En levande fråga kan inte lösas en gång för alla.
T i d ef- ter skapar det tillfälliga läget spörsmål, som kräva ett svar för att bringas ur världen.
Rätt nit besitta jord, det är dess betingelser, som göra, att vår tid inte kan ge sig till freds i avse- ende på jordfrågan.
Två motsatta åskådningar, göra sig gällande.
Samhället har sanktionerat dem båda.
Å ena sidan erkänns den enskilda äganderätten, A andra si- dan kringskäres den.
Hur menar - samhället?
Det har inte sagts ” vårt ifrån.
Jo, man h a r påvisat och ” vårt land ", alla folk tala om re gemensamt, Å deras vägnar land ", Det kan inte bara skall samhället förvalta denna påtalat vissa missbruk, som den ligga i, att man får, betala skatt rätt.
Den tillkommer att bevaka gjort sig till det landet, det måste bero på att jordens fördelning och skötsel enskilda äganderätten skyldig till.
man har sökt skydda en djupare samhörighet.
som hott- är nationalekonomisk och ända- och främja deras rätt som blivit nar i ansvar.
Och ansvaret måste målsenlig.
Den enskilda rätten till- kränkt.
Den nya a r r e n d e l a g e n, sig till jorden.
målsenlig.
dem, som på ett eller annat även Äro Edra inkomster för .stora?
varom inte.
nedbringa Edra livsmedelskostna- ra butiker jordiska livsverk.
den oförgängliga to- ska musiken på dess väg mot må- let; folket.
Konsten var för honom kulturens stora främjarinna och han såg den aldrig utan samman- hang med livet, behöva vi peka på hans insatser?
Hur han som di- rigent och utövande konstnär flyttat den svenska odlingens gränser mot rikare, sydliga luftstreck, hur den klassiska tonkonstens mästare ge- nom honom blivit furstar också av vårt rike?
Hur han bistått det unga och nya?
Vi känna det, stad och land.
Ett enda namn: Göteborgs Orkesterförening.
Det kan med stolta ord berätta om den rikedom av kunskap, universellt intresse, personlig vilja och skönhetsglädje; som genom Wilhelm Stenhammar, aristokraten, gått ut till Sveriges folk.
Och till vår ma.
bildnings from- Nu är det kungsborg i vår ton- konst.
Men Wilhelm Stenhammars Men äganderätten kan också m i s s verk och minne skola betvinga sor- brukas.
Den har möjliggjort att samla mycket jord som inte ut- Med dem lyfter hnn oss till sin egen hänförelse, Och idealite- nyttjas till fullo, på ett fåtal tens ljus kan icke händer, att göra jorden till föremål för spekulation och ett gen.
(Forts. å ' @ sid.
4.)
KONSUMTIONSFÖRENINGEN STOCKHOLM Ture Rangström.
ANTOINETTE W. NORDINGS Eau de Cologne
Svart p å vitt.
Det gäller livet.
Vid underhusets behandling i förra veckan av arbetslöshetsfrå- Vad menar ungdomen?
gan inom kolindustrien hände det Domkapitlets utslag med anled- oerhörda att debatten på grund av ning av anmälan mot Kyrkoherde oppositionens upproriska hållning Sam Thysell för att han uraktlåtit måste avbrytas.
Då arbetsministe- att vid högmässogudstjänsten läsa för försvaret har med fyra riets sig för att å re röster mot tre avstyrkt vidtagan- geringens vägnar besvara en av de av någon åtgärd med följande mr.Mac Donald gjord framställ- motivering: ning höjdes en storm av protester För domkapitlet står det utom allt tvi- från arbetarepartiets representan- vel att kyrkans gudstjänstordning i sin objektivitet och fasthet innebär ett nöd- ter, som fordrade svar av premier- vändigt skydd mot godtycke från den minister Baldwin själv.
Talmannen tjänsteförrättande prästens sida och att blev tvungen att uppskjuta över- församlingen har rätt att vänta att den- läggningarna på en timme.
Vid de- na ordning också troget följes.
Domkapit- ras återupptagande började tumul- let k a n emellertid icke underlåta att hän- visa till den omständigheten, att enligt tet på nytt och debatten avbröts gällande lag om värnpliktiga, vilka hyra för dagen.
samvetsbetänkligheter mot värnplikt- Händelsen kastar som ett bränn- tjänstgöring, lättnader medgivas dem på glas sitt skrapa ljus över en av de grund av deras samvetsbetänkligheter.
Då nu påtalade avvikelsen i fråga om bö- viktigaste och svåraste frågor som den nen för rikets försvar är motiverad av England har att lösa för närvaran- samvetsbetänkligheter, anser sig domka- de.
Samtidigt som frågan skall pitlet icke kunna undgå att beträffande handlas i parlamentet vandrar en densamma taga hänsyn till nämnda lag- avdelning gruvarbetare till fots stiftning och icke böra vidtaga någon åt- gärd enligt lagen om ämbetsbrott av från ett av de vanlottade gruvdi- präst.
I samband härmed anser domka- strikten för att i London demonstre- pitlet sig böra taga i betraktande den om- ra för förbättrade villkor.
Illa ut- ständigheten att särskilt tillkallade sak- rustade, försvagade av långvarig kunniga i ” förslag till handbok for sven- fattigdom vandra dessa demon- ska kyrkan " av år 1926 genom alternati- va förslag beträffande allmänna kyrko- stranter flera mil om dagen i vin- bönen berett en väg för undvikande av de terkölden.
De bära packning på svårigheter, som kunna uppstå genom ryggen och ha sina säkerhetslam- samvetsbetänkligheter inför ifrågavaran- fästa por i bältet.
Många äro sju- de punkt i högmässoritualen.
ka.
Många lida B Y skadade fötter En, reservation till protokollet under den för dem ovana mar- med två instämmanden - från trenne lektorer - har avgivits och schen bönen chef reste - Det olyckliga läget inom kolindu- strin, som skarpare än förut de- lat engelska samhället i två klas- Jag kan till lyder: Självrannsakan och politik.
Indiska Kvinnofö bundet - den största av Kvin oför- indiska kvinnosamman- slutningar och den som särskilt arbetat fram den indiska kvinnans politiska röst rätt, har haft stort representant- och opi- nionsmöte i Madras, d i r män och kvin- nor enhälligt antagit en resolutin mot Katherine Mayos bok Mother India (Se Tidevarvet nr 43).
Tidevarvet nr 43).
Resolutionen vänder sig mot gene- raliseringen en av det indiska fol- nornas slaveri och okunnighet.
Den myn- nar ut i en vädjan till Indiens Lagstiftan- de församling och de Lagstiftande pro- vinsråden att vidtaga åtgärder mot barn- äktenskap, minderårigas, föräldraskap, tempelprostitution etc. Gandhi ger i en artikel i Young India ungefär samma synpunkter, tränger blott längre i självrannsakans djup.
Han säger: Boken är otvivelaktigt osann, om än dess fakta äro aldrig så sanna.
Om jag plockar ut och omsorgsfullt beskriver alla smutshögar i Londons rännstenar och säger ” sådant är London ”, så vore mina fakta omöjliga att förneka, men mitt omdöme vore en förvanskning av sanningen.
Miss Mayos ‘ bok är ingenting bättre och ingenting annat.
Den är osann därför att den fördömer ett helt folk under orden ” Indiens folk-.
Den är osann därför att den vädjar till den engelska förvaltningens förtjänster, vars berömmelse mången ärlig engelsk officer rodnar inför.
- Men ironien bakom det hela ligger däri, att Hirs Ma- - yo ägnat sin bok ” åt Indiens folk ".
Ty hon har säkerligen inte skrivit den som fullo instämma i vad dom- en reformator, av kärlek!
- - kapitlet i sin skrivelse till kyrkoherden Men jag kommer till tavlans andra si- Thysell lnledningsvis yttrat beträffande da.
Då jag anser boken olämplig att gudstjänstordning och församlingens läggas fram för engelsmän och amerika- att vänta att denna troget följdes, nare (ly den kan inte göra dem något man finner vad domkapitlet rd9 " anfört gott) så L i n den däremot läsas med ut- byte av varje indier.
Överdrivna äro vis- ser är långt ifrån lätt klarat.
Man vår söker efter varje möjlig utväg ur rätt det härskande betrycket.
Gruvarbe- i samband med här föreliggande fall lätt tarnas organisation har inför rege- kunna tolkas som ett medgivande eller ringen framlagt ett förslag, som av- åtminstone tolerarande från dess sida av ser alt råda bot på den outhärdliga att präst under vissa omständigheter ute- ur allmänna kyrkobönen bönen arbetslösheten inom kolindustrien, sluter för rikets försvar, ett medgivande, som I förslaget ingår bl.a. avskaffande jag anser, att domkapitlet varken kan el- a v den nyinförda åttatimmarsdag- ler bar lämna. ” Med våra vanenötta tankebanor en, vilken medfört ökad arbetslös- förmå vi kanske knappt att på all- het och en inskränkning av de an- var ställda oss inför dessa aktstyc- ställdas arbets- och förtjänstmöj- ken.
ligheter.
Förslaget upptar ridare in- ” Kyrkans gudstjänstordning i förandet av restriktioner med avse- dess objektivitet och fasthet ".
ende på anställning av ungdomar.
höjd skolålder för dessa, förbättra- ken ljöd de svidande och vinande de bostadsförhållanden på de gruv- orden " mitt hus är ett bönehus, områden som ännu kunna tänkas men I han gjort det till en rövar- utveckla sig - för att befordra ar- beskraftens rörlighet - m. m.
Del påpekas slutligen att över 18 proc.
objektivitet och fasthet.
Och vidare: ungdomens lärare av gruvarbetarna äro arbetslösa, reserverar sig inför ” ett medgi- att de arbetslösas antal ökats med vande eller åtminstone tolereran- 130.000 sedan åttatimmarsdagens de av att präst under vissa om- införande och att otillräcklig arbets- ständigheter utesluter bönen för serligen dess bilder av vår brist på hy- gien, vårt barnäktenskap etc.
Men om vi tyglar vår vrede, så skall vi lära, som jag alltid själv har lärt, mer av d a som kritiserar än av dem som beundrar oss Den agitation, som har rests mol den- na bok, är i fara att slå över.
Det finns - - anledning till raseri!
” Den hämtar överallt fram det goda, och lämnar kvar allenast det onyttiga. ” ingen vise Så långt Gandhi.
- Vem har skapat den, vem kan om- Den engelska regeringen har i dagar- den själv- söka resultatet av provisoriska styrelse, som gavs åt Indien genom en parlamentsakt av 1919 Undersöknings- kula ” – ägde säkerligen på sam- kommisstionen skulle enligt denna samma i även - - v 4 förtjänst inom gruvindustrien blivit allt vanligare.
Regeringen har som bekant fram- lagt ett stort jordförslag för att ge- nom Jordens bättre utnyttjande kunna bereda flera människor ut- komstmöjligheter.
Genom att ra- tionellt bruka jorden skulle på det område, där nu en människa får sin bärgning, tre kunna försörja sig.
(Se Danmarks utstyckade går- dar!)
Men detta föslag har kanske kommit för sent.
I England vill stadsbefolkningen inte längre åter- gå till jorden.
Det ä r m utväg, som efter århundradens snedvridna förhällandm ' kanske blivit stängd.
I jämförelse med denna ytterli- gare svårighet för England måste betydelsen stå klar av att vi i Sver- ge inte försitta tiden på denna punkt.
Här lever ännu första och andra generationen i städerna.
med sina föräldrar på Iandsbygden och med traditionens rötter ännu fästa vid jorden.
För oss står ännu möj- ligheten öppen att med jordens hjälp bringa jämnvikt i förhållandet mellan arbetskraft och arbetsupp- gifter.
Det är onödigt att framhålla att Vad menar ungdomen?
motiverar dess förtidiga födelse ganska svävande.
Kritiken - i detta fall från England, - gör gällande att man ej från Indien velat utnyttja den starka stämning mot Indisk självstyrelse, som skapats av Miss Mayos bok.
ungdomen?
I Linkö- Vilkendera skall erövra och utnyttja ping har nyligen annonserats en det historiska ögonblicket, Gandhis själv- filial av Sveriges fascistiska kamp- rannsakan och självuppfodran eller Eng- organisation.
Troligtvis säljes där lands politiska beräkningar?
Därpå häm- - och kanske i många städer ger förvisso mycken framtidshistoria.
- liksom i Stockholm Spöknippet på kor.
Nog ha vi diktatur.
Men var är Andens och det nya släktets själv- styrelse problemet är brännande också hor oss.
Det är överallt levande enskilda människor det gäller.
När vid sista stadsfullmäktigesammanträdet i Stockholm arbetslöshetsunderstödet behandlades tvingande sig åter detta faktum fram.
De fogliga bravoro pen från Iäktaren (nedtystade av ordföranden) som beträffande så- dana yttranden av talarna som stämde med den personliga erfarenheten, underströko vikten av att arbete - det må gälla nödhjälpsarbete eller gruvarbete - ordnas så att det inte fördärvar den arbetslust och arbetsförmåga som är villkoret för att kunna hålla sig uppe i alla avseenden.
Det gäller livet.
Vi ha varken räd att dröjs eller väja.
Tomträtt eller äganderätt.
stadsfullmäktige i Stockholm få domar var att bereda ändamålsen- Landsvägen sydost från Stockholm går ÖVERLÄRARE PROFESSOR.
den 5:te dec.
till avgörande frallan liga och billiga bostäder för dem Stockholm har fått sin första En kraft, som under senare år huruvida tomtupplevelser för inom samhället, som voro därav genom idel odlade nejder, t. o. m. sko- kvinnlige överlärare.
Fröken Fri- bildat ett levande, spirituellt in- trädgårdsstäderna på stadens lant- mest i behov Den enskilda före- garna växter på förut odlad jord man? '
Härner har av folkskoledirek- slag i Sveriges kulturella liv, k egendomar fortfarande &amp; &amp; ske tagsamheten kunde man icke en- kan ännu se fördjupningar efter diken tionen enhälligt utsetts till överlä- förflyttats från den stimulerande m e d t o m t r ä t t eller om även samt lita till.
Beträffande sina mellan trädstammarna, stenrösen, som rare vid Gustaf Vasa folkskola, kontakten med Stockholms press- f ii r 8 ii l j n i n g av tomter med lantegendomar m i s t e staden inslå växt undan för undan, allteftersom plogen där hon tjänstgjort som lärarinna, och konstnärsvärld - till en kul-.
äganderätt eller återköpsrätt skall gått fram.
En träplog, där plöjaren arm- ändå sedan hon utexaminerades turhärd bortom haret.
i Finland.
komma att införas.
Det är tre år sedan betänkande na sin makt över marken för att styrka betydde minst lika mycket som den från Södra Seminariet år 1900 Alma S ö d e r h j e l m.
den kan- Visserligen ar Stockholm inte den d ' historikern d~ författarinnan avgavs a \ - tomträttsdelegerade söka skapa en ändamålsenlig och trubbiga plogbillens förmåga att skära d e n stad i Sverige, där en sådan har i dagarna avrest till Åbo, för Borgmästare Lindhagen.
Bygg- vacker stadsplan och inom denna motsträviga torven.
Senare generationer utnämning skett, I såväl Malmö att övertyga professuren i allmän mästare A.
E. Magnusson och ändamålsenliga och billiga bostä- har » lagt igen » täpporna mellan berg- som Landskrona och Helsingborg historia vid dess svenska akademi.
Advokaten Mathilda Staël von der.
Särdeles mycket beror på knallarna, som varande till hinders.
Tre finnas redan överlärarebefattning- Därmed kommer j o icke hennes Holstein.
Dessa yrkade på en hel sättet för upplåtelsen av marken.
som skötas av kvinnor.
men stämma ett språkrör för hennes del förbättringar i nu gällande För att kunna ernå avsevärda och plogbillar drivna av en motor behöver ar fröken Härners utnämning har i kloka, mänskliga hjärta — att för- tomträttsvillkor och förbättringar varaktiga resultat, för att kunna svängrum.
En traktor kan ej Iikt en oxe och myc- stumma ' eller fjärmas hen- i tomträttskrediten.
Vad upplåtel- åtminstone i väsentliga delar nå eller häst runda om bergknallar och in i nes beundrande vänkrets i en vid seformen beträffar yrkade de att målet och för framtiden på ett be- skrymslen och gärdsgårdshörn- Detta år ” Egentligen är det ju intet gott periferi runtom i Norden.
Mon upplåtelse av egnahemstomter in- stående sätt upprätthålla det.
sy- tecken att en sådan här sak anses otvivelaktigt kommer hennes nya o m de kommunala trädgårdsstä- nes det vara oeftergivligt, att sta- ' " orsak de många varför skog växter derna fortfarande skulle ske u t e- dens mark ej ånyo får prisgivas på förfädernas åkertegar i Södertörn.
så märkvärdigt ”, säger fräken Här- verksamhet och omgivning att krä- ner själv.
” Det visar ju bara, att va sin betydande del av hennes Det finns många, många bondgårdar stadens mark enskilda spekulationen.
u l u t a n d e inad tomträtt.
man ännu inte tror på krinnornas andliga vitlalitet och kraft.
Stadskollegiets utlåtande röran- Dessa synpunkter stöddes 1907 mellan Stockholm och Östersalt I flera med männen.
Men jag Under ett samtal med profes- jämlikhet av stadsfullmäktiges de tomtriitten föreligger nu juste- majoritet.
dem leves livet i samma tempo som för är ändå mycket glad.
särskilt där- Söderhjelm rat och tyckes i stort sett följa såväl liberaler som konservativa.
or att jag blev tillsatt inte i egen- ker hon sin glädje över att åter- tomträttsdelegerades förslag.
I I tomträttsdelegerades betänk- hundra år sedan endast med den skill- f kvinna, utan därför att huvudfrågan föreslås att tomtupp- ande av I924 framhäves nödvän- naden, att kyrkobesök ej så ofta förekom- skap Finland.
låtelserna för bostadsändamål sko- digheten av att fortfarande söka mer -- trots lastbil, ardennerhästar, väl man ansåg meriterna ligga så till, la ske uteslutande med tomträtt.
skydda det allmännas jordegen- underhållna vägar o. s.
Y.
Det dagliga li- att mitt val var befogat Annars dock knappast att förbli där, myc- Mot detta förslag har Herrar Juh- dom från förskingring.
I slutor- vet på en dylik gård är arbete och åter har folkskoleinspektör Nordland ket arbete väntar henne ännu i lin Dannfelt, Söderlund, Masre- den yttra delegerade att huvudsta- arbete.
Man läser Starbäck och ortstid- länge önskat att någon kvinna Sverige, Frankrike, ja överallt ute mätts bli medlem av övrerlärarkol-.
.
liez, Holmdahl och Lund reserve- dens tomträttssystem har velat rat sig och anse att stadskollegiet lägga grunden, t i l l en mänstergill ningen och har därmed fyllt sin själs be- Iegiet, som hittills bestått av 19 i världen.
bort tillstyrka att upplåtelse skall stadsbildning.
Tomträttsinstitutet hur.
Kvinnan är forfarande ett mellan min.
Både för flickornas under.
Söderhjelm utom visning kunna ske även med äganderätt.
i huvudstaden avser att med tomt- ting mellan djur och människor och småbarnsundervis- hon upplevat sin bästa tid, Den ar- Sedan riksdagen 1907 antagit rätten förena äganderättens för- vid kalasen och som änka, om ej sonen ningen måste det ju ha sin bety- betsfrid hon haft, det mått av delse, att de kvinniliga synpunk- framgång som hon vunnit i Sve- ny lag o m nyttjanderätt t i l l fast delar och utesluta dess skuggsidor är fullvuxen.
terna åtminstone i någon mån rige, hor gjort henne mycket lyck- egendom med bestämmelser om med hänsyn tagen till både den tomträtt, var Stockholm den första enskildes och det allmännnas verk- En gård I. ex. föder 22 personer alla komma fram.
helst som de man- lig.
Alma Söderhjelm ställer jour- stad som tillämpade det nya tomt.
liga och bestående fördelar.
Det äter vid samma bord - där finns sexton liga lärarna inte alls ha småbarn rättsinstitutet.
Redan i maj 1907 har planlagts så att det i likhet barn.
Det är nämligen två bröder.
båda om hand. "
nalistiken i Sverige synnerligen tillsatte stadsfullmäktige en kom- med äganderätten medför trygg- gifta, som har hushållet gemensamt.
Far Utan tvivel kommer den nya högt.
I många år har hennes egen mitté, den 8. k. Iantegendomskom- het i besittningen genom att upp- och mor och åtta barn i ett rymligt men befattningen.
som skall tillträdas penna tjänat journalistiken och mitten med Carl Lindhagen som låtelsen givits karaktären av en lågt rum, där fjorton års pojkar och tolv- den första jan.
nästa år, att med- hon har haft stor nytta av arbetet ordförande och med uppdrag att evärdlig upplåtelse Det ifrågava- föra en stor förändnring i fröken med rikssvensk press.
Men hon har framlägga successiva förd^ för rande tomträttssystemet skapar års flickor bäddas sida vid sida i samma Härners arbetsordning.
aldrig varit verksam vid en redak- användning av de staden tillhöri- till skillnad från äganderättssy- bädd.
Där bondmoran m l i b upp klockan Gustaf Vasa är ju en jämförel- tionsbyrå.
Hon framhåller med ga lantegendomarna i Brännkyr- stemet en starkare känsla hos ilen fyra-fem varje morgon sätta på kaffe sevis så liten skola, att det blir tillfredsställelse en yngre kvinno- ka och Bromma och denna kom- kommunala förvaltningen av sitt - ut och mjölka, medan bonden kommer någon tid över från expeditions- generations även tekniska utbild- mitté avgav förslag till vilIkor för ansvar för en sund ordning för och vilja först klockan sju för att se t i l l om dräng- göromålen till undervisning, säger ning för journalistyrket, Redan tomträttsupplåtelser redan i no- städernas bebyggande fröken Härner.
Jag kommer att rid jämförelsevis unga är sitta i vember 1907.
Även den i decem- att upprätthålla och oavlåtligt en ryktat ordentligt.
ha omkring sex timmar i veckan.
Sverige kvinnor som chefredaktö- ber 1906 tillsatte egnahemslåne- förbättra verket.
Gården är ett mantal, 90 tunnland od- I de större skolorna tas nog över- rer för stora tidskriftsföretag.
kommittén med Karl Herlitz som Bland tomträttsdelegerades yrk- lad jord.
Motorplog finns lastbil finns, lärarens hela tid i anspråk av ex- Alma Söderhjelm skänker deras ordförande förordade i sitt den 19 anden på förbättringar i tomt- trösken försigår genom motorkraft.
Men peditionsarbetet.
Men det är roligt allvarliga, ansvarskännande grepp att få ha kvar något av undervis- på arbetet sin odelade beundran.
kraft, don andliga traktor rom skulle Hennes förestånde verksamhet ningen.
Just i dessa pedagogiska av egnahemstomter.
Lösenvärdet för en tomträttsbygg- skilt göra sovrummet högre, renare och en- säljningar som skulle göra bondhustruns liv nydaningstider är det ju av sär- bland ungdomen i Finland fyller Båda kommitéerna föreslogo 60 nad bestämmes till marknadsvär- skilt stort intresse att själv få del- med glad förväntan.
Hon års tomträttsupplåtelser.
Beräk- det rid lösentillfället i stället för värdigt en kvinna och mor, sam skulle ta i undervisningsarbetet och där- älskar ungdomen och dess m o t - ningen ar tomträttsavgälden före- t i l l det värde byggnaden åsattes öppna ögonen för kroppshygienens krav: igenom direkt vara i tillfälle att taglighet.
Har man något av vär- slogs oliks a r de båda kommitté- omedelbart efter dess uppförande.
den kraft so^ skulle göra bonden och få arbeta för de nya idéerna.
En de att giva ungdomen, vet man, hans hustru nog fria och vakna att ej saknad te längre kommer ha egen det klass, att bli, Klassföre- att in- att och den att det anammar blir till det välsignelse.
med glädje Ungdomen iii uppmärksam och förda byggnaden, som staden r i d e j blott såsom förut bestämts för släppa sina unga söner och döttrar värn- kritiskt inställd mot tillvaron.
Det upplåtelsetidens slut skulle kom- stängsel.
I båda fallen undanta- lösa ut i liivet, värnlösa inför sexuella ma att utbetala skulle beräknas gas liksom n a påtagliga Iyxanord- drifter, ovetande inför allt som år män- med sin klass därigenom att de tjusande i arbetet med de unga lig- niskors plikt att veta - den kraften sak- själva undervisa i do flesta ämne- ger just i deras vakna klokhet, de- i klassen.
Det blir svårt att av- ras oförvillade omdöme och frä- om beredningsutskottet hade Her- naderna skall även ske vid inlö- nas fortfarande i bondgårdarna, dir må na stå från detta Men givetvis kan schs kritik.
Detta inspirerar och rar Johan Östberg, G.
E '.
Östberg, en.
Dessa nya bestämmelser, be- finnas tio barn eller ett man bibehålla kontakten med bar- skänka ungdomen Moa.
nen ändå.
K, A. Wallenberg Hammarlund tydligt förmånligare för tomt- Medan.
Alms Söderhjelm fram- och Bendixson reserverat sig till rättshavaren än de no gällande.
Fröken Härner har ju inte tänkt håller detta, mejslar sig hennes förmån för Iantegendomskommit- har stadskollegiet ansett sig kun- införa några särskilda reformer bild i minnet, där hon livfull och téens förslag och deras yrkande na tillstyrka främst med hänsyn ' till att börja med?
ungdomlig står i den gyllenbruna segrade i stadsfullmäktige med 52 till den ökning av tomträttens kre- som ändringarnas Nej, arbetet kommer att skötas novemberdagern.
röster mot 11 som tillföllo egna ditvärdighet som förut.
Men v i ha många för- Historieforskaren med det skar.
hemslånekommiténs förslag med kunna väntas medföra.
För att i bättringar i gång i Gustaf Vass.
pa intellektet, författarinnan med de förändringar beredningsutskot- viss mån säkerställa stadens in- som vi äro mycket glada At, Käl- det brinnande hjärtat — — med var- tressen anses de nya bestämmel- tets majoritet vidtagit i detta.
larvåningen inredes till badrum je nyans BY sitt levande väsen tyc- böra åtföljas av en höjning I den allmänna motiveringen serna och bibliotek.
Ett stort trevligt kes Alma Söderhjälm i harmoni från 30 till 60 procent av den anförde lantegendomskommittén gräns, inom vilken staden efter tvättrum och on präktig bassäng med tidsmiljön.
En ungdomens för.
att det huvudsakligaste syftet äro under arbete och få tas i bruk ståelsefulla lärare.
som själv vun- uppståndelsetidens utgång får öka med inköpet av stadens Iantegen- tomträttsavgälden kanske redan före jul.
Biblioteket nit herravälde över sina utveck- utan att tomt- rättshavaren kan fordra inlösen.
är också en värdefull förbättring.
lingsmöjligheter och funnit sin Denna bestämmelse kommer nog Genom vår intreserade bibliote- livsform och som därför mad mak- karie kan det bli till en verklig ten av sin personlighet förvisso att medföra att stadens ökning ar tomträttsavgälderna kommer att hjälp för barnen att lära sig att kommer att verks eggande och stegras.
Grundprincipen tyckes själva I i i böcker.
att ta reda sporrande på de unga generatio- vara att verksamheten skall så be- på vad de vilja veta i uppslags- ner.
som vid akademin i den gam- drivas att den med tillgodoseende böcker och överhuvudtaget reda lo Aura-ataden förbereda sig på sig självständlgt, Det är ju en av sin uppgift i framtidens historia.
av sinn sociala huvudsyften läm- de allra viktigaste sidorna av un- nar staden ett ekonomiskt Rott re- Märta Schulz-Cajander.
sultat.
Exploateringsverksamhe- dervisningen.
ten kan sedan den övervunnit Vindsutrymmena i Gustaf Vasa äro tagna i bruk och inredda till gar på en god och praktisk under- startsvårigheterna numera oren- två trevliga skolkök.
PA detta sätt visning.
niseras som en fullt självbärande har den gamla skolan nästan lika affär och tomträttsavgälderna be- Fröken Härner har själv gått i goda möjligheter som da nyare.
stämmas så att de bidraga till det Det enda, som ör svårt.
är ju de investerade kapitalets amortering.
stora klasserna, säger fröken Här- samma expeditionslokal, där vi nu Stadskollegiet föreslår slutligen ner.
Som kärrepresentant i folk- träffa henne, och som hon till ny.
att stadsfullmäktige hos Kungl.
skoldirektionen har jag förstås år skall taga i b e s i t t n i n g.
M:t begära revision av gällande arbetat för litet mindre klasser,, gen finnas alla förutsättningar lagbestämmelser om tomträtt — på annan väg första - alla dc ' " .. ' * " - av uppbrott Alma hem till hennes någon lämnar Sverige - — tomträttsupplåtelser betänkande stadskollegiets majoritet.
den lösenbelopp PRprån:,^^ån:,^^^^^ - henne särskilt nära behörig uppförandet verkstäl da amorteringen tomtkost- driver Gustaf Vasa som liten kunna beviljas av do statens verk och inrättningar som förfoga över fonder.
av statens egna under- stödsfonder m. f l.
.
Anna Åbergsson.
Man kan inte klaga på att Stock- holms folkskolor skulle vara då- ligt tillgodosedda M e n små klas- ser är ju ett villkor för att verk- ligheten i någon mån skall kunna motsvara den nya tidens fordrin- ställande för alla parter, Det en- hålliga valet och fröken Härners eget stora intresse och mångsidiga utbildning äro Koda: tecken härpå.
Casan.
Grazia Deleddas namn nämndes re- att fullgöra sin värnplikt, och de kärlek är han.
ty för den man med lycka och njutning.
Det är en in- dan 1924 i samband med ett eventu- två yngsta ännu nästan bara barn.
vilken hennes mor band henne, då tensiv spänning i Annalenas och ellt nobelpris i litteratur.
Det blev den Hon uppfostrar dem till ' kärlek till hon blott var sexton år gammal, Urbanos tvekamp om den också ut- har hon aldrig kännt annat än kämpas utan många ord och utan gången ingenting av.
I är hor emeller- jorden och till arbetet, och hon dri- 1926 års litteraturpris tilldelats den italienska författarinnan.
Med anled- ning härav skildrar Dr. Gunhild Bergh för Tidevarvets läsare Grazia Deleddas sista alldeles nyutkomna bok, Anna- lena Bilsini.
I samband med dr. Berghs artikel i Tidevarvet nr 46, 1924, då fru De- ledda första gången nämndes som kon- didat till nobelpriset, fick Tidevarvet mottaga vidstående bild som gåva av fru Deledda.
Grazia Deledda föddes 1875 i Nuoro, liten stad uppe i bergen i hjärtat av Sardinien och debuterade vid endast ålder med sin bok ” Sardiskt tid en femton års blod. ” ver på dem med en stränghet som inte tål någon undanflykt eller ur- säkt.
Samtidigt vakar hon med samma osentimentala hårdhet över deras moraliska handel och vandel.
Rädslan för henne är det som i sista ögonblick håller svärdottern tillbaka då hon är nära att giva vi- ka för svågern Pietro, soldaten, som är hemma på permission och som vill leka med henne rom med alla andra kvinnor h i n möter på sin väg.
Hennes blick får Pietro att bekänna, att han ljugit, då han skröt över att han enleverat Urba- ljum tillgivenhet, och i första ögon- bullrande scener.
blicket verka dessa nya känslor som nu storma in på henne fullständigt hedövande.
Hon är nära att giva efter för hans böner, men tanken på sönerna återger henne kyla och lugn.
Det är icke rädslan för hand- lingen, som häller henne tillbaka, men rädslan för att hon genom att begå den skall minsta herraväldet över dem.
medvetandet att del är hennes renhet o. styrka som hjälper dem till kraft och behärskning.
Bo- ken handlar om hennes kamp och den slutar med hennes seger.
Då på Annalena, denna till synes kalla men i grund och botten passionera- de kvinna, som stolt och tyst käm- par med a l l tvinga sina sinnen till lydnad.
är en typ som gång på gäng möter i Grazia Deleddas verk.
men som aldrig tecknats med en sådan kärlek som här.
Nytt är del också att hon strider inte bara för sis själv och sin egen samvetsfrid, men framförallt .för familjens heder och familjens framgång.
Hon får däri- genom en annan resning än någon tidigare Deleddiansk hjältinna, frå-.
deledda brukar berätta hon som ung genomgick en Grazia religiös kris varunder av en intensiv syn- daruelse.
och ständigt grubblade över o m en synd verkligen kan helt bliva eftergiven och försonad.
Om finns något sammanhang med detta ungdomsgrubbel eller ej är kanske bäst lämna osagt, men visst är i varje fall att allt från de tidi- gaste romanerna och novellerna hennes diktning kretsat kring ett enda problem: syndens, brottets.
Synden som lockande och manande hänger över hennes hjältars och hjältinnors huvuden.
synden som är begången och rom med center- tunga bojor binder deras steg, som krossar dem fillständigt eller som böjer dem ett ögonblick mot jorden, renade frigjorda långvarig hon plågades det varefter, de och resa sig på nytt.
Det är de onda makterna som i regel segra i för- fattarinnans tidigare- verk.
med lopp blir hennes syn ljysare och hennes optimism långt fastare årens murad.
Om strid med synden, handlar också den numera världsberömda författarinnans sista verk, den för endast ett par veckor sedan utkom- na Bilsini, som, av den italienska kritiken romanen Annalena hälsats med ett gillande som varit mer samfält och betydligt varmare än någonsin förr.
, Dess handling är nog.Familjen Bilsini som till.
enkel följd allehanda orsaker för vil- av ka d e n nuvarande medlemmar e j någon s k u l d, förlorat sin berättelsen dom,är då börjar flyttning till den gård den tagit i arrende a v den rike fabrikanten Urbano Giannini, och från vars Men för första gången har Gra- zia Deledda här lyckats frigöra sig från det inslag i sin konst, som man kalla det dialektala.
D.v. s. hon har lyckats i sin mångåriga strävan att att finna det mänskliga i människan och världen i byns lilla klunga av sammangyttrade hus.
Annalena Bilsini är en berättelse om eviga strider och eviga känslor från vil- ken allt smått och lokalt och till dagen hörande har rensats bort, och endast det rom är varken plats- PI- ler tidsbundet skildrar med en karg strävhet, som fullkomligt går i samklang med huvudpersonens ka- raktär.
represantanterna Hon är en av de få för modern italiensk litteratur, som ä r känd även utanför Italiens gränser och vunnit förstdelse framförallt i Frankrike och England.
Även i Sveri- ge ha en det av hennes arbeten redan tidigare förekommit i översättning och blivit uppskattade.
att floden etc. ulan att därtill foga någ- ra rom helst attribut.
M e n i Annale- na Bilsini har detta e j varit möjligt ly där spela åkrar och vinfält med i nära nog lika hög grad som Anna- lena och hennes söner, och d e t är med knappast mindre intresse man följer den förvandling de genomgå tack vare fem par armars oavbrut- na slit, än de förändringar som stora och små strider utrinna i de.
olika familjemedlemmarnes själar.
.
* ', Vägen frånpå ungdomens direkta återgivande av hemstadens, oskriv- na krönika till denna analytiska människoskildring och denna all- männeliga enkelhet hor varit lång och förvisso ofta tung att vandra.
Grazia Deledda arbetar e j med lätt- het och sina resultat får hon aldrig till skänks.
Men har mognaden ej varit lätt att förvärva så är den nu förvärvad, och äger hennes instru- ment kanske e j många strängar, så kan hon till gengäld spela på dem hon äger rom en mästare.
Man märker det också på hennes stil.
Efter att så länge ha tänkt och skri- vit på sardiska har hon nu till sist lärt att skriva en italienska så klar och så smidig att t. o. m. en loska- ha alltid varit originella nos dotter, och med en enda gest dess sista sidor familjen samlas till ga torde vara förresten om det med och im- får hon brödernas strider att moj- fest för att fira alt en ny liten Bil- undantag av den gamle trotjänare pregnerade med denna säregna po- Hon behärskar dem alla.
sini kommit t i l l världen är ovädret Efix i » Rö för vinden, (Canne a l na av.
esi, som utmärker hela den sardiska och hon läser i deras själar som i över, och var och en av dem » kan vento) finnes i hela den produktiva en öppen bok.
Hon följer tyst de lugnt blicka in de andras ögon, författarinnans ' verk en gestalt av strider de utkämpa och ger endast utan att däri se annat dunkel än de sådan styrka som denna romagno- fallit ur den övriga tonen.
Nu före- med ett ögonkast tillkänna, att hon flyktiga skuggorna av de instinkter, liska bondkvinna.
komma de långt mer sparsamt, men Ramagnoliskt är nämligen land- de äga i ställt en pregnans och en förstått deras tankar och önsknin- som Vår Herre givit åt människor- gar, att hon mätt djupet av deras na endast för att de skola övervin- skapet som breder sig kring Bitsi- inre nödvändighet som i intet tidi- lustar och begär, att hon dömt el- na dem .. nis hur och e j sardiskt som så ofta gare arbete.
ler frikänt, att hon önskar lydnad Handlingen är, rom sagt, ej in- eljes ramen kring hennes hjältar.
Det enda man skulle vilja an- vecklad.
men boken är fylld BY dra- Men även härvidlag märker man eller skänker frihet.
Hell upptagen av att hjälpa sö- matiskt liv och läsaren följer ivrigt något nytt.
I en följd av romaner märka på, är att Annalena Bilsini nerna mot deras frestelser har hon med från dess första ord till dess har förf.
dels på grund av att hon slutar en smula brådstörtat.
Inled- glömt sig själv och att hon själv än- sista.
Det är ingen tam söndags- själv varit en smula trött på att all- ningskapitlet med sin praktfulla nu är ung och stark.
Stridens timme skolberättelse Grazia Deledda för- lid skrivs om Sardinien, dels på skildring av hur familjen drar med slår emellertid även ' för, henne.
Ur- täljer, hon skriver om människor grund av att kritiken anklagat hen- sitt gods till sitt nya hem är som bano Giannini, vars hustru är sin- med hela sinnen och hårda viljor, ne för att överhuvud ej kunna en mäktig ingångsportal till ett väl- nessjuk och som om aftnarna flyr snara till vreda ord och snara till skildra annat, försökt undertrycka digt epos och samma lugn och sam- från sill tomma och dystra hus för handling.
Människor vilka ingalun- beskrivningarna av allt yttre, dräk- ma stora linjer utmärker också de att värma sig i sina arrendatorers da genast ge upp och utan vidare ter och boningar först och främst.
två första tredjedelarne av roma- familjelycka, förälskar sig i henne låta sig snöras i band och som gi- n e n även landskapsinfattningen, nen.
Men sedan skyndar förf.
plöts- och han i honom.
Hennes första rigt gripa efter varje tillfälle till och talar endast om vägen, berget, ligt på och för något räl hastigt till slut d e oliks handlingar hon i det föregående låtit upprinns.
Det är synd.
framförallt därför, att del al- drig varit hennes egen mening att läsarne skola med denna enda vo-.
lym skiljas för alltid frän familjen Bikini.
Hon har ridare tänkt den.
fortsatt med åtminstone två andra,.
.
.
, kanske t. o. m. tre, men hon har under arbetets gång ansett det » klokt » att låta var volym bilda ett avslutat och oberoende helt.
en metod som är modern och kanske.
.
.
.
innebär vissa praktiska fördelar, men vilken det ur konstnärlig syn-.
.
, punkt hade varit bättre att här ej ha gjort bruk av.
verkat som små poem, som något Presentkort p å Tidevarvet.
för 1928 LÄMPLIG JULKLAPP å nummer två för tillfället borta för Redaktionen.
Slussplan 1-3 Stockholm.
Tel. N.
28243..
.
.
.
.
Gunhild Bergh.
.
T I D E V A R V E T T o r p e d o U n d e r a r k e n.
Ö g o n b I i c k s Fotvårdssystem av bilder Wizard Prof. Dr. A.
Block.
R e s n i n g i målet har stormig ungdom, till sist har hon rika Stjernstedt kallat sin sista bok.
råkat på glid och slutar med att från radions hemland.
E n ä k t e n s k a p s b o k skulle ta veronal.
Barbro är väl vad man man som underrubrik gott kallar en hållningslös person.
Men dock sympatisk.
Ett självmord är Antagningsceremonierna rid Radiofabri- av tillfoga.
Eller D e n h e l i g a f a- en lättvindig lösning på att pro- ken » Evereday P Co. Inc », belägen på mil j e n kanske hellre.
Med cita- blivit för svårt att re- Long Island city, i en av utkanterna till kl. 10-1, 2-6 e. m. tionstecken kring ordet heliga.
- da ut.
Men det är dock åtminstone New York var av det enklaste slaget.
För detta är vad d e n avhandlar: n å g o t alt samla sig till ett slut- En vaktmästare ordnade den stora kön ligt nej när livet håller på att Anmäl E d e r r e d a n i d a g!
Överläkare Oriel Liwins äkten- kväva och man inte fått makt av arbetssökande, bestående av alla na- skap.
Hans dotter Barbros.
Gross- att själv ta det vid strupen.
tionaliteter.
Här fanns i mängden grov- handlarefru Lucia Bagers.
- Mot Den dag då Barbro begraves huggna ryssar, svartmuskiga italienare, sö- Lagersons har under en lid framåt försäkrat sig om ett besök av en Wizard-fotspecialist, som ko ii^ slutet av boken har man ytterliga- ramlar en outsider, äntligen, ner i ner från det » himmelska riket », ja t. o. m. nadsfritt står till Eder tjänst med råd och upplys- re tvenne nya i perspektiv: Oriel Lobo lilla stad.
A n n Martell.
Hon ättlingar från Palestina hade förhoppning ningar.
Är Ni besvärad av något ont i fötter och Liwins nummer två och fru Gun- har varit Barbros vän, och hon på en sysselsättning, såväl som några gre- ben, så varför ej taga detta erbjudande i akt.
för a t t läsa lagen för hild Liwins dito.
Dottern Barbro kommer ker som med sitt kraxande språk försökte Anmälan kan göras antingen vid besök eller pr it en kväll ta för Barbros föräldrar, som enligt hen- har genom t I.
Norr 95 58.
O b s e r Y e r a a d r e s se n!
nes mening l å n g t i f å n varit vad göra sig lustiga på en liten armeniers be- många veronapulver f ö r alltid av- de borde varit för sin flicka.
Ann kostnad.
Ett och annat typiskt nordiskt trätt från scenen.
Martell är äntligen en männi- ansikte bildade en skarp kontrast till de Ramen kring historien är en ska med vind i håret och salt i övriga församlade.
landsortstad i Sverige med hamn sin själ, Hon har energi och vilja.
vid Östersjön.
Den kallas Lobo.
I Henne tar livet inte rid strupen.
I ett rum med inskription » Information » insläpptes vi i tur och ordning, där en verkligheten kunde den vara vil- Det A r hon som tar det.
- Hon ken - köping som helst i Stock- mäter Oriel Liwin, den mäktige liten miss med körsbärsläppar och n e - FILIAL: Drottninggatan s.
holms närhet.
- Bokens anslag vi- överläkaren.
Barbros pappa med k e r, tecnade ögonbryn antecknade vår nationalitet, ålder a h bostad.
Några be- sar i en lin oval några stämnings- Stjernstedt fulls gamla gator kring en vacker, tyg och referenser från föregående an- gammal kyrka.
En idyll tänker spela med i ett par hårda men man.
- Besynnerligt!
Vad är det praktfulls scener.
Det är ett envig ställning begärdes ej.
En doktor gjorde Sverge, och lyssnade gärna till mina be- fart i nattens sena timmar susar fram som gör livet här på jorden så out- mellan dem.
Hur det enviget skall blott i ett angränsande r i m en flyktig rättelser på bruten engelska om detta under Manhattans skyskrapor, genom undersökning av vårt hälsotillstånd, som land.
Han hade dock svårt att förstå, rastlös i det oändliga.
sägligt vrångt!
Här är en värld, sluta förstår man.
.
som kunde vara ett paradis - och Hur tarvligt och lågsinnat blir också var tillfredsställande över hela lin- varför vi i ett så litet land till styresman d 271 Street gör expressen ett tvär- man stöter på ett lidande så bit- icke människors dagliga liv.
när jen - efter amerikanskt begrepp.
ej kunde klara oss med en president.
ly stopp, då konduktören av de sömniga tert, att det mörknar för ens syn.
ingen tro och ingen gärning bär En nummerbricka gav oss som blivit blev honom svaret skyldig.
passagerarna fordrar ny avgift, och mig Inte ett lidande för en saks skull, dem.
Nästan outhärdliga är de att en idés skull.
med storhet över se på nära håll: Barbro, Gunhild tilldelade nattskift, fri passage för att bör- Timmarna flög iväg med fart och snart väntar åter kölden och blåsten.
Jag travar åter p i gatorna nu uppe i judekvarteren i sig.
Inte en avrättning i en Liwin och Lucia Bager.
Med vil- ja vårt arbete i det stora fabrikskomplexet började det dagas.
elektrisk stol, därför att man för- k a hekatomber av kvinnolidande som låg där sparsamt upplyst I den disiga Klockan åtta slog befriesetimman och Bronx.
Och lyckliga omständighet!
i nekat statens heliga gudar.
Bara näres den icke, den heliga lä- aftonen.
Under feberaktig brådska växla- det till dagskift lika lättvindigt uttagna fönstret till restaurant Blå fågeln står ett e t t vardagligt dimgrått lidande.
gan på hemmets altare!
Man frå- des massor av fullastade järnvägsvagnar ut arbetslaget trädde in i vårt ställe plakat med » Diskare får plats! » Här kom Utan mening i.
Till ingen nytta.
gar sig ovillkorligen, om icke måt- alltså din efterlängtade chansen.
Den) i- Skulle Marika Stjernstedt över- tet snart är hat.
och tiden för från fabriksområdet till huvudspåren rar att avgå till alla delar av jordklotet, att diske källarmästaren m ej så särdeles - Det må driva den här gången och gjort li- avskrivning är inne.
vet svartare än vad det är?
Knap- vara a t t en alldeles särskild trist- välkomnas av ett radiointresserat släkte.
Natten m bister och kall, en bitande fordrande, här begärdes inga betyg, re- past.
Småstaden är på kornet ta- het vilar över dessa tvenne äkten- Väl inkom- genom huvudporten ha- nordanvind blåste, och på del annars så kommendationer, ej heller mantalsskriv- gen.
De tre äktenskapen likaså.
skap, va^ historia Marika Stjern- de man överblick över hela området livligt trafikerade Broadway syntes knap- ningsorten efterfrågades.
Endast ett rätt: tyvärr, natur- stedt här berättat.
Men vem tviv- a h slätt: Börja!
Om ett ögonblick var ligt, ja onaturligt äro, levande.
Vi kän- lar på att så, just så, ser inner- från högsta våningen - den femte - till past en levande själ.
Människorna, tornet vid Times Square slog man s k u r a d i vit rock och köksförklä- ner dem allesamman.
Vi har dem sidan av de allra flesta ut i hela packningssalarna d i r radioapparaten efter Klockan i natten hem- de, en rågad portion av amerikanarnas allihop kanhända i vår allra när- detta land och i alla andra länder.
olika förvandlingsprocesser till sist av ni.
två.
En lyxbil susar fram i maste närhet.
Vad Marika Stjernstedt själv iga kvinnohänder inpackades fix och fär- förande ett glatt överförfriskat sällskap livrätt - stekt skinka a h ägg - vänta- Kostnadsfri demonstration Wizard-fotspecialist kunna blem, som en låter dem båda rika.
, för dig i ett hölje av grå kartong.
vilka de; och endast några minuter senare blev Oriel Liwin är överläkare på tänker om de tavlor, hon rullat Jag och några andra fellows skulle pla- New från någon york har av de ett nattklubbar; så stort överflöd.
på nya lasarett.
Han är intresse- upp kommer man inte underfund det att Ii ' itu med att diska ett helt berg av tallrikar, skålar och annan köksattiralj- rad läkare, kunnig i sitt yrke, men med.
Hon synes ha förhoppning ceras på lödningsavdelningen.
Ja den som ändå dan konsten!
Men det Den gjorde mig bitter.
Jag hade varit Den grekiske kocken tålde ej några ef- på utan sysselsättning de senaste båda vec- tergifter varför det blev att arbeta som Ann Martells, ska bli bra.
Det iii ick man Ju försöka lära sig.
sjukhuset, ett därutanför.
Det är ett hopp som läsaren knappast iklädd en blå overall blev jag tilldelat korna, något arbete stod ej att uppbringa, en besatt hela dagen i sträck för att hin-.
på sjukhuset, vid operationsbordet.
delar.
känner i stället behov amma bänk a m en egyptier, och då kloc- och som min svenska värdinna i Brook- na med IL Dock klockan nio pi kvällen han är hemma.
Hemma är han av att tillropa den präktiga Ann lyn av principskäl ej lämnade någon kre- låg betalningen, hela tre dollars, i säkert kan slog skulle jobbet börja.
Martell: Kära du.
tag åtminstone Med all säkerhet arbetade m fyrahun- dit på hyran, hade jag inget annat val, förvar.
Min kära och principfasta svenska fast, Det är en gnisslande, outsäg- juridiska examen först, innan dra man i denna avdelningen, maskinerna än att för första gången tillbringa en natt värdinna fick sitt förskott p i hyran, och u stiger in genom den bröllops asslade och otäck gaslukt strömmade ut på New Yorks gator.
bara några Il-i senare sov jag de Lobo.Giv i doktorsvillan i och ett måttlöst Iidande från hust- du akt.
Ann Martell!
Ser rån den vätska som användes vid upp Den isande kylan trängde genom märg rättfärdigas sömn, för att nästa morgon värmning av lödkolvarna.
Men sådana och ben.
Jag hade travat omkring hela vid en tidigt limma åter pröva min lycka runs.
- Lucia Bagers äktenskap värld.
i c k e i n, lägg icke d i n må bagateller var ej värt att ta någon no- dagen och tiggt herrar arbetsgivare om i den stora bullrande millionstaden.
är av en mera dramatisk sort men unga friska själ i sumpen!
J a c k. just inta roligare för det.
Skälls is om.
något att hänga labbarna i, men överallt ord och krossade vinglas hör till sist ett stickprov samman- Högsta chefen för a v d e l n i n g tog allt mötts av ett bleklagt nej.
Presidentvalet vanligheten i det.
Detaljerna för- fört från ett par sidor: - - ” Mer om oftast en rond bland maskiner och pågick som bäst, tvekampen mellan övrigt vill man helst förtiga.
om Barbro tänkte han, att hon va Den unga Barbro Liwin har bli- ung och nog skulle bli foglig och lödbänkar för att kontrollera arbetets Coolidge och hans medtävlare.
All indu- ång.
Mr Morris, som h a hette, var en stri stod still.
in väntade på valets o&lt;- vit gift med en officer, som när i åordig man och gjorde inget större ?&amp;-; &amp; % vilket parti som skulle komma ull allt kommer omkring visar sig va- Hade han varit brutal, gjorde har en av sig men vid tolvslaget hade han makten, och allting på nytt åter skulle gå Hon h a f t e n m i s s f ö r s t å d d o c h således avbön med silkesstrumpor och hade hon varit riktigt snäll kommit under fund med, att mina kun- I sina gamla gängor, allt beroende på banker och pengar.
fick hon belöning i form av en ny skaper som lödare var lika med noll.
hatt, eller handskar En dag im försäkringar om att vi i Old swe- upptäckte hon a t t mannen bedrev Ien begagnade oss av en ii.^ metod Valresultaten delgåvos dagligen en in- en liten kärleksaffär bakom hen id lödning lämnades utan avseende och tresserad folkmassa på gator och torg, - Lobo liv.Hans liv är splittrat.Ett ställer i i utsikt,Oriel Liwins och kunnat Man b - Det bar sig så, och nu så är man mannens sida.Instängd grämelse du inte, akt.
Träd Till huset.Och på detta blev de gifta.
har ELIN WÄGNERS nya roman -.
.
.
nes rygg.
.
.
Men om jag gör likadant som - - Då tar fan dig! ” Vad kan man önska annat än e t t.
när man läst det där!
Tor- börja let gällde blott att med jämnmod let nya arbete som anvisades.
Framemot tvåtiden gjordes ett uppehåll - lunchrast lin lunchrum - en hiss förde de bungrande tredje våningen, d i r ett stort var beläget.
All slags mat ser- de ännu ej hunnit inkomma med sina härskare installera sig i i Vita huset stod ännu i det fördolda.
polis hade En koppärrig fattat posto De f e m inrättning, som nämnes famil och kalla.
helig, medan den i själ- Där fanns både biffstek och varm soppa, deligen den hårda pärlorna som mördar själarna.
äckel stekta ägg och får i kål: cornbeef and sina stora fötter under det han svängde cabbage.
sin battong i en cirkel I tomma luften.
Italienarna slog sig ner för sig själva ” Det är en både rolig och spännande bok.
Författarin- nan har verkligen förmått ge liv åt skildrinden, som är full av fart och händelser och in- nehåller ett par effektfulla nästan storslagna scener.
" De fem pärlorna ” är något av ett bravurstycke. ” BONN I ERS porten till det stora konstens tempel verades a h omsättningen var i full gång.
Metropolitan Opera House, och bearbetade i stenläggningen med - Det är nästa överflödigt a t t sä- - - Resning i målet, som konst- lär de lunchade pi en lök med ett bröd- Går ner till stationen till den underjor- produkt betraktad, står på ett myc- stycke.
Ej underligt att de italienska ban- diska järnvägen, min enda femcentare ger ket högt plan.
Inom det område U.
S.
A. har de flesta insättarna.
mig fri passage, a h slår mir ner på en Marika Stjernstedt gjort till sitt - korna i dröm- borgerlig svensk miljöskildring - Efter tilländalupen halvtimme för his- soffa, och snart befinner jag mig i har hon nått mästerskapet.
Rea- sen oss åter ner till arbetsplatsen, och mens värld Spärrvakten - en neger ning i målet är ingen poetisk hi- jag blev anvisad mitt nya arbete och fick med eldkolsögon a h ulltofsar till här storia just.
Det graciösa som ut- som chef ingen mindre än Mr Morris.
fattar mig omilt i armen och låter mig, märkt tidigare höoker av Mari- ka Stjernstedt Ullabella t. ex., är Som en äkta yankee fordrade han att all- under livligt gestikulerande förstå att här ting skulle gå i ett lungt och säkert tem- borta.
Den skrattar inte.
Den är grå, som den nordiska november- po under arbetstiden.
Ingen forcering.
Det var ingen plats för gratislogerare, allra- dagen.
Men den har också i denna var en hygglig karl i ordets rilla bemär- minst för en svensk » greenhorn ».
Expressen kommer, de automatiska dör- sin gråhet nått fulländningen.
kelse och jag stärktes i min tro på att E ll e n M i E h e l s e n. man också härute bland alla millioner rarna slås upp, och stationsnamnet ro- kan träffa en förstående själ.
pas ut.
Jag stiger på och slår mig ner ga, att - Mr Morris var mycket intresserad n i ett höra, under det tåget med högsta Pris Kr.
8:50.
Prov- flaska Kr.
1:25. per 1 / 1 flaska.
Beskattningen.
Det klagas allmänt, särskilt från jordbrukarhåll, a t t jordbruket in- (Forts. fr. sid, 1) Samhället genom pensionsfonden.
te lönar sig.
Är det underligt då, " Ordspråken är Guds röst ”, säger ett grannen vinner en krona ”.
Denna oskäligt höja jordvärdet, varige- att jorden inte kan ge stor procent urgammalt ordspråk.
” Ordstäven tala vad nytta blir så sublim.
att den närmar sig Kan det åstadkommas?
I så fall nom det stora flertalet utestängas i avkastning när jordvärdet är så folket säger ”, förk förkunnar ar ett annat t lika det intressanta, mysteriösa.
från att komma åt jord.
För dem måste det bli samhället och icke uppskruvat!
Är det underligt.
att åldrig språk.
Nyligen stod i Neue Freie Presse en ar- finns då arrendeformen.
Staten bankerna, som reglera jordbrukets jorden inte kan tåla räntor på så ” Så uppstår en hel rad mot varandra tikel av Dr Eugenia Schwarzwald, som berörde detta tema.
Den hette " Sallad- arrenderar ut, enskilda ägare lånemöjligheter, Skulle into sam- höga skulder.
Och en sak till: be- stridiga ordspråk vara kämpa en hopplös hun de hunden ” men vårt svenska ordspråk ha.
arrendera ut jord, Ungefär 1 / 4 hället kunna förbehålla sig rätten skattningen.
Att det inte avhörts kamp mot varandra.
Intet kan segra ty de bättre än något annat betecknat dess båda spegla det evigt innehåll.
nis lactucarius " Den vanliga communis salladhunden skriver hon.
(ca- av den svenska åkerarealen är ut- a t t överta inteckningarna av ban- mera jämmer över skatterna, än båda ha rätt som skett, beror på att taxerings- växlande motstridiga livet. ” arrenderad.
Staten måste ha sin kerna?
Inte så a t t bankerna plöts- värdet i allmänhet väsentligt un- " är en hund.
som.
om man sätter för ho- Ovanstående citat är hämtat ur företa- nom en skål sallad, visserligen betrak- ligt finge en massa pengar fria jord skött.
Den enskilde jordäga till nya spekulationer, utan så små derstiger saluvärdet.
Men om nu vid den pågående fastighetstaxe- let till Fredrik Ströms samling av sven- tar den med yttersta vedervilja, men som ren har mera jord.
än han kan ningom.
Det kan inte vara rik- ringen taxeringsvärdet kommer ska ordspråk.
Det är en diger och god glupskt störtar sig över denna direkt sköta eller tycker det ä r bekvämt tigt att bankerna genom sina bul- ungefär jämnhögt för bok ett dokument över vårt svenska bjudande spis, om något annat le- de väsen skulle närma sig skatten.
a t t få e n bestämd inkomst utan vaner lägger under sig jorden, dr höga jordvärdet, blir förhållandet folk, skrivet av oss själva.
Den visar en drivkraften till denna handling bör ej - arbete.
Arrendatorn får ett jord ha intet jordbruksintresse.
Pen- annorlunda 1922 då föregående hård kamp, såväl för fortkomsten i det- förväxlas med vanlig avundsjuka som ju bruk utan att behöva lägga ut kö sionsförsäkringens mycket omtala- fastighetstaxering ägde rum, var ta livet som för anskaffandet av en säker dock kan förklaras.
Om primadonnan n:r de miljoner borde kunna användas penninvärdet penningvärdet att annat och en plats i del eviga.
Den visar en stark fri.
2 önskar, att n:r I finge en liten.
liten peskilling och utan skyldighet att svara för nybyggnader, som är till att lösa in inteckningar.
När sänkning hade därför varit natur- hets- och rättskänsla, som ofta slår över halskatarr så att hon äntligen fick till sturskhet och rättshaveri, en djup sjunga huvudrollen så är det Inte vackert den svåraste avbränningen, för pensionsfonden om femtio eIler ligare men det behövdes skatten eller snällt men det är begripligt Skå- ödmjukhet, men utan krökt rygg, alltid lens innehåll är henne begärligt Men sal- lantbruket.
Att ” väl hävda jorden ” sextio dr uppgått till över 1 11 / 2 vore då ett ganska ansen.
miljard.
och ” vårda och underhålla fastig- jekt.
för leende Boken tillhands har bara ett o. fel - för dess vår ladhunden ne kan ingen är förnuftig helt oegennyttig.
person fundera Åtminsto- ut hetens tillhörigheter ”.
som det står ligt belopp placerat i jord.
Och del att ytterligare skuldsätta sig.
Den skälen till hans handlingssätt. ” i arrendelagen, äro tänjbara be blev Sveriges jord, som försörjde lättnad jordbrukarna ha i skatte- illustationer, som äro gjorda utan stil- Så är det väl också med vårt gamla utan känsla överhuvudtaget.
De grepp.
Men arrendeformen kom- svenska folket på dess ålderdom hänseende är deras rymliga samve- känsla ordspråk om den förlorade femtioöringen äro råa, trånga och ok konst närliga, trots mer troligen att försvinna av Den frågan borde utredas!
och grannens enkrona.
Att man kan ha ten, när det gäller a t t avge självde all schvung och teknisk färdighet.
Finns lust till sin nästan åker.
det kan man för- sig själv, åtminstone för en- klaration, Annars kan det tycka det en oillustrerad upplaga, är den att re- stå, men att man är beredd till ekonomis- skild jord.
Det blir vinsten orimligt, att den som sköter sig ka förluster för ett så negativt mål, som av den nya arrendelage.n Den har Är äganderätten villig ta igen sitt sämst skall belönas, och den son kommendera.
" Svenskarna i sina ordspråk ” är väl ej a skärpts undan för undan.
Än så förlorade anseende genom arbete un underhåller s i n jord får betala att läsas i sträck från pärm till måste länge gälla de strängaste bestäm- fatta.
Nu ser jag till min glädje att vi in- straffpengar.
Det kan inte vara i melserna endast för bolag, men Hur kommer uppfattningen on samhällets intresse.
Och varför ska pärm.
Författaren säger själv " Ordsprå- te är ensamma om denna företeelse!
Dr när bolagen väl hunnit visa, att den enskilda äganderätten a t t ut- vi ha detta förfärliga arbete bara ken skola njutas i korta drag och med upp- de kunna kringgå dem, få de en- veckla sig, sedan äganderätten på för att bedraga staten, och sedan mellanrum " Man bläddrar i den skilda jordägarna säkert ärva dem, detta sätt pantsatt sin frihet och ännu mera arbeta för att söka snappar en del - och sen går tankarna och bolagen får ännu snävare Pins förmåner.
Det beror på, am up upptäcka det, som aldrig kan upp- av sig självt omkring ordspåk de följan- gränser.
Det lönar sig i varje fall äganderätten är villig att ta igen täckas!
Hur skall någon myndig- de dagarna.
” Ät nu gröten älskling annars bättre a t t sälja jorden än arren- sitt förlorade anseende genom ar- het eller siffergranskare k kunna a Det finns goda ordspråk och dåliga dera u t den.
Förr i världen lag- bete, genom att återigen göra gam- kontrollera t, ex. hur många ägg Guds röst och människor.
Ur en del stiftades det för a t t hjälpa jordä- mal tids föreställning levande, att en jordbrukare äter om året!
Om gamla svenska ordstäv hör man båda rös- garna, nu lagstiftas det för att arbete måste ingå i äganderätt till det skall vara inkomstskatt låt terna ljuda.
" Den Gud vill bevara, är ut- folket säger, så skapas väl ständigt nya ordspråk, och varje generation bär " " - Låt oss jord.
Men i varje fall måste där vid oss då hellre få en graderad ska- om all fara, heter det hjälpa arrendatorerna!
men sen tilläg- svar för ~ i n n.
~ e ligger t mail uppå att hoppas, att dol kommer en sidan av äganderätten finnas någon la för olika skördeår och olika län, ges: men försiktig bör han vara. ” l se till a t t vi inte göra de gamla språken tid, som lagstiftar för att hjäl- annan upplåtelseform, som fordrar men inga premier för den, som " hämnden är Herrens men alltid kan man om salladhunden levande utan att de Arrendeinstitutionen mindre kapital, mindre skuld och sköter sig dåligt Jordbruket skall tukta en fähund ”, har folkets röst mode- så småningom dö ut av brist på näring.
pa jorden.
hjälper inte jorden.
Det lig- gör jorden mera åtkomlig, en upp- inte ha fattigunderstöd och allmo- rat den alltför stränga och gammaltes- Och måtte de ordspråk vi efterlämna som vårt kännemärke i historien bli ger för mycket i arrendatorns för- låtelseform som är så likvärdig sor av det allmänna i form av tul tamentliga uppmaning.
" vackra visa och vältänkta ”.
del att ta av jorden.
utan att ge med äganderätten som möjligt och lar.
fraktlindring m. m.
Det behövs Ibland är moralen inte så till att fat- igen vad en annan, kanske först tar UPP f r i tävlan med denna.
En skall ej heller ta.
Är det en uppmaning t i l l efterföl- Elsa B j ö r k m a n G o l d s c h m i d t nästa generation får skörda Där sådan upplåtelseform ha vi också tas över förmåga.
har äganderätten — frånsett job.
i vår lag av 1926 om upplåtelse bare naturligtvis — ovedersägli- under åborätt av viss jord, som gen företräde genom mera ansvar, tillhör kronan, mot årlig avgäld understundom nedärvt.
under ärvtlig och förytterlig be sittningsrätt för obegränsad tid Genom ändamålsenligare jordför.
himmelrike ”.
” Lika mot lika ”, etc. Åbon kan få avverka utsynad delning, genom bättre utnyttjande Mot de gamla vanliqa tänkvärda språ- Skuldsättning.
skog mot avgift.
Det är stadgat av jorden och intensivare drift ken, har man ju i regel inget att invän- Uppfattningen om villkoren för a t t åbon skall vara bosatt på fas Storbruk och småbruk måste fin da.
Morgonsrund h a r guld I mund.
rätt att besitta jord har inte all- tigheten.
Efter utgången av för nas.
Men inte för stora och inte även om inte alla känner sig obetingat tid varit densamma.
När germa- sta avgäldsperioden kan åbo er- för små.
Det stod häromdagen inspirerade av det Och att man blir vis nerna först började tillämpa hålla rätt att inlösa fastigheten tidningen ett uttalande från Lant först av skadan, har man väl fått pröva äganderättsbegreppet även p å Åborätten har ännu inte blivit el bruksstyrelsen, att den högre lant litet var.
Att andras dyrköpta erfaren- jord.
var villkoret a r b e t e, som märkbar.
men det är att hoppas bruksundervisningen var i stor heter ej båtar, utan att man får Iov här i var nedlagt på jorden.
Det var det att den kommer att vinna Det behov är av möjligt utvidgning Hur och är anslag det då världen att betala sin egen lilla bittra ursprungliga kravet, som den oför- insteg och så småningom ersätta lärpeng.
villade instinkten ställde upp.
Så arrendeinstitutionen.
All statens med d. s. k. lägre lantbruksunder- I andra ordspråk åter, har man svårt k o m där andra tider.
K a p i t a- arrendejord kunde lämpligen över- visningen.
Våra lantmannaskolor att se det gudomliga ursprunget bl.
.
I e t blev villkoret.
Nu är det istäl- gå till att utlämnas under åborätt.
äro säkert bra men de äro mera ” Man skall vara om sig och kring sig, så let R k u I d.
Samhället använder Och om staten övertog bankernas teoretiska.
Och våra lantbrukssko- att man får något i sig och på sig ”, sin allmänna rätt till jorden för inteckningar, finge väl staten i lor äro avsedda att utbilda förmän ” d en som sviker i dryckjom, sviker ock- att söka avhjälpa den enskilda följd därav också övertaga en hel åt storbruket.
Det behöves också så i androm styckjom ”.
....
Jag hade en äganderättens missbruk.
Det är del jord att upplåtas på samma sätt men det är en annan sak än att engelsk vän, som råkade i raseri varje gott och väl.
M e n skall den enskil- Huruvida åborna sedan komma driva småbruk.
Där ha \ - i att lä- gång hon hörde det svenska ordspråket: da äganderätten bibehållas, mås- a t t begagna sig av rätten att in^ ra av Danmark Allra helst skulle ” låt maten tysta a mun ”.
Att man under te samhället - och det är hög tid lösa sina gårdar, det blir en sak, det bli som i Danmark a t t små- tystnad skall inmundiga så mycket som börja Iagstifta mot dess obe- som Åborätten och äganderätten brukare och bönder själva ägde fintlighet.
För en del år sedan var få avgöra med varandra.
Den na- sina lantbrukssolor.
Då skulle all mer.än 50 proc.
av Sveriges jord turliga utvecklingen må där fälla denna ägostyckning, som försig- intecknad.
mer än 50 proc.
av Sue- utslaget.
- Skogarna bör dock sta- går, bli något mer än en Iantmä- milj, där alla samtidigt träffas, borde i- riges jord ägdes i verkligheten av ten behålla Bestämmelsen a t t vid teriförrättning.
Ty vad tjänar det stä stallet, ansåg hon, vara ett tillfälle, då bankerna.
Det är antagligen vä- försäljning och utstyckning av till att driva fram alla dessa nya man utbyter tankar och intryck det sentligt mera nu.
Om denna för- jordbruk s. k. husbehovsskog skall jordbruk, om där inte samtidigt behöver ju inte absolut bli till tänkvärda färliga skuldsättning får fortgå, åtfölja är inte lycklig för skogar- skapas förutsättningar för, a t t de bordspredikningar à la Luther för det.
kommer bankerna m a r t a t t lägga na.
Den fördyrar också.
I köpekon- ska kunna skötas inte hjälpligt Därför skulle man istället uppmana ung- beslag på andra hälvten också traktet kunde istället inrymmas och försvarligt, utan intensivt.
do men att under måltiderna försöka åter- Här är e t t missförhållande, där rätt för köparen a t t från stamhem med liv och intresse, så att de bä- ge vad de under dagen sett och upplevat samhället för jordens skull ovill- manet erhålla bränsle till gångba- ra sig och bära sig väl.
.. ” Låt maten e j tysta din mun ”, an- korligen har plikt att inskrida.
ra priser.
D e t är orimligt att Det måste komma en uppblomst- såg hon att ordspråket borde lyda.
- Det är jorden, som blir lidande, begära att småbrukare och mind- ring av vårt svenska jordbruk, en Svenskens kärlek till mat och dryck är fast det kallas för att ordna jord- re hemmansägare också ska ny anda.
Den kommer inte bara tyvärr vittbekant I en gammal tysk ur- brukets kreditförhållanden sköta skog.
Jorden genom vetenskapliga rön och upp- k und, där ” All Werldenes Folck och dess skaffa rörelsekapital Intecknings- kan I viss grad bli bättre skött finningar av maskiner och ekono- Eigentligheter ” skildras, svarades rätten måste inskränkas, spekula- och utnyttjas bättre genom att miska beräkningar Bakom måste på frågan: vad sätter svensken högst?
tionsmöjligheten förhindras och delas upp.
men inte skogen, den ligga kärleken till jorden, som väc- =Köstlig Spijs ”.)
jordvärdet därigenom återgå till böra vara samlad i större enheter ker a n s v a r s k ä n s l a n för jor- det ordspråk normalt läge, som en rimlig BY- som kan bära a t t betala fackut- den.
Den allenast ger rätt att be- än Men så, och dit hör väl det gamla kända bildad Iedning.
kastning betingar.
sitta jord.
" hellre förlorar jag femti öre, i n att Rätt att besitta jord.
Guds röst och människors.
- - jordägarna, möjlighet Herre ödmjukhet — t. m.
-.
— menad — — - — — och kunna
