# ID: svediakorp-per3365
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1927
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,485
# sentences: 339
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Tidevarvet N:r 47 Diktatur och självstyrelse.
Veckans ledare anknyter till ett Av Honorine Hermelin.
besök i Danska s d a g e n Fru A n n a B u g g e.
W i c k - s e I I fyller 65 år och hälsas av Diktatorn, Befallaren, har i hi- d e som något självfallet ha fått storien halt många skepnader Sitt medborgarrätt.
Ja, arbetaren ha- namn fick han i det gamla Rom, kom maskinen och kvinnorna, där hans makt under nigra dagar som han ännu inte skymtade bland eller månader, högst under ett halvt dem som begärde något, ha fått år.
upphävde all annan myndighet detsamma.
Kommunal självstyrelse Där han ensam kom företrädd av har skapats eller återväckts till liv.
det överväldigande antalet av 24 Och i botten har man velat lägga skarprättare, som med sina fasces, den yppersta grund: upplysning, spöknippena med den instuckna bi- lan betecknade makten att på stäl- let döma, hudflänga och avrätta.
Vi tala i dag om bolsjevismens och fascismens diktaturer.Den förra firar ju i dessa dagar sitt tioårsju- bileum inför inbjudna från hela världen Den senare har i samband med sin femårsfest gjort spöknip- pet till Italiens riksvapen och em- blem på dess flagga.
Vi undrar, som vi länge gjort hur många år eller årtionden dessa makter skall bestå.
Men vi urskil- fångar förvandlade till vanligt folk.
gamla klassamhället är förgätet.
Soldaten, efter dagövningens slut Men under tiden fyllas fängelserna klädd i vanliga kläder, utan skyl- dighet att märka och hälsa på en officer – ty denne är också för- vandlad till en vanlig människa – söker upp sin egen bostad, och egen s ä n g om han har någon Och fångarna – ej de politiska!
behand- med sådana, som inte las som människor, och vägarna som alla måste gå på samma sätt, bli trånga och ängsligt bevakade.
» Det finns inget lumpnare än ett segrande parti », säger Thorild till En bok med den ledsamma titeln oss svenskar för mer än ett sekel Kvinde og Mand refereras och sedan » Det är en tom fras, ett m e- toderna intet ha att göra med kommenteras av Andrea A rr en rörelse själv, med dess teori och d r c e n - s v e d b e r g under ru- dess slutmål », säger Angelica Bala- briken S e n f å r m a n s e banova i år till den älskade ryska kommunismen, som hon åter och åter givit sitt liv för.
E. W. skriver om Pär Lagerkvists Det är självstyrelsen, som fräts bok Det b se g r a d e L i ve t. sönder av byråkratin utifrån och partidiktaturen inifrån Men själv- styrelsen, besluten, som steg för steg stiger upp ur själen – människans Tidevarvets läsare minns Röpec- eller massans – – och gradvis för kas ankbonde, inte sant?
Nu skri- in i nya skeden, den och icke dikta- turen bär på utvecklingen.
Den en- ver Röpeckas guvernant den vack- jer kanske inte alltid, att en dikta- tur, om den ej avlöses av annan, sam kan erövra det nya rike, där raste historia om Gäss och starkare diktatur, blott viker för inga vägar finns, som ännu aldrig beträtts i mänsklighetens historia, gåsslakt på R ö p e e k a s en makt, alltid en och densamma självstyrelsen.
som det ryska proletariatet ensamt 48-del Självstyrelse – det är vanligt och övergivet gått för att söka.
En bysovjet håller sammanträde.
folk, som styr över sig själva och Världen genljuder av pris eller sina förhållanden.
Är diktaturer skola, förmåga att läsa i bok och men de betraktas som abnorma fö- fördömelse aver den stora » Unio- Med anledning av den ryska den utifrån kommande b e f a l l - i blad både om vad som rör sig reteelser – ha stor frihet a h rätt nen av socialistiska rådsrepubli- kommunismens tioårsjubileum och n i n gen., från en enda eller från i ens egen tid och vad gångna ti- till semester.
ker », som så generöst strukit bort femårstillvaro skriver en härskande grupp bakom vil- der prövat Det är en väldig byggnad rest sitt nationella namn för att göra Och dock, stå vi inte nu, sedan åt självstyrelsen att bo i.
Och vad vägen öppen för ett vart folk eller står makt att bokstavligen eller Honorine Hermelin om a- I andanom d ö m a hudflänga och ett sekel gått runt, med diktaturen mera är – vill vi lyssna, så tränger samfund att sluta rig dit.
Mest Iju- självstyrelse.
avrätta så är självstyrelsen h e- krypande över oss från alla h å l l.
på mångfaldiga håll fram till oss der fördömelsen I u r och över dess dikta- Låt oss ett ögonblick i dessa tio- sorlet från ett nytt sätt också att tur på väsentliga punkter för visso Protester sluter sig härtill.
slutet, oåtkomligt för varje pa- tryckning Vare rig det stiger upp i årsdagar, granska vad vi vet – el- leva därinom med rätta.
en ensam människa och gäller blott ler kan skymta – från vårt stora Del gränslösa och makalösa ut- Men vilken rätt ha vi.
västerlan- Journalisten och författarinnan, henne själv, eller det mognar fram grannland i öster.
Så djupt har där härdande – under åratal av svält dets folk, att kasta sten?
Prin- hos m människogrupp, stor eller gripits efter självstyrelse, att den och all slags nöd för en idés skull.
ciperna för en självstyrelse Maria Lazar-Strindberg låter det sig av inga makt- revolution.
som skett, just därför vittnar om att hos den » massa » köptes en gång av del franska fol- ger oss en gripande blick in i de medel imponeras.
väl må kallas en av världhistoriens som bor och lever därinne, finns ket under liknande lidanden och sista tio årens ryska litteratur så- De två, diktatur och självstyrel- väldigaste händelser Börjar vi uti- en själ.
Endast ur själen ken ett umbäranden, som nu det ryska ge- se, äro som stranden och havet.
från, re vi en märkligt genomförd beslut uppstiga endast ur » en kol- nomgått Men det är på ihålighe- som Tendens och Pro- Jämt d långt som den ena sträc- folkens och minoriteternas självbe- lektiv själ » verklig självstyrelse.
ten av denna självstyrelse som dik- paganda.
ker sig, får den andra dra sig tilt- stämningsrätt, som delat upp det Men vi hör också rosslingar- taturen levat kvar eller reser sig baka Något mellenrum lämnas al- stora sovjetområdet i ett 30-tal na från allt, som därinne håller på överallt i statslivet i partiliv, skolliv, drig.
Men diktaturen är alltid på större eller mindre rådsrepubliker, att strypas av diktaturens järn- familjeliv – tydligast i fascismen.
offensiven Eller snarare: i kraft av med full bestämmanderätt fiver grepp.
På två vägar huvudsakligen Fascismen, som är ren diktatur.
att vara det lättaste medlet till språk och skolor.
Giv akt t. ex. på tränger den som vanligt fram: by- har också på fem år nått långt snabbaste resultat, tränger den in i kartans utseende i Kaukasien, Baj- råkratiens och det makthavande större spridning, makt och effekti- varje samfund, stort eller smått, kal eller kring övre Volga, eller på partiets diktatur.
(Under delta sista vitet än den ryska kommunismen där ej självstyrelse befästat rig.
den lilla » Tyska volgarepubliken » faller också nationellt förtryck på tio, med sin tunga och svår- Det är självstyrelse vi sökt un- mitt i hjärtat BY Storryssland.
Och exempelvis i Georgien.)
Detta är hanterliga last av kamratskapets der del århundrade som gått.
När del för alla dessa områden strängt lätt a t t förklara, men förvisso lika och självstyrelsens idé i botten.
Tegnér i sitt jubelfesttal 1817 teck- gemensamma, rådsorganisationen, ödesdigert.
L i t oss inte förhäva oss.
Vad bar nar sin egen tid i de gnistrande or- lägger ju all myndighet djupast ne- Kommunismens ideal är ordning, v i slagit för ett stort slag emot den den: » Det går en mäktig ande ge- re hos vanligt folk, hos byråd renhet, nykterhet.
precision.
I Ryss- penningens diktatur.
som tränger in nom våra dagars historia, en ädel och arbetarråd varur den cen- land har den att göra med ett folk, p i alla områden och i grunden för- gestalt, med svärd vid sidan och ör- trala makten organiskt skall upp- vars grundväsen är anarki, i ordets stör det som vi äro så stolta över: nevingar på den strålande hjälmen stiga och detta sedan nerven av- högsta men också sämre bemärkel- allas likhet inför lag.
Vi ha därför heller inte utmanat – – frihetens höga genius! » så skurits p i den penningediktatur, se.
Det är inte svårt att förstå att tolkar han folkens fordran till den- som i hela vårt västerland tär sig dessa motsatser skall i oändlighet en blodtörsdig kontrarevolution och ne frihetens genius så: » De fordra in i alla skrymslen och förhånar föröka den byråkrati som hör ihop frestas inte så hårt att i bokstavlig att själva få stifta de lagar, de sko- den » allas likhet inför lag », som vi med det kommunistiska systemets bemärkelse döma, hudflänga och döda politiska motståndare la lyda, att själva få bestämma de stolt anse som vinsten BY vår fran- organisation.
Och då vi förfasa oss över hur bördor, de skola bära. » Självstyrel- ska revolution.
Revolution föder alltid kontrare- Självstyrelse inom fabriker och volution.
Det är mot den partidik- ryska barn fyllas blott med revo- se alltså lutionens lov, med dess historia och Och långt mäktigare¨ i n Tegnér skolor, ingen husbondediktatur i taturen är riktad tills revolutionen, drömde om har denna genius gått hemmet, kvinnor och barn fria med- självstyrelsen är tryggad och befäs- dess fienders död he vi sett i ögon- fram Slavarna, som han betrakta- arbetare Till och med soldater och lad i ett end.
kamratskap och det en hur pass ensidigt västerländska barn genomspinnas med diktatu- rens okränkbarhet, penningens, mi- litarismens och – låt oss säga skol- kursernas okränkbarhet Hur pass (Forts. A sid.
4.)
Tidevarvet genom Ada Nilsson.
fascismens Dikta- ken –
Från Danska Sen får man se!
Anna B u g g e r iks dage n. Poul Bahnsen og Knud Secher Wicksell 65 år.
» Kvinde og Mand ».
Koppel Kö är beklämmande med politi- penhamn 1927. ken, men den är i alla fall av så En samvetsgrann och välmenan- stort intresse, att kommer man till de bok.
Författarna ha velat samla Det ett annat lands huvudstad då riks- alla tillgängliga fakta för att med deras hjälp lidelsefritt belysa den dagen är samlad, s i drages- man fysiska och psykiska » skillnaden mellan genomsnittsmannen och ge- gärna dit.
.
nomsnittskvinnan ».
Deras fram- Väl, I Köpenhamn bege vi oss till ställning bringar inlet i dagen ut- Kristiansborg.
Landstinget har in- över del förut kända Man får veta att kvinnor ha lägre kroppsvikt och let sammanträde, men Folketinget medellängd, mindre muskelmassa, håller just på att debattera Neer- längre medellivslängd, väsentligt gaards finansförslag.
Då man är lägre brottslighet och färre själv mord.
Det sistnämnda förklaras van att se våra plenisalar i r i k s - genom att de av feghet ofta välja dagshuset, som utgöra en blandning osäkra metoder, den lägre brotts- likheten lämnas oförklarad.
Man av teater och cirkus, föreläsningslo- får vidare veta att kvinnan i möj- kal a h skolsal, blir man först ligen något högre grad än mannen Dagsnotisen: Fru Anna Wicksell firar har en åskådlig fantasi men må- sin 65-årsdag den I 7 dennes i Lund hos överraskad av att se ett riktigt rum, hända är honom något underlägsen sin son Professor Sven Wicksell fram- där riksdagsledamöterna sitta i van- i fråga om att kombinera föreställ- trollade en undangömt minnesbild från första gången jag såg henne.
.
liga stolar, som stå p i golvet.
Del ningar på nya sätt.
Man får höra Del var vår, det var Uppsala i början att kvinnans intelligens är under- är givetvis mera tilltalande a h gör lägsen mannens och att delle beror av 1890-talet.
Verdandis 10-årsfest, som samlat allt vad radikalism fanns i Nor- ell värdigare intryck än att stän- mer på bristande vilja In bristan- dens länder, öppnade hemska och tjusan- förmåga.
» Det finns inte mycket digt uppehålla sig på ett sluttande de som en kvinna inte kan förstå, men de perspektiv för en nybliven medicinare.
plan.
Och del skadar inte helller att del är en stor mängd av det hon Där talade Karl Staaff tändande ord förstår, som inte kan avvinna hen- för Norge.
Där var Knut Wicksell, som i både talman (eller formanden) och ne del minsta intresse. » Bl.
n. sak- sitt tal till finnarna ej påminde dem om talare skola hålla sig på ett högre nar kvinnan spontant intresse för kamratskapet i hundra blodigt sköna stri- vetenskapliga problem, vetenskapen der, utan pekade hän på civilisatoriska plan.
blir för kvinnan aldrig ett mål i uppglfter med ansiktet vänt mol öster.
Där var Ann Margret Holmgren a h Ellen Läktarna äro fullsatta.
Det gäl- sig sig själv.
Konsten ligger däremot Key Och där var även Anna Bugge Wick- ler ju också ett förslag av allmän kvinnornas hjärta närmare, här sell med pilten Sven vid handen.
Hon gav sakna de icke intresse men snarare betydelse, en skattelindring för de geni Kvinnorna åro mera hjälp- redan då samma intryck som nu av lung, större förmögenheterna och aktie- samma, barmhärtiga och ömma än självförglömmande enkelhet a h inre eld.
I bilden här ovan syns Fru Wicksell i bolagen.
Stämpelskatten skulle ock- männen.
I fråga om arbetspresta- bilen lämna Fogelstad Medborgarskola tioner äro kvinnorna så tämligen så minskas utom del är ju an- att jämnställa med männen så vitt efter föredrag om Nationernas förbund a h den nya skolan i Afrika.
varvid hon märkningsvärt stämpelavgiften inte arbetet fordrar spontan intelli- sannerligen med ungdomlig eld öppnat gens då d e äro underlägsna Kvin- för upprättande av boskillnad, som norna ha i arbete fler sjukdagar i n nya perspektiv mot framtiden.
istället fördubblas.
Cigarettskatten männen.
Slutligen intresserar sig Emellan dessa båda bilder ligger ett liv i oförtröttat arbete i stora idéers skulle ökas, d. v. I. för de billigaste kvinnan mer in mannen för allt tjänst.
» som har med kärlek, erotik och Tidevarvets läsare behöva ej erinras sorterna, icke de andra.
En främ- sexualitet att göra, p i grund av att om detta arbete: för fred och mellanfolk- ling kan e j våga yttra rig angående hennes organisms utveckling stän- lig rättsordning, för kvinnornas rösträtts- digt visar henne att en stor del BY förslagen utan att insatt i Dan- hennes andliga och lekamliga kraf- och jämnlikhetskrav, f i r äktenskapets hö- marks nu gällande skattelagar.
Det ler är förutbestämda att utveck- jande och en mänsklig befolkningspolitik.
Sill vördsamma tack för de år som gått kunde tänkas,, att om förmögen- Ins på dessa områden ».
Inför alla a h sin lyckönskan till fortsatt fram- dessa data undrar man e j på att hetsskatten och bolagsskatten vore författarna på ett ställe säga, att gångsrikt arbete ber Tidevarvet att få lämna genom orimligt höga, kunde detta inverka del inte finns en enda lika beskaf- fad cell i den manliga och den förlamande på företagsamheten.
kvinnliga organismen.
Men del kan inte förnekas, att just Varpå bero nu alla dessa olikhe- i en så ekonomiskt svår lid, ver- ler?
Författarna söka med förkär- lek visa att det är fråga om anlags- kar del i sanning underligt med en olikheter.
De framhålla från bör- olikheterna mellan individer inom finansplan, som går ut på att » den jan att del ju finns en kromosom vardera könet vida överväga olik- hos det befruktade ägg som som har, honom skall varda givet, mer heterna mellan en normalman och utvecklas till en kvinna.
I och med men den som intet har, från honom förekomsten a v två x-kromosomer i en normalkvinna.
För närvarande ser del ut som sanningen vore på skall ock tagas del han har ».
Även varje cell (istället för en som hos författarnas sida.
men del är kan- mannen) får man kvinnligt kön, och om detta är en följdriktig utveck- som sagt, samtidigt skillnader i alla ske idel sken.
Miljöolikheter addera Låt sig f. n. till ' anlagsolikheter- ling av den sittande regeringens organismens funktioner, Författar- det gå ett par generationer i vil- na medge emellertid också i frågan försök att åstadskomma ett jämn- om uppfostran, tradition och sug- en del psykologiska olikheter ken viktsläge i Danmarks finanser ge- att man måhända saknar förutsätt- gestion är rent mänskliga ej speci- aliserade för vardera könet.
Sen nom att taga från de sämst lottade.
ningar för ett fullt objektivt bedö- får man se.
mande, eftersom kvinnors miljö i Debatten är livlig.
Tack vare stort sett varit olik mäns under lång Skada a t t författarna till denna bok ej då finns till hands att göra danskarnas sedvanligen älskvärda lid och på så gott som alla livets om sin undersökning.Jag är rätt sä- tillgänglighet, får man av en gran- områden.
Uppfostra, tradition, ker om.
att de d &amp; på goda grunder ne lätt reda p i vilka, som tala.
Alla suggestion kunna måhända spela skulle sluta som de gör nu av någon roll, erkänner man, och gör particheferna voro i elden för eller vissa undersökningsresultat en smu- ädelmodigt hänsynstagande till un- » Varje kvinna emot, och man ser levande framför la osäkra.
Skada att man ej full- dantagskvinnor bör som varje man ha tillträde till sig dem, vilkas namn man ofta lä- följt denna tankegång.
Ty här är varje p a l för vilken hon eller han ser.
Alla tala förvånande kort.
Var utan tvivel pudelns kärna.
Saken har lust, fallenhet och anlag. » är den, att man än så länge saknar del tillfälligt?
Eljes vore del verk- alla förutsättningar för ett objek- Andrea Andreen-Svedberg.
ligen något man kunde önska få tivt bedömande av frågan » kvinna infört även i vår riksdag.
Kunde ic- och man », vare rig det gäller fy- ke våra valmän nöja sig med något siska eller psykiska olikheter.
Och kortare anföranden än de nu bruk- icke minst fysiska På ett ställe åro förf.
verkligen inne på denna tanke- liga!
Del skulle spara mycken lid bana, när de omtala att del finns och möda.
M e n i ärlighetens namn naturfolk och halvciviliserade raser måste vi tillstå, att fast deras tåla- vars kvinnor äro lika starka som mod e j sattes på så hårda prov be- männen eller starkare på grund av fria sig de danska folketingsledamö- att de får göra del tyngre arbetet.
Det är enligt min mening helt terna i samma grad som deras enkelt omöjligt f. n. att ha ett p i svenska kamrater från att åhöra fakta grundat vetande om skillna- talaren.
den mellan genomsnittsmannen och genomsnittskvinnan i verkligheten Och så går man från denna från liknande församlingar med en d. v. s. om anlagskillnaden.
Här står tillsvidare tro mol tro.
Som- undrande fråga huru m y c k e n föstå lies tro med författarna att else och vilket intresse de få utval- del finns en anlagskillnad som da känna för alla de många i sam- skapar en olikhet på varje punkt med lid och eftervärld över vilkas till.
könen emellan.
Andra tro undertecknad att könsolikheten varo de bestämma.
.
hänför sig till specialuppgifter i fortplantningen tjänst, men att f.ö..
- - - vara - -.
som - - - -
D e t besegrade l i v e t heter en nyutkommen bok av Pär Lagerkvist Del är en hymn till människan och har tillkommit i trots mot tidens nöd och i trots mot människans egen gängse skep- tiska uppfattning om människan, sum, » I människosjälen har ska- pats rymder mot vilka universums stjärnhav är flyktigt och betydelse- löst. » Det meningsfulla är godhe- ten, rättfärdigheten och kärleken, människans stora upptäckter.
För dem som trots högheten svika » När livet rustar sig t i l l tändena far att besegra oss, när det firar sina dystra sin uppgift, övemannade av livet, orgier, då gäller det kamp OCh tro.
Och har Lagerkvist blott förbarmande.
det är inte i dessa tider som det är svårt Men hårda ord har han mat den att tro.
TY när ondskan lägges bar, då blottar den också sin sterlitet.
Mitt i för- moderna vetenskapens representan- ödelsen krymper dess ondas betydelse ter som intressera sig far livets fe- samman, si ser dess inn vanmakt, Som nomen in i alla detaljer men icke aldrig förr känner v i godheten som det ha något intresse för människan.
enda positiva, som en mäktig realitet. » Och lika hårda ord har han för I delta citat ligger också själva den moderna själsforskningens män spänningen i författarens livsupp- som » gräva i själens utmarker », fattning sedan tron p i människan som » analysera det fördoldaste i kommit in i den, Den finns i mot- del mänskliga och reducera själsli- sättningen mellan livet och oss.
Li- vet till en avskuggning av driftli- vet är meningslöst och själlöst, vår ret, som intressera sig för del lägsta fiende och fångvaktare.
Vi kunna men inte för del h ö g s t a » - en i och icke tänkas utan livet men tillhöra för sig alltför summarisk defini- det ändå icke.
Vi äro mer än livet.
tion PA den moderna psykologiens Vi förverkligas icke genom livet.
olika skolor.
Det fir människotankens gamla Han vill i stället tro människor- vana att över och bortom verklig- na om gott, inte bara de utvalda heten söka sig dit där alla möjlig- utan alla.
Han vel.
att om det inte heter och drömmar skola uppfyllas.
funnes skatter av godhet inom Under ett långt avsnitt av sin hi- människorna som vi alla självfallet storia drev människan förnekelsen ' ita till.
vore livet omöjligt att leva.
av livet till sin spets och visade stitt Hans tro på människan har stigit dödliga allvar genom att omsätta till religion i denna bok, Människo- teorin i praktisk asketism.
Sedan anden tillber han som en gudom, upptäckte hon universum.
I den någon annan gud vet han inte om.
kalla oändliga rymden fanns ingen Wen möjligen säger han, äro våra himmel, och del patriarkaliska föreställningar om Gud profetion gudsbegreppet gick inte att bevara.
om den Gud som skall komma när SA flydde hon tillbaka till jordeli- vi bli fullt värdiga honom.
Ty nå- vet och tröstade Sig för förlusten got föreberedes, något skall hända.
av den individuella himmelska sa- » De är som barn som tror på männi- ligheten med tanken att hon var skans inre oföränderlighet att ingenting innesluten i ett väldigt uppåtstigan- blir där i grunden annorlunda.
Medan de skeende i mänsklighetens mång- förvisso också där allt är i förvandling blir beständigt något annat och nytt.
Ej tusenåriga fullkomningsak genom omvälvningarnas orgier hos den Pär Lagerkvist förnekar livet som enskilde och massorna men genom den en medeltidsmänniska men förne- oavlåtliga kampen och förskjutningen i kar också att » himlen har ell fäste människornas inre,detta som pågår omärk- för vår fot » Han vågar göra män- lig i oss.
Alla dessa människohjärtans niskan fullkomligt hemlös, i vis- hemliga kamp i sin kärlek i s i l l sökande för att komma till klarhet, för att deras heten om sin e- gudomlighet, tillvaro ej skall vara utan mening och som sin enda trygghet.
Människan mål, det skapar mäktiga inre verklig- är det enda meningsfyllda i univer- heter som växer i styrka från släkte t i l l Gäss och gåsslakt på Röpeckas 48-del.
På 48-delen finns stora fält som ingen- ting ge, då man besår dem med säd, men som se gröna a h vackra ut, då man läm- nar dem åt sig själv, a h Röpecka hade fått i s i l l huvud att del skulle ta sig bra ut med några gäss spatserande bland de blomgrupper Vår Herre med prisvärd smak varje sommar ordnar där.
Naturligtvis måste det vara rasgäss.
En gåskavaljer från Samelssons i Ousby och gåsdamer från Tistads högvärpande stam - alltsammans av italienskt ädelt blod.
De kom till won.
a h hjärtefröjd för Röpecka a h hennes kamrat.
Del blev nu ett kacklande a h konverserande da- gen igenom a h ömsesidig sympati upp- stod a h tillväxte, Röpecka hade nu dess värre fått blodad tand i själen på gäss, a h denna gav henne ingen ro förrän hon skaffat sig ytterligare fem gäss, denna gång holländare, Skygga och förskräckta kom de den långa vägen från Forsmark, och hur lent a h ömt Röpecka in talade till dem skockade de dock ihop sig i en vrå a h gömde huvudena i varandras vingar.
Röpecka var gråtfärdig a h den hjälp hon väntat sig av Musolineserna fick hon så att säga dra veven far.
Långt ifrån att ta sig an de stackars darrande kräken a h föra dem ut på grönskande beten, som en gåsodlare så skönt före- speglat Röpecka, bultade de på dem med sina vingar a h nöp dem med sina starka näbbar, så att hela 48-delen med omnejd genljöd av deras hjärtslitande klagan ” Fy ”, sade Röpecka bestraffande, ” fy ai fräcka fascister.
Jag vill inte Y åt er mer, inte tala till er mer, ni ska få leva med tuppkycklingarne, och ögonen ska få bli gröna av avund pa er, när ni står a h ser hur livat holländarna a h vi har ” Röpcka höll ord a h snart blev det en a h annan glad ton i holländarnas säck pipliknande läte, fast melankoliskt var de ju alltjämt, just som om jorden aldrig skulle kunna skänka dem någon ebda li- ten fröjd?
I ett beklagligt anfall av storhetsvan- sinne skaffade sig Röpecka en ny avels- stam, denna gång en pampig Emdenka- valjer med tre förnäm!
vaggande damer.
Röpecka nästan skrek av förtjusning, då Hans Höghet gravitetiskt klev ur hundbu- ren, där han dvalts under resans strapat- ser, a h han besvarade hennes något ple- bejiska glädjeutbrott med att ge henne ett kraftigt slag av vingarna pa smalbe- net och e l l blodigt tjuvnyp i armen.
Hon skulle just häpen dra sig tillbaka då Gässica, den minsta a h klenaste av Flöj- tarne, störtade fram a h näpste den oför- synte Segerstolt flög Gässica tillbaka a h i Röpeckas armar med sin lena böjliga hals mot hennes ti.
släkte. » ” Gässica, Gässica, Sickan min, lilla söta Denna bok verkar befriande.
Till Sickan min ”, sade boa tacksamt, ” att du början befriande från en tidigare bara vågade, där jag ej tordes. ” Lagerkvist som med all sin genia- Så blev det höst a h oktober, och en litet eller kanske just i kraft av hemsk nödvändighet började spöke far densamma pressat på oss sina mar- Röpecka.
Det blev medio av oktober a h den tog fastare a h fasansfullare gestalt.
drömmar om livet.
Det är skönt Men det kunde inte bli annorlunda, hon att höra en sång om människans hade ingen möjlighet att behålla fjorton höghet och betydelse, vi måste ju gäss över vintern, inte plats, inte mat, in- nej, nej, Flöjterna var minst avels- tro därpå för att gitta leva.
Men te del är därför inte säkert att vi kun- dugliga, de måste ban.
Röpecka reste till närmaste stad, sålde na följa honom, när han löser p r o utan att blinka sina tuppkycklingar, och blemet att förena sitt gamla kon- passade på medan hon var i farten att situtiva hat mal livet med sin dyr- med så stadig röst som möjligt tinga bort kan BY människan.
Denna spän- lyra fem månaders gamla gäss.
ning mellan livet och oss förstå vi ” Feta måste de vara, förmanade kö- paren, ” eljest betings de inte högsta pris, icke, delta absoluta särskiljande.
och så skall vi ha blodet tappat på bu- Ty vi känna oss vara en del av li- teljer. ” en .... ” Gässen få under hela gödningstiden ej gå i vatten ”, läste hon.
Omöjligt, Gässica utstötte de allar gäl- laste fröjderop då hon störtade sig i dam- men.
" En kvadratmeters golvyta är tillräck- lig för tre gäss O, Gudar!
Röpecka slängde boken långt ifrån sig ” finns det ingen gräns för människors snikenhet och grymhet? ” Där kom ju Gässica med fötterna knappt vidrörande marken och de vack- ra vita vingarna utspända som segel.
Med en obeskrivbar graciös röreslese stannade hon framför Röpecka för att bli tagen i knät a h smekt.
” Måste jag flytta dig ur jordelivet skall du i alla fall få njuta av del på alla sätt, så länge du finns här ”, bedyrade Röpecka rörd, ja, upprörd vid den ömma tillitsfull- heten h a varelsen i hennes armar, V i förbigå de dagar som följde och Rö- peckas sinnesbeskaffenhet.
Då del ound- vikliga måste ske, flydde Röpecka till byns andra ände, men måste återvända för att plocka gässen.
Ingen på Fyrtioåt- tondeen visste mer än han själv, hur det skulle gå till.
blott att det var ” otäckt ” svårt som det heter på byspråket.
Rö- peckas milda fromma kamrat hade lagt hennes blödande hjärta på Guds barm- hertiga godhet, med påföljd att den arma Röpeckas ängslan att ej med heder skiljas från det oprövade arbetet, kom henne att glömma föremålen hon handskades med.
Hon grep efter den praktiske gåsodla- ... - vel och ha ansvar för vår olycka.
Med en våldsam kraftansträngning ren.
av livets elände kopplade Röpecka av ledningen till alla ” Sedan gåsen blivit plockad, skall man skapa vi åt oss själva och varandra.
do skräcksyner hans brutala ord framkal- fyra gånger stoppa den i en kittel med och drog loss stjärt- och vingpennor, he- la tiden muttrande att tyngre arbete ha- de han aldrig varit med om.
Hans hustru klagade att hennes fingertoppar blivit så ömma och svullna, att hon inte kunde få fatt i dunen, Röpeckas högra tumme var bred som en tennisracket och gåskroppar- ne sågo ut som Hottentottskalper.
Röpec- ka a h hennes medhjälpare tvättade och svedde, svedde och tvättade efter a h bak- efter konstens regler en hel dag lång.
” Ni ska se att de kasseras ”, sa jättens hustru då leveransen följande morgon var instuvad på Hjulianus, ” jag såg ett par stilkar kvar djupt nere i hua. ” ” Koms allri på fråga ”, avgjorde jätten.
” Du är allti så tvivelstrodder.
Di säjer: Så fina gäss ha vi inte sett a h allri hatt på desekn, V i ska be I få fler. ” Och han lick verkligen i det närmaste rätt.
Röpecka svällde av stolthet över be- römmet och med likviden i fickan skyn- dade hon sig att i sällskap med sina med- hjälpare dricks glädjekaffe pa närmaste restarurang.
--- Men Röpecka, Röpecka, hur I t del möj- ligt, att klangen av silvret du fått kunde höras så ljuvligt i din.
öron, a h prasslet av sedlarna så förlockande?
Nog var du bra mycket närmare Guds rike, då du krossad i din tro på den Allsmäktiges all- makt, hädande och hotande höjde din lilla knytnäve mol skyn?
Röpeckas besvikna guvernant En stor procent lade.
Hon nickade ett samtycke,grep tag i Människosonen, vars tro på män- ratten på Hjulianus a h körde Id verk- niskan Pär Lagerkvist vädjar till, lig brandkårsfart tillbaka hem.
var icke en livets fiende, för honom Röpecka hade aldrig i sitt liv hört la- bestod icke denna motsats.
Hen var las om hur man skulle göda g&amp;., och sök- livets herre, men han besegrade del te nu i " Den praktiske Gåsodlaren ”, pris 1:75, fylla denna lucka i sitt gåsvetande.
icke som man slår ner en fiende.
Han gjorde del till sin vän och tjä- nare, kände hemligheten att ta na- turens krafter i sin tjänst, han öpp- nade portarna till del livets fängel- se Lagerkvist talar om.
Men han hade i sin tro på Gud som Fader ett fäste, en stridsställ- ning och en tillförsikt om seger.
Så långt är icke Pär Lagerkvist med, och därför är det något brustet, nå- got orimligt och förtvivlat i hans tro på människans slutliga seger.
E. W. sjudande vatten, med tummen stryka hen- ” Vem har i svenska landorten ne nedåt halsen därefter doppa henne i kallt vatten a h sedan sveda henne över träffat mitt Fågel i Hand? ” sprit. ” » Vem har I svenska landsorter träffat Röpecka såg ut över det plockande säll- skapet.
Där satt jätten, som en gång en- mitt Fågel i Hand? » frågar X-ray.
Del en gång gjort åtmin- stone närapå-nästan Jag prövade det i somras I Turisthotellet i Säter, vu be- läget mellan järn- a h landsväg a h all- deles invid nedgången till » Säters sköna dal », bjuder det på trevliga rum, bra bäd- dar, god mat, vänligt bemötande allt till billigt pris inga sura miner om man begär något ovanligt, inga omöjligheter, inget » klsystem », tvärtom.
Detta medde- las enligt regeln: » Hör du något gall så säg det till envar », om till någon nytta vare det väl unnat (både turisterna och innehavaren.
Hoppas att typen må mång- faldigas!
Burra.
sam lyfte bussen ur diket, a h svettades h a jag verkligen - - -
Protester.
Tendens och propaganda.
Sinjono Che Diktatur och E n ljungande protest mot dikta- självstyrelse.
turens våld runtom i världen har (Forts. från sid. 1) fritt diskuteras här kommunismens eller anarkismens event.
fördelar.
Dock är kanske sådana diskus- sioner ej något väsentligt att efter.
sträva.
Vill vi fortfarande i denna värld a t diktaturer söka själv- styrelsen, så måste vi tydligen lägga dess grund djupare in vad den In- nu någonsin blivit lags.
Vi måste hos nya släkten bevara – i stället för att i knoppen förmågan att själv reagera och låta den erfarenheten växa rig stark, hur det känns när e l l beslut växer upp på egen grund för att sedan stå oåtkomligt för varje ytt- re påtryckning Wienerläkaren den framstående psykologen Fritz Wittels, säger i företalet till sin bok Barnets befri- else: » Revolutionen i uppfostran lå- ter nog länge vänta på sig.
då det inte är möjligt, att bland barnen själva kan uppstå slavuppror, klass- kamp, organiserad erövring av fri- heten », och i sista kapitlet: » Vi ha intet samfundsliv, ingen kultur, och ingen kan säga oss, hur vi skall nå dithän.
Hur vore del.
om vi lite våra barn skapa den efter sitt oför- störda huvud?
Tills nu ha vi dres- serat dem, och eftersom vi själva Pro slavar – slavar under varan- dra och under vår själviskhet ha vi ständigt uppfostrat nästa ge- neration till slavar.
– Del skulle kunna hinds, att våra barn, om de fick leka i fred, framarbetade en ny kultur. » Våga vi?
förstöra – – och kulturen.
Av Maria Lazar-Strindberg höjts BY Socialistiska Arbetarin- Vem är den anspråkslöse mannen med ternationalen dels i ord, men Världslitteraturen som alltid är sina lidanden).
Och den hjältemo- långt kraftigare genom den 20- världssituationens trognaste spegel, dige krigaren hoppades, att genom de goda ögonen a h det lustiga lilla nam- net?
Jo, det är rumäniern Sinjono Che, soldatdöden rädda samtiden åt sin som höst svänger för närvarande mellan två som är en stor universell organisations dena och taga upp kampen mot ytterligheter: Ryssland och Ameri- I notion och sina barn.
propagandist och som i den egenskapen den politiska terrorn.
(Matteotti- rika.
österns nyktra fantasi och De första årens sovjetlitteratur reser från land t i l l land, Europa runt, med fonden, som är avsedd a t t ekono- västerns fantastiska nykterhet.
Eu- har uppställt ett nytt hjälteideal.
sin mission Han är en kulturbärare men mannakommitté, i till- sida).
De rapporter, som undersök- ningskommitén redan avgivit angående Sovjetunionen, Italien O C h Lithauen och genom pressen lämnat den allmänna opinionen att begrunda, tala starkare än alla ord.
Hur grällt belyst blir inte Tolstoys sats, a t t så fort vi lämna det mänskligas d.
v.
s.
kärlekens förhållande till varandra och stäl- ler oss i tjänst hos ett system, finns det ingen gräns för de grym- – sin tillflykt pa.
mittemellan till fadda båda, efterapningar tar oftast eller till åttiotalets farfaderliga lor- mer.
Amerikas borgerliga kultur har nått en höjdpunkt, där den nästan själv låter sig bli grotesk.
Det är alltså ej att undra över, att den amerikanska ungdomen som plöts- ligt blivit klarvaken.
med sin be- gåvnings knytnävsslag går löst mot denna kultur.
Så som den vil- utföras helmska unge Gerhart tidsåldern Hauptmann.
frambragte så skor.
Protesten från (den syndikalis- tiska) Internationella Arbetar-As- sociationens sekretariat tränger för- hållandena i Ryssland närmare in på livet, därför a t t den tar idéerna till utgångspunkt.
Vi anföra dess huvudpunkter: För tin år sedan bröt del tsaris- tiska riket samman för de våldsam- ma angreppen från de revolutio- nära arbetarna, bönderna och sol- daterna Hela folket tog del i den ti^^^^ den har den allsmäktiga Wallstreet-epoken åstadkommit Sinclair Lewis.
I Ryssland grundlades för tio år sedan – det är blott tio år sedan dess!
– Sovjetrepubliken Det be- tydde ej blott förändringen av ett regeringssystem utan en ny värld för alla och envar.
Även för dikta- ren.
Materialet till han konst hade förändrats Livet hade fått ett nytt ansikte.
men ett Ett nytt sönderrivet, och ungt ett ansikte blodigt volutionens seger.
Rysslands kommunistiska parti och de ryska fackorganisationerna såväl som den Kommunistiska In- ternationalen och Röda Fackföre- » Det är bara tendens och propa- ningsinternationalen tröttna icke på ganda », säger europeiska bourgeoi- att uppfordra all världens arbetare sien, och rycker på axlarna, när det – till kamp för amnesti för de poli- blir frågan om den nya eller nyaste länderna.
Men i deras eget land, ryska litteraturen.
Och man söker i Rådsryssland, gives det mången den ryska själen den en gång så moderna ryska själen, i » Blå Få- Kamrater!
Om vår kamp för am- gelns » barnsligt brokiga utkläd- nesti för våra förföljda klassbröder ningar.
i de kapitalistiska länderna skall krönas med framgång, då måste Och man har rätt.
Det är tendens den ryska regeringen öppna fängel- och propaganda.
Vem kunde i seportarna upphäva deporteringar- na, göra det möjligt för de utvisade Ryssland under de första åren av att vända tillbaka.
Den måste in- sovjetrepublikens självbevarelse- rymma tryck- församlings- och kamp hålla sig fri från tendens och föreningsfrihet åt varje revolutionär propaganda?
Vem gungar inte med riktning inom arbetarrörelsen. » i ett av stormen piskat skepp?
Till sist ännu en protest den allra mest på livet gående, därför De böckerna, som kom ut att den kommer från en av kom- i del nya Ryssland, äro inte vackra, munismens hängivnaste tjänare, Angelica Balabanova.
Hon berät- inte sympatiska, inte uppbyggliga tar i sina Minnen och upplevelser och inte uppmuntrande.
De liknar (det är från en resa genom Tysk- vilda plakat, som oövade tecknare land hösten 1918.)
gjort utkastet till.
De äro doktrinä- Sacco och Vanzetti.
första Kampen gäller inte en samtid, utan en obestämd, avlägsen framtid.
Ni skall offra de egna barnen, den eg- na generationen Del fordras av den enskilde ett utplånande av den eg- na personligheten, i en utsträckning som man ännu ej känt Man h u n g rar, man har inte en tråd på krop- pen, ingen eldstad ingen bostad, li- vet kvävs i en massa olidliga små vedervärdigheter.
Inte ens lyxen BY ett samvete har mera rätt att exi- stera.
Del är ett uthungrat, förfru- set hjältemod, ett hjältemod, som ej tröstas av någon skönhetsgloria, ett helt och hållet oestetiskt hjältemod Och lika litet, som detta hjältemod har något att skaffa med ordet hjältemod i gammaldags, borgerlig mening, lika litet är den unga ryska propagandan – propa- ganda i ordets gammaldags mening.
fruktansvärda är fastmer om de- sig av ra, Och budskapet?
Ah.
det är nästan för enkelt, för att en förnäm svensk skulle kunna fatta det.
Svenskarna äro ju en förnäm nation.
a h helst bör del vara några besvärliga nötter att knäcka i det som bjuds att förtära.
Men Sinjono Ches budskap innehåller inte en enda svår- knäckt nöt intet dunkel att genomtränga Det är bara detta enkla: världshjälps- språket Esperanto som redan är rid.
spritt i alla världsdelar men som behöver bli allas egendom för att dess mission skall fyllas folkens främmande känsla för varann försvinna a h fredsalstrande för- ståelse växa upp i dess ställe Del är så enkelt: kulturen h i livsfara, och de, som ha hjärta i bröstet och bäva vid tanken på hotande namnlös nöd, för- söka ett praktiskt sätt att rädda Far.
ståelsel skall köra bort del svarta och väldiga spöket av » nästa krig », som stats- männen se resa sig rid Europas fram- tidshorisont Att lära sig det enkla klara Esperanto är att räcka handen till människobröderna.
att utföra ett verk till kulturens räddande Europa behövde inte alltför myc- Sinjono Che ämnar stanna i Sverge någ- ket frukta denna propaganda.
Den, ra månader.
På nyåret börjar han Espe- I Stockholm, och den som som e j är genomglödgad BY idén ba- ranto-kurser deltar i en sådan träder inte blott in i kom diktaturen,den blir snarare av- ulturräddarnas led, utan skaffar sig ock- skräckt än påverkad därav, Det är så själv ett ansenligt nöje så roligt som en propaganda för de omvända en han undervisar, a h en ny glans över livet uthållighetens propaganda, som man själv måste » hålla ut » med.
Vidare meddelande om kurserna kan Och det är märkvärdigt och be- erhållas genom Svenska Esperantoförbun- det Stockholm I. Tel. N. I95 33. undransvärt hur länge den kunnat Henny Widström.
hålla ut.
Men, sedan det under de sista årens lopp så småningom uppstått en ny värld p i det slagfält, som sovjetrepubliken utgjorde en värld plockar sönder.
Och dock står allt, för människor som inte bara hop- vad han skriver, om med lust eller pas och blöder, utan som också få olust fast förankrat i den nya rys- leva och, har den rena pro- ka jorden.
pagandalitteraturen givit vika för en friskare saftigare konst.
Del uppstod böcker,uppvuxna organiskt Tendens och propaganda – M- ur verkligheten, inte längre tillver- da går ej alt resonera bort u~ en kade för propaganda.
Kommunis- politiskt rörlig tid Och båda är var- mens sociala förhållanden voro inte andra absolut olika.
Propagandan längre det hett åtrådda de predikar, tendensen verkar Propa- hade blivit livet självt, ur vilka nya gandan är papper, tendensen är li-, idéer, nya förnimmelser, nya ge- avsiktliga, stränga och kalla.
De stalter kunde skapas.
bestå av ändlösa samtal i vilka den Fortfarande ändlösa politiska ena människan för den andra läg- ger ut den bittra nödvändigheten av samtal.
Del är klart.
Men dessa det grymma nuet.
Man behöver samtal förs inte för sin egen eller för läsarens skull.
De äro infogade blott nämna Libedinski Dorochow.
Newerow, Babel j a också den skep- i den organiska helheten, männi- tiskt förtvivlade och dock troende skors, maskiners, sliders och län- » Återvändsgränden » av Werefsa- ders Men.
jew.
Men framför alla är Rodonows Och ur propagandan blev ten- » Chokladen » den ortodox-bolsje- dens.
vistiska litteraturens standardverk: Vår samtids största tendensro- en man.
en ansvarig sovjetkommis- man, ouppnådd i sin mäktiga form- sarie.
låter sig frivilligt skjutas, där- kraft, sin obarmhärtiga klarhet, är för att misstanken, att han låtit sig » Cement » av Gladkow.
» Cement » mutas med ett stycke choklad, fal- predikar inte och befaller inte.
» Ce- ler på honom.
ment » är ryska revolutionens stora Dessa böcker ha skrivits av rys- epos.
Den skildrar.
Och verkar dä- sar för ryssar Av kämpande och rigenom.
lidande för kämpande och lidande, Och just därför, men också bara De äro propaganda.
därför är den tendens.
Inte i gam- Men en underbar propaganda maldags mening, utan i ordets som inte söker övertyga som slår verkliga betydelse som är en mer en i ansiktet, som inte ber utan be- eller mindre målmedveten verkan faller, som inte förskonar utan om genom åskådlighet På det rillet arbetar med grymmaste verklighet.
äro nästan alla stora romaner av Den lovar inte guld och gröna sko- historiskt värde – tendensromaner.
gar härnere och ingen evig salighet därovan den lovar blott ett fram- E n annan ryss, som verkar ten.
densiös genom sin konstnärliga li- tidsrike för de framtiden delse medryckande genom sin kär- Ännu aldrig har ett politiskt parti lek till Rysland men tämjd och hål- ordning och velat uppbygga en ny, utan vidare betjänar eller en religiös sekt vågat komma len i bann genom ett skarpt för- med en sådan hopplös, glädjefattig stånd, i r den i Paris bosatte Ilja både de själva och den sociala ut- propaganda De kristna martyrer- Ehrenburg.
Ehrenburg är ej kom- vecklingen fördömt – –. ” na väntade Gud själv (vid slutet av munist Ehrenburg häcklar och % i k $ -; r: d;: den fruktansvärda underrättelsen, att en tysk matros skulle skjutas samma natt, därför att han stulit livsmedel ur min packning.
” Vad skall jag göra för a t t rädda ho- nom?
var min första tanke – Jag sprang till en ungersk kamrat som genom sins militära utmär- kelser (han hade varit officer i den röda armén) kunde öva mer inflytande på officerarna.
” Tänk Er, man vill skjuta en uthungrad matros från detta under åratal ut- hungrade land för att han stulit livsmedel! ” sade jag: – – Som träffad av blixten blev jag ståen- de bredvid honom i fönstret, då jag hörde hans röst säga: ” office- rarna ha rätt; am det hade varit en rödarmist, skulle jag ögonblick- ligen låtit skjuta honom.
Discipli- nen måste upprätthållas – – – ” Det var en av de stötar – kro- nologisk kanske den första och därför så outplånligt inbränd i mitt minne – som¨ fått mig att se, hur farligt det är, när genom- snittsmänniskor de må vara aldrig så så ä r l i g a ha möjlighet ja befo- genhet a t t egenmäktigt och scha- blonmässigt avkunna sådana do- mar.
Icke a t t m a n under en revo- lution använt terror är del mest förfärliga och ödesdigra – det bördan tycks inte trycka honom, så glatt och enkelt som han framför sitt budskap i vet.
Sedan ti år lever på ett ran stort stycke av vår jord, människor under andra livsvillkor andra för- hållanden än tillförne med nya tankar och känslor Man kommer nog att få ännu mycket om denna verklighet den nya världen Och man k o m m a att få mycket att läsa om den.
Vare sig det blir pro- paganda eller tendens.
höra
