# ID: svediakorp-per3364
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1927
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 7,510
# sentences: 317
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


M a i k k i F r i b e r g.
Mitt Fågel Märta Schulz-Cajander tanken på att återse Finland fru Maikki Friberg.
vid kommer del smärtsam- om de även ägde ett formskönt yttre utan ma Oväntat budskapet att Maikki Friberg Därför lät hon aldrig ett tillfälle under brinnande livsverksamhet Med ett budskap från Ellen Key ryckts bort ifrån oss.
Ännu för nå- sändes fru Cajander efter en förvis gon vecka sedan emottog hon ehuru sängliggande besök.
Med pennan i ningstid i Sverge år 1918 till den då handen tycktes hon då fullt syssel- för henne okända Maikki Friberg, satt som alltid, manuskript, korrek- som sedan brukade kalla henne » Ellen Keys budskap ».
De ha sen dess stått varandra personligen och i arbetet mycket nära.
Flera av Tidevarvet läsare ha säkert ett levande minne BY Maikki Friberg från fredsveckan i Stock- holm 1926 — av den glöd och ener- gi, varmed hon grep in i diskussio- nen, och inte minst av den strålan de och värmande humor.
tid lyste Vid en landsväg In memoriam.
» En ödslighet utan like .. säger som all- genom skarpa inlägg i all- varliga frågor.
re.
gå sig förbi, att sammanföra ung- domen med stora, exempelgivande kulturpersonligheter, att öppna för dem kultiverade hem och att höj samvaron med dem med föredrag, recitation, konst, musik och sång tur och böcker omgåvo hennes lä- Mången betydande konstnär ha ger.
PA oroliga förfrågningar om upptäckts av Maikki Friberg och hennes hälsotillstånd förklarade hennes krets rönt sin första upp hon leende, att hon egentligen lagt muntran och förståelse.
sig av självbevarelseinstinkt, för att nu.
då hon var en smula förkyld och trött icke nås av telefonen.
Detta är betecknande för hennes hjältemodiga och humoristiska sätt, att överhuvud bära sina personliga lidanden.
sjukdomar och sorger.
Med sin starka och samtidigt kär- Ieksslösande natur dolde hon dem för världen, för att i stället själv- förglömmande och utan gräns ge sin kraft till andras stöd och upp- muntran.
- där hon i flera a v Europas huvudstäder genom föredrag och artiklar i dagspressen sökte upply.
an opinionen om del berättigade i Finlands rättskamp gentemot Ryss- landet, land.
i ' Hand.
söder om London fanns för några år sedan ett litet värds- hus, som bar skylten T h e Bird in the Hand.
vilket förmodligen innebär ” bätt- re en fågel i handen I n tio i skogen ”.
Vem har i svenska landsorten träffat mitt Fågel i Hand, min lyxhydda och mitt idealhotell?
Det finns litet varstans i vårt avlånga land, ej blott där de kungliga kunna tän- kas tillbringa LO jul eller påsk eller där vinddrivna utlänningar i bistra krigsti- der förbruka sitt guld.
Milt Fågel i Hand möter den vägfaran- de bilturisten när mattimman slår eller Härunder insöp hon själv de in- ternationella idéstörningar, för vilka hon i Finland blev en av de ledande, banbrytande krafterna.
På mörkret faller på.
Kringirrande konsert- givare, föredragshållare a h teatersäll- senare år upptogs hon alltmera av skap söka gärna upp Fågel i Iland.
Ty fredstanken.
Hon bereste hela Fin.
dessa härbärgen ha ej den gamla välkän- land och höll föredrag i fredsfrå- da typen av svensk provryttare låt oss gan.
En synnerligen givande upple- hoppas nu i utdöende - till sin idealre- velse, betonande hon, blev för henne sande.
Det är ej längre dennes vanor eller fredsveckan i Stockholm i januari ovanor, begär och nöjen, som utgör det 1926. yttersta rättesnöret för rummens möble- Maikki Friberg var en stor välta- ring, matens beskaffenhet eller den kvinn- lare.
Förvisso har hon med sina liga personalens frisyr.
Den från så många hotell välkända ty- tändande ord i idéernas tjänst, sått typen av en utomordentligt välfriserad och tankar, som skola gro och bära hårt lockad varelse, som något virrig I sin blick irrar omkring i en matosande frukt i tiden.
Samhällsrättvisa tycktes Maikki korridor är ett minne blott Det kvinnliga.
väsen, som tar emot den trötte resenären Friberg del första villkoret för ell vid Fågel i Hand.
är kanske ej så fin som lands balanserade framtidsutveck- den svartsidenklädda ladyn, vilken i de ling.Därför tog hon sig även an sina skotska högländernas turistpalats tar medsystrars sak a h blev med .sin emot dammiga eller dyvåta cyklister lika- Du kan med denna tilltro till andras förmåga väckte Maikki Fri- ledare tar upp frågan berg många slumrande förmågor.
I kampnatur en rösträttsrörelsens l e väl som lyxbilister.
Vår värdinna är kan- Veckans ske e j SA översvallande som den tyske den miljö, hon skapat, med dess MAIKKI FRIBERG.
dande kraft i Finland.
Sedan kvin- husvärlden, ej så respektingivande som om arbetslöshetsunderstödet och andliga livaktighet, fingo de gryen- Född 1861.
Död d.6.nov.
1927. norna tillerkänts medborgerliga rät- franska hotellfruar, men har I stället nå- de krafterna möjlighet att tillväxa.
fordrar Arbete.
För Maikki Fribergs mänskliga, ligheter, denna första etapp fram got av den italienska värdinnans mänsk- I hennes vård tändes mången sö- vittframnande natur var partiväsen- mot målet: mänskligt likvärdighet lighet och vänlighet.
Och hon har alltid sett till att det beställda rummet PI stä- kande ande till en flammande eld- och samhällelig jämnlikhet med dat, vädrat, eldat, har gardinerna upp- de och isolering främmande, Lektor Emilia Fogelklou har be- själ i arbetet för höga ideal.
dande.
I rill hem sökte hon städse mannen, blev hennes livsgärning dragna och varmt vatten inställt.
Ungdomen slöt rig kring Maikki sammanföra olika språkgrupper till en del en fortsatt kamp emot Fågel I Hand har en god sängkultur som hindrade och tror ej att landskapets skönhet far.
rikat vår pedagogisk-psykologiska Fribergs fordomsfria, modiga och och befolkningselement.
Endast på samhällsfördomar, höjes genom att den resande pinas på litteratur med en bok om Skol- spirituella personlighet, och Maikki förståelsens grund, ansåg hon.
kun- kvinnans fria medborgerliga ut- halsterliknande turistbäddar.
Däremot liv o c h Själsli v. Friberg älskade att samla ungdom- de fäderneslandets lyckosamma veckling.
Kvinnornas rätt till alla icke alltid rinnande varmt a h kallt vat- en omkring sig till väckande tan- framtid byggas.
Maikki Friberg var samhälleliga uppgifter hade i hen- ten, men del har insett att allan rättfär- keutbyte och förädlande sällskaps- en stor patriot.
Under Finlands ne en förespråkare.
Ännu senaste dighet inte är uppfylld med ett väggfast handfat, där endast akrobater kunna pla- liv.
Därmed har lion gjort sin icke mörka ofärdsår gav hon sig med månaden upptog hon i egenskap av cera sina fortkomstledamöter.
Blixtbelysning över ett minst betydande kulturinsats.
Hon sin naturs intensitet helt i rättskam- Unionens ordförande frågan på Fågel i Hand har e j råkat i strid med av vAr tids allra svåraste problem.
framhöll en gång, att hon älskade pen emot förryskningen.
På denna nytt om kvinnans rätt att bekläda d r Bratt a h kontrollstyrelsen om sprit- rättigheter, men té och kaffe är är oklander- (Forts. A sid. 4) vackra själar, och att hon njöt av grund vistades hon långa tider i ut- fosterfördrivningsfrågan.
FRIBERG.
* ' - om Även lagstiftningsvägen inför dansen gäller är framkom- frågan lig eller om vi måste gå Skolliv och själsliv.
kaffe Den Emilia Fogelklou: Skolliv och långa vägen genom de en- själsliv.
Bonniers.
4: 75, skilda människorna.
Tidevarvets Rådfrågningsbyrå meddelar att Devinez vädjan i hr Tidevarvet icke förklingat o- 45 av hörd.
Större och mindre penningbi- drag avsedda till hjälp åt den om- talade statarhustrun ha dagligen in- liga.
Och man har även korn på den av magspecialisten dr Dahl nyligen rekom- menderade kontinentala morgondrycken låt oss kalla den kaffe komplett.
med socker och varm mjölk i till- räcklig mängd i stället för grädde, rostat bröd, smör och marmelad, gärna av ra- barber eller aprikoser t i l l ett pris ej över- lantliga gummor i en järnvägskupé.
Skolliv och själsliv, ger just i den stigande kronor 1:25.
Fågel i Hand uppskattar men saknar Man tror sig snart veta nog för att frågan flera sådana ovärdeliga ut- det meterlånga smörgåsbordet med dess yttra sig om både avrustning, skol- gångspunkter för den, som av allt tusen småvarma a h kalla rätter ty d e och psykoanalys och mall vad han hört, skall försöka skapa anser ett sådant ha mer kulturhistoriskt nöjer sig med åsikter byggda på sig en bärande uppfattning.
in kulinariskt värde.
Fågel i Hands mat- Först BY allt må framhållas, att sedel har kanske inte runnit upp i någon ett ganska tunt lager av sakliga uppgifter och en tjock massa av den som skriver delta gör det i medicine hedersdoktors fantasi men av- viker mycket från stadshotellens obliga- egenskap av elev, inte som pedagog.
gängse uttryck.
toriska kotletter a h biffar, Där kan en Det är alldeles tydligt att del jus1 Det är enbart ur lärjungesynpunkt resande utan att väcka förvåning få sin i de stora och allmänna angelägen- som jag kan r i g s om innehållet i lunch av stekt potatis, tomater efter rä- heterna är av vikt att bli av med de Emilia Fogelklous bok: del stäm- disor med eller utan ett ägg.
Och matpri- sen äro på del hela taget mera i nivå med skymmande ord, bakom vilka man mer nog, Och del kan jag göra, inte ortens inköpspris i n källarmästarens fan- inte känner igen sin egen erfaren med hjälp av vad jag förut list och fantasi.
hets verklighet.
och istället få någ- hört om våra andliga krafters spel Fågel i Hands direktion är ej orimlig och sätt att reagera, utan genom att mot resande sin får personal, ej för men det sakna en tidig sln morgon- älskade ta klara utgångspunkter, från vilka Det ligger nära till hands att man i sådana frågor.
som ofta och all- mänt diskuteras.
till sist tror sig ha någon slags egen åsikt och kun- skap.
Just eftersom de så ofta fö- ras på tal, känner man snart igen och kan använda uttrycken.
Från dem.
som i verkligheten veta nå- got.
uppsnappar man nog för att få ett intryck av att på ett ungefär kunna överblicka saken.
Det blir D.v.s. reform kommit.
Då de flesta givarna önska till sist en utspädd diskussion, vars vara onämnda göres inte här någon föremål är nog förenklat för att vara omtyckt överallt, och som bli- man kan tänka och handla själv- uppräkning av namnen, men full- blivit till synes nog välförsedd med be ständigt vidare, ständig redovising finnes d Råd- tryggande uppgifter för att hindra Del är viktigt inte minst i den så frågningsbyrån.
som härmed genom en från att närmare och grundli- gott som allt annat grundläggande gare s i l l s sig in i saken.
Sålunda frågan om uppfostran, med allt vad Tidevarvet till kända och okända kan man I. ex. få höra ganska rö- därtill hör.
Lektor Emilia Fogelklous bok.
rande samtal om vitaminer av små riktar sitt vördsamma tack.
mäta bokens ord med verkliga er- morgondryck, ty det står en bricka i mat- farenheter, upplevda i mig själv.
salen med tvenne termosflaskor och till- Det är nämligen del.
som gör behör.
Emilia Fogelklous bok till en ut- Fågel I Hand saknar ej heller förbin- gångspunkt, att hon visar samman- delse med bilgarage a h reparatörer hanget mellan de små händelser, även på söndagar och tidiga morgnar, - - (Forts. A sid.
4.)
a h hjälpsamma hinder dra upp veven, när nattkylan förlamat självstarten.
Och så susar man fram mellan djupblå vatten och höstlövens brand a h vi bygga i drömmen upp vårt Fågel i Hand.
Vem gör den drömmen till verklighet?
X-Ray.
A r b e t e.
Förslag till plan för kommunala flickskolor Arbetslösheten är bland de grym- maste företeelser e l l ordnat samhäl- l e erbjuder Den säger till en del BY landets medborgare: » för Er finns ingen plats i samhället, ingen livsgärning, inte ens utkomst. » Och hur utväljer samhället dem på vil- ka en sådan lott skall falla!
Genom tillfälligheten, som fört dem in i e l l yrke, eller ell företag där produk- tionen upphör eller minskas.
Det måste vara något fel i samhällsma- skineriet när denna företeelse upp- träder, vare sig det beror på att sammanlagda antalet människor är för stort eller deras arbetsfördel- ning ovis.
Det bortförklarar icke sakförhållandet, om man inrättar arbetslöshetsförsäkring och nöd- hjälpsarbeten.
Det är arbetslöshe- ten i sig själv, att den förekom- mer – som utgör ett sådant ont.
Och man får inte nöja sig med att föreslå åtgärder för at1 avhjälpa arbetslösheten, man borde försöka inrikta ria på att förebygga den.
Alltnog den finns.
Arbetslöshet och arbete äro två stora tvistefrå- h a r nu avgivits av d. s. k.
1927 An digt utrustade får en uppgift som skolsakkunnige, generaldirektör kan motsvara hennes enskilda be- Bergqvist, rektorn vid Uppsala g å v n i n g Överhuvud böra de ge- väl- högre allmänna läroverk A. Nord- mensamma arbetsuppgifterna felt samt undervisningsrådet Ha- jas så, a t t de kunna verka upp- rald Wallin, vilka i vissa avseen- fostrande på lärjungarnas an- den arbetat med biträde av på oli- svars- och gemensamhetskänsla ka områden erfarna personer och därigenom främja deras ut- Skolorna föreslås 6-åriga (även veckling i sedligt och socialt av- 5-åriga men typen rekommende- seende ”.
Vidare anbefalles, a t t undervis- ras ej, och vi lämna den i stort sett ur sikte.
Kommunerna skulle ningen i varje ämne koncentreras emellertid ha rätt a t t välja mellan t i l l väsentliga stycken i och för typerna.)
De bygga på genom- dessas grundliga genomarbetande; gången 6-årig folkskola eller mot- periodläsning av de olika ämnena svarande kunskaper och avslutas samt att, ” då hemarbete förekom- i likhet med den 8-klassiga flick- mer, detta för varje gång koncen- skolan med avgångsbetyg, e j exa- treras till ett fåtal ämnen ”.
(Dock men.
måndagar alltid fria från hem- Under den 6-åriga skolans två uppgifter)!
sista läsår sker en uppdelning i en För lärjungarnas kroppsliga a b teoretisk och en praktisk l i n k.
själsliga hälsas skull anbefalles Men i båda linjerna skulle un- ” anvisningar om lämpligt s ä t t att der dessa år fyra ämnen vara obli- använda ledig tid ".
med påvisan- gatoriska modersmålet, ett främ- de av den nedbrytande verkan av mande språk, historia med sam- överdrivet nöjesliv, särskilt i den hällskunskap samt hälsolära eller mån det inkräktar på tiden för ekonomilära.
Dessutom även en nattvilan, men även ” vådorna av timmes kristendom, m e n blott i för långt driven arbetsiver och form av föredrag, samtal eller dis- missriktad månhet i fråga om stu- kussioner.
diearbete. ” Till dessa fasta ämnen kunna Till sist skisseras även en plan på den teoretiska linjen tillväljas för självstyrelse med en kristendom med 2 veckotimmar 2 ” förtroendenämnd ” att lämna rek- främmande språk, g e o g r a f i mate- tor biträde vid övervakande av matik.
biologi, fysik och kemi samt ordningen i skolan samt ” klass- psykologi, ah att de teoretiska tim- nämnder ” för ordningsfrågor in- Dock säges denna gor inom klasskampen.
Just har marnas antal uppgå till 21, högst o m klasserna.
24 pr vecka.
Därtill kommer 10 plan ej innebära, a t t icke andra det eller skarpa strider lagstiftats veckotimmars praktiskt arbete, former kunna tänkas eller a t t sko- för att begränsa arbetstiden så teckning, musik och gymnast lorna därvidlag på något sätt måste där också lagstiftas om in- Deras antal kan dock genom bo s k u l l e klavbindas val minskas mad ett par.
Det ä r givet, att sakkunniges rättande av nödhjälpsarbeten.
Var Timmarnas antal och fördelning förslag för den kommunala flick- del förra en ömtålig sak, så förstår är alltså ungefär lika med den nu- skolan ger mycket värdefulla upp- varande flickskolans.
slag, som man varmt hoppas måt- man, att den senare måste vara det Den praktiska linjens tilvals- te finna många människor till e t t i ännu högre grad.
D e n h a r också ämnen till de fasta teoretiska äro självständigt fullföljande av dem.
Farhågor ha uttalats, att flic- använts som trumf i partipolitikens delade på två grupper, den " prak- tiska " med sömnad, vävnad, hus- kornas teoretiska undervisning spel, och regeringar ha fallit och håll, barnavård och trädgårdssköt- skulle i dessa skolor bli för knappt sel samt ” handels ” - gruppens mod tillgodosedd.
Men ä r det e j sanno- stigit på den.
affärskorrespondens, bokföring, likt, att i den mån en någorlunda och näringsgeografi.
riktig avvägning kan uppnås mel- Givetvis är det svårt att åstad- handelslära Ur dessa grupper tänker m a n sig lan teoretiskt och praktiskt arbe- komma någon rättvisa i ell förhål- minst två ämnen utvalda.
te och även beträffande de ålders-perioder lande.
som till sin art är så onatur- Till betänkandets yttre plane- perioder då de olika ämnena in- skall så ligt E j underligt¨ att den ger anled- ring av de kommunala flicksko- träda i undervisningen, lorna kommer riktlinjer för det s. mycket mera intresse kun- ning till ständiga meningsutbyten.
k. inre arbetet, som både principi- na räddas å t kunskapssamlandet, S i har ju nu arbetslöshetskommit- ellt och genom vissa praktiska an- a t t även den teoretiska behållning- visningar borde kunna väcka lust tén i Stockholm hemställt till ar- hos intresserade pedagoger att få en av skolåren kon uthärda jäm- förelse av tillsynes betslöshetskommissionen om kon- gripa sig verket an inom dessa i detta avseende bättre tillgodo- skolor, och pröva nya – eller gam- sedd ” lärogång. ” tant understödsverksamhet för de la!
metoders möjligheter.
M e n man frågar sig ovillkorli- arbetslösa i huvudstaden på grund Vi nämna särskilt den vikt som gen: varför få inte gossarna vara sammanhängande, med?
Varför skall de vara in- av all nödhjälpsarbeten i erforder- lägges vid självständigt arbete, sammanfat- stängda i examensskolan med c:a lig omfattning saknades.
Arbetslös- tat i en redogörelse, ett föredrag 30 teoretiska veckotimmar allt- i stället för ut- ifrån realskolans näst högsta klass hetskommissionen nekade fram- eller en uppsats ställningen under påstående att frågningens och det skriftliga för- och upp till studenten och med 5 hörets vädjande till vad som lätt till 7 dagliga läxuppgifter – mån- nödhjälpsarbeten finnas i tillräck- blir blotta minneskunskaper.
Vi- dagar e j undantagna!
Det är hemskt a t t besinna ” sam- lig utsträckning Pressen delar upp dare gemensamt studiearbete in- o m större eller mindre lärjunge- hällets ” makt och ansvar härvid- Sig i för och m o l.
Och där står grupper varvid ” bör tillses, att lag.
även den svagare och mera ensi- man.
Vem har rätt?
Det kommer väl att visa sig, när man får se, om dessa nödhjälparbeten finnas eller inte.
Ty givetvis måste det vara en riktigare princip att om möjligt be- reda arbete, I n att ge understöd i pengar även om detta blir billiga- re.
Yen hellre kontant bidrag från arbetslöshetskommissionen än hän- visa de arbetslösa till fattigvården.
– – – Finns där verkligen inte något, som väntar att bli gjort i hela vårt vida land?
Något, som kunde göra landet mera produktivt, i stånd att ge flera människor sin bärgning!
Finns där inte mark all dika, mark att odla?
Om det bara kunde orga- niseras ekonomiskt, nog finns det – Och vi få aldrig glömma, att vad de arbetslösa behöva är icke nöshjälpsarbete utan arbete.
Men väl är att märka, att nödhjälpsar- betet får e j erbjudas under sådana former och sådana förhållanden, vars verkan rent psykologiskt måste bli att förta lusten till arbete.
I b l i x t b e 1 y s ning.
Ett dagboks- blad.blad.
Den långa vägen.
tillhöra de obildade och fattigaste Jag hade i går min första spellektion Rageringen har genom konseljbe- vel, all ell förbud mol restaurang- klasserna Man anser väl icke att för Herr B., en ganska framstående bay- slut tagit upp frågan om en sund dansen kommer all medföra den skandal betyder så mycket för dem, utveckling av nöjeslivet och därvid önskade förbättringen av nöjeslivet.
och att därför en razzia ibland dem na, funnit en plats bland förstafiolerna särskilt vänt sig emot den offentliga Tvärtom kommer man säkert att icke får så vittgående konsekvenser.
i Dresdenoperans kapell.
göra!
Den ekonomiskt dåligt ställda kvin- Med den känsla av undergivenhet inför dansen pa restaurangerna.
Kontroll- med den inneboende viljan att i Av en händelse befunno vi oss för nan nödgas ofta vända sig till o- något ofantligt hemskt, som alltid finns styrelsen har fått i uppdrag att före någon mån sjölv få bestämma över någon vecka sedan innanför åhö- skickliga hjälpare, varvid svåra tillhands i en musiklärarens trappa, ringde den 10 december inkomma med anordnandet BY sill liv tänka ut an- och kom ihåg hur litet jag rarskranket vid Stockholms rad- komplikationer ibland med dödlig övat på de dörren sista dagarna.
förslag till ändrad och skärpt ly- dra utvägar att få tillfredsställa sin husrätt.
lnga uppseendeväckande utgång kunna tillstöta.
Sådana fall Herr B. kom själv och öppnade.
Han mål förekommo den dagen.
Männi- anmälas naturligtvis a h leda ofta var en medelålders man med snälla ögon delse av den paragraf i rusdrycks- danslust.
Man har både i Tyskland skorna i smutsgrå fångkläder, som till upptäckten av andra, varvid och ett mycket artigt och älskvärt sill.
förordningen, som stadgar, att ut- och Danmark erfarenheter av dans- földja av var sin konstabel, fördes följden blir, att det är de fattiga som ganska mycket s k i l j e sig från de skänkning inte ma förekomma i salonger och klubbar, som just ge- in och ut genom sidodörren voro kvinnorna som bliva fast och dö- tyska musikers man annars är van att samma lokal som vissa slag av of- nom att sakna den kontroll, som träffa.
de som man i allmänhet träffar på mas.
fentliga föreställningar eller danstill- följer med dansen på restauranger vid en råghusrätt: mannen som he- Denna omständighet visar där- ställningar eller i lokal, som står i äro mycket farligare för nöjeslivets dragit,ynglingen som stulit för Ired- emot icke alls, att fosterfördrivning det var fö första gången och skulle gå bätt- inre samband med den plats där sunda utveckling in restauran- je gången, flickorna som förtjänat praktiseras mindre bland de välsi- re efter ordentlig överspelning.
Sedan gerna.
sitt uppehälle på butiksstölder o. s. tuerade klasserna.
Tvärtom, all er- började han tala om Tysklands öden, sådana tillställningar äga rum.
farenhet visar, att det förekommer dess gräsliga lidanden a h hopplösa fram- v. Även ackuschörskan, som stod Kungl.
Befallningshavande och Så länge del inte finns sådana även tid och hans ansikte blev svart BY grä- åtalad för fosterfördrivning, skulle i oerhört stor omfattning kunna bland dessa.
ehuru de så sällan dra- melse.
Jag lick en känsla av att ingen- Överståthållareämbetet bostäder, att var a h en efter bästa i dag få sin dom.
Den kom att lyda ting i världen kunde trösta eller hjälpa emellertid för vissa tillfällen med- på tre och ett halvt års straffarbete gas ut i offentlighetens ljus.
Det går honom, a h att det var för mycket be- samvete kan dansa hemma, torde Det hade varit synnerligen försvå- icke, att förneka, att det finns en girt att fodra hans intresse för en me- giva undantag från det stadgade det vara nödvändigt att tillåta dans social skyddsmur omkring den s. k. delmåttlig elevs fiolstudier, vilka aldrig förbudet.
rande omständigheter.
Hos en av voro ämnade att föra längre i n till ama- patienterna hade i n r ä t t svåra överklassens kvinnor, som endast Det har gjorts gällande, att dessa under hyggliga former på offent- kan brytas ned om man vill veder- törstdiet.
Det vart så ovänsenligt med komplikationer.
lnnan hon dog ha- skalor och etyder, när hans älskade land undantag lämnas allt för ofta och liga ställen.
Det är heller inte tro- våga en skandal av omfattande di- var nära att förgås, när hans kamrater de man fått henne att omtala, vem den regelbundet tillåtna dansen på ligt all e l l förbud verkar höjande togo sina liv för att slippa eländet a h som hade » hjäpt » henne och så mensioner, och del vill man icke.
Fosterfördrivningslagens straff- när var dag förde med sig ny ängslan och restaurangerna innebär feltolkning på de enskilda människornas upp- hade barnmorskan blivit ställd in.
ny förtvivlan.
av paragrafen ifråga.
Sålunda in- hot verkar överhuvud taget icke i för rätta.
fattning- Genvägar bruka aldrig le- avsedd riktning.
Det är endast ett Det onda samvete man känner lnför Vi sitta i vårt åhörarbås och er- försvinnande fåtal fall av foster- olyckliga människor plågade mig a h det lämnades fer redan snart ett &amp;, s e da direkt till målet.
Vill man upp- inra oss ovillkorligen ett liknande fördrivning, som samhället lyckas enda jag hade att ge honom var ett stac- dan en besvärsskrivelse till regerin- fall, som för endast kort lid sedan beivra, ett så försvinnande fåtal att kars leende, som skulle uttrycka min gen från nykterhetsfolkets central- nå en förbättring får man nag gå inträffade i Mölndal.
Där dömdes lagen endast är en lag på pappe- tacksamhet h e r den tid a h det lntresse förening emot det tillstånd som vid den vida besvärligare och längre som icke ens lagens väktare han offrade på mig, Iyckliga främling- en barnmorska för fosterfördriv- ret, alltid kan taga hänsyn till, därför Trots allt var ett vänligt ansikte nog ett visst tillfälle lämnats av Over.
vägen, som inte är så lockande att ning men samtidigt dömdes även att del är lika tröstlöst omöjligt för att åtminstone i det ögonblicket kom- Denna vädjan ge sig på, nämligen den som ligger ell flertal BY de kvinnor som sökt som praktiskt outförbart.
A v stati- ma honom att tänka gladare tankar.
Han ståthållareämbetet.
hennes h j ä p.
I det fall vi hade fill stiken framgår exempelvis att år började spela en mozartsats, som i sin har inte föranlett någon åtgärd i ett oavlåtligt arbete på den en- underbara skönhet omslöt a h förtrolla- ögonen nämndes icke ell ord om 1923 var sammanlagda antalet förrän regeringen genom silt upp- skilda uppfattningens höjande.
Ge- dömda abortörer och kvinnor de oss och sedan lade han med tårar i någon annan patient än den avlid- tretton, 1924 var siffran nio och ögonen sin hand över mina: " Gud vare drag åt kontrollstyrelsen visade sig nom förbättrade hemförhållanden na och ändå måste vem som helst 1925 tio.
Man behöver endast ställa tack barn, vi ha ändå musiken. "
villig att inskränka rättigheterna till kunna inse, inte minst av en de dessa siffror i erfarenhetens skarpa G i o I a n n a. och höjd smak för det som är sunt offentlig dans.
detaljer under målets gång, att fru ljus fer att förstå hur ineffektiv fos- Inför detta nya lagstiffningsupp- - fastän ett sådant resultat ligger F. haft en stor och omfattande terfördrivningslagen är.
når man den sladga- Enligt min åsikt fortsätter advo- att förhållandena äro sådana, att slag står man lika betänksam som långt bort praktik.
Vilka drabbas av lagen Andén.
lag en skam sådant skulle kunna ske äve och vilka slippa undan?
Kvinnorna kat för var gång det gäller, att med ell de grund, som aldrig ett med miss- för oss och hör utav många skäl Hur man In ställer rig till i mölndal tillhörde de bredare lag lagastagas bort.
I yttre förbud » stjälpa en hall.
över nöje mottaget lagligt förbud kan dess ställe böra vi ha om del berättigare eller icke ren, är del måhända del som gör en effektiv kvacksalvarlag, som tigade i kvavet på straff för oregelbundet människomaterial för åstadkomma.
skillnaden?
Finns det ett klientel.
kan förebygga dessa upprepade fördrivning, och även om fos att tvinga det till lugn och gillad en- som del icke går an all ställa inför dödsfall på grund av felaktig och drivning alltid måste anses som en yttersta nödfallsutväg i sjukdom hetlighet.
skranket, därför att del då skulle oskicklig behandling och dessutom och nöd, så ger en inblick i för- stränga straff för den som mot en bli skandal?
Först och främst är det inte gi- kvinnas vilja vill tvinga henne till hållandena otvetydligt vid handen.
Dessa frågor, som så osökt träng fosterfördrivning.
att en revision a v Iagen måste ske.
d e sig på oss i domstolssalen ha VIvi Det faller utom ramen för denna Behöver vi en lag.
må vi då er- sökt att få besvarade av dem som artikel att framlägga de klara och hålla en, som drabbar rättvist och ha erfarenhet av och intresse för bindande skäl, som advokat Andén lika.
Men vi ha inget som helst!
* - angav far sin s t å n d p u n k t men när hov a ' en lag, lorn med rima många denna sida av vår tids sociala nöd endast existerar på pap- tiden är mogen, torde vi återkom- paragrafer Advokat Eva Andén svarar oss ma peret och som om den strikt t i l l ä - därtill.
pas, skulle ännu värre än vad som snabbt och klart: Fosterfördriv- ningslagen är en fruktansvärd nu är fallet blottställa de redan för- klasslag.
Erfarenheterna av de nu- för denna frågas behandling, fanns samhället.
varande straffbestämmelserna visa, även en liten broschyr utgiven för drabbar lagen just de mödrar, åt all de anklagade, i de flesta f a l l några år sedan av doktor W. Gård- vilka samhället gör litet eller intet lund.
i vilken han från olika sidor för att tillförsäkra skydd och vård såväl abotörerna som kvinnorna, b lyser frågan om straff för foster- medan de mödrar, som i alla avse- fördrivning.
varvid han starkt beto- nar, att straffet nu drabbar orättvist och huvudsakligen viss samhälls- sitt barn och bland vilka en sådan klass.
Såsom bevis härför anför han åtgärd som fosterfördrivning aldrig en händelse, som inträffat i ett an- borde få förekomma annat än av nat land och som är mycket bely- rent medisinska skäl, icke falla un- sande.
dom.
Detta kan icke vara En barnmorska hade blivit inkal- lad till ett preliminärt förhör därför at hon starkt misstänktes för f o r terfördrivning.
Hon infann sig ock- så ock då hon ej kunde förneka handlingens utförande och hotades med anmälan hos myndigheterna, framtog hon en anteckningsbok, som hon överlämnade med begäran att man måtte granska densamma och därefter meddela, om anmäl- ningshotet vidhölls.
Boken utgjorde en namnförteckning på de kvinnor, som låtit behandla sig av henne.
Där förekommo namn på kvinnor i de högst stående sociala samhälls- kretsar, sådana namn, att barnmor- skan kunde triumferande avlägsna rig utan fara för anmälan.
Det hjälper icke a l l man invän- der, att denna frapperande illustra- tion till fosterfördrivningens utbred- ning även i de högre samhällsklas- serna och straffets orättvisa fördel- ning, härrör sig från ett främman- de land.
Vi kunna icke stiga fram slå oss för vårt bröst och säga: så- dant kan icke inträffa hos oss.
Auk- toritativa personer kunna intyga, Hur ofta händer del icke, att en liten episod ur livet kan ställa sto- ra frågor i en blixtbelysning, som inga invecklade diskussioner eller teoretiska resonnemang kunna ha drömt om en glänsande konstnärba- övar och han ursäktade mig vänligt med,att - - denna andén ställde till vårt förfogande i Som det nu är ställt sättningar att föda och uppfostra der lagens
Maikki Friberg.
S k o l l i v o c h själsliv.
(Forts. fr. sid. 1) (Forts. fr. sid. 1) prästämbetet vilket tycktes vinna viss sympatisk genklang i dagspres- sen.
Likaså var Maikki Friberg en varm anhängare av lika-lön-för-li- ka-arbete-principen men en fast motståndare till tanken på särlags- stifning för kvinnor inom vissa yr- ken.
Maikki F r i b e r s liv och lära voro ' ell.
Hennes egen livsväg blev ban- brytande och inspirerande för ef- terföljande kvinnogenerationer.
Ge- nom uthållighet och målmedveten energi berdrev Maikki Friberg aka- demiska studier på en lid då detta icke var vanligt för kvinnor, först i Helsingfors, senare i utlandet, vid universitetet i Bern promoverades hon till fil.
doktor.
Sedan startade hon modigt ett riskfyllt tidskrifts- företag, ram hon säkert och med framgång lett genom två årtionden.
Maikki Friberg var en folkuppfost- rare av stora mått.
Med sin tidning sökte hon leda a h väcka särskilt finskspråkiga kvinnor för tidspro- blemen och idealen.
Hennes internationella ande led visserligen framhöll hon ofta av all hennes tidning Naisten Ääni, som hon utgav på finska.
var död för utlandet, särskilt Skandinavien.
Men den blev dock genom henne ett språkrör inåt del finska Fin- land för den internationella tanken.
för den vida lidelsefria blick på de politiska och nationella problemen.
som var dess huvudredaktör egen.
Därmed har Maikki Friberg i tu- sende kvinnors Hjärtan i vårt land berett jordmånen för den harmoni- ska samverkan emellan svenskt och finskt i Finland.
vilken enligl mån- gas hopp.
en gång skall bliva verk- lighet.
Människor resa i vår tid på kongresser, för att av olika natio- naliteter emotta nya impulser, vi äro lyckliga nog att inom vårt land äga två nationaliteter, låt oss be- rika varandra var ofta hennes maning.
Maikki Fribergs bortgång beteck- nar för Finland den stora förlusten av en ande av.ovanlig resning.
Hen- nes livsgärning hör emellertid till den » skörd, som undan döden bär- gas och som hör evighetens rike till .. - - - Märta Schulz-Cajander.
som vem som helst av oss alla har upplevat.
tar fram i ljuset och ger namn PI det, som vi kanske litet till hälften trott tyckt eller yänkt.
Samtidigt är det mycket, som i all sin enkelhet tycks oss alldeles nytt och som ger en ny förklaring åt halvförstådda eller halvkända före- teelser.
Bokens ämne är inte så lätt, all man skulle kunna reda upp det ba- ra utifrån sina spridda erfarenheter utan någon slags kännedom om d e ras sammanhang, orsaker eller verkningar.
Men den gör det så lätt att det lönar sig att försöka förstå.
Emilia Fogelklou tar just allas våra spridda erfarenheter i sin tjänst hon framställer dem belysta BY sina egna djupa kunskaper på ett sätt, som alla måste förstå och bli in- tresserade av.
Och därigenom är just räddningen given ur frestelsen att lita till ord, utan motsvarande.
för mig själv gällande verklighet.
Den egna erfarenheten insatt i rill större sammanhang är ju del enda som kan förhjälpa till en verklig upfattning.
Om den också är tre- vande a h nybörjaraktig, är den ju ändå mycket förmer in en på an- dra människors mera reputerliga ord snyltande åsikt.
De tolv upsatser varav boken be står röra sig som framgång BY bo- kens titel om olika sidor av den värld, som skolan utgör redd ifrån de växande små skolbarnssjälarnas synpunkt.
Samtidigt är den a v all- mänt intresse och aktuell inte bara för skolfolk.
De psykologiska för- klaringarna till olika slags hand- lande och uppförande från barnens sida äro tillämpliga i flera fall ock- så på vuxna.
Omkring skolan som kärnpunkt oeh brännpunkt sluter rig skildringen också från andra livsområden, som vem som helst känner igen.
Det är i tillvaron ganska mycket som » lilla vederbörande » hell en- kelt får lov att reda sig med.
möta i blindo oeh föörsöka bli färdig med - eller inte bli del.
Det gäller först oeh främst att åstadkomma den odelade uppmärk- samheten, som i själva verket ford- ras från morgonbönens första mi- nul till gymnastiktimmens » slut för i dag » många.
många timmar se- nare.
Del finns ju för somliga barn ämnen där deras intresse gratis förhjälper dem till en ofrivillig, hel a h full uppmärksamhet, som inte är ansträngande och krampaktig utan snarare förnimmes som en v i - la och befrielse.
Det kan vara nå- gon lek under gymnastiktimmen eller ett praktiskt arbete, någon uppgift som hell tar intresset fånget a h stänger av alla störande extra tankar, som annars med våld måste hållas tillbaka.
» Ett skolbarn i våra dagar är den varelse, som mest av alla långvarigare än någon vuxen anspännes och uppfordras till en lyssnande uppmärksamhet, som i många fall icke står samman [a h ofta nog står i strid med) deras o- frivilliga intressen oeh föreställ- ningsvärld.
Ju mindre idéassociatio- ner hemifrån barnet har till ett ärn- ne.
ju mera uppmärksamhetsan- skolan.
i skolan.
Det är denna ideligt framgisslande och inifrån störda anspänning, som gör skol- barnet överansträngt. » Men det är inte bara tankarna på vad som redan lagt beslag pa in- tresset, som splittrar förmågan att med all kraft ägna sig åt stundens uppgift.
Del är också tanken på nästa läxa, jäktet, den moderna - - själssplittringen i arbetet, » där hal- va intresset redan ligger framstupa mot nästa uppgift medan bara hälften är med i arbetet. » Hur känner man inte igen detta, som i hemlighet kunskaparna, skickas ut all undersöka området, som härnäst skall tas i besittning, tills man sitter kvar ensam utan nå- gon hjälp av koncentrerade tankar till del arbete, som i första hand måsta vara färdigt.
I känslan av vad som väntar hemma av arbete.
Idler man till oeh med sin hem- vandring röna inflytande av del ivägskickade intresset.
Istället för att passa på oeh koppla BY den an- strängda uppmarkrsamheten på vä- gen hem och med ledig kropp till- godogöra sig promenaden, bibehål- ler m a n den krampa¨ktiga inställ- ningen.
Man skyndar bokstavligen framstupa med sina längsta steg f i n att hinna ta fatt på nästa u p p gift som väntar OCh inpräntar där- igenom ännu starkare känslan av jäkt och brådska oeh en ofrånkom- lig virvel av göromåI.
En annan sak, som hämmar bar- nens krafter på alltför många am- råden, är fruktan.
» Vi som nu IC- säger Emilia Fogelklou, » för- äldrar, upfostrare, lärare, göra inte helt allvar av vare rig fruktan eller ska vanliga mindervärdighetskäns- tillit som pedagogisk princip, vi leva Ian, » den skadligaste av alla före- i oeh praktisera en förvirrad bland- ställningar e t barns själ kan rym- ning.
som ofta inte bottnar i någon ma. » Ett visat förtroende mol ett annan princip än — vår tillfälliga sådant barn.
en på rill ställe pla- sinnesstämning, som kanske en dag cerad yttring av tillit kan ändra he- stämmer oss till drakonisk sträng- la dess livsföring och öppna fönst- het, en annan dag till beskedlig ef- ret för den bundna lilla själen ut terlåtenhet, Men denna laglösa emot hela del härliga livet.
blandning verkar ytterligare för- Del ligger i öppen dag.
att dessa virring hos det redan splittrade så att säga elementära svårigheter barnet.
Det går i en skola flera äro hinder för den lilla medborga- skrämda barn in man tror.
Svå- rens växt för alla d e stora uppgif- righeten är ofta den.
att de inte fått ter som vänta.
Del lilla skolbarnet sin fruktan kanaliserad till vissa skall fostras all bära sin del av uppförranden,som därför lungt och samhällelighetens uppgilfter.
I fråga oavsikligt kunna undvikas.
Utan just om s a m h ä l l i g h e t äro vi ännu stad- genom metodblandningens princip- da i ell förvirrat genomgångssta- lösa godtycke gå de under en all- dium.
där den nya individualismen, män obestämd känsla av eventuell som genombrutit den gamla sam- fara.
Det inger omedvetet en för fundstypen av härskarmakt oeh un- nimmelse av, att man ingenting dersåtlighet, ännu inte funnit sin törs riskera.
Som om inte just det samfundstyp.
att leva under risk vore det enda I uppsatserna om självdisciplin sättet att lira sig livets och hand- oeh » andens resning » visas oss vä- lingens konst.
Skräcken däremot gar för de andliga krafternas övan- skapar den lämpliga atmosfären de, visas genom ord, som äro så både för sjukdomar och olyckor, uppfordrande klara.
att de ljuda i den är just den rätta mottagnings- ens öron långt sedan man slutat apparaten för allt ont. » boken.
De framlocka verkligen den Det finns slutligen ännu en psy- oansträngda, klara.
ofrivilliga upp- kirk brist som det gäller att över- märksamheten, som förnimmelsen som vinna, nämligen den hos barn gan- vila ock befrielse.
Och fantasien griper lag i de framlagda bilderna och fortsätter att spela omkring dem.
tills synpunkterna kunna för- vandlas till ens egendom.
Som en illustration till de övriga uppsatser står kapitlet om Pesta- lozzi.
historien om en människa som verkligen förstod vad del var fråga om, när han åtog sig omhän- dertagandet och fostrandet av sina älskade barnskaror.
Hans historia är liksom del synliga beviset på att det hjälper all försöka få nå- got förstånd när del gäller uppfost- ran.
Del går inte lika bra med dum- h e l och kärleksbrist.
Vi ha själva fått alltför många möjligheter att bygga vår värld, för att få tro att den bygger sig lika bra själv våra bästa krafter förutan Genom hela Emilia Fogelklous bok går en ton BY förtröstan a h vänlig visshet om.
att de rätt bru- kade gåvorna en gång skola visa sin n y s k a p n d e makt.
Fastän hon själv i den inledande uppsatsen sä- ger att del är de psykiska brister- na hos del människomaterial, Y *., - - strömmar in i skolorna, som boken kommer a l l uppmärksamma, har man efter slutad läsning inte alls del alltför vanliga intrycket BY att allt är så dåligt, att det vore bäst det finge ta slut med detsamma.
Man f i r i stället anvisning på mån- ga sätt att hjälpa.
Och i ovanligt hög grad kvarstår det intrycket, att boken blev skriven för att författa- rinnan verkligen hade något, som hon ville säga oeh att det är all anledning att vara glad över att detta också blev sagt.
Carin Hermelln.
