# ID: svediakorp-per336
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1908
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,415
# sentences: 879
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Stockholm 2 ~ N: r 12.
L ' renumerntionspris:.
.
.
.
... kr.
4: 50 Ilr ... kr.
2: 50 ... 3 500 (' / 4 ... 1: 25 ' I1 Br Lirsnummer 10 ere .. Prcnumeration sker sllvlll i lnndsorten som i Stockhol ' m Il liirmnste postnnstalt ellor bok- bandel.
~ k 1 i 90 l 8.
EedaktSr o. ansvarig utgifvarc: Rcdnktion: Mlstersnmuglsgt~tan 51, en tr. ELLEN ' KLEMAN.
Telefoner: Allm.
6353.
Riks- 12285.
- Utgifningstid hvnrje torsdag.
- Expedition och Annonskontor: Elilstersamuelsgatan 51, en tr. ' Atottagningstid: Kl. 1-2..
- stockh holm 1908!
, Altonblndets trgckerl.
I -.
Post- och telcgramadrcss: DA U X Y, Stocuiolm.
,,.
Annonspris: 15 ore per mm.
- Enkcl- spaltbredd 60 mm.
Marginalannons under texten 15 mm: s liojd per gllng 10: Rabatt: 5 ggr 5 Ole, 10 ggr 10 Ole, ' 20 ' ggr 20 OIoj 50 ggr 25 OIW Anuons bar vara iiiliimn.ac.!
.
- zcnast m h d a g f.
m.
- -.
Om flicko: rs praktiska uppfostran ...
Vi 6ppa.
nied neclanstdende arfiiliet.
' Dagn ' lls spnlter fdr. '
diskzusion i ett umne, d ~ r - 7zelt visst bsiklenza azdsle vara delade pd grund nf sz.brig7t.eterna att firenu en ' onskvSird praktisk uppfostran med de Jcraf pd teoretisk JcunsJcapskompe- tens, sonz stdllas all!
h6gre pd den ungn platssoJcande Jcvinnan '.
faons, en tid, dA det knappast i f r ~ ~ a s a k annan ?s for Fvinnan i n praktiskt irbite, den tid dh, on1 vi kunnxt se in i nlla de sveneka hem- Iden.
i land och stad, vi i regeln skulle funnit hvarje kvinna sysslande med de otaliga bestyr, sorn tillhorde ordnandet af ett hem, innan maskiner for somnad, vifnad, ljusstop-.
ning m. m. lattade ' arbetsbordan.
Det kom en ' annlm tid, d % forviirfvandet a£ .teoretiska kunskaper blef losen for dagen.
.
Skolor och bildning~aristalter a£ mhnga slag uppstodo, och till dem dla, .. stronlrnade elever.
Gemen- samt for dessa; anstdter.
var att.
de nIstan nteslutande: bibringade teoretiska ' kunskaper.
.
1 den.
tid,, som * n 6 - 5r, bi-ytn sig ilsfikt; erna i frjga om nijdviindigheten nE praktisk utbildnink q,ot.
hvnrandra, sarskildt galler.
detta .i afseende A den- Alder, d i praktisk -.
fardighet skall forvarf vqs.
.
De pemoner, hvilka framst h %lla pA den .teoretisks utbildningen anlora.
i hulvudsak foljande ': skiil.
M ' Zlriga kvinnor mAste sLom ogifta skaffa sig sitt lefvebriid, och- clarfor iir nodvandigt, att flickans uppfostran frhn bijrjltn @ rerksamhet '.
8.
-.
.
.
i1irikta.s inot fiirvLfvande ' nf tillriickliga fackliga kun-, skaper samt.
att ' hennes studier icke fordriijas genoni in- forande af praktiska fardigheter, hvilka icke fordras af gossen, ty tillgodoses icke flickornas .. uppfostran ph detta.
iiitt: under akolUdern, blifva desaenare fardiga att upp-.
tag&amp; arbetet ute i lifvet doh blifva .rn.indre kdnipetenta da.ri, an .de.
man, som skola blifva deras ' arbetskamrater.
Frhn samma hill u ' ttalas ock, att aeri praktiska fardig- heten Pan .for&amp;f vas .efter sk " 1hldern ' samt, tilt den iir.
- ...
.
datt inlard; - Frhn motpartiet framlagges att .olii man ock ej langre proklamerar, ' I t t gif termal ar en kvinnas .enda bestam-.
m ' else, eB I r det dock .ett: faktum, att de ' flesta livinnor gifta sig, - 1iksom ock a ' tt " det s t ~ r a flertalet kvinnor pS ett eller annat satt hafva sitt lif s&amp; ordnadt, aft de m %ste Bthga sig d e prlitiska ' bestyren i eget .eller andras: hem .. F ' lickornas uppfostran biir .darfor,.
menar mhn, vara s %.
ordndd att dlla kvinlior tidigt Eorviii.fva: vani vid och dugligbet i hemgoromilen: Forsummelser i detta ' a£- aeeride komma icke blott att bringa sv6righeter for den.
enskilda perkonen.
det 6nskilda hemmet, diir ekondmi och trefnad till s % stor del iiro ljeroende a£ huru: arbetet utfiires,: utsh de ' komma ock btt: verka fiirla&amp;.nde pd heli.
.
vW lands, vhrt folks utveckling.
Sh skilda te sig Hsikterna i dessa frkgor.
For min.
del ' tvekir jag icke ' att stala .migmi deras ied, som .ee.
en.
tidig undervisning i. praktiskt arbete sA- ' som ett n6dv&amp;digt led i den kvinnliga uppfostran. '
, " A
Man sager, att det praktislra arbetet ar 1at.t krdt.
Detta kan nhgon ging vara sant, t. ex. om det 5r frAga om de enklaste haidgreppen; 6ch n i r den ekonomigka frigan ej spelar stor roll samt siirskildt,, om det galler huohAllsordnande for enstaka personer bosatta i stad.
kr ' det daremot frtiga om att ordna for en faluilj och att rned sm8 ekonomiska medel dstadkommn ett godt resul- tat, likash, dar det galler arbete pii landsbygden.
dii ar saken ej latt lard.
Diirom vittnn tyviirr alltfor mAnga sf vHra svenska hem och detta likavHl i staden, d " ar en embetsmannalon aka11 tanjas ut till att iGigorlunda tiicka de nodvilndignste behofven och att skaffa.
uppfostran At gossar och .flickor, eller.
diir kroppsarbetarens loll skall omsattas till hyra, foda m. m., sorn ock pA landet, cliir det ej ar frhga om att blott tillreda inkopta fodoiimnen, utan dar kvinnans uppgift mAste vara att bitrada man- nen rned fodoamnens producerande t. ex. genom arbete vid landtbruk, ladugbrds-, tradgbrds- eller hastskotsel.
Den, sorn sager, att kvinnans praktiska arbete i hem- met iir latt lardt, ser, synes det mig, frAgan ur allt for snaf synpunkt.
Att skota hushAll betyder icke att vara hem- ma och laga en eller annnn ratto, det kan niistan hvem " sorn helst Astadkomma.
Nej, det betyder ntt ordna hela hemmet sii att hushiillsbestyren ' skotas ordentligt, ekono- miskt och rned storsta mojliga tidsbesparing.
Det galler for husmor att ' med barns och, dar clet finns, tjanares hjalp siitta hela hushdllsmaskineriet vB1 i gHng,.
ordna sH att mesta mojliga arbete lran ut.foras pA minsta moj- liga tid, allt under det full ordning ar rhdande.
Skall dettn kunna ske mHste ordniagsfoljden for husets syeslor vara noga genomtiinkt sA att icke tid fiir~pilles, sysslorna miiste som man sager, gH i hvarandra~ och dartill bor hvarje goromhl utforas p i mest praktiska satt, det vill siiga, den tic1 sorn offras skall gifva b b t a mojliga resul- tat.
L3,t oss saga, att genom ett verkligt praktiskt ord- nande a£ hvarje syssla anda intill halften af den- tid kunde inbesparas, son1 vanligen dtgbr, och for min .del tror jag icke .detta vara ofverdrifvet, sh t. ex. vid disk- ning och vid tillredandet af en " del mat.
Att tillvara- tagande af ugnsviirrnen, begagnande af den s. k, hSlHdan for lAngkok, anvandande af praktiska handgrepp i mat- tillredningens detaljer Bro nodvandiga ' for att nA ett ' s %- dant resultat, ar naturligt.
Hvilken betydelse skulle ej en shdan tidsbesparing - haha!
Kvinnorna vunne ro till lasning, till utveckling i allmanhet, modern vunne tid att folja sina barns uppfostran, hela hemmet vunne en pragel af ro och a£ hogre lyftning.
Mig synes att vid all den verksamhet, sorn nu p %@r for att kvinnor skola vinna praktisk utbildning, synpunkten om .deras viln jande vid sparsamhet med tid ar fullt lika viktig, som inlarandet af ratters tillagning och sysslors skotande i ofrigt.
Men iir ett hushhlls skotsel ej Iatt lardt och mAste dock sorn regel flertalet kvinnor Htaga iig arbetet, d&amp; iir det tydligt och klart att.
duglighet for det~ammss ut- forande m&amp;te forviirfvas.
Att detta skkr liittare vid unga Ar an vid ' aldre, lar ej vara tvifvel underkastadt.
Flickan bor i hemmet f r h de allra tidigaste hren vanjas att ut- '.
fBra en del praktiskt arbete.
DH ett sAt.lmt kraf uttnlas, framhAlles o h ntt flickorna ej hinnn med mcra an sko- lans arbete.
DBrtill vill jag svara, a,tt cnligt mi11 t.anl; c bor ofning i prnktiskt arbete - bitr5de rned hemn~cts enklare sysslor, inliiras och Iiimnas son1 uppdrag At bcirn- redan fore sltol5ldern, t. ex. bitriicle med diskniug, clnm- ning och eldning i kakelugnar.
Har nd.gon vasn reclan vid sb ungn Br.
vuanits, blir det en helt nsturlig snk fijr fljckan att, afven sedan skolan tar henAee tid i ansprdk, nhgot .bitrada mor och.
tj8narinna i henmets.
skotsel.
Vidare bora sommarferiernn anviindas till flickornns pmk: tiska ' utbildning.
Om, sh som 3.r att onska, det blir vanligt att tjiinarinnornn erhdlla nAgon tids ledighet hvarje sommar, s5 b l i nog d ~ r k e d en del familjer tvin- gade att taga den kvinnliga ungdomen till hjiSp, och - val ar det.
Kommer sH dartill skolkoksunclervisningen, shviil vid fasta sorn vnndrande skolkok, hvilken, efter hvad sorn ar att onska, sprider sig nllt mer for hvarje Hr i vArt land, sA blir Atmillstone nSgon grund lagd for £ram- tida verksamhet ...
Hafva.
vi icke for narvarande kommit till en under- lig utveckling, d i hemmen ordnas s&amp; att, fastiin det i allmanhet .. torde vara foraldrarnas innersta onskan, att dottrarna skola blifva gifta, man dock 1Hter der&amp; barn- doms- och ofta ungdomsHr forflyta utan ntt bibringa den kunskap och den erfarenhht, som erfordras for att kunnn ulrapa ett valordnadt ' hem.
Ilet har funnits en tid och vi kunna icke saga att den annu ar forbi, dh de ungn flickorna vid gifternislet Atogo sig de plikter akteaskapet medforde, utan annan kunskap i ett hushHlls skotande, an att de kunde nodtor~tli~en ' koka potatis och griiclda plattar, och hvad ingick barns vArd och skotsel, stod saken 5ndh varre, ty man bade konsekvent undanhhllit.
all kunskap om amnet moderskap och barnavird.
Men friigan kan see ur en annan synpunkt, den nam: ligen om den praktiska beghfningens riitt att bli " tillgodo: sedd.
Forlidet Arhundrade gaf Sveriges kvinnor den stora, harliga giifvan att kvinnlig intellektuell begiifning skulle ega ratt till utveckling lika viil sorn manlig.
VAr tid krafver ratt for den praktiska beghfningen att gora sig gallande.
Jag tanker darvid icke blott pA ratt att studera vid landtbrukslaroverk, tradgArdsskolor m. m.,.
utdln jag ' tanker i n mera pB rattigheten for flickor att fa upptaga till studie det arbetsomride, som har deras in- tresse.
Nu tvingas en del unga flickor fram i lasning och pianospelning, hvars hela anlaggning hiinvisar d e k till det praktiska lif vets ' ~ysslor.
Att dessutom praktiskt a ' rbete kan sA att sgga ifad % sin mans, ar ej s v h t att bevisa, dB det torde vara liittare att i Sverige pipeka kvinnor, hvilka genom prak- tiskt arbete vunnit fiirmogenhet, an att finnn dem bland lontagare &amp; teoretiska omrbden eller bland skriftstiillare, millare o. ' s.
v. Afven om man undantar dessa de hog- sta inkomsterna, s % torde det praktiska arbetet ofta gifva jamforelsevis hog afloning.
Sh t. ex. har en tjanarinna, sorn icke haft nAgra utgifter for sin utbildning, ofta storre Arsinkomster an m&amp;ngen, sorn haft dryga utgifter i iko- - lor, kurser m. m; ' a
For ofrigt ar det praktiska arbetet a£ ytterata vikt just i vdra ditgar.
Egna hen~sErilgnn stdr p % dag&amp;dningen och den for med sig okade plikter for husmodern, an- tinge11 det egnn hemmet iir beliiget i stadens utkant, diir man l n n s t ~ rcda sig utnn den bekviima Atgarden att.
115rnt+ griidde och fiirskt brod i ~ m n g a s i n e t ~ och, diir honsgird och triidgbrd biira finnas, eller det giiller det egna hemn~et pb lanclet med dess d l a landtbruksintressen.
Alla iirenclen, som rora jordbruket, krHfva f. n. stor upp- marlrsnmhet och flern af v&amp;rt lands framste landtbrukare och finai~sinKn mse fr$gan om Irvin11an.s uppfostran for landthushbllningen sAsom en bland de viktigaste.
Under ett par generntioner har den prnktiska ut- bildningen fiirsurnmats s t viil i de f6rmogn: gaaste hemmen sorn i de enklaste kojor.
Husmodern har underlAtit att taga barnen oeh den kvinnliga ung ' domen ' till hjiilp i arbetet, och nu visa sig f6ljdernn ej blott dari att det ofta fattas kunskap i de enklaste hushillsgorom&amp;len, och att en he1 del arbetesatt hdlla p t att glommas bort det ar blott gaminelmor, som annu kan den gamla.
slojden, som kan ffirga rn.
m.
-, utan huslnoderns fiirsummelse visar sig afven - i forakt for handens arbete, ett forakt, som om det ej bekiimpas och hnndens a-rbete Ater kommer till heders omojliggor Sveriges framtida utveckling;.
-, Anna Sandstroms lasebok .-.
.
.
7-enna.
Natur och arbetslif i svenska bygder.
I. Gotaland.
~tockhoim P.
A. Nordstedt &amp; Soner.
med liingtan motsedda liisseboks forsta del iir far visso ett full6digt resultnt a£ den starlm utvek- ling p i geografiundervisningens omrHde, som forfat tarin- nan sjfilf varit den, eom gifvit de kraftignste och finaste impulserna till, Mellan rnderna lWser ldan om en san; vetegranli ocb for ingen miida angslig forskning icke blott i Iiirda af- l~andlingar och digra folisnter utan ock i det lefvande lifvet, sorn i all ein brokighet alltid vinner en forstHende bliclr nf henne och ur hvars kaos hennes pedngogiska takt forstir att sofra, och ordnn, de drag, som tillsammans bilda ett fosterland, som barnet fattar och dfirfor kan Klska.
Aldrig * kornmer hon n ~ e d en klumpig mailing att alslrn det, och aldrig msrka vi clet lyfta pekfingret, sorn sknll forstiirba maningen men endast forstiirker dess klumpighet., men heln, bokens grundton Hr denna:, Tank, barn, hvad vi Hlskn ciet landet., och hvad det ar v8r kar- lelr vKrdt.~ VAr stora liirornoder har tagit Sverjges barn vid han- den fijr ntt for3 den1 on~kring p i snmnm on~rkde som Dct 5.r fiirvisso siillsynt i ett 1-Ar storn engofortkiljereka.
Ia .. nds pcdagogiskn historid,, ntt dess barn ledsagos p % en eficlun f8rd.
a£ ~Aclann viigvisare.
Jag tror, att f h lnedel sku~lle vara sb vcrlisa~~linn mot, cle onda tidernn~, sorn om staten eller enskildn rille beredu dern tillEHlle dtt vara for alln Sveriges barn det cle vilja vara.
Dettn kunde n5s gcnom distribution af dessa bocker forst och frfirnst till v8ra morkaste landsiindsr.
MAtte de ock fd anvan- das i den anda de kommit till.
Anna Sandstrom vinner 09s gcnonl gin stora sannisgs- enlighet.
Vi f5 etl sli stort f6rtroenik till henne, att det 1~111 bli en fura, att niir p5 grund a£ clen icleligen pHgH- ericle omdaaing af lifvet ocll dess former hennes upp- gifter komma ntt bli sl; cf ' va cller vilselednnde, vi frestns att icke uppmiirksun~nin forKncndrhg: iri~a och icke lita pa vkrn ogons vittncsbord.
Mcn hon iir sj5lf den forstr~ att @, 1908..
.
.
.
i ty fall berofva.
hoke11 cless auktoritet och frisfiger sig redan i foretalet frdn alla ansprtk, p&amp; tatt vara den ofel- bara .. Ocksh ar.
.
h ~ n ongeliigen att framhdlla bAde studie- kammarens receptiva ocb assimilerande arbete och det ideliga observernndet och kontrollerandet; hvarforutan ' nian etHr ' sig slatt sorn geograf.
Hvart kapitel synes mig som en sten; hvars facetter utslipats under miinga Hr och med ofintligf siiker ' hand.
Det Wr bara att beblaga, att hvarken Bleking- eller .Dal filtt.
vara nied, - och att 6stergotland kommit med p i ett horn och ej pb eq rangplats.
Den som ej profvat sina krafter i den sviira ko-nsten att omsmiilta for barn ett lardt innehhll s % att de fatta det och utvecklas a£ ' det, kommer sakert aldrig att ana, hvilket miisterskap d e m s bok ger prof pi.
Det inne- hbll, sorn bjuds .. i en st. ' enkel och lattfattlig form, har hamtats frfin omriiden, eom iiro sA fogs bearbetade for bnrnaundervisningen soni.
t. ex. geologi, topografi, natio- palekonomi.
Idel reella kunskaper f r h dessa och gndra onirHden ha sammanforts, och dock ger boben alls icke intryck.
nf.
ntt vnra ett slags barnaencyklopedi.
Aldrig har forfattarinnan fa1.lit for den frestelse, soln bring&amp; flertdet geogrnfiliirare ph fall: att vara notisjiignre och notissiigare.
.Boken ar en moeaik, men ' det k en masta- res hand, eorn valt nyanser och material och samman- fogat alln, dessa tusen ting till ett helt,.
Planen ar icke en resplan, men det fir alldeles sjiilfklart att vill man se $lit detta, sH bli resor medel diirtill, och darfor kiin- ner man sig hela ' tiden sorn forfattarinnans reskamrst.
Men icke heller rredektionens~ stotestenar: enformighet, torrhet och forkonstling, har hon ens snubblat p5.
Hon vinner oss met1 sin trohet ocksd i det lilla, med s i t hennes hnncl tar sb hiinsynsfullt och vackert pii allt samt ined sin oriiddhet.
Hon drar sig icke fiir att ta med ett och: innat, sorn stoter dem for hufvudet, sorn icke vilja hora nnnat frhn vhrt land an (1, k, skonma- s ' -
ning.
Gustaf Adolfs hdrclhandtn omsorger om BorHs fH komma med, och dock kan hon nog tanka sig, att skon- mdlningens koryfber skol?
vredgas ofver denna inbjudan till barnatanken att lrornma rned ett: ~ICunde han gora med sina b6nder precis som tsar Peter gjorde rned sina !r Och nar nu ett spoke iir ett nodvHndigt inventariuni i hvart gammalt slott, sH tvebar hon icke ntt tala ' om det sorn en helt ' enkel sak och forutsiitter aldrig annat - an fornuftig uppfattning diiraf.
Den vane pedogogen frarntriidix i det siitt, hvarpH hon samarbetnr med lfiraren.
Hon tar aldrig ordet frHn honom, d. v. s. hon upprepar aldrig, hvsd hail lart bar- nen.
SA, t. ex. ofverlHter hon At hononl den helige Sig- frid, Blandn, Birgitta och brollopet pH Ulf %sn.
0ch hon udprepar sallan eig sjiilf.
Det hiinder dock, sorn t. ex. niir i bapitlet om Hallnnd, I jungbriinnandet betraktas sorn en ny foreteelse, medan vi redan i SmSland voro-med om det, eller nHr vi i ~nmmanhang med, HallandeBs fb reta, att hafvet utanfor lrusten ilr lnnggrundt, men just dettn undersokts ' i foregHende khpitel.
Ibland fB barnen tillfalle att komma rned eitt: ~ H v a d ar det, froken,, ' t.
ex. ruff, fyrskepp.
Ibland viickes nyfikenheten men tillfreds- stalles fijrst langre fram.
Sb t. ex. frapperas vi af lik- heten mellan Morkeklef och Gottlands raukar, men f&amp; f6rkla; ingen pb gitan forst ph sid. 177.
SprAket ar behandladt med samma skicklighet sorn amnet.
Det ar enkelt, klart och vackert.
Det lutar aldrig bt Iardhet och aldrig At pjoller.
MHhHnda kunde det sparats mer pH siidana ord, Earn sd, ndstan, riJctigt, och det k l r a fast fAr komma med titt och tatt, t. ex. pH aid.
32: ~Rlalmo ar ocksH en ratt gamma1 &amp; ad, fast inte sH gamma1 sorn dess granne Lund.
Den fan&amp; till redan under medeltiden, fast den dR var mindre kand ' iin bAde Lund, Skanor och Falsterbo.~ Dessa ord Kro ju nog sb bra i och for sig, men de fresta tillrackligt mycket for att gora det onskvardt, att missbruket icke matte konfir- mwas af en auktoritet.
En ordviindning, sorn val rBttns i en foljande upplags, ar: ' .~ .. ' .Jcraftdjur, son8 vimbndc i de forntiia ltafvenx.
D Lefvn yd bcuZp %ter s har mihiinda * vun- nit burskap i sprAket liksom i lefua ylc inarkorderingar, tzwislers, men nog ligger,clet for kanslnn nrfgot s. a. a. glupskt i clet.
N5r man Iiiser meningen: &gt;Bast ilr det dock for HccZnzslad, Iy tlic: ~ kar man med stort besviir Iyckats lz~lla 7banar1en i stdwZr, undrar man, om det.
lilla, om ir.12, uteliimnats diirfor, att besviiret betrnktaa sorn en s5rskild v&amp;ignelse.
VtixsjG iir ett otrefligt tryckfel.
r Tillgiingen yii ved ger nnlcdning till glnsbmlcu iir en minclre god Bon- strulrtion.
N&amp;r klef ofversattes, b o d e kanske glosorna afsats, terrass O C ~ P H gif vits, ' Niir jag nu iir i fiird rned att plocka fram smilsaker, skulle jag giirna vilji komm ' a med ctt.
par smH frdge- tacken ocksii rned anledning af innehUlet.
Niir man gar och pulsar till kniina i bokskogarnas lofmassor, tror man ej, att de hHrrora fr&amp;n en .ends sominar.
I det mildn klimatet ligger sakert den ena sommarens ' bladbadd tam-.
ligen oskadd, nar den bjuder sig sorn underlag %t den foljande.
NBr man tanker pb.
hur ringa attack ' mot fiskens lif ett snitt i strupen iir, sH undrar man, om ej vbra storsjofiska.r ' e sorn alla m-dra do&amp; fisken rned ett.
snitt i nacken, helst i lifsknuten.
a ena Det skulle siikkcrt icke skadat, om vegetationsb ' .lt i VHstergotland fdtt sitt sammanhang med lagringen klar- gjordt .. E n jamforelse, sorn synes mig vara af bra ringa effekt, Br jiimfijrelsen i arbetsforhbllanden mellan Skbne och Norrland.
Skillbaden i klimat, jordmHn, befolk- i~ingstiithet m. m. ar sH himmelsvid, ntt tanken alls icke- arbetar vidare med den upplysningen, att Malmohus Ian i alln afsenden 5.r sA aflagset frdn Viisternorrlands.
E n helt annan .effekt hade kunnat vinnas t. ex. genom en.
jamforelse med Skaraborgs lan.
Detta ar ungefar dub- belt s&amp; stort och har knappt mer an halften sb stor medelskord. '
Detta forklaras ej af jordmAn, klimat et c. men f5r sin ratta belysning genom ett ss %dant fakturn, son1 att vid en tid, dH 92, % ' a£ de sk %nska foreamlingarna hade folkskolor, funnos dylika endast i 27 % a£ ~ i s t e r - gotlands.
DIL SkHne bestar sins barn undervisning hvar dag, sb snKlar Vastergotland pb hvarannandagslaanillg.
Alltsi menar jag, att en starkare impuls i arbetslifvet kunde ernHs genom en jamforelse mellan tvenne kom- mensurabla storheter i st. f. mellan tvenne inkommen- surabl: ~.
Vi finge db att gora rned en skillnad, sorn i viisentlig grad kunde u.tjamnas genom hojd folkbildning, rationellare arbetsmetoder och storre arbetsenergi.
.
A£ samma skal skulle man garna sett, att forfattnr- innan icke nojt sig med att motivera ' karpdammarnas igenlaggning diirmed, att fiirsk fisk ' numera eH latt fhs rned jarnvgg och Hngbiit.
Alan skulle hellre velat hora ett beklagande, ty hvarje naring, sorn skaffar mat p4 bordet, kunde hellre fA en tillskyndelse an tvartom.
.
Boken ar illustrerad p i ett synnerligen fortjanstfullt sltt, och t. o. m. en kartskiss har funnit en plats diir. '
I&lt;artskissen knn ju undvarns i laseboken, ty svxrta taflan finna ju alltid till hands.
Diirfor skall jag val inte ' onska fler dit.
Vi ha ju numera m h g a och ntomordentligt goda kallor ' och liirobijclier i geografi, men jag vet ingen, sorn jag sA garoa skulle vilja siitta i barnens hiinder som - denne liisebok.
JENNY VELANDER.
Schering a Lindberg, Skylt-, Dekorations- o. RumsmAlare.
Miibellackering utfiires afven.
Kostnadsforslag p i begaran.
Jakobs bergsgatan 43. a Allm.
tel. 217 01. o BS.!
Valgjordt arbete!
Moderata priser!
Stockholms F. Re P.
R: s &amp; smote och frok.en Annie Furuhj elm.
.
B.
en 27 mars holl Stockholms 17.
I&lt;.
P.
R. sitt rattvisa, vid en tid clii bela i ~ t j o n e n kant fortrycket och 6, ksmote i K.
I ?.
U. I&lt;: s lokal, under d: r Lydia laglosheten hota.
ForedragshAllarinnsn ofvergick.
darefter till en redo- Wahlstroms ordforandeskap.
Styrelsen omvaldes ined undantag nf d: r I&lt;.
Hiird af Segerstad, fru Ann-B !f: trgret gorelse for de motioner - i Finland benamnda petitio- Holmgren och friiken Augusta Helin, hvillra undanbedt ner - som framlagts af kvinnorna i landtdagen.
Foi sig Aterval.
I deras stiille invaldes froknarne Anna Pet- Dagnys lasarianor 5r0 dessa redan i huf vudsak kanda Stael I. von Holstein och Anna Johansson.
Till genom fru Hedvig Gebhards artikel om Kvinnor sfisom terson, &amp; suppleanter uts8,gos fru L..
l) yresen,.
froken A. Thor- wotionarer och ~dskottslednmiiter.
.Utryn~met tillBter icke stensson och froken L. Hagberg.
Revisorer och re.visors- hlir att ingii p&amp; de niirmare upplysningar froken.
F. lam- suppleanter blefvo omvalda.
Ett f r h februariesamman- nade om de olika motionernn, a£ huru stort intresse detta.
triidet hvilande ' stadgeiindringsforslag rorande hojning af 511 skulle varit.
Froken F. omnamnde ett for kvinnans stallning gan- f~raafgiften £ran 75 ore .till 1 kr.
blef nu for andra gbagen antaget, likask ett tillagg till stadgarna angbende kvin- ska betecknande forhAllande, icke salcnade en viss humo- nans valbarhet.
Ordforanden lanmade darpA en del med- ristisk anstrykning, nainligen att kvinnor, eom soka an- delanden friin foreningens verlrsamhetsfiilt.
Bland nnnat stiillning i statens tjanst sbsom vid statens liiroverk, posten redokjoraes for landsh6fdiog Sjocronas i Forsta I- \ am ma- statsbaaorna, mbste, ebsom termen lyder, s6ka; kaii.sPens frdn ren vackta motion om kvinnans rostratt.
Nya lokalnf- sitt kiin.
Kvinnliga doktorer mAste afven soka dylik clelningar h a, bildats under den senaste tiden i Falkoping, dispens for att.
fA nEl5gga ambetsed.
I anledning haraf Hjo m. fl.
stiillen, eii att antilet loknlforeningar nu ilr har .framkogniit.
yrkande p&amp; att kvinna mii kunna soka.
122.
Forslag hade vackts om en ~forsakelsedags till hvad plats sorn h a s t oberoende af sitt kon.
Till frAgan, huru miinnen fijrhiilla sig t i l l kvinnornas f ormiln f 6r Stockholmsf oreningens och land~fiirenin~ens deltagande i lagstiftningsarbetet, ansAg sig frokenB.
kunna kassor.
Till en dylik dag antogs nu den 15 april.
PA froken Whitlocks forslag diskuterades mojligheteraa saga,.
att de i alln~tinhet stalla sig sympatiskt och for- for snmhallskuraer, likaande de nu piigiiende for nasta sthende.
Dock finnes det naturligtvis iifven i Finland Ar.
Foreningen beslot att soka i nagon form fortsatta den vanliga oppositionen mot kvinnnqs deltagande i det kursen, clock borde den anordnas endast en gbng i veckan.
politiska lifvet, grundad pH de viilkilnda tborierna om Darefter limnades drdet A t froken Annie Furuhjelm faran fol kvinnan siiviil fysiskt sorn andligen.
E n lakare friin Helsingfors, sorn i ett intressant foredrag reclogjorde lar redan hafva gjort uttnlanden om sinnevsjukdomarnes for de finska kvinnornns insats i lagstiftningsarbetet.
storre utbredning, sedan kvinnorna blifvit politiska med- Efter att hafva berort det forhfdlandet att)) ofiirdsbrenw i borgare!
- Vi snse oss kunna uttala den Bsikten att Pinland vackte hela n$,ionens intresse for de storpolitiska fr&amp;&amp;n gr fijrtidigt viickt.
Froken Furuhje1.m slutade med att p %peka att kvin- friigorna, kvinnors s %val som miins, niimude hon att det foreta offentliga mote, som holls i Helsingfors for kvin- norna ej i Finland bildat nbgot politiskt kvinnoparti, och na17s politiska rostr %tt, 5gde rum den 4: de november 1904 att valen ej forsigghtt i partigrupperingens tecken.
I stor- under stor anslutning och antogs dtir en resolution om politiska frBgol.
hafva kvinnorna ej uttalat sig i landt- roetrgtt och valbnrhet.
Sii lrom nationalstrejken och den dagen, deras motioner hafva sAsom bekant berort kvin- gaf Bfven kvinnorna rostriitt,.
Om man skulle friiga nans sociala och riittsliga stiillning, folkhygien, kkolfrll- miinnen i Finland, hvad sorn gjorde att kvinnorna sA sjalf- gory djurskidd och nykterhet.
Deras arbete har varit fallet erhollo politiska rattigheter lika med miinnen, nns %g ett lugnt och stilla arbete, sorn man skulle kunna likna talarinnaa, att de val narmnst skulle svara, att det var vid vbrbacken, som t y ~ t sinner £ram under snon, men fijr den storn nude1 kvinnorna tagit i det passiva mot- sorn vaxer fi5r sol och viir och en dag skall bryta frnm, s t h d e t mot forryskningspolitiken under de s v k a Aren stark och kraftig i omdaningens tid.
for inland, men siikerligen lgge diir viil iifven som grund n e t varmt och sjalfullt gifnn foredraget mottogs med for bedutet en starkare kansla iin nigonein ntt skipa kraf tiga applkder. '
.
.
Redovisning fbr influtna penningbidrag till det kvinnliga rbstri&amp;sarbetet.
Den i fbregiiende nummir af .Dagny inforda redovis- ningen for medel inkomna i foljd d V. U: s upprop var endast giillande for bidrag t. o. m. den 26: te mars.
Insam- lingen pAgh alltjamt och fii vi utta !a den forhoppning, att rostrattsrorelsens vanner hafva den i godt minne.
Lungsot Ran botas.
Den p % Arsmotet med Stockholmsforeningen bestamda forsakelsedagen infaller den 15 april.
De [bidrag, sorn diiri- genom uppkomma, torde insandas till foreningens skatt- miistare, 4 Artillerigatan, och kommer redovisning for dessa Bfven att meddelas i Dagny.
.
Fru Hedvig Lindholm-Eneroth, postadr., bostad och behandlingslokal: Birger Jarlsgat.
110, Stockholm, (A.
T.
115 29, R.
T.
102 19) emottager och behandlar darstldes och pfL sitt sjukbem i Holmsjii (Blekinge) iungsiktiga enligt sin med hittills enastiiende goda resultat profvade metod.
- Nlgra intyg om de af mig vunna resultaten till Sept.
1906 finnas att 18sa i min bok Lungsot kan botas, hvilken sandes gi-atis mot porto .. - For de i landsorten boeude patienterna ordnas behandlingen sA, att jag tillsander.
dem min medicin och f6rhfLllningsordinationer.
.
nart ar 1: sta Mstj inne, den dag, d % vi flra v %rens annalkande.
VAren iir gliidjens och f orhoppningarnas tid, men o c k d den tid, d&amp; sjukdom och nod kannas tyngat att bar&amp;.
LAtom oss, som kunna det, pA denna dag skynda till hjiilp mot sjukdom och nod.
Vi kunna det alla, hog och.
15.g, rik och fattig, gamma1 och ung.
Vi kunna gora det med uppoffring a£ en enda minut och - 10 ore.
Kop Forsta Majblomman och biir den synlig s %som det tecken, i hvilket hela svenska folket denna dag sam- las till lindrande af lidande och nod!
Det lidande, sorn kraftigast pAkallar vAr hjalp, ar det, som foranledes a£ tuberkulosen.
MA vi sarskildt gH till anlopp mot denna vAr folk- fiende, och dB det giiller icke endast ntt soka utrota den diir den slagit sig .ner, utan iifven att undandraga den fot-faste och hindra att tjanlig jordmAn beredes for den- l i vara bunden yid samma, s&amp; mS.
forsta ~ a j b l o m ~ a ej pA forhand bestamdn regler huru den aka11 hjiilpa, blott den hjalper.
Forsta Majblommans uppgift ar allts % att direkt och indirekt bekampa denna fruktansvarda sjukdom.
Forsta Majblommans id6 tog forsta g h g e n form i Goteborg den 1: sta Maj 1907.
Oaktadt en mycket kort forberedelsetid kunde den kommittk, som har upptagit saken, gladja sig At att omkring 140,000 stycken smA bl %a blommor pA denna vArens forsta dag buros, fiirdelade pi,.
snart sagdt alla medborgare och rnedborgarinnor i vArt.
samhalle samt inbragte, sedan jamftirelsevis smA omkost- nader frAnriiknats och ofverbetalningar tillagts, c: a 14,600 kr.
Detta belopp blef sedan af kommitth i ofvan an- tydda syfte utdelat och anvandt namligen: Till ~Fodelsedagens, Hem for barn fr %n hem, dar lungsjuka personer finnas, kr.
4,000: -, till)) Sparfvebo; v, hem for barn till lungsjuka ' foraldrar kr.
2,000: -, till Viktoriaforeningen, som arbetar for hjalp At lungsjuka barn, kr.
2,000: - och till Goteborgs Sommarsanatorium soker kommitth, sAsonz torde h r a bekant, att bilda ett allmant ~Riksforbund~ for hela Sverige, hvilket tt, kom- mande 1: st.a Majdagar skulle i vidstracktast mojliga grad p % samma satt exploatera i d h.
Till dnto har i nedanstkende stader och orter i lnndet bildats 1: sta Majblommekommitt&amp;er, hvarifrh ' ofver en half million blommor aro rekvirerade for stundande 1: sta Maj.
Alings As, hvidstory, Arvika, Borhs, Charlottenberg, Falkenberg, Falkoping, Falun, Grastorp, Gafle, Goteborg, Halms tad, Hjo, Hudiksvall, ~onsered, Jonkiiping, Kalmar, Karlskrona, Karlstad, Kristinehamn, Kungsiir, Koping, Linkoping, Mariestad, Marstrand, Motala, Molndal, Nora, Oskarshamn, ~effle, S kara, Stromstad, Trollhattan, Udde- valla, Uppsala, Vara, Varberg, Visby, Vanersborg, Ystad, B r n ~ l, i) rnskoldsvik.
Det AterstRr dock sA oandligt m h g a fler platser.
Ingen stad, ingen koping, ingen kommun fAr kanna sig for stor eller for liten att ansluta sig till idbn.
Koinmitth rnottager iinnu och intill den 30: de dennes anmiilningar och rekvisitioner.
Senare inkomna bestiill- ningar A blommor kunna vi ej med full eakerhet garan- tera blifva i tid effektuerade.
Tillverkningen af 1: sta Majblomman ar inhemsk, och priset A densarnma kr.
7: 50 pr tusen stycken.
Forsandningarna ske mot postforskott eller ef terkraf.
MA hvem sorn helst, som kanner sig Varmd af denna ide, och sorn ar i st %nd att samla andra, af sitt sam- halle betrodda man och kvinnor omkring sig, soka fylla de luckor, som annu AterstA, och p2t de platser, dar iden.
.
iinnu ej upptagits, gripa sig an med dess realiserande.
Hvarje samhalfe forfogar sjalf genom sin kommitt6 ofver de inflytande medlen - hvilka dock icke f % an- vandps i annat iin ofvanngmnda syfte.
Vi inbjuda alltsA vordsarnt till fortsatt mslutning till denna fosterlandska snk och hoppas, att genom ett tal- rikt h~rsammande af denna vAr viidjan Farsta Majblom- man, hvar gAng hon bringar bud om vhren, %hen skall resterande c: a kr.
6,600: kunna medfijra hopp och trost till m h g a svenska hem.
-. '
' ' Uppmuntra.de a£ det goda resultatet hiir p % platsen Giiteborg den 11 Mars 1908.
Centralkommif f 6n for Forsta Majblommans Riks forbund: CARL LAGERBERG F ~ ~ I G CARLBERG GA K.
J. GEZELIUS Sek. Ordf. Skattm.
P. GUSTAF CARLSTRON BEDA HALLBERG AXEL IDSTRON HUGO ' RKUSE~YI~I, G ESTAF BIaxmr,r,.
I Stockholm har den 29 mars bildats en kommitth for distribuering a£ 1: sta majblommtm.
Tillverkningen af blomman iir inhemsk och kommer den att forsaljas till ett pris af 10 ore pr styck till form %n for de institutio- tioner och foreningar som ha till andamBl att bekampa tuberkulosen bland barnen ..
Det ar att hoppas att genom uppropets spridande den goda saken .flerst %des mitte finna efterfoljd.
Sigrid .HansC,n 29 - K A P P A F F A ~ - ~ A S T E R L A N G G A T A N 2 9 8 PROMENADDRAKTER KAPPOR och LOSA KJOLAR senaste n ~ e t e r!
~ttirsta urva~!
DAUNY Fru Anna Palme-Dutts forelasningar i Stockholm.
Kvinnosaken har kanske mera an de flenta rorelser i ~ h tid r bruk for den in~ernationella solidaritetskansla, eom bojar gijra sig gallande pA sA mRnga omrAden.
Att den redan finnes inoln kvinnororelsen, har man ocksh ofta glad- jande tillflille att kon~t~atern.
E ' Br ' narvarande giistas Stockholm af fru Anna D~xtt,, f d d Palme, sedan en fijljd a£ Kr bosatt i Cambridge.
Fru Uutt, son1 med den varnlaste kansla haller fast; yid sitt hemland, Sverige, har dock just gei,om sin starka s a m horighetskansla med de engelska kvinnorna kommit att taga en starkt verksam del i ' arbetet for deras socinla och politiska likstallighet.
N#r 11011 darfiir nu.
i Stock- holm komnler att hillla en serie forelasningar 6fver kvinno- rorelsen i England, mtlste det blifva af stort intresse fiir oss svenskor att fH taga del nf hennes uppfattning om det arbete, som bedrifves i England.
F ' orellsningarna, som kotnma, att hfllas i K. F. U.
M: s lokal den 3, 10 och 14 april, komma att behandla Rost- rMtfsrore~sem zttvecklillg, h7irinnnns deltayancle i clet politiskn &amp; fcet och ~&lt;vinnn ?zs rtittsliga och i~zdustr?
: elh stal, ?ni ?zg.
Mrs Dutt, sjalf sekreterare i Women ' s Liberal Federn-.
tion i Cambridge, staller sig dock fullt objektiv och for- st&amp;ende till Women ' s Freedom League med deras mera agressiva taktik.
Och hon som 9 % m h g a af dem, som set.t sufragetterna pA narmare hA11, talar rned sympati om denl.
Den ofverblick, som mrs Dutt kommer att gifva nf kvinnnns sta1lning i England, kommer att blifva af stortj allmant intresse.
Det blir sakerligen - ett alldeles enastilende tillfiille att f A en klar muntlig redogorelse af saker och fiirhAllanden, sorn vi ofta finna Atergifna p&amp; ett ganska vilseledande siitt ur engelska tidningar.
Det ar att hoppas, att Stockholmspubliken kommer att ?stor ut- striickning begagna sig a£ mrs Dutts intresserika frnm- stiillning.
Skissboksblad fran Dalmatien.
iuskjutande hamnviken ilr full af alla slags; utnled kajen ligga skutor f d l a med irukt frhn Italien och de vinlla af brokiga kroater och herze- govinare, son1 lasta af dem.
Dil.r kolnnla stora vatten- meloner, grona utvandigt och roda inviindigt, men de smaka bara saln ljulnt vatteu och reta ej aptiten.
Men sh " f i r jag se en skuta, fylld # nda upp till kanten nled de skouaste gula meloner, hela luften mattas af deras doft, och den rficker tvart till lif ett lninne f r h min tidigaste barndom.
~ a g r a r set liten att jag, st.Sende, lagom kunde lrigga hakau pB ett bord (det stod ute pPr.
en triidghrclsterrass), kring hvilket stora n ~ ~ a n i s k fingo o ~ saft och sodavatteu och melon.
Men jag fick ingenjiog.
Deb harcle t-ill upp- fostran CIA fiir tiden, att om aA.gonting var motbju- dande, skulle man .i timtal sitta kvar r i d bordet, tills man pinat det i sig, men om nhgonting var godt, SR fick man ingenting.
Det skulle visst stark&amp; karakta- ren.
Huruvida det rerkligen gjorde det, vet jag inte, men visst och siikert iir, att det stiirkte begiiret.
Det ha vi n u alla mer eller mindre iirft a£ v %i- moder Eva.
Saft med sodavatten intresserade mig inte, ty jag visste a£ erfarenhet precis hur det smakade.
Men melon!
Daraf hade jag-endast gjort bekantskap nled doften.
Ifall jag clet hnde fAtt en aldrig sB liten bit, sb.
Lade jag inte taukt pB den saken mera.
Men nu blef melon det enda ~ i k t i g a och intressanta i vrirlden, och jag beslot att forsoka utharda tillvarons veder- T3en @ bhtar Eng. Drakttyger; ~ - nu k Loden t ~ KamelMrs@g-er - - inkornna; saljas gifven metervis.
- viirdighete;, tills jag blef stor, bara for att dB.
8ta sR rny.cket melon jag nA.gonsin ville.
Jag skulle lefva, p i melon och ingenting aunat.
Niir jag lagts p % kvallen, hade melonerna antagit slidana dimensioner i lnin fantasi, att jag ej kunde sonma for dem.
Och n8r jag slutligen somnade, s % drijmde jag, att jag var en orient~lisk furste och promenerade utmed kajen i min hamn oc11 shg miua skepp segla .in, lastade rned godsakef.
Och dar kom ett fylldt af bara meloner, luften fylldes af deras doft, och jag liit mina tianare lasta af dem pB vagnar och draga dem upp till mitt slott, dar ' jag sedan lefde ph bara meloner.
Nu slog det mig, att allt s %g ut precis som i dram- men jag en g&amp;ng hade soln liten.
I bakgrunden Karstbergen alldeles sRdana son1 barn rita berg med zig-zag-linier upp och ned och dar bortom andra litet ljusare, som upprepa samma latta monster; och ne- danf or stodo uppradade cypresser, enkla som leksaks- trad.
Hiir var samma inskjutande hamnvik rned kajen och bgtarna, och pet vattenytan, sA letngt man kunde se, simmade massor af tappad frukt.
Miinnen, son1 lastade af frukten, voro kladda i vi&amp; roda byxor - eller n %got mellanting mellan kjol och byxor - och breda brokiga skarp rned en bojd knif stucken igenom - alldeles som det skulle vara - och ph hufvudet buro solnliga halmhattar, andra ett hopvri- det, skgnke, viradt om det.
E n och.
annan turk rned rod fez blandade asig i vimlet eller satt vid husvag- Bktiebolagit 3.
E. Sdndberg.,.
,.
Stockholm.
...
. '
gmna och sAlde sm8saker.
Sjiilf hade jag laagesedan blifvit stor och gjorde 11vacl jag ville och gick nu d&amp;r - jag kunde inte 12th bli att fortsatta analogien.
Och s&amp; kopte jag en karrlast af de gula., sota inelonerna och lat en kroat skjuta den1 med mig hem till villail, clar jag bodde p % halfon Lapacl bortom, Gravosa .. En kroatkviana, som horde till- denim, s %g forfarad ut.
Inte skulle man ata inelon i hettan, jag skulle lninst fh kolera, och lion tankte reclan ph h v e u soin skulle skota mig och hur clet skulle gotas mecl inin begraf- aiizg.
Men jag konstateracle sedan, att m8nniskan tvartom iir skapad att lefva uteslutmde pB frukt och inhr inyc- ket val daraf.
Villan, dar jag boclcle, 1Bg ~ n i d t inlie blmcl pinier.
Lapad, som skjuter lAngt ut i hafvet och hjalper till att bilda, den vik, son1 &amp; r Ragusas hainn, &amp; r for det inesta hiiga kullar inecl pi.uieskog p %, och ph siclau At oppna hafvet stupar den lodratt i detta, soin en hog klippviigg, s6nclerskuren af grottor ocll egendom- liga formatioiler.
Hars och tviirs Bfver halfon gA tusenhriga stenlagda viigar inellan lAga steninurar.
EmellanAt ha pinierna fitt lamna plats for oliver, och de se ut son1 en sainliug gamla filosofer, so111 efter ett upprordt lie tvarstannat for att meditern.
Grda stammar och .ett griitt, diskret l~fverk, som lhter se skelettet ined vridningar och rorelser, som inga andra trad lAta sina grenar beskrifva.
Intet trad har stidan outtrottlig fantasi soin oliven, niir det galler att kom- ponera olika stammar ined patetiska uttryck i. Som- liga ' verka som kvickt funna paradoser, anclra, folja excentriska infa11 ined sina vandnillgar ocli gapnncle li %1 och sammsinvaxiiingar.
Somliga protestera mot vanliga.
naturlagar,.
de g&amp; sin egen viig och tala sitt eget sprkk, och detta blir intressantare, ju mer inan urngAs med dem.
Luften ar fylld af en stark, obeskriflig cloft, som ar egendomlig for denna trakt; clet iir mynta och laven- clel och rosmarin och mera dartill.
Sjalfva den.solstekta marken har ell cloft, soin ej fins aunorstiides, och liaf- vet 118r doftar olika mot all anmu hczfsluft.
Denim starka, saminansatta arom bildar Ragusatrakteas stain- ning ihop ined cikadornas h6gljudda skrik, Bvaraf luf ten genljuder hela dagarua.
Ci kadorna likna n5ir- mast grhs jfitteflugor, inen de Bro sympatiska cljur; deras syrsliknande s h g blir niistan oronbedof vande, clar det fins imlinga af clan.
Dessutom iir ~ a l n h t i e n fjarilarnas land.
Aldrig har jag sett slidan mangcl af s8llsynt praktfulla fjiirils- arter soin hgr.
Langst bort pA halfons udde var hafvet tillgaag- ligt, och.
dit ' wrudrade vi ofta, Aga och jag.
Aga var min hund.
Hall var fodd pR andra sidan turkiska gransen, och darfar hade han (fasthu naturligtvis inte af az " lgo11 turk) f&amp;tt sitt nainn, som ar en turkisk adels- manstitel.
Det passade viseerligen iute alls, ty hela hans typ forrhdde att han var resultatet af nhgon nlesallians.
Men om han saknade forfining, sA hade han istallet sB inycket mer af den hundiska hangif- veahet, soin.
inauniskaa i a.llin#nliet stitter sA inycket viirde pA.
Nar jag lii~made iniua klader pB stranden (ellei * .rattare .mitt encla kladesplagg, ty iner an en linnes&amp;ck och ett par saudaler behofdes inte), sb kuude jag vara viss p&amp; att efter 6 eller 8 tilnmars sinltur hterfiuiza dein p % saimna fliick med Aga breclvid.
Han skulle ha offrat iinda till sin sista blodsdroppe for den minsta af rnina tillhi~righeter. '
Fiirresten kah inan diir strofva oinkring lzela dagar utan att mots en iniiasklig varelse; och ser man nhgon sBdan, sA ar det nest buttra kroater.
Den kroatiska delen af befolkningen A.r visserligen 1st och ohedeflig som alla sydlandingar,.
men det ar en arlig ohederlig- het, so111 inte maskerar sig ined sinilande installsamhet, son1 cle iuindre talrikt representerade italienarlla, utan lainna en i fred.
Hiir .&amp;r just rgtta platsen for den, s o h d l vara i fred.
Nlistnn inga turister komma hit.
Daglige ' n kan man upptiicka nya sltonhe ter, som hvarken reselland- bocker eller dikter skrifvits om.
.
E n.
grotta hittade jag t. ex., soin hade naturliga pelare utmejslnde af vattnet, och.
har och &amp; r en natur- lig takglugg, som slappte in lialfdager.
Detta senare var lyckligt for den, soln befann sig liugt inne i hBlan, n&amp;r den helt och hillet fylldes af nigon stor vBg, d&amp; clessa skrefvor voro endn radclningen att fA luft igenom.
Aldrig har jag sett haf s&amp; starkt gronblhtt som bar .. Sticker inan sin hand bara en liten bit under vatteaytan, sA syns den 1clnl.t groablb.
Men for att njuta odelaclt borde ~ n a n ha elefanthud, ty klipporna iiro hvassa oc11 skrofliga nastan soin lcor~illref, och under vattnet stoter man mot osynligs stidana, som sticka upp ur djupet soin sviirdsspetsar.
Iblend nH de upp of vanfbr vatteny tan till lagorn hvilopla tser och ti1 1 teinpel for soldyrkare.
Har blir soldyrkan inin religion, och solen miu.
gud.
Aga tycker hvarken 0111 soibacl eller hafsbad, men 11ans gud iir jag.
E n natt - det var ijfver 30 grader - vaknade jag vid att inse det vidriga.
i att vara instiingd mellaa liflbsa vliggar och t r y ckaude talk Utaofor, i piniesko- gea, var 1.ika tyst, men clet var en lefvalncle tystnacl.
som audades.
Sedan des!
brukacle jag sofva i villans pinieskog, iuaauf6r dess iahiigaaiide stenmur.
Man halfvaknar ibland vid vindflaktar, son1 susa till soin i clromnien och sinekande stryka ofver ansiktet.
Mar- ken har en annan doft 0111 natten # L- om dagen.
Det basta ar vaknandet i soluppg&amp;ngen, vid f Aglars ocl).
insekters begynnande s %ng.
En g&amp;ng skulle Agn och jag se efter, om vi kunde klattrn till toppen af Sergio, berget ofvanfor Gravosa.
Det var som att resa frAn Soder till Norcl.
Nedanfor oss hade vi clalens esot.iska vaxtvarld, vi 18rnnade bakoin oss cypresser, fjkontrad, vinghdar qcli hvita, villor ined roclbloimnande oleandertriid - det enda, son1 &amp; m u blv~nruade under den heta Arstiden - agaver och.
kaktus funnos snart ej mer, de stenlagda vagarna.
.
Dagn y er hbller, med deeto mer bem y ndigande ekan - den fdra den svenska BvinnorOreleene talan och for densamma krafva .gehdr.
Prenurnerera d t i r f ~ r s~Lllf pa Oagnp ocb ver ka tor epridningen af den i Eder omgifning.
...
-.
-
DAUNY togo slut.
Olivtraden, vhra basta vanner, foljde oss det norrna.la for oss, och frhnvaron a£ all fientlighet annu lange; men till sist fans bara gras och 1Bga str&amp;fva verkar genom kontrasten sorn positiv valvjlja.
buskar, svAra att tranga fram igenom.
.Tvarbranta Ty vi manniskor kunna nu aldrig lagga bort att.
stigningar och djupa skrefvor Biudrade vandringen skapa om allting efter v8r egen afbild.
.
Vi gora annu fr&amp;u att bli eaformig.
ungef tlr detsamma sorn primitiva natur f ' olk, nar de.
Aga gnis ' slade och griit infor en klyftn att hoppa personifiera berg, floder, trnd och gora dim till myto- ofver, men sorn jag redan var ph andra sidan, foll logiska varelser, manniskovi~nl~ga eller manniskofient- det aldrjg hans hundsjiil in att vanda om.
- ~ D e t liga.
Haruppe tror bergsfolket annu p&amp; faun&amp; med bock-.
ar inte farligt, A g a, ~ sade jag.
BDU ser vB1, att 1iii.r ben.
Darnedauf~r i klostret sjuuga de nu som bast skulle vi inte gora oss illa, om vi hoppade miste, utau sitt Ave Maria ' och brama rokelse At gud, och madon- slB ihjal oss pB flacken.
HBsan ar inycket vard, men uan att lukta ph.
De ha eu personifikation a£ det goda, lifve ' t iir ingenting v a r d t.
~ - Aga saintyckte och stod som har miinsklig begrdnsuing 0c.h miinskliga sinnes- snart bredvid inig darraude och flamtande.
rorelser och en personifikatioli af det onda., som har ' Hogst uppe pb kamtnen var bara aakna stenen humor och andra trefliga miinskliga smhdrag.
T, o. rn.
och ingenting annat iin sten.
~ k t n karstbergskarak- dessa de abstraktaste a£ alla begrepp kliida de i mansk- tar.
Dar hade vi utsikt Bt alla sidor.
Djupt under lig form.
De kunna iute ' producera en enda tauke, oss, knappt urskilj bart, Ragusa ined sin f astuingsborg som inte tar form af dem sjalfva.
skjutande ut i hafvet.
Den paradisiska Lacromaou Det iir nog samma orsak, som du hdr att t a c h med sin klostertradghrd och mellan klipporna sin salta firr att vi tycka om er hundar.
Ni kunua ej fora en insji), s o u sthr i ' underjordisk forbindelse nlecl hafvet.
sjlilfstandig tillvgro utan mBste so111 lifsvillkor ha n&amp;gon Och Gravosa, hamnstaden i bara en dimension, som att svausa efteh, och det ta mdnuiskorna sorn yttring stracker sitt hvita band mellan vilzen ocll berget.
a£ godhet och tillgifvenhet.
Om nhgon aE oss skulle i t andra sidan hade, vi Ombladalen, och bortoln gB tills fotterna blodcle for en lmnans skull; sB yore den s %go vi in Herzegovina .. Olnbla kommer.
hilr det bevis 115 en uppoffraude vanskap.
Hos dig dare- tvart upp ur jorden som- en stor, bred flod.
Det Br mot ar det hu~lclisk slafdrift.
Men vi skilja inte pB nntagligen samtna flod, som i Herzegovina pltitsljgt lika yttringar af olika orsaker.
Kattorna aro intelli- forsvinner ner i underjorden.
gentare djur an ni, men de underordna iute sin intelli- Det var .tid att borja nedstigningen for att hi-a gens und.er rnanniskans vilja, och diirfor tar manni- undan morkret; men Agas alla fyra tassar blodde efter skan ingen notis om den och fornekar att den finns.
vandringen pB de skrofliga klil~porna.
Af mina sail- Ni hulldar daremot stalla hela det forsthd ni ha till claler fanns heller inte mycket kvar, och.
jag tiiiikte pa, ~ 8 dispositiou, O C d ~ a r f ~ r anse vi er kloka.
Vi kalla r hur clet skulle karmas, on1 jag inte haft d e n Aga er klokare, ju m e r fordel vi kunna dm a£ er.
S&amp;.
slickade sina tassar och bad ined tysta 8gonkast; det resonera mauniskor, ser du.
a fanus.
ej a m a t att gora an stanlia ofver natten pS, Det hade blifvit; morkt.
Under vAr kouversation berget, och vi siikte upp en grhbevuxen skrefva att hade Aga ringlat ihop sig och somnat.
110 i:.
Vi valmacle vid en hvit skymningsdager, som fore- - aHvarkeu du eller jag behof va shdant soln hund- bhciacle soleus uppgAng, och vi sago ph, hur alla for- koja, eller hur, Aga?
C / a c ' est pour les bourgeois, mer bijrjade frarntrada och Bter andra fiirg, tills sol- saga fransrn$innen .. For att vara verlrlig civilisations- guden visade sitt iinponerande ansikte och fyllde oss varelse mBste man &amp; h e n kunna varaaaturvarelse, nhr nled andakt.
Inan sB vill.
Och for att kunna alska mauniskor inhste LLlngst nere uuder oss shgo vi som en svart punkt lnau kunna lefva alldeles utau dem.
B - (Den sista ' passngerarBngnren frHn Bmi lands vicl Gravosas brygga reflesionen var for inig och passncle inte fiSr Aga.)
0cl.l en stund sftcrl~t bl5stc en a a u m stor lyxb %t, som Aga teg och samtyckte.
Ha11 forstod mjg nngefiir afgick till Piume.
lika l ~ r a, sorn iniianiskor brultn f ijrsth livarandr a, m.ea ~ S e r du Aga-, den skall jag fblja med s o m civili- med d e .skillnailen ~ att vi tyckte lika i allting.
serad mii~iniska igen, niir jag triittuut pA ditt.
siillskap Vi shgo pb, hur landskapet sbiftadc fiirg under sol- o&amp; vill ha annat umgiinge an haf, berg, oliver och nedghugen.
pinier.
Hvad skall dct Clri bli a£ dig?
I35 behofver s Aga, sade jag, avi milnniskor inbilln oss, att natu- inte jag dig mera.
.
ren 5tr full nf valvilliga makter, som lugua vBra bekym- 0~11.
jag Llir &amp; ter eq slaf a£ bostitder, llxlltider och nler och ta bort vhr lifsledn.
Vi tro, att gelloin nhgot klildar.
Sol, luft och vida vyer afstiinglgns, och mau slags v&amp;nskapligt inflytmde allt sorn piuar oss for- kryper in i skodon, liandskar och al.la audra former, sviimer, nfir vi uhghs iatimt nlod den.
soin manniskor hittat pt " l.~t hvarandra.
Och.
iiud&amp; iir natnren i sitt orubblign lugn Pull-.
.
Diua tnssar 51-0 bra nu.
LBt oss clb klattra n.er komligt lilrgiltig for allt, sou?
ror oss.
Men vi Siro till Gravosa igen och hiimta frukost af fikon, aprikoser bara sii vana att bland v h a likar vara omgifna af och ben att gnaga.
Och darifrRu gS, vi direkt till .. fientliga inflytauden, vi ha alltse ' ii barndomen sA viinjt vhr.
pelargrotta och ta v k t morgoiibad.
a.
heln v h t nervsys tern att.
bemijta dessa., att det blif vit T ~ i t a I ~ E E N.
,, ',)) 1 Audelsbevis I i Fapeningem Dagny .erhillas.
2 tidningens expedition mot iterstallande af interimskvitto.
DAG) .NY 174 Notiser.
- - '. '
.
Kvianornc~ och den svcnskn kyrknn i Amcrikn.
Svenslra lutherska kyrkans Nationalsynod i Forenta Sta- t.erna besliit p % sitt mote forra sonlmaren, att de for- snmlingar, sorn vilja giEva kvinnor rostriitt i kyrkliga ange- liigenheter, skola hafva giitt diirtill.
Nar beslutet gick ige- nom, reste sig representanten for Minnesota, pastor C.
0.
Olander och forklarade att hellre an att gH in pS, detta beslu t, skulle forsmlingarna i Minnesota ' utgB nr sy noclen och bilda en sjiilfstiindig organisstion.
FrA.gan kom Hnyo fore vid de Svenska lutherska priisternas IcoilEerens i Min- neapolis, d&amp; West St. Paul ' s nya forsamling anmalt sig till intrKde.
Denna forsanding har namligen medgifvit kvinnorna rijstriitt och pH denna grund blef dess intriides- msokan fiiremdl for opposition.
Flere priister talnde med hahighet mot, ndgra f o r saken.
Slutligen lyckades pastor J. W. Lundgreen fH fijl jande re~olution an tagen: Iagen for- samling, porn antagit synodens beslut., far ing&amp; i lfinne- sotakonf erensen.
Som flera f6rsamlingar i ~ i n n e s o t a redan tillfimpot synodens beslut om kvinnlig rostrztt i kyrkliga angeliigen- heter, tyckes ' det, sorn om lfinneeotakonferensen gmnade, synoden till trots, stiilla deesa utanfor kyrknn.
Koriferensen ' slutnde nzed att andd 12,000 pund till hednamissionen.
En Minneapolis-tidning anser, att det varit IKrnpligt om medel anslagits till missionerande inom kon- fercnsens egna fijrstockade medlemmar.
Foreningsmeddelanden.
-- - af redaktor Lindh om 2 Sveriges stntsskick~, hvillret folj- des med storsta uppmarltsamhet af de talrika kuraclel- tagarna och mottogs med applbder.
' Nasta forelasning holls rnhnclngen den 30 mars, dh lelrtor 0.
Ottelin foreliiste om r Det offentliga ta1ancle) s konst o.
Bland oFriga foreliisare miirkes redaktor D. Akerhialm, forF: ~ttnr- innan Annie Akerhielms mnn, sorn iltngit sig forelha om)) Proportionella valu.
, Loknlfiirbunil fiir Skiolncs .I ?.
B.
P. W. bildadt.
Sedan de respektiva foreningarna anslutit sig till det af siYrel- serna pH rniite i Lund d.
26 jan.
antogna forslaget om bildande a£ ett lokalforbund d F. K.
P.
R. for Sk+ne under namn a£ ~Skbneforbunclet)), Br detta forbund nuenverklighet.
De F. ' I&lt;.
P.
R., sorn ingKtt i forbundet, aro: foreningarna i Engelholm, EsloF, Helsingborg, Hessleholm, Horby, Kristianstad, Landslrrona, Lund, Malmo, Simrishamn, Sosdala, Trelleborg och Ystad.
Forbundets angeliigea- hcter skotas a£ en-kommittk, som under det.ta Ar utgores sf: Dokor Malin Wester-Hailberg, Malmo, ordf., frolren Gunhild Lincler, Landskrona, sekrt eamt froken Nanny Palmkvist, Helsingborg.
.
E ' iircaing f i r kvianails politiskn riistrtitt Br .. bildad i Helgum efter foredrag af fil.
kand. froken Anna Akerberg frin Sollefteb.
Foreningen .bar anslutit.
sig till Lancls- foreningen.
, I, En kvinnlig riistriittsftirening har bildats i Falkiiping efter foredrog af doktor Gulli Petrini.
Ett tjugutal medlem- mar autecknade sig och ~tyrelse ' vddes.
Efter firedmg i f fl.
d: r fru Oulli Petriili har i Hjo bildats en kvinnlig rostrattsforening, .hv&amp; elt trettiotal ~nedlemn-lar ingingo.
Styrelse vaMes.
.
.
Dcn rrf Gcflc E '.
IL P.
R. anordnacle knrsen i snm- hiillslara tog sin borjnn f r m veckan med ett fijredrag Snickerifa brik, Utbildningskurser m. m.
Muntliga och skriftliga upplysningar genom.
svenslm, Irvi ?~nordrelsen, torde erhhlln, bundets byr$.
.
den inest vidstrHckta spridning lmdet runilt.
- 54 Drottninggatan, STOCKHOLM.
Ilusrepsrationer, Koutors- och Buti1; sinredningar verkst#llas olnsorgsf nllt till lnoderatn priser.
OBS.
!
l ' srkettgolf lagas och boms.
liimpligt arbete ani3onsera.s Iordelnkti- gast i Dagny, hvilken, sorn tidning £5 Fredrika - Bremer-For-.
86 Skamegattan 86.
- inom alla omr&amp;den a£ fiir kvinnor '.
Pensionat i Rom, Annons5i6~1i1ed1a~e pilitliga och valrekommenderade, onskas for Dagny siival i landsor- ten som hufvudstaden.
Anmalan ii DAGN YS EXPEDITION, Vaksamhet, I Forening for bek2mpande af dcn hvita sldhandeln, Stockholm, Goteborg, Tnnnelgatm 2.5, Sten Sturegntan 10, mectclela,r rBcl och vnrningnr ?it nnga kvinnor, som reva t.ill ut- lamlet samt aaekaffar kost ?~ndsfrit.t tillforlitliga upplysningar om dar- st#cies erbjudna platser.
OBS.!
-.
Ej platsanskaffning.
Zanetti, Via Fontanella di Borghese 42.
Contrnlt liige.
13illiga priser.
Prospekt S.
G u m ~ l i i A n n o n ~ byrh, Stockholm., Larfdtbruksskola f iir Kvinnor, teoretislr och prnlrtisk, oppnas I &amp; Iaj v i d '.
Kristinehamns Bmkfisha Ekola.
M ?isfersamuelsg.
5 I, Stockholm C, Kursen 6 d i n.
Begk prospelit.
Carl Pehrson.
3uar och en, 3 som inser vikten af att vi kvinnor j n ~ t nna erhhlla ett kraitigt eprhk- r6r f6; 16mingen sf den just no brennaode frhgan, vdr politiska rbstratt, bar sjalf prenumerera pB Dagny och s0ka ftSrm8 minst en bland a h a bekanta att gOra detsamma.
DAUNY PLYI ' IER, BOOR, Resestipendium.
Solfjadrar o. Aigretter Fr ' Kn en af onii.nmd gifvare stif- ad stipendiefond utdelas under Ar 908 ett resestipenclium A 1,600 x. for ntrikes studieresn ynder: tt hdft fir.
Berattigad att sdka stipencliet as xinna, som nflagt medicine licen- Jntexnlncn.
Ansokningnr, Atfoljda af liompe- ensintyg, studieplan samt prlist-) ch ltlkarebetyg skola innnn 15 I p i l inkomma till Fredriko- Bremer- Forbunde fs sfipendienamnd.
- basf hos - - StocRholms Plymfabrili Hilda A h m f e l t Smdlandsgafan 30.
Rikstel.
10137.
Allm.
tel 6011.
ORGL AR frifn Iandets fiirn %mstcc fsbriker sidjas mot er- 1Uggnnde af 4 4 sf priset strax och och sedan 12 % i hvarje foljmde kvnrtal under ' I Ar s2mt Vejbystrands Sjukhem.
.
under 3 Ar.
vid Skelderviken Kntaloger och nfirlnaro upplys- iiingar crll !illss mot 20 ore i frim.
Bnrkfikra station,, PSistkustbanan) !or ben- o c h korteltuberkulos, yaehitis o c h allm.
s v a g h e t, mot- ager barn .och vuxna, dagafgift 1~2.r siilrert cch 1-6,50 kr.
Oppet gret om, central osBndligt medel ~ppvarmning, hiirligt Iage i barr- Franska Parfyrnmagasinet, 11i0g vid hafret.
Lakare: Dr Ernst 21 DROTTNZNGGA ' I ' BN 21.
Lindahl vid Kronpr.
Victorias Kustsanatoriurn, Barkiikra.
Mot gritt Egnahemssparbanken.
Icontor: Vasagatan 38.
Begngna denna sparbank for in- jiittning &amp; sparbanksriikning.
Kan invsindas af ven for hush&amp;llur#kning.
ntill 600 Izr.
kunna i regel utffis ~ t?
n uppsagning.
Oppen half 10 f. m.-7 e. ni.
Rikstel.
73.
Ulm.
tel. 9 17.
InlhingsrSn ta f. n.
5 ' 1, proc.
fiatlagningsskolan:::: amngatan 22, Stockholm, A.
T.
109 06.
Mottcc y esa elcvea * p b Ziilsgre w 7 b koaatctre &amp; id.
Middagsser- * ering hvardagar kl. 2-5.
Upplysningnr 1iimna.s af skolane orest.8nd.
frtiken Sehna Johansson, iemisk Tvtitt.
7 A,-B.
Hya Bld - nand, - Stockholm.
- - - - - Uadervisning i engelska sprikets alla branscher.
Fiir ' resande till: ekommenderas det skandinaviskn ?ensionetet Villa Elsie i San Remo: Norditalien).
Pensionatet forest&amp; ~f en clansk darn.
20 rum och; ri %clg&amp;rcl lned utsikt 6fver Medel- mfvet.
Moderata priser.
Hogre Ciirarinneseminariet id * i.
Stiftelsen Kjellbergska Flickskolan i Giiteborg.
Intriidessokmde till Fiirsta och l ' redje afdelningarna, son1 bijrja sin verksanlliet med nasta l#s&amp;r, torde fore den fdrste instundande Maj insanda eina ansokningar till Sty relsen for Kjellbergska Flicksko.
Ian, adr.
Sodra vagen 23.
Skolan~ fisrestfindarinna meddelar narirmare npply aningar.
STYRELSEN.
S.
A. Borjessons Extra fina Travaror, Laggkarl, Trappstegar m. m.
Tu ristsangar nederlag af - Allm.
telefon 66 12.
- - - -- - - - - - ' vad kostar Dagny i p ~ s f a n s f a l f e och r ~ bokltidor?
Dagnys postprenumerations- och boklKdspris tlr kr.
4: 50 ', Ar for I!
, 2: 50 for, I /, och 1: 25 far 1 ' vilka villkor erhllla prenurneranfsamlare A Dagny?
Den, son1 samlar minst 5 prenurneranter, erhiiller en provisi~n af kr.
1: - for hvarje llellrs-, 50 tire for hvarje halffirs- och 20 ore for hvarje kvartalsprenumerant.
' uru skall man fifrfara fifr denna nrovisions er- Sedan man samlat minst 5 prenumerinter, gAr man tillvaga p % ett af fdljande satt: 1) Alztilzgen: Genom ins#ndnndet a£ prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen bestaller man det behofligs antalet ex. (hur mhnga som helst, men alltid mimt 5) direkt frfin Dagnys exp., Stockholm, som under earnlalens adress i ett och samma paket sander alla bestallda ex. Samlaren har dii att ombesorja utdelningen till de samlade pre- numeranterna.
2) Ellev: Man prenuinererar H, narmaste postkontor (ej an- norstades) for de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begar postens kvitto Q samtliga er-.
lagda afgifter, tillstdler oss detta.
kvitto, dB vi omgiende pr postanvisning sander samlaren den stadgade provisionen.
bar, och fill hvilkef pris kan man nummervis liisa ' agny?
-- I st %dernas tidniiigskontor och cigarraffarer samt hos Cag- nys kominissionarer i landsorten.
Pris 10 tire pr .nummer.
DAGNYS EXPEDtTION, STOCKHOLM.
sokas pit alla platser i landet och erhhlla fordelaktiga villkor.
Tillskrif Dagnys Expedition, Stockholm C.
I - - M a r i a Rohlens Rodens faqtska Syatelje 43 Thulegafan 43..
Ja, ifall man tinskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alltid g6ra det.
- - Masfersamuelsgafan 54.
Sliijd- 0th Hush %llssRolan, kall man allfid nrenumerera 1 dessa sfallen?
Dobelnsgatan 73.
~ U S T A V H ~ K A N S S O N Box 173.
I landets alla postnnstalter och bokl %dor kan man bestWn huru mhnga ex. som helst.
frdn 10 B 12 kr.
pr st. erhfillas xlltid billigast f r h Stockholm.
' var kan man prenumerera pd Dagny?
Ila skrifvelser riirande expeditionen adfesseras: 35 Ars praktik i utlantlet.
Pru C.
0.
F. Nordenadder,) rottningholmsvLgen 12, 1 ' 1, tr. Dorrskyltar, Stamplar och Sigill 175 Hudiksvall.
Rekommendernr sigfijrutiforandt usmoderskurs.
Sk~lkokslararinne~ af allt hvad tilllinnebranschen htirer Irs.
Slojdlararinnekurs.
Specialit6: S f arkskjorf or.
~6nsgArden.
Ilt hvad som behtifs for htins- M o t gr&amp;t h&amp;r len, Littezatur, Kycklingfoder, fullt oskadligt medel, som Bter sfoder, AggkLmaskiner och staller grhtt hhr till dess nntur ra Redskap forsiiljes af liga flrg.
mehill Fabrik, Norrkijping.
FANNY GELINS PARFYMMAGASII veriges Hiinstidning 1,50 pr br, 5 Malmtolrgsg.
R. t.
22 25.
A. t.
46 9; o 25 6re.
1
- !fir hapitalistir -.
* skskildt fruntirnier, ha; dat lbge * varit ett FORESTXXDARI~NE-BEFATT.
.
- -.
.
j onsknirigsrnH1.
att kunna ofverlarnna rgrden af NIMGEN jiimte sex Iararinne- (blatss~kande j6 sina a m o m e r i t ~ j o r d a: platser vicl Skofde Elementarlaro- sina vardepapper och skotseln af sina affarer Ht .nBgon .person eller - institution, sorn med absolut sakerhet .forenade.
punktlighet .. och nog- Dagny jiir Anljua priset cller 7 ' 1, ore pr nI.m., v e r k fiir flickor blifva ledig3 ' att grannhet i utforahdet af det anfortrodda uppdragel afvensorn pris- tilltrnda lned nfistkomm.ande 18s- billighet.
En sSdan institution .ar.
.
- -.
.
.
Rrs borjnn.
.
.
Stookholms Enskilda Banks Notariatafdejlnilig SJUKSROTERSKA ' (insknr platr ~iiresthdarinnebefattningen: (LiJJa Nyga tan .2 7, expeditionsfid 10-4), att vhrda Herre el.
1h-n.
Tnck Itompetens: Hogre l~rsrinnese.n~i~ snm for svnr till D&gt;$.
P.
2 4 ~ Akncl, nnrlum.
Lon: 1,GOO kr.
jitmtc.
bo- som under garanti af Stockholms Enskilda Bank Htager sig ' vilrd och Sjukhuset, Uppsala.
stnclsliigenhet p&amp; tvA rurn, tnmbur forvaltning .af enskilda personers och kassors vardepapper.
Exempel 1.
Om en person hos Notariatafdelningen deponeras och kijk sn.m t \ red brand (eller h y- ~ G ~ N N A S ' J I kvinnl.,, SOIT resersfitt ning).
Pensionubidrag .. Med obligationer, inkasserar Notariatafdelningen.vid forfallo ' tiderna kuponger varit anst$llcl pR sanatorium,.
f8restAllclnrinnebefattllingell ar for- och tillhandahiller deponenten influtna rnedel.
- Vidare efterser No- utlinclet, onsknr plats uncler s o n enacl 16. timmars undervisning i tariatafdelningen utlottningar af obligationer och underratCar.deponenten i god ti ' d, ifall en den.ne tillharig obligation.
blifvit utlottad, saint lam maren pB badort, i familj eller at1 veclrnn, helst i tyska sprsket.
nar forslag till ny placering af det ledigblifna: kapitalet .. medf6Tji pa fes.a.
BWa ' betyg o L tirarinneplatser: Exernpel 2.
Om inteckningar depoheras hos ~otariajafdelhin~en; rel;.
frBy liikiire.
Lugiit och.
glndl 1.)
' undervisningsamnen: ~ristkn- siitt.
Sv %r eemotses snart till ~ M i s domskunskap, kyrkohistoria, underrattar Notariatafdelningen galdenaren darom att .rantorna H in.
sage.1908~, Sv.
Dagbladet E. v. b svenska ' sprhket och litteratur: teckningarna skola till afdelningen inbetalas, hvarefter.de.
medel, son1 11.istori: t.
Lon: 1,400 kr.
jiimte inflyta, till deponenten redovisas.
Widare ' tillser ' Notariatafde1.ningen.
pensionsbic ?rag.
Kompetens: att inteckningarna blifva .i vederborlig tid fdrnyade.
- Om ' en ' rhos af- FLICICA AF GOD FAMICJ; kun Htigre 18farinnesen1iliarii11n.
delningen - deponerad inteekning genonr underliten fornyelse.
skulle .nig i inaskiiiskrifning och enli lme skrifg6ron181, 6nskar plats, 2.)
Undervisningsamnen: Mate~nntik forfalla, ersatter Stockholms Enskilda Bank darigenom uppkoinmer!
och nnturkunskap.
Lon: 1,400 skada.
tillliillig ' eller stndigvarande.
Sval Ftirvariogsafgift: 50 .ore for i r p e r 1,060 kronor - af dipositio kr.
jthnte pensionsbidrag.
Kom- till BE-nn, under adi-ess S. Gu.
.
petens: Hogre liirarinnesenli- nens varde, dock ej under tvi kronor.
malii Annonsbyrh Sthlm f. v. b. nar1u111.
- L G; VALREK.
FLTCKA 6nska1 3.)
~ndervisningsamnen: Tyskn och ....
engelskn sprBken snmt.
svensk - UVplnts 1: sta April i god familj och allmiin historia.
Lon: 1,400 dar tillf.
gifves att deltaga i hus.
.
kr.
jaml e pensionsbidrag.
Kom- hhllet.
Musiknlisk.
Svnr till ~ H u s petens: Hogre I#rarinneseminn- hUlsbitrade~, Riddersvik p. r. Liiroanstaltens uppgift Br att utbilda lararinnor.
fiiq de hogre flick rium.
akolorna och hemmen.
Kursen trehrig.
.
Redan f6rsta: %ret rnttighet 4.)
Undervisningsamnen: Geografi ntt bortviilja vissn Blnnen; fr. o. m. andra Aret tvR liajer: en huma ARDINNE-PLATS sskes aF bil och.
rakning.
Lon: 1,300 kr.
nislisk och en nmtetmtisk-naturvetenslraplig; treclje hret koncentratior dad flicka med godt ~ s % t ocl- t jiimle pensionsbidrag.
Kompe- pA farre iimnen.
Praktisk utbildning meddelas vid H6gre Elementar utseende.
Kompetent i allt son- tens: I-Ielst, Hogre IBrarinnese- ekolan i Luncl for flickor.
Villkor for intrade: 1) ' att ha fyllt ellel tillhilr ett battre hems skotande niinarium.
Ager vana att representern s o ~ 5.)
Undervisningsamnen: Alla i 2: dra nnder kalendertet fylln 17 Hr; 2) att farete godkant avghngsbety~ f r h hogre elementarskola eller genoin intradespr6vning BdagaliLggr vardinna.
Taclisam for svar inec f6rbereclande klass ftirekom- motsvnrande kunskaper.
For den hum.-linjen fordras betyg i 3 friim uppl.
till d.
26 d: s, till signnturen mdnc1e l %roiirnnen ' s~nIt kristen- lnande sprBk,.fdr den mat.-naturv.-linjen i 2, a€ vilka det ena m %stc ~Vardinna O ~ D, under adress 8 do~nskunskap i 3: dje fdrb klass varn tyska.
Ar betyget alclre an tvB hr, fdrbehhller sig styrelsen rat; G u n ~ ~ l AnnonsbyrA, ii Stocl; holl ?-1, och klass I.
Lon: 800 kr.
jlilute ntt avg6ra om intriidesprovnin fordras eller ej.
Ansokan om intrade f. v. b. pensionsbidrng.
Kompetens: Smh- Btfoljd av betygsavskrifter jiimte h: ejde- och I+karebetyg, bor insandat skolel %ra~~innesen~inariulll jiimte till styrelsen senast den 10 juni.
Narmare nleddelar laroanstaltens NG LARARINNA onskar uncle] betyg f r l n sjuklnssig flickskola.
forest !ndnrinna, froken Marie-.Louise Tm~dstrtiln.
son~n~srmhnaderna plats att 6.)
Undervisningsamnen: alls i 1: sta Styrelsen-.
lssa med barn eller ock son1 bus, forberedande klass f6rel: om- moders hjrlp och s#llskap.
Svnl mnnde liir08rnnen samt kristen- inom 15 April till ~Elsan, Askertid, ~: ~ domskunskap och S \ T ~ I I S ~prH- p. r. ket i klass 11.
Lon: 800 kr.
PLATSSOKANDE.
, _ SJU ' Priva ta hogre lararinne-] seminariet i Lurid:,, ' v u P U NDERVISNINGSVA N lbnrinna, rium jalnte betyg f r l n sjuklns som genolngltt Slrlassigt laro.
.sig flickskoln.
verk och Nya L~rariane-Seminariet Ansokningsl~~~~cllingczr (af ven 18- i Stockhlom samt studerat sprili karebetyg), stiillda till Iaroverkets i utlandet, 6nskar plats.
Svar till.
DH.
' 1 '.
1908~, f6r vidare Styrelse, insandas till foresthdar- befordran a€ S. Gumalii Annoas- innan fore instundande I maj.
byr&amp;, Stockholm.
SCHTVEIZ studerande,viil orien.
terad svenska Onskar sUls ' kap for billiga resor eller fotvandring for naturstudier.
Medf6ljer garna familj eller ungdorn som ciceron.
Svar till ~ Y r a k t i s k ~ Dagnys, reclnktion.
I.
.
Fredrika-Bremer-Forbundet: Drottninggatan 54.
Rikstel.
27 62.
Ftirbundets byrB 6ppen 11-4.
~ l l t n.
tel. 48 16.
Fredrika- Bremer- Forbundets Sjukskoterskebyr&amp; Tunnelgatan 25.
Rikstel.
68 98..
- Allm.
tel. 82 11: ' 0111 1 rum och kok finnes ntt hyra for ensam viilrelr.
person (helst pens.
lararinna) uti villa, dar agaren vistas % annan ort.
Hyra 50 kr.
Frkn Alfh.
Eriksson, Bergaholm, Mokbo.
.
LEDIGA PLATSER.
v ID LINDESBERGS SAMSICOLA bli till hosten tvenne lararinne- plalser lediga, den ena med huf- vuclsaklig nndervisningsskgldighet i engelska, svenska och tyska, den anc1r.a med undervisningsskyl- dighet clels i srnhkolan, clels i de kgre elemen tarklnsserna.
Till sty- relsen stiillda ansokningar, litfo1jd.n af kortipetenshandlingar j8mte 18- karebetyg; insandas till skolans F~rest$1ldarinna.f6re den 10 april.
Dagens nummer innehiller: Mot omhet Oin flickors prnktiskt~ uppfostrun.
A£ Gertrucl - Adethorg.
- och vark, Anna Sundstriims liisebok.
Nntur och orbetslif i svensk; fijrorsakacle af tryck, f8rstriick- ningar m. m., ntofvar Salubrin sH gynnssm inverkan, stt det blifvit en noclviindighetsartikel i alla hem, dgr det forsolits.
Bid reumatisk vark och vicl svhrarase yttre skador b6ra omslag med S d ~ b r i l l .och gnlnnlitaft enligt foreskrifterna i bruksnnvisningen anviiindas.
Salu- brill - tillhnndnh %lles i Parfym-, Spe- ceri- &amp; Fbgafflirer.
I parti hos Geijea * &amp; C: o, Stoc7cholnz.
bygdcr.
I., Giiti~land.
.
A £ Jenny Velander ...
Stockliol~ns F. I (.
P.
R: s iirsnliite och friiken Ailnio E ' uru hjeh Redovisning f !Gr influtna penningbiilrt~g till let ' kvinnlig!
riistriittsarbetct, Uppro y.
Fru Anna ~ a l m c - ~ u t t fiireliisni s ng+im i Stockholm.
Skissboksbltid frkn 1) nlmntien.
A£ Tyrn ICZeen.
Notiscl *.
.
.
E ' iironings~ncddelanden.
Prenumeration ii Dagny sker n5lrmaste postanstalt (Tid - ningstaxa n: r 5) eller bokhandel.
I - -
