# ID: svediakorp-per3361
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1927
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,857
# sentences: 494
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Olyckliga Moder Indien - Moder Indien heter en nyutkom- I så fall är läget detta: ligheten själv de ha anledning men bok av journalisten Katherine om inte världen ska sjunka ner i att ta del av a sådan utmaning.
Mayo.
Den har fått betyget att vara hopplös förvirring, måste den vita Dessutom ha vi i denna tidning den märkligaste som skrivits över rasen med varje medel bekämpa de särskilt hjärta för Indien och dess pa strävan efter jämbördighet inom det indiska problemet under de sis- uppstigande frihetsrörelserna sista årtiondena.
Säkert är att den brittiska imperiet.
Vi ha under de gjort sensation i England och skan- senaste åren sökt följa den en smula dal i Indien och att den är uppe i la, sådan den sådan den förkroppsligat sig i diskussionen så snart del blir fråga Gandhi.
Del angår oss därför om om rasproblemen.
det heter, att Gandhi är en själv- bedragare som kämpat för en sjuk Nå, den må vara en skandal eller och orimlig sak.
glädjekälla för dem avslöjas eller upprättas av den.
Men behöva vi Katherine Mayo har tydligen ta del av dess innehåll?
h a f t alla portar öppna och tillgång Det synes föreligga olika skäl för till rest förstahandsmaterial.
genom Indien härs och Hon tvärs.
har oss 811 göra det.
träffat allt slags representativt folk Vi leva i en lid som börjar betviv- betvivla den vita rasens plikt och rätt att ur den angloindiska, hinduiska och muhammedanska världen.
Hon har styra och tillgodogöra sig världen.
insidan av tempel och sjukhus, Detta tvivel har uppstått icke blott städer och byar bland de styrda utan också hos de hur det sen kan vara med hjärtan och njurar.
styrande.
Denna bok är ett bril- jant utformat försvar för den vita Det är en ohygglig bild hon som resultat av sina undersökningar ger rasens närmast Englands, rätt att härska över andra folk.
Den vill av Indien.
Jag kan lägga handen återge den vile mannen hans auk- på behåll denna att del bok är och den säga hemskaste utan bok för- auktoritet genom all visa att han med jag läst.
Den är värre än den vär- sina möjliga misstag, till exempel krigsbok.
sta En sådan skildrar ett världskriget, dock står himmelsvitt abnormt, övergående tillstånd.
Här över de vidskepliga, okunniga, får man en bild av ett elände och grymma a h förslöade millioner mörker som uppges vara den normala som lyda under honom, ja vill be- mala tillvaron för 300 millioner visa att dessa skulle gå ömkligen ömkligen människor och som synes hopplöst, under utan hans regemente.
Den Gandhi, bottenlöst och meningslöst.
gör de omyndigas frihetssträvan- den löjliga, förmätna och farliga, varje punkt av jordklotet a h pres- tala om slöseriet av kraft och liv man kan inte likna dem vid annat sa sin livsform på de andra r a s e r - världskriget.
I lndien dö två mil- barn lioner om året.
Över 3 millio- än en barnunges kink när den för- raserna.
bjudes all leka vid avgrundens De som icke tro på detta sätt kvinnor inom varje generation lugna folkens oro, som s e den vita i barnsäng.
Medellivslängden i rand.
Men fir detta sant om Indien där rasens överhöghet som en kort pe- lndien är 23 år.
De f å år m ä n n i - våra egna rasfränder bo då kunna riod i historien, vilken skall Indien h a att leva, äro märkta av liknande argument försvara explo- av rasernas brödraskap, ja hålla fattigdom och maktlöshet.
De viss- ateringen av alla jordens raser och denna tes mitt i ansiktet på h å l l a innan de nått mognad.
sett - att ner avlösas Ett Smålandsförbund V e m är vår t i d s häxa?
av Frisinnade Kvinnors Riksförbund.
Boken anklagar Indien: För att det fasthåller vid sitt elände och för att det skyller detta elände på eng- elsmännen.
Detta är svart otack- samhet säger förf.
till indierna.
Det är engelsmännens för- tjänst att folket överhuvud existe- rar.
Utan deras skydd skulle star- care raser kommit norrifrån nu som fordom, och de skulle sopat bort er från jordens yta.
Utan deras järn vägar, vattenanläggningar och häl- s o v å r d a r e åtgärder.
skulle ni ha förgåtts a v hunger och sjukdom.
elände har hell andra orsa- nämligen Ert ker än bristen på frihet: » Hela liga och andliga lidanden, fat- tigdom, sjukdom, okunnighet.
mindervärdeskänslan som förråder sig genom känslighet för förolämp- ningar, vilar på en fysisk bas.
Den- na bas är är hell enkelt sättet han föds han, sexualliv från första 9: och början » Detta påstående är dokumenterat genom en skildring av hinduernas sexuella vanor, barnäktenskapen och kvinnornas ställning, en skil- dring vars vedervärdiga detaljer man inte kan vräka över på en värnlös läsare Del är en skildring grymhet, utsvävningar, perver- sitet och vidskepelse allt upphöjt religion.
Mannens herravälde över kvinnan har här löpt linan ut och kan inte gå längre.
Hon blir bortgift som barn och påtvingad moderskap under den tid då hon skulle leka med dockor.
Sedan må- ste hon viljelös enligt religionens bud låta sig hanteras och brukas av mannen.
För sin själs frälsning måste mannen fortast möjligt äga en son.
gärna redan rid tretton, fjorton år.
Men kvinnan som skall av till Byråkratien.
gamla pariaskvinnors händer.
Den 2.
Fru Helga Sjöstrand, Eksjö Söndagen den 28 aug.
samlades i Nässjö 18 frisinnade kvinnor från v.ordf.
skilda delar av Småland, kallade av 3, Folkskollärarinnan Maria Johanson fröken Ebba Holgersson, till gemen- sam överläggning.
Efter ett oriente- hanson, Eksjö sekr. rande föredrag av fröken Holgers- 4.
Fabrikssyster Elsa Pehrsson.
som beslöto de närvarande att å Jönköping.
respektive hemorter intressera sina 5.
Folkskollärarinnan Lydia avdelningar för bildandet av ett Åkesson, Hultsfred.
Smålandsförbund.
6.
Folkskollärarinnan Judit Gus- Söndagen den 16 okt, Gustavsson, Nässjö.
man ånyo i Nässjö.
Frisinnade sammanslutningar i Västervik, 7, Majorskan Anna Anna de de Maré- Hulltsfred, Eksjö, Nässjö och Tranås Svensson, Eksjö.
ås hade beslutat att tillhöra förbun- 8.
Fru Anna Kronbäck, Västervik.
det, om ett sådant kom till stånd.
9.
Fru Lydia StiIIe, Tranås.
Efter längre överläggning under en 10.
Fröken Helga Nordholm, fröken Holgerssons ordförandeskap beslöto de 15 representanterna att Torne.
Smålandsförbundet a v F. K.
R.
11.
Fröken Thea Larsson, Öster- skulle bli verklighet.
Man diskute- korsberga.
rade stadgeförslag, och detta skulle Verkställande utskott är ordfö- vidare utarbetas av en interimsty- relse, I denna invaldes följande randen, V. ordf. och sekr. Till års- möte, som skall hållas fare mars personer: månad 1928, då förbundet skall 1.
Fru Ingeborg ordf.
Det svenska folket utmärker sig ämbetsverk a h institutions.
som som föder en flickor eller ett dött inte genom organisationsförmåga.
skapas av en välordnad byråkrati h ä n d e r de utom några få undantag såsom måste i ett välordnat samhälle un- aktas och föraktar sig själv ty hon Gustaf V a s a och hr Lundbom i Ki- derkastas revision och inspektion, lider för sina synder i en tidigare Kiruna vår livssyn är allt för stor- något som ytterligare framkallas existens.
En r a d barnhustrur av- slagen.
I stället äro vi ell byråkra- genom den moderna förteelse, som lösa varandra ofta i en mans exi- Förr i världen trodde vi under namn av förskingring och o m en m a n d ö r tiskt folk.
på jättar a h troll, häxor och spö- breder ut sig, särskilt bland digare liv.
Från den stunden är ken!
En upplyst lid har lärt oss oss att de mera betrodda i samhället.
I hennes liv en botgöring, och hellre istället tro på lagarnas övernatur- och för sig dyrbar, blir byråkratin ville hon brännas, om hon finge.
Instängd i sexuallivets cirkel, okunnig, liga makt och därför böja vi knä ytterligare dyrbar därigenom, att för deras lydiga tjänare byråkratis- den måste betalas flera gånger om.
men.
Dagens lösenord är byråkrati, Först skall lagarnas tillkomst beta- ens liv, menar författaren.
Ty hon del är något, som flertalet kan ena las, sedan alla de institutioner, som kan icke föda ett friskt, Iivsdugligt sig om.
Där känner del konserva- därav följa, vidare tilsyn över dessa släkte, och själv är hon så slö att tiva lägret fred för den stora hopen, institutioner, det må gälla handha- hon sätter ett passivt motstånd mot för massorna, som de frukta!
Där vandet av statens högsta angelägen- finna socialdemokrater och kom- heter eller den skummjölk den en- ändringar.
Så hämnas slaven bittert munister sakkunskap utan be- skilda spädkalv får a11 dricka.
Och på sin herre.
Men den ortodoxe hinduen av de betänkligheter för partiets anseende, slutligen - byråkratin ägnar sig och en eller frisinnad med åt varje verksamhetsområde, såle- högre utan inte också bara sina sina 60 kvinnor kasterna i slaveri håller liberala tänkesätt eller omvänt kan des även sparsamhetens en årlig millioner parias.
Och för all sin - om inte söka tröst för sin grund- besparingskommitté.
Byråkratin an- omänsklighet, måttlöshet och sina åskådning kanske åtminstone ser ingenting heligt, ingenting, pri- brott mot de enklaste hälsovårds- vat.
allt skall inordnas under regler åberopar han sin religion.
förvärva att torvtigt levebröd.
- stens, men i Nässjö.
faller kunnig, utpinad och bruten bruten har alla förändringar i gamla sedvänjor, - annan - - fram I läran om Karma kedjar han kvinnor Det är del egendomliga med by- fentligheten.
allt skall dragas byråkratin, all den med naturnödvän- i i offentligheten.
också rig själv.
Och hur ser den indiska vördna- för med sig en ännu vid- Det är förfärligt dyrt a h för- den för liv ut?
Indien är uppätet sträcktare byråkrati.
Ty alla dessa färdigt banalt!
av sin egen boskap, fullt av h a l v svältande gamla kor som del skul- Rosén, Nässjö även konstitueras, väntas anslutning dighet från orter i Småland, som ej voro representerade barn, vilket senare ofta -
Kvinnorna i Stortinget K l a ss- och kvinnorna utanför.
.
kampen under historiens dom.
Hösten har stått i valets tecken.
kvinnor valda har under allt det Den I 7 oktober ägde valet rum till säkert nyttiga och nödvändiga upp- 1928 års Storting.
En ny Stortings- lysningsarbete, som Enhetsfronten skjutits i bakgrunden.
Det norska folket har gått till val, period börjar ånyo utan kvinnorna.
bedrivit, Enhetsfronten har också i år sänt Under vilka förutsättningar?
Klass- Av allt att döma kommer del inte program till partistyrelserna kampens!
högermajoritet eller ma- att finnas en enda kvinnlig repre- sitt men representationsspörsmålet har joritet för arberarepartiet, därom sentant i Stortinget, när det börjar av våra kvinnosakskvinnor och av har striden stått, andra möjlighe- arbelet efter nyår.
Kvinnornas val- våra politiskt arbetande kvinnor, ter finns inte.
Det gäller inte barn kampanj har förts uteslutande inom ånyo försummats.
Följden härav vilket parti, som skall sitta vid sty- de redan bestående partierna och blev också synlig i partiernas kan- ret, utan ett offentligt tillkännagi- överallt under männens ledning och didatlistor, allteftersom de framla- vande av att man gått in för klass- politiken.
Detta är det belydelse- överinseende.
Valordningen i och fulla.
De ekonomiska frågorna lig- fer sill&gt; &amp; det mycket svårt r e en digt fer kvinnorna, Men " ad kun- ga i förgrunden, det är på dem, ny person att bliva vald, varför de man annat vänta!
Vi visste ju att man går till val, och de skola lösas kvinnorna hållas utanför enbart mot det starka motstånd, som vi, i klasskampens tecken.
Mellanpar- därigenom.
Ännu ha vårn politiskt möta, måste det sättas ett mäktigt tierna mäkta ej längre hävda sin ställning, frisinnade venstern har vakna kvinnor icke kunnat samla samarbete och en stark pIan att ar- frivilligt avstått från sina rättighe- rig till det stora slag, som måste ter genom att gå högerns ärenden, slås för att trots allt motstånd i en kvinnliga anhängare tycks även va- och de radikala eller venstre, käm- orättfärdig valordning, och trots ra ganska tillfreds med situationen, pa åtminstone för närvarande en männens ovilja och många kvin- som den är, men i andra läger till synes hopplös strid.
nors egen likgiltighet några kvin- tycks dock inför delta val h a r Vilken riktning man än hyllar nor skall kunna vinna rite och men börjat vakna och tanken på och önskar framgång, väcker gi- stämma i vår nationalförsamling om möjligt biIda ett hela Ian-, vetvis del norska valet stort intres- det omfattande kvinnoparti kom- se i Sverge.
Vad som händer i liksom i Nordens andra länder.
I mer strax efter valet att på allvar i Norge, händer ett oss närstående kommunala styrelser och nämnder tagas upp till diskussion.
folk, och de förhållanden som där runt om i landet h a vi icke så få Under sista sessionen av förra kvinnor ja en kommun, Utsire, Stortingsperioden hade si en kort, styres hell och hållet av kvinnor!
tid samtidigt tre kvinnliga supple- kort sannolikt även för klasskam- pen till klasspolitiken.
Tillhör man Men i stortinget ha vi hittills under anter i Stortinget.
Det var helt en- oerhört Man började förstå, inte det konservativa eller det so- alla de år som de norska kvinnorna kelt cialdemokratisksa partiet, bör man varit politiskt.
fullmyndiga endast att detta mycket väl gick an.
Men frågan är am det kommer att in- sluta förbund med något av dessa haft två representanter.
En del träffa så utomordentliga förhållan- för att, som slagordet heter, göra SupplePnter ha vi naturligtvis haft.
den i en kommande period.
rig gällande.
men då de sällan eller aldrig varit Situationen är vid detta val föl- Man frågar sig — — den strid och inkallade, så är ju detta faktum jande: De partier, som upsatt lista mycket litet tillfredställande för alla Tro sju till antalet, nämligen ha.
tjänar den till?
Allt, som år- dem som anse det som en mycket gern, frisinnade vänsterpartiet, bon-.
hundradens mödosamma arbete viktig sak, ett vägen till Stortinget departiet, vänstern, det radikala.
des september månad:, $:::- efter de^^^^^^^^^, att råda äro alldeles likartade - strävan rättfärdigare vad byggt upp, förstöres i ett enda drag brytes upp för kvinnorna.
Glöden i krigens ofattliga råhet.
Trots allt från rösträttskampens dagar har är det penningen, som kar makten, slocknat hos våra kvinnosakskvin- folkpartiet, det norska arbetarpar- tiet och kommunisterna.
I Iandets 29 valkretsar fylkena och dess stä- der) har det ett som allt uppsatts nor.
Organisationerna ropa på en 2000 kandidater, 65 av dessa äro ny valordning och en av dem, Kvin- kvinnor.
Sammanlagt skall väljas gäves?
Är det sannt, att » rätt har så den allena, som har makt », Det ser dernes vælgerforening, har två 150 stortingsrepensetanter, och ekonomiska intressena, som gånger försökt .med egen lista vid egentligen kunde man ha varit mycket belåten med de 65 kvinnor- de kommunala valen i Oslo men li- na bland de 2000 kandidaterna, åt- dit fullständigt nederlag bägge för så vitt dessa 65 kvinnor eller minstone någon av dem, placerats Fart.i kvinnornas arbete för del- på platser där de hade hopp om tagande i del politiska livet kom att kunna bliva valda.
Men på ett först, när Kvindernes Enhetsfront enda undantag när ha de kvinnli- bildades före stortingsvalet 1924. ga kandidaterna satts så långt ned Del var en skara politiskt och mi- på listorna, att de äro säkra om att all vakna och energiska kvinnor, icke bliva valda.
Det enda undan- som i ett manifest samlat kvinnor.
taget är fru Helga Karlsson.
arbe- nas krav till partierna, till folkets tarpartiets duktigaste kvinnliga po- representanter.
Punkterna i detta litiker i Oslo, som placerats som program äro ett riktigt uttryck för nummer fyra på en lista, Vid för hur de norska kvinnorna i stort ra valet fick partiet tre representan- sett betrakta de politiska och sociala ter i Oslo, men situationen har se- förhållandena.
De visa, vad vi upp- dan dess ändrats genom den stora nått och de lägga grunden för vårt sammanslagning mellan arbetar- vidare arbete, partiet och socialdemokraterna.
HAr Enhetsfronten var ett arbetsut- finns alltså nu ett hopp.
Vi sända de radikala i Norge vår skott.
som skulk verka för kvinnor.
En ganska liten skara supplean- hälsning!
Vi önska dem övertygel- nas sak inom partierna och denna ter är för övrigt det.enda vi kunna sens kraft i med- och motgång!
upplysningskommitte bestod av två göra oss hopp am att få kvinnliga representanter från vart en harmen har börjat pyra i och ett BY de olika partierna.
Parti- ett och annat energiskt sinne och djävulen hade fullständigt tagit om norska kvinnor nu taga steget makten ifrån oss, striden stod så ut och samla sig till ett eget kvin- skarpt mellan de två ytterlighets- noparti såsom en » kristidsåtgärd » partierna till höger och vänster: hö- för kommande kommunala val gern och kommunisterna, att det och nästa Stortingsval, då kommer var fullkomligt hopplöst att försö- del också att bliva både makt och ka bilda ett nytt frisinnat kvinno- mening i kvinnornas nästa valkam- parti.
Själva kampen för an få panj i Norge.
Tanken har så länge legal och grott i väntan på att bliva prövad att det hunnit samlas star- ka krafter bakom den, när den änt- ligen sättes i verket.
så ut!
Men ett är att märka, De samhällsformer, som frambringats på denna väg, som bygga på vål- det och penningen, ha alltid visat sig ramla på just sin egen tro de ha fallit för en starkare makt med ännu mera pengar och mera våld.
Historien säger visserligen att m a k t är pengar, men den har samtidigt alltid, det må gälla folk eller enskilda att det för innehavaren är en mycket tillfällig makt.
Man bör ej läsa det första utan att ock- så ta hänsyn till det sista Det är det misstag, som skett, och som stör, tat riken och deras maktägande.
Historien låter oss se det bristfäl- liga i gängse samhällsformer, den bestrider inte möjligheten av andra med bärande grundval.
¯¯¯ ¯¯ gångerna.
Paneuropa och Nationernas Förbund.
“ Franciskus Ledaren av den paneuropeiska unionen, R.
N. Cobdenhove-Kale?
We ll s o c h I a d y Rho n dda.
med pilbåge. “ Säkerligen kommer Tidevarvets läsare vara med mig Marjorie, jag och du!
All- den sista församlingen?
Couden- ihåg, när Lady Rhondda, Chesterton och ting jag skriver vill jag, att du skall se hove menar att församlingen för Ur Ragnar Jändels senaste Shaw möttes i Kingsway Hall kring de och tänka på.
Jag vill, att du skall läsa gi, granskar i del senaste hälftet av del första själv blev till ett slags diktsamling.
arbetsfria kvinnorna.
Det vore orimligt att som jag läser.
.
.
Du skall bli min hustru sin tidskrift det nyss avslutade paneuropeisk kongress av europei- begära något resultat av en sådan dis- och min kamrat ».
Marjorie håller alldeles Folkförbundsmötet i dess ställning ska utrikesministrar, assisterade av kussion men det var mycket intressant med honom: Hon ämnar vara hans till den paneuropeiska tanken.
några sydamerikanska diplomater Evangelisten med käppen.
att på avstånd få bevittna fäktningen mel- » squaw » och livtjänare främst av allt Innan han går in på vad försam- och några representanter för brit- Ian två människor, som ha så vitt skilda och sedan moder.
Barnen säger hon, lingen medvetet eller omedvetet ut- tiska, asiatiska och afrikanska mak- Jag kände en man utgångspunkter som Chesterlon och Lady och inte sämre av att de ställas litet utan- rättat för Paneuropa, granskar han ter.
Problemen som behandlades som ville predika evangelium.
.
Rhondda.
För Lady Rhondda I synnerhet för fokus.
Nationernas förbunds anspråk p i voro nästan uteslutande europeiska och han hade ändå tagit var det ett lika betydelsefullt som välbe- Man lämnas fullständigt i ovisshet om, att vara en moralisk makt.
Det är problem.
och de män som förde or- kant problem, som upptagits till debatt, huruvida en squawliknande avgudadyr- icke och kan icke vara en moralisk del voro européer.
Han gick med sin vän på gatan makt, menar han, ty del består av Inför motsättningen mellan små- förkunnande det glada budskapet, ett problem som hon gång efter annan kan från Majories sida frälsar ur alla tagit upp i sin tidskrift, Time and Tide, svårigheter, men » Marriage » är ju dock stater.
och staten är tyvärr ännu en staterna och stormakterna frågar men vännen fattade det icke.
och belyst från olika sidor.
N u senast skriven för femton år sedan.
Redan del utdestillerat omoralisk produkt, va- sig artikelförfattaren hur det kan Evangelisten försökte bar hon vågat en dust med H.
G. Wells, är något att Wells upptäckt två allvar- re sig dess repsesentanter äro mo- komma sig att endast de förra äro om och om igen vars ställning till kvinnoproblemet i all liga avigsidor av vår nuvarande civilisa- raliska eller omoraliska personer uppriktiga i sin fredsvilja, medan han försökte på viset mänhet och de arbetsfria kvinnornas i syn- tion.
Den ena avigsidan är att äktenska- Dess grundsats är den heliga ego- de senare avböja alla fredsförblik- och det och det och det t, nerhet hon låter undergå en mycket när- pet klipper vingarna på en man, hindrar ismen.
Om en europeisk statsman telser under hänvisning till sin men det var stopp, offrar sin nations politiska in- fredsvilja.
Svaret är detta: stor- vännen fattade inget, gången men kvick och träffande kritik.
honom från att utföra det arbete han tressen för ell ideal betraktas han makternas fredsvilja är ärligt men åtminstone långt ifrån riktigt.
Hon roar sig med att gå tillbaka i älskar a h gör honom till matskaffare, ty tiden och taga reda på vad Wells tyckte på så dU förlorar ju världen mycket av som högförrädare.
villkorlig.
De vilja fred men vilja 1912, det år då han publicerade roma- värde.
Den andra är nära förbunden med Staternas moral kännetecknas ge- samtidigt hålla krigsmöjligheten öp- Han kanske inte kunde fatta nen » Marriage », på svenska » Äktenskap » den första: de försörjda gifta kvinnornas nom den självfallenhet varmed för- pen.
De önska icke genomdriva si- något vidare mer på boxningsreferaten Därmed lämför hon den ställning han in- onyttiga, lättjefulla liv.
drag brytas eller kringgås, genom na fordringar med krig men ge eller han officiella lögner, juslitiemord och dem eflertryck genom krigshot.
eller nästa växelomsättning tager i år i romanen » Meanwhile » med justitiestölder som skenbart rättfär- Detta att ha kriget i bakfickan be- Det var som att slå pannan mot en mur den förhoppningen att Wells skall hava I » Meanwhile » är tecknat porträttet utvecklas I n smula åt r i l l hill.
Men en dam.
Cynthia är allt vad stackars Mar- digas genom statens intressen.
Och tyder en fördel för dem vid alla oCh förkunnaren vart trött resultatet blir mycket nedslående.
Wells jorie så innerligt önskar att hon skulle denna staternas moral har icke för- underhandlingar med de svagare.
han grep sin vän I kragen, står den dag som är inne och stampar vara, hon är en fullkomlig Marjorie.
ändrats sedan Nationernas förbund För att inte gå miste o m fördelar- slog honom I skallen med käppen ackurat P i samma fläck som han gjorde En av en dams viktigaste attribut, om grundades.
Nya fraser ha blott lagts na av sin styrka behålla de svär- och skrek förtvivlat: för femton år sedan.
man får döma efter Cynthia, är att hon till de gamla, ty varje stat försöker del och nöja rig med den förkla- böj dig i Jesu Kristi namn!
Låt oss följa jämförelsen mellan wells utan skymt av tvekan skall samtycka till att försvara sina intressen med mo- ringen, att de icke vilja dra del raliska argument.
1912 och Wells 1927 och se vad den talar en dubbel moral.
Hon bör aldrig vänta förr än någon hotar dem.
Sålänge Det blev stor uppståndelse.
för språk!
trohet av sin make.
En gång upptäcker Nolionernas förbund är alltså ett stormakterna behålla denna metod, Folk kom till men de lugnade sig snart förbund av omoraliska väsen.
Men kunna varken internationell rättvi- det var full student, Kommer Ni ihåg handlingen i Marriage?
hon Philip, sin man, i en mycket öm si- 4 dussin immoralister kunna icke sa eller tryggad fred bestå.
Krigs- som e,.
ute på upptåg.
Trafford, en ung entusiastisk vetenskaps- tuation med en annan kvinna i en bad- man blir kär i Marjorie, en vacker och hytt.
Hon tappar först fattningen men får b e g a n att tillsamman få en mo- hotels psykologiska tryck böjer ralisk auktoritet.
Ett sådant an- alltid rätten efter maktens vilja och Men den som haft något att förkunna alldeles säkert intelligent ung kvinna.
Men sig sin plikt tillhållen av m i Sempack, vetenskapligt arbete är klent betald och Wells språkrör i » Meanwhile »: » Philip är språk kan inte genomdrivas med frambringar motanordningar som för människorna, maktspråk.
Personer sådana som slutligen föra till krig.
aldrig så litet, när det ardra barnet föddes förstod Traf- din uppgift Men det första du måste Gandhi, Tolstoi och Morel äro el- O m resolutionen mot anfallskrig och v e l a t av hela sitt hjärta ford, att han måste uppgiva vetenskapen göra är att uppoffra din instinktiva sexu- och slå sig på affärer.
Han styrkes i sin ella harm ...
Det är inte fråga om att du ler voro moraliska auktoriteter, säger författaren fyndigt, att den bli begripen även om de hade hela världen emot kan föra till en skärpning av kriget.
han förstår förlåter den där föresats av det faktum att Marjorie i trots skall förlåta honom denna affär med miss av sina övriga förtjänster har en ganska Clarges, sedan han har ångrat sig tillräck- sig.
Och den moraliska auktorite- Ty varje krigförande stat kommer evangelisten med käppen.
- stor dragning till lyx.
Från det ögonblick ligt för att sedan gå på i de gamla fot- ten vid Genèvesjön bor inte i Na- att framställa motsidan som angri- Trafford fattar sitt beslut gripes han av spåren med att tro att något sådant lionernas förbunds palats utan i pare.
Är nu angeppskrig en förbry- en stark motvilja mol Marjorie.
Det är aldrig skall hända m r.
Vad som förelig- sjöns motsatta ända, i Romain Rol- telse, får man rätt att behandla lidande.
för hennes a h hennes barns skull som ger dig är mycket svårare än så.
Det gäl- lands hus i Villeneuve.
motparten inte bara som fiende Folk säger till mig: han måste uppgiva sitt älskade arbete.
ler för dig att samla styrka till ny Man skall vara rättvis och ta utan även som förbrytare.
Du ja Trafford.
Marjorie och Wells tycks alla tankegång.
den nämligen att detta kom- Den betydelsefullaste händelsen Nationernas förbund för vad del är: tre betrakta barnen såsom uteslutande mer att upprepas I d i l l liv.
att det kommer ett nytt politiskt instrument.
b e för klarläggande av Paneuropas Det är lätt för dig att vara lycklig, Marjories och deras existens som en av att hända gång &amp; gång a h att bur ofta stämt att organisera det mellan- konturer var engelska utrikesmi- from och enfaldig hennes värsta synder mot maken.
Detta det än kommer att ske skall det icke det folkliga umgänget förnuftigare än nisterns två officiella principförkla- som du är.
framståt så mycket orättvisare som både minsta rubba din solidaritet med honom hittills.
ringar.
Den ena att brittiska impe- Du är född sådan.
.
Wells och Trafford anse barnlösa kvin- eller hans respekt a b förtroende för dig.
.
Och har det nu gjort riets, intressen för England s och har aldrig lidit oss och predika lycka, nor och gamla ungmöer för det värsta Han kommer tillbaka till dig,,, Du skall befordra Paneuropa under över Nationernas förbunds som finns på denna jord det hem- vara hans fasta värn.
Mer och mer för var att England ej kunde åta sig skaste Trafford tyckte sig ha förelagt gång ».
fler förbliktelser som fredsga- vi, som ha lidit.
var att föreläsa för » en flock ungmör Denna förlåtande natur är naturligtvis rant på kontinenten än den Lo- och träskallar ».
en mycket viktig egenskap men ingalunda carnopakten innehåller.
Den andra Jag till exempel att England inte hade något emot som blev ratad till landstinget, En följd av Traffords nya föresatser är den enda hos en verklig dam.
En dam att han förlorar förmågan att fatta livets skall vara » född till hustru » och hon måste en kontinental europeisk säkerhets- och jag, som ville blivit konstmålare mening men den tror han sig skola åter- precis som Marjorie alltid komma ihåg pakt.
England har förut satt sig finna p i Labrador, varför han släpar Mar- att hennes känslor för barnen inte få in- emot en europeisk enhet.
Det bar jorie med sig d i t Där lyckas han under kräkta på hennes hustruliga plikter.
Mr velat ett jämnviktssystem, grundat för min klena mage en lång a h trist vinter övertyga henne Sempack framhåller detta mycket noga på de kontinentala staternas mot och jag, som föll igenom vid ordförandevalet till Damsällskapet.
om.
hur hon och hennes likar helt och för Cynthia.
» Du är Philip Rylands hust- varandra balanrerande styrka.
Nu hållet äro skulden både till hans egen ru.
I detta ords vidsträcktaste benmärkelse har världen blivit större, och Eng- Så kom inte till oss i fadda lyckolära otrevnad och civilisationens övriga avar- och in i minsta detalj är du hans hustru.
.
land behöver ett världsdelarnas med d n ter.
Naturligtvis ångrar Marjorie frivilligt Du har försvurit dig till Philip.
jag kan jämviktssystem.
Men del kan icke och säg att människan kan varda salig bara av att stå och glo på all sina synder: » Hon hade varit en be- inte Y dig I någon annan position. » På uppnås utan Paneuropa.
svikelse för honom.
Vad var det han be- en annan sida förklarar mr.
Sempack: England ställer Sig alltså utanför en liten blomma.
.
.
hövde?
Om han var olycklig.
så var del » Philip är din uppgift.
Jag ser inte någon Paneuropa men ställer sig välvilligt och vill möta del som sin like inom hennes fel.
.
.
Att hon inte hade förstått annan uppgift i världen för dig som kan.
Diktator i Sverige.
Nationernas förbund.
del.
att hon blivit förd bakom ljuset, att jämföras med den eller ersätta den.
hon hade rill att tro och tycka, vad boo Barnen?
Polk överskattar, vad en modern Det har också blivit klarlagt, att Jag drömde i natt ville, det var ingen ursäkt, om han moder betyder för sina barn.
Kvinnorna man övergivit den större planen, ut- att min gamla fiol var olycklig.
Hon hade bort göra honom äro till för männen och barnen äro bi- tryckt i Genèveprotokollet att göra och min nya pilbåge lycklig .. Endast han själv kunde frälsa produkter. » Nationernas förbund til: en över- vart tagna ifrån mig.
sin själ och tills dess ljuset kom var del Sir Roderick Dover I » Meawhile » ut- Jog växte, statlig institution och övrgått till, enda hon kunde göra att stå vid- hans trycker också träffade en liknande syn- den mindre.
att medels särpakter blev struken ur minoriterorden, sida, hjälpa honom, låta bli att irritera punkt: » Sannerligen är det inte bättre ena den europeiska kontinenten.
blev en stor man,, honom.
vänta och se.
Men hans strumpor att leva I n att fortplanta liv.
Och det är Detta har numera blivit målet för nästan som Massolini, med väldig makt kunde hon åtminstone laga, så att stop- en kvinnas mission, fast vi har skämt Nationernas förbund.
parna inte behövde skava honom.
.
bort och lurat många av dem 1111 att glöm- att styra och ställa Nästa steg måste bli en paneuro- Senare säger Marjorie t i l l Trafford: » Jag man bort det.
Hunger kunna de känna, peisk Locarnokonferens.
När och har funnit min plats nu.
Vi kvinnor bekvämlighet a h personlig fåfänga och om den kommer tillstånd beror på Och jag började härjautan vi har konsumerat allt vackert i världen lyx begripa de sig på och pälsverk och utgången av de politiska val som och ställa till värre: utan att producera något.
Du har burit mig förestå i Europa.
Det är nämligen kungamakten d ~ - jag in på din rygg, tills du kommit att hata valperioden 1928-1932 som skall av idet barmhärtighet, tillvaron.
Jag har låtit dig släpa och avgöra Paneuropas öde.
Allt häng- politikerna fick andra ämbeten, draga för mig, älska mig, kläda mig.
för- er nu på om Europa förstår sin hi- tidningarna förbjöd log utkomma sörja mig och mina barn, tjäna min storiska stund och fullbordar sin på ett par, tre när: fåfänga och min girighet ...
Jag är så förening, innan det gamla världs- Posttidningen, KarIstadstidningen ångerfull älskade, d ångerfull att jag kriget blivit glömt eller ett nytt ut- och Studiekamraten.
De Fattiga, vill böja knä här bredvid dig.
viga mig brutit.
som voro trötta och slitna vid dig ännu en gång.
hela ditt brutna - studenten.
det tänkte ... av - bara en.
.
.
och De en - för att vad - och men kom inte till - jag, som inte törs ta två supar till maten.
.
.
.
- gav jag ett viloår de rika lättingarna med dubbel avlöning, liv och börja på n y t t.
fick att v i anställningar vid vedgårdar och renhållningsverk, deras kvinnor befalldes skura golv, tvätta och plocka potatis Alla shiglade fruntimmer lät jag raka fullständigt, äktenskapet giordes oupplösligt och varje kvinna.
som ville deltaga 1 folkomröstningar måste först lära sig koka potatis och tvätta blöjor.
.
.
Det är inte så kvinnor kan omskapa er eller leda er - jag inbillar inspiration, men mig lnte - att jag är en men vi kunna lätta tillvaron I C er, vi behöva inte tynga er.
.
.
Trafford, den överseende varelsen.
för- låter henne a h eftersom han återfunnit livets mening beslutar han att återvända hem Och försöka göra något utav det.
Marjorie skall hjälpa honom.
Han inser, att detta skall bli svårt för henne: » Jag är något djupare, något större än du » Vidare beslöt jag förklarar han för henne.
» Jag når dit I samråd med Lindhagen du inte kan nå.
.
.
jag kan intränga dit att avskaffa den evangeliska läran, do icke kan följa mIg du kan knappast samt Waldenströmmare, pingstvänner och börja ens.
.
Det är just det som gör sa- Efraims söner, ker och ting mellan tusentals män och och införa kristendomen I stället.
kvinnor så förvirrande Men du skall.
.
- ... ..
Olyckliga Moder Engelsmannen den är osjälviske i denna bok in- Varifrån ska vi få och förstådde välgöraren.
Britanni- en mormor?
lndien.
gjorde slut på de ändlösa stri- och invasionerna.
Till lack tet annat än oförstådde Pax ca derna (Forts. fr. sid.
I.)
för att den engelske soldaten och London lever för närvarande i miss Fan- folket ur okunnighet och förned- polismannen upphåller tryggheten, nie Wards tecken.
ring?
Nej d e skylla allt på engels- blir han vid lämpligt tillfälle massa- Miss Ward är en amerikansk skådespe- männen och agitation för förnöta en frihet sina som krafter skulle i krerad.
i en faderliga regeringen lerska, som uppträtt på det stora Colise- leker tåligt parlamentarism med de um.
vara lndiens olycka.
De leka poli- nyckfull barnsliga och elaka in.
Hon är 60 år, ser ut som vore hon 25 tiker, och de fordra att bli försörjda diska politikerna som till tack för- a h bär det starkt förpliktande tillnam- av engelsmännen genom att få plat- tala dem inför världen.
Medan den net » The eternal flapper ».
ser i den indiska förvaltningen.
indiske millionären utsuger sina En flapper är en backfish, och eternal Allt detta kan ju icke sägas om egna landsmän och ockrar på deras betyder evig eller beständig.
Gandhi och hans vänner och hon fattigdom, lånar den ädla engelske Hur bär man sig åt, miss Ward?
frågor säger del heller icke.
Han vet bättre kapitalismen Indien pengar t i l l 3.6 % alla illustrerade tidningar a h alla skinn- än het Katherine först och Mayo.
främst att betyder lndiens fri- för att bygga järnvägar.
Och en- torra, théförgiftade damer.
Det är så lätt, så lätt, säger miss frihet från egna bojor och band.
När gelska folkuppfostrare, läkare och missionärer åta sig det mödosamma Ward.
- Vi lever i en Iycklig tid, då ve- han misslyckades med sin non-co- värv ute bland befolkning en som tenskapen hjälper oss att bevara ach för- nya alla vävnader och blodkroppar.
Grått operationspolitik, begav han sig ner den indiske nationalisten på djupet för att göra verket från Nationalisterna i Indien anse bo- hår och rynkor är något man aldrig bor- grunden.
Han strider mol barn- boken vara beställd från ledande ang- de stå inför.
Alla kvinnor bör.
när de äro äktenskapen, slaveri och l o i n d i s k t håll, lagom till den kom- 60, se ut som unga flickor på 30.
- försmår.
kvinnans Unga flickor på 30 existerar nämligen.
gar honom för att han tar avstånd mande stora Är uppgörelsen om sann.
för- Och deras antal växer med rasande fart.
fattningen.
bokens tes från den västerländska livsformen borde ju den även begränsade själv- Glöm icke att trötthet är all skönhets far- och den engelska regimen för att som 1919 gavs på tio år ligaste fiende!
han vill hjälpa Indien att finna sig Detta motargument Tag var morgon ett varmt bad, efter- själv och leva sitt eget l i v.
är dock ett dåligt sådant.
Antag att följt av en kall dusch!
boken varit i säck, innan den kom i Ät hellre för litet än för mycket påse, att man velat ha fram san- Dieten skall bestå av grönsaker, frukt, ningen genom amerikanskt språk- fisk, ägg, mjölk och vatten - vatten - rör och verkligen gjort del, vad se- vatten - Drick aldrig mindre än två glas vatten dan?
Troligtvis är bokens detaljer och om dagen!
Och sky alkohol som pesten!
sakuppgifter oangripliga.
Den är Sömn måste man ha rikligt av och man (Forts fr. föreg.
sida) full av sanningar, men behöver skall vila i sin säng vara slapp i hela choklad och män a h dol utomordentliga därför icke innehålla sanningen.
kroppen, från lilltån till det yttersta hu- icke stick- värde de äga därigenom att de få fad.
Den ger bara fläckar och sår som vudhåret, ligga fullt utsträckt barn då och då.
Men filosofi och skönhet säkert finnas men utesluter allt som ka huvudet under vingen eller dra upp och somna med ett för skönhetens egen skull eller drömmar!
är levande och sunt.
Det säger sig knäna till hakan Himmel!
Inte ett dugg Muhammedanerna själv, att om moder Indien vore vad leende på läpparna a h med vänliga Ian- vet, att de inte ha någon själ och de säga hon här ges ut för att vara och tankar.
Det nyttar på det hela taget ingenting det också.
Vi vet det men vi hålla uppe intet mer, då vore hon död.
Om skenet ..
Ingen kvinna har någonsin må- alla kvinnor och barn behandlades t i l l att försöka bevara sin ungdom om ens lat av av kärlek till konsten eller sjungit efter bokens recept, så skulle de re- sinne icke är inställt på rätt vis.
för de toner hon frambragt eller filoso- dan vara utrotade.
Tänk efter!
säger miss Ward.
Man ferat för visdomens skull som män göra.
Författarinnan frågar hur det är blir gul av svartsjuka och grön av avund- Men om en kvinna är ung och vacker möjligt att 67,000 engelsmän skulle sjuka.
Sling ute alla obehagliga tankar alla.
a h gift och vet sin plats i livet kan hon kunna påtrycka Indiens 3 millioner Dessvärre ges det ingen tydlig anvis- enligt Wells evangelium ha ett visst värde.
den olust och mindervärdeskänsla Hon kan hjälpa sin make, hon kan vara de klaga över.
Svaret har man i ning på hur man lättast kommer in i en god » squaw ».
Hon har ett visst exi- hennes egen bok.
Den speglar just detta permanenta lycksalighetstillstånd.
stensberättigande om hon gör sin make den främmande rasens överlägsen- Som motvikt till miss Wards evange- till sin » kapten och ledare », om hon all- hetskänsla, motvilja inför det främ- lid tänker på honom först framför bar- mande och desillusion över att se evangelium har sir William Orpen, Englands för- nen - ursäkten för hennes tillvaro här i sina avsikter missförstådda.
Till be- nämsta porträttmålare, sagt sin mening om världen om hela hennes liv och tankar kräftelse kan man läsa Tagores nutidens kvinna.
kretsa omkring mannen, kort sagt om hon drama Red Oleanders som är ett Hon är bedårande, säger han, i syn- lever efter Miltons urd » He for God only.
enda passionerat skri mot olyckan nerhet här i England.
Den förvandling she for God in him, Men är hon gam- att styras av en opersonlig makt: hon undergått de sista tio åren är mira- styrelse som Wells och lady Rhondda.
- - - - - - - mal och ogift, så bort med henne!
Hata indiska departementet i London kulös.
henne, frukta henne, förlöjliga henne!
och att påtvingas den västerländ- Det korta håret - den smidiga gestalten Allt vad Wells säger i Marriage om det ska mekaniseringen.
a h de slanka, kraftiga lemmarna - vad fasanfulla hos en civilisation vars väl- Vidare kan man utan att vara är det alltsammans annat än en starkt situerade klasser fått hallstämpeln att hål- specialist på Indien beslå författa- betonande hålla tusentals kvinnor i onyttig sysslolöshet rinnan är sant nog.
Man har ingen lust att mot- så att säga honom, när han låter Trafford säga duiska till Marjorie: » Du måste lämna Bond makten med att välja sina av den manliga kroppens över- uppgifter lägsna skönhet.
- LojaIitet och h likalönsprincipen.
de stödja bokens tes.
Hin- Det är oss kvinnan kopierar det är vårt grannland, Danmark är sedan övergrepp mot ordnings- vår förnäma balans hon tillägnat sig.
år tillbaka likalönsprincipen ge- berättas men i c k e ordnings- Det hjälplöst kvinnliga är i utdöende.
nomförd.
Kort innan detta hände hade Street, du och dina likar, liksom Israels maktens övergrepp.
Och del histo- Och allt detta år ju endast gott.
lärarinnorna i Köpenhamn ett tillfälle att barn lämnade de egyptiska köttgrytorna. » riska perspektivet är knappast all- Den unga kvinnan är en, fröjd för sin visa sin lojalitet mot manliga kollegor.
En Men hur kan han tro, att utsikten till att deles riktigt.
Det är sant att Eng- Willams ögon.
framstående skolman, ordf. i en pedago- bliva en annan människas squaw och liv- land numera ser lndien som en ci- tjänare skall vara tillräckligt lockande far vilisatorisk uppgift samtidigt som att föra alla sådana som Marjorie däri- m marknad för dess industri.
Men synas mildrade.
ska folkskollärarna.
givit uttryck.
Lärarin- från!
Om han hade tänkt och läst aldrig att framställa England ända från så litet, så skulle han hava upptäckt att Ostindiska kompaniet som en - Men, frågor han, varifrån skall vi få norna gåvo ett ärligt svar: varenda lärarinna en mormor till våra barn, Kan de verk- rinna, som tillhörde nämnda förening, be- de förmögna klassernas försörjda kvinnor, välgörare mot Indien är bra ligen vara betjänta med de många ål- gärde sitt utträde ur densamma.
Herr ordf., dessa sysslolösa, extra vaganta, onyttiga djärvt!
När man ändå prisar en- derstigna nymfer, som miss Ward önskar Skoleborgmæster Kaper, nödgades avgå.
varelser existera endast tack vare det sa- gelsmännens arbete för att uppfost- befolka världen med?
Se på mitt porträtt av denna äldre LikaIönsprincipen gick igenom.
De man- kernas tillstånd som han vill förlänga ra Indien, kunde man ju tala om har sin orsak i kvinnans slaveri.
Det är att detta arbete bekostas av de sum- dana.
Är hon inte vacker?
Skall denna ädla liga kollegorna funno det lojalt, att de kvinnliga kollegorna ej ville i lönehänse- bara så att slaveriet utvecklats vidare i mor som regeringen tar ur folket art dö ut?
Tavlan visar oss en klok och mild, grå- ende hindra fri konkurrens.
I dessa dagar den riktning som nästan allt slaveri så för alkohol och opium och när man småningom gör.
Slavarna ha i en bety- har så hemska skildringar från dam.
vars ansikte bär spår av ett delse blivit sina herrars herrar, och många tempel och heliga floder.
kunde hårig långt livs sorger och fröjder.
En fyllig, välskapt och kraftig hand vi- ger man där: Bevare oss!
Om lärarinnor- män få nu själva slava för att kunna man ju också ha besökt de fabri- hålla sina kvinnor i sysslolöshet a h ex- fabriker som drivas av västerländskt lar i hennes stora knä.
Tio meter tyg na arbetade för lägre lön, så skulle kom- travagans.
på dubbel bredd har gått åt 1111 hennes munerna i sparsamhetens intresse tack- kapital och se hur där går till.
samt l a p ~ m o t det, och fri konkurrens Av Tagore citeras några rader Hon hör 1 / 11 en tid som kände till både mellan manlig och kvinnlig lärare vara som försvar för barnäktenskapen.
Varför icke citera hans sköna dra- skoningar, kantband och liktornar.
synpunkter ha helt visst icke varit ma Chitra, en lovsång t i l l den and- Bra ser hon ut.
Det har sir William främmande för de svenska lärarna.
Till l i g a gemenskapen och kamratska- innerligt rätt i.
Men del vore underligt, om de som om förhindrande av dylika kansekvenser av pet mellan man och kvinna, en hymn till den tappra, modiga, ak- äro unga någonsin skulle komma att lik.
aktiva k v i n n a n?
Ja, del var bara ett na henne, mil fram.
Fri konkurrens efter avlagda par exempel.
Det må så vara att den moderna kvinnan examina blir då utesluten!
Boken kvarlämnar dessa invänd- icke blir så stabil som mormor.
Beklagligt över all måtta är det om folk- ningar till trots ett starkt intryck Men då är det väl icke annat att göra skollärarinnorna och deras vänner ej vilja av engelsmännens hart när förtviv- än att tålmodigt vänta i hopp om att hon se sanningen i ansiktet!
Det är inte fråga lade uppgift i Indien av faran att skall arta sig bättre som mormorsmor.
om pengar i första hand.
Nej, det är ett (Ur Norges Kvinder.)
på vissa punkter sätta stopp för na- underkännande av de kvinnligas avlagda turens egen reglering av förhållan- examina, av deras lämplighet för ett yrke, dena när man inte kan helt genom- n o m denna bok nytt djup och mör- för vilket måhända kvinnor äro mer läm- föra sin egen regim.
När Indiens ker, ny åskådlighet.
Man inser på pade än män.
befolkning trots allt elände ökat med ett nytt sätt omätligheten i hans Så länge herrar lärare själv få bedö- 54 millioner på femtio år, uppgift, djärvheten - även miss- ma det arbete de själva a h deras kvinn- att den fått fred och bröd så är tagen i hans strävan, tyngden liga kollegor nedlägga i skolorna, så länge härmed ett oroselement skapat för av hans börda och hans själs mar- kommer » eget beröm att vara en ljuvlig hela världen.
Det är inte gott att tyrium.
doft ».
utifrån lyfta ett folk och att sam- Man fattar bättre än förut att han Vad säger landets folkskoleinspektörer?
mansmälta väsensskilda civilisa- i sin passionerade sorg och kärlek Vad säga seminarierna ?Vad säger det folk, tioner.
till moder Indien gripen till den fri- som nu står inför utsikten att få lednin- Den bakgrund mot vilken Gand- villiga botgöringen för sitt folks gen av de större folkskoleflickorna helt his gestalt skall ses, får också ge- synder.
överlåten åt manliga.
lärare.
några Att de större gossarna behöva stå under mäns ledning, vill helt visst ingen lära- rinna eller mor motsäga.
Men flickorna då?
Skola dessa berövas det överseende del förstående, de så väl behöva i en ålder då de äro mer i behov av kvinnlig ledning Han framhåller också villigt, att hennes gick förening gjorde uttalanden i ungefär sitt liv?
Skall Sveriges förskoleflickor be- - - då de svenska lärarnas beteende liv- kjol.
förbi.
den länge förda lönepolitiken har försla- därför - rövas stödet av förstående lärarinnors fas- ta ledning?
Folkskollärarnas attacker mot de kvinn- liga kollegorna är inte något, som utanför skolans verksamhetsområde stående an- svarskännande personer ha lov att anse som sig ovidkommande.
Helga Eneberg.
