# ID: svediakorp-per3363
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1927
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,117
# sentences: 406
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Tidevarvet N:r 45 Universitet - Seminarium.
Vår ledande artikel Högerns Den tvedelning av den högre om yrket, i levande kontakt med lekompetens eller studentexamen är en protest kvinnliga lärarulbildningen, som dess problem.
Sådan fortbildning plus högre seminarium.
Kunna vi mot de ovärdiga medel, som vill grundlades 1173 med universitetens borde inom läraryrket först och e j å ena sidan fastslå alt för dem, tränga sig frami politikens tjänst.
öppnande för kvinnliga examinan- främst ha sin givna, lättåtkomliga som äga » studiebegåvning », eller der, medan Högre Lärarinnesemi- och ovärdeliga, men tyvärr hos oss snarare studiehjärta nog att från Universitet — Semina- nariet sedan mer än ett årtionde så dåligt utnyttjade plats inom var- början komma p å innersidan av de r i u m behandlar ett brännande verkade som utbildningsanstalt för je lärarkollegium.
M en fik sådant akademiska studierna hämta spörsmål i dagens uppfostring lärarinnor, äger ju fortfarande be- befruktade samarbete fordrar ju näring därur, har denna studieväg stånd, alltså sedan ett halvt sekel främst ett uppskattande av varan- rikast resurser och måste ge rikast frågor.
tillbaka.
dra, inte minst i motsatser a h olik- utbyte.
Och sannolikt är, alt denna studiehåg, just om den fått gå sina Det är dock egentligen under de heter Devinez lägger fram Ett ja.
särskilt under de f a l l f ö r l a g s t i f t a r e att sista åren För att emellertid återgå till de jämförelsevis fria intressevägar, se- sista månadernas diskussion kring beak ta och vädjar till Tide- olika utbildningsvägarnas problem.
dan också i lärsrarbetet skall upp- den nya skolordningens genomfö- har som värdemätare på univer- nå det väsentliga: att väcka in- varvets behjärtade läsekrets rande, som mer eller mindre skar- sitetens, respektive seminariernas tresse.
pa meningsbrytningar gjort sig gäl- företräden främst anförts studieti- Men det vill nog studiehjärta till Med anledning av miss Edith lande med avseende på värdet BY dens längd och studiernas veten- för all undgå skadan av att de aka- Tancred ’ s den englska polisskole- chefens b e ö k g ö r a v i en jämförelse de olika utbildningsvägarna a h de- skapliga högre kvalitet 4 ena si- demiske studierna, även på » lågsta- ras resultat.
dan, å den andra bättre pedago- diet », och hela den akademiska mellan engelska och svenskaför- hållanden beträffande Kvinnor Dessa brytningar är säkerligen giskt resultat både av studierna och andan är präglad av vetenskapen i polistjänst.
till så stor skada, att även radikal- av seminariernas farm och anord- på högstadiet - i all dess höghet a h oantastlighet.
Den andans medel såsom att utan vidare ut- ningar för övningslektioner.
Ofrånkomligt är, att studentexa- tryck medför också alltför lätt att R.H.anmälerAxelOlssons bok rota den ena utbildningslinjen — det blivande läraryrket kommer att kanske kan vara ett mindre ont än men plus ämbetsexamen och prov- Friherrinnan von Zalie.
deras fortvaro.
Ty utbildningen för ar innebär mera lid ägnad åt stu- stå längst bort i perspektivet, sna- ett yrke är kanske till sist av min- dier alltså även större ekono- rast som en nödfallsutväg.
Enföregiven fransman i Sverige dre betydelse än fortbildningen in misk uppoffring än nomalsko- (Forts. å sid. 4) kritiserar DipIomatiska danspoIitik, och - - - brev den svenska dmokratien I artikeln Odiplomatiska brev hävdar E.W.
vår avsikt att söka vidare efter dess förverkli- gande.
- BIommor.
Minnet av sommarn dröjer i del längsta kvar i de gula löven som pryder träden som under solskensdagar ger så mycket av färg och nästan tycks hålla mörkret pi det skymmer Det har gått pi hösten, när man till sist måste avstånd, när långt ge sig och medge att världen därute oåter- kalleligen förändrat utseende, när håg- komsten av alla färger, som levat och lyst inte längre kan skyla över verkligheten, som är svart och brun.
D4 får man med ett slag ställa in sig på vinterkänsla och reda sig med att ibland friskas upp av några fina nypon eller rikliga rönnbärs- d vänligt röda ut emot det regngrå omkring dem.
Vid det laget har man i staden för längesedan erkänt vintern.
Där finns del ingenting annat att klasar, som ser bryta mörkret med än lyktor om kväl- Det är inte heller säkert att man skulle se nyponen, träffade pi dem.
Stadsögon är larna, dagarna får vara grå om man vana vid större ting.
Just i dra lid, som ligger emellan det sista av höstens sommaraktighet a h tiden när man börjat tänka på julljus, har det varit en stor blomsterutställning i Stock- holm.
Två föreningar av blomsterodlare och trädgårdsmästare visade här det bästa de åstadkommit av vackra a h väl utveck- lade blommor Dir fanns allt vad man kunde önska av utsökta färger och for mer.
Chrysantemum i alla färger skimran- Odiplomatiskabrev.
de grönvita, citrongula, bronsröda och violetta, jätteblommor vilkas felfria blom.
Del finns ett misstag som man snart lär sig att undvika när man vistas i främmande land, och del av Ragnar Jändel.
är att instämma om någon BY lan- Finns det ingablommori himmelen, dets egna skulle fälla ett förklenan- de uttryck om sitt fosterland.
Ty då vill jag inte dit.
Guld och ädla slenar man vet att vad en tysk eller en- kan jag inte med, gelsman kan tillåta sig att säga om som endel stackare intekan med sitt folk tål han icke att höra av musik — föreställningen att höra en ullän- går den ännu an, men då den även blad böjde sig smidigt och stolt.
Där nings roade iakttagelser.
Till dels vill omsluta framtiden ser man fanns fält n e d stora, genomskinligt röda gör man väl del också.
Där finnes plötsligt hur perspektivlös den är.
begonier eller skära, sådana som vi har i boken omisskännliga ekon av Det är väl inle en slump a l l för- i våra fönster men stora som buskar.
franska röster om Sverge.
Dem har fattaren valt till sitt språkrör en Krukor med cyklamen upptog ett fält av man hört förr, direkt eller indi- fransk rojalist och antidemokrat, utställningssalen Deras blommor var som rekt.
desillusionerad, torr men tapper, flygande fjärilar, lätta vita med graciöst Författarens tes som är färdig som genomskådat allt, vet allt och krusade blad.
himmelsskära som lyssnade Min början är den att svenskarna hoppas ingenting.
han förefaller i sol.
Där finna rosor d mörkröda som en utomstående Detsamma är fallet äro ett odisciplinerat och trotsigt nämligen så ett med sitt språkrör.
de tycker dem man plockar siat om hösten, sedan att det bara skräller även med oss, vi äro ju också män- folk som icke kan styra sig självt Men om man avskurit sig från tron nätterna börjat bli kalla gula som en vin- kallt mot bröstet.
niskor.
Kom inte hit och säg om och som rad i så fall blir fatalt på att det finns tillgångar utveck- lerhimmel, skära a h laxröda.
Och dir svenskarna, även i älskvärdaste icke heller kan underordna sig.
lingsmöjligheter inom de djupa I s fanns jätteliljor som doftade så starkt, att Nej, jagvillhablommor form.
det som svensken själv nyss Svensken har ingen fasthet och den hos ett folk, d6 har man också i m i t t himmelrlke, man kunde vägleda sig till dem, utan att har sagt, d4 bli han ond a h stäl- kontur, han är småstadsaktig och avskurit sig från frsmtiden, den se, violer dahlior och orkidéer.
tulpaner och akvileja, salvia och hjärtansfröjd ler till en träta.
överdådig, rädd och våghalsig, har inga möjligheter, inga språng, Så mycket tålamod a h omsorg det väl men helst vilda, Därför.
om m svensk journalist blyg och framfusig, slarvig och by- inga överraskningar i beredskap, måtte ha kostat innan blommorna stod inte så många utländska ... vill bringa svenskarna till själv- råkratisk, hätsk och avundsjuk mol En svensk demokrat tyckes f ö r där i sin ljuvliga skönhet Och nu fick rannsakan genom hårdare sannin- sina egna och lojal mol ullännin- fattaren vara det löjligaste som människor gå och vila sina ögon på allt Och allsinga av dem som trädgårdsmästarna tillverkar gar i n dem dags- eller vntopres- gar.
Han har en god teknisk och finns a h det naivaste.
Kanske, det vackra.
Det var både trädgårdsmästa- i våra dagar!
sen vill befordra It honom, så är vetenskaplig begåvning, är dålig men en antidemokrat synes vara re, som hade d roligt som bara sakkun- Nej, blåsippor — det inte diplomatiskt a l l lägga dessa ekonom och den sämsta möjliga det tristaste BY allt.
En demokrat S k i p a &amp; ha på sitt eget område och ama- deär vackra, sanningar i munnen på en utlän- politiker.
Han låter de stora histo- är förövrigt endast naiv, om han törer, som skrev upp rosensorternas namn som barnaögon, lyckliga och ning.
Detta är emellertid vad för- riska ögonblicken gå förbi BY idel tror att demokratin är förverkligad i en anteckningsbok och andra, som bara skugga, fattaren till Diplomatiska brev har blygsamhet och rädsla, han är Och gullvivor, i dag, i och med allmän röst- l i l l e se något riktigt vackert en söndags- Gud, vad de är sköna!
- gjort, tydligtvis därför att del rent världsfrämmande o. inbillat sig att rätt.
Demokratien är ännu icke förmiddag.
D i skickligaste utställarna fick och liljekonvaljer, litterärt är en tacksam form.
Dessa det som händer ute i världen inte prövad, ännu är icke den styrelse- pris.
Och det var de värda.
I våra bul- fast de inteär moderna i Stock- brev Över svenskarnas historia, de- angår honom.
Med allt detta är farm förverkligad som förmått dra lersamma dagar behövs det någon som holm, ras karaktär, deras samhällsliv och han ett gott material, och under till sig individernas krafter i det all- frambringar sådana stolta a h mjuka a h i de högre kretsarna.
,.
kvinnor föreställas vara skrivna en duktig självhärskare skulle han männas tjänst.
Valsedlar torde ha ljuva ting som blommor.
vid vilka i i i Himmelriket, av en fransk legationssekreterare bli bra.
bra litet med verkligt samtjänande höstmörkret kan fröjda våra själar.
det skall vara somhäri Sverige, som tjänstgjort i Stockholm åren Den roligasle delen boken är och självstyrelse att göra.
Skulle vi Blommor har så mycket att säga I det bara ännuvackrare, 1925, 1926.
Nu blev det visserligen den första, den tillbakablickande inle ens f4 söka vidare eller de for.
himmelriket som » Franciskus med pilbå- och där skall vara kväll och snart bekant att detta var camou- Det kan bero på att kvicka avklip- mer som bättre skola förverkliga ge » önskar sig måste det finnas blommor morgon, liksomhär, flage och inle heller författarens pande omdömen som ställa allt på våra demokratiska principer.
Del om h i n alls skall vilja komma dit.
Men och man skall kunna gå ut en anonymitet kunde länge behållas huvudet roa mer och reta mindre.
synes oss vara mera givande än att han vill ha vilda blommor små svenska skymning Men denne fingerade legationssek- när det gäller det som icke mera är.
vänta på del andra alternativet: blommor.
som hin känner igen.
och plötsligt överraskas av blom mor under träden, reterare är en så genomfört tecknad Kanske också på alt man så små- diktatorn, klasskampen självuppgi- På jorden är årstiderna d makliga att person att man, fast min vet bätt- ningom tröttnar p &amp; denna tvärsä- velsen och en ny Ankarström.
några, som man känner igen vi måste böja oss för dem V i kan Inte och andra, som man knapptminns.
re.
inle kan helt frigöra sig från kerhet Använd på det närvarande alltid hitta blommor under träden.
Därför E.W.
(UrFranciscusmed pilbåge.)
är vi ändå glada åt dem som trädgårds- Himmelriket.
- - —.
nu av mästarna tillverkat och ställt ut att viss oss.
Abu Casem.
Högerns dans politik.
S v a r t på vitt.
Efter valet.
Avrustning är det avgörande, Valet 1928 spökar och allaredan.
Man rustar sig till strid var det nyfikenhet på hur Lloyd Bostadsinspektrisen i Oslo, frö- på alla håll Och varje valkampanj George, » krigskabinettets » och » ka- ken Lulli Lous, välkänd för Tide- - kivalets » hänsynslöse ledare, skulle varvets läsare, h a r gjord ett utta- liksom andra krig - utvecklar nya metoder och nya kampmedel.
s i g n a l t i l l sak och samtidigt ge lande för tidningen Norges Kvin- Nära till hands för alla partier singnal till den liberala förberdande der, vilket vi härmed återgiva: ligger den åtgärden att söka fa^- valkampanjen, som drivit tusentals Efter valget!
Hvad mener vore öka sin trupper genom att värva Londonbor att tåligt ställa sig i kö bland de kategorier, som förut utanför Queens Hall för att få vara socialt arbeidende og politisk inte- stått mera utanför stridslinjen.
med på den engelska folkförbunds- resserte kvinder?
Man riktar därför särskilt sina unionens möte den 24:de dennes?
Vi spurte i förbifarten frøken blickar mot kvinnor och barn (el- Sannolikt.
Det var säkert mera Lous hvad hun syntes am valgene.
ler ungdom).
Man upplyser dem George i all höra vad Lloyd - Ja, for os k v i n d e r er denna sista skepnad hade om samhället, det stora hemmet, George i da vel det hele nu saa galt at det man försöker åter blåsa liv i den a l l säga än att lyssna till den gam- endelig engang maa være godt for gamla goda tidens vishetsregler, le fredsveteranen och martyren noget.
där kvinnan skulle vara mannen Sir Philip Snowden, som talade på - Hvordan det?
underdånig och barnen föräldrar- arbetarpartiets vägnar.
- Jo.
dersom ikke tiden n u na, och man slutar med en hög- Över ingångsportarna till män- er moden for eget kvindeparti saa stämd maning att följa just d e t skors reaktioner må lngen döma - fostaar jeg ingenting av det hele.
partiet såsom varande det enda, det gäller blott om dessa reaktioner Jeg synes forresten det var rart vilket kan ge land och folk frihet, bli äkta nog all plöja vidare sin3 at ikke venstre dennegang satta själständighet och välmåga.
SA- egna vägar.
op mange flere kvinder paa sin den är världens gång.
Huvudpunkterna i vad Lloyd liste - OR vel at merke paa sikre Ikke av nogenslags høflig- Men det är en form av agitation George hade att säga var följande: pladser.
het mot kvinderne men i ren egen- som på senaste tiden uppenbarat Över världen ligger fortfarande intresse.
- Jeg tror de vilde vun- sig från högerpartiet, vilket torde skuggan av den stora skräcken.
Om det en masse stemmer paa det.
Og ge anledning till vissa betraktelser.
skådespelet inträder, det vilde været den naturlige kan- Det är högerns sätt a t t vinna una- från 1914 att återupprepas och i sekvens av venstres holding gjen- nem alle aar idet de jo altid har domen.
Högerpartiet kan på grund långt fruktansvärdare former.
vist fremsyn og fordomsfrihet av sina ekonomiska resurser tillåta Krigsanledningarne äro främst hvor det gjalt at forfegte rettig- sig åtskilligt, som de andra par- de gränskonflikter, som uppstått heten til tillidshverv eller stillin- genom fredsfördragen, nom kom tierna ej ha råd till, men huruvida till stånd medan man ännu var ger uanset kjøn og kun bedømt blotta möjligheten ger rätt a t t till- fången i krigest förbittring, i den efter indsigt og dygtighet.
Som sagt - jeg tror venstre låta allting, är on annan sak.
Vad alltför stränga tillämpningen a v är det som sker!
Allmänna Val- fredsfördragen, särskilt i den fort- vilde vundet mange stemmer paa- mansförbundet bjuder ungdomen satta ockupationen av Rhenlandet.
det.
Der er saa mange kvinder Men framom all dessa anlednin- som ikke rigtig vet hvor de skal på bal landet runt.
Det annonse- gar till krig ligger det uppenbara hen med sin stremme - ikke mindst ras inte så, men det är så.
Priset löftesbrottet från segrarnas sida av den grund at de anser det haab- last inden alle partier a t faa kvin- är a t t få lov a t t åhöra e t t m o d e med avseende på avrustningen.
rat föredrag eller dylikt och sedan Det finns armeer av idag som der ind.
att - naturligtvis av övertygelse äro lika stora som de voro 1914, - Synes De ikke det var mor- och med en utrustning som i fa- somt at Helga Karlsen kom med!
- rösta med högern, så får man sansfullhet och förstörelsemakt är tillfredställa sitt lystmäte på jazz.
ojämförlig med allt vi kände till - Jo.
det er sikkert det var mor- Här är inte meningen att anföra 1914.
Detta är de segrande natio- somt.
net er jo igrunden vor eneste denna företaelse som ett roligt nernas skam.
Kan man tala om trøst.
Men ellers synes jeg jo ikke at eo usikker plads var noget a t skämt, vilket man sedan avfärdar fred som möjlighet i Europa, då by en personlighet som Helga med skratt eller hån Vi vilja läg- de segrande makterna på kontinen- Karlsen.
ga fram saken sådan den är Hö- ten hålla 10 millioner under vapen medan de besegrade ha samman- Ellers er der, efter min skajøn, gern, som kämpar för det beståen- lagt 250,000. ingen steder hvor kvindesaken er de, har en viss benägenhet att byg- Freden blir aldrig säkrad, förrän saa aktuel som netop i arbeider- Med den umaadelige ga på de mänskliga svagheterna.
de stora nationerna är beredda att hjemmene.
arbeidsbyrde som her falder ma Låt vara att dessa tyvärr äro be- taga en mindre risk för fred mot den hustruens part synes jag der ligger stora för krig, som de hittintills ståndande.
Men detta är inte att blottat sig för.
Och avrustning är en kvindesak og venter i hvert förväxla med en bärande grundval.
det avgörande i arbetet för fred.
eneste arbeiderhjem.
- Det var visst anno 1921 högerns Så längre de stora armeerna finnas psykologiska skarpsinne lät hög- kommer de stora krigen all finnas: välborna och högädla darmer resa Vår uppgift måste bli att organi- sera freden lika effektivt som vi omkring och bjuda på kaffe der hitintills organiserat kriget.
det att deras systrar inom de andra partierna fingo fara runt och tala utan a t t få något till livs, ännu det är samhällsbevarande eller in- mindre kunna bjuda på någon väl- te, vi fråga om något parti verk- fägnad.
, Och nu, när dansvurmen ligen vill gå in för ett sådant sy- bland andra efterkrigetsföreteelser stem för att vinna anhängare?
Vi är ett utmärkande drag i ungdo- fråga, om det alls inte längre är mens nöjeslystnad.
vill man an- tal om åsikter!
Endast röster Vad vända sig därav i partipolitiskt skall denna ungdom tänka om det syfte.
Nu kan man säga, och det samhälle, som serverar politiska är väl antagligen så vederbörd- åsikter i samband med baler och ande framställer saken för sig supéer!
Och sedan den betalat, själv: ungdomen måste roa sig som man gärna betalar, vad man och då kan man bereda dem till- förbrukar, med sin röst, hur s k a l l fälle därtill samtidigt, som man denna ungdom en gång tjäna d e t värvar deras röster.
- Men hur är samhälle, där den fått en sådan det egentligen!
Jo, för a t t få till- uppfostran!
fredställa sitt nöjesbegär lockas Vi inlägga vår allvarsamma pro- ungdomen a t t ta d. s. k. upplys- test emot att alla medel anses till- ningen på köpet.
Vi fråga ej.
o m låtna inom politiken.
Det må kal- las löjligt, lönlöst och enfaldigt, vi ämna fullfölja en sådan protest.
varslar kommer det blodiga,
Ett fall för lagstiftare att beakta.
När och hur skall ar- Fjärran från världen.
betsfreden komma?
Skiss Eva Schmidt.
att av Ett brev till Tidevarvets råd- samt sjunkande därför hust- frågningsbyrå för föräldrar för- run inte kan göra hela sin del av Arbetsfreden historia under 1927 anledde dess föreståndare doktor arbetet för familjen.
visar två anmärkningsvärda linjer Jag har kommit uppför åsen i solgass hit upp bara för att se hennes klockor h damm, cyklande ett par landsvägsmil – det ger henne en stolthet in i själen Ada Nilsson, a t t en dag helt nyli- Hjälp är nödvändig om inte al- Konflikterna på arbetsmarknaden a genom en trist och ödslig trakt utan stu- gen resa u t till en avsides ort i Sö- la ska gå under Det är inte nog ha varit färre än på länge och ge- gor eller vägfarande, kärrfylld och fuktig Sedan t i l l den lilla klockan Den står på ett litet spensligt bord inne i ett litet dertörn.
Hon rille besöka e t t för- med a t t det icke får komma flera äldrapar som begärt hennes råd i barn till världen do som finnas nom omfattande förlängningar av där skogen slöt till.
förmak, som har blå tapeter och vita en av allt a t t damn förtvivlad si- måste få en så lämplig miljö som avtalen inom viktiga industrier fin- Gården ligger långt uppe, mum, insku- överdrag över möblerna a h pärlkuddar.
tuation och själva svårligen kun- möjligt.
nas utsikter till fredens bevarande ren i åsen.
En lummig dunge av lönn- Men den lilla klockan är ett litet konst- En Ja, socknen har också trätt in, för den närmare framtiden.
Sam- kronor omger den, emellan stammarnes verk.
Ell miniatyrtempel, utskuret i elfen- de ta sig in till Stockholm.
grannhustru posterade vid vägen får den besökande veta under gam- gluggar lyser husets vita vägg.
ben, uppburet av en halvcirkel av fint och lotsade bilen f r o m till en grå, talets lopp Tre barn saknas i stu- tidigt har lagstiftningsarbetet en snidade pelare.
Urtavlan är litet söndrig bristfällig stuga.
Utanför stugan gan.
De två minsta och så en av tryggad arbetsfred fortgått på ell lnne på den lilla gårdsplanen under trä- vid siffrorna, men den blå emaljen har den är allting dött och stilla, solskenet en förväntansfull barnflock.
Stat- tvillingarna som komma näst sätt, som inte utmärkt sig genom skjuter in snett över sanden och strim- en färg, som inte längre finns i världen, folket i stugan har åtta barn från ovanför äro utackorderade Det någon större framgång eller enhet- mar upp över förstugustrappans vita och och det lilla klocktemplet bär överst i 15 till i år.
M e n det är inte de At- var smärtsamt för tvillingarna lighet spruckna sten, en sparv bryner näbben krönet under en oändligt noggrant och ta barnen i och för sig som äro de- att skiljas åt men samtidigt tur uppe på takpannorna, blankstilla äro föns mödosamt utarbetad krona drottning So- ras olycka även om det är knogigt a t t den ena fick bli kvar t y det Den sista händelsen på arbets- terrutorna inom de gula utfällda fönster- fia Magdalenas namnchiffer.
fredslagstiftningens knaggliga ba- för en man att slita hop födan för är nu hon som tar hand mo- Hur har den lilla drottningklockan luckorna, ingen rör vid de stela vita gar- 10 personer på en statlön Det är dern, när ingen annan är tillstä- na var socialministerns meddelan- kommit hit UPp på en avlägsen och okul- dinerna innanför rutornas glas.
hustruns sjukdom som gör deras des.
Hon har lärt sig iakttaga de i lördags att den nuvarande ar- tiverad obygdsås?
Den lilla gumman vet Jag går runt om del lilla huset, som olycka.
modern och att förstå vad den un- arbetsfredskommitte´n, den s. k. Elm är lågt och brett och ligger nom en tär- det inte, vet inte heller något egentligt om De besökande veta redan, a t t derliga, frånvarande blicken i mo- Sofia Magdalena eller den tids- När hon derliga ögon betyder När treåring qvistska ombildats.
Kommitte´n be ning på sanden, och finner den lilla drottning hustrun är epileptiker ålder i vilken hon levde Klockan har hon gifte sig för 17 år sedan voro an- en ser tecken till anfallet, tar hon stod ursprungligen av fem med- gumman ute i gräsvallsträdgården ärvt efter en morfars bror.
som bott här- fallen sällsynta; paret förstod moderns kjol och sliter i den för lemmar därav utom ordföranden Hon ser mig a h stannar, skjuter upp uppe på sin lid.
icke det ödesdigra i detta gifter- a t t få henne till en soffa eller stol två representanter för arbetare – del bruna hucklet i pannan och kommer Hon talar om att han särskilt omskri- mål.
Ingen sade dem det, de fingo Lyckas det inte för barnet, faller och I r k för arbetsgivareintressen tvärs över gräset emot mig.
Hon är liten vit klockorna i sitt testamente.
Som et^ lysning och vigsel utan a t t pas- modern handlöst Hon kan falla Redan i somras tillkännagav emel- och mager med tinder och panna genom- slags fidekommissegendom till del lilla torsämbetet tog reda på om kon- över spiseln, hon kan lertid en av de förra, riksgäldsfull- dragna av rynkor.
Men där hon kommer vita huset och gården Hon vill att äldsta trahenterna hade några fel som golvet med mjöltråget gående emot mig, har ansiktet ett helt skall komma hem från Ame- Det allmänna anser sig alltså mäktigen Andersson i Råstock sitt stort och ljust leende som emot en be- dotterdottern gjorde dem olämpliga som famil- rika och taga det alltsammans i besitt- jebildare böra hjälpa Men hurl Genom att utträde ur kommittèn.
I förra vec- kant som hon väntat Men del är första ning, bo här till döddagar.
Ack, skall Barnen.
fattigdomen, kraftlös- ta de minsta från hemmet.
Det är kan avsade sig den andre av arbe- gången i livet jag råkar henne jag säger hon vilja det?
– Hon är gift därute med heten gåvo tillsamman hustruns välmenande men brutalt i sina tarerepresentanterna redaktör tafatt a h bortkommen inför detta le- en poiskonstapel.
Men han kunde väl lä- sjukdom ökad fart.
Förut voro an- verkningar, det är framför allt eo ende: Jag kommer för klockorna De ras att sköta jorden fallen sällsynta, numera påkom- föråldrad, mekanisk, tanklös form Norling.
uppdraget att biträda med gamla antika klockorna Om det kan till- Hon ser ivrigt upp emot mig – frågan- ma de flera gånger dagligen HUR av hjälp som båtar föga kommittèns utredningsarbete Soci- låtas en främmande att få se dem.
– truns fasa är nu a t t åter få barn Verklig hjälp skulle varit: 1) alministern entledigade då de båda För klockorna!
Visst, visst.
sa gärna de del är tydligt, att hon anser att jag som kommit hit upp utifrån världen tyd- mitt i sjukdom och elände Och om modern för pengarna fått ett övriga ledamöterna, disponent He- så.
Hon filler ned kjolen och går ligare skall kunna bedöma detta.
Och jag tror, a l e r grannfrun, a t t det biträde i hemmet 2) Om hon fått din och direktör Nauckhoff, medan före mig in i salen.
Följdriktigt den sal jag har då icke ägt ett ögonblicks tvivel är denna ständiga skräck som gör vård för att komma till krafter, och blivit underkastad en under ordföranden, landshövding Elm- man kan vänta t i l l del lilla vita tärnings- om den saken.
Naturligtvis skall hon, den a t t anfallen komma så ofta.
Detta är förhistorien.
Besökaren sökning såsom förberedelse till qvist kvarstår I stället tillkallades h u r l.
En guI björkmöbel med blårutigt främmande dotterdottern komma och överdrag, en tung svart skänk a h bra finner allting bekräfta den.
I stu- sterilisering.
som sakkunniga byråchefen Molin ostindiska koppar i ring ovanpå.
En lång.
stanna, taga poliskonstapeln med sig ingen möjlighet att h a skulle kunna resa gan EO liten blek och tärd kvinna Det är uteslutet att kommunen och förlkningsmannen Ekholm.
stel soffa står emellan fönsterna, den bort ifrån det vita lilla huset och drott- med något jagat över sig.
Nu har skall kunna taga några initiativ Tidevarvet har redan vid före- skulle kunna rymma sex eller åtta männi- ningklockan a h sälja det 1 / 11 främman- hon gjort en paus i sin ständiga i den vägen.
Man skaffar inte en skor.
– Dan lilla gumman sitter där väl de!
naturligtvis skall hon stanna och Man gående tillfällen redogjort för ut- hushållsvandring mellan diskbal- stathustru ett hembiträde.
j a och spis för a t t ta emot doktorn.
lägger henne inte på sanatorium vecklingen av utredningsarbetet an- ensam om vinterkvällarne, bakom det run- bo- här tll döddagar – da björkbordet, vid stenlampan, som su- hennes ansikte lyser Mannen kommer hem f r å n arbetet och man hjälper icke henne, fa- gående skapandet av arbetsfred ge- sar, rid äppleträdens gnidande rissel emot Hon blir glad E n hygglig, ä r l i g trevlig man miljen.
och vårt land på den vita- nom lagstiftning Ursprungligen rutorna, rid timmarnas slag borta ur fullständigt upp.
Jag tycker mig till och med skönja a f t de skrumpna kinderna få tillgänglig för resonemang, just lo punkten: a t t undvika de sjukli- ingick i utredningsarbetet såväl frå- klockhörnet. " '
om hittas på – – – – Jag – – – – – – – – nu upplivad av hopp om att något gan om obligatorisk skiljedom vid de familjen.
Själv har han gjort dens sista tid.
Och dessutom lägga rättstvister som skiljedom vid kon- sitt yttersta Fastän han måste ar- beta värre än andra, på det att inte inspektoren måtte finna sak med honom och avskeda den besvärliga familjen.
hjälper han hustrun med hushållsgöromålen så gott h a n kan, tvättar, stryker och bakar Och han är i alla svårigheter all- tid snäll mot sin hustru.
därom vittnar också grannfrun, icke utan stolthet att trakten hyser denne man.
Läget är ju egentligen förtviv- 1st.
Man lever under hotet a t t bli utan arbete, under hotet a t t barn- skaran ska ökas och i e t t lång- Hon är född här en färg i skärt av glädjen Då vill hon Hon blev gin.
men bjuda mig på kaffe.
Framför det lågmält och litet förvirrat som en han om en slant; det gar mitt hjärta ont att säga nej, men jag känner kaffekokningstiden på landet och har tre mil hem, jag vill vara hemma före natten, nu skjuter kväl- lens sista solglöd in mellan äppleträdens stammar.
Jag måste taga avsked och gå.
Hon niger emot mig i en gammal- dags lustig liten nigning: Tack!
säger hon.
Och välkommen igen att se på klockorna!
on följer mig ut på trappan, där lön- man h o n flyttade inte bort, hennes tog såväl lag som anständighet hin- flikter inom almänna företag där gården i arrende av fadern.
Han dog i hon satt ensam kvar der i vägen.
stat eller kommun fungerar som ar- hos föräldrarna med ett tioårigt flicke- Lagen förbjuder egentligen de betsgivare 1 början av förra året barn: fadern tog igen gården, flickebarnet båda makarna att vara gifta med varandra, eftersom epilepsi är äk- utbröts emellertid den förra delen växte upp.
Både föräldrarne dog samma tenskapsförhinder nu äro att behandlas av en särskild kom- år tösen gifte sig och for till Amerika.
de gifta De kunna inte tas ifrån mitté.
Denna framlade ett utkast Sen har hon själv skött gården, och nu varann.
Samhället kan inte säga till lag om kollektivavtal och ar- har han vuxna barnbarn ute i Amerika.
åt ett par a t t leva åtskilda som betsdomstolar men förslaget möttes Ensam bor hon i huset, en torpare längre nedåt åsen hjälper henne ibland med jord- barn äger en säng Det kan inte begäras av de två kunskap om be- av sådan kritik särskilt från ar- bruket.
Ingen gård finns i närheten, en fruktningshindrande utvägar.
ty betarorganisationerna att det inte halv mil till kyrkan lunginflammation, Men narne nu stå guldströdda mot solkvällen, hon står däruppe på trappan liten a h en sådan upplysning har det självt kunde läggas till grund far en p r o Jag sade i en hastig tanke: Om vintern gammal och skarpt svart och vit mot färg- glöden omkring henne.
Hon stod kvar a h undertryckt.
Det kan into såsom position, utan en förnyad utred- Hon log stilla: Jag brukar ha hön- vinkade med hucklet i handen, när jag sådant anvisa sterilisering, t Y det ning var nödvändig.
För detta än- sen inne I köket.
for ut genom det smala prånget förbi har inte ens ordentligt tagit itu damål tillkallades den nu upplösta Så behöver man ju egentligen inte fråga ladan – Där vägen började glida utför med denna fråga.
Det kan inget mer, mest ban förundra sig över hur åsen, a h vägen låg fri en minut i en annat göra än utackordera 1-årin- kommittén av sakkunniga gen och två-åringen och den ena Socialministern har uttalat som v i a l del är inrättat i världen att hönsen glänta mellan träden såg jag henne gå däruppe och fälla in de gula fönsterluc- lilla tvillingen.
sin mening att en lagstiftning på kan leva inne i köket om vintern Men på enskild väg kan något delta högst viktiga och ömtåliga Hon tänder en gammal messingskande- korna och stänga sitt vita lilla hus emot göras om medel finnas.
område måste byggas på båda par- laber och lyser upp emot klockan som natten.
rådfrågningsbyrån kunde står på vakt inne i del skummaste hör- olyckliga modern bli omhänderta ternas förtroende och samförstånd.
net När hon lyfter ljuset, strimmar en den upfattningen torde alla kun- liten ilande ljusblink över vigselringarnes gen Hon skulle ha vila, behand- I ling för sin sjukdom och överhu- na instämma.
Men är lagstiftnings- smala a h innötta band.
hon har tagit av vud underkastas en undersökning vägen den rätta att väcka detta för- det bruna hucklet som hon kom med ur som troligen skulle leda till att en troende?
trädgården, invid ljuset lyser hennes hAr sterilisering även under nuvaran- vitt, och del platta lilla ansiktet därunder de lagförhållanden skulle kunna Erfarenheterna äro inte uppmunt- blir gult och skrynkligt som en liten lä- rande.
Samtidigt har del visat sig derlapps.
Hennes röst är egendomligt låg bli försvarlig.
Vilja några a v våra läsare av att man på frivillighetens väg nått o h entonig.
Som om hon endast gått och mänsklighet och barmhärtighet ganska långt.
Om man ändå blir talat för sig själv härinne i den skumma – – – Genom i dess tvungen att lita till frivilligheten sa mnniskor Utan någon egen tyckas de upprepade kommittéer- skuld trots arbetsamhet och god nas betydelse vara tämligen tvivel- vilja äro de nära att sjunka under aktig.
ett övermäktigt öde.
D e v i n e z. lilla salen.
Nu berättar hon om klockan – En hög gammal koloss I svart ek med glimmande rundlar av inlagda pärlemorfjäll och hu- ven formad som ett fyrtorn: Jag minns henne från min barndom, SA hon är inte precis ny.
Hon stod i sjut- ton år, men min man satte henne i gång igen, hon har gått alltsedan.
Hon har ett så tungt slag, de IO^ inte äro vana, kunna vakna vid det.
– De som inte äro vana – – – Hon talar också om att många kommit hit upp till henne och velat köpa klockor- na.
Se, del har blivit SA nu, säger boo med en liten klipskt erfaren och under- kunnig &amp;, att alla ska söka upp del gamla Men jag säljer dem inte.
Detta är ett högtidligt och fast ad.
– – – Jag vet del ju förut.
Jag har inte kom- mit med några förhoppningar.
Bara för att se dem.
Jag säger henne det, a h hen- nes ansikte får ett obeskrivligt barnsligt stolt uttryck.
Jag har kommit cyklande
- Universitet Seminarium.
Om Isak, statare Det nya Palestina.
johansson och fred!
Det är häradshövdingen.
» Shalom - i Palestina bjuda män- Kvinnor i polistjänst.
hälsningen, (Forts. fr. sid. 1) IO^ judarna alla Kanske är det emellertid e j så Axel Olsson: Friherrinnan von niskor.
Ell folk, misshandlat och för- En belysning av engelska och svenska förhållanden.
tyckt av andra, hälsar världen med or- många unga män och kvinnor som Zalie.
Albert Bonniers förlag.
Axel Olssons novellsamling, Fri- det fred.
Endast 14 människor i det kri- ha denna studiehåg, som alltid tar När Tidevarvet nu åter tar upp skillnad på hur man ordnat del rig fram, och som genom skolans herrinnan von Zalie bär underti- gi ka och otåliga av våld uppfyllda Euro- frågan om kvinnliga poliser, beror kvinnliga polisväsendet.
t. ex. hos teln.
En bok om del fattiga Skåne.
pa och Amerika erkänna skammen i den och studentexamens grottekvarn sedan århundraden systematiskt bedrivna Detta gör måhända, nil man väntar del inte på att saken i verkligheten oss och i England.
I Sverge finns kunnat bevara den.
Är det för de sig en folklivsskildring från del förföljelsen av judarna.
Men den, som sedan tjugu år ett antal polirssystrar, övriga och för deras lärargärning fattiga Skåne, det Skåne som vi fattar den i dess hela vidd, skall också kommit i något nytt läge, sedan vi för närvarande seer i Stockholm.
ödesdigert att Iägga akademiska uppsvenskar känna bra litet till förstå storheten, kraften och självöver- sist hade anledning all behandla som huvudsakligen har rig anför- vinnelsen, som ligger i fridshälsningen. » men som likväl existerar, på sina fru Törnells den i samband med studier med dessas nuvarande trodd vakttjänst över anhållna ställen lika armt och kargt som Så inleder Lida Gustava Heymann i prägel i botten på sin utbild- den stenigaste Smålandsåker.
Men tidningen Die Frau im Staat en skildring motion i stadsfullmäktige våren kvinnor och vissa slag av spanings- ning, så är del därför v i måste ford- i så fall är titeln missvisande Det av det nya Palestina.
1926.
Fru Törnell begärde i sin arbete.
Deras befogenhet omfattar Hon fortsätter sin artikel med att be- ra att seminarierna fortfara att fin- finns v visserligen både vackra rö- inte arrestering eller förhör med de motion utredning och i samband nas och taga på rig sin gärning.
rande och muntrade glimtar ur rätta om de nyare företeelsernas på po- anhållna kvinnorna.Dessa uppgif- litikens och den sociala verksamhetens med denna förslag till inrättande skånefolkets liv, men som helhet Men i så fall naturligtvis för både ter skötas av manliga poliser.
Po- områden och berör slutligen kvinnornas betraktad är boken ingen skånsk av en kvinnlig polisavledning vid lissystrarnas arbete är sålunda a, män och kvinnor.
folklivsskildring.
Därtill äro per- ställning i del politiska livet.
Seminariernas gärning kan aldrig sonerna alltför originella och skil- Kvinnorna ha rösträtt på samma vill- Stockholms polis under ledning av rent biträdande art.
De sakna sär- vara att ge en mera skolgenom- dringen för mycket färgad av för- kor som männen när det gäller val såväl en kvinnlig kommissarie.
En ut- skild polisutbildning men äro i all- pluggad kvasi-vetenrkaplig ut- fattarens egen livssyn Vore det till nationalförsamlingen som inom kom- bildning jämnställd med männens mänhet examinerade rödakorssyst- munen.
Det gäller emellertid inte för Je- bildning i tävlan med en a k a d e inte ortsnamnen, som lokaliserade rusalem.
» Den som sett de förstenade skulk även tillförsäkras kvinnorna rar.
Deras arbete försiggår under skildringarna, så kunde de ha varit misk ämbetsexamen.
Även om den förlagda till vilken landsända som männen i Jerusalem, säger Lida Gustava tämligen ogynnsamma förhållan- vid polisskolan.
Detta förslag vilar senare också måste sägas vara helst.
Heymann, hur de kommo i samma slags den.
Utrymmet i den kvinnliga av- » Friherrinnan von Zalie » är en dräkter och med samma åthävor som för hos polisnämnden.
Del är sålunda delningen är mycket be grin^.^, När kvasi-vetenskaplig.
blir den dock som sådan ofrånkomligt överlägsen.
ganska ovanlig blandning av ont tusen år sedan och bara levde i det för- inga framsteg.
som göra saken ak- del enda rummet är fullt, som sär- gångna, måste förstå vilka svårigheter Seminarierna måste vara härdar och gott.
När man läst en del B Y kvinnorna där ha att övervinna.
Men den tuell.
Våra förhållanden i Sverige skill hinder på nätterna då de fles- novellerna är man färdig all taga för ett ständigt sig förnyande pe- till hårda ord och tala om både ungdomliga dådkraften och energien hos ha emellertid genom ell i Stockholm ta anhållandena l e, får de intagna dagogiskt, psykologiskt, metodiskt- banalitet och sentimentalitet, ju de judiska kvinnorna kommer nog att nyligen hållet föredrag av miss kvinnorna i värsta fall ligga ute i experimentellt liv.
Till detta hör rent av svammel.
Något ditåt kan övervinna dessa förstockade män a h systrarnas expedition.En ensam sys- sannerligen inget förakt för kun- man säga om inledningsnovellen, återuppbygga och reformera samhället Edith tancred, den engelska polis- ter har vakten under natten me- även i Jerusalem.
skapssamlandet.
Men seminarier- varav boken fått sitt namn, och Också i Palestina har del v i a l sig att skolchefen, om Englands kvinnliga dan de manliga konstaplarna alltid desslikes om ell par till, När göken na måste våga bryta mot den aka- gol och Rågens predikan.
Men om kvinnorna blivit mycket sparsamt före- polis fått en bakgrund, mol vilken äro två.
Hela avdelningen har så- demiska avgränsningen och u p p man bläddrar vidare.
så kommer trädda i olika representationer, så länge del kan ha sin betydelse a l l återigen lunda mera karaktären av ett pro- läggningen BY » ämnena », som hör man till bilder, som fängsla, inte de vid valen varit beroende av männens framställa frågans läge hos oss.
visorium.
ihop med fakulteterna och de därför att de äro mera originella nåd och de olika politiska partiernas När det gällt frågan om kvinnors utan fastmer därför att de fram- Några av Palestinas kvinnor gjorde sig då I England blev under kriget nöd- många professurerna, och i all öd- ställts med enklare medel och oberoende och uppställde självständigt vändigheten av kvinnor i polisarbe- användande i polistjänst har upp- mjukhet - j a i stor ödmjukhet och mänskligare linjer.
kvinnliga kandidater till männens förfä- märksamheten i hög grad varit fäst mycket mod ge vad Emilia Fo- Det finns ett rikt bildgalleri i ran men med god framgång för kvinnor- ' l e såväl som i annat samhällsarbe- på kvinnornas betydelse som sedlig gelklou en gång i dessa spalter kal- Axel Olssons bok, hade falska furs- na.
Männen försökte allt för att få dem att le särskilt kännbar.
Vid ammuni- hetsväktare.
Man har tänkt sig.
att stora anställdes tar och mera äkta furstinnor, back- avstå från en särskild kvinnolista och tionsfabrikerna lade en all-round orientering inom stugusittare och statfolk.
Men de lovande dem att sätta upp en kvinnlig kan- skaror av unga flickor, som för för- deras arbete skulk kunna vara av sina ämnesgrupper.
förebyggande art gentemot prosti- senare intressera långt mera än de didat på främsta plats på en allmän lista.
Vågar eller mäktar seminarierna förra och därför skulle jag vilja he- Men de gåva inga löften om andra kvin- sta gången arbetade självständigt tution och lösdriveri.
Den tanke- e j detta eller sker ett under och rätta något om tre människor ut nor i n denna enda.
Därför framhärdade borta från hemmet.
De grepos li- gången har först in på en sidoväg.
universiteten vågar och miktar del Friherrinnan von Zalie, tre män kvinnorna med sin lista a h lyckades att kaväl som soldaterna av krigsfe- Det är ju enligt sakens natur högst i den judiska nationalförsamlingen, som bern, och när samtidigt stora trupp- samma, då behöver vi ej semina- niskor, som dra ens blickar till sig osannolikt att prostitutionsfrågan från del som är mindre värdefulll räknar M I medlemmar, 14 in fjorton kommo till rierna.
Då dipper vi denna be- i boken.
De tre äro den helige kvinnor.
Detta borde övertyga de fana- massor oupphörligt skall kunna påverkas genom an- svärliga tveklyvning i den högre Franciskus i Sandköping, statare tiska kvinnliga anhängarna av de manliga London och andra städer på ge ställande av kvinnliga poliser.
Vi- lärarutbildningen.
Johansson och Jon med torvmos- partierna, att den riktning i Europa och nomfart till fronten.
uppstodo svåra dare leder tankegången förbi frå- Men till dess ett ofrånkomligt sen, gemenligen kallad häradshöv- Amerika har rätt som verkar för att förhållanden, där ett ordnande in- gans kärnpunkt.
Det är givet att de kvinnorna självständigt skola sätta upp gripande från myndigheterna var krav: att universiteten öppnas för dingen.
kvinnliga poliserna i många fall A l l Isak.
Sandköpings gamla ori- sina vallistor. » nödvändigt.
En del kvinnor åtogo de seminarieutbildade.
Och detta ginal fått samma namn som den kunna anses oumbärliga när del är rig då vakttjänst på gatorna, under.
likaväl om de komma från de I. k. helige från Assisi berodde inte på fall som gäller kvinnor och barn.
högre seminarierna som från barn- utseendet, för Isak gick klädd i en dög också, när en ekstock hade fal- sökningar och en viss kontroll av men deras betydelse kan inte be nöjeslokaler etc.
De gammal grön och fransig frack lit över Johansson och han stod att fabrikerna, domsskolornas.
gränsas till enbart sedlighetsfall.
V ' ad är del för mening i att re- som han fått av en artillerimajor lämna detta jordiska.
Då vaknade fingo också följa arresterade flic- En opinion för anställande av Det som gav likheten.
del var hjär- han ell ögonblick upp ur dvalan kor till domstolen.
Detta var den servera universiteten för del fåtal tat.
Isaks hjärta var » lenare ä r och kvinnor i polisens tjänst måste ska- formulerade sin livsfilosofi och som bevarat sin själ tvärs igenom prosthull och mildare i n en mors sin enkla av ingen otro grumlade första början till kvinnornas an- pas men med rättvisa och lämplig- studentexamen och del flertal, som öga ».
I del hjärtat fanns del rum religion i de två orden de kvet- vändande i polistjänst.
1917 an- het som utgångspunkt.
ställdes den första officiella kvinn- där tagit skada.
Men stänga dem för människor men ändå större tar.
C.
H.
Den tredje, i släkt med dessa liga polisen, som fick bära uniform för del sannolikt alltid förblivande plats var beredd åt kattor.
Kattor älskade Isak över slit annat, för båda, är Jon Johansson, som och även användes i patrulltjänst fåtal, som studiehåg och kunskaps- dem sålde han sin stuga, för all de kallades Häradshövdingen.
Han på gatorna.
Efter åtskilliga försök törst driver vidare, trots tryggad ut- skulle få sockerkaka och leverkorv var en praktisk idealist, för då en bildning eller anställning.
Och trots svalt han själv, för älsklingskatter annans ko » stod » kom häradshöv- att indra den kvinnliga polisen ef- dingen med sin stäva.
Häradshöv- le.
kriget har man nu kommit där- all dessa universitetsstudier e j förr- Lars gav han slutligen sitt liv.
del gick illa för hide Isak dingen kallades han för all han hän, att det finns 162 kvinnliga po- in efter höga.
verkligt vetenskap- och Yen kattorna.
De flesta kattorna processade om en torvmosslott liga examina kan ge möjlighet till dog.
tack vare illistig människor, som han ärligen hade inköpt för Iiser, därav 50 i London.
med full- ekonomiskt utbyte.
som matat dem med arsenik och 375 kronor, men som en annan ständigt samma utbildning och he- till slut så fanns del bara Lars kvar kom och gjorde anspråk på för fogenhet som de manliga.
Dessutom Och då fick Lars både kärleken sin räkning.
Den där torvmossen äro anställda vid polisen omkring och leverkorven ensam,ty leverkorv blev Jons olycka.
Den sög musten 250 kvinnor, som ha samma upp- och rill skulk han ha även om Isak ur honom.
kom hans tro på män- under tiden fick flytta ut under niskorna i allmänhet och på advo- gifter och liknande ställning som Vår Herres eget tak.
Fattighusets kater i synnerhet att vackla och våra polissystrar.
När de i polis- spöke stod skrämmande nära den förde honom slutligen i fängelse, tjänst arbetande kvinnorna vunnit stackars Franciskus, innan han fastän hans svarta hönor värpte tillräcklig erfarenhet för att också fick skiljas hädan.
Men fattighuset så mycket de förmådde för att Jon bli instruktörer.
hoppas man att un- var värre än döden för Francis- skulk kunna betala böterna.
kus » som var fåglarnas vän och När Jon kom ut från fängelset, dervisningen skall kunna läggas på kattornas broder.
Hans själ hörde då Kick del med honom som med ell sätt, som höjliggör ett tillgodo- de stora vidderna till.
Mannen i Marsjömannen.
Han kom till tinget s e e d e BY de speciellt kvinnliga den trasiga diplomatfracken var igen och när han här träffade sin uppgifterna inom polisyrket.
släkt till paradisets fågel, som kal- gamle antagonist, som i detta fallet De kvinnliga poliserna ha visat lar i natten ».
var advokat och hette Grönlund, så M e n Sandköpings helige Fran- gick han fram till honom knöt nä- sig alltmera oumbärliga och deras ciskus slapp fattighuset, han fick ven och sade - Iskariot!
Det blev berättigande är allmänt erkänt.
Vid dö i sill egna kyffe.
Och sedan he^ böter igen de tillfällen då polisen har att göra rättades det bland folket att del Så småningom började det emel- med kvinnor och barn såväl rid för- var en pojke som kastat sten efter lertid Ijusna för Jon och så en dag Lars, katten, men den pojkens efter många och långa år kom det hör som husundersökningar och hand hade vissnat och dött.
stort rev med ett utslag, som transporter är det både lämpligt Så kommer vi till statare Johans- gav Jon Johansson lov att skära och effektivt att saken skötes av son.
Han som var stojker och tog torv på sin egen mosse.
Utan hö- kvinnor.
emot alla livets stötar med att val- ter eller fängelse.
Då firade Jon Detta faktum gäller säkerligen för ka över tuggbussen till den andra högtid.
Han tog på sig sina bästa sidan och säga de enkla orden - kläder.
Sedan han ätit en festmål- alla länder.
Det är emellertid stor de kvettar.
De orden dög både när lid i sin ensamhet, läste han på förvaltaren svor långa rader på nytt med hög röst utslaget, kastade plattyska, som Johansson inte för- därpå Sveriges rikes lag, som han handlar om hur konung Achah fick stod och när baronen nekade ho- svettats över i dagar och år utan Iust till den ringe mannen Nabots nom långhalm för att täta till sta- att begripa ett ord, i torvugnen och vingård och Elie straffdom till tarstugans Ink.
så att del inte reg- tog sedan bibeln och läste högt det konung Achab.
R.
H. nade in, där sänden stod, men de kapitlet i Konungaboken, som - - - ' -.
- ett om
